Inledning
En förutsättning för regional tillväxt och konkur- renskraft är tillgången på rätt kompetens. Den snabba strukturomvandlingen ställer nya krav på kompetensförsörjningen samtidigt som det är stora årskullar som går i pension. Därför blir matchning- en på arbetsmarknaden en av de största utma- ningarna i framtiden. Denna kortrapport beskriver förutsättningar och utmaningar för den långsiktiga kompetensförsörjningen i Sjuhärad och baseras på den tidigare publicerade rapporten ”Utbildnings- och arbetsmarknadsprognos för Västra Götaland med sikt på år 2020”.1
Växande men åldrande befolkning
Befolkningens åldersstruktur och dess utveckling har stor betydelse för den framtida kompetens- försörjningen. Generellt är såväl befolkningen som arbetskraften något yngre i Sjuhärad än i Skara- borg och Fyrbodal, men något äldre än den i Gö- teborgsregionen. Även de senaste årens befolk- ningsutveckling och beräknade prognosen är mer positiva i Sjuhärad än i Skaraborg och Fyrbodal.
Det negativa födelsenettot i början av 2000-talet vändes till det positiva i slutet av 2000-talet, vilket bidragit till den positiva befolkningsutvecklingen.
Figur 1 visar att antalet personer i arbetsför ålder beräknas att minska under perioden 2010-2020 med cirka 1 500 personer, motsvarande 1 procent av arbetskraften. Även detta är betydligt lägre än motsvarande siffror för Skaraborg och Fyrbodal.
Trots detta beräknas försörjningsbördan att öka ganska mycket även i Sjuhärad, vilket beror på det ökande antalet äldre under prognosperioden.
Befolkningsstorleken och befolkningens ålders- struktur påverkar inte enbart arbetskraftsutbudet i regionen utan även efterfrågan på arbetskraft. Det är framförallt tjänster inom den offentliga sektorn (skola, vård och omsorg) som styrs av befolk- ningsstorleken och -sammansättningen, men även en del andra branscher såsom detaljhandel och andra hushållsinriktade servicebranscher.
1 Prognosens huvudrapport beskriver de olika förutsättningar som föreligger Västra Götaland avseende kompetensförsörjning. I en separat bilagerapport redovisas detaljerade prognoser på tillgång och efterfrågan för 90 olika utbildningsgrupper i Västra Götaland och dess fyra delregio- ner fram till 2020. Syftet med prognosen är att lyfta fram de obalanser mellan tillgång och efterfrågan i olika utbildningsgrupper som ser ut att bli under en förutsättning att dagens utbildningsdimensionering och ungdomarnas studieval inte ändras under det kommande decenniet.
Figur 1: Befolkningsutvecklingen i Sjuhärad. Källa: SCB och Västra Götalandsregionen
30 000 40 000 50 000 60 000 70 000 80 000 90 000 100 000 110 000 120 000 130 000
2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016 2018 2020
0-19 20-64 65-w
En stor potential för ökad pendling
Sjuhärad är en utpendlingsregion. Sjuhäradsborna arbetspendlar främst till Borås och från de västra delarna arbetspendlar även många till Göteborg.
Inpendlingen till Sjuhärad sker främst från Göte- borg till Borås, och detta har ökat ganska mycket under de senaste åren. Däremot är pendlings- strömmarna i motsatt riktning relativt små. I figur 3 framgår att trots att det geografiska avståndet är kortast mellan Göteborg och Borås är pendlings- strömmarna i förhållande till arbetskraftens storlek inte större än i kommunerna som ligger på längre avstånd från Göteborg.
Figur 2: Pendlare till och från Göteborgs kommun, andel av sysselsatt nattbefolkning i respektive kommun. Källa: SCB
0%
1%
2%
3%
4%
5%
6%
7%
Varberg Uddevalla Trollhättan Borås
Utpendlare som andel av nattbef Inpendlare som andel av dagbef
Fakta & Analys 2012:6
EN KORTRAPPORT FRÅN REGIONUTVECKLINGSSEKRETARIATET
Förutsättningar och utmaningar för långsiktig kompetensförsörjning i Sjuhärad 2020
KOMPETENSPLATTFORM VÄSTRA GÖTALAND
Idag är Borås och Göteborg två separata arbets- marknadsregioner. Detta innebär att kompetens som behövs i Sjuhärad ofta stannar i Göteborg och tvärtom. Matchningen på arbetsmarknaden mins- kar och därmed tillväxten. En effektiv förbindelse med bättre järnvägsförbindelser mellan de två största städerna i Västra Götaland är av stor bety- delse för tillväxten i Sjuhärad.
