Förslag till yttrande över Västra Götaland 2020 – strategi för tillväxt och utveckling i Västra Götaland 2014-2020

Dnr: 13-28.90 Remissyttrande 2013-04-08

Förslag till yttrande över Västra Götaland 2020 –

strategi för tillväxt och utveckling i Västra Götaland

2014-2020

Bakgrund och syfte

Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Västra Götalandsregionen daterad 2013-02-01 beretts tillfälle att yttra sig över rubricerad remiss senast 2 maj 2013.

VÄSTRA GÖTALAND 2020 har tagits fram med grund i det ansvar regering och riksdag gett Västra Götalandsregionen att samordna och driva det

regionala utvecklingsarbetet i Västra Götaland. Strategin utgår från Vision Västra Götaland – Det goda livet, den gemensamma visionen för territoriet Västra Götaland, beslutad av regionfullmäktige 2005.

Beredningen för Hållbar Utveckling (BHU) har det formella ansvaret för genomförande av VÄSTRA GÖTALAND 2020. BHU leder därmed också arbetet med uppföljning och utvärdering av genomförandet. BHU har

samordnat arbetet med att ta fram strategin. Övriga aktörer har haft möjlighet att medverka i och påverka arbetet i arbetsgrupper.

Genomförandet sker via handlingsprogram och genomförandeplaner. Västra Götalandsregionen kommer i samband med det årliga budgetarbetet ta fram en samlad bild av de insatser man avser att prioritera och driva inom ramen för strategin inför kommande år. Respektive kommunalförbund ansvarar för delregionala genomförandeplaner. Samarbetsformerna för genomförande kommer att diskuteras vidare med partnerskapet under våren 2013. Centrala verktyg i genomförandet är de EU-program som drivs i Västra Götaland samt statliga och andra europeiska utvecklingsresurser etc.

I GRs arbete med att ta fram ett yttrande över remissen deltar BRG (Business Region Göteborg AB).

Föreliggande yttrande har av tidsskäl remissbehandlats genom en Hearing för GRs medlemskommuner den 5 april. Förbundsstyrelsen beslutar 12 april och BRGs styrelse den 29 april. Svar ska vara inne hos BHU 2 maj. Efter

remissbehandling kommer ett slutligt förslag att behandlas på BHU den 25 juni, regionstyrelsen 10 september och regionfullmäktige 24 september.

Generella kommentarer till strategin

Göteborgsregionens särart

GR är ett av fyra kommunalförbund i Västra Götaland som i flera avseende skiljer sig från de övriga tre. Arbetsmarknadsregionen är en utgångspunkt. Vi är en växande storstadsregion där Göteborgs är central som motor för

utvecklingen. Samtidigt behöver alla våra 13 kommuner varandra, liksom övriga kommuner i Västra Götaland. Göteborgsregionen har störst befolkning i regionen och flera stadsbyggnadsprojekt som är komplexa att genomföra. Den demografiska geografin (t.ex. unga och nya svenskar) skiljer sig från övriga städer i regionen. Det finns i storstadsregionen särskilda utmaningar vad avser boende, folkhälsa, integration, infrastruktur, kultur och näringsliv mm. Det är utifrån dessa perspektiv våra kommentarer i det följande ska ses.

Som GRs och BRGs gemensamma mål- och strategidokument Uthållig tillväxt betonar, ska Göteborgsregionen vara en stark, tydlig och hållbar tillväxtregion i Europa. En växande kärna med allt fler branscher vidgar arbetsmarknaden genom ökad rörlighet och ökar intresset för företagsetableringar. Människor flyttar gärna till stora regioner eftersom de erbjuder mångfald i form av arbetsplatser, utbildningar, boenden och sociala sammanhang. Men

utvecklingen mot en storstadsregion i Europa medför också storstadsproblem att hantera som t.ex. segregation och bostadsförsörjning. I en globaliserad värld har Göteborgsregionen också att hävda sin och medlemskommunernas konkurrensförmåga.

Måldokumentet Uthållig tillväxt uppdateras nu efter rådslag i

medlemskommunerna. I genomförandet av olika delar i Västra Götalands strategi kommer det uppdaterade dokumentet Hållbar tillväxt att vara en viktig utgångspunkt för Göteborgsregionens kommuner.

Strategi Västra Götaland är lång och har många detaljerade mål. Risken är uppenbar att den uppfattas som otydlig och blir svår att kommunicera till målgrupperna. Det finns även en obalans i strategin som troligen beror på att vissa områden beskrivs svepande och vissa mer detaljerat. Förslaget har förtjänster genom att där finns en strävan till konkretion som förstärker

trovärdigheten. Positivt är att strategin i högre grad än tidigare tillväxtstrategier inriktar sig mot att sätta invånarna i centrum.

