Ansökan 1 / 34. Information om ansökan Utlysningsnamn: Samhällsplanering för omställning Steg Bidragsform: Planeringsbidrag

(1)

2020-01-14

Ansökan

2020-00076 Fäldt, Jenny Brg1964

Information om sökande

Ansvarig forskare: Jenny Fäldt Födelsedatum: 19720919 Kön: Kvinna

Dr-examen: 2000-10-26 Akademisk titel: Doktor Arbetsgivare: Stockholms s tad Medelsförvaltare: Stockholms s tad

Hemvist: Miljöförvaltningen

Information om ansökan

Utlysningsnamn: Samhälls planering för oms tällning Steg 1 2019 Bidragsform: Planerings bidrag

Sökt inriktning: Nationella fors knings programmet för hållbart s amhälls byggande Ämnesområde utlysning: Formas

Projekttitel: Utveckling av häls orelaterad miljöövervakning i Stockholms s tad Projektstart: 2020-05-01

Sökt beredningsgrupp: Brg1964, Brg1964, Brg1964

Projektslut: 2020-10-31

Klassificeringskod: 10401. Analytis k kemi, 30303. Arbets medicin och miljömedicin, 10405. Organis k kemi Ämnesområde ansökan: 5002. 21.0 Miljöeffektfors kning, 5302. 24.2 Byggnaden s om s ys tem, 5406. 25.4 Styrmedel o bes luts proces s er

Nyckelord: program för kemikalieövervakning, häls orelaterad miljöövervakning, luft- och dammanalys , kemikaliekrav, innemiljö

Sökta medel

År:

Belopp:

2020 207 878

Totalt s ökt belopp 207 878

Medverkande

Medverkande forskare: Cynthia de Wit Födelsedatum: 19560504

Kön: Kvinna Land: Sverige

Dr-examen: 1987-05-27 Akademisk titel: Profes s or

Arbetsgivare: Stockholms univers itet Medverkande forskare: Arne Jamtrot

Födelsedatum: 19670922 Kön: Man

Land: Sverige

Dr-examen:

Akademisk titel: Doktor

Arbetsgivare: Ingen nuvarande arbets givare Medverkande forskare: Sarka Langer

Födelsedatum: 19600428 Kön: Kvinna

Land: Sverige

Dr-examen: 1995-02-10 Akademisk titel: Docent

Arbetsgivare: IVL Svens ka Miljöins titutet AB Medverkande forskare: Mattias Öberg

Födelsedatum: 19720715 Kön: Man

Land: Sverige

Arbetsgivare: Karolins ka Ins titutet

(2)

Sökt antal månader

6

Beräknad projekttid

2020-05-01 - 2020-10-31

Projekttitel (svenska, max 200 tecken inklusive blanksteg)

Utveckling av hälsorelaterad miljöövervakning i Stockholms stad

Projekttitel (engelska, max 200 tecken inklusive blanksteg)

Development of health-related environmental monitoring in the C ity of Stockholm

Populärvetenskaplig beskrivning (svenska, max 3 000 tecken inklusive blanksteg)

Minskad exponering av hälso- och miljöfarliga ämnen är en högt prioriterad fråga i Stockholms stad, särskilt minska belastningen på foster, barn, unga individer och kvinnor i fertil ålder.

Hur utvecklas barns, ungas och gravidas exponering med avseende på kända ämnen?

Som en del av genomförandet av den nu gällande kemikalieplanen har damm och inomhusluft från förskolor i staden analyserats i olika sammanhang. Resultaten visar att det är effektivt att genomföra åtgärder och att halten av vissa ämnen minskar, men att andra ämnen ökar.Det finns därför ett syfte med att utveckla metodik för kontinuerlig kemisk luft- och dammanalys i ett antal utvalda förskolor och skolor för att utveckla ett långsiktigt, systematiskt program för kemikalieövervakning. Vilka ämnen som ska analyseras bör bestämmas i dialog med forskare och nationella myndigheter, fosfatbaserade mjukgörare/flamskyddsmedel, klorparaffiner och substanser ur gruppen PFAS (per- och polyfluorerade alkylsubstanser). Genom att göra mätningarna i miljöer som staden kontrollerar fås en starkare koppling till stadens åtgärder, men en svagare koppling till befolkningens totala exponering och därmed risken för effekter. Miljöerna bör också väljas så att de svarar mot urvalet av känsliga grupper – barn, unga och gravida. Miljöer som ska studeras är förskolor, skolor, kommunala, bostäder i allmännyttan mm. Analyser av exponeringen i dessa miljöer ska kombineras med åtgärder för att minska exponeringen. Dessa typer av undersökningar bör därför fortsatt ingå i övervakningen med primärt syfte att ge underlag för respektive följa upp stadens åtgärder på kemikalieområdet.

Exponeras stockholmarna för nya ämnen?

Många miljöproblem upptäcks först när skadorna börjar uppträda.Man talar om system för ”early warning”. Inom forskningen och i den nationella övervakningen pågår utveckling av metoder för att leta efter okända ämnen som visar ökande halter över tid. Ett exempel är det som kallas non-target screening. Studier av typen non-target screening föreslås därför ingå i övervakningsprogrammet när det gäller matriser som mäter den externa exponeringen i stadens lokaler, exempelvis dammprover från förskolor.

Hur utvecklas stadens kemikalieanvändning?

Under genomförandet av den nu gällande kemikalieplanen har staden infört system för val och dokumentation av kemiska produkter (C hemsoft) respektive byggmaterial (Byggvaru-bedömningen). Ur dessa kan information hämtas om förekomsten av ämnen med viss klassificering för att se om användningen ökar eller minskar. Genom att använda data från dessa system kan information om kemiskt innehåll erhållas och dokumenteras över tid. För andra typer av produkter är det svårare att kvantifiera förekomsten av farliga ämnen eftersom de saknar innehållsdeklaration. Genom att begära information från leverantörer, ställa krav på att ämnen med vissa egenskaper inte ska förekomma och göra uppföljande kemiska analyser kan viss information om

kemikalieanvändningen även i varor fås.

Grundinformation

(3)

Sammanfattning (svenska, max 1 500 tecken inklusive blanksteg)

Minskad exponering av hälso- och miljöfarliga ämnen är en högt prioriterad fråga i Stockholms stad, särskilt minska belastningen på foster, barn, unga individer och kvinnor i fertil ålder. Damm och inomhusluft från förskolor i Stockholms stad har analyserats. Resultaten visar att det är effektivt att genomföra åtgärder och att halten av vissa ämnen minskar. Därför att utveckla ett långsiktigt, systematiskt program för

kemikalieövervakning. Analyser av exponeringen i dessa miljöer ska kombineras med åtgärder för att minska exponeringen. Dessa typer av undersökningar bör därför fortsatt ingå i övervakningen ger underlag för att följa upp stadens åtgärder på kemikalieområdet. Många miljöproblem upptäcks först när skadorna börjar uppträda.

Därför ska non-target screening ska ingå i övervakningsprogrammet, ex. dammprover från förskolor. Under genomförandet av den nu gällande kemikalieplanen har staden infört system för val och dokumentation av kemiska produkter (C hemsoft) respektive byggmaterial (Byggvaru-bedömningen). Genom att använda data från dessa system kan information om kemiskt innehåll erhållas och dokumenteras över tid. Uppföljande kemiska analyser av övriga varor kan ge information om kemikalieanvändningen även i varor fås.

