Riktlinjer för handläggning
av ärenden enligt Socialtjänstlagen vid biståndsavdelningen inom äldre- och handikappomsorgen
Dnr: SN 2013/624 730
Antagen av socialnämnden 2013-11-11, § 99 För tillämpning fr.o.m. 2013-12-01
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Sida 1. Syfte med riktlinjer och handläggningsrutiner 3 2. Ansvarsfördelning för ärenden som handläggs
vid biståndsavdelningen 3
3. Sammanställning över socialtjänstens mål, inriktning
och former för ärenden som handläggs vid biståndsenheten. 5
4. Handläggningsförfarande 8
5. Rätten till bistånd och ärendehandläggningen 12
6. Bistånd till hemtjänst 14
6.1. Personlig vård (personlig omvårdnad) 14
6.2. Hemliv (serviceinsats) 15
6.3. Matdistribution 17
6.4. Fönsterputs 17
6.5. Förflyttning (ledsagning och promenader) 18
6.6. Socialt stöd 19
6.7. Stöd till barnfamiljer 19
6.8. Stöd till anhöriga 19
6.9. Hemtjänst i annan kommun 20
7. Bistånd med Trygghetslarm 21
8. Bistånd med dagverksamhet 21
9. Bistånd med kontaktperson 23
10. Bistånd i form av särskilt boende för service och omvårdnad för
äldre eller bostad med särskild service för funktionshindrade. 24
10.1. Permanent särskilt boende 24
10.2. Korttidsvistelse 25
10.3. Sökande från annan kommun 27
Bilaga.
1. Tider och intervall som grund för bedömda insatser inom hemtjänsten.
2. Sammanställning över särskilda boendeformer och dagverksamhet enligt SoL i Falköpings kommun.
1. Syfte med riktlinjer och handläggningsrutiner
Riktlinjerna är allmänt hållna och är en rekommendation till handläggaren. Syftet är att få ett gemensamt förhållningssätt och tolkning av lagen och dess insatser.
Riktlinjerna baseras på gällande lagstiftning, praxis och rekommendationer från myndigheter. De är även anpassade till socialnämndens organisation och
verksamhet.
Vid varje ansökan görs alltid en individuell bedömning av den enskildes förutsättningar och behov av insatser för att tillförsäkras en skälig
levnadsnivå. Dessa riktlinjer är en beskrivning vad respektive insats vanligtvis omfattar. Insatser utöver vad riktlinjerna anger kan beviljas om den enskilde därigenom tillförsäkras en skälig levnadsnivå.
2. Ansvarsfördelning för ärenden som handläggs vid bistånds- avdelningen
Inom biståndsavdelningen tillämpas följande fördelning av ärenden vad gäller lagstiftning och målgrupp. Det med kursiv text ingår inte i dessa riktlinjer.
Lagstiftning/ansvarig Målgrupp Äldre- och
handikappomsorg Socialtjänstlagen, SoL Lagen om färdtjänst Lagen om riksfärdtjänst Biståndshandläggare
Personer, 65 år och äldre, och
funktionshindrade personer, 18-64 år.
Ansvar för alla vårdplaneringar för målgruppen med behov av insatser enligt SoL från sjukhus i regionen.
Socialtjänstlagen, SoL Lagen om stöd och service för vissa
funktionshindrade, LSS Lagen om färdtjänst Lagen om riksfärdtjänst LSS-handläggare
Samverkan med Individ- och familjeomsorg i gemensamma ärenden
Barn 0-18 år med behov av vissa insatser enligt SoL.
Personer som har rätt till insatser enligt LSS.
Personer med enbart insatser enligt LSS eller SFB (assistans) och har behov av SoL-insatser såsom korttidsvistelse, trygghetslarm.
Ansvar för alla vårdplaneringar för personer med enbart insats enligt LSS eller SFB
(assistans)från sjukhus i regionen.
Socialtjänstlagen, SoL Psykiska funktionshinder Lagen om färdtjänst Lagen om riksfärdtjänst Biståndshandläggare - socialpsykiatri
Personer över 18 år med långvarigt psykiskt funktionshinder – tolv månader eller längre.
Ansvar för alla vårdplaneringar för
målgruppen med behov av insatser enligt SoL från sjukhus i regionen.
På grund av förändrat hälsotillstånd eller andra behovsförändringar kan det medföra att ett ärende byter handläggare och därmed även formerna för vilka insatser som är aktuella.
Vid tveksamheter om vilken som ska handlägga ärendet görs ett gemensamt första besök av handläggare och därefter bestäms vem som ska vara ansvarig.
3. Sammanställning över socialtjänstens mål, inriktning och former för ärenden som handläggs vid biståndsenheten.
3.1. Inledande bestämmelser om socialtjänstens mål
SoL 1 kap. 1 §: ”Samhällets socialtjänst skall på demokratins och solidaritetens grund främja människornas
- ekonomiska och sociala trygghet, - jämlikhet i levnadsvillkor och - aktiva deltagande i samhällslivet.
Socialtjänsten skall under hänsynstagande till människans ansvar för sin och andras sociala sociala situation inriktas på att frigöra och utveckla enskildas och gruppers egna resurser.
Verksamheten skall bygga på respekt för människornas självbestämmanderätt och integritet.”
3.2. Hänsyn till barnets bästa
SoL 1 kap.2 § : ” När åtgärder rör barn skall det särskilt beaktas vad hänsynen till barnets bästa kräver. Med barn avses varje människa under 18 år”
Bestämmelsen svarar upp mot artikel 3 i FN´s barnkonvention.
3.3. Vistelsekommunens ansvar
SoL 2 kap 1 § ”Varje kommun svarar för socialtjänsten inom sitt område, och har det yttersta ansvaret för att enskilda får det stöd och den hjälp som de behöver.
Detta innebär ingen inskränkning i det ansvar som vilar på andra
huvudmän. Bestämmelser om ansvarsfördelningen mellan kommuner i fråga om stöd och hjälp enligt denna lag finns i 2 a kap.”
3.4. Om ansvarsfördelningen mellan kommuner i fråga om stöd och hjälp
SoL 2a kap 1 § ”Den kommun där den enskilde vistas ansvarar för stöd och hjälp enligt 2 kap. 1 §, om inte annat följer av 3-5 §§.”
SoL 2a kap 2 § ”Om det står klart att en annan kommun än vistelsekommunen ansvarar för stöd och hjälp åt en enskild, är vistelsekommunens ansvar begränsat till akuta situationer.”
SoL 2a kap 3 §”Om den enskilde är bosatt i en annan kommun än vistelsekommunen, ansvarar bosättningskommunen för det stöd och den hjälp som den enskilde behöver. Med bosättningskommun avses i detta kapitel
1. den kommun där den enskilde är stadigvarande bosatt, eller 2. om den enskilde är stadigvarande bosatt i en kommun men har sin starkaste anknytning till en annan kommun, den sistnämnda kommunen, eller
3. om den enskilde saknar stadigvarande bostad, den kommun till vilken han eller hon har sin starkaste anknytning.”
SoL 2a kap 4 § ”En kommun behåller ansvaret för stöd och hjälp åt en enskild som till följd av ett beslut av kommunen vistas i en annan kommun i
1. familjehem enligt 6 kap. denna lag eller 9 § 8 lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade,
2. hem för vård eller boende enligt 6 kap.,
3. boende för service och omvårdnad för äldre människor enligt 5 kap. 5 § andra stycket eller 7 kap. 1 § första stycket 2,
4. bostad med särskild service enligt 5 kap. 7 § tredje stycket eller 7 kap. 1 § första stycket 2,
5. bostad med särskild service eller annan särskilt anpassad bostad enligt 9
§8 eller 9 lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, eller 6. annat boende, om det inte är klarlagt vilken kommun som är den enskildes bosättningskommun”.
SoL 2a kap 5 § ”Den kommun där den enskilde är folkbokförd ansvarar för stöd och hjälp 1. under kriminalvård i anstalt,
2. under vård på sjukhus eller i annan sjukvårdsinrättning på initiativ av någon annan än en kommun,
3. som aktualiserats inför avslutningen av vård enligt 1 eller 2)”.
