Erfarenheter av bemötande i vården hos personer med Irritable bowel syndrom
Hanning Sundberg Laila Johansson Jon
Examensarbete
Huvudområde: Omvårdnad.
Högskolepoäng: 15 hp Termin/år: HT/2020
Handledare: Stefan Jansson Examinator: Titti Melin-Johansson Kurskod: OM095G
Utbildningsprogram: Sjuksköterskeprogrammet
Abstrakt
Bakgrund: Irritable bowel syndrome (IBS) är ett kroniskt tillstånd och en vanligt förekommande mag–tarmsjukdom med varierande symtom såsom buksmärtor, uppblåsthet, diarréer eller förstoppning. Då symtomen är föränderliga och kan skilja från person till person finns ofta behov av återkommande kontakt med vården för att finna effektiv symtomlindring.
Syfte: Syftet var att belysa personers upplevelser av omvårdnad vid Irritable bowel syndrome. Metod: En litteraturöversikt med induktiv ansats utfördes med kvalitativa och kvantitativa artiklar från databaserna Cinahl och PubMed för att få en uppfattning av valt problemområde. Resultat: Fynden delades in i två huvudkategorier; Negativa och nedbrytande möten och Positiva och stärkande möten med fem underkategorier Otillräcklig information, Okunskap och misstro, Negativa kommentarer, Anpassat lärande och Empatiskt bemötande.
Diskussion: Som en del i att skapa ett positivt vårdtillfälle för personer med IBS bör sjuksköterskan utifrån aktuell kunskap försöka forma en trygg miljö som uppmuntrar till dialog för att tillsammans med personen bygga en anpassad vårdplan utifrån dennes behov.
Slutsats: Resultatet belyser vikten av vidare forskning och att vårdteamet får mer kunskap om hur deras bemötande kan påverka personer med IBS, för att på så sätt kunna anpassa vården på ett sätt som främjar personens hälsa och välbefinnande.
Nyckelord: bemötande, erfarenhet, Irritable Bowel Syndrome, kunskap, personcentrerad vård, upplevelser.
Innehåll
Introduktion 1
Bakgrund 1
Symtom och psykosocial påverkan vid Irritable Bowel Syndrome 1
Omvårdnad vid IBS 2
Personcentrerad omvårdnad 3
Problemformulering 4
Syfte 4
Metod 4
Design 4
Inklusionskriterier 4
Litteratursökning 5
Urval, relevansbedömning och kvalitetsgranskning 7
Analys 7
Etiska överväganden 9
Resultat 9
Negativa och nedbrytande möten 9
Otillräcklig information 9
Okunskap och misstro 10
Negativa kommentarer 11
Positiva och stärkande möten 12
Anpassat lärande 12
Empatiskt bemötande 13
Diskussion 14
Metoddiskussion 14
Resultatdiskussion 16
Slutsats 19
Referenser 20
Bilaga 1 Bilaga 2
1
Introduktion
En stor patientgrupp som sjuksköterskor möter i vården är de som lever med Irritable Bowel Syndrome (IBS). Att synliggöra dessa personer och deras erfarenheter från bemötande av vårdteamet kan främja sjuksköterskans möjligheter att involvera och individanpassa omvårdnaden.
Bakgrund
IBS är en vanligt förekommande mag– och tarmsjukdom. Prevalensen i Sverige ligger runt 10 procent (ca. 1 miljon), där fler kvinnor än män är drabbade. Att leva med IBS medför ofta en försämrad livskvalitet för den drabbade individen med återkommande buksmärta och stora resurser för samhället till följd av upprepade sjukskrivningar. Med ett bra bemötande och fokus på personcentrerad vård finns möjlighet att fånga upp fler individer med IBS, och därigenom undvika onödigt lidande (Simrén, Törnblom, Palsson & Whitehead, 2017).
Symtom och psykosocial påverkan vid Irritable Bowel Syndrome
IBS är ett långvarigt tillstånd som påverkar matsmältningsapparaten och den psykosociala hälsan och orsakar episoder av buksmärtor, uppblåsthet, diarréer, förstoppning, gaser, buksmärtor och förändrade toalettvanor (Brandt et al., 2009; Coutts, 2019; Vandvik, Lydersen & Farup, 2006). Den varierade intensiteten hos sjukdomen hos olika personer innebär stora skillnader i uppfattad sjukdomsbild av IBS, där det för vissa blir ett
oregelbundet irritationsmoment och för andra starkt nedsättande av livskvaliteten. Detta kan vara problematiskt eftersom dessa symtom till viss del även kan framträda hos friska individer, vilket leder till att många går med symtom i flera år utan att söka vård eller få rätt diagnos (Casiday, Hungin, Cornford, Wit & Bell, 2008). En studie beskrev hur
sjuksköterskor återkommande uppmärksammade att personer med misstänkt IBS vid tidigare besök inte utretts fullständigt och därför inte fått en helt fastställd diagnos. Detta kunde då leda till längre vårdtider och behov av ytterligare utredningar innan
sjuksköterskan kunde ge anpassade lärtillfällen runt IBS (Bengtsson, Ulander, Börgdal &
Ohlsson, 2010).
2
Omvårdnad vid IBS
Bengtsson et al., (2010) beskrev sjuksköterskan som en central del i omvårdnaden av IBS sett utifrån att ge information och skapa vårdplaner. Viktiga aspekter som lyftes var att lära personer med IBS om sjukdomstillståndet och olika metoder för att symtomlindra, i syfte att främja personens möjligheter till egenvård. En annan aspekt var att uppmärksamma behov hos personen av ytterligare utredningar eller särskilda insatser från dietist och psykolog.
Symtomlindring kretsar i huvudsak runt livsstilsförändringar som kostvanor och motion (Chey, Kurlander & Eswaran, 2015; Bengtsson et al., 2010). Gällande kostreglering kan sjuksköterskan vara behjälplig för IBS-personer genom informativa samtal runt utlösande kost vid diarré eller förstoppning, där exempelvis probiotika verkar lösgörande vid förstoppning. Fettreduktion och mindre portioner kan även de ge en positiv effekt, men uteslutningsdieter bör övervägas i samförstånd med dietist. Utöver kostreglering så kan samtal runt fysisk aktivitet ha en framträdande roll eftersom motion kan ge effekt både vid förstoppning och vid flera psykiska symtom (Simrén et al., 2017).
Några generella vårdplaner för symtomlindring vid IBS finns inte enligt Statens beredning för medicinsk utvärdering och social utvärdering (SBU, 2015) men forskning tar upp olika aspekter som bör visas hänsyn vid utformning av lärtillfällen. Chey et al., (2015) belyser vikten av relationsskapande som en del i att uppnå god behandling av IBS-personer. Detta grundar sig i att livsstilsförändringar ofta sträcker sig över tid och kan behöva justeras under flera vårdtillfällen innan effektiv symtomlindring uppnås. För att uppnå detta bör omvårdnaden utgå från personens egna behandlingsmål så att vårdplanen upplevs rimlig och hanterbar att följa.
Casiday et al., (2008) betonar vikten av att föra dialog och anpassa vården efter personers erfarenheter. Där framkom det att flera personer med IBS hade utvecklat olika
copingstrategier för att hantera sjukdomssymtomen, bland annat genom att anpassa sig både socialt och aktivt utifrån när och vad de äter. Vid konsultation med sjukvårdsteamet rekommenderades därför diskussion runt dessa utlösande faktorer i syfte att bättra på eventuella redan fungerande copingstrategier.
