UPPSATSER:
Kulturgeografiska institutionen
Den konkurrenskraftiga sköna gröna staden En ideologikritisk studie om grönstrukturers roller inom
nyliberalt planeringsideal i södra Hyllie
Mikael Gustavsson
ABSTRACT
Gustavsson, M. 2021. Den konkurrenskraftiga sköna gröna staden: En ideologikritisk studie om grönstrukturers roller inom nyliberalt planeringsideal i södra Hyllie. Kulturgeografiska institutionen, Uppsatser, Uppsala universitet.
Syftet med den här studien är att undersöka urbana grönstrukturers roller vid nyliberal planering. Detta undersöktes genom en kvalitativstudie av plandokumentet för stadsutvecklingsprojektet södra Hyllie i Malmö. Studien problematiserar innehållet i plandokumentet utifrån ett ideologikritiskt förhållningsätt, vilka syften grönstrukturer ska fylla, var ska de placeras, för vem ska de planeras, och varför? Utifrån ett bredare perspektiv problematiserar studien grönstrukturers roller i en nyliberal planringideal. Studien belyser trenden att låta grönstrukturer ingå i en platsmarknadsföring för att stärka bilden av södra Hyllie som hållbar och grön för att attrahera invånare och kapital.
Malmö stad platsmarknadsför stadsdelsparken och Vintrie medeltida bytomt som de viktigaste grönstrukturer genom att marknadsföra kultur, stadsodling och en rurban livsstil. Den kritiska granskningen av grönstrukturerna redogör motstridiga syften utifrån vad som förmedlas i plandokumentet. Platsmarknadsföringen avses utifrån den givna kritiken framförallt brista inom ramen av social hållbarhet, då marknadsföringen av grönstrukturerna antas attrahera en kreativ klass. Vilket utifrån tidigare studier härleder till sociala problem likt gentrifiering och segregation.
Nyckelord: nyliberalism, grönstrukturer, platsmarknadsföring, kreativa klassen
Handledare: Lisa Larsson
Innehållsförteckning
1. INLEDNING ... 1
1.1 Syfte och frågeställningar ... 2
1.2 Avgränsningar ... 2
1.3 Disposition ... 2
2. BEGREPPDEFINITIONER ... 3
2.1 Hållbar stadsutveckling ... 3
2.2 Nyliberalism ... 3
2.4 Definition av grönstruktur ... 4
3. TEORETISKT RAMVERK ... 5
3.1 Den nyliberala staden ... 5
3.2 Platsmarknadsförning för en kreativ klass som nyliberal strategi ... 6
3.3 Grön platsmarknadsföring som ”grön nyliberal strategi ” ... 7
3.4 Följder av grön platsmarknadsföring ... 8
3.5 Avslutade redogörelser för det teoretiska ramverket ... 12
4. METOD & KÄLLMATERIAL ... 13
4.1 Metodval – Kvalitativ textanalys ... 13
4.2 Genomförande av kvalitativ textanalys... 14
4.3 Operationalisering av nyliberalism och platsmarknadsföring ... 15
4.4 Valet av empiriskt material ... 17
4.5 Metodreflektion ... 17
5. STADSUTVECKLIGNSPROJEKTET SÖDRA HYLLIE ... 18
5.1 Bakgrund till södra Hyllie ... 18
6. ANALYS AV PLANDOKUMENT ... 19
6.1 Grönstrukturers roller i södra Hyllie ... 20
6.2 Grön platsmarkandsföring i södra Hyllie ... 21
6.3 Nyliberal grönstrukturplanering ... 25
6.4 Nyliberalism eller Altruism? ... 29
7. SLUTDISKUSSION ... 30
7.1 Sammanfattande återkoppling till frågeställningar. ... 30
7.2 Avslutande reflektioner och framtida studier... 31
8. REFERENSLISTA ... 34
1
1. INLEDNING
Idag bor ca 55% av hela jordens befolkning i urbana områden. Detta mönster visar inga indikationer på att avta, utan kommer att öka upptill 68% framåt 2050 (UN, 2019a). Samtidigt måste städer också tillfredsställa den ökande urbana befolkningen med goda och likvärda levandskvalitéer. Det som avses är att utforma städer utefter ett hållbart tillvägagångsätt utan att äventyra framtida generationers möjligheter och livskvalitéer (Boverket, 2020).
En växande utmaning för moderna städer är att balansera hållbar utveckling utifrån diverse sociala, ekonomiska och ekologiska aspekter i stadsutvecklingen. Ett viktigt tillvägagångsätt som underlättar samspelet av hållbar utveckling i städer anses vara att främja stadsnära grönstrukturer (Boverket, 2016). Stadsnära grönstrukturer genererar ekosystemtjänster som ger upphov till nyttor som vi oftast tar för givna och som har positiv inverkan på människors och närmiljöns välmående. Grönstrukturer kan ha multifunktionella roller som tillgodoser ekologiska förmåner likt biologisk mångfald, dagvattenhantering eller klimatregleringar och samtidigt främja sociala aspekter genom integration, social gemenskap, rekreation och kultur (ibid).
