ABCD
KPMG AB 2011-03-18 Antal sidor:
Olofströms kommun
Granskning av organisation och rutiner för barn i behov av särskilt stöd i
grundskolan
Olofströms kommun Granskning av organisation och rutiner för barn i behov av särskilt stöd 2011-03-18
ABCD
Innehåll
1. Bakgrund 1
2. Syfte 1
3. Avgränsning 1
4. Revisionskriterier 2
5. Metod 2
6. Styrdokument 2
7. Skolorganisation 3
8. Elevhälsan 3
8.1 Specialpedagoger och speciallärare. 5
9. Elevvårdsteam 6
10. Elevvårdsarbete 7
10.1 Bedömning av stödinsatser 7
10.2 Åtgärdsprogram 8
11. Resurser 10
12. Sammanfattande kommentarer 12
1. Bakgrund
Vi har av Olofströms kommuns revisorer fått i uppdrag att granska utbildningsnämnden rutiner vid åtgärder för barn i behov av särskilt stöd.
I Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo94 (Gäller t.o.m. den 30 juni 2011) står det följande;
Undervisningen skall anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Den skall med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling. Skollagen föreskriver att utbildningen inom varje skolform skall vara likvärdig, oavsett var i landet den anordnas (1 kap. 2 §).
Normerna för likvärdigheten anges genom de nationella målen. En likvärdig utbildning innebär inte att undervisningen skall utformas på samma sätt överallt eller att skolans resurser skall fördelas lika. Hänsyn skall tas till elevernas olika förutsättningar och behov. Det finns också olika vägar att nå målet. Skolan har ett särskilt ansvar för de elever som av olika anledningar har svårigheter att nå målen för utbildningen. Därför kan undervisningen aldrig utformas lika för alla.
Den nya skollagen beslutades av riksdagen den 22 juni 2010. Den började gälla den 1 juli 2010 men börjar inte tillämpas på utbildningar och annan verksamhet från och med den 1 juli 2011.
2. Syfte
Syftet är att granska om nämnden har rutiner för åtgärdsplaner för barn i behov av särskilt stöd i grundskolan och en adekvat organisation för detta ändamål. Följande frågeställningar ingår i granskningen:
• Hur ser organisationen ut för elevhälsan?
• Hur ser organisationen ut för stödinsatser?
• Hur organiseras stödinsatserna?
• Vilka resurser avsätts för barn i behov av särskilt stöd?
• Hur ser åtgärdsprogram ut för barn i behov av särskilt stöd?
3. Avgränsning
Granskningen omfattade grundskolan.
4. Revisionskriterier
Vi bedömde om rutinerna och organisationen uppfyller
• Skollagen
• Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo94
• Grundskoleförordning (1994:1194)
• Interna regelverk och policys
• Fullmäktigebeslut
5. Metod
Granskningen genomfördes genom dokumentstudier och intervjuer. Granskningen inleddes med att dokumentation kring rutiner och organisation för barn i behov av särskilt stöd samlades in.
Därefter genomfördes intervjuer med politiker från nämnden, förvaltningschef, rektorer, elevhälsopersonal, specialpedagoger och speciallärare. Även frågeformulär skickades till rektorer, specialpedagoger och speciallärare. Dessutom granskades ett urval av åtgärdsprogram.
6. Styrdokument
Av skollagen 1 kap. 2§ framgår att. ”Alla barn och ungdomar skall oberoende av kön, geografisk hemvist samt sociala och ekonomiska förhållanden, ha lika tillgång till utbildning i det offentliga skolväsendet för barn och ungdom. Utbildningen skall inom varje skolfrom vara likvärdig, varhelst den anordnas i landet”
Beträffande särskilda stödinsatser stadgar Grundskoleförordningen 5 kap.1 § följande ” I 4 kap.1
§ andra stycket skolagen föreskrivs att särskilt stöd skall ges till elever som har svårigheter i skolarbetet.” Beslut om särskilt stöd fattas av rektor.
