Utbildningsinspektion i Sticksjö skola, grundskola F 6, särskola 1 6

Utbildningsinspektion i Sticksjö skola, grundskola F–6, särskola 1–6

U

Skolverkets utbildningsinspektion skall bidra till kvalitetsförbättring genom att bedöma hur verksamheterna arbetar i riktning mot de nationella målen för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, barn- och ungdomsutbildning och vuxenutbildning. En väsentlig del i inspektionen är att granska kvalitets- arbetet och förmågan att utveckla den egna verksamheten.

Inspektionens inriktning

Inspektionsutredningen har inriktats mot sju områden. De är särskilt väsentliga för att säkra att alla barn, elever och vuxenstuderande får den omsorg och ut- bildning som de har rätt till enligt nationella bestämmelser. De sju områdena, som granskats utifrån flera olika aspekter och frågeställningar, är:

Resultaten:

1. Normer och värden 2. Kunskaper Verksamheten:

3. Arbetsmiljö och delaktighet

4. Pedagogisk verksamhet och undervisning 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Förutsättningarna:

6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning 7. Resurser

I denna rapport behandlas i första hand förhållanden som avviker positivt eller negativt från vad som förväntas i fråga om utbildningskvaliteten enligt de na- tionella bestämmelserna. Några aspekter behandlas dock i alla aktuella verk- samheter, nämligen kvalitetsarbetet, rektorsfunktionen, personalens kompetens, läromedel och utrustning, likvärdiga möjligheter vid funktionsnedsättning, stöd- insatser, arbetet med övergripande hälsomål i läroplanerna, bedömning av lä- randet och betygssättningen. En helhetsbedömning och motiveringar till be- dömningarna görs inom varje granskningsområde.

Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån läroplaner och författningar i övrigt. Inspektörernas sakkun- skap och erfarenheter av jämförbara verksamheter är också betydelsefulla. Ana- lyserna av den insamlade informationen syftar till att klargöra om de lokala lös- ningarna och systemen fungerar väl. Rapporten avslutas med en sammanfattan- de bedömning som utgör underlag för Skolverkets beslut angående förbätt- rings- och kritikområden.

Beskrivning av skolan/rektorsområdet

Sticksjö skola Antal elever

Skolbarnsomsorg 131 Förskoleklass 34 Grundskola 247

Särskola 6

Utbildningen vid skolan omfattar förskoleklass till och med årskurs 6. Skolan är organiserad i fem enheter som benämns Roten, Stammen, Grenen, Kvisten och Kojan. Enheterna omfattar åldersblandade grupper från förskoleklass till årskurs 6. Kojan är en mindre grupp elever, med autism eller autistiska drag, som är mottagna i särskola och som kommer från olika delar av Sundvall.

Personalen inom varje enhet är organiserad i arbetslag, där lärare, förskollärare och fritidspedagoger tillsammans ansvarar för undervisning och fritidsverksam- het. Varje enhet disponerar lokaler som används för både förskoleklass, fritids- hem och skola.

Sticksjö skola, som tillhör Selångers skoldistrikt, ligger i centrala delen av Sundsvall, i Granloholms centrum. Trots närheten till centrum finns naturen inpå knutarna. Grön- och naturområden samt den lilla sjön Sticksjön ligger inte långt från skolans lokaler, som består av ett par mindre byggnader samt en hu- vudbyggnad.

Byggnaden som omfattar skola, stadsdelsbibliotek och en fritidsgård byggdes i mitten av 80-talet. Övrig bebyggelse i Granloholm är blandad och består av hyreslägenheter, bostadsrätter, radhus och villor. För övrigt finns affärer och en kyrka i området.

Sticksjö skola utgör en mångkulturell arena, då 64 elever (cirka 23 procent) av eleverna har en utländsk bakgrund. Undervisning i annat modersmål än svenska sker på nio språk. Det sker en relativt stor in- och utflyttning i området, vilket också påverkar skolans verksamhet.

Genomförandet av inspektionen i Sticksjö skola

Skolverket sände den 30 april 2004 skriftlig information till kommunen om att verksamheten skulle inspekteras och om inspektionens syfte och genomföran- de. Inspektörsteamet med ansvar för inspektionen i Sticksjö skola har bestått av Unervisningsråden Elisabeth Ahlgren och Eva Edlund. Besök i Sticksjö skola genomfördes den 7 - 8 december 2004.

Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de an- svariga inspektörerna. Skolverket följer därefter upp eventuella krav på åtgärder som riktas till huvudmannen och vilka effekter i övrigt som utbildnings- inspektionen leder till. Tidpunkter för uppföljningen framgår av Skolverkets beslut.

Underlag

Underlaget till denna rapport består av dels dokument från kommunen och Sticksjö skola, dels den information som samlats in vid observationer, intervjuer och samtal under besöket. Rapporten grundar sig också på annan information om kommunen och skolan som finns i Skolverkets nationella uppföljnings- system eller finns publicerat på annat sätt.

I Sticksjö skola genomfördes intervjuer med rektorerna, personal i arbetslag, elevvårdsteam, elever och föräldrar. Lektioner och verksamheter i förskoleklass, årskurs 2 och 6 samt särskolan besöktes. Under besöket fördes också spontana samtal med personal och elever vid skolan.

Bedömning 1. Normer och värden

Enligt skollagen skall utbildningen för barn och ungdom främja deras utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I läroplanerna framhålls att barnen och eleverna skall utveckla förståelse och respekt för alla människors lika värde. Skolan skall sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet. Eleverna skall också utveckla sin förmåga att göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden. Eleverna skall kunna ta ett allt större ansvar för det egna arbetet och för miljön.

Inom detta granskningsområde behandlas resultaten av arbetet för att främja vårt samhälles demokratiska värderingar och för att utveckla normer och värden enligt läroplanernas mål.

Vid inspektionen framkommer samstämmiga uppgifter om att Sticksjö skola stadigt har förbättrat sina resultat avseende normer och värden under den se- naste femårsperioden. Förhållningssätt och attityder är påtagligt mer positiva nu och bidrar i stor utsträckning till ett främjande klimat för elevernas utveckling och lärande. Vid inspektionen upplever inspektörerna att det råder en god stämning på skolan, både bland elever och bland personal.

Sticksjö skola genomför årligen föräldraenkäter och personalenkäter för att undersöka värdegrundsresultaten i skolan. Till detta kommer den årliga attityd- undersökningen som genomförs bland elever i alla kommunens skolor. Resultat från enkäterna redovisas i skolans kvalitetsredovisning. Föräldrarna upplever i stor utsträckning att deras barn är trygga och har kamrater i skolan. De anser också att barnen får och kan ta ansvar för sitt skolarbete samt att de känner till och för det mesta följer skolans regler. Personalen uttrycker genom enkäten att skolans regler och normer är bra, men gör en något lägre värdering av hur ele- verna följer dessa.

De allra flesta resultat visar en positiv trend de senaste tre åren. Det finns dock elever som inte är trygga och som inte trivs. Ett par fall av mobbning har identi- fierats under föregående läsår, vilket föranlett ett kraftfullt agerande av mobb- ningsteamet. Det finns också en grupp elever som inte får den arbetsro de be- höver. Detta är uppmärksammat av arbetslagen som anser att detta ska priorite- ras och åtgärdas.

Av undersökningen kan också utläsas att föräldrarna anser att de har en god samverkan med skolan. Den ”lokala styrelsen”, ett samverkansorgan för hem och skola, fungerar bra. Föräldrarna uppger att de har ett reellt inflytande i sko- lan. Uppslutningen vid föräldramöten är dock ett problem som tas upp av för- äldrarna vid inspektionsbesöket. Tidsbrist är en orsak, samt svårigheter att delta under kvällstid. I samband med enkäten har föräldrarna också möjligheter att skriftligt inkomma med synpunkter och kommentarer, vilka sammanställs och analyseras av rektorerna.

Vid inspektionen framkommer att eleverna anser att det är viktigt att få påverka skolans verksamhet. Detta kan gälla synpunkter på schemat, att kunna påverka valet av tema med mera. Eleverna säger sig ha goda erfarenheter av samverkan i skolan.

Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att skolan når goda resultat i sitt arbete med normer och värden. Av skolans kvalitetsredovisning framgår ett flertal åtgärder som ska vidtas för att förbättra resultaten ytterligare, vilket tyder på ett systematiskt kvalitetsarbete inom bland annat detta område.

