LÄRARPROGRAMMET
Samverkan mellan förskola och hem
Bemötandet avgörande.
Christina Gustafsson Lena Paulsson
Examensarbete 15 hp Höstterminen 2009
Handledare: Kristina Henriksson Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap
LINNÉUNIVERSITETET
Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap
Arbetets art: Examensarbete, 15 hp Lärarprogrammet
Titel: Samverkan mellan förskola och hem.
Bemötandet avgörande Författare: Christina Gustafsson
Lena Paulsson Handledare: Kristina Henriksson
ABSTRACT
Syftet med denna studie är att vinna kunskap om samverkan mellan förskola och hem ur ett föräldraperspektiv. För det första undersöks vad förskolan ger föräldrarna för möjlighet till samverkan, genom att analysera dokument. För det andra undersöks genom intervjuer hur föräldrar uppfattar sin möjlighet till samverkan genom olika samverkanskanaler t ex föräldramöte och månadsbrev. Resultatet visar att förskolans dokument i allmänhet inbjuder föräldrarna till samverkan, främst rörande det enskilda barnet. Föräldrarnas uppfattningar uppvisar sinsemellan stora variationer, liksom mellan de olika samverkanskanalerna. De mönster som kunde urskiljas var bemötandets betydelse och vikten av vardagsinformation. Föräldrarna uppfattade generellt de samverkanskanaler som innebär ett personligt möte som inbjudande till samverkan i högre grad än de skriftliga samverkanskanalerna.
INNEHÅLL
1 INTRODUKTION... 3
2 SYFTE ... 4
3 BAKGRUND... 5
3.1 Samverkan...5
3.2 Policydokument ...6
3.2.1 Policydokument på nationell nivå ...6
3.2.2 Policydokument på lokal nivå ...8
3.2.3 Sammanfattning...9
3.3 Tidigare forskning ...9
3.3.1 Faktorer som underlättar samverkan ...9
3.3.2 Strategier för god samverkan...11
3.3.3 Motiv för samverkan ...12
3.4 Samverkan på olika nivåer och ur olika perspektiv...13
3.4.1 Olika nivåer av samverkan ...13
3.4.2 Grupp- eller individnivå ...15
3.5 Analysverktyg ...16
3.5.1 Nivåer av samverkan ...16
3.5.2 Grupp- eller individnivå ...17
3.5.3 Samverkansnivåer ur två olika aspekter ...17
4 METOD ... 19
4.1 Fallstudie ...19
4.2 Val för datakonstruktion ...19
4.3 Insamling av data ...20
4.3.1 Dokument rörande samverkan...20
4.3.2 Föräldraintervjuer ...20
4.4 Databearbetning ...22
4.4.1 Innehållsanalys av dokument...22
4.4.2 Innehållsanalys av intervjuer ...22
4.4.3 Trovärdighet och tillförlitlighet ...23
4.5 Etiska aspekter...23
5 RESULTAT... 25
5.1 Dokumentens inbjudan till samverkan ...25
5.1.1 Kvalitetsredovisning...25
5.1.2 Likabehandlingsplan...26
5.1.3 Lokal arbetsplan ...27
5.1.4 Föräldramöte...27
5.1.5 Månadsbrev ...28
5.1.6 Utvecklingssamtal ...28
5.1.7 Sammanfattning...29
5.2 Föräldrars uppfattning om möjlighet till samverkan ...31
5.2.1 Bemötandet...31
5.2.2 Stor variation ...32
5.2.3 Det personliga mötet...33
5.2.4 Policydokument och IT okänt...34
5.2.5 Vardagsinformation viktigt ...34
5.2.6 Sammanfattning...35
5.3 Sammanfattning resultat ...35
6 DISKUSSION ... 36
6.1 Resultatdiskussion ...36
6.1.1 Dokumentens inbjudan till samverkan ...36
6.1.2 Föräldrars uppfattning om möjlighet till samverkan ...37
6.1.3 Samband mellan analyserna ...40
6.2 Metoddiskussion ...40
6.3 Avslutning ...42
6.3.1 Sammanfattning...42
6.3.2 Pedagogiska implikationer ...42
6.3.3 Förslag till fortsatt forskning ...43
1 INTRODUKTION
Föräldrar är viktiga i barns liv. Pedagogerna på förskolan är också viktiga i barns liv.
Att samverkan dem emellan, mellan hem och förskola, är betydelsefullt är något som fått allt större uppmärksamhet under senare år, även från regeringshåll. 2003 utredde en arbetsgrupp, tillsatt av utbildningsdepartementet, möjligheterna att öka föräldrainflytandet i skola och förskola, vilket resulterade i rapporten Var-dags- inflytande (Ds 2003:46). Några år senare gav regeringen i uppdrag åt myndigheten för skolutveckling ”att genomföra insatser för att stödja och inspirera utvecklingen av både det vardagliga och det formaliserade inflytandet för föräldrar” (Nilsson, 2008, s 5). Samverkan mellan förskolan och hemmet är något som inte har uppmärksammats i samma utsträckning som mellan skola och föräldrar. En tänkbar anledning är att det i förskolan sker ett dagligt möte mellan föräldrar och personal, vilket gör att samverkan dem emellan kan tas för självklar på ett annat sätt än i skolan. Generellt har intresset för förskolans verksamhet i litteratur och forskning hamnat lite i skuggan av intresset för skolmiljön, därför kändes det extra angeläget att i detta arbete rikta uppmärksamheten mot förskolan i allmänhet och samverkan med hemmet i synnerhet.
Förskoletiden kan antas vara en oerhört betydelsefull tid i barnens liv, och perioden då föräldrarna för första gången ska lämna sitt barn till förskolan kan vara mycket känslig, både för barn och för föräldrar. Föräldrarna lämnar till förskolan ”det käraste de har” som det uttrycks i titeln till ovanstående antologi (Nilsson, 2008), vilket ställer stora krav på förskolan. För att föräldrarna ska känna sig någorlunda trygga i att lämna bort sina barn krävs att de känner förtroende för förskolan och de pedagoger som arbetar där. Tryggheten kan också påverkas av att föräldrar känner att de har insyn i, och har möjlighet att påverka, den verksamhet som bedrivs. Därför är avsikten med denna studie för det första att undersöka vilken möjlighet till samverkan förskolan erbjuder föräldrar, främst via den information som sprids till dem på olika sätt, och för det andra att undersöka hur dessa möjligheter till samverkan uppfattas av föräldrarna. Dessa frågor kan vara av intresse både för lärarstudenter och för pedagoger inom förskolan.
2 SYFTE
Syftet med föreliggande studie är att vinna kunskap om samverkan mellan förskola och hem ur ett föräldraperspektiv. Följande forskningsfrågor har formulerats:
• Vad ger förskolan föräldrarna för möjligheter till samverkan?
• Hur uppfattar föräldrarna sina möjligheter till samverkan?
3 BAKGRUND
I bakgrunden definieras först begreppet samverkan, eftersom det är centralt i föreliggande studie. Därefter ges en översikt över de skrivningar som finns i policydokumenten gällande samverkan mellan hem och förskola, på nationell och lokal nivå, för att vinna kunskap om vilka intentioner som uttrycks från samhällets och kommunens sida. I det efterföljande avsnittet presenteras den tidigare forskning studien baseras på, med fokus på tre olika områden. Det första området tar upp olika faktorer som har visat sig vara gynnsamma för samverkan och det andra tar upp några strategier som kan leda till en hög grad av samverkan. Tanken är att dessa båda områden ska ge en diskussionsgrund för frågeställningen om vilka möjligheter till samverkan förskolan erbjuder föräldrarna. Det tredje området, som framkommit i tidigare forskning omfattar olika motiv som hittats till samverkan, främst från föräldrarnas sida, och är mer kopplat till den andra delen i frågeställningen, alltså föräldrarnas uppfattning om samverkan med förskolan.
Avslutningsvis presenteras några olika sätt att definiera graden av samverkan, samt några olika nivåer och perspektiv ur vilka samverkan kan studeras. Dessa samverkansnivåer leder fram till de analysverktyg som används i studien och som redogörs för i avsnitt 3.5.
