LÄRARPROGRAMMET
Lärarens betydelse i en skola för alla
En litteraturstudie ur ett specialpedagogiskt perspektiv som behandlar lärarens betydelse för elever i behov av särskilt stöd.
John Hallehn & Martin Frigge
Litteraturstudie 15 hp Avancerad nivå Höstterminen 2013
Handledare: Gunilla Gunnarsson Examinator: Ann-Christin Torpsten
Institutionen för utbildningsvetenskap
Linnéuniversitetet
Institutionen för utbildningsvetenskap
Arbetets art: Litteraturstudie, 15 hp Lärarprogrammet
Titel: Lärarens betydelse i en skola för alla Författare: John Hallehn, Martin Frigge
Handledare: Gunilla Gunnarsson Examinator: Ann-Christin Torpsten
ABSTRAKT
Litteraturstudiens syfte är att undersöka betydelsen av det specialpedagogiska arbetet med elever som är i behov av särskilt stöd i undervisningen. Fokus i studien är att ur ett specialpedagogiskt perspektiv undersöka lärarens betydelse för att alla elever inkluderas i en skola för alla. Att undersöka vilka metoder som förekommer i arbetssätten med elever som kräver särskilt stöd i undervisningen. I resultatet och diskussionen undersöks pedagogens specialpedagogiska kompetens och vilken betydelse den har i verksamheten.
Här undersöks även hur lärare och elever möter olika arbetssätt och metoder där de förhåller sig ur ett inkluderande, integrerande, segregerande eller exkluderande perspektiv.
Nyckelord: Lärarens betydelse, En skola för alla, Behov av särskilt stöd, Inkludering, Exkludering, Integrering, Segregering
1 INTRODUKTION ... 3
2 SYFTE ... 4
2.1 Frågeställningar ... 4
3 BAKGRUND ... 5
3.1 En skola för alla ... 5
3.2 Elever i svårigheter ... 7
3.3 Definition och avgränsning av elever i behov av särskilt stöd ... 8
4 TEORETISKT PERSPEKTIV ... 9
5 METOD ... 11
5.1 Presentation av artiklar och avhandlingar ... 11
5.2 Litteratursökning ... 13
5.2.1 Kriterier för urval av källor ... 13
5.2.2 Utfall av sökningar ... 14
5.2.2.1 Tabell av utfall av våra sökningar ... 14
5.3 Forskningsetik ... 15
5.4 Bearbetning, analys och redovisning ... 15
6 RESULTAT ... 17
6.1 Betydelsen av specialpedagogisk kompetens ... 17
6.2 Olika undervisningsformer och förhållningssätt i en skola för alla... 19
6.2.1 Integrerande undervisning ... 20
6.2.2 Segregerande undervisning... 20
6.2.3 Inkluderande undervisning ... 21
6.2.4 Exkluderande undervisning ... 22
7 DISKUSSION ... 23
7.1 Lärarens betydelse för elever i behov av särskilt stöd ... 23
7.2 Olika undervisningsformer och förhållningssätt i en skola för alla... 24
7.3 Metoddiskussion ... 26
7.4 Slutsats ... 27
8 PEDAGOGISKA IMPLIKATIONER ... 28
9 REFERENSLISTA ... 29 BILAGA
1 INTRODUKTION
De grundläggande värden som Skolverket (2011) tagit fram i den nya Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011,Lgr11 är att skolan ska vila på en demokratisk grund. Den handlar om att främja utvecklingen hos eleverna och att eleverna i undervisningen får förutsättningar och behov att anpassa sin skolgång till.
Det krävs att skolans värdegrund och uppdrag genomsyras av formuleringar och noga utvalda texter för att det inte ska misstolkas och utelämna viktig information.
Med detta som bakgrund har vi valt en del ur värdegrunden som vi anser vara problematiskt formulerad vilket gör en segregering direkt.
”Skolan har ett särskilt ansvar för de elever som av olika anledningar har svårigheter att nå målen för utbildningen.” (Skolverket, 2011 s.3)
Detta citat från Skolverket (2011) innebär att elever särskiljs redan innan skolan har börjat på grund av att de har svårigheter i eller med skolan att uppnå målen. Denna svårighet gäller i hög grad elever som är i behov av särskilt stöd. Med tanke på att de elever som är diagnosticerade kan ha svårigheter att nå målen, blir detta uppdrag utpekande och även om tanken är fin och i många fall säkerligen nödvändig står det i början av avsnittet ”En likvärdig utbildning” i läroplanen från Skolverket (2011) att:
anpassande undervisning ska ges till varje elev utifrån dennes förutsättningar och behov.
Vi märkte under vår verksamhetsförlagda utbildning hur tydligt det är att situationer i klassrummet och i skolans miljö gör att där finns elever som är i behov av särskilt stöd, och inte får den hjälp som de behöver. Pedagogerna i klassrummen har svårigheter att se alla och skapa de miljöer som förväntas där alla ska få en likvärdig utbildning på grund av att skolan vilar på demokratiska grunder.
Det är med bakgrund av detta och andra influenser från vår verksamhetsförlagda utbildning som vi vill vara förberedda på de situationer som kan uppstå när elever i behov av särskilt stöd börjar våra klasser. Synen på hur en ”skola för alla” har förändrats i samband med den nya läroplanen. Perspektivet på hur elever i behov av särskilt stöd involveras eller utelämnas i undervisningen är något som alla pedagoger och lärare bör ha i åtanke. Vernersson (2007) menar att det är pedagogernas uppgift att undervisa utifrån den höga målsättning som krävs från skolledning och kommuner, där en skola för alla ska vara likvärdig. Samtliga elever ska få anpassad undervisning utifrån förutsättningar och behov.
Problematiken kring detta har väckt ett starkt intresse hos oss och vi anser det vara vår skyldighet att öka vår kompetens inom området. Dels för att vara väl förberedda inför vår kommande roll som nyexaminerade lärare och dels för att agera utifrån en situationsanpassad miljö när situationen kräver det.
2 SYFTE
Syftet med litteraturstudien är att undersöka betydelsen av pedagogernas specialpedagogiska kompetens för elevernas lärandemiljö samt vilka förhållningssätt och metoder som finns i skolan när pedagogerna arbetar efter begreppet en skola för alla. Tanken är att undersöka hur elever med behov av särskilt stöd involveras eller utelämnas i skolan och vad pedagogernas betydelse för deras lärandemiljö innebär.
2.1 Frågeställningar
1. Vilken betydelse har den specialpedagogiska verksamheten i skolan för att elever i behov av särskilt stöd skall ges möjlighet till lärande i en skola för alla?
2. Vilka förhållningssätt och metoder kan lärare använda för att möta elever i behov av särskilt stöd i en skola för alla?
3 BAKGRUND
Brodin och Lindstrand (2010) skriver att den vetenskapliga syn som finns på individens utveckling påverkar personens förutsättningar och metoder för att denna ska anses ingå i det verkningssätt som ska hjälpa de elever som anses lyda under kriteriet elever i behov av särskilt stöd. Brodin och Lindstrand (2010) förklarar vidare att en av utgångspunkterna i skolan är att alla ungdomar och barn har samma behov i grunden men att vissa barn har behov av särskilt stöd för att kunna ta del av den undervisning som sker i skolan och för att kunna få optimal utveckling. Alltså samma optimala utveckling som de elever som inte anses vara i behov av särskilt stöd har möjlighet till att få. Synen vad gäller arbetet med elever i behov av särskilt stöd har varierat, förändrats och utvecklats under tiden. Brodin och Lindstrand (2010) förklarar att olika tidsperioder har speglat olika vetenskapliga synsätt på vad som bör fokuseras på hos individen. Beroende på vilket synsätt man antingen har valt eller befinner sig i uppstår behandlingar, pedagogiska handlingsplaner etcetera som vårdnadshavare och pedagoger anser vara den mest korrekta metoden att faktiskt behandla eleven eller sitt barn med. Brodin och Lindstrand (2010) förklarar då vidare att personen i fråga givetvis får det rådande synsättets behandling och att möjligheterna för eleven till att påverka detta ofta är mycket små.
En annan faktor som ofta påverkar elever som är i behov av särskilt stöd är vem som faktiskt bestämmer hur exempelvis den individuella planen för elevens lärande ska se ut. Det kan uppstå ett problem om samarbetet mellan läraren och vårdnadshavaren inte fungerar, eller kommer överens på ett bra sätt. Det som kan uppstå är att eleven i detta fall kan hamna i en svår situation mellan sin pedagog i skolan och vårdnadshavare och då inte känner någon trygghet (Brodin & Lindstrand, 2010).