2. Kunskaper

Utbildningen skall ge kunskaper i vid mening, såväl fakta och förståelse som färdig- heter och förmåga att exempelvis utvärdera sitt eget lärande och att arbeta själv- ständigt. Skolan skall sträva efter att varje elev tillägnar sig kunskaper inom utbild- ningens ämnesområden och kurser men även utvecklar en tillit till sin egen förmåga och en nyfikenhet och lust att lära. Målen för lärandet anges närmare i de nationella läroplanerna och i kursplanerna.

Inom detta område granskas resultaten av det pedagogiska arbetet.

I Sticksjö skola genomförs ett antal tester för att följa och analysera elevernas utveckling och lärande. Skolverkets diagnostiska prov används i årskurs 2 och 5, ett gemensamt matematikprov genomförs i årskurs 3 och screening och kart- läggning genomförs regelbundet av specialpedagogerna. Enligt kvalitetsredovis- ningen anser skolan att man inte alltid lyckats ge alla elever det stöd de borde få.

Det finns cirka 25 elever vid skolan som har ett stort behov av särskilt stöd, då de har någon form av svåra beteendestörningar. Minskade resurser har i vissa fall medfört att stödet har försämrats vilket i sin tur har lett till sämre arbetsro för dessa elever. Enligt specialpedagogernas bedömningar är ca 60 elever i be- hov av extra stöd i svenska, matematik och engelska, något personalen inte själ- va tycker att de lyckats möta i tillräckligt hög grad. Det gäller bland annat stöd i svenska till elever med utländsk bakgrund.

Resultaten av nationella prov i årskurs 5 bekräftar bilden av att ett flertal elever inte når målen i ämnena engelska, matematik och svenska. Under föregående läsår, våren 2004, var det 31 procent (19 av 62 elever) som inte klarade proven.

Fördelat på ämnen var det något fler som inte klarade engelska och matematik än svenska. Resultaten har legat lågt de senaste tre åren. Våren 2002 var det 37 procent som inte klarade alla proven. Jämförelsetalet för Sundsvalls kommun var 16 procent år 2004.

Vid inspektionen framkommer att trenden avseende kunskapsresultaten har vänt. Detta visar sig när skolan har analyserat resultaten för skolans yngre ele-

ver. I vissa avseenden ligger resultaten över genomsnittsresultatet i Sundsvalls kommun. Rektorerna tror att det intensiva arbetet, ett medvetet kartläggnings- arbete tillsammans med en bättre arbetsmiljö är orsaken till att trenden vänt.

Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att skolans resultat avseende elevernas utveckling och lärande är av godtagbar kvalitet. Skolans medvetna ansträngningar för att förbättra resultaten bedöms vara mycket angelägna. I detta sammanhang är det av stor vikt att eleverna får sin rätt till stöd tillgodo- sett.

3. Arbetsmiljö och delaktighet

Enligt skollagen skall verksamheten i skolan vara utformad i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar där skall främja aktning för varje människas egenvärde, respekt för vår gemensamma miljö samt jämställdhet mellan könen. Särskilt skall den som verkar inom skolan aktivt motver- ka alla former av kränkande behandling. All personal skall samverka med elever och föräldrar i arbetet för att forma en god miljö – fysiskt och psykosocialt - för utveckling och lärande.

Granskningen gäller hur man i verksamheten arbetar för en god miljö och för att förebygga kränkningar och ge möjlighet till delaktighet och samverkan.

Vid Sticksjö skola genomförs klassråd en gång per vecka. Vid dessa är läraren eller en elev ordförande. Sekreterare utses också. De synpunkter som kommer fram lämnas till ”husrådet” (enhetens samverkansorgan) och därefter till elevrå- det. Förutom de båda rektorerna sitter husrådens sexor i elevrådet. Återkopp- ling på elevernas framställan i elevrådet görs alltid.

Skolan upplever att det överlag är svårt att nå föräldrar via traditionella föräld- ramöten. Föräldrarna själva tror att många har svårt att närvara under kvällstid.

Skolan har därför tagit initiativ till ”drop in – caféer”, där eleverna får visa sina arbeten samtidigt som föräldrar och personal får tillfälle till att mötas. ”Lokala styrelsen” ansvarar för att den årliga föräldraenkäten genomförs.

