Plan mot diskriminering och annan kränkande behandling
Förskolor och pedagogisk omsorg i Munka Ljungby
Gäller 2015-01-01 till 2015-12-31
Se även varje förskolas/dbv plan på Fronter
Ansvariga
Diana Danielsson rektor/förskolechef, Munkabyns förskola 8 avdelningar
Jessica Söderberg förskolechef, Lunnagårdens förskola 4 avd., Lunnamöllans förskola 1 avd., och Möllebackens förskola 2 avd., Pedagogisk omsorg 5 dagbarnvårdare.
Innehåll
Bärande idé/vision ... 2
Delaktighet och främjande insatser ... 2
Trygghetsgrupp ... 3
Utvärdering av föregående års insatser ... 3
Kartläggning och förebyggande åtgärder ... 4
Årshjul för systematiskt arbete ... 5
Rutiner för akuta situationer ... 7
Synpunkts-/klagomålshantering ... 8
Begrepp och definitioner ... 9
Blanketter, logg, incidentrappor/tillbud, utredning ... bilaga 1-3
Bärande idé/vision
Utifrån Kraftsamling Ängelholm, inriktningsområde ”Kunskapsstaden” har förskolor och skolor i Munka Ljung- by valt fördjupningsområden. Ett av dessa är: Vi ser olikheter som en tillgång. Flera förskolor hämtar in- spiration till sitt förhållningssätt dels från Reggio Emilias filosofi som betonar en demokratisk värdegrund, dels från läroplanens särskilt framhävande av alla människors lika värde. Vi vet att den barn-/människosyn vi bär med oss påverkar våra val. Därför är det viktigt att synliggöra hur olika val får konsekvenser i det dagliga arbetet.
Om vi tror på barnets inneboende kraft och ser olikheter som något positivt har barnet lättare att lyckas. Vi har högre förväntningar om vad som är möjligt, har en inkluderande ingång och fördomar får mindre chans att slå rot. Den pedagogiska dokumentation, som används på samtliga förskolor, är ett bra verktyg i värdegrunds- arbetet.
Delaktighet och främjande insatser
Barn görs delaktiga på många olika vis; i kartläggningen, i utformningen av insatserna, under genomförandet av insatserna och i utvärderingen. Det är viktigt att pedagogerna tar reda på upplevelser av diskriminering och kränkningar i vardagen. Barn kan berätta vilka platser som upplevs otrygga och farliga. Det är viktigt att barnen lär sig att de kan vända sig till en vuxen när något har hänt. Förskolan behöver också uppmärksamma barns upplevelser av diskriminering som beror på missgynnande arbetssätt. I arbetet med att vara en bra kamrat, se olikheter som en tillgång, vara gränsöverskridande, bearbeta konflikter, arbeta med känslor, identitet och självkänsla, reda ut missförstånd, kompromissa, ta hänsyn, visa ansvar och respekt organiserar pedagogerna barnen i mindre grupper, läser och samtalar kring böcker, visar på alternativa lösningar, försöker vara aktiva lyssnare och närvarande pedagoger, tar tillvara barnens olika hypoteser och fångar upp intressen, låter barnen välja aktiviteter och arbetssätt, lyfter positiva handlingar, ger förslag på olika redskap, stöttar och utmanar, uppmuntrar att barnen hjälper varandra, arbetar med filmer, stegvis, kompisböcker och stoppteater. Barnen skapar egna likabehandlingsplaner t.ex. likabehandlingsträd och pedagogerna iordningsställer lärmiljöer som inbjuder till samarbete och där material är lättillgängligt.
Alla vårdnadshavare ska bli bemötta professionellt, känna sig välkomna och respekterade. Synpunkter ska inhämtas och beaktas. Samtal om planen förs på samrådsmöten, vid inskolningen, på utvecklingssamtal och via den digitala plattformen. Förutom den dagliga kontakten är Fronter ett bra exempel på möjlighet för föräldrar att få information och kunna påverka. Tolkar används vid behov. Planerna finns, förutom i pappersvariant,
tillgängliga på Fronter i rum för vårdnadshavare och i varje avdelningsrum. Rutiner finns för hur förskolan utreder, åtgärdar och dokumenterar trakasserier eller kränkande behandling (sid. 7) och förskolornas klagomålsrutiner (sid. 8) görs kända. Årligen genomförs vårdnadshavarenkäter som ett viktigt underlag för förbättringsåtgärder.