Detta beror på att läraren ska vara eller oftast är den som har störst kunskap om elevens behov av pedagogiskt stöd samtidigt som det är vårdnadshavaren som känner barnet som individ. Det är därför som Brodin och Lindstrand (2010) menar att det är mycket viktigt med ett bra samarbete mellan vårdnadshavare och lärare för att kunna ge eleven bästa tänkbara stöd.
3.1 En skola för alla
Under historiens gång har man kunnat se många olika förändringar och åtgärder för någon form av stödundervisning i skolan och en mängd olika reformer och har genomförts. Fram till att man nu i den svenska skolan faktiskt har valt att kalla den en skola för alla.
Som utgångspunkt i den utvecklingen konstaterar man att speciellt stöd i undervisningen systematiskt har vuxit fram. Denna utveckling har bidragit till skapandet av en miljö i skolan där alla har rätt till stöd i undervisningen. Alla barn
och elever ska ha samma förutsättningar i skolan trots eventuella hinder (Brodin &
Lindstrand, 2010).
1962 års grundskolereform innebar att en gemensam grundskola för alla barn infördes och detta måste anses vara startskottet för en organiserad specialpedagogik.
Det börjades med specialpedagogik på ett organiserat sätt med tanke på att den nya grundskolereformen innebar en ändrad syn på eleven och dennes lärande. Ett behov av att förändra arbetssättet förändrade undervisningen (Gadler, 2011).
I och med att man började förändra arbetssättet ute på skolorna runt om i landet började även tankarna kring individualisering växa och det blev alltmer vanligt med blandade klasser där elever hade olika förutsättningar beträffande lärande. Här började det också ställas andra krav på lärarna gällande kravet på att skapa en bra lärandemiljö för alla elever.
Nu började man alltså känna behov av att hantera och hitta lösningar till differentieringsförmågan. Detta ledde till att redan sju år efter att grundskolereformen 1962 infördes hade man tagit fram en ny reform och läroplan, nämligen Lgr69 (Gadler, 2011).
I Lgr 69 fanns en gemensam timplan för alla elever men nu skulle man även ha olika tillvalsmöjligheter. Detta ledde till att elever i behov av särskilt stöd kunde välja till extra undervisning i de ämnen där de eventuellt hade svårigheter. Lgr 69 var uppbyggt så att den bestod av 224 sidor med en allmän del och en fristående del i form av 32 sidor med supplement. Ett av dessa supplement var om just specialundervisning. Elevernas olika förutsättningar i skolan förklaras tydligt i Lgr 69 och krav på att anpassa verksamheten eftersom elever har varierande förutsättningar. I och med Lgr 69 skärptes nu på riktigt individualiseringstanken. Att man nu på allvar var ute efter att skapa en skola för alla var tydligt genom att man för första gången kunde utläsa detta i en läroplan. (Gadler, 2011)
I detta fall beskrevs en skola för alla i Lgr 69 på detta sätt:
”I en skola för alla, där största möjliga hänsyn ska tas till den enskilda elevens intresse och förmåga, måste kraven på presentation inom en och samma klass variera. Väsentligt är, att alla får en positiv grundinställning till studierna samt att var och en lämnar en aktiv och intresserad medverkan i arbetet och gör sitt bästa inom ramen för fallenhet och sina förutsättningar.”
(Gadler, 2011 s.70)
I och med beslut som dessa började andra tankar kring skolan komma fram, Sveriges riksdag fattade även beslut om bland annat:
• Grundskolan fick en ny, utarbetad läroplan.
• Ett nytt stadsbidragssystem.
• Den samlade skoldagen, denna innebar att skolan fick ett ansvar för eleverna utöver vad den lektionslagda tiden beträffade (Gadler, 2011)
Nu hade skolan verkligen fått upp ögonen för specialundervisning men att även skolan i sig nu fick betydligt mer uppmärksamhet. Läroplanerna som kommit efter Lgr 69 har fortsatt att bygga vidare på att skolan ska vara för alla. Nu har vi kommit så långt att det står att i skolans värdegrund och uppdrag ska skolan vara demokratisk och främja alla elevers utveckling och anpassas till varje elevs förutsättningar och behov (Gadler, 2011).
3.2 Elever i svårigheter
Det är viktigt att alla som arbetar med barn och ungdomar får grundläggande kunskaper om specialpedagogik för att speciellt kunna hjälpa de ungdomar som har svårigheter med lärandet i undervisningen. Varför vissa individer har svårigheter med lärandet i undervisningen kan bero på olika orsaker. Att vårt samhälle hela tiden förändras kan vara en orsak. De skiftande samhällsvillkoren, värderingarna och normerna som eleverna kommer med till skolan ser annorlunda ut beroende på hur eleverna har det i sina förhållanden hemma. Detta kan ses som problematiskt då det medför stora skillnader i normer och värderingar, på så sätt kan avspeglas i lärandet.
Att man idag försöker sträva efter en inkluderande skola är för att politiker och skolverket alltmer prioriterar specialpedagogik men att återigen samhällsförhållanden kan visa sig vara problematiska. Beredskapen att möta svårigheter och problem i skolan kan variera på grund av att just samhällsförhållandena ofta skiftar. Exempel på problem som kan uppstå genom olika samhällsvillkor kan vara ekonomiska förutsättningar, arbetslöshet och stress menar (Vernersson, 2007).
Varför detta påverkar beredskapen och på hur vi möter elever med eventuella svårigheter är på grund av att även pedagogerna berörs av skiftande samhällsproblem som de bär med sig hemifrån. Vernersson (2007) menar på ytterligare en anledning till varför vissa elever har större svårigheter gällande inlärningen än andra, nämligen normalitetsbegreppet.
Begreppet i sig har sedan länge tillbakastyrt det tankesätt man haft på den kollektiva verksamheten och på hur elevers lärande och undervisning ser ut i skolan idag. I grunden menar Vernersson (2007) att det är en avvikelse från det normala som lägger grunden i problemet gällande normalitetsbegreppet. Man har sedan länge antytt att elever som hamnat utanför normalitetsbegreppet definierats som elever med svårigheter. Vernersson (2007) menar att med ett sådant synsätt fokuseras det på elevens brister och på en kompensatorisk undervisning istället. Alternativet är att se problematiken med en definition ”elever i svårigheter”. Med denna definition är det
vanligare att läraren förstår elevens behov av en varierande undervisning. Samtidigt som variationen är viktig, krävs det ett individualiserande undervisningssätt i den mån det går.
3.3 Definition och avgränsning av elever i behov av särskilt stöd
En begreppsdefiniering av begreppet elever i behov av särskilt stöd är nödvändig för att denna studie skall vara möjlig. Det har blivit som ett samlingsbegrepp för de elever som riskerar att inte nå målen (Isaksson, 2009). Det uppstod en förändring av bedömningssystemet i Lpo94 som gjorde att betygsystemet ändrades till ett mål- och kunskapsrelaterat system enligt Linikko (2009). Nu har utvecklingen fortsatt och den nya läroplanen från Skolverket Lgr11 fokuserar mer på mål som är kunskapsorienterade än kring elevens utveckling.
Med denna förändring i åtanke är det viktigt att underlätta och avgränsa vår studie.
Ett krav är en medvetenhet om att det, ofta i offentliga dokument såsom dokument från Skolverket eller andra förordningar, är skrivna med generella beteckningar. Här är definitionen av elever i behov av särskilt stöd inte specifik utan öppnar för den enskilde individens tolkning av definitionen menar Isaksson (2009).
Assarson (2007) talar om en välmenad omsorg från skaparna och att gränsen mellan kränkning och protektion av de svaga som är behov av särskilt stöd är hårfin.
4 TEORETISKT PERSPEKTIV
Specialpedagogik är enligt Nationalencyklopedin (2014) när man ger särskilt stöd till de som inte klarar målen i den vanliga undervisningen. Att man använder sig utav hjälpmedel för att hjälpa eleverna att uppnå målen. Detta kan handla om att undervisningen bedrivs i särskilda grupper, att eleverna har egna utvecklingsplaner med längre utbildningstid, hjälp av en speciallärare eller till exempel att de tillåts använda sig av praktiska hjälpmedel.