Sticksjö skola arbetar aktivt och förebyggande mot mobbning och kränkande behandling. Som exempel kan nämnas kamratstödjare, faddersystem och rast- vakter. Kamratstödjare i varje enhet träffas var fjortonde dag tillsammans med en ansvarig vuxen. Skolan har trivselregler som utarbetats tillsammans med elever och föräldrar. Reglerna undertecknas av samtliga parter. Om någon elev bryter mot reglerna har läraren ”allvarssamtal” med denne.

Skolan har utarbetat ett dokument som benämns ”mobbningsplan”. Där tydlig- görs definitionen av mobbning samt en beskrivning av skolans förebyggande arbete, mobbningsteamets sammansättning och ansvarsområde samt hur arbe- tet vid upptäckt mobbning ska bedrivas. Enligt planen kontaktas alltid föräldrar till inblandade barn. Mobbningsplanen omfattar inte det vidare begreppet krän- kande behandling. Något om förhållandet mellan vuxen och elev nämns inte heller i dokumentet.

Skolhälsovården består av skolsköterska och skolläkare. Skolan har tillgång till en kurator för enstaka elevärenden. Skolan bedriver ett hälsofrämjande arbete som leds av skolans friskvårdsgrupp. Fysiska aktiviteter genomförs dagligen.

Frukost serveras i matsalen varje morgon (även till de elever som inte har fri- tidshemsplats) och mellanmål finns att tillgå.

Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att skolan når en god kvalitet inom bedömningsområdet arbetsmiljö och delaktighet. Skolans mobbningsplan bör dock omarbetas så att det omfattar det vidare begreppet kränkande behand- ling. Handlingsprogrammet mot mobbning och annan kränkande behandling bör också tydliggöra förhållandet mellan vuxen och elev.

4. Pedagogisk verksamhet och undervisning

Arbetet för att nå de nationella målen för utveckling och lärande skall främst utfor- mas av eleverna och personalen. Skolan skall samverka med hemmen. Läroplaner- na, andra statliga förordningar och kursplanerna ger riktlinjer för arbetet. Det finns bestämmelser om timplaner och ämnes- och kursstruktur, riktlinjer för stödinsatser, för betygssättning och utvecklingssamtal, för utbildning på arbetsplatser, en garan- terad undervisningstid etc. Målen i kursplanerna ger dessutom vägledning för ar- betssätten genom att beskriva vilka kunskaper, färdigheter och övrig utveckling bar- nen och ungdomarna skall nå.

Granskningen riktas mot hur man arbetar för att nå målen och hur man anpassar arbetet till olika behov.

I skolans arbetsplan tydliggörs bland annat hur personalen definierat sitt upp- drag. Verksamheten ska organiseras så att eleverna tar ansvar för sin egen inlär- ning efter förmåga, når läroplanens mål samt utvecklar självförtroende, social kompetens och kreativitet. Elever och föräldrar ska också känna trygghet, om- sorg, glädje och delaktighet. För förskoleklasserna och fritidshemsverksamheten finns särskilt utarbetade måldokument, som harmoniserar med skolans övergri- pande arbetsplan.

Skolan strävar mot att uppnå en profil som ”den naturnära skolan” med kultu- ren som ett centralt inslag för lärandet.

Intresset för att arbeta med portfolio startade när skolan skulle inleda arbetet med individuella utvecklingsplaner för ett antal år sedan. Efter en serie fortbild- ningsdagar beslöt skolan att införa portfolio i ämnet svenska och i arbetet med att uppnå sociala mål. En utvecklingsgrupp, ”portfoliogruppen”, bildades för att stimulera kollegorna, följa upp samt utvärdera skolans arbete. För närvaran- de pågår en utvidgning av portfoliomodellen till att omfatta fler ämnen.

Alla skolans elever har en individuell utvecklingsplan. Även detta arbete stöttas av ”portfoliogruppen”.

Vid skolan finns ett flertal utvecklingsgrupper som på samma sätt som portfo- liogruppen har till uppgift att stödja, följa och utvärdera arbetslagens arbete inom området. Dessa är exempelvis IT-gruppen, friskvårdsgruppen, och tema- gruppen. Den senare fokuserar skolans tematiska arbetssätt och innehåll.

