Förslag till detaljplan för avgiftsstation vid Åbyvägen inom stadsdelen Östberga, Dp 93139

Utlåtande 1995:241 RI+III 5304

Utlåtande 1995:241 RI-FIII (Dnr 1036/95)

Förslag till detaljplan för avgiftsstation vid Åbyvägen inom stadsdelen Östberga, Dp 93139

Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att

anta detaljplaneförslaget för avgiftsstation vid Åbyvägen inom stadsdelen Östberga, Dp 93139

ge gatu- och fastighetsnämnden i uppdrag att tillsammans med andra berörda nämnder ytterligare studera avgiftsstationernas placering.

Föredragande borgarråden Mats Hulth och Annika Billström anför följande.

Målsättningen för Dennisöverenskommelsen är att förbättra miljön, öka tillgängligheten och skapa bättre förutsättningar för utveckling av Stockholms- regionen. Dennisöverenskommelsen innebär att vägtrafikens utbyggnad finansieras med bilavgifter medan kollektivtrafiksatsningens finansiering bl a sker via överförda vägmedel. Bilavgifterna skall även finansiera nya infarts- parkeringar, miljöförbättrande åtgärder längs Nynäsvägen, åtgärder i gatumiljön samt uppbyggandet av ett stomnät för busstrafiken i innerstaden.

Betalstationer

Totalt 28 betalstationer planeras att uppföras utanför trafikringen dvs utanför nuvarande Essingeleden och utanför de tillkommande delarna av ringen. Tjugo stationer ligger i Stockholms stad de övriga i Nacka och Solna. Sju av

Utlåtande 1995:241 RI+III 5305 Stockholms stationer är placerade vid de norra och västra infarterna, tretton stationer är placerade söder om staden. Avgift kommer att tas upp av trafikanter in till Stockholm och av trafikanter på lederna. Tullarna ska tas i bruk när Norra länken öppnas för trafik vilket beräknas ske under 1999.

Stationerna planeras utföras med och utan bemanning av personal. Arton av stationerna kommer att utföras med kassahus för bemanning, ungefär hälften av dessa bemannas dygnet runt resten endast dagtid. Resterande tio stationer är avsedda för automatisk betalning och betalning med mynt genom inkast.

Arbetskraftsbehovet vid bemannade stationerna beräknas motsvara 104 helårsarbeten.

Utrymmet som stationerna beräknas uppta är minimum två körfält per station varav ett körfält för myntinkast och ett för automatisk betalning. Dessa går inte att kombinera.

Miljöprövning och utvärdering av Svenska Naturskyddsföreningens rapport "Istället för biltullar"

Majoriteten i Stadshuset, socialdemokrater, vänsterpartiet och miljöpartiet har gemensamt beslutat om och arbetat med en fördjupad miljöprövning för Norra länken under sommaren 1995. Företrädare för ett tjugotal miljöorganisationer, majoritetspartiema samt tjänstemän från berörda förvaltningar har utarbetat mål, kriterier och underlag för miljöprövningen.

Miljöprövningen har behandlat fyra huvudfrågor som redovisats i var sin rapport. Dessa är:

Miljömässig utformning av Norra länken Alternativ till Norra länken

Miljömål för utökad miljöprövning av Dennisöverenskommelsen Bilavgiftssystem

Vad gäller arbetet i miljöprövningen med avgiftsstationer har två olika system studerats, det nu aktuella förslaget till biltullar från Vägverket samt Natur- skyddsföreningens förslag till bilavgifter.

Vägverkets förslag till biltullar redovisas ovan. Naturskyddsföreningens förslag till bilavgifter innebär att helautomatiska stationer uppförs dels i brosnitten (Skanstull, Liljeholmsbron, Tranebergsbron m fl) dels i innerstaden som delas in i ytterligare ett antal zoner där bilisterna får betala varje gång en zon passeras.

Utlåtande 1995:241 RI+III 5306 Lars-Göran Mattsson, KTH har på kommunstyrelsens uppdrag utrett Svenska Naturskyddsföreningens rapport "Istället för biltullar".

Mattssons utredning visar att Dennisöverenskommelsen såväl som SNF:s modell ger betydande trafikminskningar i innerstaden. En jämförelse år 1993 med befintligt trafiksystem och inget avgiftssystem ger vid handen att Dennisöverenskommelsens åtgärder minskar trafiken i innerstaden med 23 % medan motsvarande siffra för SNF:s modell är 20 %. Om jämförelsen flyttas fram till år 2005 blir minskningen 32 % respektive 21 %.

Miljöprövningens slutsats är att en kombination av de bägge systemen är möjlig. Vägverkets biltullar kan utvecklas med kompletterande avgiftssnitt och en mer miljöanpassad taxa.

Miljöprövningen har konstaterat att med de förutsättningar som gäller för det nu föreslagna systemet med Vägverkets biltullar inom Dennisöverens- kommelsen, är det svårt att hitta lämpligare betalstationslägen än de nu planerade.

Betalstation på Åbyvägen

Planens syfte är att möjliggöra utbyggnad av en betalstation för bilavgifter på Åbyvägen. Åbyvägen är en fyrfilig förbindelse mellan Huddingevägen och Årstabergsvägen och Årstalänken. Den kommer att anslutas till Södra länken.

Stationen förses med kassahus, automat och skyltning. Vägområdet utvidgas genom att mittskiljeremsan minskas. Intilliggande gång- och cykelväg kommer ej att beröras.

Våra synpunkter

Målen med Dennisöverenskommelsen är att förbättra miljön, öka framkomlig- heten och skapa förutsättningar för en regional utveckling. Detta avses åstadkommas genom en utbyggnad och upprustning av regionens kollektivtra- fik, en utbyggnad av ett antal trafikleder samt genom införande av bilavgifter.

Syftet med Dennisöverenskommelsens bilavgifter är dels att finansiera - bl a - de väginvesteringar som ingår i paketet men också att bidra till en minskning av trafiken i innerstaden med 35 %. Vägtullarna ska enligt överenskommelsen endast fungera till dess vägprojekten är betalade eller längst till år 2025.

Då Dennisöverenskommelsen slöts förordades ett avgiftsuttag som motsvarar det idag aktuella och föreslagna systemet - tullar utanför Ringen. I överenskommelsen uttalades dock att den tekniska utvecklingen kunde leda till

Utlåtande 1995:241 RI+III 5307 att ett alternativt system skulle kunna bli aktuellt. Av den statliga vägtullsutred- ningen, som behandlades inom staden under våren, framgår dock att det endast är tullar utanför Ringen som ger tillräckliga intäkter för att finansiera de projekt som ingår i överenskommelsen. Dennisöverenskommelsens genomför- ande förutsätter därför alternativet med tullar utanför ringen. Detta innebär att tull betalas vid resa från ytterstaden mot innerstaden/trafikringen medan resa från innerstaden sker avgiftsfritt. Denna detaljplan behandlar en av stationerna som föreslås runt trafikringen.

Den omfattande avgiftsfinansieringen av Dennisöverenskommelsen innebär ett stort och unikt åtagande av regionens innevånare. Medborgarna kan komma att reagera mycket negativt den dag avgiftssystemet sätts i funktion.

Den långvariga underförsörjningen med statliga vägmedelsanslag till regionen kan bidra till denna reaktion. Av de statliga vägbyggnadsanslagen har under perioden 1980-1993 i genomsnitt ca 8% tilldelats Stockholms län trots att länets andel av rikets befolkning uppgår till ca 19%. Jämförelser mellan regionens andel av trafikarbetet och vägbyggnadsanslag är för regionen lika negativa.

Likaså kommer avgiftsstationernas lägen, framförallt på den södra sidan om innerstaden, att påverka människors möjlighet att röra sig mellan olika stadsdelar. Det finns med anledning av detta skäl att inom staden utnyttja tiden fram till avgiftssystemets ikraftträdande, till ytterligare studier av avgiftsstatio- nernas placering. Här bör beaktas bl a den nyligen beslutade stadsdelsnämnds- reformen men också den tekniska utvecklingen som kan göra det möjligt att minska det utrymme avgiftsstationerna idag kräver. För att minimera ingreppen i stadsbilden och ianspråktagandet av mark är ett helautomatiskt system med ett bibehållet fullgott integritetsskydd att föredra.

