Plan mot diskriminering och kränkande behandling Sunnanängs förskola VT-2021-VT-2022

0

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Sunnanängs förskola VT-2021-VT-2022

2021-01-07

1

Innehåll

Plan mot diskriminering och kränkande behandling ... 2 Syfte ... 2 Utvärdering från plan mot diskriminering och kränkande behandling VT-21-Vt-22 ... 3 Mål och ansvar ... 3 Arbete för att främja plan mot diskriminering och kränkande behandling ... 3 Kartläggning och insatser ... 4 Övergripande förebyggande mål och åtgärder... 5 Diskrimineringsgrunderna ... 6 Handlingsplan vid diskriminering, mobbning, konflikter och kränkande behandling ... 7 Uppföljning och utvärdering ... 7

Bilaga 1

Besökare………9 Bilaga 2

Definitioner……….10-11

2

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ibland kommer vi i kontakt med våld, hot, misshandel, mobbning, kränkande särbehandling och främlingsfientlighet. Därför har vi gjort denna plan för att visa vårt främjande, förebyggande och utvärderande arbete som ett stöd om något skulle inträffa.

Syfte

Vi vill erbjuda en trygg miljö för barn, vårdnadshavare, pedagoger och övrig personal på Sunnanängs förskola.

Vår plan utgår från:

Förbjuda- enighet med nolltolerans Främja – visa på allas lika värde

Förebygga – åtgärda de risker som identifieras

Förankra – säkerställa kännedom om planen hos alla berörda Följa upp- säkerställa kontinuerlig uppföljning

Planen bygger på FN:s barnkonvention (http://barnkonventionen.se/) och regleras av diskrimineringslagen (https://lagen.nu/2008:567) och 14:a kap i skollagen (www.skolverkets.se/regelverk).

Hos oss ska alla medverka för att alla ska känna sig väl behandlade och bli respekterade för den de är. Vi vill främja ett socialt klimat på förskolan som är fritt från kränkningar och diskrimineringar. För att barn ska kunna utvecklas är en trygg miljö en förutsättning.

3

Utvärdering av planen Ht- 2019- Ht-2020

Planen mot diskriminering och kränkande behandling behöver nämnas mer i verksamheten av pedagoger och behöver implementeras ytterligare för att bli levande.

Vi behöver bli bättre på att skriva kränkningsanmälningar när det sker kränkningar.

Mål och ansvar

Mål:

 Alla, barn, vårdnadshavare och personal ska bidra till att förebygga, upptäcka och stoppa kränkningar.

 Förskolan ska vara en harmonisk och lugn plats där alla som vistas ska få känna trygghet.

 Alla på förskolan ska medverka till ett arbetsklimat som präglas av respekt, omtanke, hjälpsamhet och vänlighet.

Ansvar:

Förskolechefen ansvarar för:

 att det finns en plan och rutiner för hur förskolan agerar vid kränkande behandling och diskriminering samt att den utvärderas och revideras en gång per år.

 utredningar där personal misstänks kränka barn och när barn kränker barn, när personal misstänks kränka vårdnadshavare och när vårdnadshavare kränker personal.

Pedagogerna på förskolan ansvarar för:

 Det konkreta arbetet vid fall av mobbning, trakasserier och annan kränkande behandling mellan barn.

 Att en utredning skrivs och det görs dokumentation och uppföljning tills ärendet överlämnas till förskolechefen.

 Att informera förskolechefen om kränkningar mellan personal- barn, barn – barn, förälder-barn, förälder-annat barn, förälder-personal.

 Att åtgärda återkommande kränkande behandling i samråd med förskolechef.

Vårdnadshavarna uppmuntras att:

 Meddela förskolan om de uppmärksammar kränkande behandling på förskolan.

Arbete för att främja likabehandling – Beskrivning av de insatser som vi ska jobba med

All personal som arbetar i verksamheten ska ha ett gott förhållningssätt och vara goda förebilder som överensstämmer med värdegrunden (bilaga 1). Personalen arbetar för detta genom att vara medvetna om sitt eget agerande i alla vardagssituationer. Det

4 innebär också att vi har ett respektfullt förhållningssätt mot varandra. Pedagogerna diskuterar definitionen av diskriminering och kränkning i arbetslagen.

Pedagogerna arbetar mot diskriminering och kränkning genom att:

 ALLTID utgå från att alla vill väl.

 Samtala med och lyssna på varje barn.

 Lyssna aktivt på barnen för att ge dem ökat inflytande och delaktighet.

 Låta alla barn komma till tals i samtal t.ex. genom turordning.

 Lyssnar och samtala och reflektera när konflikter sker/uppstår. Vi betonar

empati, tränar förmågan att sätta sig in i hur andra känner och gör gott när någon är ledsen.