Vid inspektionstillfället arbetade Sticksjö skola med temat ”Andens år”, ett om- råde som medvetet ska kunna tolkas på fler än ett sätt. Temat sträcker sig över ett läsår och innehåller alltid en naturnära kärna bestående av något av elemen- ten eld, jord, luft och vatten. Temat Andens år har åskådliggjorts i en tankekarta där mål att uppnå samt mål att sträva mot finns tydliggjorda. Målen är relatera- de till både kursplaner och läroplanens övergripande mål. Temat ger utrymme

för ett varierat innehåll och ett flertal arbetssätt, vilket eleverna visade exempel på under besöket. Enligt eleverna ger temaarbetet ett tillfälle till ett lustfyllt lä- rande där målen för utbildningen blir tydliga, något som eleverna överlag är nöjda med i skolan.

Utvecklingssamtalen genomförs regelbundet utifrån elevens portfolio och de individuella utvecklingsplanerna. Vid inspektionen framkommer att elever och föräldrar överlag är nöjda över utformningen av utvecklingssamtalen. Grund- skolans lärare upplever dock att de dokument som används inte riktigt är funk- tionella. De menar också att det finns en risk att ”för många blanketter” ska fyllas i vid utvecklingssamtalen, vilket gör att de styr samtalen i för hög ut- sträckning.

Särskolans personal använder också de individuella utvecklingsplanerna vid utvecklingssamtalen. I särskolan skrivs kortfattade utvärderingsbara mål. Perso- nalen är nöjd med strukturen i de individuella utvecklingsplanerna, då de kon- kretiserar elevernas utveckling och lärande på ett tydligt sätt. Eleverna är i cent- rum och föräldrarna blir delaktiga i processen.

Särskolans pedagogiska verksamhet är väl anpassad och strukturerad utifrån elevernas behov. Varje elev har en mentor som ansvarar för och följer upp det pedagogiska arbetet. Man arbetar bland annat med kognitiv beteendeterapi i samverkan med habilitering och föräldrar. Detta arbetssätt har gett goda resultat avseende elevernas lärande. En av rektorerna har ett nära samarbete med sär- skolans personal som upplever att de har skolledningens stöd i sitt arbete. Det upplevda behovet av handledning har dock inte kunnat tillgodoses kontinuer- ligt.

Åtgärdsprogram utarbetas av klassläraren i samråd med specialpedagogen. Även föräldrar och elever är delaktiga i utformningen av åtgärdsprogrammet. Ibland upplever personalen att åtgärdsprogrammen och de individuella utvecklingspla- nerna överlappar varandra till innehållet.

Elevvårdsteamet träffas regelbundet. Elevvårdskonferenser, för behandling av elevvårdsfrågor, förekommer då så erfordras. Vid inspektionen framkommer att det råder en otydlighet avseende elevvårdsarbetet och elevvårdskonferensen som formell instans.

Behovet av undervisning i modersmål är stort vid Sticksjö skola. Lärare från ett kommunövergripande Modersmålscentrum kommer regelbundet till skolan och undervisning sker på nio språk. Studiehandledning på modersmålet erbjuds inte i någon större omfattning. Undervisning i svenska som andra språk sköts av skolans egna lärare. Enligt uppgift från skolan fungerar det formella samarbetet med Modersmålscentrum tillfredsställande men avgränsas i de flesta fall till att handla om planering och praktiska delar.

Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att skolans pedagogiska arbete och undervisning överlag håller en god kvalitet. Rutinerna för elevvårdsarbetet samt elevvårdskonferensen som formell instans bör dock ses över. Vidare bör studiehandledning i modersmålet förbättras. Samarbetet mellan Modersmåls- centrum och skolans lärare bör utvecklas så att elevernas behov av stöd och handledning säkerställs.

5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete

Kommunerna har ett övergripande ansvar för förskoleverksamheten, skolbarnsom- sorgen och skolan på lokal nivå. Kommunerna är också huvudmän för de flesta verksamheterna. Läroplanerna lägger tydliga ansvarsområden på rektor och personal för skolornas inre organisation och arbete. Sammantaget har dessa skyldighet att se till att rätten till utbildning och till att nå nationella mål tillgodoses.

Frågor som behandlas vid inspektionen är exempelvis om verksamheten har en led- ning enligt de nationella bestämmelserna, hur denna fungerar i praktiken och om det finns system för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen samt värna enskil- das rättsäkerhet.

