Tekniska nämnden nr 1/ INNEHÅLLSFÖRTECKNING

(1)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING TEKN § 1 Mötets konstituering

TEKN § 2 Laglighetsövervakning av tjänsteinnehavarbeslut

TEKN § 3 Generalplaneändringen för Marsudden-området och sydöstra-sjundeå

TEKN § 4 Ändring av detaljplanen för järnvägsområdet (ändring av planebeteckningen, Fagerpark RN:O 755-406-6-115)

TEKN § 5 Godkännandet av gatuplanen mellan Göksgränden, Bollstadsvägen och tunneln under järnvägen

TEKN § 6 Hur tekniska nämndens ekonomi förverkligats 11/2011

TEKN § 7 Godkännandet av tekniska nämndens bruksplan för budgeten 2012

TEKN § 8 Rättelseyrkan gällande tekniska nämndens beslut av den 1.11.2011 § 92 att höja hyrorna i de kommunägda uthyrda bostadsaktielägenheterna och övriga lägenheter TEKN § 9 Förnyandet av hyreskontrakten för kommunens aktielägenheter och andra

hyresbostäder samt definitionen av nya avtalsvillkor

TEKN § 10 Konstaterandet av kommunens ersättningsskyldighet och utbetalningen av skadestånd i ärendet som gäller skrotbilen

TEKN § 11 Godkännandet av huvudritningarna för Sjundeå Svenska Skola

TEKN § 12 Utlåtande till Helsingfors förvaltningsdomstol gällande tekniska nämndens beslut av den 1.11.2011 § 90 att i egenskap av markägare låta sandgroparna i Brännmalmens område användas motocross-bana

TEKN § 13 Övriga ärenden

(2)

Mötesplats och -tid Svenska Skolan kl. 18.00 - 20.20

Närvarande medlemmar Keränen Pekka, ordförande

Westermarck Mikael, viceordförande Gottberg-Ek Karin, medlem

Heikkilä Risto, medlem Kaisla Sirpa, medlem Malmgren Mikko, medlem Tuomi Tuulia, medlem Hallén Gerd, ersättare

Övriga närvarande Janhunen Taina, kommunstyrelsens representant Lindström Catharina, teknisk chef

Kärkkäinen Markku, kommuningenjör Latvala Ann-Britt, kansliföreståndare

Ärenden § 1 - 13

Underskrifter

Pekka Keränen

Ordförande

Sirpa Kaisla

Protokolljusterare

Ann-Britt Latvala

Protokollförare

Mikko Malmgren

Protokolljusterare Protokollet framlagts

till påseende, tid och plats Tekniska kansliet 30.1.2012

Intygar, underskrift Tjänsteställning

Virve Kääntee Kanslisekreterare

(3)

Protokolljusterarnas signaturer Utdragets riktighet bestyrkes av

TEKN § 1 MÖTETS KONSTITUERING

Tekniska nämnden beslutar

- konstatera mötet vara lagenligt sammankallat och beslutfört - välja två protokolljusterare

Beslut: Nämnden

- konstaterade att mötet var lagligt sammankallat och beslutfört, - valde Sirpa Kaisla och Mikko Malmgren till protokolljusterare

====

(4)

TEKN § 2 LAGLIGHETSÖVERVAKNING AV TJÄNSTEINNEHAVARBESLUT

Kompletterande material Efter senaste möte har till nämnden skickats beslutsprotokoll gällande beslut som gjorts av tjänsteinnehavare som lyder under nämnden och vilka i enlighet med § 51 i kommunallagen kan tas till nämnden för behandling.

Kompletterande material

- Som kompletterande material finns beslutförteckningarna

Förslag: Nämnden besluter

- att i enlighet med 51 § i kommunallagen inte ta till behandling följande ärenden som ingår i tjänsteinnehavarbeslut gjorda av tjänsteinnehavare som lyder under nämnden:

- tekniska chefen Catharina Lindström, § 42 – 45/2011 från tid 6.12.2011 –9.1.2012.

Beslut: Enligt förslaget.

====

(5)

TEKNLTK:107 /2009

TEKN § 3 GENERALPLANEÄNDRINGEN FÖR MARSUDDEN-OMRÅDET OCH

SYDÖSTRA-SJUNDEÅ TEKN 12.1.2010/§ 5

Bilaga 4 Fullmäktige har godkänt ett markanvändningsavtal med Nokia. Avtalet ut- går ifrån en ändring av generalplanen. Planen för deltagande och bedöm- ning har blivit färdig.

Förslag: (MK) Planen för deltagande och bedömning utsätts till offentlig behandling.

====

Tekn 9.3.2010/§ 23 De inlämnade utlåtandena och anmärkningarna finns i bilagan. De utreds

Bilaga 5 närmare vid mötet.

Myndighetsunderhandlingar hölls 3.3.2010.

Förslag: (MK) Till planen för deltagande och bedömning tilläggs att tekniska nämnden uppgör planen för grundförbättringen av Marsuddens privatväg. På basen av planen kan man avgöra de generalplanerade tilläggstomternas andel i grundförbättrandet. I samband med generalplanen fattas beslut om repara- tionsandelarna.

Landsbygdsnämndens vägförrättningsavdelning ombeds att avge utlåtande angående grundreparationsandelen och vägförrättningsavdelningen tilläggs som delägande.

Planerarens genmälen och planen för deltagande och bedömning godkänns, den revideras enligt behov under planläggningsprocessen.

=====

Tekn 28.4.2010/§ 41 Tekniska nämnden behandlade ärendet den 13.4.2010 och var av den åsik- Bilaga 1 ten att hela Marsuddens område bör planeras som en helhet.

Kommuningenjörens

förslag: (MK) Planeraren ombeds göra ett förslag till planeområdets avgränsning om hela Marsuddens område planeras som en enda helhet. Tilläggskostnaderna för de nödvändiga tilläggsutredningarna och den uppskattade tidtabellen. I detta

(6)

skede tecknas miljönämndens utlåtande och planerarens genmälen till kän- nedom. Man tar ställning till dem efter planerarens svar.

Behandling: Medlem Raivio föreslog, att ett större område planeras. Området skulle kunna vara ända upp till stamväg 51.

Då förslaget inte fick understöd konstaterade ordföranden att det hade för- fallit.

====

Tekn. 14.9.2010 § 63

Bilaga 2 Arkitektbyrå B & M Oy har inlämnat sin offert, där ett förslag till II- områdets avgränsningen ingår, för ändring av generalplanen.

Nokia-området

Det är ändamålsenligt att uppgöra alternativa utkast, för att man kan göra en grundlig konsekvensbedömning. Som alternativ föreslås den dimensione- ring som framkom vid granskningen av stomlägenheten. Det innebär 10 byggnadsplatser. Det andra alternativet är det redan undersökta 8 byggnadsplatser och i det tredje 8 platser som kunde förenas till större fastigheter.

I planen borde man dessutom uppskatta hurudana konsekvenser det har då fastigheterna angränsar till egen strand, en gemensam strand eller dylikt.

Vid granskningen är det primära att uppskatta miljökonsekvenserna och de ekonomiska möjligheterna att förverkliga planen. Vid konsekvensbedöm- ningen är det meningen att undersöka möjligheterna att bygga bryggor med lätt konstruktion.

Den fortsatta planläggningen

Ett förslag har gjorts över planläggningen av Marsudden II-skede. Där av- gränsas planeområdet med en preliminär precision. Samtidigt med planen borde man göra en preliminär heltäckande plan eller motsvarande, gällande anslutningen till stamvägen. Utredningen borde vara avskiljd från planen.

Området mellan Stamvägen och Marsudden kunde planläggas skilt för sig i framtiden.

I princip är det möjligt att granska generalplanen för området söder om stamvägen på en gång, men det skulle bli en diger och tidsödande process.

Därför är det ändamålsenligt att dela arbetet i delar.

Arkitekturbyrå B & M Oy har inlämnat en offert för granskningen och grundutredningar av generalplanen för Marsudden II –skede.

(7)

Ärendet borde i detta skede skickas till kommunstyrelsen för bedömning.

Kommuningenjören (MK) förslag:

Man föreslår följande för kommunstyrelsen:

På området för vilket kommunen och Nokia har ingått ett markanvänd- ningsavtal görs i skede I en ändringsutkast av generalplanen. För området uppgörs 3 utkast.

- 8 byggplatser, vilket motsvarar markanvändningsavtalets utgångssitua- tion

- 8 byggplatser förenas till större fastigheter

- 10 byggplatser, vilket motsvarar stomfastighetsutredningen.

I planen bedöms därutöver hurudana konsekvenser det skulle ha att fastigheterna angränsar till egen strand, till en gemensam strand eller motsvarande. I bedömningen är miljökonsekvenserna och möjligheterna att ekonomiskt genomföra projektet, det viktigaste.

I konsekvenserna undersöks möjligheterna att bygga bryggor med lätt konstruktion.

De olika alternativens konsekvenser bedöms, och på basen av det väljer man det bästa. Marsudden II-skedets generalplaneändring inleds med att förhandla med markägarna om att inleda igångsättandet av planen.

