• No results found

Geografisk fördelning av tillgänglighetsvinster

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Geografisk fördelning av tillgänglighetsvinster"

Copied!
7
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Geografisk fördelning av tillgänglighetsvinster

Jonas Eliasson 24 juni 2008

Syfte

Som en del av Samlad effektbedömning ska man visa hur tillgänglighetsförändringen av den studerade åtgärden fördelar sig geografiskt - vilka områden som vinner på åtgärden (eller möjligen förlorar) och hur mycket. Det görs genom att bryta ned konsumentöverskottet per startområde. Sedan presenteras i Samlad effektbedömning detta dels på en karta, dels i en tabell, tillsammans med några korta slutsatser.

Konsumentöverskottet beräknas i allmänhet för varje emma-område, och det är också vanligen det enklaste att använda för kartbilden. Men för att ge en översiktlig tabell måste man aggregera till större områden. Hur stora områden beror på åtgärdens influensområde: För mellanstora och mindre åtgärder (med regionalt influensområde) kan det vara lagom med kommundelar eller kommuner, för större åtgärder (med nationellt influensområde) länsdelar eller län.

För att beräkna konsumentöverskottet behöver man OD-matriser, restidsmatriser och reskostnadsmatriser före och efter åtgärden. I värsta fall behöver man dessa för varje färdmedel och varje tidsperiod (vanligen hög/lågtrafik) och för varje tidsvärdesklass.

Vilka tidsvärdesklasser man har beror på riggningen.

Observera att man helst bör använda otransponerade OD-matriser. Ibland går det inte att få ut dem (därför att transponeringen görs inne i riggningen och de otransponerade matriserna skrivs över). Då har man ju inget annat val än att använda matriser som är summerade med sina transponat (dvs. ”hemresorna” ingår) – men det kommer att delvis sudda ut skillnaderna mellan olika geografiska områden, eftersom ”hemresans”

tillgänglighetsförändring kommer ”bokföras” i målpunkten i stället för startpunkten (bostadsområdet). Man bör i så fall notera det i dokumentationen på något vis.

Allmänna formler

De allmänna formlerna ser då ut så här:

Totalt konsumentöverskott i område i:

 



m r j k

ijrmk ijrmk ijrmk k ijrmk ijrmk k

ijrmk

i T T t t c c

W 0 1 0 1

1 0

2  

Konsumentöverskott per resa med start i område i:

jrkm ijrkm i

i T

Q W

där variablerna betyder:

k Tidsvärde för tidsvärdesklass k

(2)

T0ijrmk antal resor som tidsvärdesklass k gör från i till j med färdmedel m under tidsperiod r före åtgärden– obs. totalt resande under tidsperioden, inte volym per timme

T1ijrmk dito efter åtgärden

t0ijrmk restid för tidsvärdeklass k från i till j med färdmedel m under tidsperiod r, före åtgärden

t1ijrmk dito efter åtgärden

c0ijrmk reskostnad för tidsvärdeklass k från i till j med färdmedel m under tidsperiod r, före åtgärden

c1ijrmk dito efter åtgärden

Tidsperioden r är vanligen hög- resp. låg-trafik. Ibland används tre (eller fler) tidsperioder.

Notera att såväl restids- som reskostnadsmatrisen beror på tidsvärdet – olika tidsvärdesklasser kan nämligen göra olika vägval.

Förenklade formler

Lyckligtvis så förenklas formeln ovan av att följande ofta gäller:

1. Reskostnaden mellan ett givet OD-par förändras inte av åtgärden.

2. Man kan försumma skillnaden i vägval för olika tidsvärdesklasser.

3. Restiderna ändras bara för ett färdmedel – övriga färdmedel har samma restider före som efter åtgärden.

Notera att 1-3 inte alltid är uppfyllda – men ofta. Villkoret (1) är inte uppfyllt om åtgärden avser en vägförkortning som ger markant kortare körsträcka – men nästan alltid annars. Villkoret (2) är inte uppfyllt om man har trängselavgifter som ger olika möjliga vägval (snabbt/dyrt eller långsamt/billigt) – men nästan alltid annars.

Villkoret (3) är inte uppfyllt om en kollektivtrafikinvestering minskar trängseln så mycket så att bilrestiderna också minskar – men nästan alltid annars (eftersom vi vanligen betraktar en åtgärd som bara berör ett enda färdmedel i taget).

I så fall förenklas formlerna till:

Totalt konsumentöverskott i område i:

 



r j

ijr ijr ijr ijr

i T T t t

W 0 1

1 0

 2

Konsumentöverskott per resa med start i område i:

jr ijr i

i T

Q W

där variablerna betyder:

 Genomsnittligt tidsvärde

(3)

T0ijr Antal resor från i till j med det färdmedel som åtgärden avser under tidsperiod r före åtgärden

T1ijr dito efter åtgärden

t0ijr restid från i till j med med det färdmedel som åtgärden avser under tidsperiod r, före åtgärden

t1ijr dito efter åtgärden

Om villkoren (1)-(3) inte är uppfyllda får man modifiera de förenklade formlerna ovan, t ex reskostnadsskillnaden (om villkor (1) inte är uppfyllt) eller summera över flera färdmedel (bil resp. koll. om både bil- och koll-restider påverkas).