3
Personcentrerad omvårdnad
Personcentrerad vård är en vårdform där personen står i centrum. Sjuksköterskan bör skapa en god och tillitsfull relation till personen som behöver omvårdnad. För att genom stöttning och guidning hjälpa denne att uppnå en känsla av hälsa och välbefinnande, vilket är
omvårdnadens huvudsakliga mål tillsammans med att förebygga och lindra sjukdom och onödigt lidande. I sjuksköterskans roll ingår det att tillgodose personens basala och specifika omvårdnadsbehov såväl psykiska, sociala, fysiska och kulturella enligt Näsman, Lindholm,
& Eriksson (2008).
Att som vårdteam noggrant lyssna på personens och närståendes berättelse och bygga ett partnerskap ska ingå i personcentrerad vård. Personen med IBS ska ses som en
medmänniska med föränderliga behov och förmågor, vilka kan förstärkas eller minskas. Tre nyckelbegrepp ingår i personcentrerad vård och de är partnerskap, personberättelse och dokumentation. Det centrala är att bygga ett partnerskap med personen, lyssna till personberättelsen och dokumentera personberättelsen (Ekman et al., 2011).
McCormack och McCance (2010) beskriver personcentrering som ett förhållningssätt som etableras när terapeutiska relationer formas och utvecklas mellan vårdgivare, personer och andra som är betydelsefulla för personen i dennes liv. Grunden ska utgöras av en vård byggd på respekt för personen, den enskildes rätt till självbestämmande, ömsesidigt erkännande och förståelse. Personcentrering blir först möjlig i miljöer som främjar ett ständigt utvecklingsarbete.
Det finns fyra begrepp som McCormack (2004) hävdar är centrala för personcentrerad vård:
“vara i relation”, “vara på plats”, “vara med sig själv” och “vara i en social värld”. Vara på plats syftar till att se över miljön där vårdteamet möter personen och hur den påverkar mötet. Vara i relationen syftar till vikten av mötet med personen inom vården. Hur mötet påverkar omvårdnadsresultatet och personens inställning till vården. Vara i en social värld handlar om hur individen ter sig socialt genom att förändra och hitta nya sätt att leva. Vara
4 med sig själv, beskriver vilka värderingar sjuksköterskan och personen med behov har och hur de påverkar både individuella och gemensamma beslut om omvårdnad och behandling.
Problemformulering
Att leva med IBS kan medföra föränderliga symtom både i intensitet och variation, med ibland stora skillnader mellan personer med IBS. Då sjukdomen på grund av detta inte har någon behandling som passar alla så kan behov finnas relaterat till återkommande
omvårdnads- interventioner från sjuksköterskan. Dessa kan gälla livsstilsförändringar för att dämpa IBS- symtomen och copingstrategier för att kunna hantera vardagen. Denna
litteraturöversikt avser att bidra till en ökad förståelse gällande personers upplevelser och behov av omvårdnad vid IBS, vilket främjar sjuksköterskans förutsättningar att kunna stödja och hjälpa, i syfte att förbättra dennes hälsa samt lindra symtom.
Syfte
Syftet var att belysa personers upplevelser av omvårdnad vid Irritable bowel syndrome
Metod
Design
Vald design för detta arbete är en litteraturöversikt rörande upplevelser av omvårdnad för personer med IBS. Enligt Friberg (2017, s. 141-152) är syftet med en litteraturöversikt att skapa en överblick över forskningsläget inom valt område. Detta skedde genom att granska aktuell forskning, både kvalitativa och kvantitativa studier i relevanta databaser.
Litteraturöversikten använder en induktiv ansats, vilket Priebe & Landström (2012, s. 37) beskriver som ett insamlande av material, baserat på personupplevelser och erfarenheter.
Inklusionskriterier
Artiklar som inkluderats i denna litteraturöversikt skulle vara skrivna på engelska, svenska, norska eller danska och vara publicerade mellan 2010-2020. Enbart originalartiklar som blivit vetenskapligt granskade inkluderades, därutöver ställdes krav på etiskt resonemang
5 eller etiskt godkännande från en kommitté (Wallengren & Henricson, 2012, s. 492). Deltagare i artiklarna är vuxna personer (> 18 år) med IBS.
Litteratursökning
Litteratursökning av vetenskapliga artiklar som motsvarade syfte och problemformulering för litteraturöversikten genomfördes i databaserna PubMed och Cinahl. Två sökningar gjordes under 2020 i Cinahl och PubMed med booleska sökoperatörer OR och AND, även trunkering (*) för fritextsökning.
I sökningen i PubMed användes MeSH-termerna "Irritable Bowel Syndrome"[MeSH],
"Adaptation, Psychological"[MeSH] och "Patient Satisfaction"[MeSH] som kopplades samman med booleska operatörerna AND och OR. Sökningen begränsades genom att bara inkludera artiklar publicerade mellan 2010-2020 skrivna på engelska, svenska, norska eller danska vilket resulterade i 115 träffar varav sju valdes efter kvalitetsgranskning.
Den andra sökningen genomfördes i Cinahl med sökorden; Irritable Bowel Syndrome AND Patient Attitudes OR Patient Satisfaction OR Professional-Patient Relations. Med följande begränsningar; Peer Reviewed, Published Date: 20100101-20201231 och English Language.
Denna sökning genererade 56 träffar, där tre artiklar inkluderades i resultatet. För översikt av sökord använda i respektive databas, se Tabell 1.
6 Tabell 1
Översikt av sökningar
Databas Datum
Sökord Avgr. Antal
träffar
Urval*
1
Urval*
2
Urval*
3
Urval*
4
Valda artiklar
Artikel- författare
PubMed 200902
"Irritable Bowel Syndrome"[M eSH] AND ("Adaptation, Psychological"
[MeSH] OR
"Patient Satisfaction"[
MeSH])
Engelska, svenska, norska, danska 2010-2020
115 115 47 32 14 7 Björkman et al.,
(2016);
Farndale et al., (2011); Halpert et al., (2011);
Harvey et al., (2018);
Håkanson et al., (2010);
Håkanson et al., (2012);
Ringström et al., (2012)
Cinahl 200902
(MM "Irritable Bowel Syndrome") AND ( (MH
"Patient Attitudes") OR (MH "Patient Satisfaction") OR (MH
"Professional- Patient Relations") )
Engelska, svenska, norska, danska 2010-2020 Peer Reviewed
51 51 22 13 8 6** Björkman et al.,
(2013);
Björkman et al., (2019); Quigley et al., (2018)
*Urval 1: Titel lästes, Urval 2: Abstrakt lästes, Urval 3: Artikel lästes i sin helhet, Urval 4:
Kvalitetsgranskning genomfördes
**3 dubbletter
7
Urval, relevansbedömning och kvalitetsgranskning
Vid genomgång av valda artiklar lästes först titel, följt av abstrakt och sen lästes artikeln i sin helhet och bedömdes utifrån relevans i förhållande till syfte och inklusions- och exklusions- kriterier (Tabell 1). De som uppfyllde relevanskraven genomgick en kvalitetsbedömning utifrån två mallar med kriterier anpassade efter artiklarnas metod. Kvantitativa granskades enligt Friberg (2017, s. 187) och kvalitativa studier genomfördes enligt (SBU, 2020). För att inkluderas i litteraturöversikten behövde artiklarna uppnå medel eller hög kvalité efter kvalitetsbedömningen, där särskilda kriterier vägde mer än andra. För de artiklar med kvalitativ metod prioriterades noggrannhet runt resultatets relevans, urval och dataanalys.