Planen för deltagande och bedömning uppdateras.

Kommuningenjören förpliktas att utsätta I-skedets alternativa utkasten till allmän behandling, efter vilket ärendets behandling fortsätter i tekniska nämnden.

Behandling: Ersättare Raivio föreslog, att ärendet endera remitteras eller bordläggs. Tuu- lia Tuomi understödde Raivios förslag.

Ordföranden konstaterade efter avslutad diskussion att det fanns ett från fö- redragandens förslag avvikande understött förslag, varför omröstning var nödvändig. Han gjorde därför följande omröstningsproposition: den som stöder föredragandens förslag röstar ”ja” och den som stöder ersättaren Raivios förslag röstar ”nej”. Omröstningspropositionen godkändes. Vid om- röstningen, som förrättades, gavs 6 ”ja-röster” (Kaisla, Ekström, Paasikivi, Laaksonen, Parviainen, Flythström) och 3 ”nej-röster” ((Raivio, Tuomi, Uusi-Eskola,).

(8)

Beslut: Ordförande konstaterade härefter att tekniska nämnden har beslutat enligt föredragandes förslag.

Ersättare Raivio meddelade sin avvikande åsikt (bilaga).

====

KST 29.11.2010 § 274 Bilaga 2

Förslag: Kommunstyrelsen beslutar i enlighet med tekniska nämndens förslag gäl- lande generalplaneändringen av Marsudden-området att:

1. På området för vilket kommunen och Nokia Abp har ingått ett markan- vändningsavtal görs i skede I ett ändringsutkast av generalplanen. För området uppgörs 3 utkast.

- 8 byggplatser, vilket motsvarar markanvändningsavtalets utgångssitua- tion

- 8 byggplatser förenas till större fastigheter

- 10 byggplatser, vilket motsvarar stomfastighetsutredningen.

2. I planen bedöms därutöver hurudana konsekvenser det skulle ha att fastigheterna angränsar till egen strand, till en gemensam strand eller motsvarande. I bedömningen är miljökonsekvenserna och möjligheterna att ekonomiskt genomföra projektet, det viktigaste.

I konsekvenserna undersöks möjligheterna att bygga bryggor med lätt konstruktion.

De olika alternativens konsekvenser bedöms, och på basen av det väljer man det bästa. Marsudden II-skedets generalplaneändring inleds med att förhandla med markägarna om att inleda igångsättandet av planen.

3. Planen för deltagande och bedömning uppdateras.

4. Kommuningenjören åläggs att utsätta I-skedets alternativa utkast till allmän behandling, efter vilket ärendets behandling fortsätter i tekniska nämnden.

Behandling: Raivios avvikande åsikt utdelades på mötet.

Medlem Haanpää föreslog, att ärendet bordläggs. Eftersom förslaget inte understöddes, konstaterade ordföranden, att det hade förfallit i brist på un- derstöd.

Beslut: Förslaget godkändes.

(9)

===

Tekn 17.1.2012/§ 3 Kompletterande material

Bilaga 1 Utkastet till ändring av generalplanen jämte alternativ har varit utsatt till offentligt påseende under tiden 4.3-21.3.2011. Utlåtandena och anmärk- ningarna samt planläggarens genmälen till dem finns som kompletterande material.

Med NTM-centralen har man hållit en arbetspalaver den 29.9.2011. På basen av palavern har planeförslaget reviderats. Motiveringarna har uppgjorts på ett grundligare sätt och man har föreslagit att byggrätterna flyttas från markägarens (Nokia) övriga områden på sydöstra Sjundeås generalplane- område till generalploanens ändringsområde på Marsudden.. På det sättet kan markägarnas jämbördiga bemötande bättre beaktas och byggnadsplat- sernas totala antal kommer att som helhet minska. Då är inte heller plane- ändringen i det hänseendet regionalt beaktansvärd.

Områdets tjänster (skolor, daghem, hälsostation, livsmedelsaffär, kultur- och fritidstjänster) befinner sig huvudsakligen i kommuncentrum, ca 8 km från området. Dessutom finns det på Störsvik-området, ca 4 km därifrån, ett daghem. Skoltransporter har ordnats till området. På Störsvik-området finns mångsidiga fritidstjänster (golf, tennis, simstrand, båthamn samt Nuylands Rekreationsområdesförenings frilufts- och strövområden Störsvik-

Kopparnäs). Marsuddens och södra Sjundeås invånare anlitar i samband med sina arbetsresor och då de uträttar ärenden i huvudstadsregionen, även Kyrkslätts och Esbos tjänster.

Området utgörs av skog, som sakta stiger från stranden och står på berg eller hård mark. Marken är lämpligt att bygga på. Stranden har sandbotten.

Stranden öppnar sig både mot öster och söder, och är därför solig.

En privatväg leder till området. Vägen har grundförbättrats på planeänd- ringsområdet. Den övriga delens grundförbättring och förbättrandet av anslutningen till stamvägen med en väjningsfil i riktning mot Helsingfors in- går som en del av planläggningsprocessen. Kommunen har uppgjort en plan för grundförbättrandet av privatvägen. Enligt Instruktionen är det miljö- och byggnadsnämndens vägförrättningssektions uppgift att bereda samarbets- projekten med väglagen. Det kan nämnas att kommunen i vilket fall som helst blir delägare i väglaget på grund av servicetrafiken till överföringsav- loppsrörets pumpstation och måste därför använda privatvägen under den tid som överföringsavloppsröret byggs.

Områdets natur- och djurlivsutredningar har gjorts och Ympäristötutkimus Yrjölä har avgivit ett utlåtande (15.9.2011) över beaktandet av växtligheten,

(10)

fisklivet, fågellivet, fladdermössen och flygekorren i planeförslaget. Utlå- tandet stöder planeförslaget. Bl.a. fiskgjusens livsbetingelser förbättras, eftersom man i samarbete med Ornitologiska föreningens Tringa kommer att bygga ersättande bon i stället för det fiskgjusbo som funnits på Marsudden- området, men som försvunnit.

Överföringsavloppsröret mellan Störsvik-Marsudden-Strömsby kommer att byggas åren 2012-2013, då Marsudden-området skall anslutas till kommunens kommunalteknik (både avlopp och råvatten). Med tanke på kommun- ekonomin är projektet betydande. Det kommer å sin del att skapa bättre fö- rutsättningr för att ekonomiskt kunna bygga överföringsavloppsröret som kostar 3,5 miljoner euro. Med tanke på skyddet av vattendragen är överfö- ringsavloppsröret också anmärkningsvärt, eftersom kommunens centralre- ningsverk då tas ur bruk och dess utsläpp i Pickalavikens havsområde då slutar. Staten deltar i förverkligandet av projektet.

Kommunstyrelsen har i sitt utlåtande föreslagit att man tar bort reservatio- nen för Käla station från landskapsplaneutkastet. Kommunstyrelsen har ock- så beslutat att man väljer alternativ C, som baserar sig på Pöyry Abp:s och Kai Wartiainens utredning, som grund för utvecklingsbilden för markan- vändningen. Enligt den är kommuncentrum och Pickala/Störsvik-området de tätorter som skall utvecklas.

- Kommuncentrum skall förstärkas

- Pickala-Störsvik-området utvecklas till ett mångsidigt område - Kommunens vattendrag och stränder kommer att utgöra ”ryggraden”

- Glesbygdsbyggandet dirigeras till tätorter och stävjas genom att göra hela kommunens område till ett område i behov av planering.

I dimensioneringen har man bett DI Sten Öhmans utlåtande. Öhman upp- gjorde generalplanen för sydöstra Sjundeå. Det uppvisar att dimensioneringen är enhetlig med dimensioneringen av generalplanen för sydöstra Sjundeå och försätter därför inte områdets markägare i ojämlig ställning, då man beaktar markanvändningsavtalets gratisöverlåtelser till kommunen.

Dessutom har dimensioneringen i relation till strandlinjen och områdets yta medgett glesare byggande. Klobben-områdets generalplan utgör en egen del i generalplanen för sydöstra Sjundeå vad beträffar dimensioneringen.

I sydöstra Sjundeå koncentreras alla glesbyggrätter (14 st) på Nokias områ- de på Marsuddens planeändringsområde till åtta byggplatser. Det minskar på det ur kommunekonomins synvinkel dyra glesbygdsbyggandet. Det stö- der sådant utvecklande av kommunstrukturen som markanvändningens ut- vecklingsbild förespråkar. I takt med att glesbygdsbyggrätten minskar är planeändringar inte regionalt betydande.

(11)

Planeändringen möjliggör småhusbyggande i gles villastil invid havsstrand i närheten av huvudstadsregionen. Det stärker kommunens image som en kommun med högklassigt havsnära boende.

Man går igenom att markanvändningsavtalet mellan kommunen och Nokia är uppdaterad efter att planeförslaget har varit utsatt till offentlig behandling före slutbehandlingen i kommunstyrelsen.