Det är positivt att Västra Götalandsregionen ser sig som en del i en större helhet. Under varje område pekar strategin ut centrala aktörer för

att det finns risker med ensidigt utpekande av genomförande aktörer. Det kan ske förändringar bland aktörerna fram till 2020, och andra, icke nämnda, relevanta aktörer riskerar att uteslutas. Därför föreslår vi att skrivningen ”centrala aktörer” ändras till ”exempel på centrala aktörer” Dessutom bör det tydligt framgå att GR och BRG genomgående är centrala aktörer, där strategin behandlar perspektiv där GR och BRG är en resurs.Det bör också tydliggöras att samverkan mellan de centrala aktörerna är en förutsättning. Påpekas bör också att inom områden där kommunalförbunden inte har uppdrag från kommunerna, är det de enskilda kommunerna som är de centrala aktörerna. Vi saknar i strategin

Varför heter det ”strategi för tillväxt och utveckling” och inte ”strategi för hållbar utveckling”? Kopplingen till hållbar utveckling de olika

fokusområdena i Det goda livet bör förtydligas, inte minst med tanke på att organiseringen inom BHU följer denna modell. Vi konstaterar t.ex. att

hälsofrågorna inte tas upp. Hälsa är ett av fokusområdena i Det goda livet och en viktig del i den regionala utvecklingen. Att stärka folkhälsan genom riskförebyggande åtgärder är även ett viktigt område för innovationer. Urban storstadsutveckling bör få större utrymme. Precis som nämns

inledningsvis måste det framgå tydligare att Göteborgs är motor i regionen och vad det innebär. Det är en positiv kraft men den medför också ett regionalt ansvar som måste vårdas. Inom ramen för storstadsspecifika strategier behöver frågan om urban utveckling, särskilt utmaningar angående segregation, få större utrymme. Vi saknar en diskussion kring betydelsen av integration som är ett av de fyra perspektiven i Det goda livet. Detta inte bara en utmaning för Göteborgs stad utan för hela storstadsregionen och kräver samverkan över kommungränser mellan olika berörda aktörer. Västra Götalandsregionen kan här spela en viktig roll för att verka för samverkan kring integration i hela länet.

Det är en brist att inte bostads- och boendefrågorna benämns. Även om detta är ett kommunalt ansvarsområde är det en viktig utmaning för storstadsregionen och ett av de områden som tydligt nämns i rådslagen om Uthållig tillväxt. I strategin finns nu stället angivet, ”fastighetsinvesteringar” men boendefrågan är bredare än så. För vem bygger vi och hur satsar vi strategiskt på att bygga olika typer av boenden? Hur kan vi samverka kring ett socialt blandat bostadsbyggande i regionen som minskar utanförskap bland olika grupper? Vi saknar vidare de maritima frågorna i strategin. Det handlar om naturresurser och skydd, möjligheter till turism och upplevelser, men också det faktum att vi i Sverige har ett unikt läge med en sjöfartsnäring och logistiksektor som bör finnas med i en strategi. Hur ska en utveckling av denna sektor stödja en utveckling av regionen?

Social hållbarhet genom tillvaratagande av mångkulturellt kapital behöver förtydligas inom alla målområden. Utmaningarna kring integration kan vändas till något positivt genom att olika kulturer, språk och kunskaper ses som tillväxtfaktorer. Inom t.ex. kultur och fritidsområdet kan gemenskap och arbetsmöjligheter skapas genom att samverkansformer mellan lokala aktörer och fastighetsägare (partnerskap mm) stimuleras. Ett annat exempel är utveckling av stadens offentliga rum för att skapa nya integrerande mötesplatser som bidrar till social sammanhållning. Samhällets mångfald måste synas också på våra arbetsplatser.

Det saknas kommentarer kring dem som har svårt att etablera sig på

arbetsmarknaden – om det nu ska vara en region för alla. Det finns t.ex. inget nämnt om grupper med olika slag av funktionsnedsättning. Vilken ambition ska Västra Götaland ha här? En annan stor grupp som bidrar till att vi växer befolkningsmässigt är alla de flyktingar som får uppehållstillstånd och väljer att flytta till vårt län. Det borde finnas en tydligare skrivning om hur vi bättre kan bistå dem i etableringen på arbetsmarknaden men också i utbildningen. Barnen och ungdomarna är viktiga men också deras föräldrar. Att satsa på kompetens för människor mitt i livet motverkar såväl arbetslöshet som folkhälsoproblem. De äldre är en tillgång, och både arbetsliv och föreningsliv bör utveckla möten mellan unga och äldre.