Även i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo94 finns ett tydligt ansvar för huvudmännen beträffande stödet till barn och elev. (se Kapitel 1 Bakgrund).
Utöver de nationella styrdokumenten finns skolplanen som ett kommunalt styrdokument för skolan. I Olofströms kommun antog kommunfullmäktige 2008 en skol- och barnomsorgsplan för 2009/2010.
7. Skolorganisation
Grundskolan i Olofströms kommun är organiserat i två rektorsområden för årskurs 1 till 6 och ett rektorsområde för årskurs 7 till 9. Hösten 2010 infördes nuvarande organisation.
I rektorsområdet Väst ingår följande skolor;
• Vilboken
• Jämshög
• Gränum
I rektorsområde Öst ingår följande skolor;
• Vilshult
• Kyrkhult
• Brännaregården
• Ekeryd
Det tredje rektorsområdet innefattar högstadieskolan Högavång
Totalt antal elever i grundskolan för läsåret 2010/2011 är 1114 stycken, fördelat på skolorna enligt nedan.
Grundskola Förskoleklass Åk 1-6 Åk 7-9 Åk1-9
Ekeryd 21 60 60
Brännaregården 18 189 189
Vilboken 23 170 170
Jämshög 26 108 108
Gränum 10 51 51
Kyrkhult 12 116 116
Vilshult 11 11 11
Högavång 409 409
Summa 121 705 409 1114
Källa :Utbldningsförvaltningen
8. Elevhälsan
Elevhälsans uppdrag är att organisera och ansvara för skolhälsovårdens i Olofströms kommun samt att samordna, stödja och samverka med verksamheten beträffande stödinsatser till barn i behov av särskilt stöd.
Elevhälsan består av en elevhälsochef (1 tjänst), fem skolsköterskor (4,5 tjänster), tre kuratorer (2,8 tjänster) och två specialpedagoger (1,3 tjänster) samt inhyrd skolläkare och psykolog.
Merparten av skolsköterskorna har sina tjänster fördelad på mer än en skola. Deras primära uppgift är att i enlighet med Socialstyrelsens riktlinjer för skolhälsovården följa elevernas utveckling, bevara och förbättra elevens kroppsliga och själsliga hälsa samt verka för sundare levnadsvanor. Det sker bland annat genom information och utbildning kring kost, missbruk, sex och samlevnad.
Skolhälsovården är oftast inte inblandad beträffande barn med inlärningssvårigheter.
Skolhälsovården har ansvar för vissa elever, främst elever med kroniska sjukdomar och funktionsnedsättningar.
Dessutom skall eleverna hälsobesök grundskoletiden och gymnasiet. Hälsobesöken omfattar vanligen kontroll av längd, vikt, syn och hörsel. Likaså kan skolsköterskan erbjuda hälsosamtal med eleven. Vaccinationer utförs enligt nationella vaccinationsprogrammet.
Kuratorerna återfinns på samtliga skolor, en dag i veckan på låg/mellanstadiet, fyra dagar/veckan på högstadiet och tre dagar/vecka på gymnasiet. Kuratorernas främsta uppgift är att arbeta med psykosociala frågor kring eleverna. Kuratorerna har ingen dokumenterad befattnings- eller verksamhetsbeskrivning för deras uppdrag.
Specialpedagogerna som är kopplade till elevhälsan är specialiserade på tal och hörselproblematik och arbetar övergripande med stöd och rådgivning till skolorna. Specialpedagogernas uppdrag är kopplat till läroplanerna.
Elevhälsochefen har uppdrag bland annat att samordna stödinsatserna för barn med svårigheter, in- och utskrivning beträffande särskolan, öppna förskolan, samverka med övriga aktörer såsom socialförvaltningen, barn och ungdomspsykiatrin samt folkhälsoinstitutet. Elevhälsochefen är personalansvarig (0,1 tjänst) för elevhälsan, detta ansvar förändras efter den 1 april då personalansvaret för skolsköterskorna, kuratorerna och specialpedagogerna över går till rektorerna.