Specialpedagogik är ett brett område som både berör undervisning av barn i behov av särskilt stöd som har en diagnos och elever som inte är diagnosticerade med något handikapp. Skolan påverkas i hög grad av samhället och det är i skolan elever fostras för att bli demokratiska samhällsmedborgare. Brodin och Lindstrand (2010) understryker att lärarens förhållningssätt påverkas av klimatet i samhället som råder idag. Utveckling vad beträffar den kunskap som de senaste åren vuxit fram, framhäver Rye (2009), rör barn i behov av särskilt stöd och vad som har verkan på den utveckling barn och ungdomar gör i livet. Syftet med begreppet i en skola för alla är att det är skolans ansvar att ta hänsyn till och ge elever rättigheter att få en utbildning som är likvärdig, där alla ska trivas och uppleva skolan som sin enligt Hellberg (2007). Genom att uppmärksamma de elever som misslyckas och får specialpedagogiskt stöd problematiserar Hellberg (2007) och påpekar att de känner sig utanför samt att deras problem och svårigheter som kräver stöd utökas. Den negativa spiral Rye (2009) beskriver är som en ond cirkel man kommer in i utan att få hjälp och meningsfull personlig kontakt och kommunikation med specialpedagogen eller läraren i en del fall.
Det är viktigt att synsättet på specialpedagogik utvecklas med den tid som samhället förändras, förklarar Groth (2007). En del hävdar att det krävs specialpedagogiska insatser för alla elever, andra att det är starka elever som kräver ett stöd av specialpedagoger. Synsättet som Groth (2007) präglar i sin doktorsavhandling är att de specialpedagogiska resurserna ska ges till elever som anses svaga och har svårt att hänga med den vanliga pedagogens undervisning. Detta är ett perspektiv som bör belysas som viktig, att synen på specialpedagogik är väldigt bred och tilltrasslad.
Därför väljer vi att göra ett förtydligande när det gäller lärarens betydelse för att få en skola för alla, vilket uppsatsen kommer handla om.
Skillnaden på elever med behov av särskilt stöd och elever i behov av särskilt stöd är enligt Liljegren (2000) skillnaden när elever benämns med svårigheter istället för i svårigheter. Resultatet är när elever med svårigheter fastnar i den negativa spiralen som Rye (2009) tar upp. Elever som är i svårigheter befinner sig i en situation som är tillfällig, kan förändra denna situation. Det behöver inte handla om den negativa spiral som Rye (2009) menar elever med svårigheter kan hamna i. De eleverna kan inte ta sig ur det ständiga tillstånd de befinner sig i. Pedagoger har en viktig roll för
att se till att de elever som är i behov av särskilt stöd inte hamnar i ett fack där de särbehandlas och stängs ute från klassen. Den skolmiljö som pedagoger ska främja hos elevers är den personliga, kunskapsmässiga utveckling och att skapa ett välbehag enligt Persson (2007)
5 METOD
Denna studie använder en systematisk metod med kvalitativ art på arbetet. Detta uppnås genom att förstå, upptäcka och bearbeta stoff för ökad insikt angående de tillvägagångsätt och synsättet som finns till barn som är i behov av särskilt stöd.
Forsberg och Wengström (2008) skriver i sin bok att en systematisk litteraturstudie går ut på att söka studier och kritiskt granska innehållet. Därefter sammanställa den valda litteraturen inom ett problemområde eller ämne som man valt att studera.
Detta innebär en möjlighet att fokusera på aktuell forskning i vårt fall som beträffar barn i behov av särskilt stöd och hur läraren påverkar elevers möjlighet till lärande i en skola för alla. Det finns enligt Forsberg och Wengström (2008) en rad olika kriterier som bör uppfyllas i en systematisk litteraturstudie. De bör innehålla en tydlig frågeställning, beskrivna kriterier och metoder vid sökningen av artiklar där ett urval görs och relevanta kvalitetsgranskade studier inkluderas samtidigt som svaga studier utesluts.
5.1 Presentation av artiklar och avhandlingar
1. Spänningen mellan normalitet och avvikelse - Om skolans insatser för elever i behov av särskilt stöd - är en avhandling som är skriven av Joakim Isaksson 2009. Umeå universitet.
Syfte: Granskar hur det skiljer sig i bemötande av elever som är i behov av särskilt stöd eller inte behov av särskilt stöd. Den belyser lärares utveckling och betydelse för en specialpedagogik och vilken betydelse politiska termer såsom
integrering/inkludering har i skolans verklighet.
Metod: Isaksson har använt sig av intervjuer och data för att skriva sin doktorsavhandling.
2. En skola för alla – gäller det alla – är en doktorsavhandling som är skriven av Ulla Gadler 2011. Är universitetslärare och skrev avhandlingen under forskarutbildningen.
Syfte: Problematiserar alla elevers rätt till likvärdig utbildning. Genom att synliggöra om statliga styrdokument fungerar som retorik eller verksamma dokument i verksamheten.
Metod: Observationer och enkätstudier gör att innehållet och materialet innehåller både kvalitativ och kvantitativ empirisk data.
3. Uppfattningar om specialpedagogiska insatser: aspekter ur elevers och speciallärares perspektiv – är en doktorsavhandling som Dennis Groth skrivit 2007.
Syfte: Att framställa hur elever och deras specialpedagog uppfattar vikten och förstår de insatserna som görs angående elevernas självbild, självuppfattning och lärande.
Metod: Har genom en kvalitativ forskningsmetod gjort intervjuer som forskningsetiskt är noga framtagna.
4. Preparing teachers for inclusive classrooms. – En artikel skriven av Anne Jordan, Eileen Schwartz och Donna McGhie- Richmond.
Syfte: Att belysa de effektiva undervisningsformerna som fungerar både för elever i och utan behov av särskilt stöd. Ett arbete som vill förmå att öka kunskapen kring lärares förändringar i föreställningar om elever i behov av särskilt stöd.
5. Finns en specialpedagogisk agenda?- ”Om utbildningspolitik och elever i behov av särskilt stöd” - är en vetenskaplig artikel som är skriven av Bengt Persson. Han är professor i
specialpedagogik vid högskolan i Borås.
Syfte: Klargöra förändringar inom specialpedagogiken och vad forskningen hanterar för frågor och hur framtiden vad beträffar specialpedagogik kan se ut.
6. ”Det gäller att hitta nyckeln” - är en doktorsavhandling som är skriven av Jari Linikko 2009. Han är specialpedagog och har lång erfarenhet i yrket med arbetet av barn i behov av särskilt stöd.
Syfte: Utreder de komplexa situationer i lärares vardag vad beträffar specialpedagogik.
Metod: Intervjuer, vilket gör att materialet blir kvalitativt.
7. ”Talet om en skola för alla” - är en avhandling som är skriven av Inger Assarson 2007. Hon är specialpedagog och har lång erfarenhet i yrket med arbetet av barn i behov av särskilt stöd.
Syfte: Att skapa kunskaper om processen där lärare och skolpersonal skapar en skola för alla, fokus riktas mot diskurser som ligger till grund för skolans verksamhet.
Metod: Insamling av brev, dagböcker och gruppsamtal utgjorde det empiriska materialet i denna avhandling.
8. Perspectives of a school for all – är en artikel skriven av Jane Brodin och Peg Lindstrand som är lärare på lärarhögskolan i Stockholm.
Syfte: Behandla olika perspektiv på en skola för alla, där alla ska vara inkluderade och få samtliga elevers utveckling och lärande. Detta diskuteras och belys från olika vinklar och aspekternas utgångspunkt är en skola för alla.
5.2 Litteratursökning
Vår sökningsstrategi baseras på sökningar i olika databaser såsom Libris, EBSCO, SwePub, och ERIC. Vid sökandet användes i förväg utsedda kriterier som visade ifall artiklarna var relevanta för vårt arbete då vi enbart ville ha tag i granskade vetenskapliga artiklar. Ett rutsystem utgjorde en sammanställning över utfallet från våra sökningsresultat.
Från början var sökningarna väldigt öppna och ospecifika men efterhand la vi till fler söktermer för att avgränsa resultatet. Sökord som specialpedagogik och behov av särskilt stöd utökades med integrering, segregering och inkludering för att avgränsa de svenska sökmotorerna som Libris och SwePub. På den engelska databasen, EBSCO, där vi fick bra träffar, sökte vi på Special education*, students*, teacher*
vilket genererade många träffar, detta begränsades med fler sökord såsom teach*, special* need* students och inclusive vilket genererade färre antal artiklar.