Det finns också i strategin exempel på konflikter mellan de olika målen som behöver diskuteras och problematiseras. Ett sådant rör t.ex. Göteborgs som motor i regionen där övriga kommuner är beroende av att den fungerar kontra behovet av att utveckling sker i hela regionen. Ett annat exempel är

regionförstoring kontra resurseffektiv fossiloberoende ekonomi år 2030. Vidare är målen om klimatet svåra att förena med andra delar av strategin, som utbyggnad av flyget, E20s utbyggnad m.m.

Kommentarer till de olika rubrikerna i strategin

Attraktivitet, produktivitet, kreativitet och solidaritet – avgörande framtidsfrågor

I stycket inom citattecken som följer vill vi ha ett tillägg, enligt fetkursivt: ”Solidaritet innebär också att vi välkomnar invånare från alla delar av världen som söker nya livschanser och utvecklingsmöjligheter i vår region och att vi ser ett värde i de kunskaper som därmed tillförs vår regionochattraherar familjer och enskilda individer med de mest skilda förutsättningar.” Bestämd ambition att vara världsledande inom utvalda områden

För att strategin ska hålla på både kort och lång sikt är det viktigt att den både pekar ut kända styrkeområden och samtidigt öppnar upp för att nya

styrkeområden kan växa fram över tid. Detta fångas väl upp i strategin. I nedre delen av sidan med underrubrik ”Utvecklingsarbete utgår från

utmaningar och från behovet av att stärka utvecklingsverktyg” är det svårt att veta vad som avses med texten och figuren, så frågan är om texten är

nödvändig?

Göteborg är motor, regionala noder måste vara starka och arbetet ska ge avtryck i hela regionen

Vi ser att arbetskraftsbrist är en stor utmaning samtidigt som vi ser ett utanförskap bland flera grupper. Vi önskar därför att strategin förtydligar behovet av validering och vägledning. I stycket inom citattecken som följer vill vi ha ett tillägg, enligt fetkursivt: ”Det lokala arbetet är grundläggande för frågor kring entreprenörskap, företagsklimat, koppling mellan utbildning och arbetsliv, förmåga att tillvarata invånares kompetens genom validering, arbetet med kommunikationer, frågor om hållbara inköp, insatser för en mindre fossilberoende ekonomi, satsningar på kultur och turism etc.”

3. MÅL OCH INRIKTNING

33 frågor vi i Västra Götaland prioriterar till år 2020

Under En region för alla bör punkten ”Öka tillgänglighet till validering av kompetenser”läggas till.

EU 2020 utgångspunkt för att mäta om syftet med arbetet nås

Det är bra att tabell EU2020 utgår från mål. Fler indikatorer behöver dock utvecklas för att komplettera bilden. Exempelvis skulle en indikator för Västra Götalandsregionen kunna läggas till angående kollektivtrafikandel för

invånarnas resor, att en tredjedel av invånarnas resor ska göras med

kollektivtrafik. Strategin kan också kompletteras med fler indikatorer även om dessa är mer problematiska att ta fram. Exempelvis kan globalt ansvarsfull konsumtion inte fångas med lokala indikatorer eftersom en stor del av våra klimatpåverkande utsläpp sker utanför våra gränser. Det som saknas inom del 3 i strategin är en indikator för konsumtionsutsläpp, t.ex. CO2-ekvivalenter per person och år, beräknat som konsumtionsutsläpp.

Tabellen bör kompletteras med en kolumn över läget också för Sverige. Då kan vi se om Västra Götalands (våra) mål är mer eller mindre ambitiösa jämfört med Sveriges.

Det finns en alltför svag koppling mellan målen och de områden som nämns i avsnitt fyra och avser höjd utbildningsnivå, minskade skolavhopp och minskat utanförskap. Den statistik som används för både utgångsläge och mål bör vara direkt relevant på både lokal, regional och nationell nivå och insatserna som ska leda till att uppnå målen bör spegla detta. Det bör framgå vad det är för statistik man tagit fram och på vilka grunder man satt de regionala målen. Målet ”minskade skolavhopp” uttrycks på andra ställen som att andel elever utan gymnasiebetyg ska vara lägre än tio procent. I tabellen anges en högre ambitionsnivå än i riket och också en minskning jämfört dagens nivå. Strategier saknas om hur man ska nå ökad måluppfyllelse.

Skolavhopp, utbildningsnivå och utanförskap hör ihop på många sätt och påverkar matchningsproblematiken. Nedan kommer ett förtydligande kring dessa tre mål och vad som föreslås förstärkas i strategin.

