Fastighet

1

Fastighet

Rickard Berg

2

1. Förutsättningar

Byggnad, BTA: 33 500 m²

Tomtarea: 11 200 m²

1. Ett modernt kontorshus med hög standard blir uppfört 2012.

2. Huset skall ha en våningsbjälklagshöjd om cirka 3,5 m med totalt 6 våningar plus en källarvåning

3. Huset inreds med kontorslandskap men även vissa delar inreds med cellkontor 4. Huset skall dimensioneras för 15 m²/personer.

5. Priset för el har satts till 1 kr/kWh exkl.moms för att förenkla beräkningarna.

2. Underlag för beräkning

Eftersom vi utgår från att byggnaden ska uppföras 2012 gäller Boverkets byggregler, BBR, avsnitt 9. Definitionerna återfinns i bilaga 1.

Enligt dessa definitioner beräknas energianvändningen på Atemp. Atemp beräknas som 0,9 x BTA, vilket i detta fall ger en A_temp yta på 30 150 m².

Enlig BBR:en blir den specifika energianvändningen i klimatzon III, 100 kWh/år. Men för lokaler, enligt tabell 9:3a, får ett tillägg göras då ”uteluftflödet av utökade hygieniska skäl är större än 0,35 l/s per m² i temperaturreglerade utrymmen”.

Tillägg = 70x(q_medel – 0,35) [1]

qmedel får maximalt sättas till 1,00 L/s per m², i detta fall sätts qmedel till 0,5 l/s per m². Tillägget blir då 10,5 kWh/m². Den totala energin blir då 100 + 10,5 kWh/m² och år.

I dessa 110,5 kWh/m² och år som också benämns som ”byggnadens energianvändning” i BBR:ens definitioner, ska byggnadens fastighetsenergi inkluderas. Fastighetsenergin är i detta fall antaget till:

Fläktar, elenergi: 18 kWh/m²

Belysning: 21 kWh/m²

Kyla: 6,5 kWh/m², den el som skulle användas för att kyla fastigheten.

motsvarar 18 W/m² under 800 h. COPc 2,2

Totalt: 45,5 kWh/m²

Energi som då kan användas till uppvärmningen och varmvatten blir 65 kWh/m² (110- 45,5 kWh/m²). Vilket blir 1 959 750 kWh/år. Kylenergi beräknas bli 434 600 kWh/år.

Varmvattnet utgör 150 000 kWh/år.

3

3. Energikostnader

Med fjärrvärme som uppvärmning kommer kostnaden bli 1 359 757 kr/år, bilaga 2, och för kylan 215 475 kr/år när en kylmaskin ska generera kylan. En total kostnad på 1 575 232 kr/år eller 47 kr/m², BTA.

Men geoenergilager som värme- och kyl lager för byggnaden fås en driftkostnad på 613 861 kr/år med ett elpris på 1 kr/kWh. Värmepumparna tar 100 % av energi. Kylan kommer från berget och möjlig kylmängd är 506 000 kWh, dessutom kan värmepumparna gå in som kylmaskiner om det behövs. Driftkostnaden med geoenergianläggningen blir 18 kr/m², BTA.

Skillnaden mellan fjärrvärme och kylmaskin vs. geoenergi är 29 kr/m², BTA. Totalt 971 500 kr/år. Detta utan indexreglering för ökade energipriser.

Tabell 1. Kostnader, avrundade värden.

Värme, kr Kyla, kr Totalkostnad, kr Kostnad/BTA, kr Fjärrvärme 1 360 00 -

1 576 000 47

Kylmaskin - 216 000

Geoenergi 614 000 - 614 000 18

Differens - - - 29

Alla kostnader, exkl. moms

4. Investeringskostnader

Geoenergilagrets kostnader fördelas enligt tabell 2.

Tabell 2. Budgetpris på installation av geoenergi.

Energibrunnar 5 100 000 kr, exkl. moms Material, värmepumpar, etc 2 900 000 kr, exkl. moms

Arbete 2 900 000 kr, exkl. moms

Totalt 10 900 000 kr, exkl. moms

4

5. Geoenergilager

En möjlig inkopplingsprincip återfinns i bilaga 3. Med denna inkoppling fås naturkyla och möjlighet att använda värmepumparna som kylmaskiner om så behövs. Men även att höja återvinningen i ventilationen och därmed öka återladdningen av energilagret.