De artiklar som visas i bilaga 1 – utfall av sökningar var de som lämpade sig bäst till vårt arbete och har granskats noga genom att läsa abstrakt och titta på kapitelindelning under innehållsförteckningen. Vi avgränsade våra sökningar och tog bort en del artiklar och resultat från sökningsschemat. Detta delvis genom att vi avgränsar resultaten i vår studie till att välja artiklar som är skrivna mellan 2007 och 2013. Vi avgränsade även användandet av artiklar till de som var i fulltext och vetenskapligt granskat av oberoende källor. De utvalda artiklarna lockade via rubrik och deras abstract till vidare läsning och gjorde att vi fick det urval av artiklar vi nedan presenterar.
Vi är noga beträffande det Forsberg och Wengström (2008) tar upp, att studiens empiri inte under några omständigheter kan vara tvivelaktigt. Detta undviker vi genom att försäkra oss om att använda enbart granskat och godkänt material, så kallade Peer Reviewed, refereegranskade eller doktorsavhandlingar.
5.2.1 Kriterier för urval av källor
Med utgångspunkt i syfte, problemformulering och frågeställningar har vi avgränsat uppsatsen med lämpligt innehåll i form av artiklar som innehåller följande kriterier:
• Artiklarna ska vara vetenskapligt granskade. (Peer-Review).
• Artiklarna ska vara publicerade mellan 2007 och 2013.
• Enbart artiklar på svenska eller engelska har valts ut.
• Litteraturen har stora delar i resultatet som är kopplat till något av våra ämnen;
o Specialpedagogik.
o Elever/barn i behov av särskilt stöd.
o Inkludering och exkludering i skolan.
o En skola för alla.
5.2.2 Utfall av sökningar
Tabellen 5.1.2.1 nedan ger en överskådlig redovisande av sammanställning av de presenterande artiklar som följer. Den visar även vilken databas, artikel, söktermer och avgränsningar som ovan nämns vid litteratursökningen. Bilaga 1 redovisar en mer detaljerad tabell över utfall av våra sökningar.
5.2.2.1 Tabell av utfall av våra sökningar
Databas Söktermer Avgränsningar # Författare och källa
Libris Specialpedagogik,
Behov av särskilt stöd, integrering, segregering, en skola för alla, styrdokument, specialpedagogiska insatser
Avhandlingar 2007-2013
4 J. Isaksson, 2009, K. Hellberg, 2007, U. Gadler, 2011, D. Groth, 2007
EBSCO Special education *, Students*, Teacher*
teach*, Special* needs students, Inclusive education*
Peer-Viewed Full Text 2007-2013
1 A. Jordan &
E. Schwartz &
D. McGhie-Richmond, 2009
SwePub Specialpedagogik, särskilt stöd, behov av särskilt stöd, inkludering, förutsättningar
Avhandling 2007-2013
2 J. Linikko, 2009 I. Assarson, 2007
ERIC Special education, student, inclusive, special* need students, perspective
Peer-Viewed Full Text 2007-2013
1 J. Brodin & P. Lindstrand, 2007
Tabell 5.1.2.1 visar användandet av databaser, sökord, avgränsningar och antal valda artiklar samt författarna.
5.3 Forskningsetik
Det finns inför alla litteraturstudier ett viktigt förhållningssätt vad gäller att etniskt överväga urvalet av litteratur och presentationen av resultatet samt att redovisa samtliga artiklar som studien baseras på och presentera allt resultat (Forsberg &
Wengström, 2008).
Det finns fyra huvudkrav som mäter huruvida forskarna tar hänsyn till forskningsetik eller inte. De fyra är informationskravet som handlar om att lämna ut villkor för deltagare i projektet, att det är frivilligt och att man har rätt att avbryta sin medverkan. Samtyckekravet handlar om att forskaren ska ha samtycke från uppgiftslämnare och deltagare till studien, vilket kan vara föräldrar eller vårdnadshavare om de undersökta är minderåriga. Tredje kravet handlar om hur forskarna agerat enligt konfidentialitetskravet som baseras på att personuppgifter och känslig information inte kan nås av obehöriga. Fjärde kravet är nyttjandekravet vilket innebär att information som är insamlad enbart får användas för forskningens ändamål och inte utgöra underlag för andra beslut, val eller användas i kommersiellt bruk. (Vetenskapsrådet, 2002).
Detta har vi tittat på i alla våra artiklar och de flesta har tydligt formulerat hur de tagit hänsyn till och varit medvetna om dessa krav när de skrivit sina artiklar eller avhandlingar. I samtliga avhandlingar har vi hittat en rubrik med etiska utgångspunkter och övervägande vilket leder till att vi har fått information kring avhandlingarna och hur de anpassar sig till de fyra huvudkraven. Inte lika tydligt medvetna etiska aspekter har vi hittat i artiklarna och de som vi har tagit med, trots att vi inte kunnat läsa oss till om de har tänkt på huvudkraven eller inte, anser vi var intressanta och har stor relevans för vårt arbete. Detta dels på grund av att de inte baseras på intervjuer eller observationen utan belyser andra viktiga aspekter till vår studie.
5.4 Bearbetning, analys och redovisning
De presenterade artiklarna och avhandlingarna granskades, analyserades och genomgick en process där materialet tematiserades. Fokus utifrån frågeställningar och syftet ledde till den utvalda litteraturen.
Vi valde att konkret utgå från arbetets frågeställningar kring syftet. Den röda tråden i arbetet tydliggörs med hjälp av teman som gör att ett sammanhang återfinns och underlättar för dig som läser uppsatsen.
Våra teman handlar om elever i behov av särskilt stöd och undervisningen av dessa elever, arbetssätt utifrån en skola för alla, inkluderande-, integrerande-, segregerande- och exkluderande undervisning av elever i behov av särskilt stöd.
Genomgående för alla artiklar har varit elever i behov av särskilt stöd och specialpedagogik. Därefter har vi bearbetat ämnet och valt att analysera undervisningsmetoder, tillvägagångsätt utifrån begreppet skola för alla och skolans värdegrund. Valet av underrubrikerna i resultatet, inkludering, integrerande, segregerande- och exkluderande undervisning visar de metoder och tillvägagångssätt som finns i skolan och det problematiseras i vår frågeställning. Tematiseringen används för att uppfylla vår målsättning och besvara frågeställningar och syfte med uppsatsen.
6 RESULTAT
I detta kapitel redovisas resultatet av det granskade materialet. Resultatet är redovisat efter ordnade teman som framträdde vid bearbetning av resultatet.
6.1 Betydelsen av specialpedagogisk kompetens
Förändringen av synen och betydelsen på specialpedagogik förändrades då man under 1980-talet införde förändringar i de specialpedagogiska verksamheterna i den svenska skolan (Persson, 2009). Tidigare ansågs den specialundervisning som bedrevs i de svenska skolorna ha blivit ett redskap för skolan att klara av elevers differenser i lärandet istället för att hjälpa eleverna utifrån sina egna behov.
Betydelsen för pedagoger med specialpedagogisk kompetens har under samma tidsperiod blivit mer problematisk på grund av att man hade dubbla uppgifter. Varför man tyckte att det var dubbla arbetsuppgifter var på grund av att de skulle dels ge stöd åt eleverna med olika relaterade svårigheter i skolan, samtidigt som man skulle ge stöd och underlätta för de vanliga lärarna i undervisningen. Detta har i efterhand uppfattats som en misslyckad arbetsfördelning och man menar att speciallärarna är där för att hjälpa eleverna som är i behov av stöd, inte lärarna. (Persson, 2009) Pedagoger har en betydande och central roll för hur möjligheter ges till elever i en lärandemiljö enligt Groth (2007). Det finns tre aspekter som är centrala gällande en elevs lärande. Inom den första talar man om den konstruktiva aspekten. Inom denna aspekt ser man individen som skapare av kunskap utifrån ett samspel mellan individens förståelse och kunskapssträvan. Det är läraren tillsammans med specialpedagoger som skapar denna miljö för de elever som är i behov av särskilt stöd (Groth, 2007). Samtidigt som det är lärarens ansvar att skapa en miljö i skolan där alla elever ges möjlighet till en likvärdig utbildning, där alla ska trivas och att uppmärksamma de elever som känner sig utanför. Samtidigt som det är viktigt att skolan ger möjlighet till de eleverna som misslyckas ges möjligheten till specialpedagogiskt stöd (Hellberg, 2007).