Arbetet med att förbättra vägtullssystemet bör alltså fortgå även om den nu föreslagna detaljplanen antas. Tekniken går framåt och målsättningen bör vara att systemet när det träder i funktion skall ha så fa negativa konskevenser för människors vardag som möjligt samt vara stadsbildsmässigt, ekonomiskt och miljömässigt acceptabelt.

Vi föreslår att kommunfullmäktige med vad som ovan anförts antar detaljplaneförslaget.

Borgarrådsberedningen tillstyrker föredragande borgarrådens förslag.

Reservation anfördes av borgarrådet Margareta Olofsson (v) enligt följande.

Utlåtande 1995:241 RI+III 5308 Jag föreslår att kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta

att avslå förslag till detaljplaner för avgiftsstationer att därutöver anföra följande.

Huvudsyftet med Dennis vägtullar är att finansiera de väginvesteringar som ingår i Dennisöverenskommelsen, bl a Norra och Södra Länken och Österleden samt den s k Yttre Tvärleden med bl.a. Västerleden. De gigantiska väginvesteringarna, som utgörs framför allt av Öster- och Västerleden, är projekt som är förkastliga ur miljö, stadsbildsmässig och ekonomisk perspektiv.

Vägverket uppskattar vägullsintäkterna till 50 miljarder. Av summan utgör ca 24 miljarder kr investeringskostnader Dessa pengar ska lånas upp. Om de betalas av till år 2025 och realräntan i genomsnitt blir 4 procent uppskattas räntekostnaderna till drygt 10 miljarder. Små förändringar i t ex realräntan från 4 till 5 % ökar räntekostnaderna till hela 24 miljarder och ett totalt intäktsbehov av på minst 61 miljarder. Staden och staten kommer att skuldsätta sig för överskådlig tid med denna orimliga upplåning som kommer att resultera att den rättvisa fördelningspolitiken påverkas mycket negativt.

Oacceptablabarriäreffekterkommer bli följden av de föreslagna vägtullarna. Främst kommer söderortborna att drabbas, vilka också kommer att påverkas av kraftig ökad genomfartstrafik.

Vidare innebär den aktuella lösningen på sina håll stora ingrepp i stadsbilden och ett stort anspråkstagande av mark som skulle kunna användas för andra ändamål.

Biltullar skall istället betraktas som ett miljöpolitiskt styrmedel. Detta innebär att tullarna måste lokaliseras så att biltrafiken styrs bort från innerstaden och så att den miljövänliga kollektivtrafiken gynnas. Onödig genomfartstrafik reduceras bäst genom att man placerar biltullarna innanför lederna.

Vägverkets billtullsystem klarar inte miljömålen utan att någon form av bilavgifter för innerstan, t ex Naturskyddsföreningens bilavgiftsmodell, introduceras i systemet. En lösning som innebär att en indelning i 5 innerstadszoner ger en betydlig minskning av biltrafiken i innerstan samtidigt som en finansiering av kloka kollektivtrafiksatsningar kan genomföras. En del av bilavgifterna kan dessutom återföras direkt till alla som bor i staden, vilket gynnar en miljövänlig livsstil och ger en rättvis fördelning.

Reservation anfördes av borgarrådet Krister Skånberg (mp) enligt följande.

Jag föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta

att föreslå kommunstyrelsen att föreslå kommunfullmäktige att avslå detaljplane- förslaget samt att anföra följande.

Placeringen av betalstationerna innebär onödiga störningar i stadsdelarna, framför allt i de södra förorterna. Förutom direkta, negativa ingrepp i stadsdelarna blir följden av det föreslagna motorleds- och biltullsystemet - som framgår av miljöprövningen - ökad biltrafik i redan utsatta förorter.

Utlåtande 1995:241 RI+III 5309 Dennispaketets bilavgiftssystem har dessutom ett inbyggt samhällsekonomiskt systemfel eftersom det förutsätter att intäkterna skall gå till byggandet av nya motorleder som i sin tur förutsätter ökad biltrafik. De föreslagna biltullarna bör ersättas av ett bilavgiftssytem för Stockholms innerstad, i princip i enlighet med Naturskydds- föreningens förslag.

Särskilt uttalande gjordes av borgarråden Carl Cederschiöld, Sten Nonlin och Agneta Rehnvall (alla m) enligt följande.

Vi har alltid ansett att den grundläggande infrastrukturen - där bl a riksvägnätet ingår - är ett statligt ansvar och därmed en kostnad som staten skall täcka med de special- skatter som tas in från fordonstrafiken.

Under de senaste 20 åren har staden därför gjort ideliga framstötar och uppvaktat både regering och riksdag för att få fram pengar till för staden, regionen och för hela landet nödvändiga vägutbyggnader. Alla framstötar har hittills varit resultatlösa.

Svårigheten för regionen att få tillbaka en rättmätig del av inbetalda fordonsskatter kan helt förklaras av en Stockholmsfientlig inställning från statsmakternas sida.

Vi moderater valde i detta läge att ställa oss bakom Dennisöverenskommelsen och acceptera införandet av bilavgifter för att bl a kunna finansiera utbyggnaden av Ringen och vissa väganknutna investeringar.

Avgiftsstationerna medför negativa konsekvenser för många boende och verksamma - speciellt i söderort. När det gäller de enskilda stationernas slutliga utformning och läge förbehåller vi oss rätten att återkomma om bättre lösningar går att finna.

Avslutningsvis vill vi poängtera att vårt deltagande när det gäller införandet av bilavgifter i enlighet med Dennisöverenskommelsen, är avhängigt av utbyggnaden av Ringen - inklusive Österleden. Fullföljs inte trafiköverenskommelsen i denna del står vi moderater fria att med alla medel motarbeta införandet av nya avgifter på biltrafiken.

Särskilt uttalande gjordes av borgarrådet Jan Björklund (fp) enligt följande.

Bakgrunden till Dennisöverenskommelsen är bl a att staten inte vill ta ett tillräckligt ansvar för att finansiera trafikinvesteringarna i Stockholmsregionen.

Folkpartiet liberalerna anser att bilavgifterna har flera syften. Dels skall intäkterna betala vägutbyggnaderna i Dennispaketet. Dels är bilavgifter detsamma som miljöavgifter på bilism, vilket stimulerar människor att välja andra lösningar än bi låkande.

Folkpartiets inställning har varit att avgifter i första hand bör tas ut på det trafikarbete som sker inne i själva staden, för att ytterligare öka viljan att köra runt staden. För att bilavgifterna skall innebära önskvärd avlastning av bilismen i innerstaden måste avgiftssystemet därför kombineras med en ringled. Det är avgifterna,

Utlåtande 1995:241 RI+III

5310 ringleden och upprustningen av kollektivtrafiken som tillsamamans ska ge de positiva miljöeffekterna i innerstaden.

Vi i folkpartiet har valt att ställa oss bakom Dennisöverenskommelsen, med undantag för Västerleden. Dennisöverenskommelsens bilavgiftsystem, är inte det avgiftssystem vi helst hade önskat, men det innehåller två fördelar som innerstadsav- gifter saknar; dels ger det mer inkomster och dels har systemet ett brett stöd på ömse sidor om blockgränsen.

Kommunstyrelsen delar borgarrådsberedningens uppfattning och föreslår kommunfullmäktige besluta att

anta detalj planeförslaget för avgiftsstation vid Åbyvägen inom stadsdelen Östberga, Dp 93139

ge gatu- och fastighetsnämnden i uppdrag att tillsammans med andra berörda nämnder ytterligare studera avgiftsstationernas placering.

Stockholm den 15 november 1995

På kommunstyrelsens vägnar:

MATS HULTH Annika B illström

Jan Skoglund

Reservation anfördes av Tommy Franzén (v) med hänvisning till reservationen av (v) i borgarrådsberedningen.

Reservation anfördes av Åke Askensten (mp) med hänvisning till reservationen av (mp) i borgarrådsberedningen.

