• No results found

Kvalitetsrapport. Ludvika gårds förskola samt Lorenbergaskolan åk 4-6

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Kvalitetsrapport. Ludvika gårds förskola samt Lorenbergaskolan åk 4-6"

Copied!
18
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Social och utbildningsförvaltningen Ludvika kommun

Rektorsområde Ludvika gård, Lorensberga 4-6

Kvalitetsrapport

gällande för

Ludvika gårds förskola

samt

Lorenbergaskolan åk 4-6

Läsåret 2011-2012

(2)

Sammanfattning

Under läsåret 2012-2013 kommer rektorsområdet att vidta följande åtgärder:

Förskola

-

Resultatet/slutsatser av förskolans observationer kring genusperspektivet ska delges förskolechefen.

-

Tillsammans med förskolchef och rektorer i team Lorensberga fastställa och förankra gemensamma värdegrundsmål

-

Utveckla förskolans temainriktade arbetssätt med tydlig koppling till målen i Lpfö.

-

Under läsåret ge pedagogerna förutsättningar i form av gemensam tid att fördjupa sin förståelse av inflytandefrågor i förskolan.

-

Förskolan skriver in i sitt årshjul att likabehandlingsplanen ska gås igenom en speciell månad.

-

Samtlig personal inom rektorområdet ska få information om de nya omarbetade rutinerna gällande överlämnande mellan skolformer och årskurser.

Grundskola

-

Tillsammans med förskolchef och rektorer i team Lorensberga fastställa och förankra gemensamma värdegrundsmål.

-

Under våren 2013 utvärdera elevernas övergång i åk 5 från Knutsbo till befintlig åk 5 i Lorensberga.

-

Under läsåret ge pedagogerna förutsättningar i form av gemensam tid att fördjupa sin förståelse av formativ bedömning och dess betydelse för elevernas kunskapsutveckling och lärares planering av undervisningen.

-

Att utöka datortätheten.

-

Implementera ett nytt dokumentationsstöd för pedagoger.

-

Ge information till våra föräldrar om likabehandlingsplanen och vårt likabehandlingsarbete

-

Samtlig personal inom rektorområdet ska få information om de nya omarbetade rutinerna gällande överlämnande mellan skolformer och årskurser.

Ludvika 2012-10-12

Ann-Katrin Bohman Ansvarig rektors namn

(3)

Innehållsförteckning

SAMMANFATTNING ... 2

INLEDNING ... 4

MÅL FÖR ARBETET ... 4

FÖRUTSÄTTNINGAR ... 6

ANTAL BARN/ ELEVER I REKTORSOMRÅDETS VERKSAMHET ... 6

PERSONAL ... 6

RESULTAT LÄSÅRET 2010-2011 ... 7

NORMER OCH VÄRDEN ... 7

UTVECKLING, LÄRANDE OCH KUNSKAPER ... 10

ANSVAR OCH INFLYTANDE ... 14

FÖRSKOLA HEM/SKOLA HEM ... 17

SAMVERKANVERGÅNG OCH SAMVERKAN... 18

(4)

Inledning

Följande kvalitetsrapport innehåller en resultatsammanställning för verksamheterna inom rektorsområdet läsåret 2011-2012. Underlag för sammanställningen är:

VAD NÄR

Elevenkät åk 5 februari

Na- prov åk 6 mars till maj

Uppföljning skolplanen (BRUK) personal Läsåret Personal, elev- och föräldraenkäter maj

Mål för arbetet

Gällande måldokument:

Nationella mål: Lpfö, Lpo samt kursplaner under rubrikerna:

Normer och värden

Utveckling och lärande/Kunskaper

Barns inflytande/Elevers ansvar och inflytande Förskola hem/ Skola hem

Samverkan/ Övergång och samverkan

Lokala mål

Lokala arbetsplanerna med prioriterade områden Målen i likabehandlingsplanen

Åtgärderna i förra årets kvalitetsredovisning

Kommunala mål

Kommunens prioriterade områden i Social- och utbildningsplanen 2008- 2011

Rektorsområdets prioriterade mål:

Normer och värden

Likabehandling

Mål:

Flickor och pojkar, kvinnor och män bemöts lika och insatser utformas utifrån den enskildes behov oberoende av kön, social och kulturell bakgrund, etniskt ursprung, sexuell läggning och religiös tillhörighet.