Lägst arbetslöshet i Västra Götaland
Sjuhärads näringsliv, med Borås som nav, har en lång tradition inom textil, design, handel och logis- tik. Näringslivsstrukturen i Sjuhärad kan beskrivas som ganska diversifierad med såväl industri- som tjänstebranscher representerade. Detta bekräftas även av arbetslöshetssiffror som är relativt sett lägre i Sjuhärad än i de övriga delregionerna i Västra Götaland (figur 2). Både den strukturella och konjunkturella arbetslösheten är lägre i Sjuhä- rad än i de övriga delregionerna i länet.
Figur3: Antal öppet arbetslösa samt i program med aktivi- tetsstöd i januari månad 2008 – 2012. Källa: Arbetsförmed- lingen
0%
2%
4%
6%
8%
10%
12%
14%
1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010
Fyrbodal Göteborgsregionen
Sjuhärad Skaraborg
Stora pensionsavgångar
I tabell 2 redogörs de yrkesgrupper i Sjuhärad där det beräknas bli de största pensionsavgångarna.
Majoriteten av dem är yrken som generellt kräver gymnasial utbildning. Men eftersom utbildnings- kraven höjs hela tiden är det troligt att många av dessa yrken kommer att ersättas med personer som har högre än gymnasial utbildning. Det är också många personer inom chefsyrken som be- räknas att gå i pension. För dessa yrkesgrupper är det svårt att rekrytera nyutexaminerade då det nästan alltid krävs ganska lång arbetslivserfaren- het.
Tabell 1. Beräknade pensionsavgångar i Sjuhärad. Källa:
Arbetsförmedlingen och SCB
Yrkesgrupp Antal pensions- avgångar 2010- 2020 Pensions- avgångarnas an- del av sysselsatt nattbefolkning år 2010 Vård o omsorgspersonal 3 197 25%
Säljare, inköpare, mäklare 1 066 25%
Fordonsförare 798 28%
Övrig kontorspersonal 798 32%
Ingenjörer, tekniker 769 27%
Byggnadshantverkare 741 29%
Försäljare detaljhandel 666 15%
Byggnads o anläggningsarbetare 633 22%
Chefer mindre företag o myndigheter 631 36%
Grundskollärare 555 29%
Montörer 508 21%
Städare 496 32%
Förskollärare, fritidspedagoger 489 22%
Lager o transportassistenter 483 18%
Bokförings o redovisningsassistenter 473 35%
Maskinoperatörer textil skinn o läder 453 39%
Drifts o verksamhetschefer 434 27%
Chefer särskilda funktioner 433 32%
Högskolan i Borås – ett populärt läro- säte bland sjuhäradsborna
Högskolan i Borås spelar en viktig roll för kompe- tensförsörjningen i Sjuhärad. I alla 8 kommuner i Sjuhärad är Högskolan i Borås det populäraste lärosätet bland högskolenybörjare. Cirka en tred- jedel av alla högskolenybörjare i Sjuhärad börjar sina högskolestudier vid Högskolan i Borås. Anta- let registrerade studenter har ökat med 45 % un- der 2000-talet vilket är lite lägre än motsvarande siffra för Högskolan i Väst och Högskolan i Sköv- de. Däremot har antalet examina ökat mer i Borås än i de två övriga regionala högskolorna. På grundutbildningen är specialiseringen relativt sett stor (i jämförelse med genomsnittet i riket) inom naturvetenskap och pedagogik som enligt utbild- ningsprognosen är två utbildningsinriktningar där det i framtiden kan bli brist på utbildad arbetskraft.
Att hålla kvar nyutexaminerade i Sjuhärad kan vara ett sätt att motverka bristsituationen i framti- den.