Reservation anfördes av Michael Arthursson (c) enligt följande.

Jag föreslår kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att avslå samtliga förslag till detaljplaner för avgiftsstationer

uppdra åt gatu- och fastighetsnämnden att utarbeta ett förslag till miljöavgifter i innerstaden

förslaget ska vara klart 1 februari 1996

förslaget ska utarbetas i samverkan med Svenska Naturskyddsföreningen, samt anföra följande.

Utlåtande 1995:241 RI+III 5311 Avgifter på bilismen kan i princip ha två olika syften: att styra bilismen för att uppnå miljömål av olika slag eller att finansiera vägbyggen av olika slag. Medan Dennispake- tets biltullar är till för att finansiera motorvägsbyggen är t ex det alternativ som Naturskyddsföreningen lagt fram till för att styra bilismen bort från innerstaden.

Diskussionen om miljöavgifter på bilismen måste utgå från de miljömässiga målen:

Att skapa ett långsiktigt hållbart trafiksystem

Såväl riksdagen som Stockholms fullmäktige har fastställt en rad olika miljömål som måste vara utgångspunkt för diskussionen om trafikpolitiken:

Enligt Stockholms miljöprogram skall exempelvis:

utsläppen av cancerframkallande ämnen minska med 90 % i Stockholms innerstad fram till år 2000

det lokala bidraget till depositionen av kväve i Stockholms innerstad minska med 30 % till år 2000

Det finns en rad andra målsättningar angivna i rapporten om miljömål för miljöprövning av Dennisöverenskommelsen.

Medlemskapet i det internationella klimatförbundet ställer krav på att Stockholm ska minska koldioxidutsläppen med 50 % fram till år 2010.

Dessa målsättningar är inte till för att angripa bilåkandet i sig. Bilen är bra för många resor, men inte för det huvudsakliga transportarbetet i Stockholms innerstad eller ens i Stockholmsregionen. Den stora befolkningskoncentrationen i Storstockholm innebär mycket goda förutsättningar att skapa ett energisnålt och miljövänligt system för persontransporter som inte är baserad på privatbilism utan på kollektivtrafik.

Minska utsläpp, buller och trängsel i innerstaden

Förutom de utsläppsbegränsningar som Stockholm måste åta sig för att verka för en nationellt och internationellt bättre miljö, krävs minskad biltrafik även för att förbättra den lokala biltrafiken i innerstaden.

Ekonomiska styrmedel kan vara bättre än generella förbud

Miljöavgifter kan vara en bra metod att åtgärda miljöproblem av olika slag. Utsläpps- och/eller trängseldifferentierade avgifter för privatbilism i innerstaden kan vara ett mer effektivt sätt att minska biltrafiken än omfattande gatuavstängningar eller andra förbud.

Avvisa Dennistullarna

Dennispaketets biltullar bör avvisas av flera skäl. Det tidigare föredragande borgarrådet anger tillräckliga skäl i sin text för avvisande:

Utlåtande 1995:241 RI+III

5312 förslagen riskerar att medföra negativa konsekvenser för många boende och arbetande i Söderort

den fördjupade miljöprövningen visar att risken finns att det aktuella vägtullssyste- met inte ger de önskade effekterna vad gäller minskad biltrafik och förbättrad miljö risk för bristande förståelse från förortsborna för att de måste betala för att åka på ringen medan innerstadsborna åker gratis

risk för söderortsborna att få en kraftigt ökad genomfartstrafik genom sina stadsdelar, eftersom många sannolikt kommer att välja att åka omvägar för att slippa betala tull på lederna

stora ingrepp i stadsbilden och ianspråkstagande av mark Dennistullarna styr inte bort trafiken från innerstaden

Dennispaketet kommer inte att kunna uppfylla det miljömål om 25 % trafikminskning i innerstaden som utlovades i Dennisuppgörelsen. Tullarna har varken till syfte eller konstruktion att minska bilismen i innerstaden. De möjligheter till miljöstyrande effekter som kan ligga i ett miljöavgiftssystem har inte tagits tillvara i förslaget.

Dennistullarna medför en inlåsningseffekt för bl a Lidingöbon Nackabor och söderortsbor

Om Dennistullarna införs kommer Lidingöborna inte att kunna lämna sin ö utan att betala tullavgift. Detta oavsett om de ska åka in i staden eller runt staden. Liknande effekter blir det för Nackabor och boende i Stockholms södra förorter. Betalringens placering innebär att etablerade stadsdelar splittras, framför allt i söderort.

För många som är bilberoende kommer Dennistullarna i praktiken att innebära ett ökat skattetryck. För t ex barnfamiljer som bor i ofördelaktiga lägen i förhållande till biltullstationerna kan tullavgifterna bli mycket tunga och orättvisa.

Dennistullarna ska finansiera mångmiljardinvesteringar i motorleder som inte behövs och som är skadliga för miljön

Dennistullarna är främst till för att finansiera de gigantiska motorvägsinvesteringarna i Dennispaketet, inte för att minska bilismen. Vägtullsutredningens huvudförslag bygger på ett intäktsbehov om ca 2400 miljoner kronor per år. För att nå dessa intäkter behövs en trafikökning med ca 30 procent.

Systemet är uppbyggt så att det kräver en ökad trafik för att motorlederna ska betala sig via tullsystemet; annars är risken uppenbar att lånen för att bygga Dennislederna aldrig kommer att kunna betalas tillbaka. Risken är härmed uppenbar att nivån på avgifterna kan komma att bli betydligt högre än de 15 kronor man angivit från början.

Utlåtande 1995:241 RI+III 5313 Eftersom intäkterna öronmärkts för motorvägsbyggen betyder det att systemet leder till ökad trafik och ökade koldioxidutsläpp - tvärtemot syftet med att införa miljöav- gifter.

För att rädda Dennispaketets ekonomi kan beslut framtvingas som motarbetar minskad bilism.

Istället för att nu driva igenom detta dåliga tullsystem med dess betalstationg har vi följande förslag:

Frys besluten om betalstationer

Beslutsunderlaget visar på alltför många frågetecken. Det måste finnas tid och möjlighet att dra slutsatser från den miljöprövning som genomförts och av den utredning om SNFs biltullar som nyligen lagts fram. En tredje faktor som behöver komma in i beslutsprocessen är Frodoplanen.

Frågan om folkomröstning om Dennispaketet har avslagits av en majoritet av Stockholms fullmäktige, men ska ånyo prövas i samband med "kontrollstation 1996".

Omförhandling eller folkomröstning är de enda demokratiskt anständiga sätten att lösa upp Dennispaketets knutar.

I avvaktan på detta bör alla beslut om betalstationer frysas.

Ta fram ett nytt förslag till trafikminskning i Stockholms innerstad

Att slopa Dennistullama och omförhandla Dennispaketet betyder inte att trafikpolitiken

"går i stå" och att ingenting händer. Tvärtom bör ett miljöinriktat alternativ till Dennispaketet tas fram som kan uppnå trafikminskningen i innerstaden utan att tvinga fram en omfattande ökning av privatbilismen i stockholmsregionen.

Några huvudingredienser i ett sådant alternativ bör vara:

Kraftigt ökad kollektivtrafik - bla bättre spårtrafik.

Miljöavgifter på trafiken till innerstaden istället för Dennistullar.

Såväl SNFs alternativ som utsläppsrelaterade miljöavgifter med innerstaden som en enda zon bör studeras.

Den studie av Svenska Naturskyddsföreningens avgiftsmodell som utförts av Lars- Göran Mattsson har givit ett bra underlag för fortsatta studier.

Flytta godstransporter från Värtahamnen till andra hamnar, t ex Nynäshamn och Kapellskär. Detta skulle minska trycket på Valhallavägen och innerstaden.

Skärpt förmånsbilsbeskattning.

Undersök utsläppsrelaterade avgifter

1 arbetet med det nya förslag som vi anser ska tas fram istället för Dennispaketet med

Utlåtande 1995:241 RI+III 5314 dess biltullar förordar centern att ett alternativ med utsläppsrelaterade miljöavgifter i innerstaden undersöks.