Aspekter av hållbar stadsutveckling utmanas däremot av en nyliberal ideologi som påverkar världens städer (Baeten, 2012: Brenner & Theodore, 2002). Det innebär att marknadsorienterade och till synes ekonomiskt mest gynnsamma beslut blivit allt mer normativt och förekommande i planeringsprocessen. Det nyliberala inflytandet anses vara ett effektivt tillvägagångsätt för att fördela resurser men verkligheten speglar också marknadsmisslyckanden som social segregation och ojämlik utveckling (Gulsrud, 2015;
Baeten, 2012). Detta är inte förenligt med målsättningen att dagens och framtida invånare i staden försäkras om en god och för allas likvärdig levnadsstandard. Det väcker frågan hur man kan lyfta främjandet av grönstrukturer i ett nyliberalt planeringsideal.
Denna studie avser att åskådliggöra samspelet i verkligheten genom att kritiskt undersöka hur grönstrukturer ingår i ett nyliberalt planeringideal genom stadstutvecklingsprojektet södra Hyllie i Malmö som exempel. Stadsutvecklingsprojekt södra Hyllie anses vara en viktig komponent för hela Malmö och dess hållbara utveckling (Malmö stad, 2019). Malmö stad betonar särskilt att södra Hyllie ska erhålla en grön och hållbar stadsprofil för att attrahera fler invånare och verksamheter från andra stadsdelar och städer.
I tidigare studier har Malmö stad kritiserats för sin marknadsorienterade planering och bristande arbete inom social och ekologisk hållbarhet (Baeten, 2012: Holgersen & Malm, 2015). Södra Hyllie är därmed ett lämpligt studieobjekt i den mening att Malmö stad redogör för en målsättning att stadsutvecklingsprojektet ska främja ekologiska, ekonomiska och sociala nyttor trots den givna kritiken.
2
1.1 Syfte och frågeställningar
Syftet med denna studie är att problematisera grönstrukturers roller mot bakgrund av det nyliberala planeringsidealet och kritiken mot detsamma. I studien undersöks plandokument för stadsutvecklingsprojektet södra Hyllie i Malmö. Undersökningen vägleds av följande frågor som tillsammans bidrar till att belysa stadsutvecklingsprojektet ur ett kritiskt perspektiv, med särskilt fokus på hållbarhetsaspekter:
• Vilka funktioner ska grönstrukturerna fylla enligt plandokumenten och hur ska dessa funktioner uppnås? Särskild uppmärksamhet ägnas grönstrukturernas läge och utformning, liksom avsedda användare.
• Hur kan planeringen av grönstrukturer i södra Hyllie kopplas till en nyliberal ideologi? Vilka strategier använder Malmö stad för att marknadsföra södra Hyllie genom sina grönstrukturer? Vilka följder kan det leda till?
1.2 Avgränsningar
Denna studie undersöker grönstrukturers roller i södra Hyllie, vilket betyder att studien kommer att geografiskt avgränsas till planområdet för hela södra Hyllie i Malmö stad. Denna studie avgränsas till att endast omfatta Malmö stad som aktörer. Avgränsningen anses naturligt då kommunen är den mest aktiva aktörer i beslutsfattandet och planeringsstrategier. Studien fokuserar på den fördjupande översiktsplanen för södra Hyllie från 2019. Då syftet för studien är att undersöka grönstrukturer kommer studien att endast intressera sig för vad som förmedlas kring planeringen för grönstrukturer i södra Hyllie. Avgränsningar gällande teori och begreppsanvändning för studien redogörs för och motiveras i avsnitt 2 respektive 3.
1.3 Disposition
Denna studie inleds med ett avsnitt som klargör definitionerna av hållbar stadsutveckling, nyliberalism och grönstrukturer. Därefter följs av ett teoretiskt ramverk, vilket redogör för hur nyliberala planeringsideal operationaliseras i samband med grönstrukturer utifrån litteratur och tidigare studier. Sedan presenteras metodvalet för undersökningens empiriska del, vilket uppföljs sedan av ett bakgrundsavsnitt av södra Hyllie som ger en översiktlig uppfattning av det geografiska sammanhanget studien omfamnar. Därefter presenteras den ideologikritiska analysen av materialet. Slutligen avslutas uppsatsen med en slutdiskussion av analysen tillsammans med en avslutande reflektion och förslag på framtida studier.
3
2. BEGREPPDEFINITIONER
I detta avsnitt utreds innebörden av begrepp som anses relevanta att känna till. Begreppen operationaliseras och sätts in kontext till studiens syfte.
2.1 Hållbar stadsutveckling
Hållbar utveckling myntades i Brundtlandrapporten år 1987 under titeln ”Vår gemensamma framtid”. Hållbar utveckling beskriver en utvecklingsriktning där nutidens behov möts utan att äventyra framtida generationers behov och möjligheter (Nationalencyklopedin, 2020). Det råder dock delade åsikter inom både forskning och politik gällande begreppet hållbar utveckling. Innebörden som fastställs för begreppet på global och nationell politisk nivå är att ett långsiktigt perspektiv utifrån sociala, ekologiska och ekonomiska dimensioner ska stå i fokus vid utvecklingen (ibid.).
I Sverige anses kärnan för hållbar utveckling vara att förena social välfärd och ekonomisk utveckling med en god miljö. Boverket (2020b) beskriver ett hållbart samhälle som en plats där hög tillväxt, full sysselsättning, social rättvisa, sammanhållning och trygghet förenas med ren och människovärdig miljö. Översiktsplaneringen i svenska kommuner och städer framställer sin definition av hållbar utveckling genom liknande resonemang som förmedlas i Brundtlandrapporten (ibid.) Den givna kritiken mot hållbar utveckling och Brundtlandrapporten belyser dess tendenser att ekonomisk utveckling prioritets över ekologisk uthållighet (Nationalencyklopedin, 2020). Detta lyfter tonvikten i att diskutera om och hur det återspeglas i svenska kommuners översiktsplanering.