Sammanfattning (engelska, max 1 500 tecken inklusive blanksteg)

Reduced exposure to health and environmentally hazardous substances is a high priority issue in the C ity of Stockholm, in particular reducing the burden on fetuses, children, young individuals and women of childbearing age.

Dust and indoor air from pre-schools in the C ity of Stockholm have been analyzed. The results show that it is effective to implement measures and that the content of certain substances is reduced. Therefore, to develop a long-term, systematic program for chemical monitoring. Exposure analyzes in these environments should be combined with measures to reduce exposure. These types of surveys should therefore continue to be included in the surveillance, providing a basis for following up the city's measures in the field of chemicals.

Many environmental problems are only detected when the damage starts to occur. Therefore, non-target screening should be included in the monitoring program, e.g. dust samples from preschools.

During the implementation of the current chemical plan, the city has introduced systems for the selection and documentation of chemical products (C hemsoft) and building materials (C onstruction Products Assessment). By using data from these systems, information on chemical content can be obtained and documented over time.

Follow-up chemical analyzes of other products can also provide information on the use of chemicals in goods.

Mål och syfte (max 5 000 tecken inklusive blanksteg)

Projektidéns mål och syfte är att utveckla metodik för kontinuerlig kemisk luft- och dammanalys i ett antal utvalda förskolor och skolor för att utveckla ett långsiktigt, systematiskt program för kemikalieövervakning. Projektet relaterar till Forskningsagendans Tema Människors hälsa och välbefinnande 4.2.3.

Eftersom inköp av verksamhetsrelaterade produkter, inrednings- och byggmaterial (m fl) utförs genom offentlig upphandling och det är i den processen som kemikaliekrav kan/ska ställas, så relaterar Forskningsagendans Perspektiv avseende Styrning, policy och ekonomi.

Det långsiktiga målet med projektet är att minska kemikaliebelastningen på Stockholms stads medborgare. För att åstadkomma detta behövs:

-en solid kemikalieövervakning

-bedömning av utvecklingen av barns, ungas och gravidas exponering med avseende på kända ämnen -undersökning om Stockholmarna exponeras för nya ämnen

-härledning/uppföljning/övervakning av stadens kemikalieanvändning i relation till exponering -att oönskade trender upptäcks och åtgärdas i tid

Bakgrund

Som en del av genomförandet av Stockholms stads nu gällande kemikalieplan har damm och inomhusluft från förskolor i staden analyserats i olika sammanhang. Resultaten visar att det är effektivt att genomföra åtgärder och att halten av vissa ämnen minskar, men att andra ämnen ökar.

Projektbeskrivning

(4)

Kemikaliecentrum har tagit fram en vägledning för kemikaliesmart förskola som ger verksamheterna stöd i att fasa ut varor, produkter och material som innehåller, eller riskerar innehålla, farliga ämnen. För att åtgärderna i vägledningen ska bli verklighet har kemikaliecentrum bl a stött verksamheterna genom webbutbildning för all personal och föreläsningar.

Under 2015 genomfördes 100 dammprovtagningar på förskolor i samarbete med IVL, IMM, SU, Stockholms stad och Naturvårdsverket. Samtidigt utfördes materialinventering. Resultatet visade att halter av de studerade ämnen som förskolebarnens exponerades som sker via damm är under rådande hälsobaserade referensvärden (Larsson, K., et. al. Environ Int. 2017 May;102:114-124. Larsson, K., et. al. Environ Sci Technol. 2018 Apr 17;52(8):4878- 4888,)

Det konstateras att dessa referensvärden är behäftade med stora osäkerheter och de bör därför ses som preliminära, delvis eftersom det även sker exponering via många andra vägar, och för att barn är känsligare än vuxna. Vissa typer av material utgör källa till högre halter i framförallt damm, det som var tydligast var uppmätta halter av ftalaten DINP i PVC (1>30 vikt-%) och hade starkast samband med halterna i damm. Förekomst av gamla madrasser liksom elektronik hade också samband med halter av mjukgörare och flamskyddsmedel i damm.

Genom att stadens förskolor arbetat med åtgärderna i vägledningen för kemikaliesmart förskola beräknades också att kilovis med klorparaffiner, hundratals kilo flamskyddsmedel och tonvis med ftalater fasats ut, då gammalt material sorterats bort från verksamheten och slängts.

2018 genomfördes dammprovtagningar på 20 av de 100 tidigare provtagna förskolorna där åtgärder enligt vägledningen för kemikaliesmart förskola gjorts. Resultaten visar att flera av de farliga ämnena minskat i dammet.

Materialval i nybyggnation och renovering (system anges som krav i upphandling för kemiska produkter (C hemsoft) respektive byggmaterial (Byggvarubedömningen) har också genomförts för att se hur mönster och mängd av ämnen som förekommer i förskolorna förändras vid dessa åtgärder. Projektet innefattar analyser av både luft, damm och material i tre förskolor. Preliminära resultat visar att de ämnen som är reglerade har ersatts av nya ämnen i de ombyggda/nybyggda förskolorna.

En brist som har identifierats under dessa undersökningar är att metoderna för att använda damm och inomhusluft som övervakningsmatriser behöver utvecklas och standardiseras för att undersökningar i olika projekt ska vara jämförbara. Frågor som behöver bearbetas är

Hur kan provtagning, -bearbetning och analys utföras?

Vad säger halter om exponering?

Vilka ämnen lämpar sig för damm/luftanalys?

Hur kan luft och damm användas för att upptäcka nya problemämnen?

Finns det en utspädningseffekt i dammiga miljöer? Hur påverkar den resultaten?

Erhållna data i tidigare undersökningar utgör en plattform för vidare utveckling av arbetet med miljöer där känsliga grupper vistas. Den kunskap och erfarenhet som byggts upp utgör också underlag för fortsatt kemikalieövervakning. Mätningarna i kemikalieövervakningen ska utföras i dialog med forskare och nationella myndigheter, samt i miljöer som staden kontrollerar (förskolor, skolor, kommunala, bostäder i allmännyttan mm) för att erhålla en starkare koppling till stadens åtgärder. Analyser av exponeringen i dessa miljöer ska

kombineras med åtgärder för att minska exponeringen. Dessa typer av undersökningar bör därför fortsatt ingå i övervakningen med primärt syfte att ge underlag för respektive följa upp stadens åtgärder på kemikalieområdet.

Genomförande och organisation (max 5 000 tecken inklusive blanksteg)

Planeringsbidraget kommer att användas för att utveckla metodiken kring hur ett kemikalieövervakningsprogram kan utformas för Stockholms stad.

Bemanning

Projektet kommer att utföras med redan etablerade samarbetspartners enligt tabellen

(5)

Namn Roll i projektet

Titel Expertkompetens Arbetsplats Beskriv ning av tidigare erfarenheter inom området

F ör projektet relev ant för att uppnå projektets mål och sy fte Jenny

Fäldt

Projektledare Tekn Dr

Kemikaliekrav i upphandling,

byggmaterial, farliga ämnen, analytisk kemi

Kemikaliecentrum Stockholms stad

Har varit projektledare för delar av

”kemikaliesmart förskola”

Flera års erfarenhet av att arbeta med material-, luft- och dammanalysresultat.