Tabell 3. Energianvändning månadsvis.

Energiprofil per månad [MWh]

Månad Faktor Värmelast Faktor Kyllast Mark

Januari 0,155 393,01 0,054 31,75 169,949

Februari 0,148 208,34 0,054 31,75 161,203

Mars 0,125 238,72 0,054 31,75 132,465

April 0,099 191,67 0,054 31,75 99,980

Maj 0,064 128,32 0,066 38,81 49,193

Juni 0,000 12,50 0,14 82,32 -74,285

Juli 0,000 12,50 0,21 123,48 -115,446

Augusti 0,000 12,50 0,14 82,32 -74,285

September 0,061 122,89 0,066 38,81 45,444

Oktober 0,087 169,95 0,054 31,75 84,986

November 0,117 224,24 0,054 31,75 122,470

December 0,144 273,10 0,054 31,75 156,205

Totalt 1,000 1959,75 1,000 588,00 757,879

I kyllasten på 588,00 MWh ingår 434,6 för kylning av fastigheten och resterande är den ökade återvinningen enligt principschema i bilaga 3, detta ger ökade återladdning med 153,6 MWh/år under perioden okt-april.

I bilaga 4 framgår fluidens temperatur (köldbärarens temperatur) år 25, då 25 normalår i rad har inträffat. Borrhålskonfigurationen finns i bilaga 5. Borrhålskonfigurationen är utsprid över hela tomten. Borrhålen förses med enkelt U-rör.

Eftersom den beräknade toppeffekten (vid DUT, Dimensionerande Ute Temperatur, Stockholm -18,4°C) är 793 kW och värmepumparna beräknas vara på 794 kW är det en heltäckande värmepumpsanläggning. Detta medför att fastigheten klarar BBR kravet på 10 W/m² eftersom den totala märkeffekten på värmepumparna är 295,9 kW eller 9,81 W/m² klassas inte fastigheten som eluppvärmd.

I detta fall är 70 % förnyelsebar energi. Hela kylbehovet är förnyelsebar energi.

Fjärrvärmen i Stockholm (Fortum) består till 32 % av värme genererad av värmepumpar.

Geoenergin är en förnyelsebar energi som vi står, går eller bor på. Det ytliga skiktet värms upp av solen. I grunden är det solenergi som nyttjas för uppvärmning. Vilket bidrar till en bättre miljö och lägre CO₂ emissioner.

5

6. energiprisutveckling

Figuren nedan visar prisutvecklingen från 1996 till 2010.

Figur 1. Visar prisutvecklingen för el vs. fjärrvärme i förhållande till KPI. Från Nils Holgerssonstudien.

6 I figuren nedan visar kostnadsbilden för resp. energislag över 10 år och en energiprisökning på 5 % av fjärrvärmen och el. I fjärrvärmen ingår också elen till kylmaskinen. Från dagens skillnad på 971 000 till en skillnad på 1 492 000 kr om 10 år.

Figur 2. Visar prisutvecklingen vid 5 % prisökning av resp. energislag.

Miljöpåverkan kommer att vara lika bra eller bättre om 10 år i förhållande till idag. Den förnyelsebara energi som idag är på 70 % förändras inte och den bidrar inte till den globala temperaturhöjningen eller försurande utsläpp.

7 Bilaga 1

Af: Sammanlagd area för fönster, dörrar, portar och

dylikt (m2), beräknad med karmyttermått.

Atemp: Arean av samtliga våningsplan för temperatur-

reglerade utrymmen, avsedda att värmas till mer än 10 ºC, som begränsas av klimatskärmens insida. Area som upptas av innerväggar,

öppningar för trappa, schakt och dylikt, inräknas.

Area för garage, inom byggnaden i bostadshus eller annan lokalbyggnad än garage, inräknas inte.

Byggnadens energianvändning: Den energi som, vid normalt brukande, under ett normalår behöver levereras till en byggnad (oftast benämnd köpt energi) för uppvärmning,

komfortkyla, tappvarmvatten och byggnadens fastighetsenergi. Om golvvärme, handdukstork eller annan apparat för uppvärmning installeras, inräknas även dess energianvändning.