Figur 4. Helårsstudenter vid Högskolan i Borås, indelat efter ämnesområde år 2011. Källa: HSV
Tekniskt; 21%
Undervisning;
15%
Vård; 10%
Natur- vetenskapligt;
15%
Samhälls- vetenskapligt;
20%
Medicinskt;
4%
Juridiskt; 3%
Övrigt; 10%
Humanistiskt;
Design; 1% 2%
Låg utbildningsnivå
Utbildningsnivån i Sjuhärad har stigit de senaste decennierna men är fortfarande mycket lägre än riksgenomsnittet. År 2010 var andelen med minst 3-årig eftergymnasial utbildning i Sjuhärad 16 pro- cent vilket var rikets genomsnitt för 10 år sedan.
Ökningen av andel personer med eftergymnasial utbildning har varit dock något starkare i Sjuhärad än i riket totalt och även skillnaderna mellan kom- muner i Sjuhärad har blivit något mindre.
Figur 5: Andel av befolkningen (25-64 år) med minst 3-årig högskoleutbildning år 2010. Källa: SCB
0%
5%
10%
15%
20%
25%
Vårgårda Bollebygd Tranemo Mark Svenljunga Herrljunga Borås Ulricehamn Sjuhärad Riket
År 2000 År 2010
Däremot karaktäriseras de branscherna där Sjuhä- rad har hög specialiseringsgrad dvs. andelen sys- selsatta i en viss bransch är större än motsvaran- de andel i samma bransch i riket, av ganska låg utbildningsnivå. I tabellen nedan framgår att Sjuhä- rad har generellt lägre andel med eftergymnasial utbildning men skillnaderna är ännu större i de branscherna där sysselsättningen är relativt sett hög. På längre sikt finns det risk för att den låga kunskapsintensiteten kan hämma tillväxtmöjlighe- ter och minska konkurrensfördelar i dessa bran-
scher. Dock är det viktigt att ta hänsyn till faktum att den stora delen av forskningen och övriga tjänsteverksamheten knutna till textil- och elektro- nikindustrin, återfinns i andra branscher (ex utbild- ning, FoU, konsulttjänster).
Tabell 2: Andel sysselsatta med minst 3-årig eftergymnasi- al utbildning år 2010. Källa: SCB
Bransch Sjuhärad Riket
Textil-, beklädnads- och lädervarutill-
verkning 7% 8%
Tillverkning av datorer, elektronikvaror, optik, elappparatur och andra maskiner
och apparater 12% 23%
Detaljhandel utom med motorfordon och
motorcyklar 8% 8%
Arbetsförmedling, bemanning och andra
personalrelaterade tjänster 10% 25%
Summa de 4 branscherna 9% 15%
Totalt alla branscher 18% 24%
Figur 6 bekräftar det relativt sett svagare intresset för högskolestudier i Sjuhärad. Övergångsfre- kvensen är lägst i hela Västra Götaland. Enbart en tredjedel av dem som tagit studenten väljer att läsa vidare på högskolan.
Figur 6. Övergångsfrekvens till högskola inom 3 år efter avslutad gymnasieutbildning. Källa: Skolverket
30 32 34 36 38 40 42 44 46
2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010
Göteborgsregionen Sjuhärad Skaraborg Fyrbodal Västra Götalands län
Ökad efterfrågan på högutbildade
I takt med att många yrken kräver allt högre kvalifi- kationer fortsätter befolkningens utbildningsnivå att stiga under det kommande decenniet. Figur 7 visar att efterfrågeökningen beräknas att bli störst på eftergymnasialt utbildade, cirka 5 000 personer under perioden 2010-2020. Efterfrågan ökar även på personer med gymnasieutbildning men inte i samma omfattning som på högutbildade. Bland gymnasieutbildade är efterfrågan störst på de med yrkesutbildning. Samtidigt minskar efterfrågan på personer med grundskoleutbildningen men minsk- ningstakten blir något lägre än den varit under senaste decenniet.