Stort kontaktnät inom stadens

fastighetsägare samt stor lokalkännedom.

Arne Jamtrot

Medverkande Fil Dr Kemi, chef och grundare av kemikaliecentrum

Kemikaliecentrum Stockholms stad

Tog initiativ till studien av damm från 100 förskolor 2015-16. Har utrett behoven och möjligheterna för hälsorelaterad miljöövervakning i Stockholm.

Stort kontaktnät och kunskap om hur staden fungerar.

Kunskap om behovet av övervakningsdata för det kommunala miljöarbetet

C ynthia de Wit

Medverkande Prof Expert om provtagning och analys av olika organiska ämnen (bromerade, klorerade, fluorerade) i inomhus luft och damm samt human biomonitoring och exponeringsbedömningar

AC ES, Stockholms universitet

PI eller medverkande i många nationella och internationella projekt om organiska ämnen i inomhusmiljö (förskolor, hem, kontor) inkl flera tillsammans med Stockholms stad

Provtagningsutrustning för inomhus luft och damm. Avancerad analytisk kemisk utrustning för analys (GC -MS, LC -MS, non- target analys)

Sarka Langer

Medverkande Docent Bedömning av luftkvalitet och

kemikaliebelastning m.a.

på VOC och SVOC i innemiljö och emissioner av dessa ämnen från material

IVL Svenska Miljöinstitutet

Har varit projektledare för ett antal projekt om kemiska ämnen i innemiljö

Mångårig erfarenhet med analyser av ett stort antal grupper av farliga kemikalier;

avancerad utrustning och kvalificerad personal; kunskap om identiteter och halter av dessa kemikalier inomhus

Mattias Öberg

Medverkande Docent Forskare i toxikologi.

Specialist på riskbedömning av kemikalier, dos- responsanalys och science-to-policy.

IMM, KI Lång

forskningserfarenhet kring exponering och hälsorisker med komplexa blandningar.

Projektledare för nationella

miljöhälsorapporter.

Nationell och internationell

kemikalieriskbedömning.

Specialist på

exponeringsanalys och hälsoriskbedömning av kemikalier.

Omfattande nationellt och internationellt kontaktnät inom miljöövervakning och miljömedicisk

forskning

Milstolpar

(6)

I ett första skede kommer en workshop att hållas med inom projektgruppen..

Exempel på frågeställningar som ska behandlas vid denna workshop:

-teknik och metodik för provtagning av relevanta matriser

-övriga samarbetspartners för spetskompetens/teknik inom analytisk kemi -relevanta ämnesgrupper.

-förslag på bemanning i steg 2

Juni 2020

Projektledaren upprättar en sammanställning från workshop. Projektdeltagare under ledning av projektledaren sammanställer redan genomförda studier i Stockholms stad samt den senaste litteraturen inom området, avseende kemikalieövervakning genom luft och dammprovtagning. Projektgruppen identifierar eventuella andra grupper (i Sverige eller utomlands) som bjuds in för att tillföra mervärden i steg 2.

Augusti 2020

Avstämningsmöte inför slutrapportering. Projektledaren redovisar vid detta tillfälle förslag på projektgrupp, tidplan och budget för projektansökan i steg 2.

September 2020 Upprättande av rapport.

Oktober 2020

Leverans av slutrapport och upprättande av utkast till ansökan steg 2.

November

Ansökan steg 2 skickas in

(7)

Samhällsnytta (max 5 000 tecken inklusive blanksteg)

Den långsiktiga samhällsny ttan ligger i att minska kemikaliebelastningen på populationsniv å.

Det finns internationell forskning där samhällsekonomiska kalkyler har utförts i syfte att estimera en global sjukdomsbelastning som orsakas av miljörelaterade hälsoriskfaktorer.

Ett exempel är den eskalerande ökningen av diabetes typ 2, vilket enligt forskningen beror på kostvanor och andra miljöfaktorer. Tex har diabetes och exponeringen för hormonstörande kemikalier nyligen uppmärksammats i en vetenskaplig sammanställning (Sargis and Simmons, Diabetologia. 2019 Oct;62(10):1811-1822. doi:

10.1007/s00125-019-4940-z. Epub 2019 Aug 27.) Vidare har Trasande et al 2017 gjort en extrapolering från en svensk databas och kunde därmed beräkna antalet diabetesfall i Europa som kan härledas till

kemikalieexponeringen. Genom att minska kemikalieexponeringen så kan diabetes som orsakas av

hormonstörande kemikalier förhindras med 152 482 fall/år och kostnader relaterat till dessa med 4.51 miljarder

€/år (jämfört med 469 172 fall som kan förhindras med minskat BMI). (Trasande et al J Epidemiol C ommunity Health. 2017 Feb;71(2):111-114. doi: 10.1136/jech-2016-208006. Epub 2016 Oct 27.) Forskning pekar specifikt ut hälso- och miljöfarliga ämnen som ett högprioriterat område, där systematisk information och exponeringsstudier är viktiga för att bedöma framtida exponeringsscenarior samt sätta in åtgärder där det har mest effekt. (Shaffer et al 2019 Environ Health Perspect. 2019 Oct;127(10):105001. doi: 10.1289/EHP5496. Epub 2019 Oct 18.)

Flera av de ämnen som ingår i så kallade gamla miljösynder (tex PC B) har pekats ut som en ämnesgrupp som påverkar de hormonella systemen (och kan ge upphov till diabetes 2 enligt ovanstående forskarstudier). Andra viktiga ämnen/ämnesgrupper är ftalater och bisfenol A. Vissa ftalater och bisfenol A har på senare tid blivit reglerade, medan PC B förbjöds för 40-år sedan. Sanering av PC B (som bland annat användes som mjukgörare i fogmassor) har kostat samhället åtskilliga miljarder att sanera. Idag finns inga lagkrav på att sanera ftalater och Bisfenol A, men omfattningen och spridningen i framförallt innemiljö borde motivera åtgärder för att minska exponeringen för människor och framförallt känsliga grupper. Det motiverar också att mäta halter i den miljö som människor vistas i dvs innemiljön och att ställa kemikaliekrav i upphandling samt innehållsdeklaration, mängd och placering av byggmaterial och även andra konsumentvaror. Tillförlitlig information underlättar även aktiv

substitution och placering och mängd underlättar en framtida utfasning eller sanering.

Den mer direkta samhällsnyttan ligger i möjligheten att på kort och lång sikt följa förekomsten av farliga ämnen i inomhusmiljön. Som exempelvis konstateras av regeringens särskilda utredare C hristina Rudén (SOU 2019:45) är övervakningen av kemiska ämnen i människors vardagsmiljöer eftersatt i jämförelse med t ex vattenmiljön. Vi spenderar ungefär 90% av vår tid inomhus, ändå finns inga metoder för att bedöma och jämföra halter av farliga ämnen i denna miljö. Begreppet ”god kemisk status” (jfr vattenförvaltningen) är långt ifrån definierat för

innemiljön, mycket för att vi vet så lite om statusen som sådan eller ens hur den ska mätas.

Verktyg för att bedöma den kemiska innemiljöstatusen bedöms både för att prioritera och följa upp åtgärder som byte av inredningsmaterial, och för den långsiktiga hälsorelaterade miljöövervakningen.