3.1 Samverkan
Föräldrar har huvudansvaret för barnens uppfostran och utveckling, vilket slås fast i FN:s konvention om barnens rättigheter (FN:s generalförsamling, 1989). Förr i tiden, när barn tillbringade i princip hela sin barndom i hemmet med hemmavarande förälder, var detta självklart. Nu tillbringar de flesta barn stora delar av sin vardag utanför hemmet och innan barnen nått skolåldern går de oftast i förskolan.
Föräldrarna har förstås fortfarande ansvaret för barnen, men det råder, som Gars (2006) uttrycker det: ”delad vårdnad” (s 9) mellan hem och förskola. Förskolans ansvar beskrivs bl a så här i läroplanen för förskolan Lpfö 98 (Skolverket, 1998b), under rubriken Förskola och hem:
Förskolan skall komplettera hemmet genom att skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje barn skall kunna utvecklas rikt och mångsidigt.
Förskolans arbete med barnen skall därför ske i ett nära och förtroendefullt samarbete med hemmen. Föräldrarna skall ha möjlighet att inom ramen för de nationella målen vara med och påverka verksamheten inom förskolan.
I citatet ovan talas det om vikten av samarbete mellan förskola och hem. I detta arbete kommer istället begreppet samverkan att användas, som enligt nationalencyklopedin definieras som ”ett gemensamt handlande för visst syfte”.
Detta skulle också kunna vara definitionen på begreppet samarbete, så det är tydligt att begreppen tangerar varandra, och kanske kan de till viss del också ersätta varandra. Skolverket (1998a) definierar föräldrasamverkan som ”all kontakt mellan hemmet och förskolan, både den dagliga kontakten vid lämning och hämtning av barnet och den organiserade kontakten vid föräldrasamtal, föräldramöten och föräldramedverkan av olika slag i verksamheten” (s 57). Även Sandberg och Vuorinen (2007) definierar begreppet samverkan som ett paraplybegrepp innefattande all kontakt mellan hemmet och pedagogerna på förskolan. Ståhle (2000) ger flera exempel på definitioner av begreppet samverkan, bl a att ”samverkan kan
karaktäriseras av att grupper med olika kompetenser, och därmed olika arbetsuppgifter, strävar mot ett gemensamt mål” (s 27). Danermark (2000) har resonerat kring skillnader mellan de båda begreppen. Han definierar samarbete som något som sker hela tiden i vårt dagliga liv och skriver: ”hela det sociala livet bygger på samarbete mellan människor” (s 15). Samverkan är, enligt hans sätt att se det, något mer organiserat och kopplat till arbetslivet. Då olika yrkeskategorier, styrda av olika uppdrag, tillsammans strävar mot ett gemensamt mål kan det kallas för samverkan. I relationen mellan förskola och föräldrar är åtminstone ena parten delaktig i kraft av sin profession. Relationen utspelar sig också i arbetslivet snarare än i det allmänna sociala livet. Detta sammantaget gör det rimligt att benämna relationen mellan hem och förskola för samverkan.
Ytterligare en differentiering mellan begreppen är, enligt tolkningen i föreliggande studie, att samarbete indikerar ett delat ansvar mellan parterna för att en relation ska komma till stånd och fungera bra. I begreppet samverkan läggs in ett något mer ojämlikt ansvarsförhållande. Ansvaret är fortfarande delat, men den ena parten, i detta fall personalen på förskolan, har ett större ansvar för att relationen ska fungera, och samverkan möjliggöras, än föräldrarna. Det är helt enkelt rimligt att ställa högre krav på förskolepersonalen när det gäller att sträva efter det, enligt Lpfö 98, önskvärda förtroendefulla samarbetet med hemmet. Det ligger i själva uppdraget att få till stånd en samverkan. I föreliggande studie kommer begreppet samverkan att användas. I bakgrundskapitlet kommer dock begreppet samarbete att användas i de fall de refererade författarna har använt det.
3.2 Policydokument
Hur verksamheten i förskolan ska bedrivas regleras på flera olika nivåer, från lagar på nationell nivå ner till lokala arbetsplaner för den enskilda förskolan. För att få en uppfattning om vad föräldrar har rätt att förvänta sig granskas nedan styrdokument av olika slag med fokus på samverkan mellan förskola och hem.
3.2.1 Policydokument på nationell nivå
I det följande presenteras kort vad policydokument på nationell nivå säger om samverkan mellan förskola och hem.
3.2.1.1 Skollag och föräldrabalk
Förskolans verksamhet i allmänhet och föräldrasamverkan i synnerhet styrs av flera olika lagtexter och styrdokument. I Skollagen (SFS 1985:1100), andra kapitlet, finns förskolans verksamhet reglerad, men där finns inga specifika skrivningar gällande samverkan mellan hem och förskola. Dock är varje kommun enligt skollagen skyldig att upprätta en skolplan. I Föräldrabalken, en annan del av Svensk Författningssamling, finns regler som avser föräldrars ansvar för sina barn, t ex:
Den som har vårdnaden om ett barn har ett ansvar för barnets personliga förhållanden och skall se till att barnets behov enligt 1 § blir tillgodosedda.
Barnets vårdnadshavare svarar även för att barnet får den tillsyn som behövs med hänsyn till dess ålder, utveckling och övriga omständigheter samt skall bevaka att barnet får tillfredsställande försörjning och utbildning (Föräldrabalk SFS 1949:381, 2 §).
Citatet ovan slår fast att föräldrar är skyldiga att se till att barnets behov blir tillgodosedda samt att barnet får tillfredställande utbildning. Föräldrar eller
vårdnadshavare till barn under skolålder är idag oftast beroende av förskolans tjänster för att kunna fullgöra dessa skyldigheter. Detta skulle kunna tolkas som att föräldrar faktiskt har en skyldighet att vara delaktiga och skaffa sig en viss insyn i förskolans arbete, för att kunna avgöra om barnet tas om hand på ett tillfredsställande sätt.
3.2.1.2 Läroplan
I den läroplan som styr förskolans pedagogiska verksamhet, Lpfö 98 (Skolverket, 1998b) finns i kapitel 2, Mål och riktlinjer, ett eget avsnitt (2.4) som enkom tar upp relationen mellan hem och skola. Avsnittet innehåller bl a citatet som återfinns i definitionen av samverkansbegreppet. Under rubriken Riktlinjer står vidare att läsa att ”alla som arbetar i förskolan skall visa respekt för föräldrarna och känna ansvar för att det utvecklas en tillitsfull relation mellan förskolans personal och barnens familjer”. Där poängteras vidare skyldigheten att göra föräldrar delaktiga i utvärderingen av verksamheten. Lpfö98 ålägger också arbetslaget på förskolan att
”ge föräldrarna inflytande över hur målen konkretiseras i den pedagogiska planeringen”, samt att ”beakta föräldrarnas synpunkter när det gäller planering och genomförande av verksamheten”.
3.2.1.3 Skolverkets allmänna råd och kommentarer mm
Även Skolverket lyfter fram samverkan mellan förskola och hem som ett viktigt område, och skriver i sina Allmänna råd och kommentarer för kvalitet i förskolan (Skolverket, 2005) att föräldrasamverkan är en grundläggande utgångspunkt för förskolans verksamhet. De tre råd som rör detta område är för det första att personalen, i utvecklingssamtal med vårdnadshavare, ska utbyta information om barnets utveckling och lärande samt diskutera hur förskolan kan bidra till att barnet trivs, lär och utvecklas. För det andra är det viktigt att den dagliga kontakten med föräldrarna används till att samtala om barnets trivsel, utveckling och lärande. I kommentarstexten betonas en utvidgning av begreppet samverkan till att inte endast omfatta kontinuerliga samtal om det enskilda barnet utan också en diskussion mellan förskola och hem om planering och genomförande av förskolans verksamhet. Det tredje rådet tar avstamp i föräldrars olika möjligheter att delta i och påverka förskolans verksamhet. Personalen bör därför se till att det finns olika former eller forum för inflytande och samverkan. I kommentaren till detta råd sägs att det för att ge föräldrar möjlighet att aktivt påverka förskolan krävs att den pedagogiska verksamheten diskuteras under sådana former att alla föräldrar ges möjlighet till reellt inflytande. Avslutningsvis slås fast att föräldrar har en viktig roll när det gäller att vara delaktiga i och även vara med och påverka förskolans kvalitetsutveckling, därför bör samverkan mellan förskola och hem stärkas.