Höjd utbildningsnivå: matchningsproblematiken löser man inte enbart genom att satsa på mer och fler högutbildade människor utan här krävs att man också skapar andra typer av utbildningar för snabba omställningar och av mer yrkesinriktad karaktär. Samhälle och företag bör i högre grad samverka för att tillsammans identifiera behoven av matchning. Viktigt att notera att det kan finnas en dold arbetslöshet i långa akademiska studier, då studier kan förlängas pga. en kärv arbetsmarknad. Attityder och perspektiv på regionens

kunskapssyn är en viktig del i en strategi av detta slag. Exempelvis måste stora ansträngningar göras i syfte att öka välfärdssektorns attraktivitet.

Minska skolavhopp: detta skulle kunna vara ett område för samarbete mellan kommuner, kommunalförbund och VGR i syfte att skapa jämförbar statistik samt kunskapsutbyte kring orsak och verkan avseende viktiga insatser för att motverka tidiga skolavhopp. Detta gäller såväl ungdomar som är födda i Sverige som nyanlända.

Minska utanförskap: Tillväxtstrategin bör bli tydligare i kring hur en hållbar tillväxt kan motverka psykisk ohälsa bland ungdomar. Även

jämställdhetsperspektivet bör beaktas. Större regional samverkan avseende lokalisering av institutioner och boenden kan vara en väg. En färsk OECD-rapport visar att Sverige är sämst inom OECD-blocket avseende att hantera ungdomars psykiska ohälsa. I rapporten finns exempel på hur man kan arbeta för att motverka psykisk ohälsa bland unga och därmed minska utanförskap. http://www.oecd.org/fr/els/sverigenagontingmastegorasatdenpsykiskao halsanforattforbattraforutsattningarnaforsvenskaungdomarattfajobb.htm 4. VAD VI VILL ÅSTADKOMMA – OMRÅDEN OCH FRÅGOR

Detta är ett centralt kapitel i strategin då det behandlar flera tunga

insatsområden för tillväxtpolitiken (utbildning, innovation, entreprenörskap, tillväxt i små och medelstora företag och kluster). Texterna har ett stort fokus mot teknik och Science Parks. Samtidigt vet vi att bara ett fåtal av alla små och medelstora företag har kontakt med dessa och att små och medelstora företag står för en betydande del av jobben. Vi vill därför framhålla vikten av att insatser inom nyföretagande (1.2.1) och företagsutveckling (1.2.3) ges större utrymme och tyngd i strategin. Målbilden om 20 nya företag per 1000 invånare varav hälften ska startas av kvinnor verkar vara svår att uppnå.

Det är också av vikt att utvecklingen av Science Centers även sker i omlandet och längs med stråken i Göteborgsregionen, inte bara i kärnan.

Vad gäller en ledande kunskapsregion betonas i första hand i strategin universitet och högskola. Vi menar att hela det livslånga lärandet måste inbegripas i strategin, från förskolan och grundskola till högre studier.

Kompetensutveckling för människor ”mitt i livet” är också en del i detta. Alla dessa delar bör utvecklas parallellt och hänga ihop i en integrerad kedja. Strategin skulle också tjäna på att omfatta det informella lärandet, vilket tenderar att få allt större betydelse för tillväxt, entreprenörskap och

internationalisering. Med informellt lärande menar vi det lärande som sker utanför etablerade och offentliga strukturer, det vi lär oss i samtal med andra, via nätet, media, egna efterforskningar etc. Här ger ny teknik nya möjligheter till utveckling.

Ytterligare arenor för interaktion och samverkan mellan utbildningsaktörer måste skapas. Det finns en rationalitet och en kvalitetsutveckling att vinna i resursoptimerande samarbete. Den höga förändringstakten i samhället, som bl.a. vilar på globalisering och en snabb teknisk utveckling, förutsätter också att utbildningslandskapet är en arena för innovation.

1.1 Ett samhälle som ger förutsättningar för konkurrenskraftig högre utbildning och forskning

Strategier finns för att utveckla möjligheter för den sociala ekonomin att utgöra en viktig aktör i välfärdsutvecklingen. Förutsättningar och strukturer för dialog behöver synliggöras så att den sociala ekonomins roll och som röstbärare för utsatta stärks. En region där vi tar globalt ansvar bör kompletteras med strategier för dels socialt ansvarstagande som arbetsgivare, dels social hänsyn vid upphandling. Sociala företag och kooperativ m.m. kan motverka

segregation.