Om 16 eller fler av totalt 20 frågor besvarades i positiv bemärkelse ansågs kvalitén vara hög, medan svarsfrekvens på 13-15 resulterade i medel kvalité. Framkom allvarliga brister vid någon av frågorna exkluderades artikeln (se Tabell 3, Bilaga 1). Gällande kvantitativa artiklar skulle 7 eller 10 av totalt 13 frågor gå att tydligt svara på för medel respektive hög kvalité. Tydligt beskriven resultatdel som svarade mot syftet, samt utförligt gjord
datainsamling och metod skulle gå att utläsa för inklusion av artikeln. Kvalitetsgranskning resulterade i åtta kvalitativa och två kvantitativa artiklar som inkluderades i resultat. Se Tabell 4 - Översikt av inkluderade artiklar (Bilaga 2).
Analys
Åtta kvalitativa artiklar analyserades enligt metod av Graneheim och Lundman (2004). Efter att ha läst artiklarna flera gånger, för att få en tydligare helhetsbild, valdes meningsbärande enheter ut som svarade mot litteraturstudiens syfte. Dessa översattes till svenska med ett Engelsk-svensk lexikon (Petti, 2001) och kondenserades i syfte att sammanfatta huvudfynd utan att förlora dess innebörd. Nästa steg i analysprocessen var att koda de kondenserade enheterna, vilket kan likställas med att rubricera enheterna i syfte att skapa nya inblickar och förståelse för insamlad data utifrån ett specifikt sammanhang. Efter detta skapades
kategorier och subkategorier utifrån skapade koder, vilka fungerade som generaliserande kataloger för att tydliggöra skillnader och likheter mellan kodat material. Viktigt vid
kategorisering är att inga koder lämnas utanför en kategori samtidigt som de inte ska platsa
8 i fler än en. Utifrån koderna kunde sedan subkategorier och kategorier skapas. Se Tabell 2 för exempel på kvalitativ analys.
Tabell 2
Exempel på kvalitativ analys enligt Graneheim och Lundman Meningsbärande enhet Kondenserad
meningsenhet
Kodad Subkategori Kategori
Personers lidande relaterades till IBS- symptom och att ej bli betrodd av vårdteamet angående symptomens faktiska påverkan
Lidande kunde uppstå från både symtombild och upplevelse av att inte bli betrodd.
Att ej bli betrodd innebar ökat sjukdoms lidande
Okunskap och misstro
Negativa och nedbrytande möten
Av personerna framkom det att psykosomatiska förklaringar till IBS framlagda av sjukvårds- teamet ibland likställdes med “Vårdteamet tror att jag har orsakat IBS själv”.
Symtom som härleddes till psykisk ohälsa kunde upplevas anklagande.
Anklagande möten med vårdteamet.
Negativa kommentarer
Negativa och nedbrytande möten
“Vid varje besök (på mage/tarm) lärde jag mig lite mer vilket hjälpte en hel del. Du får så mycket information och det är genom den som jag fått nya perspektiv på mina problem”
Informativa besök gav nya
perspektiv på upplevda problem
Ökad förståelse av sjukdom
Anpassat lärande
Positiva och stärkande möten
Analys av två kvantitativa artiklar gjordes enligt Friberg (2017,s. 148). I enlighet med Fribergs metod lästes materialet genomgående flera gånger för att få en god förståelse för både innehåll och sammanhang. Därefter markerades ord och meningar som svarade till syftet i varje artikel, varpå flera huvudkategorier kunde fastställas. Dessa kategorier
jämfördes därefter med varandra för att synliggöra likheter och skillnader mellan artiklarnas data. För att undvika feltolkningar genomförde författarna analysprocessen var för sig. Inga skillnader mellan tolkat resultat synliggjordes. Det som framkom i det kvantitativa resultatet fördes in under de kategorier som framkom vid den kvalitativa tolkningen. Varje stycke i resultatet börjar med resultat av den kvalitativa forskningen och där det finns resultat från den kvantitativa så har den placerats sist i stycket.
9
Etiska överväganden
Läsning och bearbetning av artiklarna har skett enligt Wallengren och Henricson (2012, s.
492) där egna värderingar och förförståelse har försökt att åsidosättas i största möjliga utsträckning i syfte att öka objektiviteten. För att göra detta har artiklarnas resultat analyserats och bearbetats enskilt där likheter och skillnader sedan diskuterats utifrån relevans till syftet. Ingen relevant data har medvetet uteslutits då det skulle kunna förvränga resultatet. Engelsk-svensk lexikon (Petti, 2001) användes vid översättning av meningar och ord med litteratur på engelska för att minska risken för feltolkning. Artiklarna hade ett etiskt resonemang eller ett godkännande av en etisk kommitté.
Resultat
Resultatet som kunde utläsas från de tio utvalda artiklarna presenterades med två huvudkategorier och fem underkategorier. Den första huvudkategorin var: Negativa och nedbrytande möten med underkategorierna Otillräcklig information, Okunskap och misstro och Negativa kommentarer. Den andra huvudkategorin var; Positiva och stärkande möten med underkategorierna; Anpassat lärande och Empatiskt bemötande.
Negativa och nedbrytande möten
Otillräcklig informationÅterkommande beskrev personerna hur lärtillfällen beträffande IBS kunde upplevas rutinbundna och otillräckliga i både antal och längd (Håkanson, Sahlberg-Blom &
Ternestedt, 2010; Ringström, Sjövall, Simren & Ung, 2013; Harvey et al., 2018; Farndale &
Roberts, 2011). För vissa skapade detta upplevelser av att bli placerade i fack utan någon hänsyn till individanpassning vilket kunde leda till minskat hopp om att hitta effektiv behandling i framtiden (Harvey et al., 2018). En del personer lyfte att de inte erbjudits utbildningstillfällen då vårdkontakten brutits i ett tidigt skede. Detta beskrevs som “att vara tillbaka på ruta ett” med känslor av övergivenhet och att vara utan stöttning i att hitta tillbaka till välmående. En annan aspekt av detta som deltagarna i studien lyfte var känslan
10 av att behöva kämpa för att få ta del av informationstillfällen, behandlingsmöjligheter och egenvårdsråd. Övergripande gavs få tillfällen att kunna föra dialog och ställa frågor till vårdteamet (Håkansson et al., 2010).
Värt att notera var att lärtillfällen inte alltid värderades lika bland personerna med IBS, där vissa påtalade hur vikten av lärande skiftade för de som nyligen diagnostiserats jämfört med de som levt med IBS i flera år. Långtidssjuka kunde många gånger mer om sjukdomen än vårdteamet, och för dem var det ofta viktigare med uppmuntran och bekräftelse än utbildningstillfällen (Björkman, Ringström, Simrén, Myrgren & Jakobsson Ung, 2019).
in
Okunskap och misstro
Bristande kunskap om IBS hos vårdteamet ledde många gånger till känslor av hjälplöshet och frustration hos personerna med IBS (Harvey et al., 2018; Farndale & Roberts, 2011;
Håkanson et al., 2010; Björkman, Simrén, Ringström & Jakobsson Ung, 2016; Ringström et al., 2013; Björkman, Dellenborg, Ringström, Simrén & Jakobsson Ung, 2014; Björkman et al., 2019). Själva upplevelsen av att vårdteamet inte var kunniga inom området ledde ofta till att personernas förtroende och tillit undergrävdes, vilket kunde påverka deras följsamhet, copingstrategier och hopp om förbättring (Harvey et al., 2018; Ringström et al., 2013). Detta kunde många gånger bero på skilda uppfattningar och bristande kommunikation mellan vårdteamet och personen. I en artikel av Quigley, Horn, Kissous-Hunt, Crozier & Harris, (2018) beskrevs det i vilken grad uppfattningarna kunde skilja mellan vårdteamet och personerna med IBS, där 20% av personerna i studien upplevde att de hade kontroll över sina IBS-symtom medan vårdteamet i samma studie endast tyckte att 6% av personerna med IBS hade kontroll över sina symtom.