De aktörer och målgrupper som förväntas dra nytta av resultatet är samhället (eftersom minskad exponering av hälsofarliga ämnen troligtvis reducerar kostnaderna för sjukvård), medborgare (framförallt framtida generationer) samt miljön, eftersom flera av de ämnen som är hälsofarliga, även besitter egenskaper att vara miljöfarliga.

Budget

(8)

P rojektledare Jenny Fäldt 5%

Ö vrig disputerad personal A rne Jamtrot 2%

Medverkande forskare Sarka Langer 2%

Medverkande forskare C ynthia de Wit 2%

Medverkande forskare Mattias Ö berg 2%

T otalt

52 900 52 900

21 160 21 160

32 000 32 000

48 000 48 000

31 600 31 600

T otalt 185 660 185 660

Löner inklusive sociala avgifter

P rojektledare Jenny Fäldt 5%

Medverkande forskare C ynthia de Wit 2%

Medverkande forskare Mattias Ö berg 2%

Medverkande forskare Sarka Langer 2%

Ö vrig disputerad personal A rne Jamtrot 2%

Aktivitetsgrad i projektet

Driftskostnader

Avskrivningar utrustning

Lokaler

Roll i projektet

Roll i projektet NamnNamn P rocent av lönenP rocent av lönen

1 2 3 4 5

20202020 T otaltT otalt

1 2 3 4 5

Roll i projektet

Roll i projektet NamnNamn P rocent av heltidP rocent av heltid

1 2 3 4 5

Driftskostnader

Driftskostnader BeskrivningBeskrivning 20202020

Ingen information ifylld

A vskrivning

A vskrivning BeskrivningBeskrivning 20202020

T yp av lokal

T yp av lokal 20202020

(9)

Löner inkl. sociala avgifter 185 660 185 660 0 185 660

Driftskostnader 0 0 0

A vskrivningar utrustning 0 0 0

Lokaler 0 0 0

Delsumma 185 660 185 660 0 185 660

Indirekta kostnader 22 218 22 218 0 22 218

T otal projektkostnad 207 878 207 878 0 207 878

Total budget

Specificerade kostnader

Specificerade kostnader 20202020 T otalt, söktT otalt, sökt A nnan kostnadA nnan kostnad T otal kostnadT otal kostnad 1

2 3 4 5 6 7

(10)

Budgetspecifikation (max 3 000 tecken inklusive blanksteg)

Alla kostnader motsvarar timmar som läggs ned i projektet. Antalet timmar specificeras i nedanstående tabell.

Tabell. Antal timmar

Projektledning Workshop Av stämning Utkast rapport

Slutrapport/möte Summa

Jenny F äldt

20 10 10 40 20 100

Arne Jamtrot

10 10 20 10 40

Sarka Langer

10 10 20 10 40

Cy nthia de Wit

10 10 20 10 40

Mattias Öberg

10 10 20 10 40

Eftersom projektdeltagarna har olika lön och olika påslag, beroende på organisation blir lönekostnaderna olika för projektets medlemmar enligt nedanstående tabell.

Tabell lönekostnader

Antal timmar Lönekostnad/timme Summa

Jenny F äldt 100 529 52 900

Arne Jamtrot 40 529 21 160

Sarka Langer 40 800 32 000

Cy nthia de Wit 40 1200 48 000

Mattias Öberg 40 790 31 600

Total summa 185 660

Stockholms stad ansöker också om posten indirekta kostnader om 30%, vilket täcker kontors-och administrationskostnader.

Summa Indirekta kostnader

Jenny F äldt 52 900 15 870

Arne Jamtrot 21 160 6 348

Summa 22 218

Total budget i denna ansökan: 207 878.

Etik

(11)

I projektet ingår djurförsök

I projektet ingår humanförsök

Ämnesområde (minst 1, max 3 ämnesområden - Notera att varje ämnesområde består av två nivåer)

50. PROGRAMOMRÅDE MILJÖ > 5002. 21.0 Miljöeffektforskning

53. PROGRAMOMRÅDE BEBYGGELSE > 5302. 24.2 Byggnaden som system

54. PROGRAMOMRÅDE SAMHÄLLS- O LANDSKAPSPLANERING > 5406. 25.4 Styrmedel o beslutsprocesser

SCB-koder (minst 1, max 3 koder - Notera att varje kod består av tre nivåer)

10401. Analytisk kemi

30303. Arbetsmedicin och miljömedicin 10405. Organisk kemi

Kategorisering Globala hållbarhetsmål

03 Hälsa och välbefinnande 11 Hållbara städer och samhällen 12 Hållbar konsumtion och produktion

Nyckelord 1

program för kemikalieövervakning

Nyckelord 2

hälsorelaterad miljöövervakning

Nyckelord 3

luft- och dammanalys

Nyckelord 4

kemikaliekrav

Nyckelord 5

innemiljö

Klassificeringar

Kategorisering Globala hållbarhetsmålen

Här ska du kategorisera ditt projekt utifrån de 17 Globala målen för hållbar utveckling.

Kategoriseringen bör baseras på det direkta syftet eller förväntad tillämpning av projektresultatet.

För mer information om målens innebörd gå till: Globala målen.

Du får välja max tre mål. Om fler än ett mål, välj mål i prioriteringsordning.

CV och publikationslista för projektdeltagare, ej forskare CV projektledare, ej forskare (PDF, max 4MB, max 2 sidor)

Se nästa sida för bilaga.

CV p rojektled are, ej forskare (PDF, max 4 MB, max 2 sid or); ##d 9 c0 c7 1 f-ad 2 3 -4 8 3 5 -b 0 8 e-ea7 8 0 8 ce5 b 6 8 ?p aren tId =6 5 7 8 5 e9 0 -a7 9 e-4 8 3 2 -9 0 b d -ab 3 b 0 1 0 8 2 b 7 8 ##

(12)

Formas - Planeringsbidrag - Utveckling av hälsorelaterad miljöövervakning i Stockholms stad

Namn:

Jenny Fäldt

Ålder:

47 år

Kön:

kvinna

Organisation:

Miljöförvaltningen Stockholms stad

Titel:

Tekn Dr, projektledare

Omfattning medv.

(% av heltid)

5%

Omfattning medv.

(totalt antal timmar under hela projektet)

100

Roll i projektet

Projektledare

Kompetens, erfarenhet

i förhållande till idén

Jenny arbetar på Kemikaliecentrum i Stockholms stad sedan 2014. Till arbetsuppgifterna hör att vara stöd till stadens

förvaltningar och bolag vad det gäller kravställning av bygg- och anläggningsmaterial men också miljö- och hälsoriskbedömningar av bygg- och anläggningsmaterial. I flertalet projekt har

uppföljning (av kemisk innehåll) av de högt ställda kraven genomförts. I samarbetsprojekt med forskare och konsulter har även undersökningar genomförts av hur innemiljön påverkas av utförda åtgärder och ställda krav. Jenny deltar aktivt i

framtagande av flera av stadens styrdokument till exempel, handlingsplan för minskad spridning av mikroplast,

kemikalieplan och miljöprogram. Jenny sitter även med i kriteriegruppen för Byggvarubedömningen samt vetenskapliga rådet i BASTA.