Figur 7. Efterfrågan på arbetskraft i Sjuhärad, efter utbild- ningsnivå. Källa: SCB
0 5 000 10 000 15 000 20 000 25 000 30 000 35 000 40 000 45 000 50 000 55 000
2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020
Grundskoleutbildning Gymnasial utbildning Eftergymnasial utbildning
UTFALL PROGNOS
Störst efterfrågeökning inom teknik och tillverkning samt vård och omsorg
Efterfrågan förväntas att öka inom alla utbildnings- inriktningar utom den allmänna inriktningen där efterfrågan minskar framförallt på personer med enbart grundskoleutbildning. I absoluta tal ökar efterfrågan mest på arbetskraft med utbildning inom teknik och tillverkning (+2 000 personer) följt av vård och omsorg (+1 700 personer). Ökningen gäller både gymnasialt och eftergymnasialt utbil- dade. I relativa termer är efterfrågeökningen störst på personer med naturvetenskaplig inriktning (+ 25
%). Jämfört med andra delregioner i Västra Göta- land förväntas efterfrågan på personer med sam- hällsvetenskaplig utbildning växa mer i Sjuhärad än i de övriga delregionerna. Men i den gruppen avser efterfrågeökningen enbart högskoleutbilda- de.
Figur 8. Förvärsarbetande/ Efterfrågan på arbetskraft med respektive utbildningsinriktning i Sjuhärad. Källa: SCB
0 5 000 10 000 15 000 20 000 25 000 30 000 35 000
Allmän inriktning Pedagogik och lärarutbildning Humaniora och konst Samhällsvetenskap, juridik, handel, adm Naturvetenskap, matematik, data Teknik och tillverkning Lant- och skogsbruk Hälso- och sjukvård, social omsorg Tjänster 2000 2009 2020
Till skillnad från den positiva efterfrågeutveckling- en beräknas utvecklingen av tillgången att variera något mer mellan olika utbildningsområden. Till- gången på vårdutbildade väntas att minska med 4 procent mellan 2009 och 2020. Den utbildningsin- riktning där antalet utbildade beräknas öka relativt sett mest (+ 46 % mellan 2009 och 2020) är inom
humaniora och konst. En stor ökning av tillgången beräknas även på utbildade inom teknik och till- verkning (29 %).
Figur 9. Tillgången på arbetskraft med respektive utbild- ningsinriktning i Sjuhärad. Källa: SCB
0 5 000 10 000 15 000 20 000 25 000 30 000 35 000 40 000
Allmän inriktning Pedagogik och lärarutbildning Humaniora och konst Samhällsvetenskap, juridik, handel, adm Naturvetenskap, matematik, data Teknik och tillverkning Lant- och skogsbruk Hälso- och sjukvård, social omsorg Tjänster
2000 2009 2020
Figur 10 visar efterfrågans förhållande till tillgång- en inom varje utbildningsinriktning. Förutsatt att utvecklingen går i samma banor när det gäller val av utbildning och utbildningsdimensionering i Sju- härad, förväntas att uppstå överskott inom allmänt utbildade, teknik och tillverkning samt humaniora och konst. Brist beräknas uppstå inom inriktningen mot hälso- och sjukvård samt social omsorg och till viss del inom tjänster. Bristen inom hälso- och sjukvård är spridd över de flesta utbildningsgrup- per. Bristen beräknas uppstå i lika hög grad ge- nom ett ökat behov i samband med den åldrande befolkningen, som en minskande tillgång med ett allt mindre inflöde till utbildningen. De enda grup- perna som väntas uppvisa ett överskott är socio- nomer och apotekare, där tillgången väntas överstiga efterfrågan. I övriga inriktningar väntas balans uppstå eller skillnaderna vara relativt små.
Figur 10. Tillgång och efterfrågan på arbetskraft år 2020 i Sjuhärad, Fördelning efter utbildningsinriktning summerat över alla utbildningsnivåer. Källa: SCB
0 5 000 10 000 15 000 20 000 25 000 30 000 Allmän inriktning
Pedagogik och lärarutbildning Humaniora och konst Samhällsvetenskap, juridik, handel, adm Naturvetenskap, matematik, data Teknik och tillverkning Lant- och skogsbruk Hälso- och sjukvård, social omsorg
Tjänster Efterfrågan
Tillgång
Det finns dock betydande skillnader mellan utbild- ningsgrupperna inom olika inriktningar. I figur 11 framgår att balans (om skillnaden mellan beräknad efterfrågan och tillgång år 2020 är mindre än 5 % av den totala efterfrågan år 2020) beräknas att
uppstå i enbart 17 av 89 utbildningsgrupper. I 28 beräknas efterfrågan överstiga tillgången vilket innebär att det finns risk för brist på arbetskraft.
