Utbildningsinspektion i Ängaboskolan, grundskola F–6 samt särskola F–10
Innehåll
Inledning ... 1
Underlag ... 1
Beskrivning av skolan... 2
Sammanfattande bedömning... 2
Bedömning av utbildningsresultaten... 3
Bedömning av verksamheten ... 4
Bedömning av förutsättningarna för utbildningen... 8
Inledning
Skolverket har granskat verksamheten i och besökt Ängaboskolan den 28 och 29 november, 2005 samt Stockslyckeskolan den 16 december 2005. I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för utbildningsinspektionen.
Inspektionen riktas mot hur verksamheten genomförs samt dess förutsättningar och resultat. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyl- ler statens krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övriga författningar för det offentliga skolväsendet. Information om inspektionen finns i separata mate- rial och på Skolverkets webbsida (www.skolverket.se/Inspektion).
Huvudmannen har ansvar för att de brister som inspektörerna lyfter fram i den sammanfattande bedömningen åtgärdas. Åtgärderna skall redovisas till Skolver- ket vilket framgår av Skolverkets beslut. Skolverket följer också upp effekterna av inspektionen om ca två år.
Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de an- svariga inspektörerna.
Underlag
Underlaget för inspektörernas bedömning är dels dokument från kommunen och Ängaboskolan, dels den information som samlats in under besöket. Även annan information om kommunen och skolan som finns i Skolverkets nationel- la uppföljningssystem eller finns publicerat på annat sätt har använts.
I Ängaboskolan intervjuades de båda rektorerna, elever, lärare och övrig perso- nal. Inspektörerna besökte lektioner i förskoleklasser, årskurserna 1–6 samt fritidsverksamheten. Även andra iakttagelser i skolmiljön och studier av doku- ment som finns på skolan utgör underlag för kvalitetsbedömningen.
Beskrivning av skolan
Ängaboskolan Antal barn/elever
Skolbarnsomsorg 164 Förskoleklass 36 Grundskola 335 Särskola 26
Ängaboskolan ligger strax utanför Alingsås och har ett upptagningsområde med blandad bebyggelse. Området har ett minskande barnantal och detta kommer att påverka elevunderlaget under de närmaste åren. Hösten år 2005 påbörjades en omfattande renovering av skolan, denna förväntas vara avslutad i början av år 2006.
Skolans verksamhet omfattar förskoleklass, årskurserna 1–6 samt grundsärskola med tre klasser på Ängaboskolan. Personalen arbetar i tre spår och här finns representanter för hela verksamheten med. Förberedelserna inför det sjunkande barnantalet har påbörjats och man håller på att successivt omorganisera verk- samheten för att bli tvåparallellig.
Till enheten hör också en grundsärskola, som är förlagd till Stockslyckeskolan.
Verksamheten är till för elever med funktionshindret autism och omfattar för- skoleklass och årskurserna 1–10. Elva elever finns vid enheten och de läser en- ligt träningsskolans kursplaner. Personaltätheten är hög och består av special- pedagoger, förskollärare och elevassistenter. På enheten bedrivs även skol- barnsomsorg.
Två rektorer delar på ledningsansvaret på Ängaboskolan. Tillsammans med en tredje rektor för förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen, bildar de ett ledningsteam. En av rektorerna vid Ängaboskolan är ansvarig för hela verk- samheten vid Stockslyckeskolan.
Sammanfattande bedömning
Bedömningarna av kvaliteten i utbildningen vid Ängaboskolan och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övri- ga skolförfattningar.
Ängabo skola är en skola med verksamhet som inkluderar barnomsorg, försko- la, grund- och grundsärskola. Överlag erbjuder grundskolan utbildning av god kvalitet, dock varierar kvaliteten i verksamheten och inspektörerna finner att elevens vardag och möjlighet till inflytande kan se olika ut.
Grundsärskolans verksamhet är av mycket god kvalitet där lärarna på ett med- vetet och genomtänkt sätt arbetar utifrån varje elevs förmåga och behov. Ruti- ner för utvärdering och kontakter med hemmen fungerar väl.