För att tydliggöra för föräldrarna vilken rätt till delaktighet de har i förskolan har Skolverket bl a tagit fram skriften Förskolan är till för ditt barn (Skolverket, 2007).
Där påtalas läroplanens skrivningar om att förskolans arbete ska ske i nära samarbete med hemmet, och att det inte bara omfattar samtal med personalen vid hämtning och lämning, utan också skyldigheten att anordna utvecklingssamtal. Vidare informerar broschyren om att personalen vid planering av arbetet i förskolan ska ta hänsyn till föräldrarnas synpunkter, och att föräldrar har rätt att vara med och utvärdera verksamheten.
3.2.2 Policydokument på lokal nivå
I det följande presenteras vad policydokument på lokal nivå säger om samverkan mellan förskola och hem.
3.2.2.1 Kommunallag
I kommunallagen (SFS 1991:900) finns delar som reglerar kommunens ansvar för förskolans verksamhet. Verksamheten ska planeras och regelbundet utvärderas av kommunen och av personalen. Här poängteras, liksom i läroplanen, att barn och föräldrar bör kunna delta i denna utvärdering. Vidare innehåller lagen skrivningar där det framgår att kommunen är skyldig att på kommunal nivå upprätta en årlig kvalitetsredovisning för all kommunalt bedriven förskoleverksamhet.
3.2.2.2 Kommunala dokument
Den kommun, i vilken den förskola som deltar i föreliggande studie ligger, har fullgjort sin skyldighet och tagit fram en kvalitetsredovisning för kommunens förskolor. Vid närmare granskning av det dokumentet återfinns också här några avsnitt som berör samverkan mellan förskolan och hemmet. I inledningen påpekas att kvalitetsredovisningar, både kommunens och de enskilda förskolornas redovisningar, ska vara lätt åtkomliga för föräldrar och andra intresserade, och som ett sätt att göra dem lättåtkomliga föreslås publicering på hemsida. En annan del i samverkan är att kommunen genomför föräldraenkäter vartannat år inom förskola och fritidsverksamhet. Vid politikerbesök ska föräldrar även beredas möjlighet att framföra sina åsikter. Längre fram i dokumentet där effekter av de åtgärder som vidtagits sedan föregående kvalitetsredovisning redovisas framgår att dokumentationen i anslutning till de individuella utvecklingsplanerna har utvecklats och bedöms nu ge föräldrar ”inblick i det dagliga arbetet i förskolorna” (s 10). Forum har även bildats där föräldrar har möjlighet till delaktighet i form av föräldraråd. Det är dock fortfarande i de dagliga kontakterna med föräldrarna som de största möjligheterna finns till delaktighet och inflytande. Det konstateras vidare att kvalitetsredovisningarna från de enskilda förskolorna visar att personalen strävar efter en hög grad av samarbete med föräldrarna när det gäller verksamheten, men att det ”fortfarande inte finns tillräckligt beskrivet hur föräldrarna görs delaktiga i framtagandet av redovisningen” (s 10). Sammantaget anser personalen i kommunens förskolor att de har en hög grad av samarbete med föräldrarna. Informationen om verksamhetens innehåll och mål sker genom den dagliga kontakten, föräldramöte, föräldraråd, utvecklingssamtal, individuella utvecklingsplaner/ portfolio, månadsbrev, drop-in, enkäter, fester/traditioner, dokumentation/digital fotoram samt information översatt till annat modersmål. I analys-avsnittet konstateras att det i förskolornas redovisningar endast finns enstaka exempel som beskriver hur de arbetar med föräldrars delaktighet, och att arbetet inom detta område behöver förbättras. Samma sak bekräftas i den avslutande delen, där förbättringsområdena definieras. Där slås fast att delaktigheten i kvalitetsarbetet behöver utvecklas. Detta är inget ovanligt. Nilsson (2008) skriver att vid genomgång av ett antal slumpmässigt utvalda kvalitetsredovisningar från olika kommuner och skolor, med fokus på föräldrasamverkan, så var det överlag mycket otydligt formulerat både hur området ska utvecklas och vilken attityd som uppvisas gentemot föräldrarna. Kommunen har också upprättat en skolplan men där finns inget specifikt skrivet om samverkan mellan hem och förskola.
3.2.2.3 Förskolans dokument
Enligt kommunallagen är också varje kommunal förskola skyldig att upprätta en kvalitetsredovisning för sin verksamhet. Lagen slår också fast att barn och föräldrar ska ges möjlighet att delta i arbetet med kvalitetsredovisning. Redovisningar från de kommunala förskolorna bildar underlag för kvalitetsredovisningen på kommunal nivå. Varje förskola upprättar också likabehandlingsplan samt en lokal arbetsplan, eller verksamhetsplan. Vad dessa dokument innehåller rörande samverkan på den förskola studien avser presenteras närmare i resultatet.
3.2.3 Sammanfattning
Föräldrars synpunkter ska beaktas, både när det gäller planering och genomförande av verksamheten. De ska också ges inflytande över hur målen konkretiseras i den pedagogiska planeringen. Föräldrar ska få möjlighet att vara med och utvärdera verksamheten, de har t o m lagstadgad rätt att få möjlighet att delta i arbetet med kvalitetsredovisning. Förskolan och dess pedagoger ska se till att det finns olika former eller forum för samverkan så att det finns något för alla föräldrar.
Policydokumenten, både på nationell och på lokal nivå, kan sammanfattningsvis sägas ge uttryck för att föräldrar ska ges stora möjligheter till samverkan
3.3 Tidigare forskning
I sökandet efter relevant forskning har erfarits att mycket av forskningen inom området föräldrasamverkan avser skolan snarare än förskolan. Föreliggande studie har dock inte avgränsats till att bara studera forskningen kring förskolan utan även inkluderat material rörande skolan, där resultaten befunnits möjliga att överföra till och implementera i förskolans område. I detta avsnitt fokuseras på tre olika aspekter på samverkan som befunnits intressanta för studiens frågeställningar, nämligen olika faktorer som kan identifieras som gynnsamma för samverkan, strategier som kan leda till god samverkan samt vilka motiv som kan finnas för samverkan.