Linikko (2009) tar upp en aspekt där undervisningssituationen påverkas av hur emotionellt elever är involverade i ämnet. Det återspeglas i Groths första aspekt där individen skapar kunskap utifrån ett samspel mellan förståelse och kunskapssträvan.
Det är viktigt ur den konstruktiva aspekten att läraren är närvarande och inte ser diagnoser av elever med funktionsnedsättning som något negativt, menar Groth (2007).
En problematik i lärarens betydelse kan enligt Linikko (2009) vara när denne blir frånvarande i skolan. Delvis skapas det ett problem för eleverna när deras lärare och trygghet i undervisningen försvinner. Samtidigt som det för den vikarierade läraren kan skapas en otrygg känsla när de tvingas ha hand om elever i behov av särskilt stöd i undervisningen. Detta har sin grund enligt Linikko (2009) baserat på intervjuer av
olika lärare. De talar om att erfarenheten i miljön med elever i behov av särskilt stöd ökar förståelsen och kunskapen kring de behov och åtgärder som behöver sättas in för enskilda individer. Detta innebär att värdet av lärarens närvaro är stor, dels för att skapa en förståelse för hur samspelet mellan lärare och individ fungerar samt skapandet av en lärandemiljö menar Linikko (2009) och Groth (2007).
Det är relationerna som skapar en homogen miljö där den konstruktiva aspekten sker som ett produktivt arbete mellan elevens förståelse och strävan efter kunskap (Groth, 2007).
Den andra aspekten handlar om det kontextuella, där elevers sociala miljö har en påverkan på hur lärandet sker, menar Groth (2007). Läraren är tillsammans med vänner och familj en viktig del i elevernas sociala miljö.
Linikko (2009) tar upp en intressant aspekt som funnits sedan 1969 och det handlar om normaliseringsprincipen. Denna betonar att elever i behov av särskilt stöd och personer med utvecklingsstörning har rätt till ett likvärdigt liv. Denna rättighet är noga uttryckt i Skolverkets (2011) läroplan Lgr11 – där det står att skolan vilar på en demokratisk värdegrund och att skolans uppdrag är att främja elevers utveckling samtidigt som varje enskild elev ska finna sin unika personlighet och därigenom kunna delta i ett liv i samhället. Den specialpedagogiska kompetensen har stor betydelse utifrån det uppdrag kring skolans värdegrund och normaliseringsprincip som utvecklas och används. Assarson (2007) belyser att det finns en problematik kring värdegrunden dels då den tenderar att ha en styrande karaktär samtidigt som det inte är något konkret djup i temat kring värdegrunden. Detta menar Assarson (2007) gör att lärare och personal på skolan sällan belyser ämnet och undviker värdegrund eftersom det kräver eftertänksamhet och en korrekt förklaring. Det är viktigt för pedagoger och lärare att ha en stor acceptans och förståelse för detta och inte utelämnar arbetet med värdegrund menar Assarson (2007).
Den tredje aspekten gällande elevers lärande handlar om hur kunskapen ses som ett redskap. Här är även det kommunikativa samspelet en viktig stomme gällande elevens kunskapsbyggande. Groth (2007) menar att kunskapen utvecklas genom elevens egna förutsättningar och att en ständig utveckling sker. Linikko (2009) talar om lärarens erfarenhet och betydelse av hur elever som är i behov av särskilt stöd behöver hjälp och hur deras kunskap kan ses som ett redskap. Detta innebär att läraren har en stor betydelse vid det kommunikativa samspelet för att skapa en lärandemiljö för eleven i fråga (Groth, 2007).
Brodin och Lindstrand (2007) bedömer precis som Linikko (2009) att diagnoser i skolans värld ska ses som en stor risk då det skapar en bild av elevens funktionsnedsättning som generaliseras och förenklas. På så sätt kan en miljö i skolan uppstå där lärarna skapar en specifik undervisningsform för en specifik grupp med funktionsnedsättning.
Istället bör det enligt Linikko (2009) ske ett analyserande av elevens styrkor och svagheter. Brodin och Lindstrand (2007) framhäver att skolan bör arbeta med en öppnare dialog mellan elever och föräldrar för att skapa en miljö där arbetet i skolan sker utifrån de svagheter och styrkor eleven visar upp. Att arbetet kring detta sker i en ömsesidig överenskommelse mellan eleven, föräldrarna och skolan för att på så sätt skapa en bra lärandemiljö för eleven som fokuserar på elevens styrkor och svagheter menar både Linikko (2009) och Brodin och Lindstrand (2007).
Groth (2007) skriver vidare att den berörda skolpersonalen (lärare, specialpedagoger eller annan personal på skolan som på något sätt har med individen att göra) ska sätta ihop ett åtgärdsprogram om individen är i behov av särskilda stödåtgärder. Att framförallt läraren i dessa fall tar sitt pedagogiska ansvar är mycket viktigt då läraren träffar eleven i skolan dagligen. Det är i denna miljö, menar Groth (2007) som stödåtgärderna i åtgärdsprogrammen utförs och det är i den miljön läraren får en stor betydande roll som stödperson. Tidigare i texten har vi tagit upp vikten av ett bra samarbete mellan lärare elev och vårdnadshavare. Även Groth (2007) menar att det är av stor vikt att läraren eller den berörda personalen för en dialog med eleven gällande åtgärdsprogrammet.
6.2 Olika undervisningsformer och förhållningssätt i en skola för alla
Alla lärare skall följa läroplanen och de föreskrifter som finns, vilket innebär att alla individer i skolan ska ges möjligheter att utvecklas och att undervisningen skall anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Det är viktigt att ha i åtanke att inte alla elever behandlas lika, utan att det handlar om att var och en ska få den förutsättning den behöver för att utvecklas och bilda kunskap poängterar (Assarson, 2007). Jordan, Schwartz och McGhie-Richmond (2009) menar att en effektiv undervisning är ett effektivt ingripande för alla elever från lärarens sida. Det är viktigt att man som lärare eller pedagog kan lösa problem på plats och att man är beredd på att ibland agera improvisatoriskt för att alla elever ska känna sig inkluderade i undervisningen och klara målen.
Det finns olika inriktningar att se på hur elever integreras i skolan. Den inkluderande integreringen gäller när barn i behov av särskilt stöd, under hela sin skolgång går i den vanliga klassen. Grunden till detta sätt att undervisa är den sociala rättvisan. Om man inte använder sig utav inkluderande integrering är skolan inte upplagd på rätt arbetssätt för att kunna möta alla elever, menar Groth (2007).
6.2.1 Integrerande undervisning
En elev förklarar under en intervju som handlar om specialpedagogik att det inte känns konstigt eller annorlunda med åtgärdsprogram eller specialundervisning.
Däremot förklarade eleven att det finns känslor om utanförskap (Groth, 2007). Fler elever som blivit intervjuade menade på samma tendenser om utanförskap och att det känns utpekande. De eleverna som får specialundervisning utanför det vanliga klassrummet skulle egentligen vilja uppnå målen i det vanliga klassrummet. EU- projektet Helios som Brodin och Lindstrand (2009) lyfter, har ambitionen att identifiera dessa problem som Groth (2007) beskriver i sitt resultat angående elevernas utanförskap. Att främja gemenskap, ömsesidighet, kommunikation och aktivt deltagande för alla elever i skolan är av yttersta vikt. Elever som känner sig utanför har större tendenser till att må sämre socialt eller att prestera sämre i skolan.
Detta kan vara viktiga faktorer för att alla elever ska känna sig integrerade i undervisningen och framförallt inte känna utanförskap i skolan.