3.5. Vistelsekommunens skyldighet att bistå bosättningskommunen
SoL 2a kap 6 § ”När en enskild avser att vistas en kortare tid i en annan kommun än
bosättningskommunen, och till följd av hög ålder, funktionsnedsättning eller allvarlig sjukdom behöver stöd och hjälp för detta, är vistelsekommunen skyldig att på begäran
1. bistå med den utredning som bosättningskommunen behöver för att kunna pröva den enskildes behov av stöd och hjälp,
2. verkställa bosättningskommunens beslut.”
SoL 2a kap 7 § ”Om en bosättningskommun har begärt verkställighet enligt 6 § 2, ska bosättningskommunen ersätta vistelsekommunen för
verkställighetskostnaderna. Ersättningen ska betalas enligt den ersättningsnivå som bosättningskommunen tillämpar för motsvarande insatser.”
3.6. Ansökan om insatser i en annan kommun
SoL 2a kap 8 §: ”En person som önskar flytta till en annan kommun, får ansöka om insatser i den kommunen om han eller hon
1. till följd av hög ålder, funktionsnedsättning eller allvarlig sjukdom har ett varaktigt behov av omfattande vård- eller omsorgsinsatser och därför inte kan bosätta sig i den andra kommunen utan att de insatser som han eller hon behöver lämnas, eller
2. på grund av våld eller andra övergrepp behöver flytta till en annan kommun men inte kan göra det utan att de insatser som han eller hon behöver lämnas.”
SoL 2a kap 9 §: ”En ansökan enligt 8 § ska behandlas som om den enskilde var bosatt i inflyttningskommunen. Är den sökandes behov tillgodosedda i
bosättningskommunen, får hänsyn inte tas till den omständigheten när ansökan prövas.
Bosättningskommunen är skyldig att på begäran bistå med den utredning som den andra kommunen behöver för att kunna pröva ansökan.”
3.7. Omsorgen om äldre människor
SoL 5 kap. 4 §: ”Socialnämnden skall, med respekt för deras självbestämmande och integritet, verka för att äldre människor får möjlighet att leva och bo självständigt, under trygga förhållanden.
”Socialtjänstens verksamhet, som rör omsorg om äldre, ska inriktas på att äldre personer får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande.
(Värdegrund)
SoL 5 kap. 5 §: ”Socialnämnden skall verka för att äldre människor får goda bostäder och ge dem som behöver det stöd och hjälp i hemmet och annan lättåtkomlig service.
Kommunen skall inrätta särskilda boendeformer för service och omvårdnad för äldre människor med behov av särskilt stöd.”
SoL 5 kap. 6 §: ” Socialnämnden skall göra sig väl förtrogen med levnadsförhållandena i kommunen för äldre människor samt i sin uppsökande verksamhet upplysa om socialtjänstens verksamhet på detta område.
Kommunen skall planera sina insatser för äldre. I planeringen skall kommunen samverka med landstinget samt andra samhällsorgan och organisationer.”
3.8. Omsorgen om människor med funktionshinder
SoL 5 kap. 7 §: ” Socialnämnden skall verka för att människor som av fysiska, psykiska eller andra skäl möter betydande svårigheter i sin livsföring får möjlighet att delta i samhällets gemenskap och att leva som andra.
Socialnämnden skall medverka till att den enskilde får en meningsfull sysselsättning och att han får bo på ett sätt som är anpassat efter hans behov av särskilt stöd.
Kommunen skall inrätta bostäder med särskild service för dem som till följd av sådana svårigheter som avses i första stycket behöver ett sådant boende.”
SoL 5 kap. 8 §: ”Socialnämnden skall göra sig väl förtrogen med levnadsförhållandena i kommunen för människor med fysiska och psykiska funktionshinder samt i sin uppsökande verksamhet upplysa om socialtjänstens verksamhet på dessa områden.
Kommunen skall planera sina insatser för människor med fysiska och psykiska funktionshinder. I planeringen skall kommunen samverka med landstinget samt andra samhällsorgan och organisationer.”
3.9. Anhörigvårdare
SoL 5 kap. 10 §: ”Socialnämnden ska erbjuda stöd för att underlätta för de personer som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre eller som stödjer en närstående som har funktionshinder.”
4. Handläggningsförfarande
4.1. Handläggning av ärenden inom biståndsenheten, enligt 11 kap. socialtjänstlagen (SoL).
SoL 11 kap. 1 §: ”Socialnämnden skall utan dröjsmål inleda utredning av vad som genom ansökan eller på annat sätt kommit till nämndens kännedom och som kan föranleda någon åtgärd av nämnden.
Vad som har kommit fram vid utredning och som har betydelse för ett ärendes avgörande skall tillvaratas på ett betryggande sätt.”
SoL 11 kap. 5 §: ”Handläggning av ärenden som rör enskilda samt genomförande av beslut om stödinsatser, vård och behandling skall dokumenteras.
Dokumentationen skall utvisa beslut och åtgärder som vidtas i ärendet samt faktiska omständigheter och händelser av betydelse.
Handlingar som rör enskildas personliga förhållanden skall förvaras så att obehöriga inte får tillgång till dem.”
SoL 11 kap. 6 §: ”Dokumentationen skall utföras med respekt för den enskildes integritet.
Den enskilde bör hållas underrättad om de journalanteckningar och andra anteckningar som förs om honom eller henne. Om den enskilde anser att någon uppgift i dokumentationen är oriktig skall detta antecknas.”
SoL 11 kap. 7 §: ”Socialnämnden skall i alla ärenden tillämpa bestämmelserna i 13 § förvaltningslagen.”
SoL 11 kap. 8 §: ” I ärenden hos socialnämnden som avser myndighetsutövning mot någon enskild skall nämnden tillämpa följande bestämmelser i förvaltningslagen (1986:223):
- 14 § första stycket om en parts rätt att meddela sig muntligen,
- 16 och 17 §§ om en parts rätt att få del av uppgifter,
- 20 § om motivering av beslut,
- 21 § om underrättelse av beslut,
- 26 § om rättelse av skrivfel och liknande.
Bestämmelserna i 16 och 17 §§ förvaltningslagen gäller dock inte
uppgifter som rör någon annan sökande i ett ärende om ett sådant boende som avses i 5 kap. 5 § andra stycket eller 7 § tredje stycket eller om någon annan liknande social tjänst.
Vad som sägs i första stycket gäller också när det är fråga om en ansökan eller ett yttrande till annan myndighet i ett mål eller ett ärende som rör myndighetsutövning mot enskild hos denna.”
SoL 11 kap. 9 §: ”Den som enligt vad som sägs i 8 § skall ges tillfälle att yttra sig enligt 17
§ förvaltningslagen (1986:223) har rätt att få företräde inför nämnden, om inte särskilda skäl föranleder annat.
Den som ges tillfälle att yttra sig skall underrättas om sin rätt att få företräde inför nämnden.”
4.2. Traditionell biståndshandläggning
Behovsbedömningar ska bygga på en helhetssyn av den enskildes situation, möjligheter och behov. Vid bedömningen beaktas sociala, existentiella, fysiska, medicinska och psykiska behov. Behovsbedömningen ska vara allsidig och noggrann. Vid utredningen bör utredaren ställa sig följande frågor:
• Kan den enskilde själv tillgodose sina behov?
• Kan den enskilde få dem tillgodosedda på annat sätt?
Om svaren på dessa frågor blir nekande har den enskilde rätt till bistånd. Om svaret däremot blir ja på någon eller båda frågorna kan den enskildes ansökan avslås. Den enskildes ansökan kan även avslås delvis s.k. delavslag. Den enskilde ska alltid informeras om rätten att överklaga.
Av utredningen ska framgå vilka behov den enskilde har samt ett förslag till individuellt anpassade insatser.
• Beslut om insatsernas mål, inriktning och omfattning ska vara tydliga och lätta att förstå.
