• No results found

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Cri du chat syndrom

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Cri du chat syndrom"

Copied!
5
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Synonym 5p-deletionssyndromet.

Beräknad förekomst

2:100 000 födda. Vanligare hos flickor.

Allmänna symtom

Svagt högfrekvent skrik hos nyfödda på grund av litet struphuvud. Utvecklings­

störning, försenad motorisk utveckling och muskelslapphet förekommer i olika grad.

Infektionskänslighet är vanligt. En tredjedel har medfött hjärtfel.

Orofaciala/

odontologiska symtom

Ett karaktäristiskt utseende ingår i symtombilden. Några av barnen föds med läpp-, käk- och/eller gomspalt. Liten underkäke är vanligt liksom öppet bett i

framtandsregionen och överbett. Munmotoriken är mestadels påverkad och sugsvårigheter, ätsvårigheter och dregling är vanligt. Utvecklingsstörning och munmotorisk funktionsnedsättning medför kommunikationssvårigheter.

Orofacial/

odontologisk behandling

• Det är viktigt att personer med Cri du chat syndrom tidigt får kontakt med tandvården för förstärkt förebyggande vård.

• Tand- och bettutveckling ska följas. Vid avvikelser ska ortodontist konsulteras på tidigt stadium för planering av eventuell bettkorrigerande behandling.

• Vid gomspalt ansvarar ett specialistteam för uppföljning och behandling.

• Munmotorisk träning kan vara aktuellt vid ätsvårigheter, talsvårigheter och dregling.

• Tal-, språk- och kommunikationsträning är ofta motiverat.

• Läkarkontakt rekommenderas före tandbehandling vid medicinska tillstånd, som t.ex. hjärtfel.

Källor MHC-basen Ovanliga diagnoser Dokumentation-Ågrenska Rapport från observationsschema 34 observationsscheman

ICD-10 Q93.4

Munhälsa och orofacial

funktion hos personer med

Cri du chat syndrom

(2)

Antal: 34 Åldrar: 3 - 43

Sammanfattning

Accept vid tandundersökning

¹ Inrapporterat via frågeformulär

Antal

Ingen 6

Negativ 6

Motvilligare 8

Positiv 5

Uppgift saknas 9

Summa: 34 Viss försiktighet bör iakttas vid tolkning av diagrammet eftersom antal individer är färre än 100.

(14) (20)

Åldersfördelning

(3)

Munhälsa

0 1 2 3 4 5 6

Uppgift

saknas Antal

Tandsten 0 0 0 1 0 0 0 33 7

Gingivit 0 0 0 1 0 0 0 33 7

Plack 0 0 0 0 1 0 0 33 7

Slitage 1 0 0 0 0 0 0 33 7

Munhälsoindex¹ Karies

TANDSTEN

Tandstensindex baserat på förekomsten av tandsten på utsidan (buccalt) vid 6 indikatortänder. 0 anger total avsaknad av tandsten, 6 anger tandsten vid samtliga indikatortänder.

GINGIVIT

Gingivitindex (tandköttsinflammation) baserat på förekomsten av blödning vid sondering på utsidan (buccalt) vid 6 indikatortänder. 0 anger ingen blödning, 6 anger blödning vid samtliga indikatortänder.

PLACK

Plackindex baserat på förekomsten av synligt plack på utsidan (buccalt) vid 6 indikatortänder. 0 anger total avsaknad av plack, 6 anger plack vid samtliga indikatortänder.

SLITAGE

Slitageindex, sammanvägning av tandslitage i 6 olika segment i bettet. Bedöms enbart i permanenta bettet, ej i mjölktänder.

En sammanvägning baserad på den bedömning som finns i flest segment.

0: inget tandslitage eller försumbar nötning av emaljen i något av segmenten 1: tydligt slitage av emaljen, eventuellt in till dentin på enstaka ställen.

2: slitage av dentinen upp till 1/3 av kronans höjd.