Det framkom även andra aspekter som bidrog till minskad tillit mot vårdteamet. Flera personer framhävde problematik runt vårdteamet som beskrev IBS som en sjukdom av mindre betydelse, med stress, psykisk ohälsa eller med inställningen att “det sitter i huvudet på personen” som bakomliggande orsak. Det fanns en känsla av att vårdteamet lade över möjligheten till förbättring av hälsa på personerna själva, vilket kunde leda till att de
11 upplevde sig övergivna av vården (Harvey et al., 2018; Björkman et al., 2016; Ringström et al., 2013; Håkanson et al., 2010). Exempelvis beskrev flera av männen i en studie att de såg IBS som en ”skräpdiagnos”, där de kände misstro och ilska mot vårdteamet. De upplevde att vårdteamet inte letat tillräckligt och att symtomen därför måste bero på en ännu
oupptäckt fysisk förklaring. De kunde inte se någon koppling mellan stress, sinnesstämning och deras IBS-symtom (Björkman et al., 2013).
I en studie där personerna beskrivit sin relation till vårdteamet, handlade 26% (34 st) av svaren om att de var i behov att bli mer lyssnade till och visade empati från vårdteamet. 25%
(32 st) tog upp att ingenting som vårdteamet gjorde hjälper personen att hantera sin IBS.
Detta var också något som påverkade deras tillit till vårdteamet negativt (Halpert & Godena, 2011).
Negativa kommentarer
Flera personer beskrev hur upplevt negativt bemötande från vårdteamet förvärrade
sjukdomslidandet. Det påtalades återkommande om hur deras livssituation bagatelliserades av vårdteamet, där en person återberättade hur denne fått höra “I’m just telling you, it’s a case of pulling yourself together. Just sit up and pull yourself together’” (Björkman et al., 2013, s. 1339). Andra typer av nedlåtande kommentarer som personerna med IBS reagerade över var “lugna ned dig” och “var inte så hysterisk” (Håkanson et al., 2010). Flera uppgav även en tro om att vårdteamet såg på dem som “galna” eller av olika anledningar ville skicka hem dem, vilket kunde leda till att personerna kände sig obekväma och inte vågade fråga vårdteamet om hjälp (Halpert & Godena, 2011). På frågan: “Do you feel you can ask or clarify with your provider all your questions about your illness and treatment?” svarade hälften (49,9%) av personerna ja och 50,1% svarade nej (Mira et al., 2018, s. 617). Av de kommentarer som berörde personernas relation till vårdteamet var 54% av kommentarerna kategoriserade som negativa och 11% var positiva, medan 35% var neutrala.
Flera personer tog upp negativt bemötande av att bli ignorerade och ej betrodda (Ringström et al., 2013; Björkman et al., 2013; Harvey et al., 2018; Farndale & Roberts, 2011; Håkanson et
12 al., 2010; Björkman et al., 2016; Håkanson, Sahlberg‐Blom, Ternestedt & Nyhlin, 2012).
Deltagarnas hopp om att kunna hantera sin IBS-sjukdom avtog när de inte blev bemötta med respekt och när de blev avfärdade som icke seriösa eller behandlade som att symtomen var inbillade (Harvey et al., 2018). Lidandet för personerna med IBS kom från symtomen men även från misstron från vårdteamet (Björkman et al., 2016). De beskrev återkommande hur de kunde känna sig anklagade för att överdriva sina symtom och för att de inbillade sig symtomen, vilket fick vissa att känna sig utpekade som hypokondriker (Ringström et al., 2013; Håkanson et al., 2010). Något som stärkte denna känsla var att få höra från vårdteamet att symtomen orsakades av nervositet eller psykisk ohälsa. För en del likställdes detta med att det var deras fel att mag- och tarmsystemet krånglade (Björkman et al., 2013; Ringström et al., 2013). Som en del av detta kunde upplevelsen av nervositet hos personerna skilja sig stort från vårteamets, som beskrivet i en studie av Quigley et al (2018). Där framkom det att 31% av personerna kände sig stressade över sin IBS medan ansvariga i vårdteamet upplevde att 65% av personerna var stressade över sin IBS. 44% av personerna med IBS beskrev känslor av frustration medan vårdteamet tyckte sig uppmärksamma denna frustration hos 76% av personerna. 9% av personerna kunde uppleva att de lade ett för stort fokus på sina symtom, där vårdteamet tyckte att 48% av personerna med IBS hade för stort fokus på sina symtom.
Positiva och stärkande möten
Anpassat lärandeDet framkom flera aspekter som främjade lärande hos personer med IBS. Dessa var delaktighet, trygghet, kontinuitet och valmöjligheter som betydande delar i att skapa ett positivt lärotillfälle och god personrelation. Det var viktigt för personerna att få tillfällen att föra dialog och kunna ställa frågor runt tillgängliga resurser och undersökningar (Björkman et al., 2016). I en studie beskrev 53% av personerna att de viktigaste egenskaperna hos vårdteamet för att kunna skapa en god personrelation var ett empatiskt förhållningssätt och tillhandahållande av lärtillfällen (Halpert & Godena, 2011).
13 En studie lyfte fram vikten av att träffa samma sjuksköterska mellan olika vårdtillfällen, inte bara för kontinuitet i vården utan också för att tilliten till sjuksköterskan kunde göra det lättare för personen att prata om sjukdomen på ett mer personligt plan. Detta ledde till att personerna kunde prata om sådant de i annat fall inte skulle känna sig bekväma nog att göra, samtidigt som den trygga miljön främjande lärandet och informationsutbytet (Björkman et al., 2019). Håkanson et al., (2012) beskrev också vikten av trygghet, där personer under grupputbildning av en sjuksköterska beskrev hur de andras berättelser gjorde att de själva vågade tala mer öppet om sina upplevelser av IBS. Diskussionerna bidrog inte bara till ny kunskap utan hjälpte flera att kunna reflektera och bilda sig nya perspektiv över sina egna situationer.
Delaktighet och betydelsen av att kunna föra dialog med vårdteamet lyftes även i en studie av Ringström et al., (2013). Där framkom det att mötet med vården uppskattades av
personerna till stor del tack vare de olika former av lärande som kunde erbjudas på
avdelningen. Exempel som togs upp var mängden informationsmöjligheter och förklaringar, samt att de gavs tillfällen att ställa frågor till och föra dialog med sjukvårdsteamet. En
person förklarade: “Each time I was at the unit, I learnt a bit more. It helped a great deal.
You are given so much information. It is through that specific information that I have gained a different perspective on my problems” (Ringström et al., 2013, s. 448)
Empatiskt bemötande
Tillit till vårdteamet togs ofta upp som en förutsättning för att kunna skapa ett gott möte (Ringström et al., 2013; Håkanson et al., 2012; Harvey et al., 2018; Farndale & Roberts, 2011;
Håkanson et al., 2010; Björkman et al., 2016; Björkman et al., 2019). “Supportive encounters were described as being listened to and having ones’ point of view acknowledged as valid and important” (Björkman et al., 2016, s. 2973). Andra övergripande beståndsdelar som flera av personerna uttryckte gällande ett positivt möte med vårdteamet var känslor av trygghet, lugn och att bli betrodda. Tiden gjorde skillnad för om mötet upplevdes som positivt eller negativt (Håkanson et al., 2010; Ringström et al., 2013; Björkman et al., 2019).