Alla signaler om kränkning tas på allvar och utreds.

Utveckling och lärande/Kunskaper/Bedömning och betyg

Mål:

Alla barn får sitt lärande format efter sina förutsättningar, behov och kunskapsnivåer.

(5)

Alla barn utvecklar sin nyfikenhet och sin lust att leka och lära.

Alla barn utvecklar tillit till sin egen förmåga att lära.

Barns inflytande/Elevers ansvar och inflytande

Barnperspektivet

Mål:

Barns bästa och deras inställning synliggörs i alla utredningar, insatser och åtgärder som rör barn.

Barnens lust och engagemang att påverka innehåll och arbetssätt i förskola och skola ökar med åldern.

Förskola hem/Skola hem

Brukarperspektivet

Mål:

Skolans personal för en dialog med vårdnadshavare och barn så att dessa förstår skolans mål, innehåll och arbetssätt.

Barn och vuxna som utsätts för våld uppmärksammas och erbjuds stöd.

Föräldrar/vårdnadshavare ges möjlighet att påverka verksamheten.

Samverkan/Övergång och samverkan

Brukarperspektivet

Mål:

Övergångar inom och mellan olika skolformer uppfattas som smidiga och välplanerade.

Samverkan

Mål:

Skolan och IFO samorganiserar i ökad omfattning stödet runt barn i behov av särskilt stöd.

Skolan och omvärlden Mål:

-

Skolan ska sträva efter att varje elev får en inblick i närsamhället och dess arbets-, förenings- och kulturliv.

(6)

Förutsättningar

Antal barn/ elever i rektorsområdets verksamhet

I rektorsområdet fanns under läsåret 2011-2012:

-

83 barn i förskoleverksamheten

-

166 elever i grundskola åk 4-6

Personal

Nedanstående tabell visar en jämförelse mellan rektorsområdet, kommunen och riket när det gäller andelen personal med pedagogisk högskoleexamen per verksamhet samt hur antalet barn fördelar sig per avdelning i förskolan och på fritidshemmet samt antalet lärare per 100 elever i grundskolan.

Källa SCB: Statistik gällande hösten 2011.

Inom rektorsområdets förskola finns i jämförelse med kommunen och riket en högre andel förskollärare med pedagogisk högskoleexamen. Antalet barn per avdelning är dock högre än kommunen och riket.

Andelen personal med pedagogisk högskoleexamen i grundskolan är lägre än kommunen och riket medan antalet lärare per 100 elever är högre. Det beror på att vi under läsåret har haft vikarier som inte har pedagogisk

högskoleexamen.

Rektors- området

Kommunen Riket

Förskolan Andelen personal med pedagogisk högskoleexamen

72 58 54

Antalet barn per avdelning 19 16 17

Grundskolan Andelen personal med pedagogisk högskoleexamen

65 86 89

Antalet lärare per 100 elever 11 9 8

(7)

Resultat läsåret 2010-2011

Normer och värden

Likabehandling

Förskolan

-

12 av 30 föräldrar har besvarat enkäten. Samtliga 12 föräldrar som besvarat enkäten upplever att deras barn trivs och är trygga på förskolan.

-

Personalen bedömer att förskolan helt kännetecknas av ett väl fungerande värdegrundsarbete.

-

Personalen bedömer att förskolan kännetecknas av ett genusperspektiv i verksamheten. Personalen vill utveckla sitt kvalitetsarbete genom att regelbundet genomföra observationer av barnen och sin egen

verksamhet för att säkert få ”veta” istället för att ”tro”.

Grundskolan

-

53 av 82 föräldrar har besvarat enkäten. 87 procent av de föräldrar som besvarat enkäten, upplever att deras barn trivs i skolan och är trygga.

Var tredje förälder känner inte till skolans förebyggande arbete mot okamratligt beteende och mobbning.

- Personalen bedömer att skolan till stor del kännetecknas av ett väl fungerande värdegrundsarbete och arbetar aktivt och ständigt mot kränkning.

- Personalen bedömer att skolan påbörjat arbetet och att vissa kännetecknas finns på ett genusperspektiv i undervisningen.

Personalen vill jobba mot en ökad medvetenhet kring hur alla elever får talutrymme i klassen. Ett sätt att utveckla detta är att hitta former med olika grupperingar t ex pojkar- flickor, tysta – pratiga för att stärka alla elevers förmåga att lyssna och att komma till tals.