Figur 11. Utbildningsbalansen år 2020 enligt utbildnings- och arbetsmarknadsprognos Källa: SCB
Balans
Balans Brist
Brist Överskott
Överskott
0 10 20 30 40 50
Västra Götalands län Sjuhärad
År 2020 - störst underskott på gymna- sieutbildade med yrkesinriktning inom tjänstesektor
De största bristgrupperna år 2020 avser personer som har yrkesinriktad gymnasieutbildning (se ta- bell 2).
Tabell 3. Utbildningsgrupper med störst beräknad brist år 2020 i Sjuhärad
Beräknad brist år 2020
Utbildningsgrupp
Antalet personer
Andel av efterfrågan Omvårdnadsutbildade (gymn) 778 19%
Barn och ungdom (gymn) 666 31%
Handel och administration
(gymn) 435 8%
Övrig gymn utb inom tjänste-
området 258 13%
Transportutbildning (gymn) 244 14%
Naturv. gymnasium 182 13%
Programmerar- och systemera-
rutb 150 30%
Poliser 145 47%
Tandsköterskautbildning 141 50%
Läkare 132 16%
Biomedicinska analytiker 112 63%
Psykologer 109 44%
Den i särklass största bristen beräknas att bli på omvårdnadsutbildade. Efterfrågan väntas år 2020 uppgå till 4 160 personer, medan tillgången endast beräknas till 3 380. En brist på nästan 800 perso- ner väntas därmed uppstå vid prognosperiodens slut. Under förutsättningar att utbildningssystemet och -beteendet hos individerna kommer att vara oförändrat i förhållande till dagens situation beräk- nas bristen på gymnasialt omvårdnadsutbildade motsvara en femtedel av efterfrågan år 2020. Till- gången minskar p.g.a. det låga intresset för utbild- ningen och stora pensionsavgångar. Dessutom
väljer många att lämna yrket för andra yrken vilket också ökar behovet av ersättningsrekryteringar.
Samtidigt ökar efterfrågan som följd av åldrande befolkning. Efterfrågan är dock beroende av kom- munernas och landstingens prioriteringar i framti- den.
Arbetsförmedlingens bedömning för närmaste året är att det blir stor konkurrens om jobben för under- sköterskor och skötare men att behovet av att rekrytera omvårdnadsutbildade ökar betydligt de kommande tio åren.
Efterfrågan på gymnasieutbildade med inriktning inom barn och fritid påverkas mycket av att kom- petenskraven höjts inom barnomsorgen på det sättet att förskollärare efterfrågas i första hand.
Men eftersom födelsetalen beräknas att vara fort- satt höga de kommande åren och det råder brist på förskollärare kommer även barnskötare i fråga när barnomsorgen utökas. Många med barn- och fritidsutbildning arbetar inom vården, och till viss del väntas göra det även framöver.2 Detta bidrar till en ökad efterfrågan på denna utbildningsgrupp.
Den ökade efterfrågan vi kan se i prognosen är således till viss del en följd av att efterfrågan på sikt kommer att öka kraftigt inom vården där denna kompetens är gångbar.
Påtaglig brist inom hälso- och sjukvård samt social omsorg
En påtaglig bristsituation väntas uppstå år 2020 inom hälso- och sjukvård och särskilt inom tand- vård. Bristen avser såväl tandläkare som tandhy- gienister och tandsköterskor. Tabellen nedan visar att bristen uppkommer som en följd av en stor minskning av tillgången. Antalet pensionsavgångar är betydligt större bland tandhygienister, tandskö- terskor och tandläkare än genomsnittet för hela arbetsmarknaden. Tillgången på tandläkare blir inte tillräcklig p.g.a. för få utbildningsplatser, trots att antalet utbildningsplatser utökats. Tillskott av tandläkare från andra länder påverkar tillgången positivt men det blir inte tillräckligt för att täcka efterfrågan3.