Vid intervjuerna framkommer att merparten av rektorerna, specialpedagogerna, speciallärarna och pedagogerna anser att elevhälsan fungerar väl. Dock finns det kritik om att samarbetet mellan elevhälsan och vissa skolor inte har fungerat tillfredställande under hösten. En del skolor uppfattar att de inte får det behov av stöd som behövs i arbetet med barn i svårigheter. Det finns även rektorer som framför att kuratorerna behöver vara mer tillgängliga för skolpersonalen.
Likaså framkommer det vid intervjuerna och frågeformuläret att det finns brister i samordningen mellan elevhälsan och skolorna.
Vid intervjuerna och i frågeformuläret framkommer tydligt att det finns ett önskemål om en permanent skolpsykolog i kommunen.
Personalen i Elevhälsan framför vid intervjuerna att det finns en viss oro med att personalen skall tillhöra skolorna i framtiden. De anser att det finns ett behov av att ha gemensam organisation för deras funktion. En anledning är att det finns et behov av att samordna aktiviteter och att tillhöra en grupp med likartad profession. I dag träffas elevhälsopersonalen regelbundet för att diskutera och samordna insatser, detta kan bli svårare enligt de intervjuade om de inte tillhör samma enhet.
Det framkommer en viss kritik vid intervjuerna beträffande samarbetet mellan socialtjänsten och skolan. I frågeformuläret framgår det att det finns olika uppfattningar om hur samarbetet fungerar, då en del anser att det fungerar väl.
Skolsköterskorna anser att deras uppdrag är tydligt men kan vara svårt att förmedla till skolorna, då det fortfarande finns en uppfattning om att skolsköterskorna är en del av sjukvården.
Kuratorerna anser att deras uppdrag är mer svårdefinierat dessutom finns det inget tydligt uppdrag beträffande vad en kuratorstjänst skall innehålla. Det framhålls att det inte finns några riktlinjer för exempelvis hur kuratorernas ärende/åtgärder skall dokumenteras eller arkiveras. Det finns delvis en uppfattning av att det finns ett behov av fler kuratorer. Även elevhälsopersonalen framhåller att det finns ett behov av en permanent tjänst som skolpsykolog i kommunen. Likaså anser de intervjuade att kommunen behöver framarbeta en övergripande policy för arbetet med barn i behov av särskilt stöd.
Kommentar
Vid tiden för granskningen framkom att Olofströms kommun kommer att förändra organisationen för elevhälsan. Våra kommentarer avser endast den rådande organisationen. Vi noterar att det finns olika perspektiv beträffande de förestående förändringarna i organisationen
Vi uppfattar att det finns en adekvat och för verksamheten fungerande organisation, trots den oro som framförts beträffande framtida förändringar. Skolsköterskorna och specialpedagoger som sorterar under elevhälsan har ett tydligt uppdrag. Dock anser vi att det är en brist att inte kuratorerna har någon dokumenterad befattningsbeskrivning eller liknande. Det är av stor vikt i organisationer att det finns en tydlig ansvarsfördelning mellan befattningar och verksamheter.
Vi vill framföra att det är viktigt med en samordning mellan de olika aktörerna för att stödinsatser skall få en avsedd verkan.
Vi noterar att verksamheten anser att det finns ett behov av en skolpsykolog i kommunen. Vi rekommenderar att nämnden utreder för- och nackdelar med nuvarande lösning med inhyrd skolpsykolog kontra en permanent anställning.
8.1 Specialpedagoger och speciallärare.
Varje skola har tillgång till specialpedagog och speciallärare. Specialpedagogernas främsta uppgift är att tillsammans med klassläraren utreda och bedöma behov av stödinsatser, genomföra tester och upprätta åtgärdsprogram. Dessutom kan specialpedagogen ha en rådgivande, stödjande och handledande roll gentemot verksamheten. En del specialpedagoger kan även göra diagnoser inom vissa områden. Specialpedagogerna träffas var tredje eller fjärde vecka för att konsultera varandra och diskutera aktuella ärenden.