2.2 Nyliberalism
Nyliberalismen är en av de mest dominerade ideologierna som har format den samhällsdebatt och dagordning vi idag befinner oss i. Den nyliberala ideologin ses som en utvecklad version av den tidigare liberalismen. Den allra mest fundamentala grundprincipen av den klassiska liberalismen är en tro på mindre statlig makt i samhället, där staten endast involveras i de mest grundläggande former av demokratisk ordning (Thorsen, 2010).
Thorsen (2010) definierar nyliberalismen som en uppsättning av diverse politiska ingångar som alla pekar på att statens primära roll bör begränsas till att skydda de individuella, kommersiella, fria och privata intressena. På det internationella planet gäller det att förespråka politiska system som tillåter fria marknader med fri handel mellan nationer. Författaren menar att nyliberalism är det optimala tillvägagångsättet för att frigöra en entreprenörsanda i samhället, vilket i sin tur leder till mer individuell frihet och välmående, och ett mer effektivt resursfördelande. Utgångspunkten är att ökad urbanisering tillför fler förutsättningar för att entreprenörskap ska etableras. Städer har därmed ett intresse att bevara en ökad urbanisering och entreprenörsanda i syftet av att främja ekonomisk tillväxt.
Slutligen lyfter Thorsen (2010) i sin studie att det är värt att betrakta nyliberalismen som ett paraprylbegrepp som ingår i ett relativt nytänkande tillvägagångsätt i samhällsdebatten. De menar att det inte heller finns någon enhetlig definition av ideologin.
4
2.4 Definition av grönstruktur
Begreppet grönstruktur syftar till ett ”grönt nätverk med vegetationsklädda ytor”. Dessa nätverk kan bestå av stora som små gröna områden i städer och tätorter. Grönstrukturer är av olika karaktär och fyller diverse funktioner för staden och dess invånare (Boverket, 2012 s.11).
Grönstrukturer bidrar med viktiga nyttor för oss människor, nyttor som vi både visuellt lägger märke till och de bakomliggande nyttor som inte syns för gemeneman. Dessa nyttor kallas för ekosystemtjänster, vilket är de produkter och tjänster som tillför både välfärd och livskvalité för människor och närmiljön (Andersson et al. 2019; Boverket, 2016)
De övergripande grupperingarna av ekosystemtjänsterna är:
• Stödjande tjänster: syftar till de ekosystemtjänster som utgör ett systematiskt helhetstänk, vilket framförallt främjar habitat och biologisk mångfald.
• Reglerande tjänster: syftar till de ekosystemtjänster som reglerar kvalitén i luften och på jorden.
• Kulturella tjänster: syftar till de ekosystemtjänster som skapar icke-materiella fördelar som människor intar från ekosystemen.
• Försörjande tjänster: syftar till de ekosystemtjänster som levererar råmaterial, mat, vatten och energi från ekosystemen.
De ekosystemtjänster som är särskilt relevanta att belysa i denna studie, är de ekosystemtjänster som förekommer i stadsmiljöer. Boverket (2016) har tagit fram en sammanställning av grönstrukturer och deras ekosystemtjänster som framförallt återfinns i stadsmiljön, vilket är:
• Klimatanpassning: syftar på specifika grönstrukturer som kan rena och minska vattenmängder från regn- och smältvatten. Exempel på dessa ytor är grönytor, våtmarker, öppna vattenytor och andra ytor med genomsläpplig mark.
• Lokalklimat och renare luft: syftar på de grönstrukturer som genererar ett behagligare lokalklimat och renar luften. Grönstrukturer som träd och buskars skapar skuggor, ökar luftfuktighet och påverkar luftströmmar som genererar ett behagligare klimat. Bladen hos träd och buskar absorberar skadliga partiklar i luften och bidrar till renare luft.
• Hälsa och rekreation: syftar på de grönstrukturer som främjar människans rekreationsmöjligheter och dess hälsa. Detta uppnås genom att grönytor i staden stimulerar till motion och utevistelser, vilket minskar stress och sänkt blodtryck hos människor.
• Naturupplevelser: syftar på närliggande grönområden som erbjuder naturupplevelser, exempelvis friluftsliv och utepedagogik för skolor. Naturupplevelserna främjar kunskap om natur och ekosystemen som anses inspirera unga till nytänkande och innovativa idéer.
• Stadsodling: syftar på grönstrukturer som skapar förutsättningar för stadsodling, vilket möjliggör egenproducerad och närodlad mat. Det främjar även social gemenskap, rekreation, lärande och hälsa.
5
• Kulturarv: syftar på de grönstrukturer som erhåller kulturellt värde i staden d.v.s.
historisk förankring, identitet eller attraktionsförmåga för turism. Detta utrycker sig i större parker, dammar och kyrkogårdar.
• Grön infrastruktur: Grön infrastruktur syftar på sammanhängande grönstrukturer med växtlighet. Investering i flera variationer av grön infrastruktur skapar habitat för djur och växter och främjar biologisk mångfald i staden.