 Arbeta för att stärka alla barns språkutveckling, oavsett modersmål.

 ”Höja” varje barn för dess egen kompetens samt ge varandra beröm.

 Vara goda förebilder i bemötandet och samarbetet.

 Uppmuntra alla barn att hjälpa varandra.

 Sätta ord på glädjestunder och det positiva.

 Anordna grupplekar ute och inne som stärker gemenskap och tolerans.

 Utforma en tillgänglig lärmiljö.

 Erbjuda flickor och pojkar samma möjligheter att prova och utveckla förmågor och intresse.

 Uppmärksamma positivt beteende, enskilt och i grupp.

Behövs det tar vi i största möjliga mån tillsägelser enskilt med barnet.

 Diskutera planen kontinuerligt i arbetslaget.

Kartläggning och insatser

På förskolan går det 55 barn i åldrarna 1-5 år.

Vad har vi sett på de olika avdelningarna?

Under senaste året har Vildrosen och Nyponrosen arbetat med kompisböckerna, av Linda Palm. Vi har arbetat med olika aktiviteter utifrån bokens tema, t.ex. ”säga förlåt”,

”vänta på sin tur” med mera. Tillgängligt material i pysselhörnan har lett till positiva samarbeten mellan barnen samt har hjälpt till att utveckla språket genom samtal mellan barnen.

De yngre barnen har arbetat med kompisboken ”Ett eget namn”, hur viktigt det är att ha ett eget namn och att se sin plats i gruppen. De har också berört olika dilemman som kan uppstå i gruppen genom att arbeta med teater, där barnen kan berätta hur dilemmat kan lösas. Näckrosen har också arbetat med potträning, som ett steg i att barnen ska bli självständiga.

Alla avdelningarna har arbetat med samarbete genom att hjälpa varandra. De hjälper varandra att ta på västar när de ska gå ut, pedagogerna uppmärksammar att barnen gör positiva handlingar och bemöter det positivt.

5 Utegruppen har tal pinne för att alla barn ska få möjlighet att höras samt få träna på att bli hörd. I skogen har barnen också arbetat med att turas om att vara ledare- och att kunna bli ledd.

Övergripande förebyggande mål och åtgärder Under kommande år ska vi arbeta efter dessa mål.

Mål:

 Alla ska få möjlighet att trivas på förskolan.

Pedagogerna ser varje barn dagligen, deras behov och hjälper dem visa hänsyn och samspel i leken.

 Ingen ska känna sig kränkt och diskriminerad på förskolan.

Både personal och barn ska tänka på hur man uttrycker sig i samtal så att det inte upplevs kränkande. Om ett barn upplever orättvisa eller en kränkande situation samtalar vi om detta med berörda barn. En tillsägelse behöver inte vara en kränkning.

Åtgärder:

 Personalen reflekterar kring sina värderingar och sitt förhållningssätt till varandra, både barn och vuxna.

 Utforma förhållningsnormer och informera alla som är på Sunnanäng om vilken värdegrund och förhållningssätt alla ska utgå från.

 Pedagogerna arbetar för att utveckla goda relationer och trygga miljöer genom att ha tydliga rutiner och har samtal om förhållningssätt och attityder.

 Pedagogerna för en dialog/återkoppling vid incidenter med vårdnadshavare.

 Pedagogerna stimulerar barnen att ha inflytande och känna sig delaktiga i det vardagliga arbetet.

 Pedagogerna är närvarande i barnens lek och aktiviteter både inomhus och utomhus.

 Pedagogerna ger barnen kunskap om både rättigheter och skyldigheter.

 Pedagogerna anmäler tillbud och fysisk skada till förskolechefen som utreder vidare.

 Pedagogerna anmäler kränkande behandling till förskolechefen som anmäler vidare.

 Vårdnadshavare anmäler till pedagoger eller förskolechef.

6

Diskrimineringsgrunderna för Sunnanängs förskola

Etnisk tillhörighet

Alla barn har samma möjligheter oavsett hudfärg eller etisk tillhörighet.

Funktionshinder

Alla barn har tillgång till likvärdig förskoleverksamhet efter egna behov oavsett funktionshinder. Förskolemiljön planeras så att alla barn kan utveckla sina egna förmågor, färdigheter och kunskaper.

Kön, könsidentitet och köns uttryck

Alla barn har samma möjlighet att utveckla sina förmågor och intressen utan att bli hämmad av traditionella könsmönster.

Religion

Alla barn har rätt till sin religiösa tillhörighet och trosuppfattning Sexualitet

Alla respekteras oavsett sexuell läggning.