Sundsvalls kommun har organiserat verksamheten inom barnomsorg och skola i sex olika distrikt under ledning av var sin distriktschef. Varje distrikt består av 6 till 12 skolor. Centralt finns en direktör för barn- och utbildningsförvaltning- en med ett övergripande ansvar för barnomsorg och skola. Distriktscheferna ska driva utvecklingsfrågor och vara ett stöd för rektorerna. En viktig uppgift är att samordna kontakter och förmedla information mellan förvaltningsledningen och rektorerna.

Sticksjö skola leds av två rektorer. De har fördelat arbetet i separata ansvarsom- råden avseende enheter, verksamheter och personal.

Rektorerna har båda arbetat i cirka fem år vid Sticksjö skola. Båda har tidigare erfarenhet från arbetsledande funktioner, dels från förskola och dels från grundskola. Rektorerna har enligt egen utsago utvecklat en samsyn kring ledar- skap och kring synen på lärande och anser att de kompletterar varandra väl i många avseenden.

Under de senaste åren har organisationen vid skolan förändrats och numera arbetar personalen i väl fungerande arbetslag. Av personalenkäten kan utläsas att personalen skattar arbetslagen högt både vad gäller trivsel och nyttan för eleverna. Det finns en arbetslagsledare i varje lag som tillsammans med rekto- rerna bildar en ledningsgrupp. Möten hålls varannan vecka.

Vid skolan finns också som tidigare nämnts ett antal verksamhetsanknutna ut- vecklingsgrupper, som driver och stöttar kollegor i pedagogiska teman. Båda rektorerna deltar vid utvecklingsgruppernas möten, dels för att visa på vikten av arbetet, dels för att de olika gruppernas områden ska länkas ihop med varandra.

De menar att detta är ett naturligt sätt att leda och vara förtrogen med pedago- giska frågor. Personalen tycker inte att rektorerna besöker verksamheterna i någon större omfattning, något som rektorerna instämmer i men finner vara svårt på grund av tidsbrist.

Skolans arbetsplan är ett informativt dokument som tydliggör profil, organisa- tion, skolans huvuduppdrag, arbetet med mobbning samt utvecklingsområden.

Rektorerna har utvecklat ett systematiskt kvalitetsarbete i form av kontinuerliga avstämningar, undersökningar och analyser som sammanställs i en årlig kvali- tetsredovisning. Detta dokument tar sin utgångspunkt i nationella mål och in- nehåller redovisningar och bedömningar av resultat samt analyser. Åtgärder man avser att vidta finns också beskrivna.

Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att skolans styrning, ledning och kvalitetsarbete är av god kvalitet. Skolan har metoder för att säkra och förbättra kvaliteten i elevernas utbildning. Kopplingen mellan skolans arbetsplan och kvalitetsredovisning kan dock göras tydligare.

6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning

Lika tillgång till utbildning, oberoende av kön, geografisk hemvist samt sociala och ekonomiska förhållanden, är en grundprincip för det offentliga skolväsendet. Barn- och ungdomsutbildningen omfattar förskoleklassen, grundskolan, den obligatoriska särskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Det skall finnas lika möjligheter till utbildning för barn och ungdomar med olika funk- tionsnedsättningar och möjligheter till utbildning i särskilda utbildningsformer. Inom skolformerna skall det också finnas olika möjligheter för eleverna att individuellt göra val av ämnen, program, inriktningar och kurser. En skola kan, enligt skollagen, profilera sig för att tillgodose olika elevers behov eller öka elevernas motivation för lärande.

Granskningen gäller om det finns tillgång till utbildning i den omfattning och med den valfrihet som anges i de statliga bestämmelserna. Även informationen om möj- ligheter till olika val av fördjupning, kurser, skolor och utbildningsvägar behandlas.

Sticksjö skola har tagit fram en gemensam timplan tillsammans med Katrine- lunds skola, den skola dit eleverna går efter årskurs 6.

Skolans val används till så kallad ”Sticksjötid” (gemensam tid i enheten F – 6), till daglig fysisk aktivitet samt till simundervisning. Många elever har behov av att lära sig simma under skoltid, varför detta har prioriterats som en viktig upp- gift.

Som språkval erbjuds eleverna franska, spanska och tyska. De kan prova alla tre språken under tio lektioner vardera under årskurs 6. Även engelska och svenska erbjuds som alternativ vilket också förekommer.