Kompletterande material och bilagor:

- Som kompletterande material pro memorian från myndighetsunder- handlingarna den 30.3.2011

- Som kompletterande material utlåtandena och anmärkningarna över generalplanens ändringsutkast och planläggarens genmälen till dessa - Som bilaga förslaget till ändring av generalplanen

Föredragning: Kommuningenjör Markku Kärkkäinen tel. 050 386 0804, e-post markku.karkkainen@siuntio.fi

Förslag: Tekniska nämnden besluter att till kännedom teckna de utlåtanden och an- märkningar som avgivits över utkastet till ändring av generalplanen samt planläggarens genmälen till dem. Nämnden besluter att utsätta förslaget till ändring av generalplanen i enlighet med planen för deltagande och bedöm- ning till offentligt påseende och begära utlåtanden över den.

Behandling: Föredragande meddelade, att följande bilagor sätts till i föredragningslistans bilagematerial planebeskrivningens bilagor nr 1, 2, 3, och 6. Som kompletterande material sätts till myndigheternas arbetsmötespromemoria 29.9 och sidorna som fattas från Nylands förbunds utlåtande.

Medlem Gottberg-Ek föreslog understödd av medlem Tuomi, att ärendet bordläggs.

Ordföranden konstaterade efter avslutad diskussion att det fanns ett från fö- redragandens förslag avvikande understött förslag, varför omröstning var nödvändig. Han gjorde därför följande omröstningsproposition: den som stöder föredragandens förslag röstar ”ja” och den som stöder medlem Gott- berg-Eks förslag röstar ”nej”. Vid omröstningen, som förrättades genom namnupprop, gavs 5 ”ja-röster” (Westermarck, Hallén, Heikkilä, Kaisla och Keränen) och 3 ”nej-röster” (Gottberg-Ek, Malmgren, Tuomi). Ordförande konstaterade härefter att tekniska nämnden har beslutat godkänna före- dragandens förslag.

Beslut: Nämnden beslöt

(12)

- att till kännedom teckna de utlåtanden och anmärkningar som avgivits över utkastet till ändring av generalplanen samt planläggarens genmälen till dem.

- att utsätta förslaget till ändring av generalplanen i enlighet med planen för deltagande och bedömning offentligt till påseende och begära utlå- tanden över den.

Medlem Gottberg-Ek lämnade sin avvikande åsikt i beslutet, som har föl- jande innehåll:

Granskning av generalplanen för sydöstra Sjundeå är på gång. Kommun- fullmäktiges beslut om hur området skall avgränsas återstår ännu.

Generalplaneänndringen för Marsudden-området borde göras i det sam- manhanget.

Markägarens hela område borde inbegripas i planeändringsområdet och ingå I planen.

“Tekniska nämnden behandlade ärendet den 13.4.2010 och var av den åsik- ten att hela Marsuddens område bör planeras som en helhet.

Det är skäl att ifrågasätta om en planeändring där byggandet och områdes- användningen styrs så här I detalj skall behandlas som en delgeneralplane- ändring då avsikten är att bygga för året runt boende på strandområde.

Att byggnadsplatser flyttas genom delgeneralplaneändring är kutym I Sjun- deå. Det är då fråga om mindre flyttningar där byggplatsen flyttas till en för byggande lämpligare plats.

Avsikten är nu att flytta byggnadsplatser från fastlandet till havsstranden.

Tidigare försök till motsvarande flyttning har inte godkänts I Sjundeå.

En koncentrering av byggnadsplatser nära varandra på glesbygdsområde har inte heller godkänts som varande mot det som markanvändningens ut- vecklingsbild förespråkar.

I frågasatt är också överföringsavloppsrörets koppling till den här planen.

Ändamålsenligare hade det varit att dra röret landvägen. Då hade en betyd- ligt större del av glesbygden kunnat anslutas till avloppsnätet.

Karin Gottberg-Ek

====

(13)

TEKN § 4 ÄNDRING AV DETALJPLANEN FÖR JÄRNVÄGSOMRÅDET

(ÄNDRING AV PLANEBETECKNINGEN, FAGERPARK RN:O 755- 406-6-115)

Tekn 7.6.2011/§ 46

Kompletterande material Liisa Fagerlund ansöker med ett brev inlämnat den 31.12.2010 om ändring av gällande detaljplan för ”Järnvägsområdet Bollstads och Sjundby byars områden kvarteren 26 och delvis 23 samt trafik-, special- och vägområden”.

Sökanden motiverar sin ansökan med att planebeteckningen är föråldrad och att lägenheten redan tidigare har varit i bostadsbruk.

Detaljplaneändringen berör lägenheten Fagerpark Rnr 755-406-6-115 i kommuncentrum (lägenhetens yta är ca 0,69 ha). Lägenheten befinner sig invid järnvägen, brevid järnvägsstationstomten. Meningen är att uppdatera och ändra detaljplanens planebeteckning till att motsvara den verkliga situationen. Sökanden föreslår att lägenhetens detaljplanebeteckning ändras från LR till AL.

Enlig sökanden har kommunen den 13.6.2002 samtyckt till att lägenheten styckas för användning i strid mot planen och kommunen har villkorslöst godkänt styckningen. Dessutom har lantmäteriverket registrerat ifrågava- rande fastighet den 22.10.2002 med diarienummer 2001-695461 och arkiv- beteckningen 755:2002:26. Enligt sökanden har objektet för planeändring- en, som tidigare var en del av det forna järnvägsområdet 6:79, alltid huvudsakligen varit i bostadsbruk. Dessutom har det på fastighetens område redan tidigare funnits affärsverksamhet. Man ansöker om att ärendet behandlas i brådskande ordning.

Detaljplanen för ”kvarter 26 och delvis kvarter 23 samt trafik-, special- och vägområdena på järnvägsområdet i Bollstad och Sjundby byar” har god- känts i kommunfullmäktige den 23.9.1996. I denna plan innebär planebeteckningen LR järnvägsområde. På ett LR-område får man bygga byggnader och konstruktioner som behövs för en busstation. Betecknngen AL, som föreslås som ny beteckningen för området, innebär kvartersområde för bostads-, affärs- och byråbyggnader.

Den på lägenheten befintliga byggnaden är i bostadsbruk. Trots att en änd- ring av delgeneralplanen norr om järnvägen är för tillfället anhängiggjord på detaljplaneområdet är det möjligt att ta itu med den nu aktuella ändring- en av detaljplanen som ett skilt projekt. Ändringen av delgeneralplanen kommer ännu att ta tid och det finns inga kända hinder för en ändring av planebeteckning. Ändringen av planebeteckningen skulle bekräfta den aktuella lägenhetens verkliga bruksändamål. Lägenheten ligger centralt i kommuncentrum och är stor.

(14)

I förslaget till ändring av delgeneralplanen för området norr om järnvägen bär lägenheten Fagerpark Rnr 755-406-6-115 beteckningen SR, vilket inne- bär område skyddat på basen av byggnadslagstiftningen. I förslaget be- skrivs SR-betecknngen på följande sätt: Del av en nationellt sätt värdefull bebyggd kulturmiljö, som bör skyddas i samband med områdets detaljplanering. Områdets nuvarande byggnadsbestånd bör skyddas och man bör ut- veckla dess parklika karaktär.

Områdets nuvarande funktioner (boende, järnvägsunderhållet och småskalig affärsverksamhet) kan bevaras och man kan öka en verksamhet som stöder utvecklandet av dem, ny småföretagsverksamhet och övrig verksamhet som betjänar allmänheten. Med detaljplanen preciserar man avgränsningarna mellan de olika funktionerna. Ny- och tilläggsbyggandet bör anpassas efter det nuvarande byggnadsbeståndet. I samband med nybyggandet bör man sträva till att skapa uteområden som är skyddade för trafikbuller. Man bör i samband med underhållet, upprustandet och grundreparationen av det byggnadsstånd som tillkommit före år 2008 tillämpa direktiven och kraven på buller- och vibrationsskyddet så att byggnadernas skyddade värden bevaras.

Enligt markanvändnings- och byggnadslagens 63 § bör man meddela om angängiggörandet av planläggningen på ett sådant sätt att delägarna har möjlighet att få uppgifter om planläggningens utgångspunkter, den planera- de tidtabellen samt om tillvägagångssätten med deltagande och bedömning.

Informerandet bör ordnas på ett sätt som är lämpligt med tanke på planens mål och betydelse.

Tekniska nämnden har kungjort anhängiggörandet av det nu aktuella plan- läggningsinitiativet som en del av ändringen av delgeneralplanen för områ- det norr om järnvägen i samband med planläggningsöversikten för år 2011 den 1.2.2011 § 3. Den ifrågavarande ändringen av delgeneralplanen befinner sig för tillfället i förslagsskedet. Lägenheten som är objekt för det nu aktuella planläggningsinitiativet ligger på ifrågavarande delgeneralplane- område. Enligt markanvändnings- och byggnadslagens 7 § är en planlägg- ningsöversikt alltid samtidigt ett meddelande om anhängiggörandet av de i den presenterade planerna.