Det finns enligt inspektörernas bedömning behov av förbättringsinsatser på skolan inom följande områden:
- Skolan bör förtydliga läroplanens och kursplanernas mål i samtliga ämnen.
- Handlingsprogrammet mot kränkande behandling bör utvecklas.
- Elevernas möjligheter till inflytande över det egna lärandet bör öka.
- Den systematiska uppföljningen och utvärderingen av elevens kunskapsut- veckling i samtliga ämnen bör förbättras.
- Elever i behov av särskilt stöd bör i första hand erbjudas stöd i sin grupp eller klass.
- Särskolans verksamhet vid Ängaboskolan bör redovisas i grundskolans kva- litetsredovisning eller i för skolformen egen kvalitetsredovisning.
Inspektörerna bedömer att nedan angivna brister snarast skall åtgärdas.
- Ansvarsfördelningen mellan rektorerna vid Ängaboskolan är otydlig (2 kap.
2 § skollagen).
Bedömning av utbildningsresultaten
Inspektörerna har granskat hur väl skolans elever utvecklar kunskaper, normer och värden enligt målen i skollagen och i läroplanerna för det obligatoriska skolväsendet, Lpo 94, respektive för de frivilliga skolformerna, Lpf 94, avsnit- ten 2.1 och 2.2.
Kunskapsresultat
Ängaboskolan har utarbetat en plan för årsvis uppföljningar i ämnet svenska.
Planen innefattar elever från förskoleklassen och årskurserna 1–6. Specialpeda- gogen driver ett läsprojekt vid skolan, detta gör hon inom ramen för sin indivi- duella kompetensutveckling. I ämnena matematik och engelska saknas motsva- rande uppföljningar
Vid Ängaboskolan ser inspektörerna exempel på hur förskoleklasserna och årskurs 1 arbetar integrerat vissa dagar i veckan. Eleverna kan själva välja i vilket rum och med vilken aktivitet de vill arbeta. Inspektörerna finner att eleverna har arbetsro, visar glädje i det de gör och kan ta hänsyn till varandra. Eleverna ges goda möjligheter till utveckling och lärande i den riktning som målen för skolformen anger.
Skolan genomför de nationella proven i årskurs 5. Resultaten från de senast genomförda proven visar att 4 elever av 70 inte nådde målen i svenska, 6 i ma- tematik och 5 i engelska. Resultaten är sämre än vid de nationella proven år 2004 och vid intervju anger rektorerna de minskade resurserna som en tänkbar anledning. Alla elever som inte klarade de nationella proven har åtgärdsprogram och dessa utvärderas kontinuerligt.
Inspektörernas klassrumsbesök visar att det är ovanligt att mål att uppnå enligt kursplanerna i svenska, engelska och matematik för årskurs 5 finns synliga i klassrummen. I några klasser har eleverna målen insatta i sina portfoliopärmar.
Vid samtal med elever visar de viss förtrogenhet med målen i svenska, matema- tik och engelska. Målen i övriga ämnen är inte kända för dem.
Lärarna på grundsärskolan berättar att deras elever når de mål som deras kurs- planer och individuella utvecklingsplaner anger. Rutinerna för dokumentation och återkopplingen till hemmen är väl förankrade och ingår i den dagliga verk- samheten.
Enligt Stockslyckeskolans kvalitetsredovisning för verksamheten i träningssko- lan för läsåret 2004–2005 har skolan under föregående läsår fokuserat sitt arbete på matematik i vardagen. Personalen beskriver det svårt att mäta resultatet av detta arbete, men bedömer att måluppfyllelsen har varit mycket god. Vidare beskriver kvalitetsredovisningen att eleverna har tränats i att välja och visa vad de vill. Måluppfyllelsen bedöms som god. I övrigt finns ingen sammanställning av elevernas kunskapsutveckling.
Normer och värden
I maj år 2005 lät Alingsås Barn- och ungdomsnämnd göra en omfattande en- kätundersökning. Denna vände sig till elever, personal och föräldrar vid samtli- ga kommunala skolor i Alingsås. Enkätfrågorna handlade i stor utsträckning om arbetsmiljöfrågor såsom trivsel och trygghet.