2 Arbetsförmedlingen
3 Arbetsförmedlingen
Tabell 4. Arbetsmarknads- och utbildningsprognos för utbildningsgrupper inom hälso- och sjukvård samt social omsorg i Sjuhärad
Brist/överskott år 2020
Utbildningsgrupperna inom hälso- och sjukvård samt social
omsorg Antal Andel Ändring av tillgång 2010- 2020
Ändring av efterfrågan 2010-2020 Gymnasial utbildning,
barn och ungdom -666 -31% -12% 37%
Tandsköterskautbildning -141 -50% -43% 16%
Omvårdnadsutbildade
(gymn) -778 -19% -18% 5%
minst 20 poäng, hälso-
o sjukvård -3 -1% 45% 50%
Apotekare 23 58% 91% 29%
Arbetsterapeuter -46 -20% -16% 6%
Biomedicinska analyti-
ker -112 -63% -64% 1%
Fritidsledare 0 0% 5% 8%
Läkare -132 -16% 3% 24%
Receptarier -35 -24% 1% 36%
Sjukgymnaster -28 -9% 8% 20%
Sjuksköterskor -62 -2% 4% 7%
Socionomer (inkl Soc
oms utb) 128 16% 24% 7%
Tandhygienister -52 -55% -45% 23%
Tandläkare -49 -29% -27% 4%
Övrig eftergymn utb,
hälso- och sjukvård 124 17% 26% 16%
Totalt -1830 -13% -4% 13%
Andra yrkesgrupper inom vård och omsorg där det kan bli svårt att hitta tillräckligt med utbildad per- sonal år 2020 är biomedicinska analytiker, läkare, tandläkare, tandsköterskor, tandhygienister och receptarier. I några fall motsvarar den beräknade bristen nästan 50 procent av efterfrågan.
Stora pensionsavgångar bland lärare
Idag finns det cirka 6 800 förvärvsarbetande med utbildning inom pedagogik- eller lärarinriktningen i Sjuhärad. Det är en utbildningsinriktning med den högsta medelåldern – under perioden fram till 2020 beräknas 24 procent av dem att gå i pension.
Inom vissa yrkesgrupper, special- och yrkeslärare, är det mer än hälften som beräknas att gå i pen- sion. Detta innebär att även om efterfrågan inte ökar så mycket på vissa lärargrupper, kommer rekryteringsbehovet att vara omfattande på de flesta lärarkategorier. Den nya skollagen med krav på lärarlegitimation kommer troligen att öka beho- vet av att rekrytera utbildade lärare ytterligare.
Störst kommer påverkan vara 2015 då legitima- tionskrav för att utföra vissa uppgifter införs. Det är dock för tidigt att säga hur rekryteringsbehovet kommer att påverkas av de nya reglerna. Bristen beräknas att bli störst på yrkeslärare vilket beror på omfattande pensionsavgångar och för liten utbildningsproduktion.
Endast hälften av psykologbehovet täcks av tillgången
Ett litet överskott väntas uppstå totalt sett bland utbildade med inriktning mot samhällsvetenskap, juridik, handel och administration i Sjuhärad. Men det finns betydande skillnader mellan olika utbild- ningsgrupper inom denna inriktning. Överskottet utgörs i första hand av ekonomer, journalister och jurister. Ekonomutbildningen väntas även fortsätt- ningsvis vara en attraktiv utbildning, vilket ger en fortsatt stor ökning av tillgången. Även efterfrågan ökar mycket, men inte i samma omfattning. Resul- tatet väntas bli ett överskott på drygt 440 personer, vilket i förhållande till utbildningsgruppens storlek är ganska stor (motsvarar en fjärdedel av efterfrå- gan 2020).
En annan utbildningsgrupp där det beräknas att bli konkurrens om de lediga jobben är journalister.
Intresset för yrkesområdet är stort och årligen ut- bildas ett stort antal journalister vilket medför att utbudet av utbildningsplatser överstiger den tillväxt av jobb som sker.