Ålder

Alla barn har lika värde oavsett ålder.

Annan kränkande behandling

Ingen form av kränkande behandling eller mobbning får förekomma på förskolan.

7

Handlingsplan vi diskriminering, mobbning, konflikter och kränkande behandling

Om kränkning förekommer på förskolan ska:

 alla vuxna som ser, hör eller bevittnar ett kränkande beteende ska samtala med de berörda och försöka prata om och lösa händelsen/konflikten.

 övriga pedagoger informeras vid behov om händelsen och situationen.

 pedagogerna informerar vårdnadshavare om vad som hänt vid den dagliga kontakten.

 den pedagog som uppmärksammar kränkning ska skriva en kränkningsanmälan (blankett finns på blankettarkivet på intranätet).

Vid upprepande kränkning:

 kontaktas förskolechefen om det inträffade.

 träffas de berörda och beslutar om en lösning och bestämmer tid för uppföljningssamtal.

 dokumenterar pedagogen händelsen och överenskommelsen.

 skrivs det en kränkningsanmälan.

 ansvarar förskolechefen för att åtgärder genomförs och dokumenteras.

Om det inte hjälper:

 Är händelsen av allvarligare karaktär bör polisanmälan göras av förskolechef.

Därefter blir det polisens ansvar att vidta åtgärder.

Uppföljning och utvärdering

Förskolechefen ansvarar för att det sker uppföljning och utvärdering av plan mot diskriminering och kränkande behandling vår/höst.

Arbetslagen arbetar efter och diskuterar kontinuerligt planen.

Kommunen genomför en enkät/frågeformulär om trivsel på förskolan till alla vårdnadshavare.

I barngrupperna genomförs samtal/observationer om hur de trivs på förskolan.

8

Bilaga 1

Besökare

Välkomna till Sunnanängs förskola!

Förskolan är vår och barnens arbetsplats. Vi är en förskola där omtanke, respekt och professionalitet är grundstenarna. Därför ber vi att alla som besöker vår förskola tar hänsyn till det.

Vi använder alla ett vårdat och respektfullt språk och är goda föredömen för våra barn.

Är ni på tillfälligt besök eller arbete så presentera er och berätta vad ni har för mål med besöket.

Respektera även att inne på förskolan pågår undervisning och det kan vara vissa tider vi ej kan ta emot besök, så prata med pedagogerna innan ni går in på avdelningen.

Visa hänsyn, omtanke och respekt för varandra.

9

Bilaga 2

Definitioner

Kränkande behandling:

Kränkande behandling är uppträdande som kränker ett barns värdighet.

Det finns olika sorters kränkningar:

- Fysiska (slag, knuffar, sparkar) - Verbala (hot, svordomar, öknamn)

- Psykosociala (utfrysning, blickar, alla går när man kommer osv) - Texter och bilder

Trakasserier:

Trakasserier är uppträdande som kränker ett barns värdighet.

Det finns olika sorters trakasserier:

- Utseende - Kön

- Etnisk tillhörighet

- Religion eller annan trosuppfattning, - Funktionshinder,

- Sexuell läggning,

- Könsidentitet eller uttryck eller - Ålder.

Annan kränkande behandling:

- Är uppträdande som utan att vara trakasserier kränker ett barns värdighet.

Både förskolans personal och barn kan göra sig skyldiga till kränkande behandling och trakasserier. Det är trakasserier även när ett barn kränks på grund av en förälders eller syskons sexuella läggning, funktionshinder med mera.

Mobbning

Mobbning är när ett barn/vuxna vid upprepade tillfällen blir utsatt för kränkande behandling under en viss tid av ett eller flera barn/vuxna.

Direkt diskriminering

Direkt diskriminering innebär att ett barn på osakliga grunder behandlas sämre än andra barn och missgynnas i samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck eller ålder.

Indirekt diskriminering

Med indirekt diskriminering menas att förskolan tillämpar bestämmelser eller ett förfaringssätt som verkar neutral men som kan missgynna barnet.

10 Ett barn kan också bli diskriminerat om barnet blir särbehandlat på grund av en förälders sexuella läggning, funktionshinder med mera.

Diskriminering kan till exempel ske genom förskolans regler och rutiner.

Repressalier

Förskolans personal får inte utsätta ett barn för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att barnet eller vårdnadshavaren har anmält förskolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande

behandling.

Befogade tillsägelser

Förskolans personal måste ibland tillrättavisa ett barn för att skapa ordning och en god miljö på förskolan för barngruppen. En befogad tillrättavisning är inte en kränkning i lagens mening, även om barnet ifråga kan uppleva det som kränkande.

Här är det viktigt att vi har levande diskussioner kring detta i arbetslaget.