Motiv till varför person är en nyckelperson

Jenny har bred kunskap och erfarenhet av kemikalier i bygg- och anläggningsmaterial och från sin tidigare rfarenhet som forskare och konsult expertkunskap avseende flyktiga organiska

föreningars kemi, analys och uppsamlingsmetoder. Genom sitt uppdrag som specialist på Kemikaliecentrum så ingår även ett kommunikativt uppdrag vilket medför ett stort nätverk inom staden men också med andra myndigheter och övriga aktörer som arbetar med liknande frågeställningar. Hon har forskarbakgrund inom organiska föreningars biologiska funktion och biokemi.

Övrigt

Jenny har tidigare arbetat som miljökonsult på avdelningen byggnadsfysik på WSP i 10 år, där hon arbetade med

byggmaterialfrågor, innemiljömätningar, miljöcertifieringar, miljöinventeringar och PCB-saneringar av byggnader. Hon har ett tidigare förflutet som forskare på KTH och UBC, Kanada, inom träbioteknik och ekologisk kemi, specifikt då med

emissioner av flyktiga ämnen från barrträd och de svampar som

angriper och bryter ned trä.

(13)

CV för samtliga medverkande, ej forskare (PDF, max 10MB, max 2 sidor per CV)

CV för samtlig a med verkan d e, ej forskare (PDF, max 1 0 MB, max 2 sid or p er CV); ##0 4 b b 1 a8 3 -6 8 1 f-4 7 9 8 -b 7 6 5 -5 2 c3 1 ae9 4 8 6 4 ?p aren tId =6 5 7 8 5 e9 0 -a7 9 e-4 8 3 2 -9 0 b d -ab 3 b 0 1 0 8 2 b 7 8 ##

(14)

Curriculum Vitae

Arne Jamtrot, 19670922-1037 Sporrvägen 18

17759 Järfälla

ANSTÄLLNINGAR

 Juli 2018-nuvarande: Miljöförvaltningen, Stockholms stad: Enhetschef för Stockholms stads kemikaliecentrum

 April 2014-juli 2018, Miljöförvaltningen, Stockholms stad: Projektledare/samordnare för Stockholms stads kemikaliecentrum

 Augusti 2001-april 2014, Miljöförvaltningen, Stockholms stad: Projektledare/miljöutredare

 2002-2003, Institutionen för tematisk utbildning och forskning, Linköpings universitet:

Universitetslektor

 2000-2002, Institutionen för tema, Linköpings universitet: Utredare (deltid)

 1995-2000, Institutionen för Naturvetenskap, Högskolan i Kalmar/ Institutionen för tema, Linköpings universitet: Doktorand

UTBILDNING

1995-2000, Linköpings universitet: Fil Dr (Vatten i natur och samhälle) Titel på avhandlingen: ”The trace of metals – use, emissions and sediment load of urban heavy metals”.

1989-1995, Stockholms universitet: Fil mag (Matematisk-naturvetenskaplig linje, inriktning kemi) Övriga kurser

 Miljötoxikologi orienteringskurs. Stockholms universitet

 UGL, Här&Nu Näsby Park, 2008

 Div kurser i kommunikation, it mm.

(15)

Publikationslista för samtliga projektdeltagare, ej forskare (PDF, max 10MB, max 10 publikationer per projektdeltagare inklusive projekledare)

Pu b likation slista för samtlig a p rojektd eltag are, ej forskare (PDF, max 1 0 MB, max 1 0 p u b likation er p er p rojektd eltag are in klu sive p rojekled are); ##5 5 0 b c5 d 5 -7 a6 7 -4 8 4 4 -8 3 aa-b d 2 1 3 fafe3 ff?p aren tId =6 5 7 8 5 e9 0 -a7 9 e-4 8 3 2 -9 0 b d -ab 3 b 0 1 0 8 2 b 7 8 ##

(16)

JENNY FÄLDT PUBLIKATIONER

2005 - Enzymatic properties of native and deglycosylated hybrid aspen (Populus tremulaxtremuloides) xyloglucan endotransglycosylase 16A expressed in Pichia pastoris. Kallas AM, Piens K, Denman SE, Henriksson H, Faldt J, Johansson P, Brumer H, Teeri TT.

Biochem J. 2005 Aug 15;390(Pt 1):105-13.

2004 - Functional characterization of nine norway Spruce TPS genes and evolution of gymnosperm terpene synthases of the TPS-d subfamily. Diane M. Martin, Jenny Fäldt and Jörg Bohlmann.

Plant Physiol 135:1908-1927

2003 - Traumatic resin defense in Norway spruce (Picea abies): methyl jasmonate-induced terpene synthase gene expression and cDNA cloning and functional characterization of (+)-3-carene synthase.

Fäldt, J., Martin, D., Miller, B., Rawat, S. and Bohlmann, J. Pl Molecular Biology 51:119-133 (cover paper).

2003 - Functional identification of AtTPS03 as (E)-b-ocimene synthase: A new monoterpene synthase catalyzing jasmonate- and wound-induced volatile formation in Arabidopsis thaliana." Jenny Fäldt, Gen- ichiro Arimura, Jonathan Gershenzon, Junji Takabayashi, Jörg B

Planta 216:745-751.

2003 - "(E)-b-Ocimene and myrcene synthase genes of floral scent biosynthesis in snapdragon: function and expression of three terpene synthase genes of a new terpene synthase subfamily." Natalia Dudareva, Diane Martin, Christine M. Kish, Natalia Kolosova, Nina Gorenstein N, Jenny Faldt, Barbara Miller, Joerg Bohlmann

The Plant Cell 15:1227-1241.

2001 - Determination of hydrocarbons in old creosote contaminated soil using headspace solid phase microextraction and GC-MS. Eriksson, M., Fäldt, J., Dalhammar, G. and Borg-Karlson, A.-K.

Chemosphere 44: 1641-1648

2000 - Comparison of headspace techniques for sampling volatile natural products in a dynamic system.

Fäldt, J., Valterova, I., Eriksson, M. and Borg-Karlson, A.-K.. Z. Naturforsch.

55c: 180-188

2000 - Occurrence and correlations of monoterpene hydrocarbon enantiomers in Pinus sylvestris and Picea abies. Sjödin, K., Persson, M., Fäldt, J., Borg-Karlson, A.-K., Norin, T., and Ekberg, I.. J. Chem. Ecol.

6: 1701-1720.

1999 - Volatiles of the bracket fungi Fomitopsis pinicola and Fomes fomentarius (Polyporaceae) and their functions as insect attractants. Fäldt, J., Jonsell, M., Nordlander, G. and Borg-Karlson, A.-K.

Journal of Chemical Ecology. 25:567-590

1998 - Biological degradation of diesel fuel in water and soil monitored with solid-phase micro-extraction and GC-MS. Eriksson, M., Swartling, A., Dalhammar, G., Fäldt, J. and Borg-Karlson, A.-K

Appl. Microbiol. Biotechnol 50: 129-134

(17)

Arne Jamtrot publikationer (Arne Jonsson)

Jonsson, A., Eklund M. and Håkansson, K. 1997. Heavy metals of the 20th century recorded in oak tree rings. Journal of Environmental Quality 26 (6): 1638-1643

Svidén, J. and Jonsson, A., 2001. Urban metabolism of mercury – turnover, emissions and stock in Stockholm 1795-1995. Water, Air and Soil Pollution: Focus 1(3-4):179-196

Lindström, M., Jonsson, A., Brolin, A. and Håkansson, L. 2001. Heavy metal sediment load from the city of Stockholm. Water, Air and Soil Pollution: Focus 1 (3-4):103-118

Jonsson A., Bergbäck B. & Lindström M., 2002. Phasing out cadmium and lead – emissions and sediment loads in an urban area. The Science of the Total Environment. 292/1-2: 91-100.