3.3.1 Faktorer som underlättar samverkan
I Skolverkets allmänna råd sätts fokus på bl a föräldrars olika möjligheter att delta i och påverka förskolans verksamhet, vilket medför att personalen bör se till att det finns olika former eller forum för samverkan som ger alla föräldrar möjlighet till reellt inflytande (Skolverket, 2005). Erikson (2008) betonar i sin studie att lärare bör kämpa för att få med alla föräldrar i samarbetet. Han har funnit att det är betydelsefullt för pedagoger att de vid möte med nya barn och föräldrar koncentrerar sig på att få till stånd en bra kontakt med föräldrarna direkt, eftersom de inledande kontakterna är mycket viktiga för det fortsatta samarbetet. Sandberg och Vuorinen (2007) har i sin studie uppmärksammat betydelsen av mångfald när det gäller former för samverkan. De har konstaterat att de förskolor som har ett rikt utbud av samverkansformer tenderar att också ha det största föräldrainflytandet. Där kan det de kallar den ”goda cirkeln” uppstå, där personalen anstränger sig för att hitta olika former för samverkan. Föräldrarna uppskattar ansträngningarna och samverkar gärna med skolan, vilket leder till att personalen anstränger sig ännu mer. De har också funnit det omvända. På förskolor med begränsat utbud av samverkansformer upplever personalen föräldrarna ointresserade, vilket leder till ett än mer begränsat utbud och det blir en ”ond“ cirkel. Författarna har sett att det framför allt är mångkulturella förskolor som anstränger sig för att hitta nya samverkansformer som kan öka föräldrarnas delaktighet i förskolan verksamhet. De har funnit att det är informella lättsamma aktiviteter, som kännetecknar dessa samverkansformer. Det
motsatta, d v s en trend som pekar på mer formella former har de i sin studie funnit i
”de förskolor som ligger i mindre utsatta områden” (s 87). Där börjar de samverkansformer som förekommit i förskolan av tradition (familjefester och drop- in t ex) alltmer ersättas av former inspirerade av skolvärlden, t ex vecko- eller månadsbrev. En orsak är, enligt förskollärarna, att det är för tidskrävande att ordna sociala aktiviteter. Att skriva ett månadsbrev går fortare. En annan orsak är att föräldrar tenderar att visa ett ganska svalt intresse för de traditionella samverkansformerna. Några nyare former för samverkan har studerats av Nilsson (2008) som funnit att vissa förskolor sköter mer och mer av föräldrakontakterna via internet. Månadsbrev och annan allmän information, t ex vad som hänt under dagen, skickas ut som e-post till samtliga föräldrar. Detta underlättar för föräldrar, som inte hämtar just den dagen, att prata med barnen om det de varit med om i förskolan. För de föräldrar som har delad vårdnad innebär detta att de hela tiden kan ta del av barnets vardag i förskolan även när barnet är hos den andra föräldern. Hon berättar också om en skola där föräldrarna bjuds in till ”pedagogiska aftnar” (s 77) för att informera dem om arbetet i verksamheten och hur de olika policydokumenten är utformade. Även hon betonar vikten av att få med samtliga föräldrar i det här arbetet.
En annan faktor som underlättar samverkan mellan personal och föräldrar som Sandberg och Vuorinen (2007) hittat i sin studie är en gemensam referensram. Detta kan innebära att föräldrar och personal delar språk, kultur, värderingar, traditioner, trosuppfattningar och könsroller eller att de har en samsyn på barn, fostransmetoder och verksamheten i förskolan. En gemensam referensram ökar förutsättningarna för en gemensam värdegrund och en samstämmig syn på föräldrarnas respektive förskolepersonalens ansvar för barnets utveckling, fostran och lärande.
Förskollärarna i studien ger exempel på kulturella skillnader i synen på förskolepersonalens roll i barnets fostran som de upplevt. De menar att när de uppmärksammat skillnaderna och sett vari de består har de lättare att förhålla sig till dem så att de inte påverkar möjligheterna till samverkan negativt i lika hög grad. Att föräldrarna samtidigt får information om hur förskolan fungerar i det svenska samhället leder också till mer gemensamma referensramar och gynnar därmed samverkan. I studien upplevs det också som gynnsamt, både av föräldrar och av förskolepersonal, om personalen själva har barn i förskoleåldern. Det ger dem en större förståelse för föräldrarnas livssituation, och kan därmed ha större förståelse för de krav och önskemål som föräldrarna har på förskolan.
Den tredje faktorn som Sandberg och Vuorinen (2007) tar upp i studien är den sociala kompetensen. Med det menar de att samverkan underlättas om båda parterna är ”någorlunda ’lättpratade’ och raka i sin kommunikation” (s 105). Föräldrar efterfrågar också tydlig och snabb kommunikation, särskilt om deras barn har någon form av problem med vistelsen i förskolan eller i sin utveckling. Ytterligare faktorer som underlättar samverkan är om parterna, föräldrar och förskolepersonal, känner sig trygga i sina roller. Om förskolepersonal känner osäkerhet i sin yrkesroll kan det leda till att de känner sig hotade av föräldrar som söker insyn i verksamheten, istället för att välkomna det. Även vårdnadshavare eller förälder som är osäker i sin föräldraroll kan känna sig kontrollerad och kanske även ifrågasatt av personal som söker skapa en relation med hemmet. I studien påpekar flera förskollärare vikten av att stärka föräldrarna i sin föräldraroll, vilket också tas upp i samma studie som ett motiv för samverkan. Sandberg och Vuorinen påpekar vidare att ”förskolepersonal som är klara över sin yrkesroll strävar vidare efter att skapa en yrkesrelation till föräldrarna
och inte en vänskapsrelation då det senare inte alltid underlättar samverkan utan snarare komplicerar den” (s 112). En faktor som ansluter till den sociala kompetensen berörs av Nilsson (2008), då hon kommit fram till att om föräldrasamarbetet ska fungera måste även barnen känna sig välkomna på förskolan.
Om föräldrarna känner att barnen trivs bra så blir de mer positivt inställda. Ett sätt att få med sig barnen är att ta del av deras olika kulturer samt föräldrarnas bakgrund och yrkeserfarenheter, vilket knyter an till den tidigare nämnda gemensamma referensramen.
Sandberg och Vuorinen (2007) har funnit ytterligare några underlättande faktorer, nämligen tid, kontinuitet samt vilja och engagemang. Tillgång på tid för samverkan hos både personal och föräldrar är närmast en förutsättning. Även Nilsson (2008) betonar att båda parter måste ta sig tid att samtala och bör ha definierat gränserna mellan de olika rollerna, för att veta var man har varandra. Att kontinuitet, t ex låg personalomsättning, påverkar samverkansmöjligheterna är också logiskt, liksom att det måste finnas en vilja och ett engagemang hos båda parter för att samverkan ska komma till stånd. En avslutande faktor som Karlsson (2006) funnit är att personal och föräldrar måste betrakta varandra som jämlikar trots att personalrepresentanterna är professionella och föräldrarna är lekmän. Annars kan det lätt bli motsättningar istället för en förtroendefull samverkan mellan parterna. De flesta av föräldraintervjuerna i hennes studie vittnar just om dessa problem. Hon tar också upp att personal inte ska ha förutfattade meningar och dela in barn och föräldrar i olika fack – t ex stökig, ensamstående, invandrare, utan hävdar att om pedagoger lär sig att se förbi allt detta skulle de kunna få till ett nytt sätt att se på samverkan som ett kontextbundet dynamiskt fenomen.
3.3.2 Strategier för god samverkan
Ett annat område rörande samverkan mellan hem och förskola som tas upp i tidigare forskning är olika strategier som kan tänkas vara gynnsamma. Erikson (2009) har i sin forskning identifierat tre olika strategier som leder till ett ömsesidigt förtroende mellan parterna. Den första strategin går ut på att ”positionera föräldern som en intresserad och ansvarstagande förälder” (s 80). För att göra detta måste redas ut hur pedagoger och föräldrar gemensamt kan arbeta för barnens bästa, ett av motiven för samverkan som redovisas senare. Det måste klargöras vilka förväntningar läraren har på föräldrarna och vice versa. Det är viktigt att detta reds ut i ett tidigt skede i samarbetet. Även Foot m fl (2002) poängterar vikten av att relationen mellan personal och förälder baseras på en gemensam syn på vilken roll och vilket ansvar föräldern har. I undersökningen fann de emellertid att detta inte alltid var fallet, vilket ledde till mindre samverkan. I Eriksons andra strategi ”skapade lärarna rum för en öppen kommunikation mellan olika parter” (s 86), genom att uppmuntra till återkommande, ej planerade samtal mellan olika parter, såsom föräldrar, barn och lärare. I den tredje strategin ”placerade läraren barnet i centrum i sin relation till föräldrarna” (s 94). Barnet är den gemensamma länken mellan lärare och föräldrar och är det som förenar, som gör att interaktionen kommer till stånd. Det kan antas att föräldrar är intresserade av sina barn, och uppfattar det som positivt om de känner att läraren engagerar sig i barnet. Lärare och föräldrar har av naturliga skäl olika upplevelser av barnet och dess utveckling, och därför är det viktigt att kunna samarbeta kring målet att få en gemensam helhetsbild av barnet. Om parterna arbetar enligt den tredje strategin kan de förena det som Erikson kallar föräldrars partikulära intresse och lärarens universella intresse. Med föräldrars partikulära intresse menar
han att föräldrar i första hand fokuserar på det egna barnet, vilket även Sandberg och Vuorinen (2007) funnit, medan lärare med sitt universella intresse istället har hela barngruppens bästa för ögonen. En utmaning för lärarna är att försöka få föräldragruppen att släppa lite av sitt partikulära tänkande och istället tänka mer universellt. Karlsson (2006) har också reflekterat över att relationerna beror på vad föräldrarna har för barnsyn – både angående sina egna och övriga barn på förskolan.