Huvudprinciperna för ett sådant förslag skulle vara:

Elbilar ska vara avgiftsbefriade. Även etanoldrivna bilar och SL-bussar bör vara avgiftsbefriade.

Bilar som är katalytrenade får en lägre avgift.

Äldre bilar utan katalytrening och dieseldrivna fordon får betala full avgift.

Hela innerstaden skulle med detta förslag vara en enda zon. Avgifterna tas upp med ett helautomatiskt system enligt SNFs förslag.

Avgifterna bestäms av staten i samråd med länsstyrelsen och Stockholms stad.

Staten tar in avgifterna och fördelar dem sedan enligt uppgjord överenskommelse mellan Vägverket och SL för utbyggnad av vissa vägar och viss kollektivtrafik.

Fordonets utsläppsnivå avgörs i samband med kontrollbesiktningen av bilprov- ningen.

Fördelarna med ett utsläppsrelaterat system med innerstaden som en enda zon är främst:

Det är enkelt att förstå. Det kostar att köra in i innerstaden med bilar som smutsar ned.

Det är enkelt att administrera.

Det riktar in sig på utsläppen istället för på bilismen som sådan.

Det styr biltrafiken bort från innerstaden.

Det kan ge pengar till att finansiera även utbyggnad av viss kollektivtrafik, eftersom finansieringsbördan för Österleden och Västerleden lyfts av. Detta trots att systemet kan förväntas ge lägre intäkter är Dennistullama.

Särskilt uttalande gjordes av Carl Cederschiöld, Sten Nordin, Agneta Rehnvall och Barbro Noreson (alla m) med hänvisning till det särskilda uttalandet av (m) i borgarrådsberedningen.

Särskilt uttalande gjordes av Kerstin 'blund (fp) med hänvisning till det särskilda uttalandet av (fp) i borgarrådsberedningen.

Ersättaryttrande gjordes av Jan Carlson (sp) enligt följande.

De föreslagna betalstationerna är utformade för att finansiera nya motorleder.

Stockholmspartiet anser att biltullar vid Stockholms infarter är det näst bästa om milj öavgifter enligt naturskyddsföreningens modell ej kommer till stånd. Intäkterna från dessa biltullar ska gå till förbättrad kollektivtrafik.

Utlåtande 1995:241 RI+III

5315 ÄRENDET

Stadsbyggnadsnämnden har den 26 oktober 1995 beslutat att godkänna förslaget till detaljplan för avgiftsstation vid Åbyvägen inom stadsdelen Östberga, Dp 93139, och överlämna det till kommunfullmäktige med hemställan att fullmäktige måtte anta planförslaget.

Reservation anfördes av Kjell Dahlström (mp) och Dick Urban Vestbro (v), bilaga 1.

Reservation anfördes av Elisabet Falemo (c), bilaga 1.

Reservation anfördes av Stella Fare (sp), bilaga 1.

Särskilt uttalande gjordes av Monica Andersson (s) m fl, bilaga 1.

Särskilt uttalande gjordes av Barbro Noreson m fl (m), bilaga 1.

Illustration till detaljplaneförslaget redovisas i bilaga 2, planbeskrivning i bilaga 3, genomförandebeskrivning i bilaga 4, samråds- och remissredogörelse (för del 1 se Dp 93136) i bilaga 5 samt utlåtande efter utställning i bilaga 6.

Stadsbyggnadskontorets tjänsteutlåtande, daterat den 11 september 1995 redovisar i huvudsak följande.

Bakgrund

Enligt trafiköverenskommelsen ska vägtrafikens utbyggnad finansieras med hjälp av bilavgifter som ska tas upp via avgiftsstationer belägna på infartsvägarna till Stockholm och till Ringen.

För avgiftsstationerna i Söderort har 11 förslag till detaljplaner upprättats med sammanlagt 15 avgiftsstationer.

Detaljplanernas syfte är att möjliggöra uppförande av avgiftsstationer i söderort.

Detaljplanerna innehåller erforderliga vägbreddningar och byggrätter för avgiftsstatio- nernas refuger, kassahus och tekniska anordningar.

Utlåtande 1995:241 RI+III

5316 Planförslagen

Placering

Avgiftsstationerna i söderort är placerade på följande platser:

Blommensbergsvägen inom Gröndal, vid Blommensbergsskolan

Hägerstensvägen inom Liljeholmen och Aspudden, två stationer, en mot Essingeleden och en mot Södertäljevägen

Nybodamotet inom Västberga, två stationer på Västberga Allé Västbergamotet inom Västberga, vid Västbergaskolan

Södertäljevägen inom Solberga, norra Solberga utmed Kontrollvägen Åbyvägen inom Östberga, strax norr om Västberga All

Östbergavägen inom Östberga, strax söder om Ersta Gårdsväg

Bolidenvägen inom Enskede Gård och Johanneshov, vid korsningen Bäger- stavägen

Nynäsvägen inom Johanneshov, två stationer, en för påfart till Johanneshovsbron belägen söder om Gullmarsplan och en till Skanstullbron placerad under Gullmars- plan

Olaus Magnus Väg inom Hammarbyhöj den, strax öster om Hammarbybacken Hammarbybacken inom Johanneshov, mellan tunnelbanan och Olaus Magnus Väg Dessutom kommer avgiftsstationer att placeras på Huddingevägen vid Årstafältet, på Nynäsvägen vid Sofielundsplan för påfarterna till ramperna mot Södra Länken. Dessa betalstationer ingår i de pågående detalj planearbetenaför delsträckorna Huddingenvägen och Nynäsvägen.

Utformning

Kassahus och automater avses utformas som lätt igenkännbara formelement så att bilisterna snabbt lär sig känna igen stationerna. Stationen ska ha en tydlig arkitektonisk kvalitet utformad i stål och glas. Skyltningen för betalstationerna ska anpassas till den skyltningsprincip som Vägverket väljer för Ringen.

Vägverket har kommit fram till att fem stationer i söderort kan vara helt obemannade. Dessa behöver således inte något kassahus och kräver mindre vägbredder.

Vid helautomatiska stationer kan betalning ske med kort eller med mynt och det ska finnas möjighet att få ett kvitto på att man har betalat.

Miljöpåverkan

De luftkvalitetsberäkningarsom gjordes till planerna visar att avgiftsstationerna inte har någon avgörande inverkan på luftkvaliteten inom närområdet. De fordon som erlägger

Utlåtande 1995:241 RI+III 5317 kontant betalning ökar under accelerationsfasen sitt utsläpp av luftföroreningar. I gengäld medför retardationen inför stationen en minskning av utsläppet. I jämförelse med nollalternativet medför avgiftsstationerna emellertid en ökning av utsläppen till följd av det ojämnare trafikfiödet. Luftföroreningsproblemet är störst vid Hammarby- backen och Olaus Magnus Väg där halterna under en övergångstid fram till 1998 beräknas ligga i närheten av Naturvårdsverkets riktlinjer.

Bullerberäkningarna visar ett likartat mönster. Situationen i närområdet blir något sämre med avgiftsstation än utan. På Hammarbybacken och Olaus Magnus Väg nås höga ljudnivåer vid bostadshusen. Den ekvivalenta ljudnivån är 66-70 dB(A) vid närmaste bostadsfasad år 2005 såväl med som utan stationen. Den maximala ljudnivån är 86-90 dB(A). Utan avgiftsstationen blir den något bättre. Det kräver en fönsterisole- ring om 45 dB(A) för att klara planeringsmålet 45 dB(A) maximal ljudnivå inomhus i bostäder. Stadens planeringsmål för ekvivalent ljudnivå utanför fönster på bostadshus är 55 dB(A). Vid dessa kvarter är det inte möjligt att sätta upp bullerdämpande plank, då husen ligger alldeles vid vägen.

Samråd

Detaljplaneförslag upprättades och skickades ut på samråd och remiss i maj 1994.

Samrådstiden slutade den 15 augusti 1994. Samrådsmöten hölls den 2 och 7 juni för västra respektive östra delen av söderort.

