1(11)
2021-02-15
Resultatrapport nationella prov i svenska för invandrare 2020 – kurs B
Inledning
Nationella proven i svenska för invandrare konstrueras av en grupp vid Institutionen för språkdidaktik, Stockholms universitet, hädanefter kallad provgruppen. De nationella provens huvudsakliga syfte är att stödja en likvärdig och rättvis bedömning och betygsättning samt att ge underlag för en analys av i vilken utsträckning kursplanens mål och kunskapskrav för respektive kurs uppfylls på skolnivå, på huvudmannanivå och på nationell nivå. Det finns inget specificerat datum då de nationella proven ska genomföras eftersom sfi-undervisningen bedrivs under hela året och kurser kan påbörjas och avslutas löpande. De enskilda proven kan således användas under en längre tidsbegränsad period som anges i sidfoten på varje delprovs förstasida.
Utbildningsanordnarna erbjuder i regel prov kontinuerligt under hela året.
I denna rapport behandlas nationella prov B14 och B15 som får användas av utbildningsanordnare till och med den 18 mars 2022 (B14) respektive 9 september 2022 (B15)1. Inledningsvis beskrivs hur konstruktionsprocessen ser ut och provets sammansättning, därefter redogörs för hur insamlingen av resultat och lärarenkäter har gått till. Avslutningsvis redovisas och kommenteras resultat för respektive provversion och färdighet och i samband med detta görs också jämförelser av resultat över tid.
Konstruktionsprocessen för provet
Det praktiska arbetet med att ta fram ett prov sträcker sig över cirka 12 månader och involverar utöver provgruppen och Skolverket även referenslärare och utprövningsskolor. All konstruktion utgår från testspecifikationer som preciserar innehåll, format och tidsåtgång. Utveckling av ett prov förutsätter att uppgifter granskas och utvärderas kontinuerligt under framtagningsprocessen av personer med relevant utbildning och erfarenhet och därför är referensgrupper knutna till proven. För prov B14 och B15 bestod dessa av erfarna lärare och skolledare i kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare. Referensgruppens uppgift är att i olika skeden i konstruktionsprocessen granska och utvärdera proven men också att delta i bedömning av elevexempel liksom i processen att fastställa kravgränser för provbetyg.
1 I samband med införandet av en ny kursplan och en förenklad betygsskala den 1 januari 2022 planerar Skolverket att göra ändringsföreskrifter för alla tidigare utgivna prov eftersom de inte längre kommer att kunna användas efter den 31 december 2021.
En viktig del i processen att ta fram nya provversioner är utprövning. Samtliga delprov prövas ut i sin helhet enligt samma rutiner som vid genomförande av ordinarie prov. Utprövningen för delprov Höra och Läsa genomförs i två omgångar. För prov B14 gäller att 49 elever deltog i en första utprövning och efter revidering prövades uppgifterna av ytterligare 243 elever. I utprövningen för prov B15 deltog 71 elever i första omgången och 226 elever i den andra.
Utprövningarna hade geografisk spridning i landet och elever från både studieväg 1 och 2 deltog. Utprövningar av delprov Skriva gjordes först i mindre skala och uppgiften reviderades efter hand. När uppgiften bedömdes fungera prövades den på ett större antal elever.
Utprövningar av delprov Skriva genomfördes på totalt 45 (B14) respektive 57 (B15) elever. Det tas inte fram nya versioner av delprov Tala för varje nytt prov och därför genomförs inte heller regelbundna utprövningar.
Utprövningsresultaten för de receptiva delproven (Höra och Läsa) bearbetas statistiskt och analyser från den första utprövningen används tillsammans med kvalitativa analyser som stöd i arbetet med att välja, utveckla och bearbeta uppgifter. Analyserna från den andra utprövningen används för att fastställa en slutgiltig sammansättning av uppgifter, vilket görs av provgruppen tillsammans med provansvarig från Skolverket. Parallellt med utprövningarna väljs lämpliga, insamlade elevtexter för delprovet Skriva ut som bedöms tillsammans med en grupp referenslärare. Bedömningarna används för att ta fram kravgränser och benchmarktexter för olika betygsnivåer för delprovet. När samtliga delprov har fastställts och instruktioner för genomförande och övrig information till lärare är färdigskrivna layoutas provet. Därefter genomförs en kravsättning av de receptiva delproven och kravgränser fastställs för delproven Läsa och Höra.