1.1.4 Positionera internationellt konkurrenskraftiga forsknings- och innovationsmiljöer

BRG saknas i aktörslistan

1.2.1 Stimulera ökat entreprenörskap och intraprenörskap

Attitydpåverkande insatser är oerhört viktiga i det långsiktiga perspektivet. Vi vill understryka att kommande insatser även måste inriktas på att ge en

realistisk bild av vad företag är och vad det innebär att driva egen verksamhet. Målet om att x % ska ha en positiv attityd bör förtydligas vad gäller

målgruppen. I Appendix hänvisas till Västsvenska Handelskammarens undersökning. Vi anser att målgruppen ungdomar inte ger en rättvisande bild av attitydutvecklingen. Målgruppen bör även omfatta medarbetare i privata och offentliga verksamheter för att vi ska kunna följa attityden till intraprenörskap. Viktigt att poängtera är att entreprenörskap inte bara innebär att starta nya företag utan också att stimulera de företag som har startats och få dem att växa. 1.2.2 Skapa starka förutsättningar för att förverkliga idéer och starta företag Vi ser att samordning och kvalitetssäkring av nyföretagaraktörernas leveranser är centralt för att öka nyföretagandet och bör ges högre prioritet i strategin. Det leder till ökad kostnadseffektivitet och ökad innovation inom stödsystemet som ger bättre förutsättning för det nya företaget att utvecklas. BRG är en central aktör i genomförandet.

1.2.3 Främja utvecklingen av konkurrenskraftiga små och medelstora företag

Statistik visar att det är i de mindre företagen som sysselsättningsökningen skett de senaste åren. För att möjliggöra fler arbetstillfällen, inte minst till ungdomar och personer med utländsk bakgrund, vill vi poängtera att det krävs satsningar på tillväxt i bredden av små och medelstora företag. Vi ser också att kompetenshöjande insatser som stärker affärsmannaskapet och tillför

tillväxtstrategisk kunskap bör lyftas fram tydligare i programmet. Att alla insatser ska ”utvecklas och drivas i samverkan med näringslivet” är en förutsättning för insatsernas resultat, men formen för denna samverkan måste få tas olika uttryck beroende på företagens behov.

1.3 Partnerskap för innovation, konkurrenskraft och samhällsnytta Vi ser positivt på att klusterprocesserna och det branschöverskridande samarbetet ska stärkas samt att de fem utpekade samarbetsområdena

kompletteras med delregionala styrkeområden/kluster som textil, IT, kreativa näringar m.fl. BRG har under lång tid arbetat strukturerat med operativ och strategisk klusterutveckling samt projektledning av demoprojekt i offentlig

miljö och har därmed byggt upp erfarenhet och kompetens inom områdena. Detta bör tas tillvara och vi ser att BRG är en central aktör inom 1.3.1, 1.3.2 och 1.3.4.

1.3.2. Utveckla Västra Götaland som testarena där nya idéer omsätts till praktik

För att koppla målet motverka skolavhopp och utanförskap kan den fetkursiva texten komplettera i 1.3.2. Digitala kunskaps-

och innovationsnav samttillfälliga ”labb” där studenter, medarbetare och andra aktörerengageras för att arbeta med lösningar på samhällsutmaningar ska fortsätta att utvecklas.

2. En region för alla

Matchningsproblematiken i strategin bör inbegripa satsningar i syfte att skapa en bättre matchning mellan arbetslivets behov, den enskildes förutsättningar samt utbildningsaktörernas utbud och förmåga till snabba omställningar. Interaktionen mellan arbetsförmedlande instanser, utbildningslandskapet och arbetslivet måste bli både av högre kvalitet och intensitet, allt i syfte att skapa en snabbare och mer relevant matchning mellan människa, utbildning och arbetsmarknad. Delar av detta finns benämnt i avsnitt 2.2.1, men perspektivet måste vidgas. I detta sammanhang kan inte näringslivets medverkan i allt från framtagandet till genomförandet av detta program nog betonas.

Det är bra med fokus på arbete, forskning och utbildning. Det finns många bra initiativ och ambitioner. Här kommenterar vi det som vi tycker saknas eller behöver förstärkas. Inledningsvis sägs att man ska fokusera på unga och

kommande generationer. Men det är viktigt att också ha fokus på de människor som ingår i dagens arbetskraft. Det är det stora antalet som kommer att finnas kvar i många år framöver och som också måste klara den strukturförändring som pågår i arbetslivet.