Grönstrukturer i staden har därmed mångfunktionell roll genom de varierande former av ekosystemtjänster som de erbjuder (Andersson et. al 2019). Den pågående diskursen kring grönstrukturers funktioner riktas oftast till de fysiska och de ekologiska aspekterna, vilket bör då kompletteras med en analys utifrån sociala värden. Vilket belyser relationen mellan människan och växtlighet samt människors relationer bland växtlighet (Boverket, 2012).
Ekosystemtjänster i stadsmiljön som redogörs ovan är viktiga värden för oss människor och ska inte bortses i planeringsprocessen. Att främja befintliga ekosystemtjänster och grönstrukturer är en utmaning beslutfattare står inför (Andersson et al. 2019).
3. TEORETISKT RAMVERK
I detta avsnitt operationaliseras begreppet nyliberalism och innebörden av nyliberalt planeringsideal. Syftet är att skapa ett teoretiskt ramverk för att öka förståelsen för hur nyliberalism utrycks i grönstrukturs planering.
Det teoretiska ramverket som definierats nedan kommer sedan användas i analysen av Malmö stads plandokument för södra Hyllie.
3.1 Den nyliberala staden
En allt mer globaliserad ekonomi har medfört intensivare konkurrens mellan städer på både nationell och internationell nivå. Detta har, menar en del forskare, resulterat i utformningen av en nyliberal stadsutveckling baserad på markandsvänliga institutionella förändringar och politiska anpassningar (Brenner och Theodore, 2002; Peck and Tickell, 2002).
De marknadsvänliga förändringarna som genomsyrar planeringen har pressat lokala ekonomier likt kommuner och städer till att konkurrera om externa resurser och varor. Städer kan i det ljuset betraktas som kapitalistiska konstruktioner som gynnas av marknadsvänliga beslut, vilket resulterat i att riktlinjerna för stadsutvecklingen har tagit an egenskaper inspirerade av den privata sektorn. Det som avses är risktagande, innovativa och vinstdrivande egenskaper som speglar den entreprenörskapsanda som Thorsen (2010) betonar.
Städer som genomsyras av nyliberalism konkurrerar om tre viktiga element som gynnar en ekonomisk tillväxt, vilket är: kunskap, innovation och kreativitet (Florida, 2002; Sager 2011).
För att generera en entreprenörskapsanda behöver städer attrahera arbetstagare genom att erbjuda god livskvalité och höga löner. Städers ekonomi beror därmed i allt högre grad på deras förmåga att attrahera och hålla kvar konsumenter och arbetstagare genom att vara en attraktiv plats att bo och arbeta i (Gulsrud, 2015).
6
Gulsrud (2015) lyfter Pierres (2011) argument som anser att den politiska makten i städerna har skiftat till en stadsstyrning där beslutsfattare arbetar närmare både offentliga aktörer och privata aktörer vid offentliga utvecklingsprojekt. Det som åsyftas av Pierre (2011) är att ett styrningsskifte har uppstått, där traditionell stadsutveckling som kännetecknas av att beslutfattandet sker ”uppifrån-ner” skiftat, till en stadsutvecklings modell som baseras på samarbete med både företag och medborgare som ett krav för att framstå konkurrenskraftig. Ett gott samarbete mellan det lokala näringslivet och lokalbefolkningen leder till att städer skapar
”innovativa profiler” för att attrahera investering, kompetens och turism.
3.2 Platsmarknadsförning för en kreativ klass som nyliberal strategi
En väl omtalad metod för städer att upprätthålla en konkurrenskraftig profil är genom city branding. I följande studie kommer det att översättas till platsmarkandsförning då de fundamentala principerna av city branding faller under samma kategori som platsmarknadsförning.
Platsmarkandsförning är ett vidareutvecklat koncept av marknadsföring som sker i förbindelse med försäljning av varumärkesprodukter och tjänster inom handelsbranschen. Marknadsföring som metod har tidigare kännetecknats av den privata sektorn, men har nu blivit en vanligt förekommande planeringsriktning för städer som genomsyras av entreprenörskap (Gulsrud, 2015).
Platsmarknadsförning avser att skapa en attraktiv ’profil’ av platsen genom att marknadsföra egenskaper som främjar livskvalitet, entreprenörskap, innovation eller landskap.
En profil som utstrålar dessa egenskaper, attraherar fler människor, företag och global handel till platsen, vilket tillför ett gott rykte för staden (Sager, 2011). En platsmarknadsföring av staden handlar däremot inte bara om illustrationen av stadsprofilen, utan det är även ett politisk visionärt verktyg som formar ramverket för hur medborgare och besökare upplever platsen.
Gulsrud (2015) menar att platsmarknadsförning i staden är en process genomsyrad av historiska, politiska och kulturella diskurser, i den mån att invånarna och deras upplevelser av platser är alla olika. Platsmarknadsföring är utifrån Gulsruds (2015) argument, ett verktyg som används av beslutsfattarna för att forma en tilltänkt vision av en plats och staden.