Elevenkät åk 5

93 % av eleverna i åk 5 instämmer med att de känner sig trygga i skolan. Detta motsvarar i stort sett kommunsnittet.

(8)

92 % av eleverna har inte känt sig mobbade av andra elever under skolåret.

Detta motsvarar kommunsnittet.

Rektors sammanfattande kommentar:

När det gäller förskolan är det glädjande att både barn och föräldrar trivs och är trygga med vår verksamhet. Resultaten visar en likvärdighet mellan förskolans tre avdelningar vilket känns mycket tillfredställande.

Personalen vill utveckla sitt kvalitetsarbete genom att regelbundet

genomföra observationer av barnen och sin egen verksamhet för att säkert få ”veta” istället för att ”tro”. Resultatet av förskolans observationer ska delges förskolechef, för att chefen ska kunna hålla sig informerad och kunna stötta sin personal i deras kvalitetsarbete.

I grundskolan följer vi kommunsnittet när det gäller trygghet och mobbning, med hög trygghet och liten förekomst av mobbning, vilket naturligtvis är positivt. Men vi behöver naturligtvis följa upp detta och titta på hur det kan bli ännu bättre.

Vid läsårets start fick vi ta emot 35 barn från Knutsbo skola på grund av trångboddhet där. Eleverna slogs samman med Lorensbergas elever i åk 5 och 6. För oss gällde då att hitta en organisation och struktur som skulle fungera tillfredställande naturligtvis med eleven i centrum. En spännande grupprocess startade med ett mycket intressant resultat till följd. I åk 5 på Lorensberga som varit en orolig grupp sedan åk 4 gick grupprocessen förvånansvärt bra medan den i åk 6 som bedömts vara en stabil grupp gick sämre. Orsaker det kan ha berott på är gruppindelning, arbetssätt, ålder på eleverna, organisation mm. I åk 5 följde en mentor med över från Knutsbo vilket naturligtvis skapar en stor trygghet för eleverna i den gruppen. Det ska också poängteras att insatser som gjordes under vårterminen i åk 4 har påverkat arbetsklimatet positivt i nuvarande åk 5. Framsteg har gjorts i årskursen under hela läsåret. Det har jobbats mycket med etik och moral. Vi har också haft föräldrar delaktiga som har gynnat arbetsklimatet positivt.

Fortsättningsvis kommer elever från Knutsbo att gå in i åk 5 vid varje läsårsstart. Viktigt att till våren 2013 utvärdera hur det har gått under dessa två läsår. Vad händer i elevgruppen när det gäller kunskapsutveckling, arbetsro, social tillhörighet mm?

Var tredje förälder känner inte till skolans förebyggande arbete mot okamratligt beteende och mobbning. Vi har ett väl fungerande

(9)

likabehandlingsarbete. Personalen vet vad de ska göra vid kränkande behandling. En kartläggning görs 2 ggr/läsår tillsammans med eleverna i skolan och barnen på förskolan. Utifrån denna kartläggning har

skolans/förskolans personal vidtagit åtgärder som skall bidra till att elevernas/barnens miljö skall upplevas som trygg. Vi måste göra föräldrarna medvetna om vårt likabehandlingsarbete. Det kan göras på verksamhetsråd, föräldramöten eller under tid för utvecklingssamtalet.

Pedagogiska diskussioner behöver kontinuerligt pågå i arbetslaget om likabehandling. Ny personal behöver bli insatt i hur vi jobbar. Diskussion i likabehandlingsgruppen om en gemensam värdegrund med gemensamma mål och förhållningssätt för hela Lo F-9 har på börjats under läsåret.

Åtgärder

-

Resultatet/slutsatser av förskolans observationer kring genusperspektivet ska delges förskolechefen.

-

Ge information till våra föräldrar om likabehandlingsplanen och vårt likabehandlingsarbete

-

Tillsammans med förskolchef och rektorer i team Lorensberga fastställa och förankra gemensamma värdegrundsmål.

-

Under våren 2013 utvärdera elevernas övergång i åk 5 från Knutsbo till befintlig åk 5 i Lorensberga.

(10)

Utveckling, lärande och kunskaper

Kunskaper

Förskolan

-

12 av 30 föräldrar har besvarat enkäten. Samtliga 12 föräldrar som besvarat enkäten upplever att de under utvecklingssamtalet får information om barnets språkliga, motoriska, sociala/emotionella utveckling.