I texten tas de stora ungdomskullarna upp. Men en analys saknas kring demografin i stort där vi vet att den s.k. äldreboomen kommer att innebära stora utmaningar utöver de rent finansiella som t.ex. personal till äldreomsorg samt hälso- och sjukvård. Det kan bli konkurrens om arbetskraften - hur står sig dessa sektorer mot andra? Vad behöver göras nu?

I texten återfinns på ett par ställen begreppet ”första och andra generationens svenskar” Är det ”första och andra generationens invandrare” som avses? 2.1 Elevers och studenters koppling till arbetslivet under studietiden 2.1.1 Skapa en sammanhållen arena för ungdomars möjligheter till olika typer av praktik

Detta är mycket positivt men behöver kompletteras enligt fetkursivt nedan: ”Målet är en kvalitetssäkrad och enkel tillgång till praktik och ferieplatser i arbetslivet för alla i grundskola, gymnasium, vuxenutbildning samt andra målgrupper som är i behov av praktik- och eller ferieplatser i hela Västra Götaland senast år 2020.”

2.2 Kunskap och kompetens för ökad konkurrenskraft och delaktighet Somt tidigare har nämnts önskar vi att strategin förtydligar behovet av validering. Vad gäller rubriken 2.2.1 kan ordet ”förenkla” leda fel och

uppfattas som att det inte skulle vara seriöst eller ha hög kvalitet. Ordet ”korta” kan komplettera bilden.. Rubriken bör därför ändras enligt nedan:

2.2.1 Korta och förenkla vägen till arbete genom validering och samordning Under 2.2.1, i stycket som är citatmarkerat nedan, har följande tillägg gjorts enligt fetkursivt ”De viktigaste insatserna beskriver målen för arbetet. Vägen till arbetsmarknaden ska kortas genom att kvalitetssäkrad validering som resulterar i synliggörande av reell kompetens, förkortar utbildning samt stärker individens självkänsla görs tillgänglig för alla som har behov av det. Självständig och samordnad studie- och yrkesvägledning ska vara tillgängligt för alla.”

samt

”En struktur för validering ska etableras i Västra Götaland (inom nationell kvalifikationsram) som säkerställer ett heltäckande valideringsutbud med hög kvalitet, legitimitet, gångbarhet på ett kostnadseffektivt sätt. Strukturen skall även verka för ett ökat nyttjande av validering. Centrala aktörer är utbildningsanordnare, arbetsgivare, branschorganisationer, fackliga organisationer, Arbetsförmedlingen, kommuner, kommunalförbunden och Västra Götalandsregionen.”

2.2.3 Utveckla samordning av utbildningssystemet för att möta framtidens kompetensbehov

Under 2.2.3, i stycket som är citatmarkerat nedan, har ett tillägg gjorts enligt fetkursivt. ”En samverkansgrupp med representanter från eftergymnasial utbildning bildas, kartlägger befintliga utbildningar och föreslår hur regelsystemet kan anpassas för mer samverkan och möjlighet till

effektivisering av utbildningar genom validering av individens befintliga kompetens. En samordnad utbildningsstruktur med gemensam

ansökningsprocess skapas i Västra Götaland.”

2.3 Tillgång till kommunikation för arbete, utbildning och livskvalitet Den tillgänglighet och tillgång till funktioner som transportsystemet ger är en förutsättning för en hållbar utveckling. För regionens persontransporter är tågtrafiken basen för ett robust kollektivtrafiksystem. Även för

godstransporterna är målsättningen att så stor del som möjligt ska transporteras på järnväg och sjötransport. Under 2013 görs en uppdatering av regional och nationell plan för transportinfrastrukturen, och VGR arbetar också med en tågstrategi. Hur förhåller sig dessa dokument till tillväxtstrategin?

2.3.1 Investera i transportinfrastruktur för personer och gods Kvaliteten i transportinfrastrukturen är avgörande för att skapa en tillgänglighet till och inom regionen. VGR har tagit fram en

tillgänglighetskartering för regionen, vilket är ett intressant material. Kan denna kartering vara grund för indikatorer för strategin? I planeringen av transportsystemet ser vi att perspektivet ”hela-resan” bör vara tydligt, det innebär t.ex. att transporten till noder för kollektivtrafiken, taxesystem och fordonens design blir lika viktiga som infrastrukturen för resenärer i regionen. Utvecklingen av tvärförbindelser mellan olika stråk bör också poängteras. I regionen är idag andelen cykeltrafik låg och det bör i flera res-relationer finnas en potential att öka cykelns andel av resorna. Det handlar om att bygga ut infrastruktur, men även om cykelparkeringar m.m. liksom olika typer av stimulansåtgärder för att öka medvetenheten om cykeln som ett alternativ. Landvetter flygplats tillsammans med övriga flygplatser i regionen ger

Västsverige en nödvändig internationell tillgänglighet. Det är därför viktigt att flygplatsen har direktförbindelser till för regionen intressanta destinationer. Vilka är dessa? Hur kan vi tillsammans arbeta för att öka den internationella tillgängligheten och uppfylla målen i klimatstrategin?

