Sara Werme
Att vara ett levande varumärke
Work life balance
från en personlig tränares perspektiv
A walking brand
Work life balance
from a personal trainer´s perspective
Arbetsvetenskap
C-uppsats
Förord
Med denna uppsats avslutar jag nu flera lärorika år vid Karlstads universitet. Jag vill börja med att framföra ett varmt tack till de personer som har ställt upp och medverkat i min studie. Det är tack vare att jag har fått tagit del av era upplevelser som denna studie har varit möjlig att genomföra. Jag vill även rikta ett stort tack till min handledare Lars Ivarsson som har väglett mig genom denna uppsats med bra stöttning och goda råd. Till sist vill jag tacka min sambo som underlättat livspusslet under våren eftersom mitt fokus och min hängivenhet till uppsatsen krävt mycket av min tid.
Sammanfattning
Den senaste tidens stora uppmärksamhet gällande ökningen av utmattningssyndrom genererar i diskussioner kring hur man får livspusslet att gå ihop. I takt med ökade folksjukdomar så ökar även individens ansvar för sin egen hälsa vilket medför att friskvårdsbranschen blomstrar. Friskvårdsbranschen är idag en av Sveriges starkast växande branscher där föreliggande studie menar att det behövs mer arbetslivsforskning inom branschen och framförallt av yrket personlig tränare. I takt med den ökning som skett av yrket och med grund i den ökade folksjukdomen, utmattningssyndrom, ligger således studiens fokus på work life balance. Syftet med denna studie är att skapa en fördjupad förståelse för hur personliga tränare upplever sitt arbete samt deras erfarenheter av relationen mellan arbete och övrigt liv. Från syftet har frågeställningar rörande tränarnas inställning till sitt arbete formulerats samt vilka typer av relationer personliga tränare har till sina klienter. Studien syftar även till att besvara hur balansen mellan arbetslivet och privatlivet ser ut.
Föreliggande studie är en kvalitativ studie där sju personer som arbetar som personliga tränare har intervjuats med frågor berörande ämnet. Respondenternas erfarenheter och upplevelser är den empiriska data som studiens resultat baseras på. Empirin har analyserats och kopplats samman med den teoretiska referensramen i syfte att förklara studiens resultat. Den teoretiska referensramen syftar till att ge en redogörelse för väsentliga teorier och tidigare forskning kring det berörda forskningsområdet. Resultatet visar att de flesta inte upplever balans i tillvaron. Resultatet visar att det är krav från arbetet som påverkar tillfredsställelsen i övriga livet och inte tvärtom. Resultatet visar att flexibilitet och tillgänglighet påverkar balansen i största grad. Resultatet visar att ramar och gränser till arbetet skapar möjlighet till balans. Resultatet belyser att de personliga tränarna skapar nära relationer till sina klienter. Resultatet visar även att de personliga tränarna anser att de arbetar med sin hobby, där dominerande inställningen är ett passionerat förhållningsätt till arbetet. De personliga tränarna anser sig själva arbeta med att göra skillnad för människor samt hjälpa andra. Samtliga respondenter älskar friheten arbetet ger det vill säga att själv kunna styra över sin egen tid. Personliga tränare värderar friheten med att kunna välja arbetsplats samt arbetstider. De personliga tränarna värderar den självständighet och flexibilitet som arbetet genererar.
Nyckelord: Personlig tränare, balans, tillgänglighet, flexibilitet, work life balance, passion,
Innehåll
1. Inledning ... 1
1.1 Bakgrund och problemområde ... 1
1.2 Syfte och frågeställningar ... 3
1.3 Avgränsning ... 3
1.4 Disposition ... 4
2. Teoretisk referensram ... 5
2.1 Personliga tränaren ... 5
2.1.1 Att identifiera sig med yrket ... 6
2.2 Olika förhållningssätt till arbete ... 8
2.2.1 Att arbeta med sin passion ... 9
2.3 Det emotionella arbetet ... 10
2.4 Relationen med klienten ... 12
2.5 Work Life Balance ... 14
2.5.1 Vad innebär work life balance? ... 15
2.5.2 Tidigare forskning om work life balance ... 16
2.5.3 Arbete och övrigt liv som två olika sfärer ... 18
2.5.4 Obalanser mellan sfärerna ... 19
2.6 Det gränslösa arbetet ... 20
2.6.1 Tillgänglighet ... 22
3. Metod ... 23
3.1 Motivering och val av forskningsstrategi ... 23
3.2 Förförståelse ... 24
3.3 Urval ... 24
3.4 Respondenterna ... 25
3.5 Utformande av intervjuguide ... 26
3.6 Genomförandet av intervjun ... 27
3.7 Bearbetning av data och analys ... 29
3.8 Validitet och reliabilitet ... 30
3.9 Etiska överväganden ... 32
3.9.1 Informationskravet ... 32
3.9.2 Samtyckeskravet ... 32
3.9.3 Konfidentialitetskravet ... 32
3.9.4 Nyttjandekravet ... 33
4. Analys och Resultat ... 34
4.1 När du blir ett levande varumärke ... 34
4.2 Att arbeta för att göra skillnad ... 36
4.2.1 Passionen ... 38
4.3 Upplevelsen av att arbeta så klientnära ... 40
4.4 Att ständigt leva upp till den idealiserade bilden av en PT ... 45
4.5 Livet utan gränser ... 46
4.5.1 ”Ramsättaren” och ”Den gränslöse” ... 50
5. Sammanfattande diskussion ... 56
5.1 Slutsatser ... 56
5.1.1 Vilken inställning har personliga tränare till sitt arbete? ... 56
5.1.2 Vilka typer av relationer har personliga tränare till sina klienter? ... 56
5.1.3 Hur ser balansen mellan arbetsliv och privatliv ut? ... 56
5.2 Diskussion ... 57
6. Referenser ... 58
Bilaga 1 ... 62
Bilaga 1 ... 63
1
1. Inledning
Kapitlet syftar till att ge läsaren en inblick i studiens innehåll och dess betydelse. Läsaren blir presenterad för bakgrunden till det valda problemområdet och varför studien är viktig. Vidare behandlas studiens syfte med tillhörande frågeställningar. Kapitlet avslutas därefter med studiens avgränsning samt disposition.
1.1 Bakgrund och problemområde
Den senaste tidens stora uppmärksamhet gällande ökningen av utmattningssyndrom genererar i diskussioner kring hur arbetet påverkar privatlivet och vice versa samt ett generellt intresse i samhället för hur man får livspusslet att gå ihop. Noon och Blyton (2007, s 354) anser att det pratas mycket om motivation till arbete, värdet av arbete och om människors olika attityder till arbete. Enligt forskarna innefattar Work life balance dessa delar som skapar en djupare förståelse för den växlande relationen som finns mellan arbete och fritid.
Work life balance handlar om att hitta en balans mellan arbetet och privatlivet utan att krav från det ena ska påverka tillfredsställelsen av den andra (Noon & Blyton 2007, s 356 ff). På senare tid har intresset för work life balance ökat vilket även genererat i mängder med forskning. Det är ett ämne som berör nästan alla människor och är ett problem i dagens samhälle enligt Gulliksen, et al. (2015) och Noon och Blyton (2007, s 363 ff) som anser att gränsdragningarna mellan arbetsliv och privatliv luckrats upp dels genom digitaliseringen dels genom ständiga förändringar i dagens arbetsliv. Aronsson (2018a, s 11) förklarar att digitaliseringen med utveckling av informations- och kommunikationsteknologin har möjliggjort att lönearbete tagit sig in på arenor som tidigare varit reserverade för privatliv. Det går snabbt att växla mellan tid och rum men även mellan privatliv och arbetsliv menar forskarna (Gulliksen, et al. 2015; Noon & Blyton 2007, s 363 ff; Aronsson 2018a, s 11).
2
artiklar som visar motsägande resultat vad gäller prognosen för expansionen. Almega Sveriges ledande arbetsgivar- och branschorganisation för tjänsteföretag skriver att varje år blir de privata gym- och träningsanläggningarna fler, och Sverige är nu det land i Europa där högst andel av befolkningen tränar på dessa träningscenter. I samband med att träningsbranschen växer så blir efterfrågan på skickliga personliga tränare hög (Almega 2016). Enligt friskvårdsföretagen Almegas årsrapport 2016 visar statistiken att efterfrågan på personliga tränare ökat och det finns fortfarande ett ökat behov av yrkesverksamma.