Vid inspektörernas intervjuer med lärare och elever framkommer att man arbe- tar med förebyggande åtgärder på olika sätt och i olika omfattning. En del klas- ser har regelbundna kompissamtal, andra mer sällan. Alla klasser har elevråd och detta fungerar i vissa fall som ett forum för värdegrundsfrågor.
När inspektörerna möter särskolans lärare berättar de att några av deras elever är utsatta för mobbning av elever i grundskolan och att de aldrig kan lämna sina elever utan tillsyn på rasterna. Inspektörerna får detta bekräftat ifrån flera håll och även eleverna i grundskolan berättar att det periodvis är ”jobbigt” att vara ute på rasterna.
Om något händer känner eleverna att de har förtroende för vem som helst av de vuxna som finns ute på rastvakt, det behöver inte vara den ordinarie läraren.
Bedömning av verksamheten
Inspektörerna har granskat arbetet med arbetsmiljön, föräldrarnas och elevernas delaktighet i det inre arbetet; innehåll, organisation och arbetssätt i undervis- ningen; individanpassning och stöd; utvärdering av lärandet, bedömning och betygssättning; kvalitetssäkring och förbättringsarbete; skolledning och intern kommunikation. Nationella riktlinjer för arbetet finns i skollagen, läroplanerna och i andra författningar för respektive skolform.
Arbetet med arbetsmiljö och delaktighet
Ängaboskolan har en handlingsplan mot mobbning. En sådan plan bör innefat- ta det vidare begreppet kränkande behandling och även visa på perspektivet vuxen kränker elev, respektive elev kränker vuxen. Enkätsvaren ger signaler om att handlingsplanen bör innehålla tydliga anvisningar om hur man handlar i akuta situationer och vem man kan vända sig till.
Resultaten från enkätundersökningen visar att ett stort antal elever vid Ängabo- skolan, liksom i Alingsås kommun som helhet, anser sig ha blivit utsatta för kränkande handlingar eller ord från någon lärare eller annan personal på skolan.
Samtidigt tycker eleverna vid Ängaboskolan att de är lyssnade på, att de trivs och har förtroende för sina lärare. Undersökningen visar också att många elever tycker att det är oroligt och stökigt under lektionerna.
Personalenkäten visar att även i denna grupp känner ett stort antal medarbetare att de blivit utsatta för våld eller hot på arbetsplatsen, de upplever dessa som allvarliga. Enkäten visar vidare att man inte tycker att skolan har rutiner för att hantera situationer med våld eller hot på ett tillfredställande sätt.
Ängaboskolans kvalitetsredovisning visar på samma problem som i undersök- ningen ovan. Den tar på flera ställen upp att man arbetar målmedvetet med att förbättra språkbruket och med att få fler elever att känna att skolan är en trygg plats. Vid inspektörernas intervjuer med bland annat skolledning och lärargrup- per framkommer att man är väl medveten om att arbetet måste pågå kontinuer- ligt och att man ännu inte har enats om vilka rutiner som ska gälla för det före- byggande arbetet.
Vid Stockslyckeskolans träningsverksamhet beskriver kvalitetsredovisningen, under rubriken normer och värden, att elevernas funktionshinder kan innebära svårigheter att styra beteenden och handlingar, men att personalen ingriper med samtal och tillrättavisningar vid incidenter av kränkande behandling. Under läsåret 2004/2005 var det stor personalomsättning på enheten på grund av sparbeting och mycket tid fick ägnas åt att skapa en stabil och trygg verksamhet för eleverna.
Ett av skolans grundläggande uppdrag är att fostra eleverna till demokratiska medborgare och att med stigande mognad och ålder låta dem få allt större infly- tande över sitt eget lärande. Vid Ängaboskolan finner inspektörerna att elever- nas formella inflytande och delaktighet fungerar väl vad gäller klass- och elev- råd.