Den segregerande undervisningen visas tydligt när eleven indirekt eller direkt blir segregerade från den vanliga undervisningen. Med denna integrering är elever som är i behov av särskilt stöd placerade i mindre grupper under skoldagen. Hur mycket av skoldagen eleven i fråga är placerad i denna grupp kan variera hävdar Groth (2007). Genom detta sätt kompenserar skolan elevens brister för att denna skall kunna ingå i samhället senare i livet enligt Groth, (2007). Persson (2009) förklarar att i en sammanhållen skola där alla elever inkluderats har blivit ifrågasatt på grund av specialundervisningen. Specialundervisningen har bedrivits på ett segregerande sätt utan att man vetat vilka konsekvenser detta fått i en elevs lärande, förklarar Persson (2009). I den svenska skolan prioriteras inte en integrerande undervisning där elever i behov av särskilt stöd inkluderas i ett demokratiskt deltagande i skolan. För i stort sett alla barn är kamratskap i skolan och på fritiden viktigt (Persson, 2009). En integrerande undervisning är ett viktigt hjälpmedel om man skall kunna uppnå bra vänskap. (Groth, 2007)
Om man återgår till Brodin och Lindstrand (2009) så menar de att en skola för alla kväver samordning i integrationsprocessen. Det är viktigt att hitta den rätta inriktningen till varje elev. Genom den segregerande integreringen sker detta ofta på bekostnad av den samordnade integrationsprocessen (Groth, 2007)
6.2.2 Segregerande undervisning
En tydlig uppdelning i pedagogik och specialpedagogik framhävs i en avhandling av Groth (2007). Detta bidrar till att skolan delar upp undervisningen som en segregerande och en avskiljande lösning (Persson, 2009). Det är viktigt att lärare och pedagoger inte enbart orienterar de individuella svagheterna eller dåliga förutsättningar och ser detta som ett problem utan har ett brett synsätt. De ska arbeta förebyggande mot skapandet av de segregerande grupperna som skapar splittringar
hos eleverna. Eleverna som hamnar i de segregerande grupperna kan tycka att det är bra med specialpedagogisk hjälp utanför klassrummet samtidigt som det tydliga avskiljandet av omgivningen kan bli problem. De hamnar då i ett stadium med både positiva och negativa känslor (Groth, 2007)
Begreppet särskilda behov är utpekande och bör inte användas längre enligt Brodin och Lindstrand (2007). Detta eftersom alla elever har samma grundläggande behov, även de med funktionshinder, och det som skiljer individerna åt är behovet av särskilt stöd. Detta är något som alla elever behöver och mängden med särskilt stöd kan variera under skoltiden. (Brodin & Lindstrand, 2007)
Den segregerande undervisningen är en följd av att det i skolorna nu är stora klasser, ett högt arbetstempo, lärare som saknar utbildning och kompetens. Den saknade kompetensen bidrar till att den särskiljande undervisningen är en åtgärd för de elever som riskerar att inte nå målen och således är i behov av särskilt stöd av specialpedagoger. (Groth, 2007) Detta problem ligger till grund för att en skola för alla inte får något genomslag i praktiken utan stagnerar vid en retorisk målsättning.
Problemlösningen är att inte dela upp undervisningen mellan specialpedagoger och klasslärare då det bidrar till segregerande lösningar menar Persson (2009).
Vidare konstateras det att man vid framtagandet av den nya läroplanen över huvud taget inte tar upp frågor som berör specialpedagogik, inkludering eller begreppet ”en skola för alla”. Det som händer är att de eleverna som inte kan ha den vanliga läroplanen har en egen läroplan för specialskolan och särskolan menar Persson (2009).
6.2.3 Inkluderande undervisning
Skolans uppdrag är att vägleda elevens lärande, denna situation gör att elever vägleds av specialpedagoger och lärare mot de mål som skolan föreskriver. Således har läraren och skolan en stor påverkan på elevernas självbild, som påverkas av om undervisningen är inkluderande eller inte. Lärarens värderingar av elevernas problem blir därför en kärnfråga för elevernas självbild (Groth, 2007). Detta uppdrag medför att det pedagogiska ledarskapet kräver ett samspel med specialpedagoger istället för att dela upp det som Persson (2009) poängterar.
Kompetensen hos lärare är viktig för samtliga elever, främst hos elever som är i behov av särskilt stöd då de riskerar att inte nå målen och för att de ska lyckas med lärandet kräver det stor kompetens hos läraren (Isaksson, 2009). Att inkludera elever i behov av särskilt stöd i undervisningen är viktigt, men Linikko (2009) visar problemet vid fullständig inkludering. Det innebär att elever i svårigheter totalt inkluderas i den vanliga undervisningen och att det krävs specialpedagoger till varje klass som kan hjälpa de elever som är i behov av särskilt stöd. Eller så behöver alla lärare från grunden utbildning och kompetens i specialpedagogik för att hantera en
situation som denna (Linikko, 2009). Eftersom att eleverna är med i den vanliga undervisningen så är det även vanliga lärare som ska undervisa de elever som är i behov av särskilt stöd. Om all lärarpersonal ska ha tillräckligt med utbildning för att på ett rätt sätt få med alla elever, även de i behov av stöd, blir skillnaderna på en specialpedagog och lärare mycket små (Isaksson, 2009). Placeringen i det vanliga klassrummet som sker genom inkluderingen får inte ske på elevens sociala och kognitiva utveckling menar Linikko (2009).
Inkludering där eventuellt lärarna behöver eller måste lära sig specialpedagogik för att inkludera alla elever kan bli problematisk. Dels för att även om alla får den utbildning de har laglig rätt till så kan det bli svårt att få alla inkluderande på ett bra sätt då vissa elever som är i behov av särskilt stöd kan behöva mer tid och hjälp av läraren än andra. Det är bra med inkludering men en fullständig sådan kan bli problematisk och det måste finnas alternativ till inkluderingen (Isaksson, 2009:
Linikko, 2009).
6.2.4 Exkluderande undervisning
Det finns olika former av social segregering, ett av begreppen är exkludering. Det innebär att det finns olika sätt att se på exkludering. Exempelvis kan det vara samhällets ansvar att ta hand om elever i behov av särskilt stöd, ett annat kan vara att man genom hjälp i form av specialpedagogik tvingas till undervisning utanför klassrummet med en annan grupp, och på så sätt exkluderas från den vanliga klassen.
(Linikko, 2009).
Även Persson (2009) redovisar det faktum att verkligheten i en skola för alla är aningen paradoxal. Traditioner speglar specialpedagogik som en arbetsform där eleverna tvingas avvika från undervisningen för att gå till specialpedagoger som har annan kompetens, i andra undervisningssalar. För precis som Gadler (2011) tar upp i sitt resultat så har skolan ett ansvar att enligt skollagen ge stöd till elever som har svårigheter i skolarbetet.
Den lösning som Persson (2009) tar upp är att lärarutbildningen blir en central del för utvecklingen, där vanliga klasslärare utbildas för att bli ett starkt motstånd till exkludering av de elever som tvingas gå iväg för att få specialpedagogiskt stöd. Detta hävdar Persson (2009) bidrar till att arbetslag i framtiden kommer klara av den naturliga variation av elever som är och agerar olika i undervisningen bättre än idag.
Detta är något som är tydligt med tanke på de intervjuer Groth (2007) presenterar i sitt resultat. Där talar eleverna om hur bra den specialpedagogiska undervisningen är för deras lärande. Svårigheterna och det som upplevs som jobbigt för eleverna är att de behöver gå iväg och på så sätt blir exkluderade från undervisningen.
7 DISKUSSION
Detta kapitel innehåller en diskussion där resultatet kopplas till det teoretiska perspektivet, specialpedagogik.
7.1 Lärarens betydelse för elever i behov av särskilt stöd
Resultatet visar att läraren har en stor betydelse för att skapa en lärandemiljö för alla elever i en skola för alla. Speciallärare i skolans värld blir allt mer vanligt förekommande och Persson (2009) benämner i sin artikel att utvecklingen kring speciallärarens roll har förändrats. Då specialläraren tidigare satt på dubbla arbetsuppgifter som innebar att både ge stöd åt elever i behov av särskilt stöd, samtidigt som de förväntades assistera och hjälpa de vanliga lärarna. Det är eleverna som är i skolan för att lära. Utifrån de dubbla arbetsuppgifterna som Persson (2009) belyser i resultatet går det att utläsa vikten av att speciallärarnas fortbildning av andra lärare vilket är till fördel för eleverna. Detta mycket med tanke på att specialpedagogik ur ett teoretiskt perspektiv innebär att ge stöd åt de elever som inte klarar målen i den vanliga undervisningen. Resultatet indikerar att fortbilda de vanliga lärarna kan innebära en större kompetens som bidrar till samtliga elever rättigheten att få en utbildning som är likvärdig menar Hellberg (2007).