Sager (2011) argumenterar att en platsmarkandförning i staden riktar sig mot specifika målgrupper. Platsmarkandsförning är i författarens mening en strategi som strävar efter att attrahera människor som tros bidra mest till stadsutvecklingen. Sager (2011) refererar till Floridas (2002) argument om att kreativitet är en ny viktig egenskap städer eftertraktar för ekonomisk tillväxt. Florida (2002) argumenterar för att det har blivit nödvändigt för städer att attrahera en kreativ klass till staden, då en större del av ekonomiska förmåner genomsyras av yrken som prioriterar kreativitet och kunskap. Den kreativa klassen är en socioekonomisk grupp som består för det mesta av högutbildade individer, eller individer som ingår eller engagerar sig i ”kreativa” aktiveter. Florida (2002) menar att ungefär en tredjedel av industrialiserade länder arbetar eller engagerar sig inom den kreativa sektorn som består av yrken och aktiviteter bland annat inom teknologi, vetenskap, kultur eller konst. Den kreativa klassen värderar även goda konsumtionsmöjligheter, rekreationsmöjligheter, estetiskt
7
tilltalande arkitektur och andra platser med högt kulturellt och socialt värden som attraktiva (Sager, 2011). I enlighet med Sager (2011) och Gulsrud (2015) argument anses beslutsfattarna i den nyliberala staden att föredra en marknadsföring av både nya och befintliga platser som är attraktivt för en kreativ klass.
3.3 Grön platsmarknadsföring som ”grön nyliberal strategi ”
En populär marknadsföringstrend som många städer och kommuner sällar sig till idag är en grön platsmarknadsförning (Gulsrud, 2015). De fundamentala principerna för grön platsmarkandsförning är närbesläktad med platsmarknadsföring, vilket redogjordes i delavsnitt 3.2.
Ett grönt profilskapande av staden centrerar kring ett tillvägagångsätt med syftet att skapa en grön, miljövänlig eller hållbar profil för staden. Ordet ”grönt” i grön platsmarkandsförning syftar på marknadsföringen av miljöpolitiska eller biofysiska aspekter i staden (Gulsrud, 2015).
De miljöpolitiska aspekterna syftar till att belysa utmaningar inom hållbar stadsutveckling. Det avser egenskaper som berör hur väl staden profilerar sig som hållbar, där till exempel hantering av miljöutsläpp, koldioxidutsläpp och natursresursförbrukning anses vara attraktiva egenskaper för en grön profil. De biofysiska aspekterna avser att marknadsföra grönstrukturer som viktiga beståndsdelar av staden. Detta exemplifieras genom att profilera riklig grön vegetation i staden som viktiga komponenter för att säkerställa ekosystemtjänster i staden (Gulsrud, 2015).
Begreppet grön platsmarknadsföring kommer i denna uppsats att endast beröra de biofysiska aspekterna av den anledning att studien har avgränsats till hur marknadsföring av grönstrukturer åskådliggörs i plandokumenten. Det anses inte relevant för uppsatsen syfte att belysa hur andra aspekter av hållbarhet likt miljöutsläpp, koldioxidutsläpp och natursresursförbrukning platsmarknadsförs i plandokumentet.
Grön platsmarkandsföring anses vara en populär nyliberal planeringstrategi för att generera en form av ekonomisk tillväxt i staden. Holgersen & Malm (2015) menar att ”green fix” som associeras med grön platsmarknadsföring, är ett tillvägagångsätt för städer att ”kill two birds with one stone” genom att motverka både ekologiska och ekonomiska ”kriser” samtidigt. Green fix grundar sig i antagandet att stadsutvecklingsprojekt får en rumsligt grön profilering och marknadsförs i det syftet att sälja gröna och miljövänliga egenskaper. För att sedan stärka stadens ekonomiska kapital och samtidigt uppmuntra ekologisk hållbarhet.
Grönstrukturers roll anses utifrån green fix vara att attrahera ekonomisk kapital, investeringar och höginkomstagande invånare till staden. Holgersen & Malm (2015) menar att en miljövänlig och grön profil anses vara ett attraktivt ”välståndmärke” för höginkomsttagare att associeras med. En grön profil och platsmarknadsföring som utstrålar ett attraktivt välståndsmärke kan ses som ett incitament för att attrahera höginkomsttagare med avsikten att uppmuntra ekonomisk hållbarhet.
Holgersen & Malms (2015) argument anknyts väl till Floridas (2002) kreativa klass och den nyliberalistiska kontext som studien berör. I Holgersen & Malms (2015) studie avses en grön platsmarknadsföring framförallt riktas till de individer som anses tillföra mest till den ekonomiska tillväxten för stadsutvecklingen, vilket utifrån ett nyliberalt ideal anses vara den
8
kreativa klassen. Utifrån Florida (2002) tes, argumenterar Ling & Dale (2010) för att en kreativ klass värderar livskvalitéer som uppmuntrar kreativitet och innovation i former av grönstruktur, kultur och konst. Författarna menar att det finns ett samband mellan ett landskap med goda ekologiska egenskaper och ett samhälles kreativitet. Ekologisk karaktär i stadsmiljön kan spela en kritisk roll för att uppmuntra kreativitet och innovativa idéer bland dess invånare, vilket i deras mening även kan stärka biologisk, social och kulturell mångfald (Lind & Dale, 2010;
Istenic & Komac, 2019).