14 En annan aspekt som återgavs av personerna var betydelsen av att bli lyssnade till
(Björkman et al., 2016; Håkanson et al., 2010; Håkanson et al., 2012; Björkman et al., 2019).
One important issue of acknowledgment described by the study participants was the mutual trust that could be facilitated in an encounter when the health care professional attentively listened to and engaged in the patient’s experience of his or her illness and life situation.
Feeling significant and being listened to promoted feelings of active participation in the individual’s own health care (Håkanson et al., 2010, s. 1122).
Vikten av att få känna sig hörd togs även upp i en studie av Halpert & Godena (2011).
Personerna blev tillfrågade gällande vad de ansåg vara viktigast för att relationen till vårdteamet skulle bli så bra som möjlig, där lyssnandet och visa empati togs upp flest gånger och fanns med i 38,8% av svaren. Några uttryckte “Keep up to date on the latest studies/research on IBS…”, “Help me understand more of what I can do to help
myself”(Halpert & Godena, 2011, s. 826)
Ytterligare en beståndsdel som lyftes av flera deltagare var byggandet av person- och vårdteamsrelationen, där personerna med IBS betraktades som individer med egna erfarenheter, behov och möjligheter vid utformande av vården (Björkman et al., 2016;
Håkanson et al., 2010; Farndale & Roberts, 2011; Harvey et al., 2018; Ringström et al., 2013;
Björkman et al., 2019).
Diskussion
Metoddiskussion
Till detta examensarbete valdes en allmän litteraturöversikt utifrån Friberg (2017, s. 142) och utifrån direktiv från institutionen för omvårdnad vid Mittuniversitet. När det rör sig om en begränsad mängd forskning kan det göra att trovärdigheten sjunker. Om en systematisk litteraturöversikt använts istället hade trovärdigheten varit högre, det var dock inte genomförbart under utsatt tid.
Vid urval och avgränsning av sökord gjordes först breda sökningar på området Irritable bowel syndrome där artiklar och reviewartiklar med titlar som svarade mot syftet lästes.
Om artiklarna ansågs relevanta för ämnet noterades deras sökord och när inga nya sökord
15 kunde hittas så granskades de som ansågs meningsbärande och förekom ofta, varpå de som svarade mot syftet användes inför de slutgiltiga sökningarna. Sökningar av data för denna litteraturöversikt gjordes i databaserna Cinahl och PubMed som valdes för att de berörde ämnet omvårdnad och medicin.
Tre av artiklarna som påträffades i de slutgiltiga sökningarna utifrån databaserna PubMed och Cinahl var dubbletter, vilket ansågs stärka trovärdigheten av datainsamlingen då en mättnad av nytt resultat hade nåtts. Något som anses ha höjt reliabiliteten och
reproducerbarheten av litteraturöversikten är att urval, sökord, datainsamling och
dataanalys finns tydligt redovisade enligt Henricson (2012, s. 471-478). En svaghet som kan påverka överförbarheten är att tre av artiklarna är skrivna av till stor del samma
forskargrupp från Sverige, trots övergripande sökningar inom området. Björkman, Simrén och Ringström är några av författarna som är återkommande, något som eventuellt skulle kunna resultera i ett vinklat resultat. Under de initiala sökningarna av data
uppmärksammades det dock att flera andra artiklar som ej inkluderats hänvisade till denna forskargrupp, vilket kan tala för att forskningsområdet varit begränsat. I ett försök att bredda sökningarna ytterligare undersöktes det om artiklar fanns skrivna på svenska, norska och danska, men det resulterade inte i några nya fynd.
De valda artiklarna är alla skrivna på engelska, vilket inte är författarnas moderspråk. För att stärka validiteten har ämnesord översatts med Svensk-MeSH och valda delar av
artiklarna översattes med hjälp av lexikon, men förståelsen av språket kan ändå ses som en svaghet.
Författarna tog ingen hänsyn till var vårdteamet arbetade, det kunde vara personal vid en hälsocentral, sjukhus eller privatklinik så länge vidareutbildning inte var ett krav.
Återkommande bland flera artiklar var att sjukvårdspersonalens roll inte alltid var tydligt specificerad då personerna kan ha haft åsikter om vårdteamet i stort. Detta är något som kan ha påverkat validiteten av litteraturöversikten negativt då fokuset kring upplevelser av omvårdnad riskerar att bli lägre än om enbart sjuksköterskor varit involverade i mötet.
Inkludering av dessa artiklar ansågs dock vara nödvändig då forskningsområdet runt upplevelser av omvårdnad hos IBS-personer framstod som begränsat. Som en åtgärd för att
16 stärka omvårdnadsfokuset har resultat som berört spetskompetenser från andra
yrkesgrupper uteslutits, såsom upplevelser av KBT, läkemedel och särskild diet. En aspekt som stärker omvårdnadsfokuset är sjuksköterskans roll i vårdteamet, med möjlighet att samarbeta och planera vården både med personen och tillsammans med övrig personal.
En utmaning i arbetet var att urskilja och formulera användbara subkategorier, kategorier och rubriker till resultatet då områdena tenderade att sammanflätas, vilket medförde att det kunde vara svårt att finna tydliga avgränsningar. Den slutgiltiga dispositionen av resultatet valdes för att minimera upprepningar och samtidigt försöka ge tydlighet gällande aspekter i vård mötet som personerna uppfattade som positivt och negativt.
Resultatdiskussion
Huvudfynden i litteraturöversikten beskrev hur sjuksköterskans bemötande kunde påverka personernas upplevelser av vården både negativt och positivt. Återkommande delar som togs upp var varierande tillit till vårdteamet och deras kunskaper, där mängden information och transparens kunde vara avgörande för om mötet upplevdes positivt eller negativt. Flera nämnde känslor av att bli nonchalerade vid besök rörande IBS vilket kunde leda till känslor av övergivenhet och försämrad tillit gentemot vården. Ett behov av stöd och visad empati från sjuksköterskan men även vårdteamet generellt uppmärksammades bland flera personer.
I resultatet fanns en övergripande känsla av att inte bli lyssnade på hos de personer som hade negativa erfarenheter av vården. Flera beskrev hur vårdteamet skapade tvivel i deras sjukdomsbild och bemötte dem på ett sätt som gjorde att de inte kände sig tagna på allvar.
Dessa upplevelser uppmärksammades även i en reviewartikel där flera personer värderade att bli hörda och tagna på allvar högre än att nå en fullständig lösning runt symtomlindring (Coutts, 2019). Enligt svensk sjuksköterskeförening (2017) har sjuksköterskan som del av personcentrerad vård ett ansvar att forma omvårdnaden gentemot personen på ett värdigt sätt som bevarar dennes integritet. Därutöver ska sköterskan i samråd med personen kunna
17 identifiera aspekter som främjar dennes hälsa utifrån anamnes, för att sedan med övriga i vårdteamet skapa möjligheter som främjar personens välbefinnande.