Presentation

Konsumentöverskotten per område totalt resp. per resa presenteras dels som karta, dels som en tabell.

## Presentera per resa eller räkna upp till år??

Kartan görs antingen med färger eller staplar (nedan visas exempel på k.ö. per resa):

Nacka

Västerhaninge Uppl. Väsby

Täby Kungsängen

Ekerö

Lidingö

Södertälje

Noll-Förb

Hav_region.shp Havsoar_region.shp Sve_region.shp Sjo_region.shp Ort_region.shp Fyllnad1.shp

-1 0 - 3 -1 -1 -1 -1

Samstatort_region_fix_nordsyd2.shp -99 - -5

-5 - -4 -4 - -3 -3 - -2 -2 - -1 -1 - 0 0 - 1 1 - 2 2 - 3 3 - 4 4 - 5 5 - 99

Europavägar_transformed_ejsthlm.shp Riksvägar_transformed_ejsthlm.shp Större_vägar.shp

1 2 3

Vaglinje_030923_lines.shp DU

DU_tunnel

DU_Tunnelmynning FS

FS_tunnel

FS_tunnelmynning

(4)

Tabellen ska aggregeras till lämplig, överskådlig områdesindelning, t ex kommundel (för ”små” objekt), kommun (för ”mellanstora” objekt) eller län/länsdel (för objekt med nationella effekter).

T ex så här:

(5)

Totalt k.ö. # resor (före) K.ö. per resa

Sth västerort 46349 26665 1.7

Sth sydöst 9748 20697 0.5

Sth sydväst 20185 16024 1.3

Innerstaden 10541 39721 0.3

Uppl Väsby 7971 7135 1.1

Vallentuna 3060 5338 0.6

Österåker 2762 6503 0.4

Värmdö 1078 6523 0.2

Järfälla 25062 10700 2.3

Ekerö 37719 4143 9.1

Huddinge 18742 14738 1.3

Botkyrka 14694 12119 1.2

Salem 3331 2820 1.2

Haninge 4118 11727 0.4

Tyresö 2780 6748 0.4

Upplands-Bro 4113 4338 0.9

Täby 8262 10538 0.8

Danderyd 3273 4515 0.7

Sollentuna 14618 10543 1.4

Södertälje 10686 13742 0.8

Nacka 5859 12805 0.5

Sundbyberg 3807 5601 0.7

Solna 6493 9757 0.7

Lidingö 5951 6134 1.0

Vaxholm 517 1659 0.3

Nortälje 961 6845 0.1

Sigtuna 3700 6511 0.6

Nynäshamn 1156 3420 0.3

(6)

Konsumentöverskott totalt per område

Konsumentöverskott per resa och område

0.0 1.0 2.0 3.0 4.0 5.0 6.0 7.0 8.0 9.0 10.0

Vallentuna Solna Sundbyberg Danderyd Södertälje Täby Upplands-Bro Lidingö Uppl Väsby Salem Botkyrka Sth sydväst Huddinge Sollentuna Sth västerort Järfälla Ekerö

0 5000 10000 15000 20000 25000 30000 35000 40000 45000 50000 Upplands-Bro

Haninge Nacka Lidingö Solna Uppl Väsby Täby Sth sydöst Innerstaden Södertälje Sollentuna Botkyrka Huddinge Sth sydväst Järfälla Ekerö Sth västerort

(7)

References

Related documents

• Justeringen av RU1 med ändring till terminalnära läge för station i Landvetter flygplats är positiv - Ett centralt stationsläge i förhållande till Landvetter flygplats

För RK4 och CN2 ser tiderna ut att vara nära varandra för stora tids- och rumssteg medan tiden för CN2 växer till nära 2x tiden för RK4 vid det minsta tids- och rumsstegen..

får det namnet. Det visar sig nu att man kanske inte var riktigt enig om var skånska trafikinvesteringar Öre- sundsbronsomenförutsättning. Det fmnsnuenriskattdenblirhängande

Poincare’s sats ger då att origo är en instabil jämviktspunkt av knuttyp även

Kahneman nämner i sin bok också många förutom Tversky som han samarbetat med – därför låter det faktiskt ganska egendomligt när han i slutet av boken

Kostnadsreduktionen på sikt för högtemperaturprocesser anses av många bedömare som begränsad eftersom processen är så pass starkt beroende av priset på ren energi 16 ,

The study identifies the current and future expected main countries for producing and using pellets from forest biomass and assesses the GHG emissions for heat and

luftföroreningar inte hade fått de förväntade effekterna. De mycket stora mänskliga och ekonomiska kostnaderna har ännu inte avspeglats i tillfredsställande åtgärder i hela EU. a)