Istenic & Komac (2019) menar också att det finns en förenlig kombination mellan en kreativ- och grön stad. En grön stadsmiljö reducerar stress, stärker emotionella och kognitiva funktioner för människor i både utomhusmiljöer och inomhusmiljöer. Detta ger upphov till kreativitet och innovativa idéer i staden - av den anledning menar författarna även att grönstrukturer bör främjas på fler arbetsplatser, skolor och hem. Isentnic & Komac (2019) uppmuntrar främjandet av grönstrukturen som strategi i förorter och landsbygden för att attrahera och bibehålla kompetens i form av kreativitet och innovativa egenskaper i staden. De menar att en rättvis fördelning av, och investering i, grönstrukturer kan förbättra den övergripande stadsutvecklingen, vilket i sin tur förbättrar den övergripande livskvalitén för alla invånare i staden.
Saitos (2018) argumenterar att främjande av närbelägna grönstrukturer tillför ett större miljöengagemang bland invånarna och för den närmiljö de lever i. I enlighet med påståendet menar Saito (2018) att människor tenderar att visa mindre omtanke för produkter vi inte är direkt involverande med. Författaren belyser detta genom att betona det bristande engagemanget kring miljöförstöring som sker i utvecklingsländer i samband med våra konsumtionsvanor i globala nord. Saito (2018) menar att människor i globala nord alieneras från underliggande effekter av våra konsumtionsvanor. Författaren menar dock att när vi som konsumenter producerar egna varor i vår närmiljö, tenderar vi att ta ett större etiskt ansvar och väljer istället produkter som gynnar både miljö och människa. Lokal närproduktion genom stadsodling, som ett exempel, ökar därmed en tendens att agera mer hållbart och miljömedvetet i enlighet med Satios (2018) argument.
Stadsodling kan ses som en strategi för städer att öka ett miljömedvetande bland invånarna.
Att investera i grönstrukturer som möjliggör stadsodling kan utifrån den argumentation ses som ett gott exempel för hur platsmarknadsföring av grönstruktur kan motivera ett större miljömedvetande hos invånare, vilket anses vara ett viktigt kriterium för att förverkliga en hållbar stadsutvecklingen enligt Holgersen & Malm (2015).
3.4 Följder av grön platsmarknadsföring
Ovanstående avsnitt redogör för hur platsmarknadsföringen av grönstrukturer förenas med hållbar stadsutveckling. För att undersöka eventuella följder av platsmarknadsföringen av grönstrukturerna bör den kritik som förekommer i litteraturen mot denna tendens, nämnas här.
En teoretisk ingång som behandlar ett kritiskt perspektiv för grönstrukturers roller i ett nyliberalt planeringsideal är urban politisk ekologi. Urban politisk ekologi utgår från att urbanisering sker inom en kontext av komplexa social, politiska och ekologiska processer.
9
Processerna utgör en roll i utformningen och reproduceringen av en stadsmiljö som inkorporerar och avspeglar sociala maktrelationer (Heynen et al. 2006). Författarna menar att forskningsfältet förkastar dikotomin mellan stad och natur. Vilket de understryker genom att inte betrakta staden som en ”onaturlig” enhet, då städer är ett historiskt resultat av diverse socio- ekologiska processer mellan människa och natur (Heynen et al. 2006).
Inom detta forskningsfält utgår man från att städer är resultatet av kapitalism. I en kapitalistisk stad är grönstruktur likt andra handelsvaror som till exempel stål, betong och glas producerade under marknadsorienterade sociala relationer, där det ingår i ett kapitalistiskt konsumtions- och produktionsmönster (ibid.).
Urban politisk ekologi menar att grönstrukturer i stadsmiljön ”kontrolleras, manipuleras och tjänar elitens intressen på bekostnad av den marginaliserade befolkningen” (Heynen et al.
2006, s.6). Det innebär att grönstrukturer utifrån en urban politisk ekologi kan likaså sättas i kontext av socioekonomiska maktrelationer mellan beslutsfattarna och invånarna. Urban politisk ekologi tillför därmed ett kritiskt perspektiv som problematiserar konstruktionen och utvecklingen av moderna stadsmiljöer. Det belyser strukturella maktfrågor som ifrågasätter vem är det som skapar politiska, ekonomiska och sociala incitament i staden, och vem drar nytta av detta? (Heynen et al. 2006).
Gulsrud (2015) argumenterar att platsmarknadsföringen av gröna profiler i planeringen kan missbrukas som ett ”diskursivt maktvapen” som kan tillföra orättvisor i biofysiska, sociala och politiska sfärer av staden. Gulsrud (2015) menar att effekterna av grön platsmarknadsföring tenderar att försämra etnisk, kulturell och politisk mångfald i staden. Beslutfattare i städerna ägnar sig åt skapa en gemensam vision som återspeglar stadens intresse genom platsmarkandsföring. Detta tenderar dock att alienera eller bortse från andra visioner som inte stämmer överens med den framställda visionen av staden. Genom att utforma en selektiv bild av staden, ger man upphov till en förutfattad uppfattning av platsens identitet för både invånare och besökare. En konsekvens av marknadsföringen är att en lokal autenticitet tenderar att uteslutas vid profilering av en plats och dess identitet. Oönskade uppfattningar av platsen utesluts i processen, vilket öppnar upp möjligheter för beslutsfattare att skapa en selektiv profil istället (Gulsrud, 2015). En avsaknad av lokal autenticitet i platsmarknadsföring problematiserar den makt beslutsfattare besitter i planeringsprocessen. Det innebär att beslutsfattare erhåller en maktposition över stadens invånare och stadsutvecklingens riktning genom att ansvara över visionen för staden (Gulsrud, 2015). Platsmarknadsföringen är således ett verktyg som sätter en förutbestämd agenda och fastställer politiska och kulturella normer i staden.