Speciallärarens roll är att ha en stödjande funktion till barn som har behov av särskilt stöd för sin kunskapsutveckling. Även specialläraren kan medverka vid upprättandet av åtgärdsprogram.
Tjänstgöringsgraden på specialpedagogerna variera med storleken av skolorna och ligger som en del av tjänstgöringen som lärare/speciallärare. Även speciallärarna har kombinerade tjänster, ett fåtal arbetar som speciallärare på heltid. Specialpedagogerna kan tjänstgöra på flera skolor, likaså finns det en möjlighet inom rektorsområdena att fördela tjänstgöringen beroende på behovet.
I intervjuerna och frågeformuläret till specialpedagogerna framkommer att det finns ett bra samarbete med rektorerna, speciallärarna och pedagogerna. Det specialpedagogerna saknar mest är möjligheten till rådgivnings- och handledningstid med pedagogerna, det tenderar att bli för mycket enskild tid med elever som har svårigheter. Likaså uppfattar en del specialpedagoger att deras tid blir alltför splittrad om de tjänstgör på flera skolor. Enligt en del intervjuer och frågeformulär finns det en problematik med mindre skolor då det är svårare att samordna och organisera resurserna. Detta framhålls även av en del rektorer i intervjuerna och i frågeformuläret.
Dock framförs det att med de nya rektorsområdena arbetas det med att göra det möjligt att fördela specialpedagogresurserna till de skolor som behöver det bäst.
Speciallärarna framför att de får ett bra stöd från specialpedagogerna och att deras möjligheter till att ge stöd till eleverna fungerar bra. Det största problemet som speciallärarna anser är att det kan vara svårt med individanpassade lokaler för stödundervisning.
Kommentar
Vi kan konstatera att specialpedagogerna och speciallärarna har ett bra samarbete med skolledningen och pedagogerna.
Vi uppfattar att det är positivt att samtliga skolor har tillgång till specialpedagoger och speciallärare samt att merparten av skolorna har specialpedagogerna knutna till ordinarie organisation.
Vi kan även konstatera att specialpedagogernas möjligheter till handeldning och rådgivande arbete är små. Handledning till andra personalkategorier är en viktig funktion då det ger möjligheter för pedagogerna att utvecklas i deras arbete med barn med svårigheter. En delförklaring till bristen på tid till handledning och rådgivning kan vara att många specialpedagoger har flera skolor att hjälpa och att ett flertal har delade tjänster. Detta medför att det kan vara svårt att organisera stödinsatserna på ett effektivt sätt.
9. Elevvårdsteam
Varje skola har ett elevvårdsteam. Elevvårdsteamen primära funktion är att stötta personalen i elevhälsoarbete, skaffa sig en samlad överblick av barn och elever i behov av särskilt stöd. Ge läraren och arbetslaget stöd och hjälp, samt ha rutiner för elevhälsoarbetet. Till elevvårdsteamet anmäls ärenden från klasslärare, speciallärare och specialpedagog för beslut om vidare åtgärder, exempelvis anmälan till elevvårdskonferens.
I elevvårdsteamet ingår rektor, skolsköterska, specialpedagog och kurator. Beroende på vilka ärenden som lyfts kan även klasslärare och speciallärare delta. Elevvårdsteamen träffas varje vecka eller varannan vecka beroende på skola
De intervjuade rektorerna, specialpedagogerna, speciallärarna, pedagogerna och elevhälsopersonalen är överens om att det finns en fungerande organisation och rutiner på skolorna för elevhälsoarbetet. Skolornas elevhälsopersonal och specialpedagoger arbetar nära klasslärarna och arbetslagen med såväl direkt stöd som indirekt stöd.