All personal deltar aktivt i samtal kring attityder, normer och värden, liksom reflektioner och upprättande av plan mot diskriminering och annan kränkande behandling. I syfte att skapa ett öppet samtalsklimat stödjer och utmanar vi varandra, är varandras kritiska lärande vänner och går till ”rätt person”. Samtal förs på APT möten, husmöten, pedagogiska forum och på arbetslagsträffar. ”Vi ser olikheter som en tillgång” har definierats och fördjupats på olika samtalsarenor t.ex. medarbetarsamtal och pedagogiska forum. Handledning har getts till arbetslag och s.k. lärande samtal tillsammans med resurspersoner i EH teamet har kontinuerligt genomförts.
Samtliga pedagoger har arbetat med Unicefs material i syfte att inta ett normkritiskt perspektiv. Andra främjande insatser som ägt rum har varit diskussioner kring litteratur, delgivning av arbetssätt, analyser av filmsekvenser och utveckling av lärmiljöer t.ex. med avsikt att förhindrar stereotypa val. En av avdelningarna genomför en aktionsforskning kring genus. Pedagogerna ska se sig som mycket viktiga förebilder.
Trygghetsgrupp
Trygghetsgruppen har ett särskilt ansvar för att planerna årligen upprättas och följs (se även årskalender sid. 5).
Gruppen kan också vara behjälplig vid utredningar liksom i värdegrundsarbetets alla processdelar. Varje år träffas både förskolornas och skolornas trygghetsgrupp för erfarenhetsutbyte. Arbetet bör bedrivas på ett sådant sätt att planerna blir kända i verksamheten och hos barns vårdnadshavare.
Jessica Söderberg, Förskolechef
Diana Danielsson, Rektor/förskolechef
Anna-Lena Nilsson, Fritidspedagog, Pedagogisk omsorg Viktor Svensson, Förskollärare, Munkabyns förskola Teresa Olsson, Förskollärare, Munkabyns förskola Anette Barkefors, Förskollärare, Möllebackens förskola Zandra Janver, Förskollärare, Lunnagårdens förskola Madeleine Svernedahl, Förskollärare Lunnamöllans förskola
Utvärdering av föregående års insatser
2014 års planer har utvärderats i barngruppen, i trygghetsgruppen, på husmöten, i arbetslagen och på samrådsmöten. Delaktiga i utvärderingen har varit samtlig personal och barn med stöd av trygghetsgruppen liksom föräldrar på samrådsmöten, på utvecklingssamtal och via Fronterforum.
Metoder: enkäter, samtal/diskussioner/intervjuer, observationer och pedagogisk dokumentation.
Resultat
Flera förskolor beskriver ett värdegrundsarbete där tryggare miljö t.ex. på förskolornas gårdar utvecklats eller att personalgruppen förbättrat sin egen konflikthantering genom att gå till ”rätt person”. En av förkolornas nya organisation visar att bättre anpassade lokaler ger en tryggare miljö för barnen. Föräldrar på denna förskola hade i början av terminen synpunkter på öppningar och stängningar (se under kartläggning). Barnen i olika verk- samheter har gjort framsteg genom att kunna identifiera känslor/ konfliktsituationer och bättre handskas med dessa situationer. Barnen hjälper varandra i mycket högre utsträckning och många av personalen tycker att mottot ”alla barn ses som allas barn” efterlevs.
Svar från vårdnadshavarenkäter från samtliga förskolor i Munka Ljungby visar att 90 % av vårdnadshavarna anser att förskolorna ger pojkar och flickor lika förutsättningar att utveckla förmågor och intressen, 99 % tycker att barnen känner sig trygga och 90 % menar att förskolan arbetar aktivt för att förebygga diskriminering och kränkande behandling. 5 % uppger att deras barn vid upprepade tillfällen blivit kränkta av andra barn. 87 % av vårdnadshavarna svarar att de känner till likabehandlingsplanen. 73 % anser att de fått lämna förslag till och synpunkter på likabehandlingsplanen vilket är en förbättring från 2013.