Byggnadens fastighetsenergi: Den del av fastighetselen som är relaterad till byggnadens behov där den elanvändande apparaten finns inom, under eller anbringad på utsidan av byggnaden. I denna ingår fast belysning i allmänna utrymmen och driftsutrymmen. Dessutom ingår energi som används i värmekablar, pumpar, fläktar, motorer, styr- och övervakningsutrustning och dylikt. Även externt lokalt placerad apparat som försörjer byggnaden, exempelvis pumpar och fläktar för frikyla, inräknas. Apparater avsedda för annan användning än för byggnaden, exempelvis motor och kupévärmare för fordon, batteriladdare för extern användare, belysning i trädgård och på gångstråk, inräknas inte.

Byggnadens specifika energianvändning: Byggnadens energianvändning fördelat på Atemp

uttryckt i kWh/m² och år. Hushållsenergi inräknas inte. Inte heller verksamhetsenergi som används utöver byggnadens grundläggande

verksamhetsanpassade krav på värme, varmvatten och ventilation.

Genomsnittlig värmegenomgångskoefficient Um: Genomsnittlig värmegenomgångskoefficient för byggnadsdelar och köldbryggor (W/m2K) bestämd enligt SS-EN ISO 13789:2007 och SS 02 42 30 (2) samt beräknad enligt nedanstående formel,

där Ui Värmegenomgångskoefficient för byggnadsdel i

(W/m²K).

Ai Arean för byggnadsdelen i:s yta mot uppvärmd

inneluft (m2). För fönster, dörrar, portar och dylikt beräk-nas Ai med karmyttermått.

Ψ^k Värmegenomgångskoefficienten för den linjära

köld-bryggan k (W/mK).

lk Längden mot uppvärmd inneluft av den linjära

köldbryggan k (m).

χj Värmegenomgångskoefficienten för den

punktformiga köldbryggan j (W/K).

8

Aom Sammanlagd area för omslutande byggnadsdelars

ytor mot uppvärmd inneluft (m²). Med omslutande byggnadsdelar avses sådana byggnadsdelar som begränsar uppvärmda delar av bostäder eller lokaler mot det fria, mot mark eller mot delvis uppvärmda utrymmen.

Dimensionerande vinterutetemperatur, DVUT: Den temperatur, för representativ ort, som framgår av 1-dagsvärdet i ”n-day mean air temperature”

enligt SS-EN ISO 15927-5. Temperaturen får ökas om byggnadens tidskonstant överstiger 24 timmar.

Ökningen framgår av standardens redovisade temperaturer för 2, 3 eller 4 dygn. Byggnadens tidskonstant, mätt i dygn, används för val av

motsvarande tabellvärde (n-day). Temperaturökning, beroende på högre tidskonstant än 96 timmar kan fastställas genom särskild utredning.

Elvärme: Uppvärmningssätt med elektrisk energi, där den

installerade eleffekten för uppvärmning är större än 10 W/m2 (Atemp). Exempel är berg-, jord-, sjö- eller luftvärmepump, direktverkande elvärme,

vattenburen elvärme, luftburen elvärme, elektrisk golvvärme, elektrisk varmvattenberedare och dylikt.

Eleffekt i fastbränsleinstallation, som installeras för att utgöra tillfällig reserv, inräknas inte om

fastbränsleinstallationen är konstruerad för permanent drift.

Energi för komfortkyla: Den till byggnaden levererade kyl- eller

energimängd som används för att sänka byggnadens inomhustemperatur för människors komfort.

Kylenergi som hämtas direkt från omgivningen utan kylmaskin från sjövatten, uteluft eller dylikt (s.k.

frikyla), inräknas inte.

Hushållsenergi: Den el eller annan energi som används för hushållsändamål. Exempel på detta är elanvändningen för diskmaskin, tvättmaskin, torkapparat (även i gemen-sam tvättstuga), spis, kyl, frys, och andra hushålls-maskiner samt belysning, datorer, TV och annan hem-elektronik och dylikt.

Innetemperatur: Den temperatur som avses hållas inomhus när byggnaden brukas.