Enligt markanvändnings- och byggnadslagens 30 § 2 mom. informerar man om att man reserverar tillfälle för att framföra åsikter på det sätt som kon- staterats i planen för deltagande och bedömning och som är ett fungerande sätt med tanke på att delägarna ska få information. Såvida man inte anser något annat sätt att informera vara lämpligt med tanke på ärendets natur, bör ärendet kungöras så som de kommunala meddelandena kungörs i kommunen. Ett meddelande bör dock alltid publiceras i minst ett på orten all- mänt läst tidning.

(15)

Då det är fråga om en till sin betydelse mindre viktigt planeprojekt, är det inte nödvändigt att uppböra en i MRL 63 § åsyftad plan för deltagande och bedömning. Det i lagen åsyftade deltagandet och interaktionen anordnas genom att höra grannarna och anordna en täckande myndighetsrunda.

Kompletterande material och bilagor

- Som kompletterande material ett kartutdrag över området kring lägen- heten Fagerpark Rnr 755-406-6-115.

- Som kompletterande material detaljplanen för kvarter 26 och delvis kvarter 23 samt trafik-, special- och vägområdena vid jänrvägsområdet på Bollstads och Sjundby byars område.

- Som kompletterande material Liisa Fagerlunds ansökan gällande änd- ring av planebeteckningen för lägenheten Fagerpark rnr 755-406-6-115.

Föredragare: Kommuningenjör Markku Kärkkäinen tel. 050 386 0804,e- post markku.karkkainen@siuntio.fi

Förslag: Nämnden besluter att

- Inleda ändringen av detaljplanen för järnvägsområdet (ändring av planebeteckningen/Fagerpark Rnr 755-406-6-115).

- Det inte är nödvändigt att uppgöra en plan för deltagande och bedöm- ning i enlighet med MRL 63 § eftersom det är frågan om en mindre betydande planeändring. EDet i lagen åsyftade deltagandet och interaktionen anordnas genom att höra grannarna och genom att genomföra en täckande myndighetsutlåtanderunda.

Beslut: Nämnden beslöt att

- Inleda ändringsarbetet av järnvägsområdets detaljplan (ändring av planebeteckningen/lägenheten Fagerpark Rnr 755-406-6-115

- Att eftersom det är fråga om en mindre viktig planeändring är det inte nödvändigt att uppgöra en i MRL 63 § avsedd plan för deltagande och bedömning. Det i lagen åsyftade deltagandet och interaktionen ordnas genom att höra grannarna och genom en täckande myndighetsutlåtande- runda.

====

Tekn. 17.1.2012/ § 5 Kompletterande material

Bilaga 2 En rättelse till kungörelsen om anhängiggörandet: kungörandet publicerades den 11.6.2011 i Kirkkonummen Sanomat och den 14.6.2011 i Västra Ny-

(16)

land. Grannarnas och markägarnas åsikter har inbegärts fram till den 13.1.2012. En syn har förrättats på området med Tellervo Saukoniemi som representant för Nylands landskapsmuseum, planläggaren och markägaren.

Eftersom ifrågavarande ändring av detaljplanen hör till generalplanens änd- ringsområde norr om järnvägen är det i detta sammanhang nödvändigt att föra en allmän diskussion även om generalplanesituationen.

Vid mötet informeras om åsikterna och utlåtandena.

Det är dock motiverat att utsätta utkastet till ändring (inte förslaget) till offentlig behandling. Därefter bedöms situationen, då också generalplanesituationen torde klarna tills dess.

- Som kompletterande material förslaget till generalplan för kommuncentrum

- Som kompletterande material kopia av kungörelsen för anhängiggöran- det

- Som bilaga utkastet till ändring av detaljplanen, lägenhet Fagerpark 755-406-6-115

Föredragning: Kommuningenjör Markku Kärkkäinen tel. 050 386 0804, e- post

markku.karkkainen@siuntio.fi

Förslag: Nämnden besluter att

- utsätta utkastet till ändring av detaljplanen för lägenheten Fagerpark, Rnr 755-406-6-115 offentligt till påseende i enlighet med markanvänd- nings- och byggförordningen § 30 och inbegära utlåtanden av följande instanser:

o Sjundeå kommuns miljö- och byggnadsnämnd o Nylands NTM-central

o Nylands förbund o Museiverket

o Västra Nylands landskapsmuseum o Områdesarkitekt Rauli Ailus o Sjundeå boendeförening rf o Ingå-Sjundeå miljöförening rf

o Lägenheten Fagerpark Rnr 755-406-6-115 markägare o Rågrannarna till lägenheten Rnr 755-406-6-115

Föredragaren har rätt att göra tillrättagörande rättelser samt kompletteringar till handlingarna.

(17)

Behandling: Föredragande meddelade, att följande kompletterande material sätts till i föredragningslistan:

- Trafikverket och landskapsmuseets utlåtande samt grannarnas anmärk- ningar

- planerarens analys som gäller Fagerpark-fastighetens planesituation till den del som inte hör till detaljplanens ändringsområde

- Liisa Fagerlunds e-post skickat den 13.1.2012

Under behandlingen ändrade föredragande sitt beslutsförslag enligt följan- de:

Ändrat beslutsförslag: Nämnden besluter

- att till nämndens följande möte gör planeraren upp ett förslag till änd- ring av detaljplan, där hela generalplaneförslagets SR-området behandlas.

Beslut: Enligt föredragandens ändrade förslag.

====

(18)

TEKNLTK:16 /2012

TEKN § 5 GODKÄNNANDET AV GATUPLANEN MELLAN GÖKSGRÄNDEN,

BOLLSTADSVÄGEN OCH TUNNELN UNDER JÄRNVÄGEN Kompletterande material Kommunfullmäktige i Sjundeå har den 14.11.2011 § 75 fattat beslut om Bilaga 3 budgeten för år 2012 och samtidigt om sina investeringsprojekt. För byg-

gandet av lättrafikleden mellan Göksgränden, Bollstadsvägen och tunneln under järnvägen har man i investeringarna reserverat ett anslag om 20 000 euro för år 2012.

Området i förslaget till gatuplan finns i kommuncentrum, i järnvägsstatio- nens omedelbara närhet och norr om järnvägen. Lättrafikleden finns redan från Göksgränden till Bollstadsvägen (150 meter). Enligt gatuplanen fort- sätter man lättrafikleden från Bollstadsvägen till tunneln. Hela ledens totala längd är 270 meter. Dessutom planerar man att resa fyra trafikmärken vid hela leden.

Avsikten med att bygga lättrafikleden är att förbättra bostadsområdets fot- gängares och cyklisters säkerhet samt vägen till järnvägsstationen.

Kommunfullmäktige har den 10.11.2008 godkänt en ändring av detaljplanen som heter Stationsområdet och som gäller Bollstadsvägen. Gatuplanen följer den godkända och lagkraftiga detaljplanen.

Enligt markanvändnings- och byggförordningens § 43 bör ett förslag till gatuplan hållas offentligt till påseende i kommunen under minst 14 dagar, en tid då de delägande har rätt att göra anmärkningar om förslaget. Anmärk- ningarna bör inlämnas till kommunen innan tiden för påseende avslutas.

Förslaget till gatuplan har varit utsatt till påseende i kommunens tekniska kansli (Krogarsvägen 1, 02580 Sjundeå) under tiden 8.12-22.12.2011. Utlå- tandena har inbegärts till den 31.12.2011.

Utlåtanden över gatuplanen begärdes från följande instanser:

- Rågrannarna och markägarna till lättrafikleden - Sjundeå kommuns trafiksäkerhetsarbetsgrupp - Sjundeå boendeförening

- Trafikverket

- Banförvaltningscentralen - Senat-fastigheter

- Västra Nylands polisinrättning

Följande personer har inlämnat anmärkningar över förslaget:

- Pentti och Ulla-Brita Lehtinen

(19)

- Tuomas Tanner, Veera Alestalo, Martina Motzbäuchel - Tarja och Pekka Tahvanainen

Följande utlåtanden har inlämnats över förslaget:

- Senat-fastigheter - Trafikverket

- Sjundeå boendeförening - Västra Nylands polisinrättning

Man motsätter sig projektet i anmärkningarna, men i utlåtandena finns ing- enting att anmärka och Sjundeå boendeförenings utlåtande jämte motiver- ingar stöder projektet kraftigt. Kommunens trafiksäkerhetsarbetsgrupp anser att den föreslagna leden är fin och att den höjer trafiksäkerheten.

Mopedtrafiken är förbjuden på lättrafikleden, men det är tillåtet att cykla och gå.

Det finns två bommar mellan Göksgränden och Bollstadsvägen, de skall bi- behållas.

De nya bommarna (2 st) antecknas i gatuplanen mellan Bollstadsvägen och järnvägstunneln, för att förbättra trafiksäkerheten.

Alla bommar är tvådelade och vändbara, man skall gå mellan dem. Gatu- planen har kompletterats och reviderats bl.a. genom att anteckna bommarna, genom att tillägga gatuljuspunkter för att förbättra trafiksäkerheten.