-

Personalen bedömer att förskolan till stor del kännetecknas av att alla barn får sitt lärande format efter sina förutsättningar, behov och kunskapsnivåer. Personalen vill utveckla arbetet genom att i större utsträckning arbeta med mindre grupper och utgå från barnens intresse, mognad och egna styrkor.

Grundskolan

-

Personalen bedömer att skolans arbete har påbörjats och att vissa kännetecken finns på att alla barn får sitt lärande format efter sina förutsättningar, behov och kunskapsnivåer.

-

Personalens styrka är att de hjälper eleverna att bli medvetna om sina starka och svaga sidor. Pedagogerna vill utveckla metoder för att stärka elevernas förmåga att samtala, visa respekt och hänsyn genom att lyssna på varandra. Pedagogerna vill bli bättre på att granska och följa upp elevernas eget arbete.

ÅK 6 nationella prov Resultat:

Matematik: 81 procent av

elevgruppen har klarat alla delprov vilket är en större andel än

kommunsnittet på 75 procent.

Svenska: 86 procent av elevgruppen har klarat alla delprov vilket är en större andel än kommunsnittet på 76 procent.

Engelska: 94 procent av elevgruppen har klarat alla delprov vilket är en större andel än kommunsnittet på 80 procent.

(11)

73 procent av elevgruppen har klarat alla delprov i samtliga ämnen jämfört med kommunsnittet 62 procent.

Elevenkät åk 5 och åk 8

75 % av eleverna i åk 5 instämmer med att skolarbetet gör dem nyfikna och att de får lust att lära sig mer. Detta motsvarar i stort sett kommunsnittet och är högre än SKL- gruppens kommunsnitt1.

94 % av eleverna i åk 5 instämmer med att lärarna hjälper dem i skolarbetet om eleven behöver det. Detta motsvarar i stort sett kommunsnittet och är högre än SKL- gruppens kommunsnitt.

(12)

78 % av eleverna i åk 5 instämmer med att lärarna förväntar sig att eleverna ska nå målen i alla ämnen. Detta är något lägre än kommunsnittet (84 %).

Rektors sammanfattande kommentar:

Jag bedömer att förskolan har en bra kvalité när det gäller

kunskapsutveckling och lärande. Det som behöver utvecklas är förskolans temainriktade arbetssätt med tydlig koppling till målen i Lpfö Några pedagoger har under året utbildat sig inom NTA2. Förskolan har under läsåret utvecklat sin strategi för högläsning med barnen på många olika sätt utifrån ålder och mognad.

Resultatet av de nationella proven visar ett bättre resultat för alla ämnen jämfört med förra året, framför allt när det gäller matematiken. 73% av alla elever har klarat av alla delprov i samtliga ämnen vilket naturligtvis känns positivt. Ett kommungemensamt matematikprojekt pågår där fem av skolans pedagoger ingår. Projektet har som syfte att utveckla

lärarkompetensen i matematik med inriktning på taluppfattning och

problemlösning. Det kan vara en anledning till att resultatet av de nationella proven i matematik har höjts. Hur kan vi höja resultatet ännu mer? Vilka delprov kan förbättras? Det behöver vi titta närmare på och diskutera vidare i vårt arbetslag. Vi har haft en rättningsgrupp som tillsammans har rättat nationella proven. Vi har avsatt mycket tid för att få detta att fungera tillfredställande för pedagogerna. Det blir ett mycket krävande arbete att hinna bearbeta och bedöma alla resultat när vi har så stora elevgrupper.

Inom rektorområdet pågår ett implementeringsarbete för att utveckla pedagogernas kunskap om likvärdig bedömning. Vi behöver utveckla vårt arbete med formativ bedömning. Pedagogerna behöver bli bättre på att informera eleverna om förmågor som ska utvecklas, återkoppla till eleverna i vardagen under arbetets gång var de befinner sig i sitt lärande,

medvetandegöra eleverna vad de behöver arbeta mer med för att nå ett högre kunskapskrav. Lärares pedagogiska planeringar bör innehålla dessa delar.Under läsåret behöver vi avsätta tid för att diskutera, vad vi gör i åk 4 och åk 5 för våra elever ska nå kunskapskraven i åk 6.