McCormack (2004) tar också upp vikten av bemötande inom vården, där Vara i relationen beskriver mötet mellan vårdteamet och person och hur det formar omvårdnadsresultatet och personens inställning till vården. Här synliggörs ytterligare samband med
litteraturöversiktens resultat där flera personer upplevde att sjuksköterskan ibland förminskade symtom och behandlade IBS som en sjukdom av mindre betydelse. Detta kunde påverka personens inställning genom minskad tillit och känslor av övergivenhet, vilket för flera bidrog till att de kände sig för obekväma för att ställa frågor. Liknande resultat beskrevs även av Coutts (2019) där upplevelsen av negativa kommentarer i
omvårdnaden kunde undergräva personens förtroende för vårdteamet, samt leda till rädslor hos personen och självtvivel. Sibelli et al., (2018) lyfte också fram hur avsaknad av empati och stöd för personen kunde leda till ökat lidande, där en person uttryckte “I think basically the biggest frustration was being [ignored] about your own symptoms” (Sibelli et al., 2018, s.
660). Utifrån detta framkom brister i bemötande som ett utbrett problem för personer med IBS som kan leda till försämrad vårdkvalité och försvåra fortsatt planering.
Gällande vårdplanering kretsade personernas huvudsakliga problem runt rutinbundenhet, bristande kontinuitet, för lite tid och information samt upplevd okunskap hos vårdteamet i stort. I vissa fall kunde detta bero på att sjuksköterskan och personen med IBS inte drog nytta av varandras kompetenser vid vårdplaneringen. I sjuksköterskans roll ska det ingå att skapa förutsättningar som gör det möjligt för personen att självständigt eller tillsammans med vårdteamet ta beslut gällande upplägget av vården. Personne ska ges möjlighet att kunna prioritera och påverka val av behandlingar, kort- och långsiktiga mål samt planering runt uppföljning (Svensk sjuksköterskeförening, 2017). Att inta en mer personcentrerad och lyssnande roll skulle i dessa fall kunna bidra till att sjuksköterskan bättre kan tillgodose sig personberättelsen och därifrån utforma mål och informationstillfällen som är mer i linje med personens behov.
18 Ett annat sätt att främja förutsättningar för delaktighet och självbestämmande kan vara att i högre grad åsidosätta egna värderingar. McCormack (2004) beskrev i ett av sina fyra begrepp inom personcentrerad vård, Vara med sig själv, att de värderingar sjuksköterskan och personen har kan påverka både individuella och gemensamma beslut gällande omvårdnad och behandling. Skilda värderingar var något som framkom i resultatet där personernna upplevde att de ibland rekommenderades behandlingar på rutin utan deras delaktighet i planeringen. Att ställa motfrågor och fokusera på att hjälpa istället för att lösa skulle i dessa fall kunna bidra till att skapa en tydligare förståelse hos sjuksköterskan över personernas personliga mål. Det som talar emot ett större fokus runt personberättelsen i omvårdnaden är tidsbrist, men där ligger ansvaret på sjuksköterskan och övriga i teamet att ändå försöka se individen och skapa förutsättningar utifrån dennes behov. Det går också att argumentera för att vården skulle spara tid på sikt om personerna får relevant och anpassad information från början, vilket också lyfts studien av Sibelli et al., (2018) där personerna som fick stöttning i självlärande upplevde minskat behov av att söka kontakt med vården.
Vid flera tillfällen i resultatet framkom det att personerna med IBS misstrodde
sjuksköterskans och vårdteamets kunskap, vilket många gånger kunde bero på utebliven information, skillnader i uppfattningar eller okunskap. Detta resulterade för vissa i minskad respekt för vården med ibland lägre följsamhet och minskat hopp om framtida effektiva behandlingar. I dessa fall har sjuksköterskan inte byggt ett fullgott partnerskap med
personenn då centrala delar i partnerskapet handlar om att skapa förtroende och respekt för varandras kunskap (Näsman et al., 2008). Ekman et al.,( 2011) beskriver partnerskapet som ett arbetssätt byggt runt respektive parters kunskap och resurser, med målsättningen att skapa en tillitsfull relation med gemensam förståelse för den fortsatta vården. Vikten av att arbeta på ett sätt som skapar förtroende hos personen med IBS framkommer också i
resultatet där flera beskriver det som en förutsättning för att skapa ett positivt möte med vården.
Som avslutande del i den personcentrerade vården med syfte att förebygga missförstånd och undvika upprepningar mellan vårdbesök bör sjuksköterskan tydligt dokumentera i patientjournalen. I resultatet framkom problem runt skilda uppfattningar, brist på skriftlig
19 information samt avsaknad av följsamhet och kontinuitet. Att tydligt dokumentera den gemensamma vårdplanen samt individuella besök bör underlätta för personen, främja kontinuitet, spara tid och bidrar till att minimera upprepningar i dialog mellan vårdteamet och person med IBS.
Slutsats
Mötet med vården präglades ofta av personernas upplevelser rörande vårdteamet som inte lyssnade, var dömande eller saknade kunskap för att hitta anpassad behandling. Resultatet pekade på respektfullt bemötande och empati som viktiga delar i att personen ska kunna känna tillit, vilket många gånger kan vara en förutsättning för att kunna bedriva god omvårdnad. Denna studie bidrar till ökad förståelse hos sjuksköterskor gällande personernas behov av visad förståelse och individanpassning, där ett personcentrerat synsätt i omvårdnaden kan främja välbefinnande hos personer med IBS då
symtomvariationen ofta är stor och behoven olika. Under litteraturöversiktens gång har ett behov av ytterligare forskning inom området omvårdnad uppmärksammats. En stor del av den befintliga forskningen runt IBS som uppmärksammades vid ämnessökningar kretsade runt läkemedelsbehandling eller diagnostisering. Utifrån den data som tagits fram i
litteraturöversikten gällande betydelsen av god omvårdnad skulle vidare forskning utifrån sjuksköterskans perspektiv kunna bidra till minskat lidande för personerna med IBS där effektiv symtomlindring hittas tidigare. Ett annat intresseområde för vidare forskning framkom i studien av Björkman et al., (2013) behov av bemötande skiljde sig åt mellan kvinnor och män. För att stödja framtida rekommendationer är ett protokoll under utveckling vilket påträffades vid en sökning i Cochrane Library av en pågående
reviewartikel från Storbritannien. Syftet där var att undersöka effekten och säkerheten av fysisk aktivitet för behandling av IBS hos vuxna, baserat på data från randomiserade kontrollerade studier, vilket ger en högre nivå av bevis för att stödja framtida
rekommendationer kring IBS (Nunan, Boughtflower, Roberts & Mahtani, 2015).
Referenser
*= Artiklar som inkluderats i litteraturöversiktens resultatdel
Bengtsson, M., Ulander, K., Börgdal, E. B., & Ohlsson, B. (2010). A holistic approach for planning care of patients with irritable bowel syndrome. Gastroenterology nursing : the official journal of the Society of Gastroenterology Nurses and Associates, 33(2), 98–108.
doi:10.1097/SGA.0b013e3181d60026
*Björkman, I., Dellenborg, L., Ringström, G., Simrén, M., & Jakobsson Ung, E. (2013). The gendered impact of Irritable Bowel Syndrome: a qualitative study of patients’
experiences. Journal of Advanced Nursing (John Wiley & Sons, Inc.), 70(6), 1334–1343.
doi:10.1111/jan.12294
*Björkman, I., Ringström, G., Simrén, M., Myrgren, J., & Jakobsson Ung, E. (2019). An Intervention for Person-Centered Support in Irritable Bowel Syndrome:
Development and Pilot Study. Gastroenterology nursing : the official journal of the Society of Gastroenterology Nurses and Associates, 42(4), 332–341.
doi:10.1097/SGA.0000000000000378
*Björkman, I., Simrén, M., Ringström, G., & Jakobsson Ung, E. (2016). Patients' experiences of healthcare encounters in severe irritable bowel syndrome: an analysis based on narrative and feminist theory. Journal of Clinical Nursing, 25(19-20), 2967–2978.
doi:10.1111/jocn.13400
Brandt, L. J., Chey, W. D., Foxx-Orenstein, A. E., Schiller, L. R., Schoenfeld, P.S., Spiegel, B.