Kartläggning och förebyggande åtgärder
Höstens kartläggningar 2014
Lunnagården: Diskussioner i personal- och trygghetsgrupp indikerar att förskolan behöver mer tid att arbeta med sin gemensamma värdegrund liksom kring tryggheten och reglerna på utegården. Insamling av föräldrars synpunkter visar också på att tryggheten på förskolans gård kan nydanas. Påbörjad satsning på utegården ”stannade av” innan sommaren och behöver återupplivas.
Lunnamöllan:
Munkabyn: Samtal med personal och insamling av föräldrars synpunkter pekar på att flera av föräldrarna tyckte att det kändes som en otrygg miljö vid hämtningar och lämningar (terminstart).
Insatser se nedan, förebyggande åtgärder.
Möllebacken: Observationer har visat att personalen har olika förhållningssätt
Pedagogisk omsorg: Utifrån diskussioner i dagbarnvårdargruppen har man kommit fram till att förbättra arbetet med att ”Dra nytta av varandras olikheter”.
Några av förskolorna: Utifrån vårdnadshavarenkäten finns det några barn som vid upprepade tillfällen upplever sig kränkt av andra barn.
Förebyggande åtgärder/ insatser inför 2015
Lunnagården: Förutom att personalen vill fortsätta samtal kring en gemensam värdegrund finns ambitionen att öka tryggheten på förskolans gård. Personal kommer att bli mer aktiva och barnen mer medvetna om sina rättigheter och skyldigheter. Detta ska genomföras genom organisering, olika
hjälpmedel och tydlig rollfördelning. Samtal kommer att föras i arbetslagen, på planeringsdag och APT.
Litteraturläsning. Tillsammans med barnen kommer personalen att uppdatera och föra samdiskussioner om utformningen av regler som ska gälla på förskolans gård.
Lunnamöllan:
Munkabyn: Personal vill genomföra värderingsövningar, filmanalyser m.m. i syfte att öka sina kunskaper samt bli medvetna om sitt eget förhållningssätt. Detta kommer att genomföras på medarbetarsamtal i grupp, pedagogiskt forum och APT möte. Förskolechef och trygghetsgruppen ansvarar. Vidare vill förskolan förbättra tryggheten vid lämningar och hämtningar. Detta görs genom organisering, igenkänningssymboler (mössor, västar) och bättre vikarieinformation.
Möllebacken anser sig behöva gå på djupet med sitt gemensamma förhållningssätt gentemot barn.
Personalen skall bl.a. delta i en serie samtal s.k. Vägledande samtal enlig ICDP men också fortsatta RE samtal. Förskolechefen ansvarar.
Pedagogisk omsorg önskar arbeta med hur man drar nytta av varandras olikheter. Att alla barn är värdefulla och att allas röster är betydelsefulla. Hur vi med stort intresse lyssnar på varandra och provar varandras förslag och idéer.
Alla verksamheterna: Arbetet gentemot barn/familjer med flera språk utvecklas ytterligare liksom främjandet av likabehandling oavsett etnisk tillhörighet. Kartläggning görs i januari 2015 då utvärdering av avdelningarnas projekt genomförs och i februari på ”lärande möten” med arbetslag och
resurspersoner. Intensifiera arbetet med filmanalyser från det dagliga arbetet och litteraturdiskussioner.
Ännu fler insatser per avdelning formuleras efter det att kartläggningen i januari är slutförd.
Förskolecheferna ansvarar Se för övrigt under Främjande åtgärder
Årsplanering - trygghetsarbete
Förskolorna i Munka Ljungby
Med ”plan” menas Plan mot diskriminering och annan kränkande behandling
Månad Handling Forum Ansvar
Januari Uppföljning av avdelningarnas projekt.