Elevens val planeras i samråd med eleverna i klassen. Elever i årskurs 4 – 6 er- bjuds slöjd, idrott och musik i femveckorsperioder under ledning av respektive ämneslärare.

Skolan informerar föräldrarna via veckobrev, informationsmaterial, e-post och skolans hemsida. Skolan bjuder också in till terminsvisa föräldramöten och

”drop in - caféer”, vilka brukar vara välbesökta. Föräldrarna är i stort sett nöjda med skolans information.

Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att skolan informerar om samt erbjuder de valmöjligheter som bestämmelserna anger. Skolan håller därmed en god kvalitet inom bedömningsområdet.

7. Resurser

Huvudmannen och skolans ledning beslutar hur och med vilka resurser utbildningen skall genomföras för att de lärande skall nå de nationella målen för utbildningen. I skollagen finns dock bestämmelser om några viktiga förutsättningar för att säkra kvaliteten i utbildningen. Dessa avser främst krav på personalens kompetens, till- gång till ändamålsenliga lokaler, läromedel och annan utrustning som behövs för en tidsenlig utbildning. Även principerna för resursfördelningen aktualiseras vid inspek- tionen.

Resurserna till skolorna fördelas av distriktschefen efter en modell där utgångs- punkten är antalet elever. Andelen elever i behov av stöd eller med utländsk bakgrund renderar något mer resurser till skolan.

Vid Sticksjö skola prioriteras resurserna till de elever som har störst behov, vil- ket framgår av skolans elevvårdsplan. Enligt denna ska arbetslagen respektive elevvårdsteamet samråda om fördelning och omfördelning av resurserna så att elevernas behov av stöd kan tillgodoses.

Skolan har totalt cirka 65 anställda. Kompetensen hos personalen är god och de allra flesta har adekvat utbildning. Under läsåret 2003/04 arbetade 27 lärare vid skolan. Av dessa hade 24 pedagogisk utbildning. Det totala antalet lärare per 100 elever uppgick samma läsår till 8,1.

En kartläggning av personalens behov av individuell kompetensutveckling har genomförts inom ramen för ett EU-projekt. Några av personalen deltar i SÄL- utbildning (särskild lärarutbildning). Övrig kompetensutveckling sker med koppling till utvecklingsgruppernas ansvarsområden.

Lokalerna bedöms vara ändamålsenliga. Efter en anlagd brand som drabbade en av skolans enheter har en mindre funktionell lösning varit aktuell de senaste terminerna.

Skolan har en fin idrottshall och tillgång till stadsdelsbiblioteket som finns i samma byggnad som skolan.

Eleverna har tillgång till datorer och Internet-uppkoppling, vilket nyttjas i un- dervisningssammanhang. Ett exempel är att eleverna vid en av enheterna (Stammen) kommunicerar via e-post med elever i Nicaragua. Alla elever tar

”datakörkortet”. Enligt föräldrar varierar datorutrustningen i kvalitet och en nyanskaffning skulle behöva göras. Läromedlen i övrigt är ändamålsenliga även om en återhållsamhet avseende resurserna kan märkas. Föräldrarna framför att vikarier sällan förekommer, vilket påverkar verksamheten i både förskoleklass, skola och fritidshem.

Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att skolan ges godtagbara förut- sättningar att nå de nationella målen.

Sammanfattande bedömning

Inspektörerna bedömer att verksamheten i Sticksjö skola övergripande är av god kvalitet. Skolan karaktäriseras av ett målmedvetet arbete för att förbättra skolans resultat, både vad gäller kunskaper, normer och värdegrund.

Det finns dock behov av förbättringsinsatser inom följande områden:

- skolan bör förbättra kunskapsresultaten så att fler elever når de nationella målen för årskurs 5,

- skolan bör säkerställa att alla elevers behov av stöd tillgodoses,

- skolans rutiner för elevvårdsarbetet och elevvårdskonferensen bör ses över och tydliggöras,

- elevernas tillgång till studiehandledning på modersmålet bör förbättras, - samarbetet mellan lärare som undervisar i modersmål och skolans övriga

lärare bör förbättras samt

- skolans handlingsprogram mot mobbning och kränkande behandling bör omarbetas så att det omfattar ett vidare perspektiv och bör även tydliggöra förhållandet mellan vuxen och elev.

Datum Ort

2005-06-20 Umeå

Elisabeth Ahlgren Eva Edlund