Kommentar
Vi uppfattar att skolorna i Olofström har goda rutiner för elevvårdsarbete. Det är positivt att alla enheter har samma rutiner och organisation, det ökar möjligheten till jämförelser mellan enheterna. Dessutom ökar det likvärdigheten mellan enheterna.
10. Elevvårdsarbete
Olofströms kommun har en handlingsplan för barn och elever i svårigheter. Planen beskriver olika nivåer, ansvarsroller och rutiner för stödjande insatser i förskolan, förskoleklass, skolbarnomsorg, grundskolan, grundsärskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan.
Kommunen har en policy för samverkan och samarbete mellan socialtjänst och skola.
Policydokumentet beskriver bland annat rutiner vid anmälan av missförhållande och information om hur en anmälan behandlas i enlighet med socialtjänstlagen.
I Olofström kommun används P.O.D.B (projekt- och omdömesbas) för att dokumentera exempelvis bedömningar, och åtgärdsprogram.
Kommentar
Vi anser att handlinsplanen ger en bra instruktion för hur ärenden skall handhas i skolorna.
Handlingsplanen ger en gemensam grund att utgå ifrån. Även policyn för samverkan ger en tydlig instruktion rörande arbetsätt och anmälan om missförhållanden. Dock anser vi att nämnden bör framarbeta en gemensam övergripande policy eller riktlinjer för åtgärder till barn i behov av särskilt stöd. Vi anser att det är viktigt att detta dokument antas i nämnden.
10.1 Bedömning av stödinsatser
Den första bedömningen om en elev behöver stöd sker i klassrummet. Läraren gör en bedömning av elevens kunskap i relation till läroplanen och kursplaner. Vid indikation om att eleven inte kommer att klara målen upprättas ett åtgärdsprogram av läraren alternativt speciallärare/
specialpedagog eller tillsammans. Rektor har ansvar för att en utredning kommer till stånd om en elev bedöms vara i behov av särskilt stöd och att åtgärdsprogram upprättas.
Hur stödet skall utformas avgörs genom kartläggning av individens behov, elevens situation i grupp och organisationens påverkan på individen. Dessutom sker kartläggning genom olika läsförståelsetester, matematiktester och utvärderingar på skolorna. Kartläggningen kan ske av både klasslärare och/eller speciallärare/pedagog.
De huvudsakliga stödinsatserna sker i första hand via läraren eller arbetslaget. Om vidtagna stödinsatser inte får avsedd verkan kopplas oftast en specialpedagog eller speciallärare in beroende på insatsen. Vid behov kan ett nytt åtgärdsprogram upprättas.
Fungerar inte dessa stödinsatser tillfredställande lyfter klasslärare/arbetslag/speciallärare frågan till elevvårdsteam/rektor. Om elevvårdsteamet/rektor anser att ytterligare behov av stödåtgärder
behövs kallar rektor till elevvårdskonferens. Här tas beslut om vilka fortsatta åtgärder som skall vidtas. Elevvårdskonferenser dokumenteras. Under hela processen är vårdnadshavare delaktig.
Vid intervjuerna framgår det att rutinerna för bedömning av stödinsatser fungera bra. Beträffande själva bedömningarna anser de intervjuade att det finns olika testmetoder och diagnosmaterial för att göra bedömningar. Merparten av de kunskapsrelaterade testerna kan genomföras av klasslärare/speciallärare/specialpedagog, vilka ger en god grund vid kartläggningen för stödinsatser. Det genomförs kommunövergripande diagnoser i årskurs tre och sex. De nationella provens resultat används även som kartläggningsmaterial.
Andra tester och utredningar som inte direkt är knutna till ämneskunskapen genomförs av specialpedagoger och/eller psykolog.