Provets sammansättning
De nationella proven för sfi prövar fem färdigheter: hörförståelse, läsförståelse, muntlig interaktion och produktion samt skriftlig produktion, uppdelat i fyra delprov. Dessa speglar de fem aspekter som finns beskrivna i kursplanen för vuxenutbildning i svenska för invandrare och som är formulerade i kunskapskrav för betyg E, C och A. I proven för kurs B prövas muntlig interaktion och produktion i en och samma uppgift där eleven ska samtala med läraren/samtalsledaren om välbekanta ämnen. Skriftlig produktion prövas i en uppgift där eleven uppmanas att berätta och beskriva något om sig själv eller om en självupplevd händelse.
I proven för kurs B är både läsförståelsen och hörförståelsen fördelade på vardera två provdelar, Läsa A och Läsa B, samt Höra A och Höra B. Antalet deluppgifter som ingår i prov B14 är 38 för delprov Läsa och 25 för delprov Höra. I prov B15 ingår 35 deluppgifter i delprov Läsa och 26 i delprov Höra.
Utgångspunkten för provkonstruktionen är kursplanen för kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare av vilken framgår att bedömningen ska utgå från elevens förmåga att använda det svenska språket på ett begripligt sätt och för olika syften i vardags-, samhälls-, studie- och arbetsliv med en given progression mellan kurserna. På kurs B förväntas eleven kunna hantera ett enkelt språk i vardagliga situationer och på kurs D förväntas eleven hantera ett mer komplext språk inom fler domäner. Kursplanen utgår från en kommunikativ, funktionell, syn på språk vilket innebär att man utgår från att all språkanvändning sker i ett visst syfte och i en viss social kontext (Ahlgren m.fl. 2016). För att kunna göra relevanta och adekvata språkliga val i förhållande till olika sociala och kommunikativa situationer behöver språkanvändaren kunskap om såväl det språkliga systemet, som kunskap om hur systemet används. Föresatsen är att provuppgifterna ska vara så autentiska som möjligt, det vill säga att de ska vara utformade så att de liknar uppgifter som var och en kan ställas inför i sitt dagliga liv.
I delprov Tala prövas muntlig interaktion och produktion vilket för kurs B avser förmågan att med stöd och med ett enkelt språk samt med hjälp av gester, tala och samtala om välbekanta ämnen
3(11)
som eleven kan möta i vanliga situationer i vardagslivet, samt förmågan att använda sig av strategier för att förstå och göra sig förstådd. Vidare prövas förmågan att delta i samtal med en samtalsledare och med stöd berätta samt ställa och besvara frågor om exempelvis skola, arbete, boende, familj/vänner och intressen/vardagssysslor.
I delprov Skriva prövas skriftlig produktion vilket för kurs B avser förmågan att skriva enkla texter för att kommunicera i vanliga situationer som eleven kan ställas inför i vardagslivet.
Vidare prövas förmågan att skriva enkla och begripliga korta texter för att berätta om sig själv samt beskriva upplevda händelser. De ämnen eleven förväntas klara av att skriva om rör vanliga situationer i elevens vardagsliv, exempelvis skola, arbete, boende, familj/vänner, intressen/vardagssysslor.
I delprov Höra prövas för kurs B förmågan att lyssna och förstå i syfte att uppfatta specifik, tydligt uttryckt information. Förståelse uppvisar eleven genom att till exempel svara på en fråga om när något sker eller vad någon ska göra. Även förmågan att lyssna och förstå i syfte att få en mer övergripande förståelse för innehållet prövas. Detta visar eleven genom att till exempel svara på frågor om vad som händer, eller vad någon ska göra, även då detta inte är specifikt uttryckt i ett ord eller en mening. Det talade språk som prövas är tydligt enkelt tal2, i en variation av vanligt förekommande texter som eleven kan möta i vanliga situationer i vardagslivet. Det kan till exempel röra sig om enkla personliga uttalanden där någon berättar om sig själv eller om ett vardagligt ämne. Det kan också röra sig om enkla samtal om välbekanta ämnen mellan två personer. Andra talade texter som kan komma ifråga är exempelvis anpassade nyheter, enkla meddelanden såsom utrop på offentlig plats eller personliga meddelanden på en telefonsvarare.