• Biståndshandläggaren gör en utredning som även omfattar en målbeskrivning.
•Utredning och insatser ska utformas i dialog med den enskilde och/eller dennes närstående/ställföreträdare. Utredning och insatser är underlag för beställning till av den enskilde vald utförare.
• Utföraren är skyldig att upprätta en genomförandeplan i nära dialog med den enskilde och/eller dennes närstående/ställföreträdare och att ständigt hålla genomförandeplanen aktuell.
• En systematisk uppföljning av beslut, planer och insatser som berör den enskilde, ska genomföras och dokumenteras samt enligt i förväg uppgjord tidplan minst en gång per år följas upp av biståndshandläggaren.
4.3. Förenklad biståndshandläggning
Den förenklade formen av biståndshandläggning gäller för den som är 70 år och äldre, folkbokförd och bor i Falköpings kommun i ordinärt boende eller
serviceboende. Utifrån en skriftlig ansökan från den enskilde om behov av stöd upprättas en överenskommelsen om ett individuellt beslut enligt 4 kap. 1 § i Socialtjänstlagen. Handläggaren och den enskilde måste vara överens om behovet. De insatser som kan beviljas med förenklad handläggning är,
• serviceinsatser, rambeslut om maximalt 8 timmar per månad (för makar/sambo i samma hushåll 6 timmar per person och månad) med städning, inköp, ärenden, tvätt, samt enstaka ledsagning och promenader.
• matdistribution, med leverans av lunch/middag.
• fönsterputsning, två gånger per år som enstaka insats.
• trygghetslarm.
Den förenklade biståndshandläggningen bygger på att den enskilde själv kan planera när och hur insatserna ska utföras i kontakt med utföraren. En gång per år gör handläggaren en uppföljning med den enskilde om överenskommelsen.
Om den enskilde inte är nöjd med erbjudna insatser, så som att omfattningen inte är tillräcklig eller att den enskilde har sådana krav som ej kan tillgodoses inom ramen för överenskommelsen har den enskilde rätt att få sin sak prövad i ett traditionellt biståndsbeslut enligt 4 kap. 1 § Socialtjänstlagen och därmed möjlighet att överklaga innehållet i beslutet.
4.4. Handläggningstid
I § 27 Förvaltningslagen fastställs att handläggningen av ansökan skall ske skyndsamt.
För att hålla en god kvalitet och service till den enskilde ska handläggningen av ett ärende i Falköpings kommun följa fastställda kvalitets- och
värdighetsgarantier.
4.5. Kommunicering
§ 17 Förvaltningslagen föreskriver att ett ärende, som går den enskilde helt eller delvis emot, inte får avgöras om inte ärendet kommunicerats med den sökande.
Det innebär att handläggaren muntligen eller skriftligen skall meddela den enskilde vilka uppgifter som tillkommit i ärendet och ta in dennes synpunkter.
Därefter får beslut fattas.
4.6. Besvärshänvisning
Beslut som går den enskilde emot ska skickas med rekommenderat brev.
Anledningen är att förvaltningen ska ha kännedom om vilken dag som beslutet kom den enskilde till kännedom. Från den dag som beslutet hämtas från Posten har den enskilde tre veckor på sig att överklaga till Biståndsavdelningen. I överklagandet ska framgå vilken insats som överklagas, personuppgifter och vilken ändring som den enskilde begär. Vanligtvis yttrar sig beslutsfattaren kring överklagandet innan ärendet skickas till domstol för avgörande.
Ibland behöver handläggaren eller annan tjänstemän hjälpa den enskilde att överklaga ärendet. Överklagan skickas till förvaltningsrätten som första är instans.
4.7. Beviljad insats
När en ansökan om insats beviljas behöver inte utredningen skickas till den enskilde.
Biståndsavdelningen skickar beslutet på insatsen (gäller ej beslut om bifall till korttidsvistelse som meddelas muntligt) till den enskilde. I beslutet ska det framgå vilken insats, i vilken omfattning insatsen beviljas och under vilken tidsperiod det gäller.
Beställning av det som beslutats ska sändas till den enhet som ansvarar för utförandet av insatsen.
4.8. Beslut och uppföljning av insats
I beslutet om insats kan framgå när insatsen följs upp och utvärderas. Beroende på behovet kan insatsen beviljas tills vidare eller under begränsad tid.
I beslutet skrivs vanligtvis, ”Vid förändrade förhållanden eller förändrat behov kommer ny prövning att ske.”
Uppföljning under verkställighet
Under en pågående insats sker vanligtvis regelbunden kontakt vid hembesök och/eller genom telefon med den enskilde.
Ärendena följs upp med den enskilde minst en gång per år och via regelbundna möten, teamträffar med utförarna.
Dokumentation
Skyldigheten att dokumentera gäller alla som är inblandade i kontakter med den enskilde. Dokumentationen gäller för insatser av varaktig och eller betydande karaktär.
Dokumentationen har avgörande betydelse för att kunna fatta rätt form av beslut och att den enskilde ska kunna ha insyn i handläggningen som rör denne. Det ska framgå av dokumentationen vilka behov, problem och resurser som den enskilde har, vilka eventuella insatser som vidtagits och syftet med och utfallet av dessa.
Information av vikt förs in i akten.
Dokumentationen i verkställighet har ett värde när beslutad insats skall följas upp och utgör då ett underlag för utvärdering av vidtagna insatser.
5. Rätten till bistånd och ärendehandläggningen.
SoL 4 kap. 1 §: ”Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem
tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning (försörjningsstöd) och för sin livsföring i övrigt.
Vid prövningen av behovet av bistånd för livsföringen i övrigt får hänsyn inte tas till den enskildes ekonomiska förhållanden om rätten att ta ut avgifter för biståndet regleras i 8 kap
Den enskilde skall genom biståndet tillförsäkras en skälig levnadsnivå.
Biståndet skall utformas så att det stärker hans eller hennes möjligheter att leva ett självständigt liv.”
SoL 4 kap. 1b§: ”För den som har beviljats eller beviljas bistånd i form av boende i en sådan särskild boendeform som avses i 5 kap. 5 §, ska det ingå i en skälig levnadsnivå att kunna sammanbo med make eller sambo. Detta gäller under förutsättning att paret varaktigt har sammanbott eller, om den ena parten redan bor i ett sådant boende, att paret dessförinnan varaktigt har
sammanbott.
Första stycket gäller oavsett om maken eller sambon har behov av boende i särskild boendeform. Lag (2012:597)”.
Med livsföring i övrigt avses alla de behov som den enskilde kan ha för att tillförsäkras en skälig levnadsnivå och som inte omfattas av försörjningsstödet.
Handläggningen utgår från den enskildes ansökan om att få bistånd för att tillgodose ett behov. Det sker alltid en individuell prövning av den enskildes ansökan. I huvudsak kan behoven tillgodoses genom de insatser som finns upptagna i dessa riktlinjer. Dessa insatser avser i huvudsak följande.
• bistånd i form av hemtjänst, 4 kap. 1 § SoL.
• bistånd i form av deltagande i dagverksamhet, 4 kap. 1 § SoL,
• bistånd i form av trygghetslarm, 4 kap. 1 § SoL
• bistånd i form av kontaktperson, 4 kap. 1 § SoL
• bistånd i form av särskilt boende för service och omvårdnad av
äldre/bostad med särskild service för funktionshindrade (äldreboende, demensboende, serviceboende), 4 kap. 1 § SoL, med beaktande av utvidgad parbogaranti enligt 4 kap. 1b § SoL.
• bistånd i form av tillfällig eller regelbunden korttidsvistelse/avlösning, 4 kap. 1 § SoL.
• prövning enligt 2 kap 8 § SoL inför inflyttning från annan kommun om bistånd enligt 4 kap. 1 § SoL.
• förenklad handläggning med överenskommelse om bistånd i form av serviceinsatser, fönsterputsning, matdistribution och/eller trygghetslarm, 4 kap. 1 § SoL
SoL 4 kap. 2 §: ”Socialnämnden får ge bistånd utöver vad som följer av 1 § om det finns skäl för det.”