Jonsson, A. Fridén, U., Thuresson, K., Sörme, L. 2008. Substance Flow Analysis of Organic Pollutants in Stockholm. Water, Air and Soil Pollution. Focus 8: 433-443.

Månsson, N., Bergbäck, B., Hjortenkrans, D., Jamtrot, A. and Sörme, L. 2009. Utility of substance stock and flow studies – the Stockholm example. Journal of Industrial Ecology. 13(5): 674-686.

PhD Thesis

Jonsson, A. 2000. The trace of metals: Use, emissions and sediment load of urban heavy metals.

Linköping Studies in Arts and Science 221. Diss. Dept. of Water and Environmental Studies, Linköping University.

Reports

Bergbäck, B. and Jonsson, A. 1998. Cadmium in goods – contribution to environmental exposure. In:

”Cadmium exposure in the Swedish environment” The Swedish National Chemicals Inspectorate Report 1/98.

Bergbäck B. and Jonsson A. 2009. Stockholm – towards a non-toxic environment. City of Stockholm Environment and Health Administration ISBN 978-91-85125-33-3.

Reports solely in Swedish

Lohm, U., Bergbäck, B. Hedbrant, J., Jonsson, A., Svidén, J., Sörme, L. and Östlund, C. 1997. Databasen Stockhome – Flöden och ackumulation av metaller i Stockholms teknosfär. Tema V Rapport 25. Tema Vatten i Natur och Samhälle, Linköpings universitet. Kap. 3 och 4: Kvicksilver resp. Kadmium.

Svidén, J. and Jonsson, A. 2001. Policyimplikationer från kvicksilvrets miljöhistoria i Stockholms stad 1795-1999. In: “Naturens nytta. Från Linné till det moderna samhället” Ed. E Lisberg-Jensen &

P.Eliasson. Lund University/Historiska Media, Lund.

(18)

Illustrationer. Behövs figurer, tabeller eller bilder för att beskriva projektiden kan dessa laddas upp som bilaga här. Maximalt en bilaga (PDF) om 4 MB kan laddas upp.

Ingen fil har laddats upp

Medverkande forskare: Jenny Fäldt Födelsedatum: 19720919

Dr-examen: 2000-10-26 Akademisk titel: Doktor Arbetsgivare: Stockholms s tad

Arbetsgivare: Stockholms univers itet

Bilaga

CV

CV - Jenny Fäldt

Utbildning

Forskarutbildning

Examen Organisation Avhandlingens titel Namn på

handledare Doktors examen, 20499. Annan

kemiteknik, 2000-09-30

Kungliga Teknis ka högs kolan, Sverige, Kemi

Volatile cons tituents in conifers and conifer related wood-decaying fungi.

Biotic influences on monoterpene compos itions in pines

Anna-Karin Borg- Karls on

Arbetsliv

Anställningar

Period Anställning Del av

forskning i anställningen (%)

Arbetsgivare

s eptember 2014 - Nuvarande Projektledare, Tills vidareans tällning

0 Stockholms s tad, Sverige, Miljöförvaltningen januari 2004 - augus ti 2014 Kons ult,

Tills vidareans tällning

0 WSP Sverige AB, Sverige, WSP

Sverige AB 1 s eptember 2002 - december

2002

Fors kare,

Projektans tällning

100 Kungliga Teknis ka högs kolan, Sverige, Genteknologi

s eptember 1996 - oktober 2000 Doktorand, Projektans tällning

60 Kungliga Teknis ka högs kolan, Sverige, Kemi

Postdoktorvistelser

Period Organisation Ämne

januari 2001 - juni 2002 The Univers ity of Britis h Columbia, Kanada

10602. Biokemi och molekylärbiologi

CV - Cynthia de Wit

Utbildning

(19)

Utbildning

Examen Organisation Namn på handledare

Doktors examen, 10699. Annan biologi, 1987-05- 27

Lunds univers itet, Sverige, 156230 Biologicentrum

Boris Holm

Utbildning på grund- och avancerad nivå

År Examen

1981 10699. Annan biologi, Magis terexamen, The Univers ity of Kans as , USA 1978 10499. Annan kemi, Kandidatexamen, The Univers ity of Kans as , USA 1978 10699. Annan biologi, Kandidatexamen, The Univers ity of Kans as , USA

Arbetsliv

Anställningar

Arbetsgivare

december 2008 - Nuvarande Profes s or,

50 Stockholms univers itet, Sverige, Ins titutionen för miljövetens kap och analytis k kemi

juli 2005 - december 2008 Lektor 50 Stockholms univers itet, Sverige,

Ins titutionen för tillämpad miljövetens kap

juli 1992 - juni 2005 Fors kare 100 Stockholms univers itet, Sverige,

Forskarutbyten

Period Typ Organisation Ämne

s eptember 1981 - augus ti 1982

Gäs tfors kare Malmö Allmänna Sjukhus , Sverige, Res earch

Department

10699. Annan biologi

Meriter och utmärkelser

Docentur

År Ämne Organisation

1993 10699. Annan biologi Upps ala univers itet, Sverige, Ins t för organis mbiologi

Handledda personer

År Handledda personer Roll

2018 Doktorand, Joo Hui Tay, Stockholms univers itet, Sverige Huvudhandledare 2017 Doktorand, Georgios Giovanoulis , Stockholms univers itet, Sverige Huvudhandledare 2016 Doktorand, Seth Newton, Stockholms univers itet, Sverige Huvudhandledare

(20)

Medverkande forskare: Arne Jamtrot Födelsedatum: 19670922

Kön: Man Land: Sverige

Dr-examen:

Arbetsgivare: Ingen nuvarande arbets givare 2014 Doktorand, Leena Sahls tröm, Stockholms univers itet, Sverige,

Huvudhandledare 2011 Doktorand, Jus tina Björklund, Stockholms univers itet, Sverige,

Huvudhandledare 2007 Doktorand, Amelie Kierkegaard, Stockholms univers itet, Sverige,

Huvudhandledare 1999 Doktorand, Ulla Sells tröm, Stockholms univers itet, Sverige,

Ins titutionen för material- och miljökemi

Huvudhandledare 2016 Doktorand, Ioannis Liagkouridis , Stockholms univers itet, Sverige Bihandledare 2013 Doktorand, Anna Palm Cous ins , Stockholms univers itet, Sverige Bihandledare 2019 Pos tdok, Fang Tao, Stockholms univers itet, Sverige Huvudhandledare 2017 Pos tdok, Bo Yuan, Stockholms univers itet, Sverige, Ins titutionen Huvudhandledare 2015 Pos tdok, Fiona Wong, Stockholms univers itet, Sverige, Ins titutionen Huvudhandledare 2008 Pos tdok, Kaj Thures s on, Stockholms univers itet, Sverige, Ins titutionen

för tillämpad miljövetens kap

Huvudhandledare 2009 Licentiat, Anna-Karin Johans s on, Stockholms univers itet, Sverige Huvudhandledare 2016 Student, Linnéa Karls s on, Stockholms univers itet, Sverige Huvudhandledare 2014 Student, Per-Arvid Berglund, Stockholms univers itet, Sverige,