Föräldrarna ser ofta kamraterna som viktiga för det egna barnets utveckling, men talar inte alls om vad de andra barnen kan ha för behov av det egna barnet. Hon menar vidare att förskolan gör föräldrarna huvudansvariga för att deras barn ska passa in i de normer och den gruppgemenskap som råder på förskolan.
Bridge (2001) har studerat en annan strategi för att stimulera till hög grad av samverkan mellan hem och förskola. Hennes studie tyder på att förskolebarns tänkande och lärande i första hand utvecklas inom hemmets kontext, istället för i aktiviteter i förskolan som inte alls har någon koppling till hemmet. Det är föräldrarna och hemmet som är centrum i barnens liv och lärande. Bridge menar därför att det är hemmets värld som bör influera verksamheten i förskolan istället för, som tidigare nämnts, att det är förskolans aktiviteter och regler som påverkar aktiviteter och regler i hemmet. Strategin går, i mycket korta drag, ut på att föräldrar och barn hemma planerar och diskuterar vad barnet ska ägna sig åt för aktiviteter i förskolan. Resultatet blir, enligt författaren, att barnen i mycket större utsträckning har klart för sig vad de vill göra när de kommer till förskolan och kommer därför igång snabbare. De har ibland också förberett aktiviteten genom att t ex klä sig passande, tagit med sig rekvisita som behövs eller rentav tagit med sig arbeten eller projekt som redan påbörjats i hemmet. För föräldrarnas del innebar denna strategi att de fick en mycket god insikt i vad barnen gör i förskolan och kände sig därmed mer delaktiga.
3.3.3 Motiv för samverkan
Det finns ett antal olika motiv för samverkan som identifierats i tidigare forskning. I Sandberg och Vuorinens studie (2007) redovisas barnets bästa som det övergripande argumentet för samverkan mellan förskola och hem. De menar att det gynnar barnets utveckling, lärande och trivsel och att det är det viktigaste motivet för samverkan.
Med barnets bästa för ögonen försöker en del föräldrar i studien anamma förskolans regler även hemma för att undvika att barnet blir förvirrat av att olika normer och regler tillämpas i de olika närmiljöer som barnet vistas i. Det andra motivet som tas upp i studien är att föräldrarna, i största möjliga utsträckning, vill få inblick i barnets värld. De önskar dela sitt barns vardag, och vill därmed få information om barnets dag och upplevelser i förskolan. I studien visar det sig också att ju yngre barnen är desto mer tenderar föräldrarna att fokusera på barnets fysiska välmående. De vill veta om barnet sovit och ätit ordentligt under dagen, och upplever det negativt om personalen de möter inte kan svara på frågor av den typen utan hellre vill prata om hur barnet deltagit i sångsamlingen. När barnet blir äldre förändras föräldrarnas fokus till ett mer avse barnets sociala och emotionella sida, de vill veta vem eller vilka barnet lekt med och om det varit inblandat i några konflikter. Både personal och föräldrar menar att samverkan bidrar till att ge dem en helhetsbild av barnet och dess situation.
Tredje motivet som anförs i studien är det stärkta föräldraskapet, vilket redan nämnts som en faktor för samverkan. Både föräldrar och förskollärare anser att de kan se en
tendens till att föräldrar blir alltmer isolerade. Det sociala nätverket krymper, bl a som en följd av en ökande vardagsstress, och den tilltagande isoleringen anses bidra till den osäkerhet som många föräldrar känner. Förskolan kan här fungera som en värdefull mötesplats, där föräldrar kan möta andra föräldrar, men också förskolepersonalen, och diskutera sina vardagsbekymmer. Detta motiv är starkast för förstagångsföräldrarna, som i större utsträckning är mottagliga för de råd personalen kan ge. Personalen på förskolan kan också skicka föräldrarna vidare till annan professionell hjälp om de anser att problemens art kräver det. Ett annat motiv till samverkan som föräldrarna anför är att de vill uppnå en hög kvalitet i verksamheten.
Sandberg och Vuorinen påpekar här att kvalitetsbegreppet kan ha helt olika innebörder för föräldrar och personal. Det föräldrarna i studien oftast kopplar till kvalitet är tillgång till resurser. Om föräldrar upplever att förskolan uppvisar brister i detta avseende är många beredda att försöka uppväga bristerna genom att t ex hjälpa till att rusta upp utemiljön eller hjälpa till när förskolan har personalbrist vid exempelvis sjukdom. Intressant att notera i detta sammanhang är att föräldrar oftast endast bevakar det egna barnets intresse. Om indragning av personal planeras till en tidpunkt efter det att det egna barnet lämnat förskolan orsakar det sällan något engagemang från förälderns sida. Det sista motivet som redovisas i studien är att föräldrar genom samverkan får större inblick i verksamheten och kan därmed känna sig mer trygga med att lämna sitt barn i personalens vård. Samverkan kan också ge insyn åt omvänt håll, alltså ge personalen insyn i barnets hemförhållanden. Detta ger trygghet även för barnet, då personalen är skyldiga att anmäla eventuella missförhållanden i hemmet.
Motiv för samverkan liknande de två första som nämnts ovan återfinns i en studie gjord av Foot, Howe, Cheyne, Terras och Rattray (2002) i Storbritannien. 23 % av föräldrarna angav sin önskan att följa/ha kontroll på sitt eget barns framsteg, utveckling, välbefinnande och säkerhet, som ett betydelsefullt motiv för samverkan mellan hemmet och förskolan. Lika stor andel av föräldrarna angav sin vilja att få veta mer om aktiviteter som försiggår i förskolan som ett motiv. Flera av föräldrarna menar att de kunde se influenser från förskolans aktiviteter i hemmet, alltså att förskolan gav inspiration till en större variation av aktiviteter som barnen ägnade sig åt hemma. Oklart är dock om detta berodde på föräldrarnas samverkan med personalen eller om det var så att barnen tagit med sig aktiviteterna hem på egen hand. I vilket fall är detta en annan influens från förskolans verksamhet till hemmet än den som Sandberg och Vuorinen tog upp; att hemmen övertog de regler som fanns i förskolan. Övriga motiv som Foot m fl fann i sin studie var att föräldrarna ville försäkra sig om att barnen togs om hand på ett bra sätt, kunna bidra till sitt barns utbildning och få goda relationer med personalen.
3.4 Samverkan på olika nivåer och ur olika perspektiv
I detta avsnitt beskrivs några olika sätt att definiera nivåer av samverkan, samt olika perspektiv som kan läggas på begreppet. Dessa definitioner och perspektiv ligger till grund för analysverktygen.
3.4.1 Olika nivåer av samverkan
Ett sätt att dela upp, eller kategorisera, samverkan i allmänhet i olika nivåer återfinns i betänkandet Föräldrastöd – en vinst för alla (SOU 2008:13). Den första nivån som tas upp, och den minst djupgående, kallas för informationsutbyte. Denna form innebär helt enkelt att två eller flera parter utbyter information med varandra på
något sätt. Nästa nivå benämns samhandling, och innebär att parterna inte stannar vid att informera varandra utan att de också planerar och genomför någon typ av aktivitet tillsammans. Den tredje och sista nivån är mest djupgående och kallas för samproduktion. Denna form behandlar samverkan med gemensam finansiering och organisation.
En liknande modell för samverkansnivåer presenteras av Sandberg och Vuorinen (2007, s 15). Modellen avser samverkan i förskolan, är utformad som en trappa och baseras på en tidigare modell utformad av Pugh, Aplin, DeAthé och Moxon. I Sandberg och Vuorinens tolkning finns fem olika nivåer av samverkan enligt figur 1.