Av frågeformuläret och intervjuerna framkommer att det skiljer sig något mellan skolorna beträffande stödet i kartläggningen av behovet. I vissa skolor är speciallärare/specialpedagoger mer aktiva från början i kartläggningen och på en del andra skolor sköts merparten av den grundläggande kartläggningen av klasslärare och arbetslag. Det skiljer sig även beträffande vilka rutiner och forum som används för kartläggningen även då P.O.D.B kan användas görs det inte i samtliga fall.
Kommentar
Vi uppfattar att verksamheten har goda rutiner för bedömning av elevernas behov av stöd. Trots att kommunen använder P.O.D.B uppfattar vi att det finns skillnader i hur rutinerna och bedömningarna dokumenteras.
Kommunen genomför kommunövergripande diagnoser och har en mängd andra tester och diagnoser som kan användas för kartläggning. Sådana mätningar och uppföljningar ger kommunen en större möjlighet att avväga var resurserna skall styras för att öka likvärdigheten i kommunen.
Vi vill även påpeka att det är av stor betydelse att skolorna dokumenterar processerna vid bedömningen och vilka insatser som det beslutas om. Detta för att öka möjligheterna till att jämföra resultaten av stödinsatserna, öka likvärdigheten och rättsäkerheten. Vi uppfattar att Olofströms kommun har rutiner för att göra detta möjligt.
10.2 Åtgärdsprogram
Enligt Grundskoleförordningen 5 kap. Särskilda stödinsatser 1§ står följande ”Om det genom uppgifter från skolans personal, en elev, elevens vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att eleven kan ha behov av särskilda stödåtgärder, skall rektorn se till att behovet utreds. Om utredningen visar att eleven behöver särskilt stöd, skall rektorn se till att ett åtgärdsprogram utarbetas. Av programmet skall det framgå vilka behoven är, hur de skall tillgodoses samt hur åtgärderna skall följas upp och utvärderas.
Skolverkets allmänna råd för arbete med åtgärdsprogram syftar till att ge stöd för
allmänna råden konkretiserar arbetsgången inför att åtgärdsprogram utarbetas och förtydligar skolans ansvar. Likaså betonar de allmänna råden, elevens och vårdnadshavarnas delaktighet i arbetet med åtgärdsprogram.
Enligt Skolverket skall ett åtgärdsprogram grunda sig på en utredning om elevens behov av särskilt stöd. Utredningen bör hållas åtskild från åtgärdsprogrammet.
Det är viktigt att;
• åtgärdsprogrammet kortfattat beskriver elevens behov,
• åtgärdsprogrammet i grund- och gymnasieskolan relaterar till läroplanernas och kursplanernas mål och vad man vill uppnå på kortare och längre sikt,
• åtgärdsprogrammet innehåller en beskrivning av de åtgärder skolan avser att vidta och en tydlig ansvarsfördelning,
• skolans åtgärder utgår från positiva förväntningar på eleven och bygger på elevens förmågor och intressen,
• skolan beskriver sina åtgärder i ett och samma åtgärdsprogram om elevens behov av särskilt stöd finns i flera ämnen,
• åtgärdsprogrammet tydligt visar hur åtgärderna ska följas upp samt hur och när de ska utvärderas
Åtgärdsprogrammet skall ta ansats i vad som kan göras på skolnivå, gruppnivå och individnivå för att målen skall uppnås. Åtgärdsprogrammet skall således ta hänsyn till alla tre aspekter inte enbart individen.
Vid intervjuerna framkom att det finns ett behov av att se över rutinerna för åtgärdsprogram och att det finns variationer både mellan skolorna och inom skolorna beträffande innehållet i åtgärdsprogrammen. En del rektorer och specialpedagoger menar att skolorna kan förbättra kartläggningen till åtgärdsprogram och att en del åtgärdsprogram fokuserar allt för mycket på individperspektivet och inte skolans eller organisationens ansvar. Trots detta bedömer merparten av de intervjuade att de insatser eleverna får i hög grad svarar upp mot elevernas behov.