Utvärdering av ”barn med flera språk”
Strategi för främjande insatser, kompetensutveckling, litteratur
Planeringsdag
Möte i
trygghetsgruppen
Förskolecheferna, LPL
Förskolechefer Trygghetsgrupp Februari Samtal kring bl.a. barn med flera språk.
Inlämning, Ratten, område:
Samarbete med förskoleklass och skola
Lärande möten LPL
EHT team
Förskolechefer Mars Uppföljning av planen tillsammans med
vårdnadshavare
Sammanställning, projekt. ped. dok Inlämning, Ratten, område:
Barns inflytande
Samråd Fronterforum Arbetslagsmöten Arbetslag
Pedagoger Arbetslagen
Förskolechefer och LPL April Erfarenhetsutbyte mellan
trygghetsgrupperna
Uppföljning av insatserna utifrån varje förskolas plan
Möte med skolornas trygghetsgrupp Husmöten
Rektorer, förskolechefer Trygghetsgrupp
Trygghetsgrupp Maj Sammanfattning och analys av
uppföljningar från varje förskola.
Utvärdering av föregående års insatser.
Planen
Analys av vårdnadshavarenkäter vt. 2015
Möte i
trygghetsgruppen Förskolechefer och Trygghetsgrupp
Juni Sammanställning, projekt. ped. dok Inlämning, Ratten, områden:
Barn i behov av stöd och Utveckling och lärande
Arbetslagsmöten
Arbetslag och LPL möten
Arbetslagen
Förskolechefer LPL
Juli
Augusti Planering av insatser utifrån Arbetslagen Pedagogerna
värdegrundsarbetet.
Planering av läsåret och Litteraturläsning Inlämning, Ratten: Förskola och hem
Trygghetsgrupp LPL möte
Trygghetsgrupp Förskolechefer Trygghetsgrupp Förskolechefer LPL
September Information till vårdnadshavare om värdegrundsarbetet och planen
Planering av APT med temat: Normer och värden.
Start nya kartläggningar, planen
Samrådsmöte
Trygghetsgrupp
Pedagoger
Förskolechefer Trygghetsgrupp
Oktober Forts utvärderingar och kartläggningar utifrån planen
Analys av medarbetarenkät (vartannat år)
Arbetslag Husmöten APT
Möte i arbets- miljögrupp
Pedagoger
Trygghetsgruppsrepresentanter Trygghetsgrupp
Förskolechef Arbetsmiljögrupp Arbetslagen November Sammanställning av projekt. Ped. dok.
Nya planer upprättas
Inlämning, Ratten, område:
Normer och värden
Arbetslagsmöten Trygghetsgrupp Halv dag LPL möten
Arbetslagen Förskolechefer Trygghetsgrupp Förskolechefer Förskolechefer December
Rutiner för akuta situationer
Rutiner vid misstanke om diskriminering och kränkande behandling barn- barn
Gå aldrig förbi en händelse utan att reagera! Vid upprepade tillfällen, rapportera till trygghetgruppen.
När en pedagog får kännedom om kränkande behandling (från barn, föräldrar eller personal):
Samla information
Samtala med de inblandade barnen, var för sig
Ev. samtal med dem inblandade barnen tillsammans
Samtal med föräldrarna till de inblandade barnen
Ev. observationer, samtal, handlingsprogram
Uppföljningssamtal
Dokumentera med hjälp av pedagogisk dokumentation och/eller logg. Blankett nr. 1 Bilaga 1
Rutiner vid misstanke om diskriminering och kränkande behandling vuxen – barn Gå aldrig förbi en händelse utan att reagera!
Den som sett/hört pratar med den person som agerat tvivelaktigt
Kontakta förskolechefen
Föräldrar kontaktas (förskolechefen eller den som förskolechefen utser).
Utredning görs. Målet är att få en positiv lösning och att kränkningarna upphör.
Skyddsombud/fackombud kan kontaktas. Handlingsplan kan upprättas.