I resonemangen om Göteborgs hamn är förhållandet mellan hamnen och väg/järnväg för landtransporterna otydligt. Göteborgs hamn har under många år arbetat med att öka andelen gods på järnväg ett arbete som gett goda resultat. För all godstrafik, även den som inte har sitt ursprung i Göteborgs hamn, bör målsättningen vara att transporten ska vara så effektiv som möjligt ur alla tre hållbarhetsperspektiven.

2.3.3 Bidra till en IT-infrastruktur med hög kvalité för alla och som främjar hållbarhet

Avsnittet kan kompletteras med några rader som pekar på att regionen behöver vassa IT-system kopplade till statistik för att kunna göra rätt analyser och skapa hållfasta beslutsunderlag för politiken. ITs roll i samhällsutvecklingen måste också kopplas till utbildningsområdet, där utvecklingen ännu bara är i sin linda men där potentialen bedöms vara mycket omfattande.

2.3.4 Utveckla regionala framtidsbilder som stödjer hållbar utveckling i Västra Götaland

Vad avses med regionala framtidsbilder? Är den en eller flera bilder? Om det är en gemensam målbild för regionens utveckling, bör detta avsnitt flyttas till inledningen av strategin. Om det är en gemensam bild av regionens fysiska struktur som avses, bör detta förtydligas. Vilka områden eller strukturerande element som ska hanteras i målbilden är en fråga som är viktig att diskutera med kommuner och kommunalförbund.

GR ser positivt på att en målbild för regionens fysiska struktur tas fram. Strukturbilden för Göteborgsregionen, som är väl förankrad hos

medlemskommunerna i GR, bör vara en utgångspunkt. En målbild för

regionens fysiska struktur bör behandla de regionalt övergripande frågorna och inte vara detaljerad. En regional målbild vore värdefull som

planeringsunderlag för utveckling av en större region med sammanhängande stråk och noder/stationssamhällen, dvs. en bild av transportsnål

samhällsplanering, där infrastrukturen tillsammans med

bebyggelseutvecklingen lägger grunden inte bara för ett hållbart resande utan även en hållbar livsstil.

Det är viktigt för genomförandet av en regional framtidsbild att en sådan tas fram i bred samverkan, och GR är tveksam till hur detta kan ske med de 49 kommunerna i Västra Götaland. Vi ser också att det är viktigt att ett eventuellt framtagande av en målbild för Västra Götaland sker i nära samverkan med region Halland, som redan idag till del är en del av den funktionella regionen kring Göteborg.

3. En region där vi tar globalt ansvar

Vi ser positivt på målsättningen att utveckla en inhemsk marknad för

miljöteknik och hållbara lösningar med globala ambitioner, då dessa faktorer kräver varandras framgång för att lyckas. Den kopplingen saknas generellt i den Svenska Miljöteknikstrategin från 2011 och här ser vi stora möjligheter i vår region.

3.1 Ett resurseffektivt samhälle utan klimatpåverkan

Det är bra att strategin lyfter fram kopplingen mellan samhällets infrastruktur och hållbara transporter. Dock saknas områden för att nå målet om en fossilfri ekonomi 2030 som t.ex. att bryta transporternas ökade utsläpp, transportsnål samhällsplanering, flygets påverkan, de stora fossila utsläppen i industri- och energiproduktion, energieffektivitet vid om- och nybyggnation, matens påverkan och kretsloppsfrågor som avfallsminimering.

Risk- och säkerhetsarbetet behöver utvecklas och åtgärder för att förebygga effekterna av klimatförändringar i form av stigande vatten, extremt väder mm behöver ses som en arena för innovation och förutsättning för tillväxt.

(Regionalfonden ger sådan möjlighet inom t.ex. det tematiska målet 5.

Innovationer för, och stöd till, klimatanpassningsåtgärder är en faktor som bör lyftas fram.

3.1.1 Arbeta för att offentlig sektor går före och inför resurseffektiva hållbara lösningar

Här bör finnas med ett resonemang om att offentligt ägda byggnader behöver renoveras energieffektivt, inte minst gäller det bostäder i

miljonprogramsområden.