Både teorin om platsmarknadsförning och den kreativa klassen har kritiserats för att vara ett resultat av kapitalistisk utbredning präglat av klassklyftor och ojämlikheter. Likt den kritik Gulsrud (2015) av platsmarknadsförning menar Peck (2005) att både teorin om platsmarknadsföringen och den kreativa klassen leder till en ojämn omfördelning av offentliga resursmedel från platser med behov till attraktivare platser. Syftet är att ”skämma bort” en kreativ elit med resurser, eftersom de anses bidra mest till en ekonomisk tillväxt i stadsutvecklingen. Peck (2005) argumenterar enligt denna teori att ett investeringsskifte för
10
stadsutveckling blir allt mer tydligt, investeringen av sociala projekt skiftar till strategier för platsmarkandsförning och konkurrens om kompetens prioriteras.
Detta återkopplas till Swyngedouw et al (2002) argument för användningen av stadsutvecklings projekt som tydligt exempel på nyliberalistisk strategi för hur städer ämnar åt att attrahera kapital till staden. Stadsutvecklingsprojekt ses som det mest tillväxtinriktade projekt som städer väljer att investera vid konkurrens om ekonomiskt kapital. Det fundamentala för stadsutveckling projekt är att det ska genomföras i det syfte att förbättra den befintliga fysiska stadsmiljön som till följd är tänkt att även förbättra den socioekonomiska tillhörigheten bland invånarna. Swyngedouw et al (2002) menar att nyliberala stadsutveckling projekt planeras i syftet att tillgodose goda möjligheter för ekonomisk gynnsamma beslut, men tenderar att förkasta dess syfte att bemöta invånarens intressen. Det som åsyftas är då att det finns en tilltro att marknadsorienterade planinriktningar förbättrar offentliga verksamheter, vilket leder till att ekonomiska gynnsamma beslut får högre prioritet än de beslut som syftar till att uppmuntra social hållbarhet bland stadens invånare (Swyngedouw et al 2002).
Swyngedouw et al (2002) och Peck (2005) kritiserar investeringsskiftet som tenderar att ge företräde åt ekonomiskt gynnsamma beslut över sociala beslut. Likt den ovanstående kritik så belyser Gulsrud och Ooi (2015) förekommande tendenser där grönstrukturer som attraherar flest människor och generar mest ekonomiskt kapital överprioriterats i stadsutvecklingen.
Författarna menar att det är effekten av kommersialiseringen av grönstrukturer, vilket har åskådliggjorts i Singapores gröna profil. Singapore anses vara ledande inom omvandling av grönstrukturer, vilket har givit ett gott rykte och en världsroll som förebild inom hållbar stadsutveckling. Mycket av landets framgång har möjliggjorts tack vare vinstdrivande produktion och handel av naturresurser och grönstrukturer (Gulsrud & Ooi, 2015). Trots landets välkända gröna profilering och hållbarhetsarbetet, har den lokal biologisk mångfald bevisats minska drastisk genom de senaste åren.
Det Gulsrud & Ooi (2015) menar är att grönstrukturer som genererar höga ekologiska nyttor (biologisk mångfald) som exempelvis våtmark bortprioriteras i stadsutvecklingen, då en platsmarknadsföring av våtmark inte anses generera en tillfredställande ekonomisk utdelning jämförelsevist med ”cement super trees” som återspeglar attraktivare grönstrukturer (ibid.).
Författaren menar att utifrån Singapore, att beslutsfattare i gröna städer tenderar att vända sig till en ekonomiskt gynnsam och attraktiv grön profil över en profil som anses ekonomiskt missgynnsam och ”mindre underhållande”.
Andersson & James (2018) undersöker i sin studie effekterna av grön platsmarknadsföring i samband med turismplanering i Växjö. Den främsta kritiken författarna varnar för är greenwashing som efterföljd av grön platsmarknadsföring, vilket framlägger bevis för att effekterna av gröna städer möjligen kan ge upphov till negativa effekter för en hållbar stadsutveckling. Termen greenwashing innebär en övergripande skildring av ett motsägelsefullt miljöarbete (Lyon & Montgomery, 2015). Det som uppstår är att företag, verksamheter och organisationer marknadsför en vilseledande profil som insinuerar miljövänliga åtgärder eller beslut, i hopp om att marknadsföringen ska genererar fördelaktiga produkter eller tjänster (ibid.).
11
“Disinformation disseminated by an organization so as to present an environmentally responsible public image; a public image of environmental responsibility promulgated by or for an organization etc. but perceived as being unfounded or intentionally misleading.” (The Concise Oxford English Dictionary i Lyon & Montgomery, 2015).
Det finns ingen entydig definition inom akademin för greenwashing, det karakteriseras som förvirrande och poserande med positivt profilerande av miljöarbetet men med ett dåligt utförande. Lyon & Maxwell (2011) menar att det är ett selektiv profilskapande av miljöarbete, där aktören medvetet negligerar de negativa aspekterna för att skapa en överdrivet miljöpositiv profil (Lyon & Montgomery, 2015). Diskussioner som har uppkommit i samband med greenwashing av platser pekar på att nyliberala städer och kommuner tenderar att föredra enklare miljöutmaningar vid miljöarbete.