Västra Nylands polisinrättning har tillagts som delägare.

Det har varit oklarheter gällande markägogränserna. Därför är det nödvän- digt att förrätta en lantmäteriförrättning för att utmärka råstenarnas plats och inlösa behövliga markområden till kommunen.

Enligt § 9 punkt 38 i instruktionen för tekniska nämnden, miljö- och bygg- nadsnämnden samt tekniska avdelningen hör det till tekniska nämndens uppgifter att godkänna gatuplanerna med undantag för smärre ändringar i gatuplanerna. Eftersom det gäller byggandet av ett nytt gatuavsnitt kan man inte anse gatuplanen för ett litet projekt.

- Som bilaga den granskade gatuplanen mellan Göksgränden- Bollstadsvägen-tunneln under järnvägen

- Som kompletterande material de inlämnade anmärkningarna och utlå- tandena jämte genmälen

- Som kompletterande material kommunfullmäktiges beslut av den 10.11.2008 § 77 om godkännande av detaljplanen.

(20)

Föredragning: Tekniska chefen Catharina Lindström tel. 044 386 1168, e- post catharina.lindstrom@siuntio.fi

- Att teckna de i bilagan presenterade anmärkningarna och utlåtandena jämte genmälen till kännedom

- Att godkänna det i bilagan presenterade granskade förslaget till gatuplan på sträckan Göksgränden-Bollstadsvägen-tunneln under järnvägen.

Trafikmärkena som förbjuder mopedtrafik bör ingå i gatuplanen.

- Att be om lantmäteriförrättning på området

Behandling: Föredragande meddelade, att följande kompletterande material sätts till i föredragningslistan, Liisa Fagerlunds e-post skickat den 13.1.2012.

Beslut: Nämnden besluter

- att teckna de i bilagan presenterade anmärkningarna och utlåtandena jämte genmälen till kännedom

- att godkänna det i bilagan presenterade granskade förslaget till gatuplan på sträckan Göksgränden-Bollstadsvägen-tunneln under järnvägen.

- att be om lantmäteriförrättning på området.

====

(21)

TEKN § 6 HUR TEKNISKA NÄMNDENS EKONOMI FÖRVERKLIGATS 11/2011

Kompletterande material

Tekniska nämndens driftsekonomi har förverkligats till 5,9 procent fram till 30.11.2011. Enligt principen för en jämn utveckling skulle förverkligande- graden få vara 91,7 procent i slutet av september.

Driftsintäkterna har fullföljts till en lägre grad än förutsett (86,6 procent) och driftsutgifterna till en lite högre grad än förutsett (98,6 procent).

- Som kompletterande material tabellen över ekonomins fullföljning 11/2011.

Föredragning: Tekniska chefen Catharina Lindström tel. 044 386 1168, e- post

catharina.lindstrom@siuntio.fi

- att teckna ärendet till kännedom.

Behandling: Föredragandens ändringar gjorda i föredragningstexten är beaktade i protokollet.

Beslut: Nämnden beslöt anteckna ärendet till kännedom.

====

(22)

TEKN § 7 GODKÄNNANDET AV TEKNISKA NÄMNDENS BRUKSPLAN FÖR

BUDGETEN 2012

Bilaga 4 Allmänt om bruksplanens beredning Kompletterande material

Kommunfullmäktige godkände budgeten för år 2012 vid sitt möte den 14.11.2011 § 75. Kommunstyrelsen har den 19.12.2011, § 249 godkänt anvisningar för verkställandet av budgeten för år 2012.

Anslagen är nettobindande gentemot fullmäktige på verksamhetsorgannivå.

Detta innebär att verksamhetsorganets verksamhetsbidrag är bindande gentemot fullmäktige, dvs. skillnaden mellan verksamhetsintäkterna och verk- samhetsutgifterna.

Nämndernas uppgift är att övervaka penninganvändning på de verksam- hetsområden som är underställda dem på ett sådant sätt att penninganvänd- ningen riktas enligt de strategiska tyngdpunkterna. Därför bör nämnderna godkänna de kostnadspostvisa bruksplanerna efter att kommunfullmäktige har godkänt kommunens budget.

Vid uppgörandet av bruksplanen bör man beakta förpliktelserna i det stabi- liseringsavtal för ekonomin som kommunfullmäktige den 12.4.2010 § 32 har godkänt.

Det nettobindande anslaget (euro) som kommunfullmäktige har beviljat nämnden för år 2012 är:

Budget 2012 Verksamhetsintäkter 6 924 726 Interna intäkter 3 599 850 Verksamhetsutgifter - 4 714 555 Interna utgifter - 145 090

Verksamhetsbidrag 2 210 170 ( nettobindande gentemot fullmäktige)

Beredningen av resultatområdenas bruksplan

Verksamheten som är underställd tekniska nämnden är indelad i två resul- tatområden: servicecentralens resultatområde och resultatområdet för plan- läggning och egendomsförvaltning. Dessutom fungerar tekniska kansliets resultatenhet underställd nämnden.

Resultatområdenas och –enhetens kostnadsplatsers bruksplaner presenteras specificerat på kontogruppsnivå, både externa och interna intäkter och utgifter.

Tekniska kansliets resultatenhet

(23)

Tekniska kansliets resultatenhet inbegriper följande kostadsposter

540 Förvaltning

570 Brand- och räddningsväsendet 575 Befolkningsskyddet

710 Landsbygdsväsendet

Resultatområdet för servicecentralen

Servicecentralens resultatområde inbegriper följande kostnadsplatser

290 Städning

371 Kosthållsverksamheten/centralköket 530 Byggnaderna

535 Fastighetsväsendet 545 Trafiklederna 550 Allmänna områden 560 Vattenverket 565 Avloppsverket

Resultatområdet för planläggning och egendomsförvaltning

Resultatområdet för planläggning och egendomsförvaltning inbegriper föl- jande kostnadsplatser

511 Generl- och detaljplanering

- Som kompletterande material anvisningar för verkställandet av budgeten,

- Som bilaga förslagen till bruksplaner för kostandsplatserna 290, 371, 540, 570, 575, 371, 530, 535, 545, 550, 560, 565, 511 och 710.

- Att godkänna de i bilagan presenterade förslagen till bruksplaner för kostnadsplatserna 290, 371, 540, 470, 575, 530, 535, 545, 550, 560, 511, och 710.

====

(24)

TEKNLTK:13 /2012

TEKN § 8 RÄTTELSEYRKAN GÄLLANDE TEKNISKA NÄMNDENS BESLUT

AV DEN 1.11.2011 § 92 ATT HÖJA HYRORNA I DE KOMMUNÄGDA UTHYRDA BOSTADSAKTIELÄGENHETERNA OCH ÖVRIGA

LÄGENHETER Kompletterande material

Två skrivelser har inlämnats till Sjundeå kommun den 9.12.2011 gällande tekniska nämndens beslut av den 1.11.2011 § 92 att höja hyrorna för kommunens hyresbostäder fr.o.m. den 1.2.2012. Berta Lönns skrivelse har ru- bricerats som en rättelseyrkan och Frigga Falcks skrivelse har adresserats till tekniska nämnden.

Hyresförhöjningen gäller de kommunägda bostadsaktierna i följande bostadsaktiebolag: Bostads Ab Sjundeå Spargård, Bostads Ab Vesterby, Bo- stads Ab Spartallen, Bostads Ab Västanvind, Bostads Ab Sparsam. Dessut- om gäller höjningen de radhusbostäder som finns i samband med tandvår- den och bostäderna som finns i grupphemmet som heter Alexis-hemmet och vilka kommunen äger.

Tekniska kansliet har den 21.11.2011 skickat hyresgästerna information om hyreshöjningarna jämte instruktioner för rättelseyrkan.

Berta Lönn kräver i sin skrivelse förnyad behandling av ärendet. Lönn väd- jar till att hyreshöjningen är oskälig, 30 procent. Lönn önskar att höjningen skulle tas i bruk stegvis. Dessutom tar hon i sin yrkan upp hyresavtalet, enligt vilket hyresjusteringarna är bundna vid konsumentprisindex. Frigga Falck å sin sida motsätter sig beslutet och säger att höjningen är oskälig.

Båda skribenterna bor i Alexis-hemmet, vars bostäder är ämnade som servi- cebostäder för åldringar.

Enligt kommunlagens § 92 punkt 1 får en rättelseyrkan och ett besvär in- lämnas av den som beslutet riktar sig till eller på vars rättighet, plikt eller annan förmån beslutet omedelbart inverkar (delägande) samt kommuninvå- nare. Enligt kommunlagens 93 § bör rättelseyrkandet göras inom 14 dagar och besväret inom 30 dagar från det att man fått ta del av beslutet. Tiden för rättelseyrkandet för nämnda ärende har börjat den 28.11.2011 och avslutats den 12.12.2011. Rättelseyrkandena har inlämnats den 9.12.2011 och de har därmed inlämnats inom den stipulerade tiden. Hyreshöjningen inverkar på ett betydande sätt på hyresgästernas rättighet och förmån och därför kan man anse dem vara delägande i enlighet med kommunlagens 92 §.