I resultatet går det att läsa att skolans vision är tydlig framtagen, att skapa en skola för alla. Det som skolan har kvar att arbeta mycket med är kravet på ett samarbete mellan lärare och vårdnadshavare då de också har en stor påverkan på elevernas lärandemiljö. I det teoretiska perspektivet framgår det att samhället i hög grad påverkar skolan och att det är i skolan som eleverna fostras för att bli demokratiska medborgare. Med bakgrund av detta visar resultatet att individer är olika, utbildar sig på olika sätt och genom Groth (2007) har det framkommit tre olika aspekter på lärande vilket är intressant. Detta kräver stor kompetens hos läraren, att ge samtliga elever en likvärdig utbildning genom en anpassad undervisning
För elever i behov av särskilt stöd går det i resultatet att utläsa problematiken kring diagnosticering. De elever som får en diagnos kan enligt både Brodin och Lindstrand (2007) och Linikko (2009) hamna i en miljö som skapas av att lärare saknar kompetens, där de ger en specifik form av undervisning till de elever som är i behov av särskilt stöd, på grund av deras diagnoser.
Utifrån resultatet visar Groth (2007) att det finns tre aspekter som är centrala gällande en elevs lärande. De tre aspekterna ur ett specialpedagogiskt perspektiv blir tydliga när det gäller den kontextuella aspekten som handlar om den sociala miljön som påverkar hur lärandet sker. Med utgångspunkt i den negativa spiral som Rye (2009) beskriver tenderar elever som hamnar utanför i en social miljö att må betydligt sämre och prestera sämre i skolan.
Det som går att utläsa kring detta är att det är viktigt för elever i behov av särskilt stöd att hamna i en social miljö där de trivs och mår bra. Att situationsanpassa
undervisningen, lägga stort fokus vid att skapa en homogen och trygg miljö för eleverna är viktigt anser vi.
7.2 Olika undervisningsformer och förhållningssätt i en skola för alla
För att en lärare ska kunna agera improvisatoriskt måste givetvis läraren veta när detta behövs. Att erfarenhet hjälper i dessa situationer är givet men att följa läroplanen till punkt och pricka kan vara problematiskt. Skolverket (2011) förklarar i läroplanen att skolan ska vara för alla och vila på en demokratisk värdegrund. Detta kräver en finkänslig intuition men precis som Jordan, Schwartz och McGhie- Richmond (2009) förklarar så kan det vara svårt att hela tiden agera improvisatoriskt om man har en alltför strikt plan som man följer genom läroplanen. Därför krävs det en anpassad undervisning som är öppen för förändring och förhållningssätt, som resultatet visar, där man tänker på alla elever, i synnerhet de elever som har svårt att nå målen och som kräver improvisatoriska lösningar i arbetsmiljön. Resultatet visar även att det är viktigt att man är beredd på att göra förändringar. Så är det viktigt som lärare att vara uppmärksam på situationer som dessa.
Resultatet visar även att det finns olika sätt att möta de elever som är i behov av särskilt stöd. Groth (2007) skriver om den inkluderande integreringen, att barn som är i behov av särskilt stöd under hela sin skolgång går i den vanliga klassen. I resultatet är det tydligt, i framförallt avhandlingen som Groth (2007) skriver, att om man inte använder sig av detta sätt (att få med elever i undervisningen) så visar skolledningen brister och upplägget i skolans organisation fallerar.
Det problematiska kring detta kan vara om läraren inte har kompetensen i att bemöta alla elever i klassrummet. Det ka innebära att eleven blir utesluten. Detta kan leda till en negativ spiral som Rye (2009) tar upp, och göra att eleven mår dåligt och inte presterar sitt bästa i skolan. Ett hjälpmedel som kan underlätta för dessa elever är till exempel ett åtgärdsprogram. Groth (2007) skriver att ett åtgärdprogram ska sättas ihop av skolans personal (den personal som på något sätt integrerar med individen i skolan). Detta kan hjälpa läraren som använder sig utav den inkluderande integreringen. Detta gör att eleven som är i behov av särskilt stöd är med i den vanliga underviningen men att denna har en individuell plan som är framtagen genom åtgärdprogrammet. Detta kan hjälpa läraren då han eller hon eventuellt inte behöver bryta från sin tänkta undervisning för att exempelvis behöva improvisera för att få med den eller de elever som behöver det. Åtgärdsprogrammen ska som sagt tas fram av berörd personal på skolan och helst med hjälp av vårdnadshavare där elevens lärare har slutordet. Här kan det vara viktigt att om man använder sig av den inkluderande integreringen, lägga upp åtgärdsprogrammet på ett sådant sätt att det inte blir exkluderande även om undervisningen sker i klassrummet.
För att förenkla så menar vi att man får ha i åtanke att åtgärdsprogrammet anpassas till undervisningen i klassrummet så eleven i fråga känner sig inkluderad. Detta för att inte skapa en känsla av utanförskap hos eleverna som man kan läsa i resultatet som Groth (2007) redovisar i sina intervjusvar från eleverna.
Att elever som känner utanförskap i skolan kan må dåligt och genom det, prestera sämre i skolan understryks ytterligare av det som Brodin och Lindstrand (2009) lyfter i sitt resultat. De förklarar att ett främjande av exempelvis gemenskap och ömsesidighet är viktigt vilket man ofta får via en inkluderande undervisning.
Resultatet visar att elever som inte får en inkluderande undervisning och genom det känner utanförskap har lätt för att må sämre i skolan och på fritiden och genom det ofta visa på sämre resultat i skolan.
Resultat visar att skolorna idag försöker att inkludera alla elever, i den mån det går, i den vanliga undervisningen. Resultat visar även att det kan komma att ske stora förändringar som kan tvinga lärare att anpassa sig till nya situationer och klara av att ha med alla elever i sin klassundervisning. Det blir en utmaning för de lärare som tidigare inte har haft hand om elever som exkluderas eller segregeras från undervisningen. Detta kan bli problematiskt då erfarenheten och kompetensen hos lärare runt om i landet varierar beroende på hur länge de har arbetat. Detta kan leda till att lärarutbildningarna kan komma att ändras då lärarna, enligt Persson (2009) i arbetslagen förmodligen ska kunna lösa problemen som finns med de elever som är i behov av särskilt stöd.
Att inkludering är viktigt och bra är tydligt i resultatet. Det förklaras även att när elever som är i behov av särskilt stöd är med i den vanliga undervisningen så kommer det finnas de som behöver mer hjälp än andra. Här har lärarens förmåga att genom pedagogik hjälpa eleven ha en stor betydelse för att inkludering skall fungera bra. Återigen visas här resultat som tyder på att en enbart inkluderande undervisning i vissa fall inte fungerar. Linikko (2009) förklarar att det behövs komplement till inkluderingen. Detta resultat som Linikko (2009) visar talar i det stora hela emot det resultat som Groth (2007) visar, att alla elever ska inkluderas i undervisningen. Vilka komplement som finns och är de rätta till den inkluderande undervisningen är svåra att peka på men återigen så visas det resultat som skiljer varandra en aning, vilket är intressant eftersom eleverna behöver olika undervisningsformer för att klara målen.
En form av det segregerande sättet att undervisa är den exkluderande förklarar Linikko (2009). Groth (2007) visar som sagt att det måste ske en inkluderande undervisning och att en exkluderande skulle vara fel sätt att gå. Linikko (2009) lyfter dock i sitt resultat att det finns olika sätt att se på exkludering i skolan. Ett sätt som lyfts kan exempelvis vara att om man använder sig utav en exkluderande undervisning så visar det tecken på att samhället tar ansvar och hjälper de elever som är i behov av särskilt stöd. Om man ser det ur denna synvinkel så skulle man
förmodligen kunna få en ny syn på hela specialpedagogiken. Det som i sådana fall skulle bli lidande skulle vara själva inkluderingen och indirekt de elever som känner utanförskap genom en utebliven inkludering. Däremot skulle ett sådant synsätt gällande den exkluderande undervisningen hjälpa det resultat som bland annat Linikko (2009) lyfter fram, att det åtminstone behövs ett komplement till den inkluderande undervisningen. Dessa komplement skulle förmodligen användas flitigare och lättare eftersom att motståndet till en undervisning som inte är helt inkluderande skulle minska om man såg till synsättet som Linikko själv lyfter fram, det vill säga om man exkluderar vissa elever som är i behov av särskilt stöd så skulle det kunna ses som att samhället tar sitt ansvar.
Något som även talar för att en segregerande undervisning kan vara den rätta inriktningen inom specialpedagogiken, kan vara det som Groth (2007) har tagit fram i sitt resultat. Han skriver att det främsta inom sättet att hjälpa en elev som är i behov av särskilt stöd är att hitta den rätta inriktningen till just den eleven. Detta beskriver Groth (2007) att man lättast hittar genom den segregerande integreringen.