Åtgärdsprogrammen dokumenteras i P.O.D.B. Vid intervjuerna framförs det att skolorna inte alltid använder sig av P.O.D.B för dokumentation av åtgärdsprogram och annan dokumentation.
Det innebär att det finns en osäkerhet om materialet i systemet är rättvisande. Därför har P.O.D.B inte använts som det analysverktyg som det finns möjlighet till.
Av de åtgärdsprogram som vi har tagit del av, kan vi konstateranda. Merparten av åtgärdsprogrammen är av god kvalitet. Dock har vi funnit åtgärdsprogram som har brister. Bland annat är vissa åtgärdsprogram inte kopplade till läroplanens eller kursplanernas mål; kunskaper, normer och värden och ansvar/inflytande.
Kommentar
Det är positivt att Olofströms kommun använder sig av P.O.D.B för dokumentation av åtgärdsprogram, det underlättar jämförelser mellan skolorna vilket kan öka likvärdigheten mellan skolorna. Systemet ger en möjlighet att ta fram statistik för analys av insatser, dock uppfattar vi analysverktygen inte används vilket är en brist.
Vi noterar att det finns förbättringsområden beträffande kopplingen till läroplanens eller kursplanernas mål samt distinktionen mellan mål och åtgärder. Vi noterar att det finns en medvetenhet om bristerna i verksamheten.
Vi vill påpeka att det är huvudmannen som skall tillgodose att adekvat fortbildning ges för att stödja och säkra skolans kvalitetsarbete med exempelvis åtgärdsprogram.
11. Resurser
Resurser fördelas till grundskoleverksamheten utifrån antalet elever i förskoleklass och grundskola. Utöver tillkommer extra resurser för elever i behov av särskilt stöd som rektor kan äska från budget. Dessa resurser prövas av elevhälsochefen och prioritering i samråd med rektor och specialpedagog. Vid fördelning av medel tas hänsyn till olika faktorer såsom klassammansättning, pedagoger och elevens behov och förutsättningar. Det är driftspengar till läromedel, studieresor och övrig drift.
Övriga resurser är elevassistenter som fördelas utifrån elevens behov och följer eleven. Den enskilt största resursen är pedagogerna på skolorna. Det är första hand läraren som möter och ger eleven det stöd som den är i behov av. Enligt skolförvaltningens hade Olofström kommun 2010, 108,5 heltidstjänster på grundskolan. Fördelat enligt nedan.
Skola Tjänster grundskola
Vårtermin
Tjänster grundskola Hösttermin
Genomsnitt 2010
Brännaregårdsskolan 15.49 19.29 17,1
Kyrkhultskolan 10.24 10.60 10.4
Vilhultsskolan 1.21 1.21 1.2
Ekerydsskolan 7.29 6.54 7
Vilboksskolan 15.79 15.59 15.7
Gränums skola 6.63 6.99 6.8
Jämshögs skola 9.6 9.72 9.7
Högavångsskolan 40,69 40,58 40,6
Källa :Utbildningsförvaltningen
Enligt den tillgängliga statistiken från Skolverket 2009/2010 har Olofström en lärartäthet på 9,3 per 100 elever vilket är högre än kommungruppen och riket och en något högre andel pedagoger med högskoleexamen jämfört med kommungruppen och riket.
Kommun Lärare, m. ped
högskoleexamen(%) Helt. tj
Lärare m. specialped.
högskoleexamen(%) Helt.tj
Lärare per 100 elever
Olofström 91,9 6,4 9,3
Kommungrupp 89,5 6,3 8,4
Riket 86,5 6,3 8,3
Källa:Skolverket, Siris
Kostnaderna för Olofström i jämförelse med kommungruppen och riket visar att kommunen har högre kostnader för grundskolan (avser 2009).