Den som är missnöjd med beslutet kan göra en rättelseyrkan både på basen av ändamålsenlighet och laglighet. På grund av de tidigare nämnda omstän-

(25)

digheterna bör man anse både Lönns och Falcks skrivelser vara rättelseyr- kanden i enlighet med kommunlagens 89 §.

Tekniska kansliet har på basen av ärendet genomfört utredningar. Av utred- ningarna har det framkommit att lagen om bostadslägenheters hyra § 27 be- stämmer om hur hyran skall definieras. Enligt lagen bestäms hyran enligt vad som överenskommits. Man kan komma överens om justering av hyran med beaktande av vad som bestäms i lagen om begränsning av användning- en av indexvillkoret. Hyresgivaren bör före den förhöjda hyran träder i kraft, skriftligen meddela hyresgästen den nya hyran och när den träder i kraft.

Justeringen av hyran i Sjundeå kommuns bostadslägenheters hyresavtal är bunden till kostnadsindex, konsumentprisindex eller så är den inte bunden till något index. Även tidpunkterna för justeringen av hyrorna varierar och i en del av avtalen har justeringstidpunkten inte alls bestämts.

Beslutet som tekniska nämnden fattade den 1.11.2011 § 92 höjer hyrorna i alla kommunägda aktielägenheter och övriga hyresbostäder med 8 e/m2 till 11 e/m2 är motstridig med de avtal som ingåtts med hyresgästerna.

- Som kompletterande material Berta Lönns rättelseyrkan av den 9.12.2011

- Som kompletterande material Frigga Falcks rättelseyrkan av den 9.12.2011

- Som kompletterande material tekniska nämndens beslut av den 1.11.2011 § 92

- Att godkänna Berta Lönns och Frigga Falcks rättelseyrkan över tekniska nämndens beslut av den 1.11.2011 § 92, vilka inlämnats den

9.12.2011 och

- Att upphäva tekniska nämndens beslut av den 1.11.2011 § 92

====

(26)

TEKNLTK:15 /2012

TEKN § 9 FÖRNYANDET AV HYRESKONTRAKTEN FÖR KOMMUNENS

AKTIELÄGENHETER OCH ANDRA HYRESBOSTÄDER SAMT DEFINITIONEN AV NYA AVTALSVILLKOR

De kommunalt ägda aktiebolagens och hyresbostädernas hyreskontrakt och avtalsvillkor motsvarar för tillfället inte bostädernas riktiga hyresnivå och täcker därför inte kostnaderna. Kommunen äger 17 hyresbostäder i sex bostadsaktiebolag, i det helt kommunägda radhuset Alexis-hemmet samt i radhuset på Charlotta Lönnqvists väg, där också kommunens tandvård har sina utrymmen. De aktiebolag, där kommunen har bostadsaktier är Bostads Ab Sjundeå Spargård, Bostads Ab Vesterby, Bostads Ab Spartallen, Bo- stads Ab Västanvind, Bostads Ab Sparsam.

Det finns också oklarheter i villkoren i de hyresavtal som ingåtts mellan kommunen och hyresgästerna. Hyresavtalen är inte enhetliga, särskilt med tanke på hyresjusteringar. I största delen av avtalen ingår hyresjusterings- villkor som är bundna till levnadskostnadsindex eller konsumentprisindex.

Man har inte bestämt en justeringstidpunkt i alla avtal. Kommunen har inte heller gjort årliga indexvisa justeringar till hyrorna och i takt med inflatio- nen har hyrornas prisnivå sjunkit.

Hyresintäkterna från Bostads Ab Sparsam är förlustbringande med nuvarande hyresnivå.

Den nuvarande kvadratmeterhyran i de kommunägda bostadsaktielägenhe- terna är 8 e/m2. I t.ex. Kunta-asunnot Oy:s liknande bostäder i Sjundeå är hyresnivån ungefär 11,5 e/m2.

Aktiebolagen håller på med eller skall inleda stora remonter, såsom reparationer av vattentaket och rörreparationer. Reparationerna bekostas med ut- omstående finansiering, vilket höjer finansieringsvederlagens andel. I samband med granskningsbesök i bostäderna har man uppdagat brister, vilkas reparation helt eller delvis bör bekostas av kommunen.

Som exempel på de mest brådskande behoven av reparation är reparationer i lägenheter där badrummets plastmatta är sönder. Som bostadsägare ansvarar kommunen för ytmaterialkostnaderna i sin helhet. Radhuset Alexis- hemmet och radhuset vid Charlotta Lönnqvists väg, i samma länga som tandvården ägs direkt av kommunen och därför inflyter inget bostadsveder- lag. Bostäderna fungerar huvudsakligen som servicebostäder för åldringar.

Förnyandet av hyresavtalen och revideringen av villkoren gäller endast de avtal som är i kraft tillsvidare. Kommunen har för närvarande inga tidsbundna avtal.

(27)

Definierandet av villkoren i hyresavtal för nya avtal baserar sig på lagen om uthyrning av bostadslägenheter av den 31.3.1995 / 481

1. Hyran och villkoren för hyresjusteringar

Enligt lagen om bostadslägenheters hyr § 27 bestäms hyran enligt vad man har kommit överens om den såvida inget annat bestäms i denna eller någon annan lag.

Det går att komma överens om hyresjustering med beaktande av vad som bestäms i lagen om begränsning av användningen av indexvillkoret. Hyres- givaren bör skriftligen meddela den nya hyran och när den träder i kraft.

Hyran i de kommunägda aktielägenheterna, som finns i bostadsaktiebolag, är 10 e/m2. Hyran binds vid kostnadsindexet 2005=100 för fastigheternas underhåll. Kostnadsindexet för fastigheternas underhåll beskriver prisut- vecklingen i fastighetsuppgifterna, till vilka man räknar bl.a. administration, användning och service, skötsel av uteområden, uppvärmning, el, vatten och avfallshantering. Hyrorna sänks emellertid inte fastän indexet skulle sjunka. Hyrorna hålls då oförändrade.

Hyran i bostadslägenheterna i radhuset Alexis-hemmet är 8 e/m2. Hyran binds vid kostnadsindexet 2005=100 för fastigheternas underhåll. Hyrorna revideras årligen den 1.6. Aktiebolagens årsmöten, där man behandlar bo- lagsvederlag och reparationsbehov hålls på våren. Fram till den 1.6 känner kommunen till kostnadsförhöjningen, då kommunen har möjlighet att höja hyran så att de fasta utgifterna täcks.

I hyresavtalen antecknar man förutom indexvillkoret också ett villkor som gör det möjligt för kommunen att höja hyrorna då reparationskostnaderna stiger över indexvillkoret. Så kan de fasta utgifterna täckas, som bildas av vederlaget och vattnet, dock så att man binder förhöjningen på ett sätt att hyrorna inte kan höjas över 15 % per höjningsgång.

Såvida hyresgästen inte går med på att ingå ett nytt avtal kan kommunen säga upp avtalet. Enligt § 52 i lagen om bostadslägenheters hyror är upp- sägningstiden som beror på hyresgivarens uppsägning sex månader.

2. Hyresförhållandets längd

Avtalen uppgörs för att gälla tillsvidare, till de tidsbundna avtalen uträknar man vid tidpunkten för hyresavtalets uppgörande, en aktuell hyra som är i kraft under hela avtalsperioden.

Hyresgivaren har, enligt 52 § i lagen, möjlighet att säga upp hyrestagaren med en 6 månaders uppsägningstid, då hyresförhållandet har varit i kraft i ett år. Tillsvidare i kraft varande hyresavtal, som varit i kraft under ett år

(28)

kan man säga upp med en 3 månaders uppsägningstid. Hyresgästens upp- sägningstid är 1 månad.

3. Garanti och garantivillkor

En hyresgaranti uppbärs som omfattar två månaders hyra, lägenhetens nycklar överräcks då hyresgarantin har erlagts. Garantin återbördas då hyresavtalet avslutas om det konstateras att bostaden är i ett skick som motsvarar utgångsskicket. Villkoren grundar sig på lagens 36 §.

4. Lägenhetens utrustning som hör till hyresförhållandet

Det finns en spis och ett kylskåp i lägenheten, vilka hyresgivaren förbinder sig att förnya om det är nödvändigt, av orsaker som är oberoende av hyrestagaren. Hyresgästen är enligt lagens 25 § förpliktad att ersätta hyresgivaren för skada som hyresgästen avsiktligt eller på grund av oaktsamhet förorsa- kar hyresgivaren.

5. Lägenhetens skick och underhåll

Hyresgästen är enligt lagens 24 § förpliktad att meddela om brister och fel som framkommer i lägenheten, att återkommande försumma lägenhetens skick leder till att hyresavtalet sägs upp. Bostädernas skick kontrolleras år- ligen, bristerna repareras då de ekonomiska förutsättningarna medger det och åtgärderna som åläggs hyresgästen granskas inom tidsfristen. Det är förbjudet att röka i bostäderna.