Figur 1: Samverkansnivåer enligt Sandberg och Vuorinen.
På den lägsta nivån förekommer överhuvudtaget ingen samverkan, men på den andra nivån kan föräldrarnas engagemang kategoriseras som ett stöd i verksamheten. Det kan innebära att föräldrarna deltar i underhåll av lokalerna, hjälper till att bygga ny sandlåda ute på gården eller tar med gamla tidningar hemifrån att klippa bokstäver ur. På den tredje nivån kategoriseras föräldrarna som medhjälpare. De kan då delta i viss mån i verksamheten, t ex vid olika sociala aktiviteter eller utflykter. Fjärde nivån innebär att föräldrarna arbetar tillsammans med personalen i den dagliga verksamheten, och på den femte nivån, kontroll, är föräldrarna även med och fattar beslut om verksamheten, t ex vilka inköp som ska göras eller vem som ska få den nya tjänsten som förskollärare.
En avslutande modell för olika nivåer av samverkan eller delaktighet är Arnsteins
”stege” (Arnstein, 1969). Modellen påminner en hel del om Sandberg och Vuorinens trappa men är lite mer differentierad, och inkluderar informationsutbyte som en form av samverkan. Arnsteins stege innehåller från början åtta olika steg som beskriver nivån av delaktighet som invånare kan tänkas ha i ett samhälle. Denna stegvisa modell skulle kunna appliceras på detta område, föräldrars samverkan med förskolan. På de två stegen längst ner på stegen, det som Arnstein kallar för Manipulation respektive Therapy, handlar det inte om någon delaktighet i egentlig mening. Där får inte ens människorna, i detta fall föräldrarna, den information de behöver för att kunna skapa sig en bild av verksamheten. Det betraktas helt enkelt
som bortkastat att hålla dem informerade eftersom de ändå inte har förmåga eller kompetens nog för att tillföra något positivt. På nästa nivå, den Arnstein kallar Informing, tillhandahålls information, vilket medför att det nu som först finns en reell möjlighet till delaktighet. Föräldrarna har dock ingen möjlighet att reagera på den information de får, utan informationsflödet är endast enkelriktat. Det dubbelriktade informationsflödet, d v s möjligheten att reagera på den information som fås, tillkommer på Arnsteins fjärde steg; Consultation. Här har medborgarna eller föräldrarna, enligt Arnsteins definition, också möjlighet att komma med förslag, men i praktiken har de på denna nivå inte tillräckligt mycket att säga till om för att kunna påverka. På den femte och sjätte nivån, Placation respektive Partnership, har däremot föräldrarna ett reellt inflytande och möjlighet att påverka de beslut som fattas. Här är det också möjligt att föräldrar kan vara med och i praktiken planera aktiviteter i förskolans verksamhet samt fatta beslut. Den näst högsta nivån av delaktighet i Arnsteins modell är det hon kallar Delegated Power och den allra högsta är Citizen Control, d v s medborgarkontroll eller i detta fall föräldrakontroll.
På dessa nivåer har föräldrarna full insyn i förskolans verksamhet och har möjlighet att vara delaktiga i alla typer av beslut som rör förskolan. Den högsta nivån skulle kunna tänkas vara uppnådd på t ex föräldrakooperativa förskolor, där det är föräldrarna som är ytterst ansvariga för verksamhetens utformning och ekonomi.
Samtliga dessa modeller och indelningar har vissa drag gemensamt. De börjar med ingen samverkan eller inflytande alls och slutar på en beslutsfattande nivå.
Uppdelningen av nivåer däremellan varierar i antal och definition, men viss överensstämmelse går att skönja mellan modellerna.
3.4.2 Grupp- eller individnivå
Förskolan har många olika möjligheter att samverka med föräldrarna, om verksamheten och det enskilda barnet, t ex samtal vid lämning och hämtning, utvecklingssamtal och föräldramöten. I skriften Samarbete med föräldrar i förskola och skola (Myndigheten för skolutveckling, 2007) ges en sammanfattande bild av olika typer av samverkan mellan förskola/skola och hem, där de valt att försöka särskilja dem genom att placera dem i olika kvadranter beroende på om de befinner sig på individ- eller gruppnivå, och om de kan betraktas som formella eller informella.
>> Bilden saknas i den elektroniska utgåvan av upphovsrättsliga skäl <<
Figur 2: Samarbete, förskola, skola och föräldrar, Myndigheten för skolutveckling (2007).
Individuella utvecklingsplaner, utvecklingssamtal samt olika typer av dokumentation över barnen och deras utveckling hamnar här i kvadranten individ/formell, medan föräldramöten, månadsbrev, IT-baserad information och föräldraråd placeras på gruppnivå i den formella halva. Här gäller det för personalen att hitta kanaler för att få med sig föräldrarna och få igång en fungerande samverkan. På den informella halvan återfinns samtalen vid lämning och hämtning på individnivån, medan olika sociala aktiviteter hamnar på gruppnivån. Här finns det som rör bemötande och personalens inställning till föräldrarna, alltså själva grunden för föräldrasamverkan.
Johansson och Orving Wahlberg (1993) gör i sitt arbete en liknande uppdelning när det gäller samarbetet mellan hem och skola. De menar att samarbetets kontext kan betraktas ur antingen ett makroperspektiv eller ett mikroperspektiv. Väljs
makroperspektivet kopplas samarbetet mellan hem och skola till skolarbetets organisatoriska ramar och till mer övergripande eller makrobetonade aspekter och faktorer, såsom stat, kommun, närsamhälle, kamrater, elever och föräldrar, med skolan som en gemensam angelägenhet i mitten (se figur 3).
>> Bilden saknas i den elektroniska utgåvan av upphovsrättsliga skäl <<
Figur 3: Samarbetets makroperspektiv enligt Johansson och Orving Wahlberg.
I mikroperspektivet fokuseras elever, lärare och föräldrar och samarbetet mellan dem (se figur 4).
>> Bilden saknas i den elektroniska utgåvan av upphovsrättsliga skäl <<
Figur 4: Samarbetets mikroperspektiv enligt Johansson och Orving Wahlberg.
3.5 Analysverktyg
Baserat på ovanstående modeller för samverkansnivåer och perspektiv på samverkan har de verktyg konstruerats som används i analysen av data i föreliggande arbete.
Analysverktygen presenteras nedan, tillsammans med den matris som kombinerar utarbetade analysverktyg och som senare används för att redovisa resultat.
3.5.1 Nivåer av samverkan
I arbetet behövdes en modell för att kunna definiera föräldrarnas uppfattning om graden av samverkan och delaktighet. Arnsteins stege innehåller steg med likartad definition. I föreliggande studie har därför gjorts en egen tolkning av hennes stege, där de båda nedersta stegen har slagits ihop till ett, och samma sak med de båda översta stegen. Resultatet blir en nivågruppering i sex steg. Istället för att illustrera dessa nivåer i en stege, presenteras modellen (se figur 5) i form av en trappa, enligt Sandberg och Vuorinen (2007).
Figur 5: Definition av olika samverkansnivåer utifrån Arnsteins stege och Sandberg och Vuorinens trappa.
På den lägsta nivån av delaktighet, nivå 1, får föräldrarna information men informationen är inte så fyllig eller så adekvat att den ger en fullständig bild av förskolans verksamhet och ger därmed ingen reell möjlighet till delaktighet. På nivå 2 ges sådan information att det är möjligt för föräldrarna att skaffa sig en uppfattning om den verksamhet som deras barn möter i förskolan. Båda dessa nivåer befinner sig dock på den lägsta av de samverkansnivåer som beskrivs i betänkandet ovan (SOU 2008:13) och som där kallas Informationsutbyte. Informationen är enkelriktad. Nästa nivå, nr 3, ger föräldrarna möjlighet att inte bara ta emot information utan också komma med egna förslag, som en reaktion på den information de fått. Om de dessutom känner att de får gehör för sina förslag eller upplever andra möjligheter att känna sig delaktiga hamnar de på nivå 4. På nivå 5 ges möjlighet att vara med och planera aktiviteter i förskolans verksamhet, och på nivå 6 har högsta nivån av samverkan nåtts. Föräldrar har då möjlighet att påverka beslut som avser förskolan.