Inspektörerna ser dock vid klassrumsbesök att det informella inflytandet över det egna lärandet är begränsat och varierar mellan olika klasser. Vissa klasser är med och planerar vad som ska göras under lektionerna och läraren för en dialog med eleverna om hur deras arbete framskrider. Inspektörerna besökte även lektioner som var helt planerade av läraren och där eleverna inte visste varför man arbetade med momentet. Här bestod elevernas inflytande endast i att kun- na bestämma i vilken ordning man skulle arbeta med redan angivna uppgifter.
Inspektörerna finner att elevernas möjlighet att påverka sin utbildning bör öka och att större samstämmighet bör gälla för skolans totala verksamhet.
Innehåll, organisering och arbetssätt i undervisningen
Vid Ängaboskolan är personalen organiserad i tre spår och alla som arbetar med eleverna i förskoleklass, årskurserna 1–6 och grundsärskolan ingår. Stocks- lyckeskolans lärare och övrig personal ingår inte i detta samarbete.
Det finns tre grundsärskoleklasser och skolan har en ambition att öka samarbe- tet mellan de två skolformerna. Särskolans elever är alltid med vid samlingar och gemensamma aktiviteter av olika slag, även vissa studiebesök görs tillsam- mans. Stockslyckeskolan deltar inte i dessa aktiviteter.
För andra terminen pågår ett samarbete mellan årskurs 4 i grundskolan och grundsärskolan årskurserna 5–7. Rent konkret går detta samarbete till så att två elever från årskurs 4 kommer till särskoleklassen en gång per vecka för att delta i deras undervisning, eleverna kommer enligt ett rullande schema. En annan dag i veckan går läraren i särskolans årskurs 5–7 in och håller undervisning i årskurs 4 och då har hon med sig två av sina elever. Enligt intervjuade lärare fungerar detta mycket bra och man hoppas det ska bli starten på ett större samarbete.
Inspektörerna talade med elever i årskurs 4 som tyckte att det var bra att träffa särskolans elever och lära känna dem genom att arbeta tillsammans.
Vid Stockslyckeskolans träningsverksamhet arbetar man efter en tydlig struktur i tid och rum och personal enligt en tydliggörande pedagogik, en så kallad TE- ACCH-metod. Skolan använder digitala bilder i många sammanhang för att t.ex. skriva dagboksberättelser, bild-epost och som hjälp för tidsuppfattning.
Varje dag har ett återkommande mönster och varje veckodag har en speciell aktivitet, till exempel bad, slöjd och idrott och hälsa, detta för att eleverna skall få struktur på sin dag och vecka och känna igen sig. Eleverna har individuella scheman som kan bestå av bilder eller bilder och text.
I årskurs 6 i grundskolan arbetar klasserna med flextid. Detta innebär att de under en viss tidsperiod ska närvara vid 6 av 12 tillfällen och de kan välja om de vill komma på morgonen eller flexa efter den ordinarie skoldagens slut. Deras lärare finns i klassrummet vid samtliga tillfällen och eleverna garanteras sin un- dervisningstid. Vid intervjuer som inspektörerna gjorde med både lärare och elever visade sig alla vara mycket nöjda med systemet. Lärarna får mer tid att sitta med elever som behöver stöd och eleverna tycker att de kan arbeta i mer lugn miljö när inte alla är i klassrummet samtidigt.
Inspektörerna finner att flextiden ger eleverna ökade möjligheter att nå målen och att systemet underlättar för lärarna att ge stöd i elevens ordinarie grupp.
Individanpassning och stöd
Stödteamet vid Ängaboskolan består av rektorn de tre rektorerna, skolsköters- ka, kurator, psykolog samt specialpedagog. Specialpedagogen handleder lärarna på skolan och har även ansvar för Stockslyckeskolans träningselever.
För att ansöka om hjälp hos stödteamet har gruppen tagit fram särskilda blan- ketter som fylls i och lämnas in. Det vanligaste är att det är någon av lärarna som står för detta, men det kan även vara en förälder som vänder sig till teamet.