Av de inkomna synpunkterna från de boende är övervägande delen kritik som riktas mot avgiftssystemet och avgiftssnittets splittring av stadsdelar. Många uttrycker att det är orättvist att de ska behöva betala för resor mellan stadsdelarna i söderort, när syftet är att det ska kosta att köra in i innerstaden eller på Ringen.

En del synpunkter rör de enskilda stationerna. Det är främst stationerna på Södertäljevägen i norra Solberga, Nynäsvägen söder om Gullmarsplan samt Hammarby- backen och Olaus Magnus Väg som ligger nära bostadsbebyggelse som har upprört några närboende.

Ställningstagande - Stadsbyggnadsnämndens beslut

Vid ställningstagandet inför utställning den 18 maj 1995 beslöt stadsbyggnadsnämnden att ställa ut detaljplaneförslagen. I beslutet framhöll nämnden att stationernas slutliga utformning och läge måste studeras ytterligare. Bl a skulle barriäreffekterna belysas, antalet helautomatiska stationer om möjligt ökas och den avsedda trafikminskningens samband med betalstationernas placering studeras. Dessa frågor behandlas i ett särskilt tjänsteutlåtande från stadsbyggnadskontorets strategiska avdelning.

10 1995:238-250

Utlåtande 1995:241 RI+ III

5318 Miljöprövning

Den politiska majoriteten i stadshuset (s, v och mp) kommer tillsammans med inbjudna miljöorganisationer att genomföra en utökad miljöprövning av avgiftssystem och avgiftsstationer. Miljöprövningen beräknas vara klar under oktober månad.

Kommunstyrelsens utredning om SNFs (Stockhholms Naturskyddsförening) förslag till avgiftsmodell presenteras den 3 oktober 1995.

Ändringar i planförslagen efter samrådet

Nedan presenteras de förändringar i planförslagen som har skett efter samrådet.

Åbyvägen

Ingen ändring har gjorts efter samrådet.

Utställning

Planförslagen har varit utställda. Utställningstiden slutade den 15 september 1995 för den sydöstra regionen och den 24 september 1995 för den sydvästra regionen.

Nedan redovisas de synpunkter som inkommit under utställningstiden som avser avgiftssystemet som helhet samt exempel på synpunkter som riktas mot en viss avgiftsstation men som även handlar om frågor som har med det valda avgiftssystemet och placeringen av snittet att göra.

Inkomna synpunkter på varje enskild station redovisas i de bilagda utlåtande efter utställning för respektive ärende.

Utlåtande 1995:241 RI+III 5319 Bilaga I Reservation anfördes av Kjell Dahlström (mp) och Dick Urban Vestbro (v) med innebörden att stadsbyggnadsnämnden avvisar förslag till detaljplaner för avgiftsstationer, samt därutöver anför följande.

Huvudsyftet med Dennispaketets vägtullar är att finansiera de väginvesteringar som ingår i Dennisöverenskommelsen, bl.a. Norra och Södra Länken, Österleden samt den s.k. Yttre Tvärleden med bl.a. Västerleden. De gigantiska väginvesteringarna, som utgörs framför allt av Öster- och Västerleden, är projekt som är förkastliga ur miljösynvinkel lika väl som ur stadsbildsmässigt och ekonomiskt perspektiv.

Vägverket uppskattar vägtullsintäkterna till 50 miljarder. Av summan utgör ca 24 miljarder kr investeringskostnader Dessa pengar ska lånas upp. Om de betalas av till år 2025 och realräntan i genomsnitt blir 4 procent uppskattas räntekostnadernatill drygt 10 miljarder. Små förändringar i t.ex. realräntan från 4 till 5 % ökar räntekostnderna till hela 24 miljarder och ett totalt intäktsbehov på minst 61 miljarder. Staden och staten kommer att skuldsätta sig för överskådlig tid med denna orimliga upplåning som kommer att påverka fördelningspolitiken mycket negativt.

Oacceptabla barriäreffekter kommer att bli följden av de föreslagna vägtullarna.

Främst kommer söderortsborna att drabbas. De kommer också att påverkas av kraftigt ökad genomfartstrafik. Vidare innebär den aktuella lösningen på sina håll stora ingrepp i stadsbilden och ett ianspråkstagande av mark som skulle kunna användas för andra, bättre ändamål.

Biltullar skall istället betraktas som ett miljöpolitiskt styrmedel. Detta innebär att tullarna måste lokaliseras så att biltrafiken styrs bort från innerstaden och så att den miljövänliga kollektivtrafiken gynnas. Det sker bäst genom att man placerar biltullarna innanför ringen.

Vägverkets biltullsystem klarar inte miljömålen utan att någon form av bilavgifter för innerstaden, t.ex. Naturskyddsföreningens bilavgiftsmodell, introduceras i systemet.

En lösning med indelning i 5 innerstadszoner ger en betydande minskning av biltrafiken i innerstan samtidigt som en finansiering av kollektivtrafiksatsningar kan klaras. En del av bilavgifterna skulle kunna dessutom återföras direkt till alla som bor i staden.

Reservation anfördes av Elisabet Falemo (c) med innebörden att stads- byggnadsnämnden avvisar föreslagen detaljplan, samt därutöver anför följande.

Förslaget till detaljplan utgår från ett biltullsstystem som har till uppgift att finansiera byggandet av motorleder i den så kallade Dennisöverenskommelsen. Förslaget bidrar ej till minskning av biltrafiken i innerstaden. Centern förespråkar istället införande av miljöavgifter som gynnar en minskning av biltrafiken i innerstaden, enligt följande

Utlåtande 1995:241 RI+III 5320 Reservation anfördes av Stella Fare (sp) enligt följande.

De föreslagna betalstationerna är utformade för att finansiera nya motorleden Stockholmspartiet anser att biltullar vid Stockholms infarter är det näst bästa om miljöavgifter enligt naturskyddsföreningens modell ej kommer till stånd. Intäkterna från dessa biltullar ska gå till förbättrad kollektivtrafik.

Särskilt uttalande gjordes av Monica Andersson m fl (s) enligt följande.

Staten har, genom att knyta antagandet av detaljplaner till utbetalningen av redan utlovade pengar till kollektivtrafiksatsningan forcerat stadens arbete med vägtullssyste- met. Detta är beklagligt. Det får till följd att det system staden nu beslutar om inte är tillräckligt prövat i förhållande till andra system. Staden riskerar därmed att få ett vägtullssystem som varken ekonomiskt eller miljömässigt uppfyller de satta målen.

Nämnden anser att staden måste fortsätta arbetet med utformningen och placeringen av vägtullarna. Den fördjupade miljöprövningen visar att risken finns att det aktuella vägtullssystemet inte ger de önskade effekterna vad det gäller minskad biltrafik och förbättrad miljö. Om så blir fallet kommer kompletteringar och förändringar att bli nödvändiga.

Samma sak gäller naturligtvis om föreslagna vägtullsstationer skulle ge oacceptabla barriäreffekter i de stadsdelar där de är placerade.

Betalstationernas placeringar och deras tekniska utformning måste därför bli föremål för vidare studier enligt nämndens mening. I det fall förändringar tvingas fram måste ett färdigt alternativ, för kompletteringar eller systemförändringar, finnas till hands. Ett fortsatt analysarbete av ett system med tullar innanför ringen, i brosnitten och ev innerstadszoner innanför ringen vore därför önskvärt.

Stadsbyggnadsnämnden känner också en stor oro för hur tullavgifterna kommer att uppfattas av söderortsborna hur stor förståelsen kommer att vara för att betala för att fä åka på ringen. Söderortsboma löper också risk att få en kraftigt ökad genom- fartstrafik genom sina stadsdelar eftersom många sannolikt kommer att välja att åka omvägar för att slippa betala tull på lederna.

Vidare innebär den aktuella lösningen på sina håll stora ingrepp i stadsbilden och ett stort ianspråkstagande av mark som skulle kunna användas för andra ändamål. Det är därför av största vikt att i så hög grad som möjligt automatisera systemet. Ett sådant arbete med automatisering bör fortgå kontinuerligt. Ett helautomatiskt system med ett bibehållet fullgott integritetsskydd måste vara målsättningen. Ett sådant system skulle också kunna innebära en större flexibilitet med avseende på tullstationernas placering.