3.5.2 Grupp- eller individnivå
Samverkan mellan hem och förskola studeras även utifrån om det avser hela gruppen eller den enskilda individen för att få fler infallsvinklar vid analysen av data. Som utgångspunkt för att konstruera ett analysverktyg för detta har använts Skolverkets syn på samverkan mellan förskola och föräldrar (figur 2). I analysverktyget definieras individ- och gruppnivå enligt nedan:
Gruppnivå. På gruppnivån finns de strukturella regler som samhället ålägger förskolan att arbeta efter, t.ex. värdegrundsarbete och kommunens skolplan. Här finns också dels personalens arbete med att implementera styrdokumenten i den egna verksamheten och dels praktiska göromål rörande barngruppen som helhet. Exempel skulle kunna vara när personalen på ett föräldramöte informerar föräldrarna om verksamheten. Detta kan jämföras med Johansson och Orving Wahlbergs makroperspektiv i figur 3.
Individnivå. På individnivån sätts samverkan kring det enskilda barnet i fokus. Här finns den mellanmänskliga relationen mellan personal, föräldrar och barn, t ex de samtal som uppstår vid hämtning och lämning, och information som rör det egna barnet. Detta kan jämföras med Johansson och Orving Wahlbergs mikroperspektiv i figur 4.
3.5.3 Samverkansnivåer ur två olika aspekter
De ovan definierade samverkansnivåerna och grupp/individnivå kombineras i en matris som kommer att användas vid analys av resultat kopplade till frågeställningen gällande vad förskolan ger för möjlighet till samverkan. Matrisen är uppbyggd på så sätt att raderna motsvarar de olika samverkansnivåerna 1-6 (med den högsta nivån av samverkan, nivå 6, överst) och kolumnerna representerar grupp- respektive individnivå, enligt analysverktygen.
Samverkans-
nivå Gruppnivå Individnivå
6 5 4 3 2 1
Figur 6: Matris som kombinerar samverkansnivåer ur två olika aspekter.
4 METOD
Denna studie är en fallstudie gjord på en förskola. Det som undersökts är både de dokument som tillhandahålls angående föräldrasamverkan och intervjuer av föräldrar för att få reda på deras uppfattning av samverkan på förskolan. Dokumenten och intervjuerna har analyserats avseende samverkan. Det är en kvalitativ studie med kvantitativa inslag.
4.1 Fallstudie
I föreliggande studie undersöks samverkan inom förskolan genom att konstruera data på olika sätt. Metodvalet föll på att göra en fallstudie. Först studeras hur en förskola bjuder in föräldrarna till samverkan med förskolan, för att sedan se hur detta uppfattas av föräldrarna. Både Fredriksson (1991) samt Patel och Davidson (2003) skriver om fallstudier, som innebär att en liten grupp undersöks. Utgångspunkten är ett helhetsperspektiv och avsikten är att täcka in så mycket som möjligt för en ökad förståelse. Watt Boolsen (2007) beskriver att ett fåtal fall studeras på djupet för att få en helhetsbild av dessa. Forskarens inflytande avseende händelser är litet och denne koncentrerar sig på verkliga problem.
Undersökningen är uppdelad i två moment, dels att analysera hur förskolepersonalen bjuder in föräldrarna till samverkan genom de dokument som finns, dels föräldraintervjuer. Dessa två moment för att ur ett föräldraperspektiv se hur förskolans ambition uppfattas av föräldrarna. Relevanta dokument har samlats in och analyserats. Ett antal föräldrar har intervjuats för att vinna kunskap om hur de uppfattar att deras grad av samverkan är. Studien närmar sig begreppet fallstudie genom att försöka täcka in så mycket som möjligt avseende samverkan. Fredriksson (1991) skriver att det inte är säkert att förskolans objektiva syn på verkligheten, som avspeglas i styrdokumenten, överensstämmer med föräldrarnas subjektiva syn. Hon påtalar vidare att om endast ett fåtal personer intervjuas är det inte lämpligt att föra över det till förskolor i allmänhet. Patel och Davidson (2003) skriver om studier där forskare inriktat sig på att studera uppfattningar och ta reda på hur fenomen i människors omvärld uppfattas. I föreliggande studie har undersökts om föräldrarna uppfattar att deras samverkan med förskolan fungerar på ett för dem meningsfullt sätt, d v s fenomenet samverkan. Även Merriam (1994) tar upp att fallstudier går på djupet i en eller några speciella situationer genom att studera hur parterna ser på dessa. Avsikten är att försöka få fram nya insikter och upptäcka eventuella mönster, samt att göra en tolkning av ett avgränsat sammanhang och att fokusera på ett specificerat fenomen.
4.2 Val för datakonstruktion
I föreliggande arbete har gjorts tre val – val av förskola, dokument och föräldrar att intervjua - för att leta efter innehåll som markerar samverkan. Valet av förskola är strategiskt, snarare än tillgängligt. Ett antagande är att denna förskola, som ligger i en mindre ort, erbjuder större möjligheter till sammanhållning och samverkan än en förskola i en storstad, eftersom många av föräldrarna bor nära varandra och känner varandra privat. Förskolan har också både uppskattade och välbesökta föräldramöten samt välstrukturerade månadsbrev. I tamburen på förskolan finns mycket information till föräldrarna t ex en anslagstavla med olika dokument uppsatta såsom utdrag ur Lpfö 98. Där finns också en veckoplanering, matsedel och annan information om
aktiviteter. Det sitter många foton uppsatta, där barnen har dokumenterats både inom- och utomhus. I rummet innanför tamburen finns en rapporteringstavla för de små barnen. Dessutom gjorde personalen på förskolan under våren 2009 en föräldraenkät där vissa av frågorna berörde just föräldrasamverkan (bilaga 3).
Vad gäller valet av dokument samlades de dokument in som rör föräldrasamverkan och som var offentliga. Det var dokument som föräldrarna fått utdelade eller haft möjlighet att ta del av på annat sätt.
Valet av intervjupersoner gjordes genom att erbjuda samtliga föräldrar/föräldrapar på förskolan att delta i en intervju om hur de uppfattar att samverkan med förskolan fungerar, och därefter intervjua dem som accepterade.
4.3 Insamling av data
Vid insamlingen av data togs del av de dokument på förskolan som berörde föräldrasamverkan och kontaktades föräldrarna för att erbjuda dem att delta i en intervju rörande deras uppfattning av samverkan med förskolan.
4.3.1 Dokument rörande samverkan
Vid besöket på förskolan togs del av de dokument som berörde föräldrasamverkan.
De dokument som befanns intressanta var kvalitetsredovisning 2008 – den för 2009 var ännu inte färdig - likabehandlingsplan 2009, lokal arbetsplan 2009, månadsbrev för januari till november 2009, inbjudan till utvecklingssamtal och protokoll från föräldramöte 2008. Dessa dokument skulle användas för att besvara frågan om vilka möjligheter till samverkan som förskolan erbjuder föräldrarna. Detta skulle ske genom att göra en innehållsanalys av materialet. Även rektor tillfrågades via e-post om eventuella dokument avseende samverkan som delgetts föräldrarna, men inget svar mottogs.
4.3.2 Föräldraintervjuer
För att besvara den andra syftesfrågan genomfördes intervjuer med föräldrarna om deras uppfattning av samverkan i förskolan. Lantz (2007) betonar att intervjuns grad av strukturering ska bestämmas i förväg. I föreliggande studie används en halvstrukturerad intervju, för att som Lantz (2007) skriver att i en halvstrukturerad intervju har i förväg bestämts vilka sammanhang och begrepp som ska undersökas.