• bistånd utöver vad riktlinjerna medger prövas och beslutas av socialnämnden.
6. Bistånd till hemtjänst
Med bistånd till hemtjänst avses i huvudsak följande insatser. Hemtjänst avser insatser i både ordinärt och särskilt boende, serviceboende.
6.1. Personlig vård (personlig omvårdnad)
Personlig vård avser de insatser som behövs för att tillgodose den enskildes grundläggande fysiska, psykiska, existentiella och sociala behov.
Insatser för personlig vård skall kunna ges dygnet runt. Under nattetid, mellan kl 22.00 och 07.00 kan det avse insatser i form av tillsyn, vändning och
toalettbesök, hjälp med inkontinenshjälpmedel samt åtgärder i samband med larm. Insatsen nattetid kan antingen vara vaken aktiv insats under delar eller hela natten, eller sovande jour (vid omfattande hemtjänstinsats) där upp till 50% av tiden kan utgöra aktiva insatser.
Det är främst uppgifter som gäller för den personliga skötseln, så som hjälp för att kunna äta och dricka, på- och avklädning, uppstigning och sänggående, bäddning, sköta daglig personlig hygien, toalettbesök, hjälp med
inkontinenshjälpmedel, förflytta sig, få tillsynsbesök och insatser för att känna trygghet och säkerhet i det egna hemmet. Den enskilde kan medges hjälp med personlig hygien i form av dusch, samt enklare nagel- och hårvård efter behov.
I samband med insatsen personlig vård kan det ingå att utföra uppsnyggning i hemmet, plocka undan, hämta post/tidning från brevlåda/postbox, bära ut sopor och liknande insatser. Kan även innefatta handräckning av medicin. Bistånd medges ej till delning av medicin eller annan hantering av medicin om det anses som en hälso- och sjukvårdsuppgift.
Frukost, mellanmål och enklare kvällsmål kan den enskilde ha rätt att dagligen få hjälp med. Huvudmålet kan tillgodoses genom matdistribution. Bistånd medges vanligtvis inte för lagning av mat (huvudmålet).
Om behov finns kan den enskilde erhålla hjälp med insatser kring själva måltiden, så som värma färdiga matportioner, fram-/avdukning, matning och diskning. Om särskilda skäl föreligger kan bistånd med matlagning medges. Det kan även vara aktuellt om den enskilde är i behov av specialkost, samt av
medicinska eller kulturella skäl är i behov av annan mat.
Den enskilde som under vissa tillfällen inte klarar sig på egen hand, eller där det är lång tid mellan andra hjälpinsatser kan medges tid för tillsynsbesök. I
utredning och beställning förtydligas vad syftet är med tillsynen.
6.2. Hemliv (serviceinsats)
Med hemliv avses serviceuppgifter i form av praktisk hjälp med hemmets skötsel. Dels är det insatser för att klara det dagliga livet och dels kan det vara kompletterande insatser till personlig vård. Serviceuppgifter utföres endast dagtid.
Nedanstående riktlinjer är en beskrivning vad respektive insats vanligtvis omfattar. Insatser utöver vad riktlinjerna anger kan beviljas om den enskilde därigenom tillförsäkras en skälig levnadsnivå.
• Serviceinsatser, rambeslut.
Förenklad biståndshandläggning, för personer som är 70 år och äldre och som har svårt på grund av ålder, sjukdom eller funktionshinder att klara serviceinsatser i hemmet. Den enskilde kan beviljas städning, tvätt, inköp, enstaka ledsagning och promenader med max 8 timmar per månad. För makar/sambo i samma hushåll maximalt 6 timmar per person och månad.
• Städ (hemmets skötsel)
På grund av funktionsnedsättning kan den enskilde inte själv eller med hjälp av annan utföra städning i sin egen bostad.
Städning medges efter behov, vanligtvis med 2 timmar var annan vecka.
Städning kan medges för endast vissa utrymmen (vissa moment) i bostaden.
Motsvarar vanligtvis en normalbostad (2 rum och kök). Makar/sambo 3 rum och kök. Utredning och beslut görs på varje person.
Om särskilda skäl föreligger kan bistånd medges med fler städtillfällen under en tvåveckorsperiod. Bl a kan det komma ifråga då den enskilde av hälso- och sjukvårdsskäl eller hygien- och miljöskäl behöver tätare städinsatser.
I städinsatsen ingår: dammsugning av golv och mattor, vädring av små och lätta mattor, våttorkning av golv, dammtorkning, rengöring av mikrovågsugn, köks och diskbänkar samt rengöring av badrum och toalett. Hallspegel, dörrkarmar, golvlister och köksluckor avtorkas vid behov. Normalt städas två rum, kök, hall och badrum för ensamstående. Om den enskilde har en större bostad är 2 rum och kök (makar/sambo 3 rum och kök) och dennes önskemål är att få hela bostaden städad, så kan det tillmötesgås genom att exempelvis städa olika rum varje gång.
Avfrostning/städning av kyl och frys, rengöring av köksfläkt, städning av
köksskåp och lådor samt dammsugning av möbler sker i den omfattning som det finns behov av.
I städinsatsen ingår som regel inte storstädning, puts av kristallkronor, koppar och silver.
Hjälp med trappstädning ingår i städinsatsen där den enskilde som hyresgäst är ålagd att göra detta men ej själv eller med hjälp av annan kan utföra detta.
Med hemmets skötsel menas de sysslor, ofta dagliga, som utförs för att ett
hushåll skall fungera. I hemmets skötsel ingår insatserna sopa golv, blomskötsel, sophantering, byta glödlampor och proppar, hämta/lämna saker i förråd och pyntning till storhelger. Insatsen beviljas om den sökande eller annan i hushållet inte kan utföra detta och endast till personer som redan har beviljade insatser.
• Uppsnyggning
Lättare städ mellan ordinarie städtillfällen, t ex toalett och kök. En individuell bedömning av omfattning görs i varje ärende.
• Inköp/varor/tjänster
Inköp av dagligvaror (livsmedelsinköp) skall göras i den tätort som ligger
närmast där det finns livsmedelsaffär med fullgott sortiment. Medges ej att göras i en affär som ligger längre bort i annan tätort enbart p.g.a. lägre priser.
Inköp av dagligvaror får medges enligt behov dock högst 2 tillfällen per vecka.
Den enskilde ska uppmuntras till att följa med till affären.
Här kan ingå apoteksärenden.
• Tvätt
Den enskilde ska ha möjlighet att bära rena gångkläder.
Tvätt medges efter behov, vanligtvis 1 timma var annan vecka. I tvättinsatsen ingår byte av sängkläder, strykning och enklare lagning av kläder (så som att sy i en knapp).
Tvätt som måste utföras i samband med annan insats i form av personlig vård medges i den omfattning som behövs efter individuell bedömning.
I tvättinsats ingår som regel inte stortvätt, eller tvätt av sådana kläder som ej får tvättas i en vanlig hushållstvättmaskin. I insatsen ingår ej att tvätta mattor eller mangla.
• Praktisk handräckning
Avser en enstaka eller särskild insats som inte ingår i personlig vård eller hemliv.
Kan vara diverse olika hushållssysslor, t ex källsortering, gå ut med sopor, hämta saker ur förråd etc.
Tillfällig husdjursomsorg. Om någon beviljats bistånd enligt 4 kap.1 § SoL, och innehar ett husdjur kan detta bli lämnat utan tillsyn vid t ex sjukhusvistelse eller tillfälligt insjuknande i den egna bostaden. Tillfällig omsorg (t ex matning och rastning) av husdjur kan medges under behövliga tillfällen högst en dag.
Viss yttre hemtjänst. Bistånd för vissa mindre uppgifter kan medges om den enskilde har bistånd med en annan hemvårdsinsats och inte kan få hjälp med detta av annan. Det kan avse snöskottning utanför ytterdörr, soptunna och postlåda samt vedhämtning, vattenhämtning ur brunn och andra likartade uppgifter.