Nämnden menar alltså inte att vägtullssystemet i och med detta beslut är färdigt.

Systemet måste nu, delvis på grund av statens forcerande av frågan, provas praktiskt, för att med erfarenheten som grund kunna ge ett stadsbildsmässigt, ekonomiskt och miljömässigt acceptabelt system.

Utlåtande 1995:241 RI + III 5321 Särskilt uttalande gjordes av Barbro Noreson m fl (m) enligt följande.

Vi moderater har alltid ansett att den grundläggande infrastrukturen för bl a vägtrafiken är ett statligt ansvar och därmed en kostnad som staten skall täcka med de special- skatter som tas in från fordonstrafiken.

Under de senaste 20 åren har staden därför gjorde ideliga framstötar och uppvaktat både regering och riksdag för att få fram pengar till för staden, regionen och hela landet nödvändiga vägutbyggander. Alla framstötar har hittills varit resultatlösa.

Svårigheten för regionen att få tillbaka en rättmätig del av inbetalda fordonsskatter kan helt förklaras av en Stockholmsfientlig inställning från statsmakternas sida.

Vi moderater valde i detta läge att ställa oss bakom Dennisöverenskommelsen och acceptera införandet av bilavgifter för att bl a kunna finansiera utbyggnaden av Ringen och vissa väganknutna investeringar.

Avgiftsstationerna medför negativa konsekvenser för många boende och verk- samma, speciellt i Söderort. När det gäller de enskilda stationernas slutliga utformning och läge förbehåller vi oss rätten att återkomma om bättre lösningar går att finna.

Avslutningsvis vill vi poängtera att vårt deltagande i införandet av bilavgifter är avhängigt av utbyggnaden av Ringen - inklusive Österleden. Fullföljs inte trafik- överenskommelsen i denna del står vi moderater fria att med alla medel arbeta mot införandet av nya avgifter på biltrafiken.

50 _100m 0

järnvägstraf

NORR

Bilaga 2

ILLUSTRATION till detaljplan för

Avgiftsstcition på Åbyvägen

inom stadsdelen Ostberga i Stockholm

Tillhör Dp 93139

fl« Igetterfund September 1995

Utlåtande 1995:241 RI + III

5322

Utlåtande 1995:241 RI+III

Stadsbyggnads kontoret

Distrikt Söderort Eva Strömbäck Tfn 785 82 52 Fax 785 66 72

PLANBESKRIVNING

1995-08-02

5323 Bilaga 3

Dp 93139

Detaljplan för

Avgiftsstation på Åbyvägen inom stadsdelen östberga i Stockholm

Dp 93139

PLANHANDLINGAR

Planen består av plankarta med bestämmelser. Till planen hör denna beskrivning och en genomförandebeskrivning.

PLANENS SYFTE

Planens syfte är att möjliggöra en avgiftsstation på Åbyvägen.

PLANERINGSBAKGRUND

Under 1991 och 1992 träffades överenskommelse mellan socialdemokraterna, moderaterna och folkpartiet i Stockholms stad och län om att förbättra Stock- holmsregionens miljö, öka tillgängligheten och skapa bättre förutsättningar för regionens utveckling.

I överenskommelsen ingår en omfattande utbyggnad av kollektiv- och vägtrafiken. Vägtrafikens utbyggnad ska finansieras med bilavgifter som tas upp via avgiftsstationer belägna på infartsvägarna i anslutning till den föreslagna ringen runt Stockholms innerstad.

PLANDATA

Planen ersätter mindre del av stadsplan 7149 A, fastställd 1972.

TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN

I PI 7149 A är området upptaget som motortrafikområde.

Marken upptas i översiktsplan 90 som industri- och tungtransportområde.

NUVARANDE FÖRHÅLLANDEN

1 planområdet ingår det avsnitt av Åbyvägen som berörs av avgiftsstationen.

Området uppgår till ca 7400 kvm. Norr om planområdet ligger Årsta parti- handelsområde. Närmaste bostadsbebyggelse är beläget ca 100 m i sydöst i

Utlåtande 1995:241 RI + III

5324

stadsdelen Liseberg.

Åbyvägen är en fyrfältig förbindelse mellan Huddingevägen (vid Älvsjömässan) och Årstabergsvägen och Årstalänken. Den kommer att anslutas till Södra länken.

Trafiken är idag ca 22 000 fordon/dygn och ca 1100 fordon/maxtimme. Större förändringar förväntas inte, varför 1100 fordon/timme valts som underlag för dimensioneringen.

PLANENS INNEHÅLL

Partihandelsornrådet i Årsta har tagits in i innerstadens avgiftsområde för att inte locka tung trafik att använda det lokala vägnätet söder om området.

Avgiftsstationen måste med denna förutsättning ligga mellan Västberga allé och Brunnbyvägen. I det valda läget har Abyvägen goda lutnings- och siktför- hållanden.

Stationen förses med kassahus, automat och skyltning, med särskilda körfält för kort- och myntbetalning. Kortandelen bör med hänsyn till trafikens lokala karaktär ligga mellan 70 och 80 %. Ett mynt/kassafält utöver kortfältet är då

Erforderlig breddning för att få plats med det extra körfältet och kassahuset föreslås ske genom minskning av inittskiljeremsan. Intilliggande gång- och cykelväg kommer ej att beröras. Diket måste eventuellt kulverteras på en kortare sträcka. Hastigheten på vägen förutsätts sänkt från nuvarande 70 km/tim till 50 km/tim.

Etablering under byggtiden beräknas kunna ske inom det nya vägområdet och ev dessutom på angränsande obebyggd mark.

Teknisk försörjning

Vatten och avlopp kan anslutas söderut i Lisebergsvägen. Ledningarna förläggs längs gång- och cykelväg. Dagvattenledning finns i Åbyvägen.

Luftintag för att förse kassahuset med friskluft föreslås placeras strax väster om Åbyvägen i höjd med kassahuset.

MILJÖKONSEKVENSER

Belagd yta ökas med ca 50 m2 genom att rnittskiljeremsan krymps.

Ingen störningslcänslig bebyggelse ligger i anslutning till stationen.

Förändringarna i förhållande till dagens störningar förväntas vara marginella.

Utlåtande 1995:241 RI+ III 5325 Buller

Stationen ligger drygt 100 m från närmsta bostadsområde. Mellan stationen och bebyggelsen finns ett skogsparti. Ljudnivån kommer beräkningsmässigt ej att överskrida 70 dB(A) maximal ljudnivå resp 55 dB(A) ekvivalent ljudnivå vid bostadshusens fasader.

Luftföroreningar

Avgiftsstationen har ingen avgörande inverkan på luftkvaliteten inom närområdet. De fordon som erlägger kontant betalning ökar under accelera- tionsfasen sitt utsläpp av luftföroreningar. I gengäld medför retardationen inför stationen en minskning av utsläppet, vidare medför den generellt lägre hastigheten ett lägre utsläpp.

Dagvatten

Dagvattnet är förorenat och bör tas omhand på särskilt sätt. Frågan kommer att behandlas i kommande projektering och bygglovprövning i enlighet med ge- nornförandeavtal mellan Vägverket och Stockholms stad. Stockholm Vatten och miljöförvaltningen måste precisera krav på vattenkvaliteten innan avledning får ske till recipient eller dagvattenledning.

HANDLÄGGARE

Stadsbyggnadskontorets planprojektledare har varit Eva Strömbäck.

Faktaunderlag mm har tagits fram av:

VBB VIAK, Clas Breitholtz AB, DNV Ingemanssons AB,

Sten Hildebrand

peröitug,j,

Eva Strömbäck

Bilagor

Luftföroreningar, Åbyvägen

Utlåtande 1995:241 RI + III

5326

LUFTFÖRORENDIGAR, ÅBYVÄGEN

BELAGA

Bakgrund

För beräkningarna har använts VBB VIAKs spridningsmodell. Hänsyn har tagits till förhållandena kring bakgrundshalter, riktvärden och spridningsmeteorologi.