M., ...Quigley, E.M. (2009). An evidence-based position statement on the
management of irritable bowel syndrome. The American Journal of Gastroenterology, 104(suppl 1), S1–S35. doi:10.1038/ajg.2008.122
Casiday, R., Hungin, A., Cornford, C., Wit, N. & Blell, M. (2008). Patients’ explanatory models for irritable bowel syndrome: symptoms and treatment more important than explaining aetiology. Family Practice, 26(1), 40–47. doi:10.1093/fampra/cmn087
Chey, W. D., Kurlander, J. & Eswaran, S. (2015). Irritable bowel syndrome: a clinical review.
Journal of the American Medical Association, 313(9), 949–958. doi:10.1001/jama.2015.0954
Coutts, A. (2019). Nursing management of irritable bowel syndrome. Nursing Standard, 34(5), 76–81. doi:10.7748/ns.2019.e11363
Ekman, I., Swedberg, K., Taft, C., Lindseth, A., Norberg, A., Brink, E., ... Sunnerhagen, K. S.
(2011). Person-Centered Care — Ready for Prime Time. European Journal of Cardiovascular Nursing, 10(4), 248–251. doi:10.1016/j.ejcnurse.2011.06.008
*Farndale, R., & Roberts, L. (2011). Long-term impact of irritable bowel syndrome: a qualitative study. Primary Health Care Research and Development, 12(1), 52–67.
doi:10.1017/S1463423610000095
Friberg, F. (2017). Att göra en litteraturöversikt. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats:
Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (3. uppl., s. 141-152). Lund:
Studentlitteratur.
Graneheim, U.H. & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research:
concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today, 24(2), 105–112. doi:10.1016/j.nedt.2003.10.001
*Halpert, A., & Godena, E. (2011). Irritable bowel syndrome patients' perspectives on their relationships with healthcare providers. Scandinavian Journal of Gastroenterology, 46(7- 8), 823–830. doi:10.3109/00365521.2011.574729
*Harvey, J. M., Sibelli, A., Chalder, T., Everitt, H., Moss-Morris, R., & Bishop, F. L. (2018).
Desperately seeking a cure: Treatment seeking and appraisal in irritable bowel syndrome. British Journal of Health Psychology, 23(3), 561–579. doi:10.1111/bjhp.12304 Henricson, M. (2012). Diskussion. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod: från idé
till examination inom omvårdnad (s. 471-478 ). Lund: Studentlitteratur.
*Håkanson, C., Sahlberg-Blom, E., & Ternestedt, B.-M. (2010). Being in the Patient Position:
Experiences of Health Care Among People With Irritable Bowel Syndrome.
Qualitative Health Research, 20(8), 1116–1127. doi:10.1177/1049732310369914
*Håkanson, C., Sahlberg‐Blom, E., Ternestedt, B.‐M. and Nyhlin, H. (2012), Learning about oneself through others: experiences of a group‐based patient education programme about irritable bowel syndrome. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 26: 738-746.
doi:10.1111/j.1471-6712.2012.00990.x
McCormack, B. & McCance, T. (2010). A theoretical framework for person‐centered nursing.
Person‐Centred Nursing: Theory and Practice.Wiley Online Library. Från doi:10.1002/9781444390506.ch3
McCormack, B., (2004) Person-centredness in gerontological nursing: an overview of the literature. Journal of Clinical Nursing, 13(1) 31-38 doi:10.1111/j.1365-2702.2004.00924.x
Mira J.J., Guilabert M., Sempere L., Almenta I.M., Palazón J.M., García E.I. & Enrique R.
(2015) The irritable bowel syndrome care process from the patients´ and
professionals´ views.Revista Espanola de Enfermedades Digestivas : Organo Oficial de la
Sociedad Espanola de Patologia Digestiva. 107(4):202-210. Hämtad från databasen PubMed.
Mira, J.J, Lacima, G. & Cortés-Gil, X. (2018). Perceptions of the public healthcare system from private-care patients with irritable bowel syndrome with constipation in Spain.
Revista Española de Enfermedades Digestivas, 110(10), 612-620.
doi:10.17235/reed.2018.5526/2018
Nunan, D., Boughtflower, J., Roberts, NW., Mahtani, KR. (2015) Physical activity for treatment of irritable bowel syndrome. Cochrane Database of Systematic Reviews 2015, Issue 1. Art. No.: CD011497. doi: 10.1002/14651858.CD011497.
Näsman, Y., Lindholm, L., & Eriksson, K. (2008). Caritative caring ethics: the ethos of caring expressed in nurses’ thinking and acting. Nordic Journal of Nursing Research & Clinical Studies / Vård i Norden, 28(2), 50–52. doi:10.1177/010740830802800212
Petti, V. (Red.). (2001). Norstedts stora engelsk-svenska ordbok = Norstedts comprehensive EnglishSwedish dictionary. (3., [utök.] uppl.) Stockholm: Norstedts ordbok.
Polit, D.F. & Beck, C.T. (2017). Key concepts and steps in qualitative and quantitative research.
Nursing research: Generating and assessing evidence for nursing practice (10th ed.s. 46-67).
Philadelphia: Lippincott Williams & Wilkins.
Polit, D.F. & Beck, C.T. (2017). Research problems, research questions, and hypotheses. Nursing research: generating and assessing evidence for nursing practice (10th ed., s. 69- 86).
Philadelphia: Lippincott Williams & Wilkins.
Priebe, G. & Landström,C. (2012). Vetenskaplig teori och metod. M. Henricson (Red.). Den vetenskapliga kunskapens möjligheter och begränsningar - grundläggande vetenskapsteori. (s.
31-50). Lund: Studentlitteratur.
*Quigley, E., Horn, J., Kissous-Hunt, M., Crozier, R. A., & Harris, L. A. (2018). Better Understanding and Recognition of the Disconnects, Experiences, and Needs of Patients with Irritable Bowel Syndrome with Constipation (BURDEN IBS-C) Study:
Results of an Online Questionnaire. Advances in Therapy, 35(7), 967–980.
doi:10.1007/s12325-018-0733-x
*Ringström, G., Sjövall, H., Simren, M. & Ung, EJ. (2013). The importance of a person- centered approach in diagnostic workups of patients with irritable bowel syndrome:
a qualitative study. Gastroenterology Nursing 36, 443–451. doi:
10.1097/SGA.0000000000000011
Statens beredning för medicinsk utvärdering och social utvärdering (SBU). (2015).
Behandling av IBS (irritabel tarm) och funktionell förstoppning med probiotika, prebiotika och synbiotika. Stockholm: Statens beredning för medicinsk och social utvärdering. Från https://www.sbu.se/contentassets/94329b676254407fa71932fbd9a72431/ibs_funktionel l_forstoppning_probiotika_prebiotika_synbiotika_201509.pdf
Statens beredning för medicinsk utvärdering och social utvärdering (SBU). (2020).
Bedömning av studier med kvalitativ metodik. Stockholm: Statens beredning för medicinsk och social utvärdering. Från
https://www.sbu.se/globalassets/ebm/bedomning_studier_kvalitativ_metodik.pdf Sibelli, A., Moss-Morris, R., Chalder, T., Bishop, F. L., Windgassen, S., & Everitt, H.