Läsförståelse som prövas för kurs B inbegriper läsning av olika typer av texter och läsning för olika syften. Bland annat prövas förmågan att läsa i syfte att uppfatta specifik information, tydligt uttryckt information där eleven visar sin förståelse genom att till exempel svara på frågor om när något sker eller vem som gör något. Även förmågan att läsa i syfte att få en övergripande förståelse för innehållet prövas och eleven visar då sin förståelse genom att till exempel svara på frågor om vad personen som har skrivit texten vill, vad som händer eller vad någon gör, då detta inte är specifikt uttryckt i ett ord eller i en mening utan svaret finns i omgivande men närliggande avsnitt. De texter som ingår i proven är en variation av enkla, vanligt förekommande texter i vanliga situationer i vardagslivet. Det kan till exempel röra sig om anpassade berättande och beskrivande texter, till exempel kortare tidningsartiklar, personliga meddelanden i form av mejl och sms, enkla tabeller, scheman och kortare informativ text som till exempel annonser.
Insamling
För att kunna följa upp elevernas kunskaper i förhållande till kunskapskraven i svensk skola, för forskning och för utveckling av de nationella proven, samlas provresultat in från genomförda nationella prov. Lärare skickar in provresultat till två insamlingar. Den ena insamlingen gäller rapportering av delprovsresultat och provbetyg för samtliga elever i alla skolor. Insamlingen är en del av Sveriges officiella statistik och görs av Statistiska centralbyrån (SCB). Uppgifterna lämnas in till SCB från huvudmännen eller direkt från skolenheterna.
Den andra insamlingen görs för att provgruppen ska ha möjlighet att analysera och vidareutveckla proven. Anordnare ombeds därför att skicka in genomförda prov från var femte elev samt lärarenkäter tillsammans med berörda elevers bakgrundsuppgifter direkt till provkonstruktören. I samband med denna insamling ombeds lärare även att fylla i en enkät där de får utvärdera det genomförda provet. I enkäterna får lärarna svara på frågor om innehåll, svårighetsgrad, tid för genomförande, i hur hög grad bedömningsprotokoll och elevexempel har
2 Talet är anpassat beträffande såväl ordförråd, grammatiska strukturer som tempo.
fungerat som stöd vid bedömning och hur lärarna på den aktuella skolan organiserar bedömning och sambedömning.
Insamlingen av resultat och enkäter pågår under en ettårsperiod efter första provdatum.
5(11)
Provresultat med kommentarer
Elever som genomfört proven för kurs B i relation till utbildningsbakgrund
Under insamlingsperioden för prov B14, 2019-03-18 – 2020-03-31, och för prov B15, 2019-09-09– 2020-09-30, genomfördes proven av 2165 elever för prov B14 respektive 762 elever för prov B15.
Kurs B kan vara både nybörjarkurs på studieväg 2 och fortsättningskurs på studieväg 1. Utformningen av dessa kurser kan se olika ut men mål och kunskapskrav är desamma. Proven för kurs B ges således till elever från två olika studievägar, studieväg 1 och studieväg 2.
Tabellen nedan visar hur många elever på nationell nivå som genomfört prov fördelat på utbildningsbakgrund under insamlingsperioden för respektive prov mellan 2012 – 20203.
Tabell 1. Elever som genomfört de nationella proven B1–B15 på riksnivå 2012–2020 i procent (Skolverket 2012, 2013, 2014, 2015, 2016, 2017, 2018, 2019, 2020). (Siffror inom parantes anger antal elever)
Utbildning
Provversioner, kurs B NP1
2012
NP 2 2013
NP 3 2013
NP 4 2013
NP5 2014
NP 6 2015
NP 7 2015
NP 8 2016
NP 9 2016
NP 10 2016
NP 11 2017
NP 12 2018
NP 13 2018
NP 14 2019
NP 15 2019
0–3 år 12,0 10,1 12,4 9,9 10,8 7,4 7,9 6,7 6,1 7,3 5,4 7,8 7,0 11,7 9,2
4–6 år 11,0 11,3 12,1 10,6 10,3 10,2 11,5 10,5 9,7 10,7 10,4 11,9 12,3 12,8 12,7
7–9 år 19,0 19,2 20,6 20,8 22,3 23,3 22,3 25,7 23,3 26,9 25,8 25,0 27,0 24,4 23,4
10–12 år 34,0 35,1 30,5 32,5 31,9 34,0 33,3 30, 33,5 31,9 31,1 32,7 29,4 28,1 26,9
13år eller
mer 18,0 18,5 17,4 20,5 20,4 20,7 19,1 20,7 20,3 17,6 19,1 16,0 18,0 14,4 19,2
Okänd* 6,0 5,8 7,0 5,8 4,3 4,3 5,9 5,9 7,1 5,6 8,2 6,6 6,3 8,5 8,7
Totalt i % (antal prov)
100%
(2329)
100%
(4482)
100%
(1846)
100%
(3216)
100%
(1934)
100%
(4733)
100%
(2181)
100%
(1959)
100%
(4910)
100%
(4692)
100%
(1963)
100%
(3073)
100%
(1191)
100%
(2165)
100%
(762)
*Kategori ”Okänd” innebär att uppgiften är osäker eller saknas.