Beräkningar är utförda för nuläget (år 1993), för ett nollalternativ (år 2005) och för alternativet med avgiftsstation (år 2005). För år 1993 antages att andelen katalysator renadefordon är nära 60 %, för år 2005 är denna andel drygt 95 %. År 1998 är andelen fordon med katalysatorrening cirka 80 %. Det beräknade tillskottet från avgiftsstationen år 2005 är omkring 20 % lägre än tillskottet år 1998.

Eftersom bostadsbebyggelse ej finns i anslutning till den planerade avgiftsstationen vid Åbyvägen, har trafikens körsätt vid det berörda avsnittet beskrivits översiktligt inför spridningsberäkningarna. Beskrivningen har generellt inneburit en överskattning av utsläppen. I praktiken avser spridningsberäkningarna tillskottet vid det mest utsatta avsnittet intill accelerationssträckan efter stationen.

Resultat

Jämförelse mellan nuläget och nollalternativet visar att den förbättrade reningen beräknas innebära att utsläppen av kväveoxider sjunker med omkring 40 % mellan åren 1993 och 2005 (utan hänsyn tagen till eventuell trafikökning). I jämförelse med nollalternativet (2005) medför avgiftsstationen en ökning av NO x -utsläppen till följd av det °jämnare trafikflödet vid avgiftsstationen. I förhållande till år 1993 beräknas dock även med avgiftsstation en minskning av utsläppen med cirka 25 %.

Tabell 1 presenterar beräknat tillskott av NO 2 , bakgrundshalt och total halt för de studerade alternativen. Den totala halten skall jämföras med Naturvårdsverkets riktvärde om 110 pg/m3.

Utlåtande 1995:241 RI + III 5327

Tabell 1 Beräknat tillskott av NO2, bakgrundshalt

och total halt för de studerade alternativen (pg/m3 , 98-percentil, timvärden). Avser förhållandena 25 meter från avgifts- stationen.

Nuläge 1993

Nollalt 2005

Avgstn 2005

Tillskott 39 27 35

Bakgrundshalt

- 65

_ _ 45 45

.

Total halt 104 72 80

Något överskridande av Naturvårdsverkets riktvärde för kvävedioxid (NO 2) sker inte i nuläget vid den planerade avgiftsstationen på Åbyvägen. Ej heller beräknas något överskridande varken vid nollalternativet (år 2005) eller vid alternativet med avgiftsstation (åren 1998 respektive 2005).

Att skillnaden i tillskott mellan nuläget (1993) och avgiftsstationsalternativet (2005) är så pass liten trots att utsläppet reduceras med 25 %, beror på att i den renare luften kommer det sekundära tillskottet av NO 2 efter oxidationen att öka. Vid beräkningarna har inte antagits någon sänkning av ozonhalten fram till år 2005, sker detta kommer även det sekundära tillskottet av NO 2 att reduceras.

Utlåtande 1995:241 RI+ III

5328 Bilaga 4

c"fo

Stadsbyggnads

.4'r o

kontoret

Dp 93139

Eva Strömbäck

1995-08-02 Tfn 785 82 52

Fax 785 66 72

Detaljplan för

Avgiftsstation på Åbyvägen inom stadsdelen Östberga i Stockholm

Dp 93139

BAKGRUND

Planområdet omfattar det avsnitt av Åbyvägen som berörs av avgiftsstationen.

Marken är i stadens ägo.

Vägverket avser i enlighet med trafiköverenskommelsen om utbyggnad av tra- fikleder och kollektivtrafik i Stockholmsområdet, uppföra avgiftsstationer för biltrafiken, bl a en station på Åbyvägen.

ORGANISATORISKA FRÅGOR

För genomförandet av planen svarar staden (stadsbyggnadskontoret, gatu- och fastighetskontoret) och Vägverket.

Stadsbyggnadskontoret upprättar detaljplan och svarar för myndighetsutövning vid bygglovgivning.

Gatu- och fastighetskontoret medverkar i projektgenornförandet genom sitt markförvaltar- och väghållaransvar. Överenskommelse om utbyggnad av av- giftsstationema ska träffas mellan staden (gatu- och fastighetskontoret) och Vägverket.

Vägverket finansierar och uppför avgiftsstationen samt svarar för drift och un- derhåll.

Avgiftssystemet tas i drift i samband med att Norra Länken öppnas.

FASTIGILETSRÄ'rTSLIGA FRÅGOR

Avgiftsstationen år belägen på gatumark, varför fastighetsbildning ej erfordras.

EKONOMISKA FRÅGOR

Avgiftssystemets utbyggnad och genomförande ska regleras i ramavtal och genornförandeavtal mellan staden och Vägverket, före det detaljplanen antas av

Utlåtande 1995:241 RI+III

5329 kommunfullmäktige.

Avgiftsstationerna innebär inte några kostnader för staden för uppförande, drift och underhåll. Dessa finansieras helt via bilavgifterna.

ADMINISTRATIVA FRÅGOR

Planens genornförandetid slutar den 31 december 2010.

HANDLÄGGARE

Stadsbyggnadskontorets planprojektledare har varit Eva Strömbäck.

St_ 0,A

Sten Hildebrand

54-rb-

ci--

Eva Strömbäck

Utlåtande 1995:241 RI+III

Stadsbyggnads kontoret

Distrikt Söderort Eva Strömbäck Tfn 785 82 52 Fax 785 66 72

REMISS- OCH

SAMRÅDS REDOGÖRELSE Del 2

1995-02-23

5330 Bilaga 5

Dp 93139

Detaljplan för

Avgiftsstation på Åbyvägen inom stadsdelen

i Stockholm Dp 93139

INNEHÅLL

SYNPUNKTER PÅ AVGIFTSSTATIONEN PÅ ÅBYVÄGEN 1.1 Länsstyrelsen

1.2 Fastighetsbildningsmyndigheten 1.3 Sakägare och boende

1.4 Intresseföreningar m fl 1.5 Remissbehandling

STADSBYGGNADSKONTORETS STÄLLNINGSTAGANDE

1. SYNPUNKTER PÅ AVGIFTSSTATIONEN PÅ ÅBYVAGEN 1.1 Länsstyrelsen

Länsstyrelsen avstår från att lämna skriftliga synpunkter på planförslaget.

1.2 Fastighetsbildningsmyndigheten Ingen erinran.

1.3 Sakägare och boende Inga synpunkter har inkommit.

1.4 Intresseföreningar m fl Årsta Golf

Om en avgiftstation placeras på Åbyvägen kommer det att medföra att golf- banan får färre besökare från mässområdet i Älvsjö. Detta medför ett ekonomiskt avbräck.

Utlåtande 1995:241 RI+III

5331 1.5 Remissbehandling

Vägverket, Storstockholms lokaltrafik, Stockholm Energi AB, Fritid Stockholm och Telia AB har ingen erinran.

Stockholm Vatten

Lokalt omhändertagande av dagvatten bör tillämpas. Där trafikmäng-

derna är stora kan dagvattnet behöva renas före infiltration. Va-anslutning kan ej erhållas inom planområdet eftersom allmänna va-ledningar saknas.

Brandförsvaret har ingen erinran mot detaljplaneförslaget under förutsättning att framkomligheten för brandförsvarets fordon beaktas.

Miljö- och hälsoskyddsnämnden

Miljö- och hälsoskyddsnämnden överlämnar förvaltningens tjänsteutlåtande utan eget ställningstagande. Miljöförvaltningen har i sitt utlåtande inga invändningar mot för- slaget förutom att lokalt omhändertagande av dagvatten bör utformas med föregående rening, då fordonsmängden beräknas uppgå till 22 000 fordon/dygn. Förslaget till- styrks med detta förbehåll.

Gatu- och fastighetsnämnden

Gatu- och fastighetsnämnden överlämnar gatu- och fastighetskontorets tjänsteutlåtan- de utan eget ställningstagande. Gatu- och fastighetskontoret skriver i sitt utlåtande;

Avgiftsstationen är belägen på Åbyvägens östra körbana ca 200 meter nor om Väst- berga Allé. Stationen föreslås utföras med två kontrollkörfält, ett för kort och ett för kontantbetalande. Trafiken på vägen är stor (ca 22 000 fordon/dygn). En kortandel om 70 % innebär att praktiska kapaciteten för kontantkörfältet uppnås redan vid dagens trafikmängder.