Uppföljningssamtal inom en vecka
Upphör inte kränkningarna kan arbetsrättsliga påföljder bli aktuella
Dokumentera Se blanketter bilagor 1-3
Rutiner vid misstanke om diskriminering och kränkande behandling barn – vuxen Gå aldrig förbi en händelse utan att reagera!
När en pedagog själv utsätts för eller får kännedom om kränkande behandling: Samla information, samtal med de inblandade, samtal med föräldrarna till det/de inblandade barnen, ev. observationer, fler samtal…,
åtgärdsförslag, uppföljningssamtal, dokumentera.
Rutiner vid misstanke om diskriminering och kränkande behandling vuxen – vuxen Gå aldrig förbi en händelse utan att reagera!
Den vuxne eller en kollega till denne vänder sig till förskolechefen.
Utredning görs. Samtal med alla parter, var för sig (förskolechef eller den som förskolechefen utser) och ev. tillsammans.
Situationen och ärendets natur avgör den fortsatta handläggningen. Målet är att få en positiv lösning och att kränkningarna upphör. Skyddsombud/fackombud kan kontaktas. Handlingsplan kan upprättas.
Uppföljningssamtal inom en vecka
Dokumentera Se blanketter bilagor 1-3
Synpunkts-/klagomålshantering
För oss som arbetar i Munka Ljungby rektorsområde är det viktigt att dina synpunkter, positiva som negativa, framförs till oss som arbetar här. Beroende på vad din fråga eller synpunkter gäller tar du kontakt enligt följande.
Du kan antingen ringa eller skicka ett mail till respektive pedagog/skolledare.
Bemötande, lärande/utveckling, hantering och dagliga rutiner i förskolegrupp.
Kontakta förskolläraren på ditt barns förskola.
Förskolans övergripande rutiner, organisation, regelverk, lärande/utveckling.
Kontakta ansvarig skolledare
Namn Ansvar Telefon Mail
Diana Danielsson Områdeansvarig.
Rektor för Toftaskolans
förskoleklasser med fritidshem.
Förskolechef för Munkabyns förskola (tidigare Munkabyn och Katthult)
0431-46 84 40 diana.danielsson@engelholm.se
Jessica Söderberg Förskolechef för pedagogisk omsorg, öppna förskolan, förskolorna Lunnagården, Lunnamöllan och Möllebacken.
0431- 46 84 36 jessica.soderberg@engelholm.se
Har du ytterligare synpunkter kan Du kontakta
Förvaltningschef Tony Mufic 0431-870 00 eller tony.mufic@engelholm.se
Klagomål som berör kommunens hantering av förskole-, fritidshems- och skolfrågor
Om du anser att Ängelholms kommun inte fullgör sitt uppdrag enligt Skollagen eller relevanta förordningar kan du lämna dina synpunkter hos Skolinspektionen som är tillsynsmyndighet för skola och barnomsorg
www.skolinspektionen
Begrepp och definitioner
Diskrimineringsgrunder
En person är skyddad utifrån de sju diskrimineringsgrunderna: kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning och ålder.
Direkt diskriminering
Detta innebär att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan. För att det ska röra sig om diskriminering ska missgynnandet ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna.
Indirekt diskriminering
Man kan också i vissa fall diskriminera genom att behandla alla lika, så kallad indirekt diskriminering. Med detta menas att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som i praktiken missgynnar ett barn av skäl som har samband med en viss diskrimineringsgrund.
Trakasserier
Trakasserier innebär ett handlande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna.
Likabehandling
Med begreppet likabehandling menas att alla barn ska behandlas så att de har lika rättigheter och möjligheter oavsett någon diskrimineringsgrund.
Kränkande behandling
Med kränkande behandling menas ett uppträdande som utan att ha samband med någon diskrimineringsgrund kränker ett barns eller en elevs värdighet. Det kan vara fysiska (t.ex. slag och knuffar), verbala (t.ex. hot,
svordomar och öknamn), psykosociala (t.ex. ryktesspridning, blickar och utfrysning) eller med texter och bilder (t.ex. teckningar, lappar, fotografier, social medier). Mobbning är när någon vid upprepade tillfällen blir utsatt för kränkande behandling av en eller flera personer.