6.3. Matdistribution
Den enskilde medges vanligtvis inte bistånd med matlagning. Huvudmålet tillgodoses genom matdistribution från något av kommunens tillagningskök.
Vid kommunens dagcentraler finns tillgång till matservering. Hjälp med
ledsagning till och från dagcentral/matservering ingår i insatsen matdistribution om den enskilde som bor i serviceboende inte kan ordna detta på egen hand eller med hjälp av annan.
Om den enskilde är i behov av specialkost, samt av medicinska eller kulturella skäl är i behov av annan mat, krävs läkarintyg.
Om behov finns kan den enskilde få hjälp med insatser kring själva måltiden, så som fram-/avdukning, matning och diskning som bedöms som personlig vård.
Om särskilda skäl föreligger kan bistånd med matlagning medges. Bl a kan det komma ifråga då den enskilde har särskilda behov som inte kan tillgodoses med matdistribution. Insatsen ingår då i personlig vård.
6.4. Fönsterputs
Fönsterputs och byte av gardiner beviljas om den enskilde inte själv eller med hjälp av annan kan utföra detta för att uppnå skälig levnadsnivå. Insatsen fönsterputs och byte av gardiner kan beviljas upp till två gånger per år.
Fönsterputsen omfattar en normalbostad om två rum och kök.
I samband med fönsterputs kan medges borttagning och återställande av föremål i fönstret om detta inte kan ombesörjas av den enskilde eller med hjälp av annan.
6.5. Förflyttning (ledsagning och promenader)
• Ledsagning
Ledsagning beviljas om den enskilde behöver hjälp vid förflyttning för att uträtta olika ärenden och behovet inte kan tillgodoses på annat sätt. På annat sätt kan vara frivilligorganisationer, närstående/anhörig eller förmedlingstjänst etc. som tillgodoser behovet.
Den enskilde måste själv eller med stöd från annan ordna transportmedel, t.ex.
färdtjänst, biltransport av närstående eller kollektiva trafikmedel. Medges inte bistånd enligt kommunens regler till transporter med kommunens fordon.
Exempel på när ledsagning kan medges är vid följande tillfällen,
• vid inköp av t ex kläder och hushållsartiklar,
• vid besök för ärenden till post, bank, försäkringskassa, olika myndigheter, matservering/dagcentral, kulturella aktiviteter, närstående etc, och
• vid besök på sjukhus, vårdcentral eller annan medicinsk mottagning.
Ledsagning medges i den omfattning som behovet kräver.
Ledsagning omfattar tiden från bostaden och till sjukhus/vårdinrättning, samt under vistelsen på sjukhuset/vårdinrättningen fram tills dess att någon annan övertar ledsagnings-/vårdansvaret (sjukhuset, t.ex. vid inläggning), samt åter till bostaden.
Ledsagning medges ej enligt dessa riktlinjer om den enskilde har ledsagning enligt annan lag, t ex LSS.
• Promenader
Promenader beviljas om den enskilde behöver hjälp vid förflyttning utan något uttalat mål och behovet inte kan tillgodoses på annat sätt. På annat sätt kan vara frivilligorganisationer, närstående/anhörig eller annan som tillgodoser behovet.
Exempel på när promenader kan medges är vid följande tillfällen,
• rekreation,
• bibehålla rörelseförmågan,
• för att komma ut,
• få röra på sig,
• motverka isolering
Promenader medges i den omfattning som behovet kräver.
6.6. Socialt stöd
• Motivering/planering
Motivering/planering avser insats som kan ges när det hos den enskilde finns brister i förmågan att ta tag i saker, få saker gjorda och planera sin vardag.
• Samvaro/aktivering
Samvaro/aktivering avser insats som kan ges när det hos den enskilde finns brister i det sociala kontaktnätet t.ex. avsaknad av anhöriga, vänner eller annan närstående. Insatsen kan ges både i och utanför hemmet och kan bestå av att sitta ner och prata, fika tillsammans, besöka olika aktiviteter i samhället etc. för att minska ensamheten.
6.7. Stöd till barnfamiljer
Barnfamilj är en familj med barn som ännu ej fyllt 18 år. Vid ansökan om stöd och hjälpinsatser från barnfamilj så är det viktigt att skilja på till vem i familjen som stödet är riktat.
• Förälder med funktionsnedsättning. Behov kan vara t.ex. hemtjänst för avlastning så förälder kan hjälpa barnen eller hemtjänst för hjälp med barnen. Handläggs av biståndshandläggare.
• Barn med funktionsnedsättning. Gäller barn med stora funktionshinder.
Barnets omfattande behov medför att föräldrarna behöver hemtjänst för sitt barn (eventuellt i avvaktan på assistansersättning). Föräldransvaret ska inte kompenseras. Inte heller brister i omsorgen om barnet eller social
problematik i familjen. Handläggs av LSS-handläggare.
Då förälder/vårdnadshavare har behov av hemtjänst innebär det vanligtvis ett större behov om det finns hemmaboende barn. Behoven av hjälp till barnen kan även återkomma oftare ju yngre barnen är jämfört med om det enbart avser vuxnas behov. Omfattningen får bedömas utifrån familjens storlek och förmåga.
6.8. Stöd till anhöriga
Enligt 5 kap. 10 § SoL ska socialnämnden genom stöd och avlösning underlätta för den som vårdar närstående som är långvarigt sjuka eller äldre eller som har funktionshinder.
Med anhörig menas någon som är t.ex. make, förälder, son/dotter, till någon som är i behov av hjälp för att klara sin dagliga livsföring eller någon som antar en funktion som anhörig.
På grund av att anhörig finns som ger stöd och hjälp till den enskilde kan det innebära att bistånd ej medges. Den anhörige kan dock behöva möjligheter till stöd och avlastning för sin personliga del.
Med avlastning menas t.ex. att någon av följande hjälpformer ges för att den enskilde inte själv kan klara att utföra dessa insatser under tidpunkter då den anhörige inte kan eller finns tillgänglig.
• Hemtjänst - Insatser i form av personligt stöd och hjälp i den ordinarie
bostaden enligt 4 kap. 1 § SoL. Insatsen kan ske enligt följande två alternativ.
• Avgiftsfri avlösning i hemmet kan fås upp till 12 timmar per månad och innebär att det kommer hem en hemtjänstpersonal till bostaden och finns som stöd och hjälp för brukaren under anhörigs frånvaro och behov av ledig tid. Under tiden den anhörige är borta kan hemtjänstpersonal hjälpa till med exempelvis toalettbesök, iordningställande av mat och kortare promenad.
• Avlösning i hemmet ges genom särskilt beslut när behovet överstiger 12 timmar per månad. Insatsen verkställs på samma sätt som avgiftsfri
avlösning i hemmet. När det gäller avlösning i hemmet tas avgift ut enligt hemtjänsttaxa.
• Tillfällig eller regelbunden korttidsvistelse/avlastning - vistelse i kommunens särskilda boendeformer, 4 kap. 1 § SoL.
• Dagverksamhet - Avlastning genom vistelse vid dagverksamhet en eller upp till fem dagar per vecka i dagverksamhet med social inriktning eller
inriktning för demenssjuka, 4 kap. 1 § SoL.
6.9. Hemtjänst vid vistelse i annan kommun än bosättnings- kommunen.
När en enskild person avser att vistas en kortare tid i en annan kommun än bosättningskommunen, och till följd av hög ålder, funktionsnedsättning eller allvarlig sjukdom behöver stöd och hjälp för detta, är vistelsekommunen skyldig att på begäran
1. bistå med den utredning som bosättningskommunen behöver för att kunna pröva den enskildes behov av stöd och hjälp,
2. verkställa bosättningskommunens beslut.
Falköping som bosättningskommun
Om enskild person, som är beviljad bistånd enligt 4 kap. 1 § SoL, tillfälligt planerar att vistas i annan kommun och har behov av att få hemtjänsten utförd i vistelsekommunen ska det bedömas av bosättningskommunen. Kontakt tas med vistelsekommunen i god tid innan planerad vistelse. Beställning av
hemtjänsttimmar skickas till vistelsekommunen och ett avtal upprättas. Inom Västra Götalandsregionen gäller centralt avtal om ersättningen som tecknats via Västkom. Utanför Västra Götalandsregionen tas ersättning ut enligt
bosättningskommunens timpris för hemtjänst.