Andreasson och Johansson (2018) lyfter även de en växande träningsbransch. Forskarna beskriver sysselsättningar inom gym- och fitnessindustrin som en av de snabbast växande på arbetsmarknaden, internationellt. Under senare decennier, närmare sagt fyra, har det skett en snabb utveckling av gym- och fitnessföretagsamhet, vilka trätt fram som en global industri och ett inflytelserikt sociokulturellt fenomen (Andreasson & Johansson 2014, 2018). Forskarna förklarar fenomenet med uttryck som ”fitness revolution” och/eller ” fitness boom”. Vidare framställer Andreasson och Johansson (2018) yrket personlig tränare (PT) som en del av just den globala industrin som växt fram. Maguire (2001) och Sassatelli (2015) beskriver även de att sysselsättningen av termen fitness har blivit en multimiljardindustri sedan 1970-talet. Maguire (2001) påpekar att en bidragande faktor till detta är att det skett en förändring inom kulturen för konsumtion samt en stor förändring av arbetets struktur. I takt med ökade folksjukdomar så ökar individens ansvar för sin egen hälsa vilket medför att fitnessindustrin blomstrar. Inte nog med att individen besitter ett eget ansvar för sin hälsa och därmed bör utföra fysisk aktivitet och andra hälsofrämjande saker, det finns även uttalat att det idag är ett socialt ofrånkomligt krav att ta hand om sitt utseende, menar forskaren (Maguire 2001).
3
återvändsgränd?” även hon konstaterat att hennes artikelsökningar främst resulterade i artiklar om sjukvård och rehabilitering samt studier som forskat kring det branschrelaterade sammanhanget för personliga tränare (Dyne 2017). Inom forskningsområdet för personlig träning har forskare inte nämnvärt intresserat sig för människans upplevelser av arbetet, själva professionen utan mer fokuserat på fitnessindustrin som fenomen.
Den här rapporten belyser hur personliga tränare upplever sitt arbete, hur deras kundrelationer ser ut, men framförallt hur yrkesgruppen försöker balansera sitt privatliv med sitt arbetsliv. Det går bara att anta att personliga tränare förvandlat ett personligt intresse, sin hobby, eller sin passion för den delen, till ett lönearbete, vilket denna studie förhoppningsvis kommer svara på. I rapporten kommer jag att använda mig av begreppen personlig tränare (PT), tränare och den yrkesverksamma som synonym till varandra för att variera texten och skapa ett lättare textflöde för läsaren. Work life balance och livspusslet kommer även de att sättas i synonym till varandra likaså begreppen övrigt liv, fritid och privatliv. Begreppet arbete i rapporten likställs med lönearbete det vill säga arbete som genererar i ekonomisk ersättning. Där jag vill tydligt skilja sådant arbete från hushållsarbete. Begreppen domän och sfär används även de i synonym till varandra då tidigare forskning använder sig av båda begreppen.
1.2 Syfte och frågeställningar
Utifrån det problemområde som diskuterats i avsnittet innan har följande syfte formulerats: Syftet med denna studie är att skapa en fördjupad förståelse för hur personliga tränare upplever sitt arbete samt deras erfarenheter av relationen mellan arbetet och övrigt liv.
Från syftet har följande frågeställningar formulerats:
1. Vilken inställning har personliga tränare till sitt arbete?
2. Vilka typer av relationer har personliga tränare till sina klienter? 3. Hur ser balansen mellan arbetslivet och privatlivet ut?
1.3 Avgränsning
4
1.4 Disposition
5
2. Teoretisk referensram
Kapitlet syftar till att presentera teori och tidigare forskning inom ramen för forskningsämnet. Här får läsaren en inblick i personliga tränarens arbete, vad tidigare forskning belyst gällande kundrelationerna samt vad det finns för olika attityder till arbete. Vidare görs en redogörelse för vad work life balance innebär. Avslutningsvis beskrivs växlandet mellan privatliv och arbet-sliv det vill säga det gränslösa arbetet där begreppen flexibilitet och tillgänglighet behandlas. Den teoretiska referensramen kommer även användas som ett analysverktyg för studiens empiriska data.
2.1 Personliga tränaren
Eftersom rapporten syftar till att undersöka upplevelsen av den personliga tränarens arbete är det viktigt att först definiera vad en personlig tränare är samt belysa hur den personliga tränarens arbete ser ut. En personlig tränare (PT) arbetar med individanpassad träning där tränaren förutom sin kunskap inom anatomi, fysiologi samt näringslära ger stöd och motivation till klienten. En personlig tränare inleder oftast ett nytt samarbete genom att ta del av klientens bakgrundshistoria, fysiska status samt får en inblick i individens livsstil för att skapa en utgångspunkt att jobba utifrån enligt George (2008). Från dessa förutsättningar och de mål som klienten satt upp skapar en PT individanpassad träning med en bra progression som denne coachar individen igenom oftast under en längre tidsperiod. Den personliga tränarens fokus ligger på att få individen att förbättra dennes prestation samt skapa hälsovinster. De yrkesverksamma är ofta anställda på gym eller olika hälsoklubbar men det finns även de som är egna företagare (Maguire 2001). George (2008) menar att det finns brist på standardisering inom den personliga träningsindustrin vilket skapar varierande kompetens, kvalifikationer och utbildning bland de yrkesverksamma.
Det kan vara lätt att förväxla personlig tränare med andra yrkesprofiler inom branschen som gruppträningsinstruktörer och styrketräningsinstruktörer då de arbetar med träning oftast inom samma väggar. Styrketräningsinstruktörer arbetar med att visa nya medlemmar på gymmet de olika maskinerna eller träningsredskapen för att kunna komma igång med träningen på ett säkert sätt. Gruppträningsinstruktörer arbetar med att leda träning i grupp, det kan vara alltifrån spinning, styrkebaserade klasser, dans, yoga med mera. Vanligt inom gymbranschen är kombination av olika arbeten, där flertalet personliga tränare även arbetar som grupptränings-instruktör och/eller receptionist på gymmet för att få ihop ekonomin eller arbetstimmarna (SAFE 2019). En äldre studie inom yrkeskategorin visar att 63 procent av alla personliga tränare arbetar deltid och måste ha en annan försörjning som inte behöver vara inom branschen (Maguire 2001). Svenska personlig tränare förbundet (SVPTF) definierar personliga tränare med följande:
6
SVPTF (2005) har tagit fram etiska regler för yrket där klientens hälsa ur ett långsiktigt helhets-perspektiv ska vara den personliga tränarens huvudsakliga mål. Förutom individnivå finns strävan ur ett samhällsperspektiv att öka insikten om betydelsen av motion, träning och hälsa samt arbeta för att så många som vill ska kunna få rätt vägledning (SVPTF 2005, s 2).
SVPTF (2005) lägger stor vikt på att den enskilda klientens intresse alltid ska komma främst, de etiska reglerna ska efterföljas oavsett om arbetet genererar i ekonomisk ersättning eller inte anser förbundet. Maguire (2008) menar även hon att personliga tränare bör följa de normativa koder som karaktäriseras av yrket, det vill säga att sätta service, kunden, före eget intresse, vidare menar forskaren att detta rättfärdigar att det finns viss prestige i yrket då tränarna arbetar för en större social orsak, än ekonomisk vinning. Denna etik är alltså framhävande både internationellt som i Sverige.
Maguire (2008) beskriver personliga tränaryrket som ett vårdande yrke då yrkesverksamma arbetar mycket rådgivande, vidare använder hon socialt arbete som ett sätt att beskriva yrket på. Med socialt arbete menar forskaren arbetet med att öka människors välbefinnande. SVPTF (2005) ser även de PT rollen som rådgivande, där syftet med det konsulterande arbetet innefattar att främja individers hälsa och prestationsförmåga, eller för att förebygga skada och/eller sjukdom.
Maguire (2008) beskriver även personliga tränare som entreprenörer. Förutom de arbetsroller och arbetsuppgifter som bekräftar deras yrkesidentitet såsom att skapa träningsprogram och främja en hälsosam livsstil arbetar de med att värva kunder, sälja inom ramen för fitness, upprätthålla kundlojaliteter samt sköta ekonomi och administration. Framgång i yrket skapar tränaren genom att kunna rekrytera, motivera och behålla klienter vilket är förknippat till detta entreprenörskap menar Maguire (2001, 2008).