Enligt kursplanen vänder sig kurs B till elever med kort utbildningsbakgrund. Trots detta kan det konstateras att andelen elever med 13 eller fler års utbildning är relativt hög bland elever som genomfört ett nationellt prov för kurs B.
3Varje prov kan användas under flera år. Siffrorna i tabellen för varje provversion baseras på samtliga genomförda prov under perioden. Detta innebär till exempel att alla elever som genomfört prov B14 under insamlingsperioden som sträcker sig fram till sista september 2020, finns redovisade i spalten för B14.
Resultat på nationell nivå
I detta avsnitt redovisas delprovsresultat för prov B14 och B15 utifrån SCB:s insamlade material.
Figur 1. Prov kurs B, delprov LÄSA jämförelse av minst betyg E på nationell nivå.
Figur 2. Prov kurs B, delprov HÖRA jämförelse av minst betyg E på nationell nivå.
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100
B1 2012
B2 2013
B3 2013
B4 2013
B5 2014
B6 2015
B7 2015
B8 2016
B9 2016
B10 2017
B11 2017
B12 2018
B13 2018
B14 2018
B15 2019
Procent
LÄSA
minst E population
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100
B1 2012
B2 2013
B3 2013
B4 2013
B5 2014
B6 2015
B7 2015
B8 2016
B9 2016
B10 2017
B11 2017
B12 2018
B13 2018
B14 2018
B15 2019
Procent
HÖRA
minst E population
7(11)
Figur 3. Prov kurs B, delprov SKRIVA jämförelse av minst betyg E på nationell nivå.
Figur 4. Prov kurs B, delprov TALA jämförelse av minst betyg E på nationell nivå.
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100
B1 2012
B2 2013
B3 2013
B4 2013
B5 2014
B6 2015
B7 2015
B8 2016
B9 2016
B10 2017
B11 2017
B12 2018
B13 2018
B14 2018
B15 2019
Procent
SKRIVA
minst E population
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100
B1 2012
B2 2013
B3 2013
B4 2013
B5 2014
B6 2015
B7 2015
B8 2016
B9 2016
B10 2017
B11 2017
B12 2018
B13 2018
B14 2018
B15 2019
Procent
TALA
minst E population
Figur 5. Proven kurs B 2012–2020, procentandel elever med minst betyg E, nationell nivå (Skolverket 2013, 2014, 2015, 2016, 2017, 2018, 2019, 2020).
Av diagrammen framgår att delprovet Tala har den största andelen godkända resultat (över 90 procent) och att resultaten är relativt stabila över tid. Vad gäller delprov Läsa och Skriva har resultaten varierat något mer över tid. Delprov Skriva är dessutom det delprov som över tid har haft störst andel underkända resultat. I de senaste tre provversionerna har dock andelen underkända resultat för delprov Läsa och Höra närmat sig eller överstigit andelen underkända resultat för delprov Skriva. I prov B3 och B4 kan noteras att andelen godkända för delprov Skriva var något lägre än för de andra provversionerna. Provgruppens analys av skrivuppgifterna från dessa provversioner tyder på att det låga resultatet kan förklaras av att det i dessa prov infördes nya uppgiftsformat som till viss del var obekanta för eleverna. I prov B15 avviker resultatet för delprov Höra från tidigare resultat med en markant nedgång i andel godkända resultat.
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100
B1 2012
B2 2013
B3 2013
B4 2013
B5 2014
B6 2015
B7 2015
B8 2016
B9 2016
B10 2017
B11 2017
B12 2018
B13 2018
B14 2018
B15 2019
Procent
PROV B
LÄSA HÖRA SKRIVA TALA
9(11)
Resultat på nationell nivå utifrån utbildningsbakgrund Figur 6–13. Andelen godkända elever på nationell nivå utifrån utbildning och delprov.