Lägenheten bör vara i gott skick då hyresgästen överlåter bostaden tillbaka till ägaren, ytorna bör torkas av, wc-utrymmena bör städas och golven bör moppas i hela lägenheten.

6. Hyresgästens rätt att utföra ändringsarbeten

Enligt lagens 21 § får hyresgästen med hyresgivarens särskilda tillstånd, men material, som hyresgivaren godkänt, utföra ändringsarbeten i bostäder- na.

7. Lägenhetens användningsändamål

Lägenheterna är till bara för bostadsändamål.

Lagen om bostadslägenheters hyra § 56 stadgar om hyresgästens uppsäg- ningsskydd vid avtal som är i kraft tillsvidare.

Enligt paragrafens punkt 1 bör domstolen på anmodan av hyresgästen för- klara hyresgästens uppsägning av hyresgästen som ogiltig om orsaken till uppsägningen är att man vill granska hyresvillkor eller villkor som be-

(29)

stämmer hyran och den begärda hyran eller villkoret som gäller bestäm- mandet av hyran på basen av 30 § kan anses vara oskälig. Enligt den ifråga- varande 30 § överstiger hyran väsentligt de gängse hyrorna för lägenheter med samma hyresvärde och som används till samma ändamål inom området utan i hyresförhållanden godtagbar orsak.

Enligt 9 1 punkt 14 i instruktionen för tekniska nämnden, miljö- och bygg- nadsnämnden samt tekniska avdelningen fattar nämnden beslut om in- komstgränser, hyror och övriga ersättningsgrunder då det enligt gällande bestämmelser är möjligt.

Föredragning: Tekniska chefen Catharina Lindström tel. 044 386 1168,es- post catharina.lindstrom@siuntio.fi

- att säga upp och förnya hyresavtalen för de aktielägenheter som kommunen äger och övriga hyresbostäder. De reviderade hyrorna träder i kraft den 1.6.2012.

Hyran binds vid kostnadsindexet för fastigheternas underhåll. Hyrorna revideras årligen den 1.6., efter husbolagens årsmöten.

Höjningen av hyran kan emellertid vara större än kostnadsindexet för fastigheternas underhåll såvida husbolagets vederlag ökar väsentligt t.ex. på grund av reparationer. Höjningen är dock minst 15 %. Detta bör omnämnas i det nya hyresavtalet.

- de nya hyresavtalens hyresnivå i utgångsläget är:

Bostads Ab Spargården, Krogarsvägen 2 , lägenheterna A 3, A 4, A 5 och C 25 10 €/m2

- Bostads Ab Vesterby, Lappersvägen 72 – 74, lägenheterna F och G - 10 €/m2

- Bostads Ab Sparsam, Vargsvängen 47, lägenheterna A 1, A 2, A 3, B 6, B 11 och B 13

10,50 €/m2

- Bostads Ab Spartallen, Sjundbyvägen 3, lägenheterna A 7 och B 8 10 €/m2

- Bostads Ab Västanvind, Krouvintie 4, lägenheterna A 2, B 7 ja B 12 10 €/m2

- Villa Charlotta-radhusen, Charlotta Lönnqvists väg 3, lägenheterna A 4, A 5, A 6, A 9 och A 10 8 €/m2

- Alexishemmet, Charlotta Lönnqvists väg 3 b, lägenheterna B 1, B 2, B 3, och B 4 8 €/m2

Behandling: Under behandlingen ändrade föredragande sitt beslutsförslag.

(30)

- att säga upp och förnya hyresavtalen för de aktielägenheter som kommunen äger och övriga hyresbostäder. De reviderade hyrorna träder i kraft efter att de gamla hyresavtalens uppsägningstid löpt ut. För nya avtalets del träder höjningen i kraft omedelbart.

Hyran binds vid kostnadsindexet för fastigheternas underhåll, då indexet sjunker är hyreshöjningen ändå minst två (2) procent. Revideringstid- punkten och poängtalet görs enhetliga med Lojo stads hyresavtal, enligt dessa görs revideringen årligen 1.1. med det poängtal som publiceras i november året innan.

Höjningen av hyran kan emellertid vara större än kostnadsindexet för fastigheternas underhåll såvida husbolagets vederlag ökar väsentligt t.ex. på grund av reparationer. Höjningen är dock minst 15 %. Detta bör omnämnas i det nya hyresavtalet.

- de nya hyresavtalens hyresnivå i utgångsläget är:

Bostads Ab Spargården, Krogarsvägen 2 , lägenheterna A 3, A 4, A 5 och C 25 10 €/m2

- Bostads Ab Vesterby, Lappersvägen 72 – 74, lägenheterna F och G - 10 €/m2

- Bostads Ab Sparsam, Vargsvängen 47, lägenheterna A 1, A 2, A 3, B 6, B 11 och B 13

10,50 €/m2

- Bostads Ab Spartallen, Sjundbyvägen 3, lägenheterna A 7 och B 8 10 €/m2

- Bostads Ab Västanvind, Krouvintie 4, lägenheterna A 2, B 7 ja B 12 10 €/m2

- Villa Charlotta-radhusen, Charlotta Lönnqvists väg 3, lägenheterna A 4, A 5, A 6, A 9 och A 10 8 €/m2

- Alexishemmet, Charlotta Lönnqvists väg 3 b, lägenheterna B 1, B 2, B 3, och B 4 8 €/m2

Beslut: Enligt föredragandens ändrade förslag.

====

(31)

TEKN § 10 KONSTATERANDET AV KOMMUNENS

ERSÄTTNINGSSKYLDIGHET OCH UTBETALNINGEN AV SKADESTÅND I ÄRENDET SOM GÄLLER SKROTBILEN TEKN 13.12.2011/§ 114

Kompletterande material Krav på skadestånd

Olli-Pekka Lahti, hemma från Pello kommun, kräver i ett ersättningskrav, som inkommit per e-post den 9.9.2011 om en ersättning om 12 700 euro för den bil av märket Fiat Ducato, som ägs av hans företag Sound Insurance Olli Lahti Oy. Lahti berättar att han miste bilen på kommunens försorg hös- ten 2009.

Kommunen hade låtit bogsera företagets bil från dess stadigvarande förva- ringsplats på vändplatsen vid korsningen mellan Sjundeåvägen och Stam- väg 51. I sitt krav meddelar Olli-Pekka Lahti att byggmästare Magnus Malmberg gjort sig skyldig till felaktigt förfarande i samband med förstö- randet av bilen som ägs av hans företag. Lahti motiverar sitt påstående med att han inte har fått meddelande om fordonets närflyttning eller upplagsflyttning i enlighet med § 9 i lagen om flyttning av fordon.

Lahti har till sitt ersättningskrav (som kompletterande material) bifogat ett dokument som hör ihop med anmälan om polisutredning. Ur dokumentet framgår att Lahti den 8.12.2009 hade gjort en anmälan till polisen om att bilen var stulen.

Lahti berättar i dokumentet om polisutredningen att bilen som hans företag äger, en Fiat Ducato (registernummer MFT-961) har använts av Lahtis mu- sikband. Då bandet har avslutat turnerandet, har Lahti låtit bilen användas av bandets övriga medlemmar och den har uppbevarats vid stamväg 51. En- ligt en av bandets medlemmar, Jari Isberg, har bilen körts i början av okto- ber 2009. Isberg hade märkt den 7.12.2009 att bilen försvunnit från vägkan- ten och hade meddelat om detta till Olli-Pekka Lahti.

Lahti har utrett att fordonet har skrotats och tagits bort från registret den 12.11.2009. Enligt Lahti hade han inte från kommunen fått något som helst meddelande om att man stod i beråd att flytta eller skrota hans bil.

Lahti kräver Sjundeå kommun på ersättning av bilens gängse värde. Som ersättningssumma föreslår han 3700 euro. Därtill kräver han av kommunen en försäkringsenlig dagsersättning för fordonet, vilken han uppger till 300 euro per dag. Denna ersättning kräver han för 30 dagar. Lahti kräver således en skadestånd om 12 700 av Sjundeå kommun.

Byggmästarens redogörelse

(32)

Byggmästaren har i sin redogörelse konstaterat att han sommaren 2009 hade märkt att en bil av märket Fiat Ducato har stått övergiven invid stam- väg 51 på den vändplats som finns i Sunnanvik. Byggmästaren har enligt sina anteckningar den 17.8.2009 fattat beslutet att låta bogsera bilen till Sjundeå kommuns depå för uppbevaring och samtidigt har han ungefärligen uppskattat bilen till en skrotbil. Byggmästaren har per telefon försökt nå bilens ägare Polli-Pekka Lahti, men har inte lyckats med detta.

Transportföretaget K-Askolin Oy:s ägare Sven Askolin har sett bilen på kommunens depå och har bett att få den till reservdelar. Det aktuella trans- portföretaget koncentrerar sig i huvudsak på att hämta och transportera me- tallskrot och bilar. Enligt byggmästarens anteckningar har han den

13.11.2009 beslutat att låta skrota bilen och har överlämnat bilen åt Asko- lin. Vid polisutredningen har det framgått att Askolin inte har skrotat fordonet, utan denna, i kommunen som skrotbil bedömda bil har sålts vidare och den har haft flere ägare, bilens registerskyltar har bytts ut och man har även kört med den.