Den personliga tränarens yrkesroll präglas alltså av att motivera, inspirera och vägleda andra till hälsosamma val och således arbeta hälsofrämjande både på individnivå som ur ett samhälls-perspektiv. Frågan är om personliga tränare bör eftersträva att identifiera sig med yrkesrollen?
2.1.1 Att identifiera sig med yrket
7
tränare?” Och sedan anta den skrivna rollen. Ett rollskapande däremot innebär en konstant pågående process av beslutstänkande, värderande och förnimmelser där individen är aktiv i rollskapandet genom att omdefiniera rådande struktur (Ebaugh 1988, s 18 f). Individen skapar alltså en övergång mellan yrkesrollens villkor och förutsättningar och sina värderingar och den egna personligheten enligt forskaren. I det här sammanhanget skulle alltså den personliga tränaren istället ställa sig frågan ”hur vill jag vara som personlig tränare?” Och sedan omdefiniera de rådande normativa förväntningarna av yrkesrollen utifrån egna värderingar. Som svar på frågan i tidigare avsnitt visar studier (George 2008; Maguire 2008) att personliga tränare gynnas av att identifiera sig med yrket om den personliga livsstilen blir oskiljaktig från den professionella imagen av yrkesrollen eftersom det resulterar i ett förtroende från kunder. Detta förtroendet genererar i mer arbete och därmed mer inkomst menar forskarna. George (2008) anser att en personlig tränares trovärdighet skadas om inte individen kan leva upp till den idealiserade bilden av hur en PT ska se ut. Likaså menar Maguire (2008) att klienternas förtroende skapas genom tränarens auktoritet, där denna auktoritet delvis uppstår genom att leva upp till idealet. Det råder alltså en enighet bland forskarna om att personliga tränare bör leva upp till den idealiserade bilden av en PT för att skapa trovärdighet samt förtroende bland klienterna.
För att kunna identifiera sig med ett visst utövande krävs enligt Steele (1997) fem huvudpunkter. Enligt forskaren är dessa huvudpunkter att det krävs ett intresse, egenskaper, möjligheter, resurser samt acceptans. Intresset anses vara det mest väsentliga för identifikation (Steele 1997). Förutom ett stort intresse är intellektuell respektive fysisk kapacitet, ihärdighet och tålamod sådana nödvändiga egenskaper som personen måste besitta menar Steele (1997). Det finns individuella skillnader i människans förutsättningar att lära sig olika saker vilket gör att termer av anlag och talang även finns med inom ramen för egenskaper (Steele 1997). Vidare menar forskaren att tillgång till olika resurser och möjligheter i individens liv underlättar chans till identifikation (Steele 1997). Vidare förklarar Steele (1997) att acceptans handlar om att individen känner ett välkomnande från dem som redan befinner sig inom området där klass, värderingar och attityder spelar ganska stor roll. För att kunna utveckla en identitet krävs enligt senare studier av Voswinkel (2012) erkännande från andra. Där forskaren menar att identitet skapas i ömsesidiga möten där man erkänner varandra som subjekt vilket visar på samstämmig-het med Steele (1997) som anser att acceptans är viktigt för att skapa identifikation.
8
(2008) tidigare nämnt anser att personliga tränare gynnas av att utveckla om den personliga livsstilen blir oskiljaktig från den professionella imagen av yrkesrollen.
Voswinkel (2012) beskriver arbetet som en del av livssammanhanget vilket är anledningen till att sambandet mellan arbete och identitet inte ska ignoreras menar forskaren. Voswinkel (2012) utgår i sitt resonemang från studier som visar att en individs inställning till arbetet och dess betydelse för individen är viktigt för yrkesidentiteten, vilket leder uppsatsen vidare in på vilka olika inställningar det finns till arbete.
2.2 Olika förhållningssätt till arbete
Eftersom föreliggande studie syftar till att skapa en fördjupad förståelse för personliga tränares relation mellan arbete och övrigt liv är det fördelaktigt att titta på individers olika inställningar till arbete. Noon och Blyton (2007, s 354) anser nämligen att det går att skapa en djupare förståelse för den växlande relationen som finns mellan arbete och fritid och man tittar på hur människor värderar arbetet samt människors olika attityder till arbete. Likaså poängterar Eikhof, Warhurst och Haunschild (2007) att för vissa individer kan arbetet ses som det största bidraget i livet, och därför bör forskningen kring work life balance lägga mer fokus på arbetstagares attityder gentemot arbete.
Berglund (2017, s 475) anser att individers attityder till arbete är intressanta, spännande och viktiga för att förstå olika processer i arbetslivet. Berglund (2017, s 455) tar upp tre viktiga aspekter till individers attityder gentemot arbete. Dessa är arbetstillfredsställelse, anställdas lojalitet mot arbetsgivaren samt vad människor värderar viktigt i ett arbete. Berglund anser att arbetstillfredsställelse är centralt i sammanhanget då lojaliteten kan variera sig hos de anställda beroende på grad av arbetstillfredsställelse. Varför vissa individer ser arbetet som något mer än bara en källa till försörjning menar Berglund (2017, s 455) även beror på graden av arbetstillfredsställelse. Föreliggande studie har valt att fokusera på inställningen till arbetet och därmed avgränsat till vad individerna värderar som viktigt i ett arbete.
Attityd definieras enligt Berglund (2017, s 456) som ”individers värderande förhållningssätt inför olika objekt”. Objekt i den här uppsatsen innebär alltså individens arbete. Människors attityder vilar på värderingar som individen redan bär på enligt Berglund (2017, s 466). Dessa värderingar möjliggör att kunna bedöma något som bra eller dåligt samt huruvida det är viktigt eller oviktigt. Värderingarna gör det alltså möjligt att orientera sig i världen och kunna bedöma vad individen anser eftertraktat eller inte i livet enligt forskaren. Människan är benägen att anstränga sig för att erhålla, förverkliga eller vidmakthålla de saker som individen bedömer som viktiga. Värderingarna påverkar alltså individens handlingsbenägenhet (Berglund 2017, s 466).
9
det man önskar och strävar efter är individen oftast tillfredsställd med sin arbetssituation. Tvärtom om arbetet inte stämmer överens med värderingarna eller inte motsvarar förväntningarna leder det till missnöje (Berglund 2017, s 468 f).
Den karriäristiska attityden benämns av Berglund (2001, s 80–99, 232-247) som den material-istiska attityden men innebörden är densamma. Den karriärmaterial-istiska attityden kännetecknas av att hög lön och karriärmöjligheter anses viktigast i ett arbete. Forskaren menar att status, hög lön och avancemang gör arbetet meningsfullt och således viktiga aspekter för individen. En individ som har ett karriäristiskt förhållningssätt utför således arbetsuppgifter som ger mindre tillfred-ställelse om det genererar i högre lön och karriärklättring (Berglund 2001, s 80–99, 232-247). Den altruistiska attityden kännetecknas av att individen ser arbetet som en källa till att göra nytta för andra och samhället (Berglund 2001, s 80–99, 232-247). Individen anser att det är viktigt att man hjälper andra människor genom sitt arbete. Förutom att göra nytta för andra människor och samhället kännetecknas individen av att vara en god arbetskamrat och värderar arbetet i grupp. Individer med en altruistisk attityd anser således att det är viktigt att finnas till för sina medarbetare (Berglund 2001, s 80–99, 232-247).
Den individualistiska attityden kännetecknas enligt Berglund (2001, s 80–99, 232-247) av att individen värdesätter ett arbete som skapar självständighet, flexibilitet och möjlighet till självförverkligande. Arbetet ger en möjlighet att förverkliga det man tror på där arbetet ses som något betydelsefullt i livet. Individer med ett individualistiskt förhållningssätt värdesätter att kunna bestämma över sina egna arbetstider och värderar ett fritt arbete.
Den instrumentella attityden till arbete innebär att arbetet värderas som ett sätt att införskaffa medel till försörjning enligt (Berglund 2001, s 80–99, 232-247). Det centrala i livet ligger utanför sfären för arbete det vill säga i privatlivet. Vidare menar forskaren att en individ som har en instrumentell inställning till arbetet hade slutat arbeta om individen kunnat. Individer med denna inställning kännetecknas av att de inte uppskattar att arbeta (Berglund 2001, s 80– 99, 232-247).
Förutom de fyra idealtypiska inställningar till arbete går det att förklara att vissa människor har ett passionerat förhållningssätt till sitt arbete, de upplever alltså att de arbetar med sin passion.
2.2.1 Att arbeta med sin passion
10
tillsammans med andra yrken som hästuppfödare, tatuerare, författare, dykinstruktörer med många flera (Ivarsson 2014, s 18).