När teamet behandlat ansökan och om de anser att det är ett ärende för dem, kallar de eleven, föräldrar och personal för ett samtal för att komma fram till hur man bäst kan erbjuda eleven stöd.
Vid intervju med lärare berättar de att gången är omständlig och att det tar för lång tid mellan ansökan om stöd och att något konkret händer. Lärarna känner att de får ta för mycket av stödbehovet i den ordinarie undervisningen. Det stöd som kan erbjudas i form av fler vuxna i klassrummet ges, enligt lärarna, i hög grad till elever med koncentrationssvårigheter och stödet till elever med inlärningsproblematik blir därför otillräckligt. Inspektörerna såg vid verksam- hetsbesöken att vuxentätheten var hög i vissa klasser. Fritidspedagogerna arbe- tar i klasserna delar av dagen och det vanligaste är att de har ansvar för en spe- ciell elev, men de försöker stötta flera när tid finns. Vid samtal med eleverna berättar de att om man behöver hjälp får man gå iväg för att få detta, det är ovanligt att stöd ges i klassen.
Skolan upprättar åtgärdsprogram för alla elever i behov av stöd. De flesta skrivs av specialpedagogen, men kan även skrivas av lärarna. Berörd elev och föräldrar finns alltid med när åtgärdsprogram upprättas.
Utvärdering av lärandet
Inspektörernas besök i grundsärskolan visar goda exempel på hur lärarna arbe- tar med att kontinuerligt utvärdera elevernas lärande. I en klass arbetar läraren med digitalkamera och dokumenterar varje elevs dag med hjälp av foton som sätts samman i en bok vid skoldagens slut. På detta sätt kan föräldrarna följa sina barns framsteg och eleverna har möjlighet att använda bilderna för att själ- va berätta om sin dag. Även vid Stockslyckeskolan dokumenteras elevernas arbete med hjälp av digitalkamera.
En del klasser vid skolan arbetar med portfolio där utvalda elevarbeten sparas.
Vid intervju säger lärarna att detta är ett sätt att följa elevernas kunskapsutveck- ling, eleverna har dock inte klart för sig varför vissa saker ska sparas, de sätter in det de blir tillsagda att spara.
Inspektörerna ser även exempel på processorienterade arbetssätt. Några klasser arbetade i grupper med olika bidrag till Chalmers tekniktävling. Tillsammans utvärderade lärare och elever de olika förslagen och eleverna dokumenterade hela arbetsgången.
Ängaboskolan arbetar med individuella utvecklingsplaner (IUP). Vid utveck- lingssamtalen skriver man tillsammans med eleven och föräldrarna ner vilka mål som eleven har att arbeta mot och vid nästa utvecklingssamtal utvärderas dessa.
Enligt intervjuade lärare är IUP ett bra sätt att utvärdera elevernas kunskapsut- veckling.
Inspektörerna finner att Ängaboskolan kan visa på flera olika sätt att elevernas lärande utvärderas och bedöms. Skolan saknar dock rutiner för att följa upp och utvärdera kunskapsutvecklingen i samtliga ämnen, samt göra målen kända för eleverna
Vid Stockslyckeskolan har alla särskoleelever individuella utvecklingsplaner som föräldrarna är med och upprättar samt utvärderar vid två tillfällen per år. Perso- nalen säger att planerna fungerar väl och att föräldrarna är nöjda med dessa.
Planerna innehåller både mål på kort och lång sikt.
Kvalitetssäkring och förbättringsarbete
Ängaboskolan och Stockslyckeskolan arbetar med kvalitetsredovisning och den lokala arbetsplanen utifrån den mall kommunen sammanställt. Vid samtal med rektorerna framkommer att skolan, fritidshemmet och förskolan arbetar var för sig med kvalitetsarbetet och sedan sammanställer skolledningen materialet i kvalitetsredovisningen. Både rektorerna och lärarna menar att arbetet varit tungrott, men att man nu börjar se det meningsfulla i arbetet och att det funge- rar lättare.