Personallokal och parkering är ej löst i planen. Parkering skall ordnas på tomtmark, varför gatu- och fastighetskontoret avstyrker visad personalparkering på parkmark vid Lisebergsvägen.

Närheten till Stockholmsmässan med många sällanbesökare samt partihandelsområdet med stor långväga lastbilstrafik, gör att gatu- och fastighetskontontoret förordar att stationen bemannas. Litet avstånd till befintlig krafiedning medför att särskilda av- skärmningar erfordras för kassahuset.

2. STADSBYGGNADSKONTORETS STÄLLNINGSTAGANDE

Kontoret anser att Årsta Golfs farhågor angående minskat antal besökare från Älvsjö- mässan är överdrivet. Kör man till golfbanan via Huddingevägen i stället för Åbyvä- gen passerar man inte någon avgiftsstation. Vatten- och avloppsledningar kommer att dras från anslutningspunkt i Lisebergsvägen 160 m bort. Nytt läge för personalparke- ring undersöks. Ett alternativ som också studeras är att personalen skjutsas till och från arbetsplatsen. Detta innebär att parkeringsplats och personallokaler inte behövs.

Dagvattnet kommer troligen att avledas till befintlig dagvattenledning.

Utlåtande 1995:241 RI + III

jet:rnvgs trafikområde

/".

\ \ •• •

OST ERG:

•

, 1 , :

\\

\;',\ •

\ Väs ttier4a

'

\

' \\: \ ' • , \ / i

>‘\

5332

../

i

Nd ulg m 5:1 rr

y

i y

,

LAEBERE- 2. A\

/ \-\_\.---\..

1 / :; \- \

3 -...

5. 26 \ \_\ \r _.... \\3\

Y 25 öde ^{JULPSAL1N x}

33 \\

34 -\\

-5

■

-\\ s 37\ \\

—

_.\ k.- — --_-_- — . ---1_- =...-.7---,

i \ r ... j >.

_

19 I , \ 41 -- --- ' "

--- 1, 7 _i '----

..".. 49 ^—

pers opb pl a t s

1 -\ 24 Å

-1 \--

1 \22 1 Å Å \ 21 \ \ 4 13 \20

12

11 ^{..-•••■•}

c" o

e

Utlåtande 1995:241 RI+III

Stadsbyggnads kontoret

5333 Bilaga 6

Distrikt Söderort Eva Strömbäck Tfn 785 82 52 Fax 785 66 72

UTSTÄLLNINGSUTLÅTANDE

1995-09-27 Dp 93139

Förslag till Detaljplan för

avgiftsstation på Åbyvägen inom stadsdelen Östberga i Stockholm

Dp 93139

UTSTÄLLNING

Detaljplaneförslaget har varit utställt under tiden 15 augusti - 15 september 1995 i TEKNISKA NÄMNDHUSET och information om förslaget har funnits tillgängligt där. De boende i området som under samrådet skriftligen framfört synpunkter har fått underrättelse om utställningen utsänt med post. Övriga har informerats genom annons i dagspressen.

Under utställningstiden har skrivelser inkommit från Enskede Årsta Modera- terna, Gudrun Carlsson, AB Storstockholms lokaltrafik, Örby Villaförening.

Enskede Årsta Moderaterna menar att placeringen av avgiftsstationerna bryter lokala sociala nätverk inom Enskede/Årsta och kommer att innebära avsevärda kommersiella hinder för butikerna i Årsta centrum, vid Gullmarsplan och i Södra Hammarbyhamnen. De anser att stationernas öppnande inte bara ska knytas till öppnandet av Norra Länken utan även invänta Södra Länkens öppnande. De efterlyser också en bedömning av hur de föreslagna avgiftssyste- met påverkar trafikflödet i området.

Gudrun Carlsson, Lidköpingsvägen 8, protesterar mot placeringen av avKifts- stationen på Åbyvägen och övriga stationer som berör området Enskede/Arsta.

Hon skriver bl a att det är mycket olyckligt för luftkvalitén att koncentrera så myckt traftk/trafikstoppar till en så liten area som Enskede Gård, Johanneshov, Hamarbyhöjden och Östberga. Hon kräver en utredning om avgiftsstationernas samlade inverkan på luftkvalitén under olika förutsättningar i angivet område.

Hon anser vidare att lokaliseringen av avgiftsstationerna bör förflyttas till söder om Farsta.

AB Storstockholms lokaltrafik hänvisar till sitt remissvar under samrådsskedet.

I samrådssvaret framkom ingen erinran mot förslaget.

Örby Villaförening befarar att bilisterna söker sig nya vägar för att slippa betala avgift och då ökar trafikflödet på småvägar i närområdet som ej är anpassade för genomfartstrafik. De anser vidare att det är olyckligt att söderortsborna ska

11 1995:238-250

Utlåtande 1995:241 RI+III

5334

betala avgift för att ta sig till Årsta. De skriver att det ska vara avgiftsfritt att färdas på Årstalänken mellan Västberga och Johanneshov för att minska genomfartstrafik och göra stadsdelen Arsta tillgänglig för söderortsbor.

Av de som lämnat synpunkter under utställningstiden räknar kontoret inte in någon i sakägarkretsen. De kommer således inte att få besvärshänvisning efter ett eventuellt antagande av planen.

SYNPUNKTER INKOMNA UNDER SAMRÅDET SOM EJ TILLGODO- SETTS

Följande har under samrådstiden insänt skrivelser som inte tillgodosetts.

Enskede Årsta Moderaterna

Enskede Västra socialdemokratiska förening

Kent Ericson Paternostervägen 53 121 49 Johanneshov Årsta Golf Box 12035 102 21 Stockholm Åke Kil&i Ymsenvägen 10 120 38 Årsta Svenska Bostäder Box 95 162 12 Vällingby Inger Hulth m fl. Ingen adress redovisad.

I skrivelserna framförs i huvudsak synpunkter mot avgiftssystemet i sin helhet och mot placeringen av avgiftsstationerna utanför Ringen. De som protesterar anser att man inte ska behöva betala avgift för att åka i sitt närområde och att avgiftstationernas läge splittrar sociala mönster i och mellan stadsdelarna.

Stationen kommer även att innebära ett ekonomiskt avbräck för de affärs- verksamheter som ligger i närheten av avgiftssnittet. Vissa menar att trafiken söker sig nya vägar för att slippa betala avgift och då främst ta sig fram på småvägar i närområdet som ej är anpassade för genomfartstrafik. Man befarar även ökade problem med buller och avgser.

Av de som lämnat synpunkter under samrådstiden räknar kontoret inte in någon i sakägarkretsen. De kommer således inte att få besvärshänvisning efter ett eventuellt antagande av planen.

2. STADSBYGGNADSKONTORETS STÄLLNINGSTAGANDE Stadsbyggnadskontoret är medvetet om att avgiftsstationernas läge kan ge negativa konsekvenser för de boende och för verksamheter som är belägna i närheten av avgiftssnittet. Detta är en följd av det valda läget för avgiftssnittet utmed och utanför Ringen.

Avgiftsstationens effekt på miljön, är enligt de utredningar som gjorts av VBB/Viak beträffande luftföroreningar och Ingemansson AB, DNV angående buller, att stationen inte kommer att ha någon avgörande inverkan i området.

Den politiska majoriteten i stadshuset (s, v och mp) kommer tillsammans med inbjudna miljöorganisationer att genomföra en utökad miljöprövning av avgiftssystemet i stort och av de enskilda avgiftsstationerna. Miljöprövningen beräknas vara klar under oktober månad. I utredningen ingår även en studie om eventuellt ändrade trafikfiöden.

5335 Utlåtande 1995:241 RI + III

Öppnandet av avgiftssystemet är enligt Trafiköverenskommelsen, kopplat till de först färdigställda delarna av Ringen. 1 dagsläget beräknas det bli Norra Län- ken.

Sten Hildebrand

Eva Stömbäck