Ett passionerat förhållningssätt kännetecknas enligt Vallerand (2008) av att personen tycker om eller till och med älskar utövandet, samt värdesätter utövandet samt ägnar tid och energi åt det. Vallerand (2008) menar att värdesättandet handlar om att utöva en aktivitet som ger uttryck åt personligheten, där denna identifikation anses vara en nyckelfaktor i processen till att utövandet blir en passion. Ivarsson (2014, s 82) förklarar även han att aktiviteter, områden och syssel-sättningar måste ha en sådan stor betydelse att de blir en central del av identiteten för att klassas som passionerad. Passion är något djupt, som övermannar oss och som vi har mycket svårt att värja oss mot menar Ivarsson (2014, s 82), det handlar om betydligt mer än att endast bry sig om något konkret.
Uppsatsen har alltså lyft fram fem olika förhållningssätt till arbete: passion och Berglunds (2017, s 45) fyra idealtypiska förhållningssätt. I avsnittet innan illustrerades att Berglund (2017, s 475) anser att individers inställningar till arbete är intressanta, spännande och viktiga för att förstå olika processer i arbetslivet där forskaren även lyfter fram arbetstillfredsställelse som en viktig faktor i sammanhanget. Arbetstillfredsställelsen kan nämligen påverka inställningen till arbetet. Personliga tränare arbetar med service (Maguire 2008) som kännetecknas av emotio-nellt arbete där forskning kring konsekvenserna av emotioemotio-nellt arbete bland annat visar en negativ påverkan på just arbetstillfredsställelsen enligt Judge, et al. (2009) vilket förklaras mer ingående i kommande avsnitt.
2.3 Det emotionella arbetet
Då tidigare forskning kring ämnet (George 2008; Maguire 2001, 2008) betonar att personliga tränares arbete kännetecknas av emotionellt arbete och service är det viktigt att klarlägga vad som menas med emotionellt arbete.
Den amerikanska sociologen Arlie Hochschild var den första att mynta ’emotional labour’ 1983 vilket enkelt förklarat innefattar att den anställde förväntas skapa ett speciellt känslotillstånd, det vill säga framkalla särskilda emotioner hos kunden som genererar den respons arbetsgivaren söker (Hochschild 2012). Dessa framkallas ansikte mot ansikte via personlig kontakt eller röst till röst, via telefonkontakt. För att kontrollera den anställdes känslouttryck kan arbetsgivaren observera den anställde där tillsägelser sker om individen agerar felaktigt där även regler och utbildningar är exempel på denna makt (Hochschild 2012).
11
Resultatet av studier gjorda av Judge, Wolf och Hurst (2009) visar att emotionellt arbete är en dynamisk process där konsekvenserna av det känslomässiga arbetet skiljer sig mellan människor och är högst individuellt. Individer som använder sig av ytligt emotionellt agerande i sitt dagliga arbete förknippas med ökad känslomässig utmattning, minskad arbetsglädje och negativt humör där det negativa humöret påverkar arbetstillfredsställelsen (Judge, et al. 2009). Resultatet från studien av Judge, et al. (2009) visar att det inte finns något samband mellan djupt emotionellt agerande och känslomässig utmattning. Det finns svårigheter att påvisa ett konsekvent bevis för förhållanden mellan djupt emotionellt agerande och arbetsresultat då forskarna menar att djupt emotionellt agerande är mer komplext (Judge, et al. 2009).
Problematiken med de två typer av emotionellt arbete som Hochschild framhäver är att det frångår det faktum att vissa individer kanske inte behöver dölja sina känslor. Noon och Blyton (2007, s 192 ff) framhåller även de i sina studier att vissa forskare kritiserar Hochschild där forskarna enligt Noon och Blyton (2007, s 192 ff) anser att de två typer av emotionellt arbete bör kompletteras med en tredje aspekt. De tredje aspekten handlar om att vissa individer helt enkelt inte upplever emotionell dissonans. Det vill säga att den anställde inte behöver visa annat än vad denne innerst inne känner då individens upplevda emotioner är desamma som personen uttryckt (Noon & Blyton 2007, s 192 ff).
Noon och Blyton (2007, s 180 f) redogör för att det finns en nödvändighet generellt inom arbetslivet bland arbetstagare att dämpa eller undertrycka vissa känslor samt uppvisa andra. Deras resonemang skulle innebära att det inte är något unikt för just personliga tränare utan en nödvändighet bland alla yrken. Dessa arbeten där det krävs att arbetstagaren förhåller sig till vissa uppsättningar av känsloregler finns främst inom servicebranschen enligt Noon och Blyton (2007, s 180) vilket överensstämmer med det emotionella arbetet som Hochschild (2012) framhäver. Noon och Blyton (2007, s 179) anser att från det att vi är små lär vi oss av både föräldrar och skolan, av samhället i stort, hur man ska hantera och kontrollera sina känslor vid olika sammanhang det vill säga att sätta på en mask. Vi lär oss det sociala spelet menar forskarna. Med utgångspunkt i det forskarna säger går det sannolikt att konstatera att det sociala spelet tillhör alla delar av livet och inte bara i arbetslivet.
Som tidigare nämnts i början på avsnittet betonar alltså forskare (George 2008; Maguire 2001, 2008) att personliga tränares arbete har stora emotionella inslag. Maguire (2001) lägger tonvikten på att PT yrket kännetecknas av emotionellt arbete och service. Även George (2008) konstaterar att personlig träning handlar om element av emotionellt arbete. I hennes studie framkom att personliga tränare anser att en stor del av arbetet består av att lyssna på människor. George (2008) betonar att den personliga tränaren bör sträva efter att utveckla ett känslomässigt band till kunden där denna servicemetod skapar förtroende och genererar i lojalitet från kunden vilket skapar en ihållande kundkrets.
12
istället är mer frivilligt utfört och därför skiljer sig från majoriteten av servicearbeten inom frontlinjen. Resultatet från en studie av George (2008) visar att dessa faktorer bidrar till att tränarna anser deras emotionella arbete vara mestadels givande snarare än att det skulle skada den yrkesverksamme på psykologiskt plan. Ett exempel är de varma personliga relationer som skapas med klienterna (George 2008). Maguire (2008) beskriver även hon att personliga tränare har en betydande hög autonomi i jämförelsevis med andra serviceyrken. Författaren anser att detta beror på att deras roll i att vara motivationsskapande frambringar ett annat slags samspel med kunden till skillnad från majoriteten av servicearbeten inom frontlinjen. Detta samspel skyddar den personliga tränaren från att bli utsatt för arbetsgivarens kontroll (Maguire 2008). Maguire (2001) och George (2008) beskriver alltså att PT yrket trotsar många av de traditionella definitionerna som anser servicearbete emotionellt alienerade som Hochschild (2012).
Den yrkesmässiga framgång och den yrkesauktoritet individen skapar vilar på individens personliga egenskaper hävdar Maguire (2008). Personliga tränarens personlighet är det som ger värde och skiljer dem från andra personliga tränare (Maguire 2008). Tränarna är alltså beroende av deras utstrålning och personlighet och deras kunskaper spelar därför mindre stor roll betonar forskaren. George (2008) lägger även hon mycket vikt vid att det är betydelsefullt för tränaren att visa personlighet. Maguire (2001) menar att tränaren måste utstråla värme, empati och trovärdighet. Trovärdighet definieras enligt Maguire (2001, s 224) som att vara öppen och ärlig utan att visa upp en fasad. Det är även förmågan att kunna relatera till personer och vara engagerad i en ärlighet mot andra (Maguire 2001, s 224). Forskaren menar alltså att den personliga tränaren inte bör visa upp en fasad, vilket då går emot det emotionella arbetet som Hochschild (2012) betonar. Eftersom det emotionella arbetet innefattar att man bör dölja känslor eller visa känslor som man egentligen inte känner, vilket borde innebära att visa upp en fasad.
Det emotionella arbetet äger rum ansikte mot ansikte med klienten eller via telefonkontakt för den personliga tränaren. Det är alltså i mötet med klienten som det emotionella arbetet uppstår vilket leder uppsatsen vidare in på forskning kring hur relationen med klienten ser ut för den personliga tränaren där det känslomässiga arbetet sätts i förhållande till tränarens arbete.