Huvudhandledare 2011 Student, Karin Sjös tedt, Stockholms univers itet, Sverige, Ins titutionen

för tillämpad miljövetens kap

Huvudhandledare

Bidrag erhållna i konkurrens

Period Finansiär Projektledare Din roll Delbelopp

(kr)

Totalt belopp (kr)

2019 - 2021

Formas , Sverige - Annan fors knings finans iär

Cynthia de Wit Projektledar e

0 3 000 000

2017 - 2020

Europeis ka Unionen (EU),

Rune Dietz Medverkand

e

2 700 000 30 000 000 2016 -

2019

Ej Sverige - Övriga privata utförare,

Marja Lamoree Medverkand

e

470 000 2 800 000 2013 -

2016

Stuart Harrad Medverkand

e

6 090 000 36 100 000 2012 -

2014

e

298 000 1 700 000 2011 -

2014

e

3 470 000 31 000 000 2009 -

2011

0 3 100 000

2006 - 2009

0 1 920 000

Priser och utmärkelser

År Namn på priset/utmärkelsen

2018 Clarivate Analytics Highly Cited Res earcher 2018

CV - Arne Jamtrot

Jamtrot, Arne har inte fört över någon cv-information från Min profil till ansökan.

(21)

Medverkande forskare: Sarka Langer Födelsedatum: 19600428

Arbetsgivare: IVL Svens ka Miljöins titutet AB

Medverkande forskare: Mattias Öberg Födelsedatum: 19720715

Arbetsgivare: Karolins ka Ins titutet Jamtrot, Arne har inte fört över någon cv-information från Min profil till ansökan.

CV - Sarka Langer

Utbildning

Examen Organisation Avhandlingens titel Namn på

handledare Doktors examen, 10499. Annan

kemi, 1995-02-10

Göteborgs

univers itet, Sverige, Oorganis k kemi

Tropos pheric Chemis try of Some Automotive Fuel Additives

Evert Ljungs tröm

Arbetsliv

juli 1995 - juni 1996 Univers ity of California, Irvine, USA, Chemis try

10499. Annan kemi

Forskarutbyten

oktober 2014 - december 2014

Gäs tfors kare Frankrikes

byggfors knings ins titut, Frankrike, Obs ervatory of Indoor Air Quality

10499. Annan kemi

Meriter och utmärkelser

(kr)

2018 - 2020

Jan-Olof Dalenbäck Chalmers

Medverkand e

1 100 000 2 999 000 2016 -

2018

Sarka Langer Projektledar

e

0 2 978 001

CV - Mattias Öberg

Utbildning

(22)

Examen Organisation Namn på handledare Doktors examen, 30199. Andra medicins ka och

farmaceutis ka grundvetens kaper, 2003-10-31

Karolins ka Ins titutet, Sverige, IMM (Ins titutet för

miljömedicin)

Helen Håkans s on

Utbildning på grund- och avancerad nivå

År Examen

1998 10699. Annan biologi, Magis terexamen, Stockholms univers itet, Sverige

Arbetsliv

Anställningar

Arbetsgivare

juni 2018 - Nuvarande Fors kare,

100 Karolins ka Ins titutet, Sverige, IMM (Ins titutet för miljömedicin) augus ti 2015 - maj 2018 Fors kare,

100 Karolins ka Ins titutet, Sverige, ETV (Enheten för toxikologis ka vetens kaper, Södertälje)

april 2007 - juli 2015 Fors kare 100 Karolins ka Ins titutet, Sverige, IMM

(Ins titutet för miljömedicin)

februari 2014 - juli 2015 Annan 50 Karolins ka Ins titutet, Sverige, ETV

(Enheten för toxikologis ka vetens kaper, Södertälje)

juli 2007 - juni 2008 Världs häls oorganis ationen, Sverige, European office for child health and environment

30599. Övrig annan medicin och häls ovetens kap

november 2003 - juni 2007 Karolins ka Ins titutet, Sverige, IMM (Ins titutet för miljömedicin)

Forskarutbyten

mars 2018 - mars 2018 Gäs tfors kare Univers idad Nacional Autónoma de México, Mexiko, School of chemis try

10499. Annan kemi

augus ti 2010 - januari 2012 Gäs tfors kare Univers idad Latina de Cos ta Rica

Uppehåll i forskningen

Period Beskrivning

2004-01-01 - 2008-12-31 Periodvis föräldraledig 20-50%, Totalt antal månader: 13

Meriter och utmärkelser

(23)

Docentur

År Ämne Organisation

2012 30599. Övrig annan medicin och häls ovetens kap

Karolins ka Ins titutet, Sverige, IMM (Ins titutet för miljömedicin)

Handledda personer

2022 Doktorand, Antero Da Silva, Karolins ka Ins titutet, Sverige, IMM (Ins titutet för miljömedicin)

Huvudhandledare 2016 Doktorand, Joakim Ringblom, Karolins ka Ins titutet, Sverige Huvudhandledare 2016 Doktorand, Mia Johans s on, Karolins ka Ins titutet, Sverige Huvudhandledare 2011 Doktorand, Emma Wes terholm, Karolins ka Ins titutet, Sverige Bihandledare 2016 Pos tdok, Linda Schenk, Karolins ka Ins titutet, Sverige Huvudhandledare 2014 Pos tdok, Feres hteh Kalantari, Karolins ka Ins titutet, Sverige Huvudhandledare

(kr)

2019 - 2022

Mattias Öberg Projektledar e

0 1 559 627

2019 - 2019

KI - Karolins ka ins titutet, Sverige - Annan

fors knings finans iär

0 200 000

2017 - 2019

VR - Vetens kaps rådet, Sverige - Annan fors knings finans iär

0 2 100 000

2017 - 2019

0 2 988 009

2015 - 2019

Åke Bergman Medverkand

e

0 57 000 000

2014 - 2020

Åke Bergman Medverkand

e

3 500 000 50 000 000 2014 -

2016

AFA Förs äkring, Sverige - Annan

fors knings finans iär

0 3 242 000

Priser och utmärkelser

År Namn på priset/utmärkelsen Utfärdare

2017 Paper of the year 2016 Occupational and Public Health Speciality Section of the Society of Toxicology, USA.

2012 IMM Junior faculty s upport and mentor programme

Ins titute of Environmental Medicine 2006 Ulf G Ahlborg Award National UG Ahlborg award committee

Övriga meriter

Period Typ av merit Beskrivning

2018 - 2021

Board member Member of the Executive Board of Eurotox

(24)

Medverkande forskare: Jenny Fäldt Födelsedatum: 19720919

Dr-examen: 2000-10-26 Akademisk titel: Doktor Arbetsgivare: Stockholms s tad

Arbetsgivare: Stockholms univers itet

Titel: Serum concentrations of legacy and emerging halogenated flame retardants in a Norwegian cohort:

Relations hip to external expos ure.