Svaren som ges blir både slutna och öppna. Intervjuaren får reda på hur fenomenet, som undersöks, uppfattas av den tillfrågade. Frågorna är i en viss följd, men det finns även utrymme för följdfrågor. Frågorna relaterar till problemet, som intervjun avser att undersöka. I helt strukturerade intervjuer är det mer komplicerat att ta reda på de tillfrågades åsikter och hur meningsfullt de uppfattar fenomenet. I föreliggande studie skrevs först ett brev till föräldrarna (bilaga 1) där syftet med undersökningen förklarades, liksom vad resultaten skulle användas till. Föräldrarna tillfrågades om de kunde tänka sig att delta i en intervju på ca 30 minuter. Intervjuerna skulle spelas in och vara frivilliga samt anonyma. Brevet avslutades med att uppge kontaktuppgifter samt en svarstalong. Intresserade föräldrar ombads lämna denna i en svarslåda på förskolan. Föräldraintervjuerna i föreliggande arbete skulle spelas in eftersom, som Lantz (2007) skriver, att det då finns möjlighet att koncentrera sig på den tillfrågades svar och följa upp med eventuella ytterligare frågor för att förtydliga svaren. Efteråt transkriberas intervjun och då finns också ytterligare möjlighet att reflektera över svaren.
Därefter utarbetades en intervjuguide (bilaga 2) med frågor, som rörde samverkan inom förskolan samt utrymme för ej nedskrivna följdfrågor till dessa, för att undersöka hur föräldrarna uppfattade samverkan. Intervjuguiden inleds med en fråga om barnets ålder och därefter några allmänna frågor om föräldrarnas uppfattning om samverkan på förskolan. Den avslutas med en genomgång av olika samverkanskanaler relaterade till den sexgradiga samverkanstrappan. Föräldrarna får i samverkanstrappan välja på vilken nivå de uppfattar att samverkan finns för varje samverkanskanal i intervjuguiden och kommentera varför de valt en viss nivå i trappan.
För att testa intervjuguiden utfördes en pilotintervju med en förälder från förskolan, som hade kontaktats personligen. Lantz (2007) tar upp att det är bra att göra minst en provintervju och att den tillfrågade helst ska tillhöra samma kategori som de övriga personer som kommer delta i undersökningen. Vid pilotintervjun kändes vissa av de inledande frågorna väldigt lika, varför guiden omarbetades. I den andra delen av intervjuguiden besvarar föräldrarna frågorna med utgångspunkt från den för studien utarbetade samverkanstrappan. Detta fungerade bra i provintervjun och föräldern förstod direkt hur trappan fungerade. Under intervjuns gång uppdagades att det underlättade om trappstegen var numrerade från ett till sex nerifrån och upp. Då kunde föräldern säga att det låg på t ex tredje trappsteget och behövde inte upprepa formuleringen för den nivån varje gång. Den tillfrågade berättade att det inte finns någon föräldraförening på förskolan, varför beslut togs att ta bort den samverkanskanalen ur intervjuguiden. Det bestämdes även att intervjuguiden skulle avslutas med en övrigt-fråga, där föräldrarna kunde ta upp om de hade något speciellt som de funderat över vad gäller föräldrasamverkan på förskolan. Efter att provintervjun transkriberats och svaren studerats togs beslut att använda dessa svar i resultatet.
I samband med detta var det dags för ett nytt besök på förskolan för att dela ut brevet till samtliga föräldrar/föräldrapar på förskolan. Avsikten var att finnas på plats i tamburen en eftermiddag för att personligen överlämna brevet till hämtande föräldrar, men personalen tyckte det var bäst att de la brevet på barnens hylla och att de sa några ord om det när föräldern hämtade barnet. Samtidigt ställdes igentejpade svarslådor ut i förskolans två tamburer. När lådorna hämtades efter att svarsdatumet hade passerats fanns det endast två lappar i lådorna. En förälder tog kontakt via e- post istället för att lägga sin svarstalong i lådan. Med dessa personer bokades sedan tid för intervjuer. Under de intervjuer som utförts har avsikten varit att låta de tillfrågades uppfattningar få komma fram och intervjuaren har ställt följdfrågor utan att lägga in egna kommentarer och åsikter. Lantz (2007) betonar vikten av detta samt att det finns vissa intervjuareffekter. Hon menar att alla människor har en förförståelse och att ens personliga ramar styr tänkandet och samspelet med andra.
Alla lägger in olika tolkningar av både frågor och svar. I föreliggande arbete har intervjuerna gjorts var för sig av författarna till arbetet, men båda har lyssnat på alla inspelningar. Intervjuerna tog ca 30 minuter att genomföra, vilket var vad som stod i brevet till föräldrarna. Lantz (2007) betonar att det ofta är tidskrävande både att intervjua och transkribera, därför är det vanligt att bara ett fåtal personer tillfrågas om deras uppfattning rörande ett visst fenomen.
4.4 Databearbetning
Vid bearbetning av de insamlade dokumenten och intervjuerna har en kvalitativ analys gjorts, men även vissa kvantitativa sammanställningar i form av diagram används för att ge en tydligare bild av resultatet. Både dokumenten och intervjuerna har bearbetats avseende det innehåll som berör föräldrasamverkan. Analysen av dokumenten redovisas i matris, som finns beskriven som ett av analysverktygen, och intervjuerna redovisas dels i diagramform, dels som kategoriserade citat.
4.4.1 Innehållsanalys av dokument
I föreliggande arbete är det föräldrarnas perspektiv som är intressant och därför vägdes orden ur just det perspektivet, alltså hur föräldrar uppfattar ledorden avseende syftesfråga ett. När dokumenten bearbetades gjordes det i form av en innehållsanalys. Till att börja med studerades dokumenten och de texter, som direkt berörde hur förskolan bjuder in föräldrarna till samverkan, valdes ut. I data- bearbetningen av de skriftliga dokumenten utgås från matrisen, som kombinerar samverkansnivåer och grupp-/individnivå enligt figur 6. Både Merriam (1994) och Watt Boolsen (2007) betonar betydelsen av att bara ta med den dokumentation som är intressant.
Först kodas eller klassificeras det material som ska analyseras. Merriam (1994) tar upp att när kategorierna skapas är syftesfrågan utgångspunkten och att kategorierna ska vara tydligt avgränsade så det inte finns någon tvekan var koderna passar in.
Kategorierna i matrisen utarbetades när analysverktygen konstruerades och var därför redan klara. Texternas innehåll skulle analyseras avseende grupp- eller individnivå i relation till samverkanstrappan för föräldrarnas möjligheter till samverkan. Först gjordes en pilotstudie, där relevanta ord/meningar i två dokument valdes ut och placerade in i matriser av författarna till föreliggande arbete, var och en enskilt. Detta menar Watt Boolsen (2007) bör göras för att testa reliabiliteten.
Därefter jämfördes matriserna och de olikheter som fanns diskuterades. Nivåerna numrerades nerifrån från ett till sex. Varje insamlat dokument bearbetades sedan var för sig och ledord/meningar som rörde föräldrarnas samverkan placerades på relevant samverkansnivå och på grupp- respektive individnivå i matriserna.
4.4.2 Innehållsanalys av intervjuer
När intervjuerna hade transkriberats och försetts med nummer, förälder ett till fyra med romerska siffror (I, II, III och IV), för att bevara anonymiteten, och inspelningarna lyssnats på igen, raderades banden. Här utgick arbetet från den andra syftesfrågan– hur föräldrarna uppfattar sin möjlighet till samverkan i förskolan – och sådant som inte var relevant togs bort. Även här studerades texten noggrant och gemensamt diskuterades fram vad som skulle uteslutas. Både Lantz (2007) och Patel och Davidson (2003) skriver att analysen är ett arbete som kan behöva göras om flera gånger innan forskaren är nöjd. Det är lätt att för mycket av materialet tas bort och att personerna bakom de data som finns kvar till slut inte kan kännas igen. De eventuella mönster, teman, likheter, skillnader etc. som framträder mellan de olika personliga uppfattningarna ska finnas kvar för att försöka skapa sig en helhetsbild av dem.
Först koncentrerades arbetet på de olika samverkanskanalerna, där föräldrarna fick ange sin uppfattade samverkansnivå, för att få en överblick över uppfattningarna.
Detta redovisas i två diagram, för att åskådliggöra föräldrarnas svarsvariation samt