2.4 Relationen med klienten
13
Det har publicerat en ansenlig mängd artiklar om interaktioner det vill säga ömsesidigt samspel mellan de som arbetar med service och deras kunder enligt George (2008). Dock lägger George (2008) en kritiskt ton gentemot studierna då forskaren menar att övervägande delen av studierna fokuserat på lågutbildade och lågavlönade arbeten. Detta har resulterat i forskarens studie kring vad hon kallar för ’expert service work’ och under denna kategori faller personliga tränare. Forskaren beskriver att arbetet innefattar att den yrkesverksamma förväntas tillgodose behoven hos sina kunder samtidigt som den yrkesverksamma upprätthåller en auktoritet från sin specialiserade utbildning (George 2008).
George (2008) lyfter i sin forskning fram att personliga tränare använder emotionellt arbete tillsammans med specialiserad kunskap, för att kunna skapa individanpassad service till enskilda kunder. Vidare menar forskaren att det globalt sett skett en ökning av dessa yrken som kräver kombination av de tre ovanstående delarna det vill säga emotionellt arbete, specialiserad kunskap och individanpassad service. Hon kallar det alltså för ’expert service work’ där exempel på dessa serviceyrken är massageterapeuter, frisörer, tatuerare, professionella shoppare, livscoacher, personliga kockar med mera (George 2008).
Genom att använda specialiserad kunskap och relationell kompetens ansikte mot ansikte med klienter, uppstår en annan slags interaktion jämfört med vad tidigare litteratur har behandlat menar forskaren (George 2008). I Natur & Kulturs psykologilexikon av Henry Egidius (2019) beskrivs relationell kompetens som liktydigt med tre olika begrepp. Det första är social kompetens det vill säga en individs förmåga att samspela med andra individer. Det andra är interpersonell kompetens det vill säga förmågan att förstå avsikter, önskningar och motiveringar hos andra människor. Och till sist beskriver författaren relationell kompetens som liktydigt med social intelligens (Egidius 2019). Nationalencyklopedin (2019) definierar social intelligens som: ”förmågan att uppmärksamma och rätt förstå andra människors beteenden, avsikter och känslor samt att själv handla på ett sätt som underlättar samvaro och samverkan med en eller flera andra personer” (Nationalencyklopedin 2019).
George (2008) gör en tydlig skillnad på att arbeta i frontlinjen av servicearbete och att arbeta med ’expert service work’. Till skillnad från frontlinjen är de flesta interaktioner i dessa arbeten oförutsägbara, arbetet är inte lika rutinmässigt och heller inte lika övervakat av arbetsgivaren. Detta medför att det är svårt att skapa rutiner för utbytet med klienten eller för tränarens beteende, då rollerna för interaktion blir tämligen oklara för den personliga tränaren (George 2008). Forskaren beskriver arbetet av detta slag som semiprofessionellt. Med det menar George (2008) att det finns en stor skillnad från professionellt arbete, som läkare eller jurister. Där finns en självklar roll och innehållet är mer tydligt definierat och reglerat både av de som utför tjänsten och de som nyttjar tjänsten (George 2008).
14
uppmuntra, skapa emotionella band, utföra emotionellt arbete samt skapa individualiserad träning. Den sista typen av interaktion kallar forskaren för auktoritativa konsultationer. Det innefattar att bli familjär med kundens levnadsbeskrivning, hälsoförhållanden, personlighet och känslor. Det innefattar även att sätta roller och skapa gränser för klienternas krav på tränarens tjänster enligt George (2008). De flesta träningstillfällen innehåller element från varje del av dessa interaktioner (George 2008).
Att träffa en ny klient som man inte vet kommer leda till en framtida interaktion liknar George (2008) med den typen av möten som rutinmässigt sker inom frontlinjen av service. Resultatet av studien visar att vissa tränare föredrar dessa typer av servicemöten då de kräver mindre emotionellt engagemang. Men att resultatet i studien visar på att majoriteten av tränarna istället föredrar att skapa relationer och behålla återkommande kunder, vilket kräver helt andra service förhållanden. Dessa återkommande kunder genererar även till stabilare inkomst (George 2008). Forskaren skiljer alltså på det emotionella arbetet som krävs vid nya kundmöten och vid relationerna som skapas med återkommande kunder.
Övervägande antalet personliga tränare sätter gränser för hur mycket samt vilken typ av emotionellt arbete de vill ge enligt George (2008). En teknik är att sätta tydliga affärsmässiga gränser till klienten från start. Studien visar att många tränare föredrog att arbeta med kunder som hade lägre förväntningar på nivån av emotionellt arbete som ingår under träningspassen (George 2008).
Utifrån tidigare presenterad forskning går det att konstatera att relationerna till klienterna är en viktig del av personliga tränarens arbete. I kommande huvudkategori kommer relationen även sättas i förhållande till tränarens övriga liv. Här vävs de tidigare avsnitten in i kommande huvudkategori och förklarar relationen mellan personliga tränarens arbete och det övriga livet.
2.5 Work Life Balance
15
Noon och Blyton (2007, s 356 ff) framhäver att det skett stora förändringar i mönstret för arbetstider vilket förklarar personliga tränarens möjlighet till stor flexibilitet. De långa arbetsdagarna under tidig industrialiseringen är en grundsten till obalans, då hela familjer arbetade vilket påverkade livspusslet (Noon och Blyton 2007, s 356 ff). Diskussioner kring work life balance har alltså varit aktuellt i samhället under lång tid, även om själva begreppet uppkom först senare menar forskarna. Ser vi till dagens arbetsliv spenderas fler timmar på arbetet samt fler arbetstagare tar även med arbetet hem, där dessa timmar ibland inte räknas som arbetstid enligt Noon och Blyton (2007, s 356 ff). Förutom antalet timmar vi lägger på arbetet så har även arbetstider bytt mönster då vi idag arbetar mer obekväma arbetstider som kvällar, helger, röda dagar, nätter och så vidare. En följd av dessa förändrade mönster för arbetstider kan vara att obalans uppstår då tid tas från familjen (Noon & Blyton 2007, s 362). Noon och Blyton (2007, s 359 ff) anser att stora förändringar inom fyra olika områden, har varit bidragande orsaker till att dagens samhälle skapat stor debatt kring work life balance. Förutom att det skett stora förändringar i mönster för arbetstider ser författarna till förändringar i upplevelser av arbetet, förändringar på arbetsmarknaden samt förändringar i livet utanför arbetet. De bakomliggande orsakerna till obalans grundar sig i dessa förändringar menar författarna (Noon & Blyton 2007, s 359 ff). Noon & Blyton (2007, s 363 ff) och Maguire (2008) poängterar att det skett förändringar av kulturella normer som ställer större krav på individen att sträva efter att skapa tillfredställande livsstilar vilket lett till individers ökade konsumtion, där konsumtion idag har en betydelse för hur individer kan forma sina liv. För att kunna leva ett tillfredställande liv behövs för vissa pengar till konsumtion som till viss del genereras av arbetet, vilket lett till en ökning av arbetstimmar bland individer som delar den uppfattningen (Noon & Blyton 2007, s 363 ff).
Det går alltså att konstatera utifrån tidigare forskning att diskussioner kring work life balance inte bara är ett stort diskussionsämne idag utan har varit aktuellt i samhället under lång tid, men vad innebär egentligen work life balance?
2.5.1 Vad innebär work life balance?
Vad work life balance innebär kommer enligt Noon och Blyton (2007, s 356) variera sig från person till person då det är högst individuellt. Att känna en känsla av tillfredställande balans beror alltså på olika individuella omständigheter anser forskarna. Enligt Noon och Blyton (2007, s 356) definieras work life balance som följande:
Work life balance innefattar människors förmåga att framgångsrikt kunna verka i och hantera de båda sfärerna arbete och övrigt liv, familjeliv, utan att den ena sfären ställer krav som underminerar tillfredställelsen av upplevelsen i den andra. (Noon & Blyton 2007, s 356, egen översättning)
16
tillfredställelse i både arbetet och övrigt liv och båda definitionerna omfattar relationen mellan arbete och övrigt liv. Noon och Blyton (2007, s 356) betonar att det är krav från den ena sfären som inte ska påverka tillfredställelsen i den andra sfären, medan Clark (2000) betonar att det är rollkonflikter som kan skapa obalans. Noon och Blyton (2007, s 356) betonar dock att arbetet kan ställa för höga krav vilket försvårar för individen att uppfylla andra sociala roller som den ställs inför, vilket innebär att det finns en samstämmighet i de båda definitionerna. Studien kommer under senare avsnitt att behandla dessa krav och konflikter som orsaker till obalanser.