Författare: Joo Hui Tay, Ulla Sells tröm, Eleni Papadopoulou, Juan A. Padilla-Sanchez, Line S. Haug, Cynthia A. de Wit Publiceringsdatum: 2019-09-05 Volym: 178

Namn på tidskrift: Environmental Res earch

Vetenskaplig publikation - fackgranskade: Originalartikel i vetens kaplig tids krift

Titel: Occurrence of legacy and alternative plas ticizers in indoor dus t from various EU countries and implications for human expos ure via dus t inges tion and dermal expos ure

Författare: C. Chris tia, G. Poma, S. Harrad, C.A. de Wit, Y. Sjös tröm, P. Leonards , M. Lamoree, A. Covaci Publiceringsdatum: 2019-04-10 Volym: 171

Namn på tidskrift: Environmental Res earch

Vetenskaplig publikation - fackgranskade: Originalartikel i vetens kaplig tids krift 2008 -

2019

Expert Member of the Nordic Expert Group for Occupational Expos ure Limits (NEG)

2015 - 2019

Chairman Chair of the Swedis h committee for European Regis tered Toxicologis ts (ERT)

2007 - 2019

Media - Popular s cience Extens ive experience of communicating res earch via TV, Radio, as well as with printed and electronic media. Media contacts include debate articles , pres s - TV- och radio interviews in national and international media. Since the s tart in June 2015, the res earch blog toxicolour (www.toxicolour.blog) has received about 80.000 vis its . In addition, Mattias has organized s everal publicly open s eminars and conferences and is als o been a frequent s peaker at s imilar events .

2006 - 2018

Publications Peer-reviewed publications : 36 Number of citations : 2068 (s ource: Google s cholar) H-index: 13 Reports and books related to ris k as s es s ment of chemicals : 15 Ris k as s es s ment documents : 23 (AEGL-values ), 13 (NEG criteria documents )

2012 - 2016

Pres ident Pres ident of the Swedis h Society of Toxicology (SFT) 2009 -

2011

Expert Member of the U.S. advis ory committee for acute expos ure guideline levels (AEGL)

Period Typ av merit Beskrivning

Publikationer

Publikationer - Jenny Fäldt

Fäldt, Jenny har inte lagt till några publikationer till ansökan.

Publikationer - Cynthia de Wit

Vetenskaplig publikation - fackgranskade

Originalartikel i vetenskaplig tidskrift

(25)

Titel: Organohalogenated flame retardants and organophos phate es ters in office air and dus t from Sweden.

Författare: Fang Tao, Ulla Sells tröm, Cynthia A. de Wit Publiceringsdatum: 2019-01-25 Volym: 53

Namn på tidskrift: Environmental Science and Technology

Titel: Annual variability in organophos phate es ter, halogenated flame retardant and polybrominated diphenyl ether concentrations in indoor and outdoor air in Stockholm, Sweden

Författare: F. Wong, C.A. de Wit, S.R. Newton Publiceringsdatum: 2018-09-13 Volym: 240 Namn på tidskrift: Environmental Pollution

Titel: As s es s ment of dermal expos ure to halogenated flame retardants : Comparis on us ing direct meas urements from hand wipes with an indirect es timation from s ettled dus t concentrations

Författare: Joo Hui Tay, Ulla Sells tröm, Eleni Papadapoulou, Juan H.A. Padilla-Sanchez, Line S. Haug, Cynthia A. de Wit Publiceringsdatum: 2018-06-13 Volym: 115

Namn på tidskrift: Environment International

Titel: In vitro inhalation bioacces s ibility of phthalate es ters and alternative plas ticis ers pres ent in indoor dus t us ing artificial lung fluids

Författare: K. Kademoglou, G. Giovanoulis , A. Palm-Cous ins , C.A. de Wit, L.S. Haug, A.C. Williams , J. Magner, C.D.

Collins

Publiceringsdatum: 2018-04-20 Volym: 5

Namn på tidskrift: Environmental Science and Technology Letters

Titel: Brominated flame retardants and organophos phate es ters in pres chool dus t and children’s hand wipe s amples . Författare: Kris tin Lars s on, Cynthia A. de Wit, Ulla Sells tröm, Leena Sahls tröm, Chris tian H. Lindh, Marika Berglund Publiceringsdatum: 2018-03-23 Volym: 52

Vetenskaplig publikation - fackgranskade: Originalartikel i vetens kaplig tids krift Titel: Multi-pathway human expos ure as s es s ment of phthalate es ters and DINCH.

Författare: Georgios Giovanoulis , Thuy Bui, Fuchao Xu, Eleni Papadopoulou, Juan A. Padilla-Sanchez, Adrian Covaci, Line S. Haug, Anna P. Cous ins , Jörgen Magnér, Ian T. Cous ins , Cynthia A. de Wit

Publiceringsdatum: 2018-01-02 Volym: 112 Namn på tidskrift: Environment International

Titel: Human expos ure to legacy and emerging halogenated flame retardants via inhalation and dus t inges tion in a Norwegian cohort.

Författare: Joo Hui Tay, Ulla Sells tröm, Eleni Papadopoulou, Juan A. Padilla-Sanchez, Line S. Haug, Cynthia A. de Wit Publiceringsdatum: 2017-06-29 Volym: 51

Titel: As s es s ment of dietary expos ure to organohalogen contaminants , legacy and emerging flame retardants in a Norwegian cohort.

Författare: Fuchao Xu, Joo-Hui Tay, Adrian Covaci, Juan A. Padilla-Sanchez, Eleni Papadopoulou, Line S. Haug, Hugo Neels , Ulla Sells tröm, Cynthia A. de Wit

(26)

Medverkande forskare: Arne Jamtrot Födelsedatum: 19670922

Dr-examen:

Arbetsgivare: Ingen nuvarande arbets givare

Medverkande forskare: Sarka Langer Födelsedatum: 19600428

Arbetsgivare: IVL Svens ka Miljöins titutet AB

Titel: Indoor ozone/human chemis try and ventilation s trategies

Författare: Chris tian Mark Salvador, Gabriel Bekö, Charles J. Wes chler, Glenn Morris on, Michael Le Breton, Mattias Hallquis t, Lars Ekberg, Sarka Langer

Publiceringsdatum: 2019-08-11 Volym: 29 Namn på tidskrift: Indoor Air

Titel: Reduction of hazardous chemicals in Swedis h pres chool dus t through article s ubs titution actions Författare: Georgios Giovanoulis , Minh Anh Nguyen, Maria Arwids s on, Sarka Langer, Robin Ves tergren, Anne Lagerqvis t

Publiceringsdatum: 2019-06-09 Volym: 130 Utfärdandenummer: 104921 Namn på tidskrift: Environment International

Titel: Children’s phthalate intakes and res ultant cumulative expos ures es timated from urine compared with es timates from dus t inges tion, inhalation and dermal abs orption in their homes and daycare centers

Författare: Gabriel Bekö, Charles Wes chler, Sarka Langer, Michael Calles en, Jørn Toftum, Geo Claus en Publiceringsdatum: 2013-04-23 Volym: 8 Utfärdandenummer: 4

Namn på tidskrift: PLoS ONE

Medverkande forskare: Mattias Öberg Födelsedatum: 19720715

Arbetsgivare: Karolins ka Ins titutet

Titel: Incorporating regulatory guideline values in analys is of epidemiology data.

Författare: Cris Gennings , Huy Shu, Chris tina Rudén, Mattias Öberg, Chris tian Lindh, Hannu Kiviranta, Carl-Gus tav Bornehag

Vetenskaplig publikation - fackgranskade: Originalartikel i vetens kaplig tids krift Jamtrot, Arne har inte lagt till några publikationer till ansökan.