Av resultatet att utläsa så kan man konstatera att inkluderande samt segregerande undervisning är en svår balansgång eftersom att elever som är i behov av särskilt stöd kan behöva båda delarna. Detta eftersom de båda undervisningsmetoderna är väldigt lika, trots att de från grunden är olika. Vad det handlar om är att hitta en metod i arbetet som fungerar för samtliga individer. En del behöver inkluderas fullt ut, andra kanske fungerar bäst i en lärandemiljö där de blir segregerade från delar av undervisningen och integreras i andra. Samtidigt kan en annan individ göra bäst resultat och mår bäst av att vara exkluderad helt från den vanliga undervisningen.
7.3 Metoddiskussion
Uppbyggnaden i denna litteraturstudie är användandet av åtta artiklar, varav samtliga är publicerade mellan 2007 och 2013. Detta tidsintervall valdes delvis på grund av att den nya läroplanen Lgr11 togs i bruk mellan dessa år men även på grund av att vi vill ha relevant och aktuell litteratur med i studien.
De systematiska sökningarna gjordes med utgångspunkt i en av de svenska databaserna Libris, den användes flest gånger (4) och den andra svenska databasen SwePub användes två gånger. Detta för att vi ansåg att det var enklare att börja sökningarna med svenska sökord för att hitta relevanta och artiklar som gick in under syftet och frågeställningarna. För att vara säker på att de var kritiskt granskade och kunde användas i vårt arbete avgränsades sökningarna avgränsades till att enbart visa resultat innehållandes full text och avhandlingar för att vara säkra på att de var kritiskt granskade och kunde användas i vårt arbete. Detta tillsammans med kombinationerna av sökord anser vi vara en styrka, då det enbart har resulterat i
texter och avhandlingar som är kritiskt granskade samt att de passar in på vår frågeställning tack vare de sökord vi kompletterat i vår första sökning.
Svagheten med vår metod är att vi generaliserat många artiklar och avhandlingar som dykt upp av olika anledningar framförallt genom att rubriker inte tilltalade oss direkt – vilket kan vara en missvisning i utfall av våra sökresultat och användandet av artiklar och avhandlingar.
Tillförlitligheten kring resultatet är stor, då inga artiklar med avvikande resultat har hittats eller används i studien. Resultatet är av stor relevans inför vår blivande lärarroll eftersom det är svårt att inkludera alla elever i den undervisning man som lärare bedriver. Att ha stort medvetande kring ämnet och kring de elever som tenderar att utelämnas och särbehandlas. Det går med resultatet och diskussionen att tänka förebyggande i arbetet kring elever i behov av särskilt stöd, så att alla elever inkluderas i en skola för alla.
7.4 Slutsats
En skola för alla är ett begrepp som är svårdefinierat och ibland känns som en term som används som modebegrepp. Detta leder till att vi har breddat vår syn kring arbetet med en skola för alla, där samtliga elever inkluderas och tillåts att utvecklas i egen takt. Att läraren har en stor betydelse för att elever ska kunna känna sig trygga vid en inkluderande undervisning har framgått i resultatet. Som vi nämnt i arbetet är individer olika, detta gäller även lärare vilket innebär att det finns olika synsätt på huruvida en total inkludering behövs eller om det ska vara ett komplement i det vanliga arbetet i skolan. Detta är något som du som blivande lärare själv bör ta ställning till. Vi kommit fram till att det är svårt att ducka för begreppet en skola för alla.
8 PEDAGOGISKA IMPLIKATIONER
Tack vare den gjorda systematiska litteraturstudien har vi en djupare förståelse och kunskap kring elever i behov av särskilt stöd. Vi har även ett bredare perspektiv på hur undervisningssituationer kan se ut vad beträffar arbetet med en skola för alla. Det är viktigt för alla som arbetar inom skolans värld att fundera kring våra frågeställningar, att inse att alla elever lär på olika sätt samtidigt som det finns elever som är i behov av särskilt stöd, vilket inte innebär att de ska särskiljas från sina klasskamrater på grund av att de har en diagnos.
En skola för alla är en term som låter väldigt vacker och bra, men i själva verket har vi erfarit genom intervjuer, artiklar och vårt resultat att verkligheten är en annan. Det ställs krav på speciallärare att ta hand om elever i behov av särskilt stöd samtidigt som miljön och förutsättningar i skolan inte möjliggör en stimulerande utvecklingsmöjlighet för alla elever. Det bör vara till lärarens fördel att det finns elever i varje klass som har behov av särskilt stöd med tanke på att det då kan krävas större och fler resurser från skolledning. Något som enligt intervjuer som Groth (2007) redovisar visar inte riktigt är så bra som man kan önska.
Som blivande lärare är kunskap kring elevers behov av största vikt, det är viktigt för läraren att förstå den betydande roll som skolsituationerna kan ha och att vi som utbildar oss till lärare blir stor del i andra människors liv. Att anpassa vår undervisning innefattar en förståelse för de mänskliga aspekterna där alla är olika och ska behandlas olika i lärosituationer.
9 REFERENSLISTA Böcker:
Brodin, Jane & Lindstrand, Peg (2010). Perspektiv på en skola för alla. Lund:
Studentlitteratur.
Forsberg, Christina & Wengström, Yvonne (2003). Att göra systematiska litteraturstudier. Stockholm: Natur och Kultur, (203 s)
Liljegren, Britta (2000). Elever i svårigheter. Studentlitteratur, Lund
Persson, Bengt (2007) Elevers olikheter och specialpedagogisk kunskap. Stockholm:
Liber
Rye, Henning (2009). Samspel, kommunikation och utveckling – barn i behov av särskilt stöd. Lund: Studentlitetteratur.
Vernersson, Inga-Lill. (2007). Specialpedagogik i ett inkluderande perspektiv. Lund:
Studentlitteratur.
Artiklar
– samtliga artiklar är hämtade 2013-12-10Assarson, Inger (2007) – Talet om en skola för alla. Malmö studies in educational sciences No. 28. Malmö Högskola.
http://dspace.mah.se/bitstream/handle/2043/3417/Avhandling.pdf?sequence=4 Bengt Persson (2009), Finns en specialpedagogisk agenda? – Om utbildningspolitik
och elever i behov av särskilt stöd. Kritisk utbildningstidskrift. - Föreningen Kritisk Utbildningstidskrift; 4, s. 11-27
http://bada.hb.se/bitstream/2320/5876/1/Krut_4.09_s11-27%5b1%5d.pdf Brodin, Jane & Lindstrand, Peg (2007) Perspectives of a school for all, International
Journal of Inclusive Education, 11:2, 133-145 http://dx.doi.org/10.1080/13603110500375549
Gadler, Ulla. (2011). En skola för alla – gäller det alla? Linnaues University Dissertations Nr 51/2011.
Groth, Dennis (2007) – Uppfattningar om specialpedagogiska insatser -aspekter ur elevers och speciallärares perspektiv. Luleå tekniska universitet – institutionen för utbildningsvetenskap.
http://epubl.ltu.se/1402-1544/2007/02/LTU-DT-0702-SE.pdf
Hellberg, Kristina. (2007). Elever på ett anpassat individuellt gymnasieprogram:
skolvardag och vändpunkter. Linköpings studies in Pedagogic Practices No.4 Linköping Studies in Education and Psychology No. 117
Isaksson, Joakim (2011), Spänningen mellan normalitet och avvikelse – om skolans insatser för elever i behov av särskilt stöd. Print och Media: Nr 64 Umeå 2009.
http://umu.diva-portal.org/smash/get/diva2:240757/FULLTEXT01.pdf
Jordan, Anne & Schwartz, Eileen & McGhie-Richmond, Donna. (2009), Preparing teachers for inclusive classrooms. Teaching and Teacher Education. Vol. 25, Issue 4, May 2009, Pages 535-542
http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0742051X09000365
Linikko, Jari (2009), Det gäller att hitta nyckeln - lärares syn på undervisning och dilemman för inkludering av elever i behov av särskilt stöd i specialskolan.
Doktorsavhandling i specialpedagogik: Stockholms Universitet.
http://su.diva-portal.org/smash/get/diva2:200384/FULLTEXT01.pdf
Elektroniska referenser-
Skolverket (2011) Lgr 11. Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm: Skolverket.
http://www.skolverket.se/om-skolverket/visa-enskild-
publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fsk olbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FBlob%2Fpdf2575.pdf%3Fk%3D2575