3.1.2 Att använda affärsdriven miljöutveckling på områden med miljöpotential

Här bör nämnas att miljöpotentialen är extra stor inom vissa delar av industri- och energiproduktionen inom Västra Götaland. Det rör sig om mycket stora fossila utsläpp som behöver ersättas med alternativ till år 2030 för att klimatmålet ska nås. Inom Göteborgsområdet handlar det t.ex. om

kemiindustriklustret i Göteborg och Stenungsund som till 2030 vill ställa om till helt fossilfri produktion, något man arbetar med inom Hållbar kemi 2030. 3.1.3 Utveckla Västra Götaland till en modell för ett hållbart kretslopp mellan stad och land

Vi saknar här en beskrivning av kretslopp för näringsämnen via återföring av jord från rötat matavfall och på sikt även från slam vilket är av stor betydelse. Vi saknar också ett grundläggande resonemang om betydelsen av

avfallsminimering för att minska miljöpåverkan.

3.1.4 Genomföra fler breda överenskommelser för hållbar utveckling i Västra Götaland

Näst sista meningen i detta stycke är mycket svår att tolka, men det är viktigt att den blir tydlig. Så här skulle den kunna lyda istället: Målet är att före år 2020 ha nått överenskommelser som omfattar de huvudsakliga insatser som krävs för att nå de övergripande målen om energieffektivitet,

transporteffektivitet och resurshushållning.

3.2 Hållbar konsumtion som driver ansvar, utveckling och innovationer 3.2.1 Driva frågan om resurseffektiv konsumtion och kommunicera hållbara värderingar

Avsnittet är bra och viktigt, men kunde bli lite tydligare om skillnaden i det offentligas och individens roll. Det offentliga kan stimulera debatten, stödja

initiativ och ska skapa förutsättningar för en hållbar konsumtion. Individen kan ta steg mot en hållbar livsstil genom ändrade val och vanor för hur man reser, bor, äter och shoppar.

3.2.2: Samverka kring inköp som driver hållbar utveckling, innovation och lokal utveckling

Inköp är ett viktigt verktyg för att driva på utvecklingen, men texten är onödigt lång och detaljerad

4. En region som syns och engagerar

4.1 En ledande kulturregion och ett rikt kulturliv med fokus på delaktighet, barn och unga

Kulturen är en kraft i hållbar utveckling, och därför vill vi betona kulturarvet inom turistnäringen. Exempelvis saknas det marina kulturarvet (Västkusten, båtvarv mm) trots att det har stor betydelse för regionen och för våra besökare. Förnyelse och utveckling samt marknadsföring behövs även för internationellt och regionalt konst- och kulturutbyte, liksom nya former av mötesplatser mm. 4.2 Ökat utbyte med och påverkan på omvärlden

Det anges att mötesindustri och evenemang är centrala områden och att det kräver ett väl fungerande transportsystem. Vad innebär det att t.ex. dubblera besöksnäring till 2020? Detta påverkar i hög grad transportsystemet och bör ingå i eller relateras till avsnitt 2.3.

4.2.3 Stärka besöksnäringens utvecklingsförutsättningar

Besöksnäringen bör kunna utvecklas genom ökat samarbete mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i regionen. I detta sammanhang är Göteborg & Co en viktig resurs. Ett exempel är på insats kan vara ”en dag till-strategin” – när du ändå är i Göteborg, besök också en annan kommun! Upplevelseindustrin liksom vår kustmiljö och tillgången på vatten är viktiga attraktionspunkter.

4.2.4 Driva offensiva insatser för att etablera arbetsplatser i Västra Götaland Att verka för att attrahera utländska investeringar och arbetsplatser till vår region ser vi som ett centralt insatsområde. Infrastruktur och kompetens är viktiga faktorer. Vår region bör kunna erbjuda hela familjen en attraktiv miljö med förskolor, skolor, kultur, fritid osv.

Ska summeringen ses som en summering, eller snarare som en kortversion. Hur görs denna sedan tillgänglig för alla berörda?

Hur går vi vidare?

Enligt strategin ansvarar kommunalförbunden för att ta fram delregionala handlingsplaner. För GRs och BRGs del kommer dessa handlingsplaner att i huvudsak utgöras av dokument som budget och verksamhetsinriktningar, mål- och strategidokumentet Hållbar tillväxt samt Strukturbild för

Göteborgsregionen. Göteborg 2013-04-08

I arbetet med remissvaret har deltagit bl.a: Nils-Gunnar Ernstson, GR Henrik Einarsson, BRG Andreas Göthberg, BRG Gustav Höjer, GR Anna-Lena Johansson, BRG Ylva Löf, GR Gunnel Rydberg, GR Börje Rådesjö, GR Maria Strömberg, BRG