(2018). Patients' perspectives on GP interactions after cognitive behavioural therapy for refractory IBS: a qualitative study in UK primary and secondary care. The British journal of general practice : the journal of the Royal College of General Practitioners, 68(674), e654–e662. doi:10.3399/bjgp18X698321
Simrén, M., Törnblom, H., Palsson, O. S. & Whitehead, W.E. (2017). Management of the multiple symptoms of irritable bowel syndrome. The Lancet Gastroenterology &
Hepatology. 2 (2) 112-122doi:10.1016/S2468-1253(16)30116-9
Svensk Sjuksköterskeförening, (2017) Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska.
Hämtad 2020-10-05 från, https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk- sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-
sjukskoterskeforening/kompetensbeskrivningar-
publikationer/kompetensbeskrivning-legitimerad-sjukskoterska-2017-for-webb.pdf Vandvik, P., Lydersen, S. & Farup, P. (2006). Prevalence, comorbidity and impact of irritable
bowel syndrome in Norway. Scandinavian Journal of Gastroenterology 41(6), 650–656 doi:10.1080/00365520500442542
Wallengren, C., & Henricson, M. (2012). Vetenskaplig kvalitetssäkring av litteraturbaserat examensarbete. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod: Från idé till examination inom omvårdnad (s. 481-496). Lund: Studentlitteratur.
1
Bilaga 1
Tabell 3
Kvalitetsgranskning av studier med kvalitativ metod Titel på artikel: Long-term impact of irritable bowel syndrome: a qualitative study
Ja Nej Oklart
Överensstämmelse mellan filosofisk hållning/teori och urval och metodik i studien
1. Hänger syfte och fråga ihop med teori/filosofisk hållning? X Deltagare
2. Är urvalet lämpligt för att besvara frågan? X
3. Finns det allvarliga brister som kan påverka tillförlitligheten? X Datainsamling
4. Finns det allvarliga brister i datainsamlingen som kan påverka tillförlitligheten
X
Analys
5. Är vald analysmetod lämplig och genomförd på ett lämpligt sätt? X
6. Var forskarna reflexiva vid tolkning av data? X
7. Validerades tolkningarna? X
8. Finns det allvarliga brister i analysen som kan påverka tillförlitligheten? X Forskaren
9. Har forskarna någon relation till studiedeltagarna som kan påverka datainsamlingen?
X
10. Har forskarna hanterat sin förförståelse på ett acceptabelt sätt? X
11. Var forskarna oberoende av finansiella eller andra förutsättningar som kunde påverka analysen?
X
12. Finns det allvarliga brister som kan påverka tillförlitligheten X Relevans
Studien är relevant X
Studien har partiell relevans Studien har indirekt relevans
2 Relevansen går inte att bedöma
Koherens
Användes huvuddelen av data i analysen? X
Hanterades motstridiga data på ett lämpligt sätt? X
Underbyggde insamlade data resultatet? X
Sammantaget, finns det allvarliga svagheter som kan leda till bristande koherens i det sammanvägda vetenskapliga underlaget?
X
Tillräckliga data
Var antalet studiedeltagare tillräckligt stort? (t.ex. om mättnad uppnåtts) X
Har formen för datainsamling varit sådan att den medger möjlighet till rika data?
X
1
Bilaga 2
Tabell 4
Översikt av inkluderade artiklar
Författare Årtal Land
Syfte Typ av studie Deltagare
(Bortfall)
Datainsamling Analys
Resultat Kvalité
Björkman, I., Dellenborg, L., Ringström, G., Simrén, M., & Jakobsson Ung, E.
(2013).
Utforska personers erfarenhet i vårdmöten ur ett genusperspektiv
Kvalitativ studie
19(0) Intervjuer i grupp och individuellt, innehållsanalys
Normativa uppfattningar av genus ledde till ökat lidande hos personen med IBS.
Medel
Björkman I, Simrén M, Ringström G, Jakobsson Ung E
2016 Sverige
Utforska
personupplevelser av att vårdas för IBS
Kvalitativ studie
10 (0)
Intervju med öppna frågor, narrativ analys
Personer upplever inte att vårdteamet behandlar IBS som en seriös åkomma, fokuserar för mycket på det psykosomatiska, brister i behandling
Hög
Björkman, I.,Ringström, G., Simren, M., Myrgren, J. & Jakobss, E. 2019
Att utveckla en personcentrerad intervention och testa den
Studie med mixad metod
17 (3) Frågeformulär och telefonintervjuer
Studien beskriver olika inlärningsprocesser för personer och hur detta påverkar symtomlindring
Medel
Farndale R, Roberts L 2011
UK
Hur IBS påverkar livskvalitén
Kvalitativ, studie
20 (2)
Semi-
strukturerade intervjuer, tematisk analys
IBS blev en del av personernas identitet och kunde ibland styra vardagen. Fokus runt copingstrategier som personerna själva eller tillsammans med vårdteamet tagit fram.
Hög
Halpert A, Godena E.
2011 USA
Hur IBS personer upplever sina vårdrelationer
Kvantitativ studie
57 (8)
“Expressive writings”, kvantitativ innehållsanalys
Flera var missnöjda med sina vårdkontakter, kände sig inte hörda eller empatiskt bemötta.
Hög
2
Harvey JM, Sibelli A, Chalder T, Everitt H, Moss-Morris R, Bishop FL
2018 UK
Utforska vad för
vårdformer personer med IBS söker och hur de sedan värderas.
Kvalitativ studie
52 (0)
Semi-
strukturerade intervjuer induktiv tematisk analys
Personer kunde desperat söka efter bot vilket ofta ledde till besvikelse och känsla av hopplöshet.
Insikt i sjukdomens obotlighet kunde underlätta i det avseendet.
Hög
Håkanson C, Sahlberg- Blom E, Ternestedt BM.
2010 Sverige
Utforska
persontupplevelser av att vårdas för IBS
Kvalitativ studie
9 (0)
Öppna intervjuer vid två tillfällen, tolkande beskrivande analys
IBS personernas negativa upplevelser kretsade kring känslor av obetydlighet, övergivelse och förödmjukelse. Positiva beskrev känslan av att uppmärksammas, delaktighet & lyssnad till.
Hög
Håkanson C, Sahlberg‐
Blom E, Ternestedt B-M, Nyhlin H
2012 Sverige
Personernas upplevelse av att deltaga i
grupputbildningar gällande IBS
Kvalitativ studie
51 (20)
Gruppintervjuer, tolkande beskrivande analys
Grupputbildning kunde främja välmående för många, där den bidrog till ökad
sjukdomsförståelse och sätt att hantera sjukdomen i vardagen.
Hög
Quigley, E., Horn, J., Kissous-Hunt, M., Crozier, R. & Harris, L.
2018 USA
Skapa bättre förståelse för IBS-personers
upplevelser och otillfredsställda behov, samt utvärdera
förståelsen hos ansvarigt vårdteam
Kvantitativ studie
1311 (0)
Frågeformulär, standardiserad statistisk analys
Vårdteamet uppvisade svårigheter i att bedöma acceptans av sjukdomen hos personer med IBS.
Över hälften av personerna uppvisade svårigheter runt följsamhet.
Medel
Ringstrom G, Sjovall H, Simrén M, Jakobsson E 2013
Sverige
Personers upplevelser av IBS innan och efter diagnostisering
Kvalitativ studie
20 (0)
Semistrukturerade intervjuer, tolkande fenomenologisk analys
Att få validation i upplevelser av IBS kunde hjälpa personer att hantera sjukdomen.
Hög