Samtidigt väntas en betydande brist uppstå bland psykologutbildade i Sjuhärad. Knappt hälften av behovet väntas kunna täckas av utbildad arbets- kraft år 2020. En fortsatt svagt stigande efterfrågan väntas inte kunna matchas av tillgången, som istället beräknas sjunka kraftigt under prognospe- rioden. Nästan 40 % av psykologutbildade i Sjuhä- rad beräknas att gå i pension. Tillgången på psy- kologer blir inte tillräcklig eftersom det utbildas för få. Under de närmaste fem åren blir tillgången mycket liten, men sedan ökar antalet nyutexamine- rade eftersom antalet utbildningsplatser blivit fler.4
Stort överskott bland utbildade inom teknik och tillverkning
Teknik och tillverkning är den största utbildningsin- riktningen i Sjuhärad, år 2009 fanns det drygt 22 000 personer med denna utbildning. År 2020 väntas tillgången ha ökat till 24 500 personer vilket är större ökning än den på efterfrågesidan. Men det finns ganska stora skillnader mellan olika ut- bildningsgrupper inom denna inriktning. Överlag beräknas överskottet bli störst på personer med utbildning på gymnasial medan det finns flera ut- bildningsgrupper (civil- och högskoleingenjörer) på eftergymnasial nivå som beräknas att ha brist år 2020.
Stark tillväxt inom handel och logistik
Både handel och logistik är två växande branscher i Sjuhärad. Utbildningsinriktningen Tjänster väntas uppvisa en liten brist på arbetskraft år 2020 efter- som efterfrågan växer snabbare än tillgången.
Bristen väntas att uppstå även på personer med
4 AF Yrkesbarometer
handels- och administrationsutbildning där både tillgång och efterfrågan beräknas att minska det kommande decenniet. En stor andel av anställda i de branscherna har gymnasial utbildning, och inte sällan en allmän utbildning dvs. utan yrkesinrikt- ning. Eftersom personalomsättningen är hög inom framförallt handel, är rekryteringsbehovet alltid stort. Utvecklingen inom internethandeln kan dock komma att bli än starkare framöver, vilket påverkar butiksförsäljningen och behovet av försäljare (gäll- er framförallt inom fackhandeln). Obalanserna är dock relativt små även för de mer specifika inrikt- ningarna.
Sammanfattning
Den grundläggande förutsättningen för tillväxt och kompetensförsörjning, befolkningstillväxten, be- räknas att fortsätta i Sjuhärad även under det kom- mande decenniet. Men tillväxten kommer att vara fördelad på ett annat sätt än under det föregående decennium. Antalet i arbetsför ålder kommer att minska något samtidigt som antalet äldre blir fler.
För att tillgången skulle kunna matcha arbets- marknadens efterfrågan på arbetskraft måste in- pendlingen till Sjuhärad öka. För detta krävs att infrastrukturen och transportsystemet förbättras, men även att kunskapsintensiteten i näringslivet höjs. Utbildningsnivån hos sjuhäradsborna är all- deles för låg. Även i de växande branscherna så- som handel och logistik är utbildningsnivån betyd- ligt lägre än genomsnittet för hela Västra Götaland.
Eftersom övergångsfrekvensen till högskolan lig- ger lägst i hela länet finns det risk att man inte kan möta upp den ökande efterfrågan på högutbildade.
Högskolan i Borås spelar en mycket viktigt roll för den framtida kompetensförsörjningen i Sjuhärad och högskolans forskningsområden har en stor betydelse för regionens tillväxtbranscher. Men bland bristyrkena finns även många yrken som kräver en utbildning som inte erbjuds i Sjuhärad, ex. poliser, läkare, tandläkare, psykologer. Därför är det viktigt pendlingsmöjligheterna blir bättre och att unga som flyttat ut för högre studier återvänder till Sjuhärad.
De största utmaningar på arbetsmarknaden i Sju- härad:
Höja utbildningsnivån, inte minst i de bran- scherna där specialiseringen är stor
Bättre pendlingsmöjligheter mellan Göte- borg och Borås
Författare: Keili Saluveer
Fakta & Analys är en kortrapport från Västra Götalandsregionens regionutvecklingssekretariat. Syftet med rapportserien är att öka kunskapen om förutsättningarna för regional utveckling i Västra Götaland.
På www.vgregion.se/regionutveckling/rapporter kan du registrera dig för prenumeration och ladda ner samtliga kortrapporter.
Kontakt: Mats Granér, chef Analys och uppföljning, mats.graner@vgregion.se, tel. 031-63 09 34