Den enskilde betalar hemtjänstavgift enligt Falköpings kommuns taxa.
Falköping som vistelsekommun
Vistelsekommunen, Falköpings kommun ska verkställa bosättningskommunens beslut om tillfälliga insatser under vistelse i Falköpings kommun. Avtal med bosättningskommunen upprättas. Inom Västra Götalandsregionen gäller centralt avtal om ersättningen som tecknats via Västkom. Utanför Västra
Götalandsregionen tas ersättning ut enligt bosättningskommunens timpris för hemtjänst.
Den enskilde betalar hemtjänstavgift enligt bosättningskommunens taxa.
6.10 Omfattande hemtjänstinsatser, hemtjänst eller särskilt boende Den som beviljas hemtjänst får vanligtvis sina insatser utförda vid flera besök under en månad, en vecka eller per dygn beroende på hur omfattande behoven av hjälp är. Det är oftast inte så att insatserna ges sammanhängande under en hel dag eller ett helt dygn, utan hemtjänstpersonalen förflyttar sig mellan olika brukare.
När behoven av hjälp blir så omfattande i hemtjänsten att den enskilde behöver ständig hjälp, för äldre kanske oftast kombinerat med en otrygghet att inte längre ens själv klara sig utan att vara beroende av omfattande hjälp från andra, så kan alternativet var ett särskilt boende där behoven av hjälp kan tillgodoses.
För vissa personer kan det vara så att ett särskilt boende inte innebär samma trygghet. Kommunens särskilda boendeformer är inte alltid anpassade till den ålder, familje- och livssituation eller sjukdomssituation som den enskilde befinner sig i. Den enskilde har så omfattande behov av ständig tillsyn, men kan inte få detta tillgodosett annat än i det egna boendet. Detta kan vara föranlett av att den enskilde har kognitiva besvär, demenssjukdom eller behov av palliativa insatser.
Det kan även vara oklart över hur lång tid behoven finns, om de tilltar eller minskar.
Högsta förvaltningsdomstolen har fastslagit att rätt till sökt hemtjänst inte gäller då kommunens kostnader för hemtjänsten inte är rimliga i förhållande till
kostnaderna för ett erbjudet särskilt boende.
Var gränsen går får däremot inte bestämmas genom tillämpning av generella riktlinjer utan måste avgöras individuellt i varje enskilt ärende genom utredning och beslut enligt 4 kap 1 § socialtjänstlagen.
Det innebär också att andra hänsyn än kostnaderna måste beaktas, så som den enskildes personliga förhållanden, hur en flytt till annat boende påverkar henne eller honom och liknande. Det är först när den enskildes behov av tillsyn och trygghet inte kan tillgodoses i det egna hemmet som ett annat boende bör komma ifråga. Här ska hänsyn tas till vilka rimliga möjligheter kommunen har att med stödåtgärder åstadkomma en trygg situation i den hjälpbehövandes eget boende. Bara om hjälpbehovet är så omfattande att det på grund av kostnadsskäl inte är rimligt att ålägga kommunen att tillhandahålla hemtjänst i sådan omfatt- ning kan det prövas om den enskilde kan påtvingas en insats som är billigare.
För att bedöma insatser enligt Socialtjänstlagen så ska det inte finnas några kopplingar till assistans eller assistansliknande form, även om det handlar om sammanhängande hemtjänstinsats under större delen av dagtiden eller dygnet runt.
Omfattande hemtjänstinsatser anses ske då den enskilde har i genomsnitt sju (7) timmar eller mer insatser per dag, motsvarande 210 timmar per månad.
Hemtjänst kan vanligtvis ges genom att den enskilde erhåller stöd och hjälp vid ett flertal tillfällen under en månad, en vecka eller per dygn beroende på
behovens omfattning och art.
I vissa skeden av livet kan dock den enskilde ha så omfattande behov att denne behöver ständig och sammanhängande hjälp och tillsyn hela dagen (i genomsnitt 7 timmar eller mer per dag) eller dygnet runt i sin bostad. Av motiverade skäl, så som familje- och livssituation, ålder eller sjukdomssituation bedöms detta inte kunna tillgodoses med ett särskilt boende. Detta kan vara föranlett av att den enskilde har kognitiva besvär, demenssjukdom eller behov av palliativa insatser.
Inom denna omfattande hemtjänstinsats anges vilka delinsatser, så som personlig vård, socialt stöd och serviceinsatser, som den enskilde behöver.
Vid mycket omfattande hemtjänstinsatser dygnet runt kan det även beaktas om det är kostnadsmässigt rimligt för kommunen att medge detta i förhållande till om den enskilde kan tillförsäkras en skälig levnadsnivå genom att få insatserna i ett särskilt boende.
7. Bistånd med trygghetslarm
Bistånd i form av trygghetslarm medges för att den enskilde t.ex. vid otrygghet ska kunna bo kvar i det egna boendet. Den enskilde ska kunna påkalla hjälp oavsett tid på dygnet.
Trygghetslarm ansluts vanligtvis till den enskildes fasta telefonuttag i dennes bostad. Om den enskilde inte har fast telefonanslutning kan, om det är tekniskt möjligt, annat trygghetslarm installeras, t.ex. GSM-larm.
Utifrån den enskildes behov kan en förlängning av trygghetslarmet, t.ex, larmmatta/rörelselarm och dörrlarm tillgodoses som ett komplement till trygghetslarmet.
8. Bistånd i form av dagverksamhet
Enligt 3 kap. 6 § SoL första stycket bör socialnämnden genom hemtjänst, dagverksamhet eller annan liknande social tjänst underlätta för den enskilde att bo hemma och att ha kontakt med andra.
Dagverksamhet (dagvård) är en möjlighet för äldre och funktionshindrade att som komplement till insatser i det egna boendet delta i planerade aktiviteter för gemenskap, stimulans, aktivering och träning, samt avlösning för anhöriga.
Deltagande i dagverksamhet förutsätter individuell prövning och beslut om insats enligt 4 kap. 1 § SoL. Deltagande i verksamheter vid dagcentral eller annan träffpunkt och i annan frivilligverksamhet är frivilliga verksamheter som är tillgängliga utan beslut om insats enligt SoL. I bilagan finns en sammanställning över de olika dagverksamheter som finns inom kommunen.
Den enskildes behov av dagverksamhet skall bygga på att dagverksamheten kan ge insatser som inte kan ges i den enskildes hem, t.ex. via deltagande i frivillig fritids-/föreningsverksamhet.
Dagverksamhet kan beviljas med två olika inriktningar: Dagverksamhet med social inriktning respektive Dagverksamhet med inriktning för demenssjuka.
• Dagverksamhet med inriktning för demenssjuka vänder sig till personer med fastställd demensdiagnos eller så bör en demensutredning vara påbörjad senast när den enskilde börjar delta i dagverksamheten.
• Beslut om plats i social dagverksamhet avser inte någon speciell enhet utan den enskilde blir vanligtvis anvisad ledig och lämplig plats på den enhet inom kommunen som ligger närmast bostaden.
Har den enskilde önskemål om en speciell dagverksamhet (avser samtliga utom den med inriktning för demenssjuka) ska det prövas särskilt av enhetschefen för dagverksamheten med hänsyn till tillgång på plats, resmöjligheter, behovets art och omfattning.
Dagverksamheten bedrivs under vardagar och kan beroende på behov beviljas med 1-5 dagar/vecka. Beslut om deltagande i dagverksamhet omfattar ett visst antal dagar per vecka och kan antingen medges så länge behovet kvarstår eller för en bestämd tidsperiod, dock längst under en sammanhängande tid av två år.
Innan den beslutade tidsperioden går ut skall prövning och beslut göras för eventuell ny period.