2 NTA: naturkunskap och teknik för alla

(13)

Datortätheten behöver successivt öka inom vårt område och därmed kommer elevernas digitala kompetens att öka.

Lorensberga skola ingår som en pilotskola med att utveckla

elevdokumentationen (bl a IUP med skriftliga omdömen) i ett särskilt dokumentationsstöd. Detta kommer att ge mig som rektor underlag till analyser och utvärderingar av elevernas kunskapsresultat i samtliga ämnen, samtidigt som det ger underlag för pedagogerna att individanpassa.

Åtgärder

-

Utveckla förskolans temainriktade arbetssätt med tydlig koppling till målen i Lpfö.

-

Under läsåret ge pedagogerna förutsättningar i form av gemensam tid att fördjupa sin förståelse av formativ bedömning och dess betydelse för elevernas kunskapsutveckling och lärares planering av undervisningen.

-

Öka datortätheten för eleverna.

-

Implementera ett nytt dokumenthanteringssystem för pedagoger.

(14)

Ansvar och inflytande

Barnperspektivet

Förskolan

-

Personalen bedömer att förskolan till stor del kännetecknas av att alla barn har inflytande. Personalens starka sidor är att se barnens styrkor och möjligheter. De ser vad barnen behöver utveckla.

-

Personalen vill utveckla sin förmåga att ge återkoppling till barnen och att barnens IUP följs upp och dokumenteras på ett bättre sätt.

-

Personalen uttrycker behov av att mer tid avsätts för reflektion och barnprat.

Grundskolan

-

53 av 82 föräldrar har besvarat enkäten. Hälften av föräldrarna som besvarat enkäten upplever att personalen är lyhörd för deras barns tankar och synpunkter. Den andra hälften av föräldrarna uppger att de inte vet.

-

Personalen bedömer att skolan till stor del kännetecknas av att alla elever har inflytande efter mognad. Personalens starka sidor är att de diskuterar trivselfrågor och regler med eleverna. Personalen kommer överens med elever och föräldrar om innehållet i elevens IUP.

-

Personalen uttrycker behov av att ge eleverna ord för att kunna

reflektera över sitt eget lärarande. De vill göra eleverna mer delaktiga i planeringen av undervisningen.

-

Personalen uttrycker behov av att mer tid avsätts för diskussioner sinsemellan och med ledningen angående elevinflytande.

Elevenkät åk 5 och åk 8

91 % av eleverna uppger att deras lärare tar hänsyn till elevernas åsikter. Detta

motsvarar kommunsnittet och är högre än SKL- gruppens

kommunsnitt.

(15)

89 % av eleverna uppger att de vet vad de ska kunna för att nå målen i de olika ämnena. Detta är något högre andel än kommunsnittet.

75 % av eleverna uppger att de vet hur det går för dem i de olika ämnena. Detta är något lägre andel än kommunsnittet.

Rektors sammanfattande kommentar:

Förskolans starka sidor är att se barnens styrkor och möjligheter.

Avdelningarna behöver organisera så att mer tid kan avsättas till reflektion och barnprat. Ett förslag är att tid som blir på kvällsmötet efter APT kan ges till det. Barnintervjuer görs för att få en bild om vad barnen tycker om sina aktiviteter på förskolan.

Vi har ett väl fungerande elevrådsarbete tillsammans med åk 7-9. Tre elever från åk 6 sitter med i elevrådsstyrelsen och har tagit sitt uppdrag på största allvar.

Vi behöver avsätta mer tid i arbetslaget för att diskutera mer om elevinflytande. Vi behöver också fortsätta utveckla vårt arbete av PP=

pedagogisk planering med bedömning och utvärdering. Hur får vi eleverna involverade och aktiva i bedömningen av sig själva och sina klasskamrater?

En stor utmaning för mig är att stödja pedagogerna i deras arbete med formativ bedömning.

(16)

Åtgärder

-

Under läsåret ge pedagogerna förutsättningar i form av gemensam tid att fördjupa sin förståelse av inflytandefrågor i förskolan.

-

Under läsåret ge pedagogerna förutsättningar i form av gemensam tid att fördjupa sin förståelse av formativ bedömning och dess betydelse för elevernas kunskapsutveckling och lärares planering av undervisningen.