Grundskolan Egna kommunen Kommungruppen Samtliga kommuner
Kostnad (kr) per elev
totalt* 88 100 80 800 83 700
för undervisning 46 700 40 400 42 800
för lokaler 18 300 15 800 16 700
*Den totala kostnaden per elev för kommunen grundskolan exklusive kostnaden för skolskjuts Källa:Skolverket; Siris
Resultatet för Olofström visar att kommunen har en högre andel elever som är behöriga till nationellt program och som har godkända betyg i samtliga ämnen än kommungruppen och riket.
Skola/kommun Andel(%) behöriga till nationellt program
Andel (%) elever som nått målen i alla ämnen
Andelen (%) elevers genomsnittliga meritvärde
Högavångsskolan 91,8 80,0 205,9
Kommungrupp 86,7 75,6 201,4
Riket 88,2 76,6 208,8
Källa: Skolverket, Siris
Av frågeformuläret och intervjuerna med rektorerna, specialpedagogerna och speciallärarna framkommer att det finns olika uppfattningar om det finns tillräckligt med resurser till barn i behov av särskilt stöd. De brister som framförs är bland annat extra resurser vid inflyttning av nya elever, som kan ha stora behov. En del rektorer anser att det är främst möjligheterna med förändringarna i deras organisation som ger effekter, detta är dock svårare för de mindre skolorna.
Specialpedagoger, speciallärare och pedagoger anser att det inte finns tillräckligt med resurser till stödinsatser. Främst är det resurser till de elever som behöver stora stödinsatser och resurser till att ge enskilt stöd till eleverna.
Kommentar
Vi anser att Olofströms skolor har resurser till de barn som är i behov av särskilt stöd. Olofströms kommun har en hög lärartäthet i jämförelse med riket, vilket kan delvis förklaras av att
kommunen har ett flertal mindre skolor. Antalet lärare med pedagogisk och specialpedagogisk examen är i paritet med riket.
Vi konstaterar att det finns olika uppfattningar om resurserna är tillräckliga. Vi rekommenderar att nämnden genomför en genomlysning av stödinsatserna för att utreda om resurserna inte är tillräckliga eller om resurserna inte används effektivt.
Vi kan även konstatera att Olofströms kommuns kostnader för skolan är högre än kommungruppen och riket. Huruvida detta medför att Olofström har en högre andel behöriga till nationellt program kan vi inte bedöma. Måluppfyllelsen är de facto högre än jämförelsekommunerna och riket vilket är positivt. Dock anser vi att det mest positiva i jämförelsen är att andelen som har nått målen i alla ämnen är höga. I den nya gymnasieskolan kommer det att krävas godkända betyg i fler ämnen än idag för att börja läsa på nationella program. De ökade kraven från gymnasieskolan kommer troligtvis att medföra ytterligare påfrestningar på organisationen beträffande stöd till barn med svårigheter.
12. Sammanfattande kommentarer
Vi anser att de samlade resurserna och organisationen för barn i behov av särskilt stöd är adekvata inom Olofströms kommuns skolor. Vi ser att det finns rutiner på skolorna för att fånga upp elever med behov av särskilt stöd.
Det är positivt att skolorna använder sig av ett gemensamt utformat åtgärdsprogram genom P.O.D.B. Det finns åtgärdsprogram med god kvalitet och åtgärdsprogram med brister. Det är därför viktigt att vidta åtgärder för att öka kvaliteten. Det får inte skilja i kvaliteten beroende på vilken skola eller årskurs eleven befinner sig.
Det är positivt att verksamheten har handlingsplan för barn i svårigheter, ändock rekommenderar vi att nämnden tar fram en övergripande policy/riktlinjer/handlingsplan för arbetet med barn i behov av särskilt stöd. Vi anser att det är viktigt att nämnden tydligt signalerar betydelsen av arbetet i organisationen.
Vi rekommenderar att en uppdragsbeskrivning upprättas för kuratorstjänsterna i kommunen.
Vi rekommenderar att nämnden utreder behovet av en permanent skolpsykolog och ser över hur specialpedagogernas kompetens kan utnyttjas optimal beträffande den rådgivande funktionen.