I dagverksamheten ingår måltider (förmiddags- samt eftermiddagsfika samt lunch) som betalas särskilt, samt även möjlighet att mot särskild avgift få dit- och hemtransport med taxibil/specialfordon.
Bistånd med dagverksamhet medges ej om den enskilde beviljats bistånd med tillfälligt eller permanent boende i särskild boendeform. Kan medges om särskild boendeform är serviceboende.
Brukare som vistas på växelvårdsplats ges möjlighet att nyttja sin plats i någon av kommunens dagverksamheter. För brukare med demenssjukdom görs en särskild bedömning av personalen på dagverksamhet och växelvård.
9. Bistånd med kontaktperson
En kontaktpersons uppgift är att hjälpa den enskilde i personliga
angelägenheter. Kontaktperson ska kunna förordnas så snart den enskilde har behov av att få råd, stöd eller hjälp.
Kontaktperson kan bli aktuellt att förmedla om den enskilde saknar närstående och socialt kontaktnät, och därav inte själv har förmåga att ta kontakt med andra. En anledning kan vara att den enskilde behöver bryta sin isolering eller t ex komma i kontakt med någon aktivitet. Kontaktperson kan även avse någon som kan ge råd till eller vara förespråkare för den enskilde i olika situationer som inte är av så komplicerad natur att t ex god man behöver anlitas.
I lagen står ej att det krävs särskilda kvalifikationer för att vara kontaktperson, utan mer att det ska vara en lämplig person. Viss utbildning och stöd inför uppdraget kan dock behöva ges av kommunen.
Bistånd kan medges med insats i form av kontaktperson som ett alternativ eller komplement till andra biståndsformer enligt 4 kap.1 § SoL. Normalt ska
kontaktperson ej beviljas om den enskilde har ett fungerande kontaktnät.
Särskild restriktivitet ska råda när det gäller personer boende i särskilt boende (avser ej service-boende) eftersom behovet normalt sett ska kunna tillgodoses inom ramen för boendet.
Bistånd med kontaktperson medges ej om denna insats medges enligt LSS.
Personal inom kommunens hemtjänst förväntas vara kontaktpersoner i sin yrkesroll och kan därav i yrket inte anlitas för en biståndsinsats som
kontaktperson.
För uppdrag som kontaktperson görs en överenskommelse med kommunen om tid, villkor och omfattning, samt vilka uppgifter den enskilde skall få hjälp med av kontaktpersonen. Vägledande för en sådan överenskommelse är
Sveriges Kommuner och Landstings årligen utgivna cirkulär om ”Ersättningar till kontaktpersoner enligt SoL”. Ersättning ges per månad till kontaktpersonen i form av arvode och omkostnadsersättning.
10. Bistånd i form av särskilt boende för service och omvårdnad för äldre eller bostad med särskild service för funktionshindrade.
Enligt 5 kap. 5 § SoL skall socialnämnden verka för att äldre människor får goda bostäder och skall ge dem som behöver det stöd och hjälp i hemmet och annan lättåtkomlig service. Kommunen skall inrätta särskilda boendeformer för service och omvårdnad för äldre människor som behöver särskilt stöd.
Enligt 5 kap. 7 § SoL tredje stycket skall kommunen inrätta bostäder med särskild service till människor som av fysiska, psykiska eller andra skäl möter betydande svårigheter i sin livsföring behöver ett sådant boende.
Särskilda boendeformer omfattar dels permanent boende, vilken förutsätter att den enskilde inte har kvar sin tidigare ordinarie bostad, och dels korttidsvistelse (ej boende), vilket är ett komplement till den ordinarie bostaden.
10.1. Permanent särskilt boende
Detta är en boendeform där den enskildes behov av hjälp i hemmet, service, personlig vård och insatser av kommunal hälso- och sjukvård är så omfattande att de inte kan tillgodoses av den enskilde själv eller med hjälp av annan i det
ordinära boendet. I kommunen finns följande särskilda boendeformer.
• Äldreboende för personer med huvudsakligen fysiska, psykiska, existentiella och sociala behov. Lägenheten består av en mindre bostadsdel och del i
gemensamhetsutrymmen inom en boendeenhet.
• Demensboende för personer med utredd demenssjukdom, alternativt inledd eller pågående demensutredning. Lägenheten består av en mindre bostadsdel och del i gemensamhetsutrymmen inom en boendeenhet.
• Serviceboende för personer med fysiska, psykiska, existentiella och sociala behov. Lägenheten är en fullvärdig bostad med närhet till
dagcentral/matservering.
I äldreboende och demensboende omfattar beslutet dels den särskilda
boendeformen och dels hemtjänstinsatser med personlig vård och service som den enskilde har behov av för att den enskilde skall tillförsäkras en skälig levnadsnivå.
I serviceboendet görs dels beslut för den särskilda boendeformen och dels i form av en särskild utredning med beslut för insatser i form av hemtjänst.
Beslut om permanent särskilt boende avser inte någon speciell bostad eller enhet.
Den enskildes önskemål om en speciell bostad eller enhet inom kommunens
särskilda boendeformer ska så långt möjligt tillgodoses med hänsyn till tillgång på plats och omvårdnadsbehovets art och omfattning.
Kvarboende. Den enskilde skall så långt möjligt kunna bo kvar i sin permanenta bostad i den särskilda boendeformen. Endast om det för den enskilde innebär att denne får sina behov bättre tillgodosedda kan det bli aktuellt med att erbjuda byte av bostad inom de särskilda boendeformerna.
10.2. Korttidsvistelse
Korttidsvistelse avser kortvarigt bruk av rum, hygienutrymme och
gemensamhetsutrymmen. Den enskilde har under vistelsen kvar sin ordinarie bostad.
Situationer då behovet av korttidsvistelse kan uppstå.
• I samband med utskrivning från sjukhus
Prövas om den enskilde efter vistelse på sjukhus/annan vårdinrättning kan återgå till sin bostad antingen med oförändrad omfattning av bistånd och hälso- och sjukvårdsinsats eller med utökat bistånd (4 kap. 1 § SoL) och/eller hälso- och sjukvårdsinsats.
• Då insatser ej kan ges i det egna hemmet
Vid akut och tillfällig försämring av hälsotillståndet i den ordinarie bostaden, som inte fordrar akutsjukvård eller kvalificerad medicinsk utredning av annan huvudman, kan det föranleda behov av korttidsplats om ytterligare hjälp i hemmet inte är tillräckligt och/eller då någon anhörig behöver avlösning eller själv blir akut sjuk.
Korttidsvistelse kan i huvudsak ske i följande två former;
• Tillfällig korttidsvistelse. Tillfällig vistelse i särskilt boende för insatser i samband med utskrivning från sjukhus och då insatser i den egna bostaden ej är tillräckliga och/eller då någon anhörig behöver avlösning.
Korttidsvistelse kan medges om det föreligger ytterligare behov av bedömning (utredning) av rätt till utökat bistånd med hjälp i hemmet eller särskilt boende i förhållande till att få behoven tillgodosedda i sin ordinarie bostad.
Beslutet tillfällig korttidsvistelse innefattar även bedömda behov av
hemtjänstinsatser med personlig vård och service för att den enskilde skall tillförsäkras en skälig levnadsnivå.
Korttidsvistelse räknas ej som permanent boende. Under hela vistelsetiden har den enskilde kvar sin ordinarie bostad. Korttidsvistelse beviljas som regel högst under 14 dagar i sträck. Innan vistelsens slut skall nytt beslut göras om det finns behov fortsatt bistånd eller ej, antingen i form av hjälp i hemmet, särskilt boende och bistånd i annan form. Om något alternativ till
korttidsvistelse ej finns kan denna beviljas under ytterligare en period.
Korttidsvistelse får ej under längre tid uppehållas för permanentboende.
Under icke kontorstid/helg kan om den enskildes behov så kräver en oplanerad korttidsvistelse beviljas av kommunens sjuksköterska. Utredning och beslut görs av biståndshandläggare i efterhand.