Installerad eleffekt för uppvärmning: Den sammanlagda eleffekt som maximalt kan upptas av de elektriska apparater för uppvärmning som behövs för att kunna upprätthålla avsett

inomhusklimat, tappvarmvattenproduktion och ventilation när byggnadens maximala effektbehov föreligger. Det maximala effektbehovet kan

beräknas vid DVUT och tappvarmvattenanvändning motsvarande minst 0,5 kW per lägenhet, om inte annat högre belastningsfall är känt vid

projekteringen.

9 Klimatzon I: Norrbottens, Västerbottens och Jämtlands län.

Klimatzon II: Västernorrlands, Gävleborgs, Dalarnas och

Värmlands län.

Klimatzon III: Västra Götalands, Jönköpings, Kronobergs, Kalmar, Östergötlands, Södermanlands, Örebro,

Västmanlands, Stockholms, Uppsala, Skåne, Hallands, Blekinge och Gotlands län.

Normalår: Medelvärdet av utomhusklimatet (t.ex. temperatur)

under en längre tidsperiod (t.ex. 30 år).

Normalårskorrigering: Korrigering av byggnadens uppmätta

klimatberoende energianvändning utifrån skillnaden mellan klimatet på orten under ett normalår och det verkliga klimatet under den period då byggnadens energianvändning verifieras.

Specifik fläkteffekt (SFP): Summan av eleffekten för samtliga fläktar som ingår i ventilationssystemet dividerat med det största av tilluftsflödet eller frånluftsflödet, kW/(m3/s).

Verksamhetsenergi: Den el eller annan energi som används för verksamheten i lokaler. Exempel på detta är processenergi, belysning, datorer, kopiatorer, TV, kyl-/frysdiskar, maskiner samt andra apparater för verksamheten samt spis, kyl, frys, diskmaskin, tvättmaskin, torkapparat, andra hushållsmaskiner och dylikt.

10

Bilaga 2

Enligt Fortums taxa 2010

TAXA A

Fast pris

Norrmalårskorrigerat energibehov 1959,75 MWh

Fast del 50 000 kr

Energidel 146 981 kr

TOTALT FAST PRIS 196 981 kr

Energi pris

Verklig användning, okt 153,772 MWh

Verklig användning, nov 229,727 MWh

Verklig användning, dec 297,258 MWh

Verklig användning, jan 330,034 MWh

Verklig användning, feb 309,914 MWh

Verklig användning, mars 282,081 MWh

Verklig användning, april 198,22 MWh

Verklig användning, okt-april 1 801 MWh

Verklig användning, maj-sept. 159 MWh

Kostnad 865 401 kr

Effektpris

Effekt, föregående år 793 kW

Medelvärdet av 5 näst högsta

793 kW värden från timmedelvärdet

Summan av 5 näst högsta

3 965 kW värden från timmedelvärdet

Kostnad 297 375 kr

TOTALKOSTNAD FÖR ÅRET 1 359 757 KR

Flödestaxa är satt till noll (0) kr, ingen bonus eller kostnad.

11 Bilaga 3

Exhaust Exhaust Exhaust Exhaust

Heat pump Heat pump Heat pump Heat pump////ChillerChillerChillerChiller

HHHHeeeeaaaattttiiiinnnngggg ssssyyyysssstttteeeemmmm

Heating Heating Heating Heating

Cooling or Cooling or Cooling or Cooling or Preheting Preheting Preheting Preheting

Ground GroundGround Ground Supply

Supply Supply

Supply OutdoorOutdoorOutdoorOutdoor

Recovery or Recovery or Recovery or Recovery or Heat dumping Heat dumping Heat dumping Heat dumping

Heat exchanger Heat exchanger Heat exchanger Heat exchanger for heat dumping for heat dumpingfor heat dumping for heat dumping

CCCChhhhiiiilllllllleeeedddd BBBBeeeeaaaammmmssss

Figur 3. Visar ett principschema.

12 Bilaga 4

Fluidtemperatur g

f e d c b

Toppkyllast g

f e d c b

Toppvärmelast g

f e d c b

År 25

JAN FEB MAR APR MAJ JUN JUL AUG SEP OKT NOV DEC

Fluidtemperatur [°C]

6 5 4 3 2 1 0 -1 -2 -3

Figur 4. Visar fluidtemperaturen år 25.

13 Bilaga 5

Figur 5. Visar borrhålskonfiguration på fastigheten.