(17)

Förskola hem/Skola hem

Brukarperspektivet

Förskolan

-

12 av 30 föräldrar har besvarat enkäten. 5 av 12 upplever att de har inflytande och kan påverka den dagliga verksamheten. Föräldrarna anser att de inte har behov av detta eftersom det inte är de som är pedagoger.

-

Samtliga 12 föräldrar som besvarat enkäten anser att de har möjlighet till insyn i förskolans verksamhet.

-

Personalen bedömer att verksamheten till stor del kännetecknas av goda relationer till vårdnadshavarna.

-

Personalen vill göra föräldramötena mer attraktiva så att fler kommer.

Grundskolan

-

Personalen bedömer att verksamheten till stor del kännetecknas av goda relationer till vårdnadshavarna.

-

Föräldrarna i en årskurs är inte nöjda med utvecklingssamtalen och pedagogernas skrivande i lärplattformen Edwise.

87 % av eleverna uppger att de vet deras föräldrar förväntar sig att de ska nå målen i alla ämnen. Detta motsvarar kommunsnittet.

Rektors sammanfattande kommentar:

Förskolans pedagoger är duktiga på att dokumentera kring barnen. Deras starka sidor är att se barnens styrkor och möjligheter. Vi har också under året fått till ett bra föräldramöte för att möta upp våra invandrarföräldrar.

Vi behöver bli duktigare på att presentera vår likabehandlingsplan för våra föräldrar. Det ska skrivas in i förskolans årshjul att den ska gås igenom under en månad.

Skolans personal skriver veckobrev/månadsbrev till föräldrarna på ett

(18)

känner att de bemöts bra av personalen både inom förskolan och skolan. Jag behöver naturligtvis se över varför föräldrar i en årskurs inte känner sig nöjda. Samverkan mellan rektor, personal och föräldrar har prioritet i rektorsområdet eftersom ett gott samarbete gynnar barnets skolgång.

Åtgärder

-

Förskolan skriver in i sitt årshjul att likabehandlingsplanen ska gås igenom en speciell månad.

Samverkan/Övergång och samverkan

Samverkan

Överföringar mellan och inom förskolan fungerar bra. Vi behöver hitta bättre rutiner tillsammans med förskoleklassen för hur övergångarna skall/bör ske. En översyn av rutinerna vid överlämning mellan skolformer och årskurser har påbörjats och nya rutiner kommer att presenteras detta läsår. Personalen har kunskaper omkring anmälningsförfarande till individ och familjeomsorgen (IFO) och det finns mycket bra upparbetade rutiner mellan skola och IFO. Samarbetet med resursgruppen upplevs som gott.

Rektors sammanfattande kommentar:

En översyn har påbörjats av rutinerna vid överlämning mellan skolformer och årskurser. Nya rutiner kommer att presenteras under det här läsåret.

Vi behöver ibland få mer information om IFO:s arbete då det gynnar samarbetet.

Åtgärder

-

Samtlig personal inom rektorområdet ska få information om de nya omarbetade rutinerna gällande överlämnande mellan skolformer och årskurser.

References

Related documents

Slutligen så anser Anställd D att företaget har missat att se vilken typ av brödkultur som finns uppe i Norrland och om ledningen även här hade låtit de anställda vara delaktiga

Det finns tre olika grader av service som grundas i hur mycket personalen hjälper till vid kundens köp, det som platsar in i den aktuella butiken är självval då hälften

kundföretaget men det förekom även att bemanningsföretaget skickade 2-3 personer där företaget själv kunde välja ut vilken de tyckte passade bäst. 2) Hur mycket de

Genom att de ger korta och enkla strukturer till sina klienter kan det leda till att de känner sig trygga, både för behandlingen, men även för behandlaren Dessa strukturer kan

När samma mönster upprepades flera gånger diskuterade vi i personalen hur vi kunde göra för att mannen skulle känna att han fick komma ut så ofta han ville.. Vi pratade också om

Styrtal nr: 1 Styrtal i klartext: Personalen använder miljö och material samt barnens lek i styfte att stimulera utveckling och lärande.. Personalen använder lek som

 Vi presenterar oss och hälsar på alla som kommer till vår förskola.. Papper som alla bör läsa finns

För det andra framträder det i intervjuerna att rektorerna, av olika anledningar, upplever det egna uppdraget som splittrat.. En av rektorerna beskriver att hon försöker hitta