Grundsärskolans verksamhet vid Ängaboskolan redovisas endast på ett ställe i kvalitetsredovisningen. För att kunna följa arbetet i grundsärskolan skall kvali- tetsredovisningen även innehålla utvärdering och analys av denna skolform.
Stockslyckeskolans träningsverksamhet har en separat kvalitetsredovisning.
Skolans arbetsplan är kortfattad och lämnar många ”hur” frågor. För att göra den mer lättillgänglig för läsare utanför verksamheten bör den vara mer beskri- vande.
Skolledning och intern kommunikation
Ängaboskolan har två rektorer, båda rektorerna har den formella kompetens som krävs för uppdraget. Rektorerna tycker att förvaltningschefen är förtrogen med vad som händer på skolan, däremot har man liten kontakt med sin politi- ker och med områdeschefen.
Rektorerna har delat upp ansvaret för personalsamtalen, sär- och träningssko- lan. För den övriga verksamheten gäller ett nära samarbete och man har ingen speciell uppdelning av arbetsuppgifterna. Vid inspektörernas intervjuer med elever framkommer att de är osäkra på vem som är deras rektor och vem de ska vända sig till i olika frågor. En grundskoleelev kan endast ha en rektor och det ska vara tydligt för eleverna vem som är deras rektor och i vilka frågor man kan vända sig till denne. Inspektörerna bedömer att ansvarsfördelningen mellan rektorerna är otydlig.
Lärarna berättar vid samtal att de önskar se mer av rektorerna i verksamheten, men de tror att de på andra sätt håller sig informerade om vad som pågår. De visar intresse för veckobreven och de är ett sätt för ledningen att hålla sig in- formerad. Det råder delade meningar bland lärarna om huruvida den pedago- giska utvecklingen drivs med en tydlig linje, de flesta är dock överens om att när så krävs markerar ledningen vad som gäller och vartåt man ska rent pedago- giskt. Lärarna vid Stockslyckeskolan säger att de senaste årens rektorsbyten med tillfälliga lösningar på kort sikt vid enheten, har gjort att de upplever att ingen driver utvecklingen vid skolan. Hög personalomsättning gör att det behövs diskussioner om arbetssätt och förhållningssätt i hela personalgruppen i skolan och skolbarnsomsorgen/fritidsverksamheten. Olika synsätt på hur arbetssätt finns mellan de olika personalkategorierna.
Bedömning av förutsättningarna för utbildningen
Skolverket tar i inspektionen upp följande förutsättningar för utbildningen:
tillgång till den utbildning som skall erbjudas, information om utbildning, per- sonal samt läromedel, pedagogiska material och utrustning. Bestämmelser finns i bl.a. skollagen.
Tillgång till grundskolans utbildning
Elever med annat modersmål än svenska erbjuds modersmålsundervisning i enlighet med författningarna. Enligt grundskoleförordningen skall dessa elever också få studiehandledning på sitt modersmål om eleven behöver det, enligt rektor föreligger inte behovet hos skolans elever.
Personal
Ängaboskolan har för närvarande 49 medarbetare, varav 36 är lärare med an- svar för undervisning, alla med adekvat utbildning. 8 personer är knutna till särskolans verksamhet. Vid Stockslyckeskolan finns 11 medarbetare, de är upp- delade i tre grupper och arbetar även på fritidshemmet.
Alingsås kommun ordnar central kompetensutveckling under rubriken ”Betyg och bedömning”, i denna deltar samtliga skolor i kommunen. När inspektörer- na intervjuar lärarna uppger de att de är mycket nöjda och tycker att de har nyt- ta av kompetensutvecklingen i sin vardag. Lärarna uttrycker också att de är nöj- da med den individuella kompetensutvecklingen och känner att de oftast får
gehör för sina önskningar. Lärarna vid Stockslyckeskolan säger att enhetens ekonomi är ett hinder för att få kompetensutveckling i den omfattning de öns- kar. De saknar också träffar med all personal inom särskolan i Alingsås.
Datum Ort
2006-05-12 Göteborg
Karin Widlund Helén Svelid Liselotte Hakeberg