3-6 år 7-12 år 13-19 år >19 år

deft Undersökta 21 8

Antal mjölktänder Antal med deft=0 20 8

med karies eller Medelvärde 0.7 0.0

fyllning Standardavvikelse 2.3 0.0

Uppgift saknas 9 4

DMFT Undersökta 8 2 3

Antal permamenta Antal med DMFT=0 7

tänder med karies Medelvärde 0.3 4.0 10.3

eller fyllning Standardavvikelse 0.8 1.4 3.5

Uppgift saknas 2 0 0

(4)

Bettförhållanden

Antal

Neutralbett 12

Överbett 14

Underbett 1

Uppgift saknas 7

Summa: 34

Maximal gapning

Barn yngre än 10 år Barn från 10 år och vuxna

Antal

-20 0

21-30 0

31-40 1

41-50 1

51- 0

Uppgift saknas 24

Summa: 26

Antal

-20 0

21-30 0

31-40 1

41-50 0

51- 1

Uppgift saknas 6

Summa: 8

Profil¹ Underkäkens lutning¹

Antal

Normal 4

Konvex 3

Konkav 0

Uppgift saknas 0

Summa: 7

Antal

Normal 4

Ökad 2

Minskad 0

Uppgift saknas 1

Summa: 7

¹ Uppgiften införd i version 2 (2008) av observationsschemat.

(5)

Kliniska variabler

Antal Ja-svar

Totalt = 34(%) ♂ = 14 (%) ♀ = 20 (%) Uppgift saknas

Låg tonus i läpparna 29 (85) 12 (86) 17 (85) 2

Öppen mun i vila 26 (76) 11 (79) 15 (75) 2

Nedsatt rörlighet i tungan 19 (56) 8 (57) 11 (55) 4

Öppet bett 12 (35) 6 (43) 6 (30) 7

Smalt gomvalv 8 (24) 3 (21) 5 (25) 8

Låg tonus i tungan 6 (18) 5 (36) 1 (5) 4

Högt gomvalv 5 (15) 3 (21) 2 (10) 8

Nedsatt stabilitet i nacken 5 (15) 1 (7) 4 (20) 3

Låg tonus i tuggmuskulaturen 4 (12) 2 (14) 2 (10) 10

Ansiktsasymmetri 3 (9) 1 (7) 2 (10) 3

Glesställning 2 (6) 1 (7) 1 (5) 9

Trångställning 1 (3) 1 (7) 0 (0) 8

Djupbett med gingival kontakt 1 (3) 0 (0) 1 (5) 8

Hög tonus i läpparna 1 (3) 0 (0) 1 (5) 4

Talsvårigheter

Antal

Saknar tal 20

Mycket svårförståeligt tal 9

Något otydligt tal 3

Uppgift saknas 1

Summa: 33

References

Related documents

Inlärningssvårigheter och beteendeproblematik är vanligt hos dem som får sjukdomen före 10 års ålder men även vid debut i vuxen ålder kan kognitiva funktioner vara

Jag borstar själv ibland, och ibland får jag hjälp 5.

Även risken för bakteriespridning från munhålan till defekta hjärtklaffar med efterföljande endokardit, talar för behov av extra förebyggande insatser för att undvika ingrepp

Gingivitindex (tandköttsinflammation) baserat på förekomsten av blödning vid sondering på utsidan (buccalt) vid 6 indikatortänder. 0 anger ingen blödning, 6 anger blödning

“vara i relation”, “vara på plats”, “vara med sig själv” och “vara i en social värld”. Vara på plats syftar till att se över miljön där vårdteamet möter personen och

På grund av ät- och sväljningssvårigheter behöver en del barn med Noonans syndrom äta ofta och kosthållet kan vara speciellt.. Språkutvecklingen är

Neurofibrom kan förekomma i munslemhinnan, och vanligen görs inget åt dessa om de inte växer eller ger obehag.. Neurofibrom kan också uppstå

En cytomegalovirusinfektion under fosterstadiet kan bland annat leda till för tidig födsel, låg födelsevikt, tillväxthämning, litet huvudomfång och påverkan på inre organ som t