Lagstiftningen och övriga bestämmelser som berörs av ärendet

Enligt § 26 i instruktionen för Sjundeå kommuns tekniska nämnd och miljö- och byggnadsnämnden samt tekniska avdelningen hör det till tekniska nämndens uppgifter att sköta om den kommunala parkeringsövervakningen samt de uppgifter som enligt lagen om flyttning av fordon hör till kommunen. Tekiniska nämnden har den 8.2.1005 § 14 beslutat om delegering av nämndens uppgifter. Då beslöts att byggmästaren ansvarar för skrotbils- ärenden.

Enligt 3 § 3 mom i Avfallslagen kan man anse en bil vara ett skrotfordon om dess ägare har tagit den ur bruk eller är förpliktigad att ta den ur bruk.

Lagen om flyttninga av fordon § 7 definierar andra än skrotbilar som över- givna fordon.

Lagen om flyttning av fordon § 8.2 förutsätter att man meddelar den sista ägaren som antecknats i fordonstrafikregistret om saken, före man flyttar ett skrotfordon. I meddelandet bör man uppmana att flytta skrotfordonet inom sju dagar under hot om att fordonet förs till avfallsbehandling.

Enligt lagen om flyttning av fordon § 9 bör man ge ett skriftligt beslut om upplagsflyttning och ett meddelande till den sista ägaren som antecknats i fordonstrafikregistret. En förteckning över beslutet eller väsentliga uppgifter med tanke på igenkännandet av flyttade fordon bör skickas även till polisen. Myndigheten bör uppgöra ett protokoll över fordonsflyttningen eller uppgöra annan skriftlig anteckning till ett dokument som hör ihop med

(33)

flyttningen. I beslutet bör man uppmana att hämta fordonet inom 30 dagar från att man fått informationen, med äventyr att fordonet övergår i kommu- nal ägo.

Enligt förvaltningsprocesslagens 55§ bör ett beslut, för vilket gäller att be- svärstiden eller någon annan tidsfrist som påverkar mottagarens rätt, börjar löpa från delfåendet, delges bevisligen enligt 60 § i förvaltningslagen. En- ligt förvaltningslagens 60 § bör en delgivning verkställas per post mot mot- tagningsbevis, om den gäller ett förpliktande beslut och tiden för sökande av ändring eller någon annan tidsfrist som påverkar mottagarens rätt börjar löpa från det att beslutet delgavs.

Därför, vare sig bilen klassificeras som skrotfordon eller ett övergivet fordon, bör man uppgöra ett sakenligt myndighetsbeslut och delge ett tillkän- nagivande till den berörda över den.

Utredningar gällande ärendet

Tekniska kansliet har hos grannkommunerna förfrågat sig om på vilka grunder man i dessa kommuner klassificerar övergivna fordon och skrotfordon. I dessa kommuner klassificeras ett fordon som skrotfordon först då man bedömer att man inte längre kan få den i kördugligt skick. Då har bilen t.ex. brunnit eller det fattas viktiga delar. Enligt Kunnat.net –

sakkunnigsidorna, som Kommunförbundet upprätthåller, bör ett fordon som klassificeras som skrotbil vara i sådant skick att den i praktiken inte längre har ett större gängse värde än skrotvärdet. Gängse värde för ett dylikt fordon kan vara högst några tiotals eller några hundra euro.

Då man utrett saken vidare har det framgått att bilen tagits i bruk år 1992.

Efter jämförelse med andra lika gamla bilar av märket Fiat Ducato har man kommit fram till att det gängse värdet kunde, beroende på antalet körda ki- lometer och bilens skick, vara ungefär 1500-3000 euro.

Enligt § 13 i instruktionen för tekniska nämnden och miljö- och byggnads- nämnden samt tekniska avdelningen bestämmer tekniska nämnden om utbetalningen av skedestånd över 1000 euro i de fall där kommunen anses vara ersättningsskyldig.

Slutledningar

I detta fall har man inte följt den skyldighet att meddela om upplagsflyttning och beslutsfattande som åsyftas i lagen om flyttninga av fordon 9 §, inte heller det meddelande som gäller skrotfordon som avses i 8 §. Beslutet gällande upplagsflyttning och beslutet om nedskrotning är förvaltningsbe- slut, över vilka man bör uppgöra tjänsteinnehavarbeslut samt meddela de berörda på det sätt som lagen kräver. Byggmästaren har inte fattat dylika

(34)

beslut och därför har man inte heller tillkännagivit ärendet till de berörda parterna på det sätt som lagen kräver.

Vidare kan man konstatera att man inte kan anse att byggmästarens bedöm- ning av bilens skick skulle objektivt sätt ha varit korrekt. Man borde ha be- handlat bilen som ett övergivet fordon, inte som ett skrotfordon.

Enligt skadeståndslagens 3 kapitel 2 § är ett offentligt samfund skyldigt att ersätta skada, som förorsakats genom fel eller försummelse vid myndig- hetsutövning. Ovan i 1 mom. avsett ansvar föreligger för samfundet dock endast om de krav blivit åsidosatta som med hänsyn till verksamhetens art och ändamål skäligen kan ställas på fullgörandet av åtgärden eller uppgif- ten.

På basen av det ovan sagda samt skadeståndslagens 3 kapitel 2 § är kommunen skadeståndsskyldig i ärendet och kravet från Sound Insurance Olli Lahti Oy / Olli-Pekka Lahti om ersättningav bilens gängse värde (3700 euro) är således rimlig.

Däremot finns det inga grunder i gällande praxis för att utbetala den dagser- sättning som Lahti kräver.

- Som kompletterande amaterial skadeståndskravet jämte bilagor från Sound Insurance Olli Lahti Oy / Olli-Pekka Lahti.

Föredragning: Tekniska chefen Catharina Lindström tel. 044 386 1168, e- catharina.lindstrom@siuntio.fi

-Att konstatera att kommunen är skadeståndspliktig i skadeståndsären- det Sound Insurance Olli Lahti Oy / Olli-Pekka Lahti i ärendet gällande nedskrotningen av en personbil av märket Fiat Ducato (registernummer MFT-961).

-att godkänna skadeståndskravet för mistandet av fordon till den del som gäller det gängse värdet och

-att Sjundeå kommun till Sound Insurance Olli Lahti Oy / Olli-Pekka Lahti 3700 euro som ersättning för förlorad egendom.

Behandling: Medlem Malmgren föreslog att ärendet bordläggs. Ordföranden konstaterade efter diskussionen att nämnden var av samma åsikt.

(35)

Beslut: Ärendet bordlades för vidare utredningar.

====

Tekn.n 17.1.2012/§ 10 Tekniska chefen har varit i kontakt med Olli-Pekka Lahti per telefon den 2.1.2012. Tekniska chefen meddelade Olli-Pekka Lahti att hon kommer att föreslå för tekniska nämnden att en ersättning om 3 700 euro är tillräcklig och att det inte finns grunder för en utbetalning av dagtraktamente enligt gällande praxis. Olli-Pekka Lahti kunde i detta skede ännu inte säga om han kunde godkänna ersättningssumman utan han ville diskutera med de övriga orkestermedlemmarna. Olli-Pekka Lahti har emellertid inte efter det varit i kontakt med tekniska chefen.

Föredragning: Tekniska chefen Catharina Lindström tel.. 044 386 1168, e- post catharina.lindstrom@siuntio.fi

Förslag: Nämnden besluter:

- att konstatera att kommunen är ersättningsskyldig i skadeersättnings- ärendet Sound Insurance Olli Lahti Oy / Olli-Pekka Lahti gällande skrotningen av en personbil av märket Fiat Ducato (registernummer MFT-961);

- att godkänna ersättningskravet för förlorandet av fordon till den del som gäller bilens gängse värde och

- Att Sjundeå kommun till Sound Insurance Olli Lahti Oy / Olli-Pekka Lahti betalar en ersättning om 3 700 euro för förlorad egendom.

Behandling: Medlem Gottberg-Ek meddelade jäv vid behandlingen av denna paragraf.

Under behandlingen ändrade föredragande sitt beslutsförslag.

- att konstatera att kommunen är ersättningsskyldig i skadeersättnings- ärendet Sound Insurance Olli Lahti Oy / Olli-Pekka Lahti gällande skrotningen av en personbil av märket Fiat Ducato (registernummer MFT-961);

- att godkänna ersättningskravet för förlorandet av fordon till den del som gäller bilens gängse värde och

- Att Sjundeå kommun till Sound Insurance Olli Lahti Oy / Olli-Pekka Lahti betalar en ersättning om 5 000 euro för förlorad egendom, sum- man betalas när Olli-Pekka Lahti har undertecknat sitt samtycke, med vilken han godkänner ersättningen.

(36)

Beslut: Enligt föredragandens ändrade förslag

====