2.5.2 Tidigare forskning om work life balance
Maguire (2008) lägger fram att arbete och fritid inte är två separata delar uteslutande av varandra utan bör ses som en helhet för personliga tränare. Forskaren beskriver att villkoren för gränsen mellan arbete och fritid styrs av olika individuella orsaker. Bland annat en individs särskilda roller i övriga livet och i arbetslivet, de önskningar individen har samt individens skyldigheter gentemot de båda sfärerna. Vilket gör det högst individuellt precis som Noon och Blyton (2007, s 356 f) framhäver.
Studier av Maguire (2008) förklarar att det finns tre olika upplevelser av relationen mellan arbete och övrigt liv hos de personliga tränarna. Den första innebär att vissa personliga tränare kan uppleva uppmaningen av att leva en lämplig livsstil under icke betalda timmar det vill säga fritiden som negativ då det skapar ett slags intrång på övrigt liv. Forskaren syftar till den uppmaning som finns inom samhället att tränaren bör leva upp till den idealiserade bilden av en PT, som tagits upp i tidigare avsnitt. Den andra upplevelsen innefattar att vissa istället kan se det som en fördel som yrket genererat (Maguire 2008). Denna fördel anses vara möjligheten att kunna berika yrkeslivet genom sin livsstil eftersom det skapar ett starkt varumärke för den personliga tränaren enligt forskaren. Sedan finns det andra tränare som drar en gräns mellan arbete och övrigt liv på ett helt annat sätt, det vill säga helt och hållet (Maguire 2008).
Ross och Norgren (2018) har i sin studie visat resultat på att arbetet för personliga tränaren kräver mycket tid och att visst arbete måste göras obetalt hemma på fritiden. Resultatet visar att det arbetet som måste göras hemma på fritiden beror till största del på tillgänglighetens påverkan på individen, då klienter kontaktar tränaren utöver planerad arbetstid. Resultatet visar att personliga tränare upplever en konflikt mellan arbetet och privatlivet, då de upplever att de helst, eller till viss del, hade velat vara på båda ställen samtidigt. Resultatet visar att endast 23 procent svarade att de inte upplevde någon konflikt alls (Ross & Norgren 2018).
17
Segmenteringsmodellen framhävde att arbete och övrigt liv existerade utan att påverka varandra där arbetslivet stod för materiella behov och övriga livet för det emotionella behovet (Allvin, et al. 2013 s 105). Hemmet sågs som en frizon från arbetet där individen kunde koppla av från arbetets krav, vilket var ett önskvärt förhållande menar författarna.
Överspridningsmodellen innefattar att emotioner och beteenden i en domän kan spilla över på den andra domänen även om det finns fysiska gränser mellan arbetet och övriga livet, redan tidigt insåg man alltså att arbete och fritid bör ses utifrån ett helhetsperspektiv (Allvin, et al. 2013, s 105). Författarna lägger tonvikten på att svårigheter som uppstår i en sfär påverkar den andra där gränserna mellan sfärerna är genomträngliga. Betoning ligger på den negativa aspekten för överskridningen av arbetet som tagit sig in på ramen för övrigt liv (Allvin, et al. 2013, s 105). Senare forskning av Clark (2000) hävdar att denna överspridningsmodell samt den efterföljande forskningen som styrker modellen visar på en viktig poäng. Poängen innefattar att arbete och övrigt liv påverkar varandra och att individer, arbetstagare såväl som samhället, inte kan ignorera en sfär utan att möjligen påverka den andra (Clark 2000).
Även Hall och Richter (1988) pratar om överspridning i form av permeabilitet vilket innefattar att delar från en sfär överskrider den andra. En vanlig psykologisk sådan är när arbetet spiller över på familjelivet på grund av negativa känslor som arbetstagaren tagit med från arbetet (Hall & Richter 1988). Hall och Richter (1988) menar alltså att permeabilitet innefattar att en individ kan fysiskt befinna sig i en sfär och samtidigt bli påverkad psykiskt av den andra sfären. Vidare menar Clark (2000) att kombinationen av flexibilitet och permeabilitet påverkar hur stark gränsdragningen blir mellan arbete och övrigt liv. Det går alltså att konstatera att den etablerade uppfattning av senare forskning ovan är att arbete och övrigt liv inte kan existera utan att möjligen påverka varandra i någon grad.
Kompensationsmodellen innebär att den ena sfären är en kompenserade del för den andra sfären där brister i den ena vägs upp av innehållet i den andra. Exempel är monotona och innehållsfattiga arbeten ställs mot utvecklande och spännande fritidsaktiviteter (Allvin, et al. 2013, s 105). Clark (2000) kritiserar tidigare forskning av dessa tre modeller då forskaren anser att de glömmer bort människans förmåga att kunna anta eller forma dess omgivning. Forskaren betonar rumslig, tidsmässig, social och beteendemässiga kopplingar mellan arbete och övrigt liv som viktiga faktorer som dessa tidigare teorier missat.
18
lägger på arbete, vilket resulterar i att Eikhof, et al. (2007) poängterar arbetet som en källa till tillfredsställelse för vissa människor. Berglund (2017, s 455) betonar även han att arbetet kan vara en meningsfull källa i sig då det man arbetar med är engagerande och intressant för individen. Han menar att arbetet har andra betydelser för vissa människor än enbart en källa till att kunna försörja sig.
2.5.3 Arbete och övrigt liv som två olika sfärer
Arbete och övrigt liv ses som två olika sfärer enligt Clark (2000). Forskaren beskriver att dessa två sfärer kan liknas med två olika länder där kulturer skiljer sig åt vad som är acceptabelt beteende, länderna är alltså arbetet och övrigt liv. Här finns förutom olikheter i språket och kulturen en gränsdragning mellan dessa två länderna menar forskaren. Gränsen markerar vart relevanta beteenden för en sfär slutar, och acceptans av beteende för den andra börjar. För vissa är denna övergång liten och för andra är kontrasterna mycket större (Clark 2000). Dessa gränser finns i fysisk, psykisk och temporal form där fysiska gränser kan vara en arbetsplats eller hemmets väggar som beskriver vart visst beteende hör hemma. Psykologiska gränser innefattar när tankemönster och emotioner är passande. Temporala gränser som arbetstid, beskriver när arbetet är klart och förpliktelser i familjelivet tar över (Clark 2000).
Clark (2000) skapade en gränsteori som ett svar på den tidigare forskning som presenterats där denna gränsteori förklarar hur individer hanterar arbetet och övrigt liv, samt gränserna mellan dem i syfte att uppnå balans. Centralt i denna teori är idén om att arbete och övrigt liv är två olika sfärer vilka påverkar varandra. Med det menar Clark (2000) att människan dagligen gör övergångar mellan två sfärer vilket gör oss till gränsöverskridare. Individer skapar sina egna två sfärer och formar gränserna mellan dem samtidigt som relationen till sfärerna och dess medlemmar för gränsöverskridaren bestäms (Clark 2000). Individen formas alltså av omgivningen även om individen själva skapar den. Det är denna motsägelse att bestämma och vara bestämd av två sfärer, som gör att work life balance är väldigt utmanande när det kommer till studier av arbete och familj enligt Clark (2000).
19
& Richter 1988). Forskarna argumenterar för att arbetstagare har svårare att förhandla med familj och arbetsgivare över hur och när ansvarsområden till de olika domänerna ska utföras, det vill säga ramarna, om gränserna är svaga (Hall & Richter 1988).
2.5.4 Obalanser mellan sfärerna
Obalanser kan ske både inom arbete och övrigt liv och handlar om att krav som ställs på individen i en sfär påverkar den andra och skapar därmed konflikt enligt Noon och Blyton (2007, s 356). Forskarna betonar att arbetet kan ställa för höga krav vilket försvårar för individen att uppfylla andra sociala roller som den ställs inför. En obalans kan innebära att familjelivet inte kan skötas på ett tillfredsställande sätt på grund av de krav som individen ställs inför i arbetet. Tvärtom kan obalans innebära att krav från familjelivet gör det svårare att tillfredsställa de krav som arbetet ställer på en (Noon & Blyton 2007, s 356).
Greenhaus och Beutell (1985) har identifierat tre olika källor som ska förklara konflikterna som uppstår mellan sfärerna. Tidsbaserad konflikt innebär att mer tid spenderas i den ena sfären vilket gör den andra lidande. Vanligt förekommande är att tid tas ifrån familjen på grund av att arbetet kräver långa dagar eller att arbetsuppgifter tas med hem för att slutföras. Men det kan också handla om att finnas tillgänglig för sitt arbete via telefon och att den tillgängligheten påverkar individens förpliktelser gentemot familjen.