Det antal platser vilka betraktas som tillfällig korttidsvistelse framgår av bilagd sammanställning. Dessa platser kan om så bedöms lämpligt
dubbelbeläggas.
• Regelbunden korttidsvistelse. Vistelse i särskilt boende med insatser av service och personlig vård då den enskilde vid vissa återkommande tidpunkter ej kan få dessa tillgodosedda i den ordinarie bostaden och/eller då någon anhörig behöver avlösning.
Den som på grund av omfattande vårdbehov har bistånd med hjälp i hemmet eller hjälp av anhörig kan ha rätt till vistelse för växelvård/avlösning.
Insatsen regelbunden korttidsvistelse/växelvård syftar dels till att ge avlösning åt anhörig och dels miljöombyte för den enskilde. Utgångspunkten är att den enskilde under en viss tid inte klarar att bo i den ordinarie bostaden.
Beslutet regelbunden korttidsvistelse innefattar även bedömda behov av hemtjänstinsatser med personlig vård och service för att den enskilde skall tillförsäkras en skälig levnadsnivå.
Vistelse för växelvård/avlösning räknas ej som permanent boende. Under hela vistelsetiden har den enskilde kvar sin ordinarie bostad.
Regelbunden korttidsvistelse innebär som regel att den enskilde är upp till 7 eller 14 dagar per 28-dagarsperiod i erbjuden plats på särskilt boende.
Korttidsvistelsen ska inte vara länge än vistelsen i det ordinära boendet under en 28-dagarsperiod. Det ska vara en regelbundenhet mellan antalet dagar som den enskilde är på korttidsvistelsen och i sitt ordinära boende.
10.3. Sökande från annan kommun enl 2 kap. 8 § SoL
En person som är äldre, allvarligt sjuk eller funktionshindrad, har ett omfattande behov av vård- och omsorgsinsatser och önskar flytta till en permanent bostad i ett särskilt boende i Falköpings kommun ska inlämna en skriftlig ansökan.
Vid biståndsbedömning av ansökan om flytt från annan kommun prövas och fattas beslut först enligt 2 kap. 8 §. Omfattande vård- och omsorgsinsatser innebär att den enskilde skall ha ett varaktigt behov av omfattande insatser som i princip behöver ges samtliga veckodagar. Kravet på varaktigt vårdbehov gör att bestämmelsen inte är tillämplig vid behov/skador som är av övergående karaktär. Avser vanligtvis äldreboende och demensboende.
Vid bifallsbeslut av 2 kap. 8 § prövas därefter insatser enligt 4 kap. 1 § SoL.
Utredning kan antingen göras av biståndshandläggare i Falköpings kommun eller av handläggare i den kommun där den sökande bor.
Vid prövningen av ansökan får inte hänsyn tas till att behovet av insatser kan tillgodoses av den kommun som personen önskar flytta från.
Bilaga 1 Tider och intervall som grund för bedömda insatser inom hemtjänsten.
Insatskatalog Intervall Tid per tillfälle
Hemliv (service)
Inköp/varor/tjänster 1-2 ggr/vecka 30-60 min
Städ Var annan vecka 120 min
Uppsnyggning 1-2 ggr/vecka 15 min – 20min
Tvätt Var annan vecka 60 min
Praktisk handräckning Individuell bedömning
Serviceinsatser Intervall per månad 8 timmar
Mat
Matdistribution Upp till 7 ggr/vecka 10 min
Personlig vård (omvårdnad)
Morgon 1 ggr/dag och tillfälle 10min – 60min
Förmiddag 1 ggr/dag och tillfälle 10 min-20 min
Middag 1 ggr/dag och tillfälle 10 min -30 min
Eftermiddag 1 ggr/dag och tillfälle 10 min -20 min
Kväll 1 - 2 ggr/dag och tillfälle 10 min - 30 min
Dusch i samband med insats Individuell bedömning 15 min – 30 min
Natt Individuell bedömning 10-20 min
Enbart hjälp med hygien Individuell bedömning 10 min -15 min
Enbart dusch Individuell bedömning 30-60 min
Enbart på- och/eller avklädning Individuell bedömning 10 min
Enbart tillsyn Individuell bedömning 10 min-15 min
Uppsn.i.samb.pers.vård. Individuell bedömning 10 min-15 min.
Förflyttning
Ledsagning Individuell bedömning
Promenader Individuell bedömning
Socialt
Motivering/planering Individuell bedömning Samvaro/aktivering Individuell bedömning Avlösning
Avgiftsfri avlösning Intervall per månad 12 timmar
Avlösning Intervall per månad Tid utöver avgiftsfri avlösning Fönster
Fönsterputs 2 ggr/år 1 timma bortplockat i fönster
2 timmar bortplocka i fönster
Bilaga 2 Sammanställning över särskilda boendeformer och dagverksamheter enligt SoL
Särskilda boendeformer inom äldreomsorgen i Falköpings kommun,
antal bostäder/platser, 2013-09-01. Korttid Äldre- Demens- Service- Särskilt boende
Namn/adress Tillfällig Regelbunden boende **) boende boende Totalt
Trätorget 1:2-4, Falköping 27 27
Trädgårdsgatan 19: 1-3, Falköping 16 7 23
Trädgårdsgatan 21: 1-3, Falköping ****)16 7 23
Trädgårdsgatan 23 A-D, Falköping (1) 52 52
S:t Olofsgatan 11: 1-4, Falköping 42 14 56
Ranliden, Dahleng. 2: 2-4, Falköping 26 12 38
Ranliden, Dahleng. 4, 1-3, Falköping 5 28 33
Bergsliden 1: 1-3, Falköping 32 16 48
Bergsliden 2: 3-8, Falköping (3) 27 27
Katarinagården, Torbjörnsv. 7, Torbjörntorp *****)27 *****)7 34
Storgatan 14 B, Stenstorp 16 16
Storgatan 14 C, Stenstorp 16 16
Storgatan 14 D-E, Stenstorp 16 16
Frökindsgården, Paradg. 11, Kinnarp 26 10 36
Elvagården, Vartofta 15 10 (1) 13 38
Vilskegården, Kapellg. 8, Floby ***)19 19
Floby vårdcentrum, Storgatan 53, Floby (1) 39 39
Floby vårdcentrum, Granen, Hässlebergsg.10, Floby 14 14
Floby vårdcentrum, Eken, Hässlebergsg. 12, Floby 14 14
Floby vårdcentrum, Almen, Hässlebergsg.14, Floby 14 14
Gemensamma området 35
Trädgårdsgatan 17, Falköping *) 35 35
Hela kommunen 35 5 302 131 (6) 145 618
Förklaring till tabell
*) I boende/platser för korttid/rehab finns 16x2 rum och i växel./avlösning kan fler personer dela på boende/plats under en bestämd tid.
**) Äldreboendeplatser kan tillfälligt användas för korttid.
(X) Antal serviceboende inom parentes anger lägenheter som för tillfället används till annat för verksamheten, t.ex. kontor, personalrum, annat boende.
***) Vissa lägenheter kan över tiden även komma att användas för korttidsvistelser.
****) Platser på en avdelning finns för äldre med tidigare beslut om insats enligt LSS
*****) Under ombyggnad. Kommande platsantal 31, varav 24 demensboende.
Anm. Äldreboende med egna ingångar kan ha adress nr+bokstav A-E. Äldreboende med en ingång och flera plan anges med plansiffra:1-9.
Dagverksamheter inom
äldreomsorgen i Falköpings kommun, antal platser/enheter, 2013-09-01.
Dag- verksamhet
Dag- verksamhet
Namn/adress Social Demens Ej bistånd
Läkaren, Trädgårdsgatan 23 B, Falköping 1
Hjorten, Järnvägsgatan 10, Falköping 1
Bergsliden 2:1, Falköping 1
Daléngatan 2, Falköping (5 dgr/vecka) 10 10
Storgatan 14, Stenstorp (5 dgr/vecka) 8
Frökindsgården, Paradg. 11, Kinnarp (4 dgr/vecka) 10 Floby vårdcentrum, Storgatan 53, Floby (5 dgr/vecka) 15