Vid en analys av resultaten uppdelade efter utbildningsbakgrund kan man se att det finns ett samband mellan längre utbildningsbakgrund och högre resultat för delproven Läsa, Höra och Skriva. Elever med tio eller fler års skolbakgrund tenderar att få ett högre resultat än övriga testtagare på dessa delprov. Sambandet är dock något mindre framträdande för delprov Tala.
Detta stämmer med hur det har sett ut i tidigare uppföljningsrapporter.
Provgruppens insamling
Som nämnts ovan samlar provgruppen in ett urval av genomförda prov för att kunna utvärdera och utveckla proven. Denna insamling gör det möjligt för provgruppen att följa upp resultat på uppgiftsnivå och på så sätt närmare kunna analysera eventuella avvikelser eller trendbrott för proven.
För prov B14 inkom 109 genomförda prov till provgruppen från 27 kommuner, vidare inkom 14 lärarenkäter. Motsvarande siffror för prov B15 var 52 prov från 15 kommuner och 7 lärarenkäter. Antalet inskickade prov är liksom i tidigare provversioner lågt i förhållande till antalet genomförda prov under perioden, vilket var 2165 för prov B14 och 762 för prov B15 (SCB). Dock kan nämnas att korrelationen är hög mellan de resultat som skickats in till provgruppen och resultaten på nationell nivå, varför provgruppen bedömer att analyser kan göras på uppgiftsnivå utifrån de inskickade proven.
Värt att notera är det mycket låga antalet inskickade lärarenkäter som i denna insamlingsperiod sjunkit ytterligare jämfört med tidigare år. Den sjunkande trenden har pågått sedan prov 1 och fick en kraftig nedgång i samband med prov 8 som var första gången enkäten genomfördes digitalt, vilket framgår av figur 1 nedan.
11(11)
Figur 14. Antal inskickade enkäter B1–B15.
De få lärare som har svarat på enkäten är överlag positiva till provens innehåll och utformning och anser att provet ger stöd för att konkretisera kursplanen och stöd för betygssättning. De har också kommit med konstruktiva synpunkter och förslag på förbättringar. De få lärare (7 svar) som har svarat på enkäten för prov B15 har dock kommenterat att de upplever att delprov Höra har varit för svårt för eleverna och att provet som helhet var svårare än vanligt. Provgruppen vill rikta ett stort tack till de lärare som svarat på enkäten men på grund av det begränsade antalet svar kommer ingen närmare analys av enkätsvaren att redogöras för i denna rapport. Provgruppen arbetar med att ta fram nya rutiner för insamling av både genomförda prov och lärarenkäter.
Avslutning
Sammanfattningsvis kan konstateras att resultaten för prov B14 ligger i linje med tidigare provversioner medan prov B15 sticker ut med färre andel godkända elever i samtliga delprov i jämförelse med prov B14. Särskilt sticker resultaten för delprov Höra ut med en betydande minskning av andel godkända resultat. Dessa resultat kan bero på förändringar i elevpopulationen4 eller på innehåll och format i delprovet. Vidare analyser behöver således göras av såväl elevpopulationen som delprovet i sig.
Ytterligare en oroande utveckling är att antalet inskickade prov till provgruppen blir färre för varje ny uppföljningsperiod. Denna utveckling riskerar att få en negativ inverkan på provgruppens möjlighet att följa upp och analysera resultat på uppgiftsnivå, vilket är av stor vikt för att kunna säkra kvaliteten hos provet och följa upp avvikelser i resultat på nationell nivå.
Som nämnts tidigare fortsätter även den negativa trenden med ett sjunkande antal ifyllda lärarenkäter, vilket gör det svårt för provgruppen att på ett systematiskt sätt följa upp lärares åsikter om och uppfattningar av provet.
Resultatrapporten visar också att en stor andel av de som genomför proven uppges ha mer än 13 års utbildningsbakgrund trots att kursen i första hand vänder sig till elever med kortare utbildningsbakgrund. Orsakerna till detta är troligtvis flera. Det kan till exempel finnas fler aspekter än den av eleven uppgivna skolbakgrunden som vägs in vid kursplacering.
4 Här kan nämnas att det är markant färre elever som har genomfört prov B15 än tidigare provversioner, endast 762 elever, vilket kan göra urvalet något mindre representativt för populationen som helhet.
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100
B1 B2 B3 B4 B5 B6 B7 B8 B9 B10 B11 B12 B13 B14 B15