Den andra konflikten baseras på individens beteende, beteendebaserad konflikt. En roll som behöver spelas eller ett beteende som är nödvändig i den ena sfären överförs till den andra där den inte hör hemma. Ett exempel kan vara en individ som tar med sig sin arbetsroll som överordnad in i hemmet och visar dominans eller aggressivitet, där hen vanligtvis ses som varm och omsorgsfull (Greenhaus & Beutell 1985).
Den tredje och sista konflikten är ansträngningsbaserad konflikt vilket innebär att stress som uppkommer i den ena sfären påverkar den andra. Irritation eller trötthet som en följd av stress kan tas med hem när arbetskraven är för höga. Sjukdom inom familjen eller personliga problem kan tas med till arbetet och påverka prestationen (Greenhaus & Beutell 1985).
20
varandra vilket gör att en svag gräns däremellan främjar work life balance. Tvärtom så främjar en stark gräns work life balance när domänerna är olika.
Mellner (2018, s 37 ff) bekräftar vikten av identifikation genom att framhålla att en individ som identifierar sig starkt med en viss roll är mindre flexibel och genomtränglig. Med det menar forskaren att vissa individer vill hålla isär arbete och privatliv (segmentering) medan andra föredrar att blanda sina roller eller smälta dem samman (integrering). Bristande överensstämmelse mellan en individs önskade gränsdragning och den som tillämpas hör ihop med hög grad av konflikt enligt Mellner (2018, s 37 ff). Integrerare kännetecknas enligt forskaren av att ha få gränser kring arbetsrelaterad användning av mobiltelefon eller dator på fritiden, vilket skapar fler konflikter mellan sfärerna. Denna gränsöverskridning resulterar, å andra sidan, i bättre hantering av krav och åtaganden i de båda rollerna, men olika omständigheter skapar självklart varierande kontroll över tillvaron (Mellner 2018, s 37 f). Aronsson (2018a, s 17 ff) menar att arbetet kan ta ett mentalt utrymme och kraft även när arbets-dagen är slut precis som Greenhaus och Beutell (1985) beskriver i deras ansträngningsbaserade konflikt. En långvarig obalans mellan belastning och återhämtning kan på lång sikt leda till stressrelaterad ohälsa som utmattning eller psykisk ohälsa enligt Kecklund (2018, s 47 ff). Vidare menar forskaren att återhämtnings behovet är individuellt och beroende av belastningen som individen utsätts för i båda sfärerna. Den etablerade uppfattningen är att långvarig obalans kan påverka hälsan negativt där Clark (2000) beskriver att fritiden är till för att skapa återhämtning.
2.6 Det gränslösa arbetet
Gulliksen, et al. (2015, s 7) menar precis som Aronsson (2018a, s 11 ff) att den mest samhälls-omvälvande processen sedan industrialiseringen är digitaliseringen. Forskarna lägger betoning på hur digitaliseringen med utveckling av informations- och kommunikationsteknologin (IKT eller IT), grundligt påverkat förändringar i förhållandena i arbetslivet, där stora krav läggs på arbetsmiljön. Gulliksen, et al. (2015, s 11) menar att digitaliseringen skapat helt nya utveckling-smöjligheter men att det samtidigt kan vara ett orsakande arbetsmiljöproblem. Det blir allt svårare att särskilja någon del av livet menar forskarna då organisationer och individer kan utbyta information på helt nya sätt. Detta medför en ökad tillgänglighet men även effektivitet hos individer och organisationer enligt Gulliksen, et al. (2015, s 11).
Forskare beskriver hur digitaliseringen luckrar upp de begränsningar som tidigare funnits avseende tid och rum (Gulliksen, et al. 2015; Noon & Blyton 2007, s 363 ff). Gränserna mellan arbetsliv och privatliv har suddats ut eftersom själva arbetets utformning förändrats. Flera forskare pekar på att familj och privatliv undanskuffas av arbetets krav där Hochschild med sin bok ’The Time Bind’ var tidig med att beskriva hur hemmen kontoriserades och hur arbetsplatserna ansågs mer som hemma (Hochschild 2001).
21
även mellan privatliv och arbetsliv menar forskaren. Detta kallas för det gränslösa arbetet. Gränslöst arbete innebär att rumsliga och tidsmässiga sammanhang och begränsningar för arbetsuppgifter luckrats upp, där dessa gränser ständigt överskrids och omprövas av individen (Aronsson 2018a, s 11). Vissa individer anser att det ger gränslösa möjligheter medan andra upplever gränslösa krav, det finns alltså två sidor av myntet enligt Aronsson (2018b, s 87). Dagens teknik möjliggör för att arbetet kan utföras när och var som helst. Flera studier bekräftar att flexibilitet tenderar att öka både arbetsintensitet och arbetstid menar Aronsson (2018b, s 87). Gränserna mellan arbete och fritid blir därmed alltmer diffusa där forskaren menar att individen ges ett större ansvar för att kunna dra sina egna gränser. Det gränslösa arbetet kan även bidra till överbelastning då möjligheterna till återhämtning minskas (Aronsson 2018b, s 87).
Den etablerade uppfattningen bland forskarna (Gulliksen, et al. 2015; Noon & Blyton 2007, s 363 ff; Aronsson 2018a, s 11) är alltså att gränserna mellan arbetsliv och privatliv har luckrats upp på grund av att arbetstagarna idag kan variera sina arbetsplatser och arbetstider. Men även möjligheten att snabbt kunna växla mellan privatliv och arbetsliv på grund av digitaliseringen. Det är dock viktigt att poängtera att detta inte gäller alla arbetstagare. Denna samstämda uppfattning stämmer överens med begreppet flexibilitet där Taewoo (2014) och Hall och Richter (1988) beskriver flexibilitet som i vilken utsträckning fysisk tid och rum kan ändra sig. Det går alltså att konstatera att de arbetstagare som har ett flexibelt arbete är de som lättare kan växla mellan privatliv och arbetsliv.
22
Vilka konsekvenser IKT har på arbete och övrigt liv råder det delade uppfattningar om påstår Taewoo (2014). Forskaren hävdar att vissa individer ser vinster med att kunna utföra mer arbetsuppgifter på privat tid och vice versa ser vissa möjligheter med att tillåta privata angelägenheter i arbetet. En sådan integrering av arbete och övrigt liv påverkar vissa negativt genom att generera högre arbetsbelastning och stress, vilket medför att dessa individer gärna särskiljer på arbetslivet och privatlivet (Taewoo 2014).
2.6.1 Tillgänglighet
Resultatet från studien av Ross & Norgren (2018) i avsnitt 2.4.2 visar att arbetet som spiller över på övriga livet för personliga tränare, till största del beror på tillgängligheten till kunder och dess påverkan på tränaren. Det är alltså högst relevant att redogöra för begreppet tillgänglighet. Bergman & Gardiner (2007, s 401) definierar tillgänglighet enligt följande: “To be available is to be accessible in time and space and responsive to the need and wants of others, for example one’s employer or family”. Det är denna definition som föreliggande studie utgår ifrån.
I en studie av Mellner (2015) visar resultatet att höga förväntningar på att vara tillgänglig medför att det är svårt att släppa tankarna från arbetet på fritiden. Dessa individer som förväntas vara tillgängliga eller upplever att de förväntas vara tillgängliga använder dessutom telefonen och utför arbetsrelaterade saker i högre grad under kvällar och helger, på individens lediga tid
(Mellner 2015). Användningen av sociala medier skapar en diffus gräns mellan de båda sfärerna. Eftersom samma mediala kanaler och verktyg används inom de båda sfärerna i större utsträckning bland arbetstagare (Aronsson 2018a, s 13 ff). Många företag väljer exempelvis att marknadsföra sig på Facebook, medan det även är en social medial kanal för övriga livet. Sociala medier såsom Facebook tenderar alltså att upplösa gränserna mellan arbetsliv och privatliv men skapar även möjlighet att synliggöras för sin professionella omgivning i olika arenor (Aronsson 2018a, s 13 ff).
23
3. Metod
Kapitlet ger en redogörelse för tillvägagångssättet för studien. Först diskuteras val av forskningsstrategi följt av studiens urval och respondenter. Sedan beskrivs utformandet av intervjuguiden där författaren belyser de för- och nackdelar kring tillvägagångssättet samt hur genomförandet av intervjuer har gått till. Vidare görs en grundlig redogörelse för hur analys och bearbetning av all insamlad data har gått till. Avslutningsvis sker en diskussion kring studiens reliabilitet och validitet samt de etiska förhållningssätt som studien förhållit sig till.
3.1 Motivering och val av forskningsstrategi
Syftet med studien är att få en djupare förståelse för personliga tränares upplevelser av yrket och relationen mellan arbetet och övrigt liv. Studiens syfte medför att en kvalitativ strategi lämpar sig bäst eftersom jag har för avsikt att förklara och skapa förståelse eller hitta mönster för ett fenomen. Valet av kvalitativ ansats grundar sig i Trost (2005, s 14) som framhåller att om forskaren är intresserad av att förstå mänskliga resonemang eller reaktioner alternativt särskilja eller urskilja handlingsmönster, så är en kvalitativ studie att föredra. Patel och Davidson (2003, s 14) beskriver det som att den kvalitativa forskningen fokuserar på mjuka data i form av tolkande analyser. Vidare menar de att forskningsmetoden kännetecknas av att upptäcka företeelser, beskriva uppfattningar eller tolka och förstå innebörden av livsvärlden (Patel & Davidson 2003, s 103).
Om jag hade valt att genomföra en kvantitativ metod anser jag mig gått miste om en detaljerad och djupgående beskrivning av hur balansen mellan arbete och övrigt liv faktiskt uppfattas, då jag är intresserad av upplevelsen snarare än att se hur många som tycker på ett visst sätt. Något förenklat skulle man enligt Trost (2005, s 8 f) kunna säga att vid användandet av siffror så rör det sig om kvantitet, där det kvantitativa tillvägagångssättet analyserar relationer mellan variabler snarare än mellan människor.
Jag har valt intervjuer som tillvägagångssätt vid insamling av information för att nå en djup kunskap om undersökningspersonernas värld. Karakteristiska drag för en kvalitativ metod är att enkla frågor leder till omfattande svar (Trost 2005, s 7). Jag tror att dessa omfattade svar skapar ett innehållsrikt material till min studie. Detta eftersom Trost (2005, s 7) menar att utifrån de omfattande svaren går det att tolka och finna intressanta åsikter, skeenden, mönster och mycket annat. Den kvalitativa forskningsintervjun försöker förstå världen från de intervjuades synvinkel där mening skapas ur deras erfarenheter. Vidare är syftet med den kvalitativa forskningsintervjun att avslöja deras levda värld som den var före de vetenskapliga förklaringarna (Kvale & Brinkmann 2014, s 17).
24
3.2 Förförståelse
Den hermeneutiske forskaren försöker se helheten i forskningsproblemet och använder sin egen förförståelse och utifrån den subjektivt närma sig forskningsobjektet (Patel & Davidson 2003, s 30). Dessa tankar och kunskaper som forskaren besitter ses som en tillgång för att kunna tolka och förstå de intervjuades livsvärld (Patel & Davidson 2003, s 30).
Till denna studie besitter jag en gedigen förförståelse då jag själv arbetat inom fitnessbranschen i närmare nio år samt arbetat som personlig tränare i fem av dem åren. Utöver detta har en betydande litteraturgenomgång av böcker och en omfattande artikelsökning legat till grund för min förförståelse vilket jag går in närmare på vid avsnitt 3.5 i arbetet. Jag skulle ljuga om jag sa att min förförståelse endast är positiv. Jag visste att min förförståelse var väldigt stark, i den mån att jag upplevt studieområdet själv, och därmed själv besitter djupa svar på alla intervjufrågor utifrån mina egna erfarenheter. Detta skulle kunna ha inverkan på studien om mina egna attityder från erfarenheterna återspeglas i och påverkar arbetet. Därför var det väldigt viktigt att jag inte skapade förutsättande frågor eller ledande frågor och heller inte försökte styra samtalet under intervjun i någon riktning. Detta grundar jag i Lantz (2007, s 22) som menar att det är viktigt att ha med sig att intervjuaren kan ifrågasätta något den intervjuade svarar utifrån förförståelsen. Detta ifrågasättandet kan mycket väl vara grundad i teori, men det gör att intervjun får en riktning mot intervjuarens attityder menar författaren. Lantz (2007, s 46) belyser även vikten av att inte värdera respondenternas svar utifrån sig själv. Här var det extra viktigt för mig att jag hade ett bra neutralt kroppsspråk under intervjun för att inte låta mina attityder träda fram. Min förförståelse skapade förutsättningar för empati och ett gott samspel under intervjun.
Det är de teoretiska utgångspunkterna och den förförståelse som intervjuaren besitter som skapar grund för avgränsningar i studien, där det är rent av omöjligt att närma sig något blankt menar Lantz (2007, s 22). Min förförståelse har varit väldigt givande för studien i den mån att jag kunnat göra en bra avgränsning och tagit med relevanta delar som förklarar studieområdet.
3.3 Urval
Syftet med studien, som tidigare nämnts, är att skapa förståelse för hur personliga tränare upplever sitt yrke och sin vardag och balansen däremellan. Målgruppen är således personliga tränare. Jag valde även att avgränsa mig till personliga tränare med några års erfarenhet inom yrket för att de ska ha haft en chans att bilda en uppfattning om hur det är att arbeta med yrket. Jag valde att göra ett strategiskt urval eftersom jag ville få personer som passar bäst till syftet med studien. Detta grundar jag i Trost (2005, s 117 ff) som beskriver strategiskt urval som att fokusera på personer som lämpar sig bäst till syftet med studien. En praktisk metod för att få ett strategiskt urval är att använda sig av ett bekvämlighetsurval menar Trost (2005, s 117 ff) vilket jag delvis gjorde då jag delvis tillfrågade individer i mitt kontaktnät som var personliga tränare med några års arbetslivserfarenhet.
25
man undvika antal likartade, ”vanliga” människor, och istället få en så stor variation som möjligt, där någon person är ”avvikande” eller extrem (Trost 2005, s 120). I valet av respondenter har följande kriterier varit önskvärda för att få en variation: båda könen, både anställda och egenföretagare, olika familjesituationer.
Valet av respondenter har konkret gått till på följande sätt: Jag skickade ut informationsbrev till två stora etablerade gymkedjor inom Sverige i tre olika städer samt tre stora gym som inte innefattas av ”kedjor” i tre olika städer samt egenföretagande personliga tränare. Mitt mål var att intervjua mellan sju till nio personer men jag märkte ganska snabbt att gensvaret inte var som förväntat. Det gemensamma svar jag fick var att ”våra personliga tränare har fullt upp just nu” eller ”jag har tyvärr inte tid att ställa upp”. Jag fick tillslut tag i sju deltagare till studien. Varför jag valde ett urval i tre olika städer har att göra med det dåliga gensvaret, vilket gjorde att jag fick söka efter fler deltagare inom ramen för vart jag logistiskt kunde ta mig för en intervju inom tidsramen för studien. Konsekvenserna av den dåliga responsen blev att jag inte kunde intervjua lika många med en anställning som tänkt eller spridning av kön. Jag hade en hypotes om att det skulle se annorlunda ut ifall personen var egenföretagare eller anställd samt om individen var kvinna eller man. Konsekvenserna av att önskemålen för urvalet inte blev uppfyllda då endast en av respondenterna är anställd PT, och en av respondenterna är man (resterande kvinnor) medför till att jag inte kan göra skillnader inom dessa variabler, men jag kan fortfarande besvara mina frågeställningar och uppnå syftet med studien.
3.4 Respondenterna
Tabellen nedan (Tabell 1.0) visar en översikt över de sju respondenterna. Tabell 1. Schema över deltagande respondenter
Respondenterna Egen-företagare Anställd Tidigare anställd PT på gym Annan sysselsättning utöver PT Civilstånd Maja X Massör, Gruppträningsinstruktör, Receptionist på gymmet Ett barn, sambo Lisa X X Två barn, sambo
Patrik X X Arbetar extra, dvs
mindre än 25% inom helt annan bransch
Inga barn, singel
Lotta X X Två barn,
sambo
Ronja X X Arbetar upp till 50%
inom helt annan bransch + gruppträning på gym Inga barn, särbo Tuva X Gruppträning, Personalansvar och administrativt på gymmet Ett barn, sambo
Anna X Sociala medier Ett barn,