Andersson & James (2018) menar att det finns tendenser där städer och kommuner ägnar sig åt ”cherry-picking”. Det som åsyftas är ett medvetet och selektivt fokus på utmaningar som främjar attraktiva gröna egenskaper istället för att anta komplexa och oftast mer resurskrävande miljöutmaningar. Andersson & James (2018) menar att antagandet om greenwashing och cherry-picking stämmer överens med Holgersen & Malms (2015) studie.
Den kritik som riktas mot green fix i Holgersen & Malms (2015) studie är att Malmö stad attraherar ekonomiskt kapital genom att skapa en miljövänlig profil, men att marknadsföringen nödvändigvist inte ger någon betydelsefull förbättring för miljöarbetet. Studien lyfter stadutvecklingsprojektet Västra Hamnen i Malmö som exempel på projekt präglad av en motsägelsefull grön platsmarknadsföring med ohållbara konsumtionsmönster. Green fix och grön platsmarknadsföring skapar istället en falsk uppfattning av en ”miljövänlig”
stadsutveckling med initiativ som egentligen inte antar större miljöutmaningar, därmed en form av greenwashing och cherry-picking (Andersson & James, 2018). Författarna argumenterar utifrån Bursch (2015) att nyliberala tankegångar i staden har resulterat i att grön stadsutveckling prioriterar en god profil och ekonomisk tillväxt snarare än att anta mer komplexa miljöutmaningar. I enlighet med detta argument innebär grön platsmarknadsföring att beslut för en plats centrerar kring hur väl platsen kan marknadsföras och genererar kapital, snarare än att lyfta platsen verkliga miljönytta.
Gulsrud (2015) menar likt Holgerson & Malm (2015) att beslutsfattare tenderar att främja ett narrativ där grön platsmarknadsföring och en grön profil gynnar staden fördelaktigt för hållbar stadsutveckling. Författaren betonar en betydligt mer översiktlig kritik mot grön platsmarknadsföring som menar att den leder till gentrifiering. Gulsrud (2015) argumenterar utifrån tidigare studier att bostadspriserna tenderar att höjas genom nya gröna stadsdelsområden, vilket tvingar ut socioekonomiska utsatta grupper ut från staden. Gulsrud (2015) redogör för en ”grön” gentrifiering som belyser ett större systematiskt problem där främjandet av hållbar stadsutveckling och miljöarbetet eventuellt tränger ut låginkomsttagare från staden. Författaren menar att fenomenet åskådliggör grönstrukturers roll i ett bredare kontext inom strukturella processer i den nyliberala staden.
12
En annorlunda kritik utanför forskningsfältet av urban politisk ekologi lyfts fram av Andersson et al. (2019) som belyser de logistiska svårigheter med grönstrukturer, framförallt främjandet av ekosystemtjänster likt stadsodling. Andersson et al. (2019, s.243) menar att det finns många betydelsefulla faktorer för att kunna avgöra vare sig moderna städer bör investera i stadsodling eller inte. Författarna menar att risk för dålig jord, kommunal tröghet, brister i samordning av odlare med ett heltidsjobb och svårigheter att finna utdelning för de odlade produkterna avskräcker många invånare från att engagera sig i stadsodling. Författarna menar däremot att arrenden är den främsta faktorn som förhindrar privatpersoner från att börja engagera sig i stadsodling.
Arrende är när en jordägare ger en fysisk eller juridisk person rätten att använda jordägarens jord eller mark mot en viss avgift. Det som avskräcker många privat personer från att investera i stadsodling är att kommuner endast är villiga att ge arrendetid på 1–2 år.
Andersson et.al (2019, s.243) menar att 1–2 år av arrende tenderar att vara alldeles för lite tid och orealistiskt för att en privat person ska hinna omvandla någon form ekonomisk fördel genom stadsodling. För att tillgängliggöra stadsodling menar författarna att det krävs större engagemang från kommunens sida, och att de ser värdet i medborgarengagemang, gröna rum och sociala aktivitet i det offentliga rummet (Andersson et al. 2019).
3.5 Avslutade redogörelser för det teoretiska ramverket
Sammanfattningsvis anknyter både teorin om grön platsmarknadsförning och den kreativa klassen väl till den nyliberal ideologi. Teorierna har ett stort fokus på ekonomisk tillväxt och värderar marknaden för kreativitet som fundamentala egenskaper för stadsutvecklingen.
Fenomen likt globaliserad kapitalism, konkurrens mellan städer och entreprenöranda genomsyrar den nyliberala staden. I det teoretiska ramverket redogörs grönstrukturers tendenser att influera livskvalitéer som stimulerar kreativitet och innovativa idéer i städer. Städer vänder sig till grön platsmarknadsföring med syftet att marknadsföra sig själva genom en grön profil.
Grön platsmarkandsförning antas utifrån det teoretiska ramverket vara ett verktyg för nyliberala städer att attrahera en kreativ klass - vilket är människor som anses bidra mest till ekonomisk tillväxt och stadsutveckling.
Kritik riktat mot grön platsmarknadsföring belyser dess tendenser att främja ekonomiskt gynnsamma beslut i planeringen, vilket problematiserar kommersialiseringen av grönstrukturer och eventuella maktutövningar i samband med en grön platsmarknadsföring. Ytterligare kritik belyser tendenser av greenwashing och cherry-picking vid planering av grönstrukturer, vilket dessutom exemplifierar följder inom grön platsmarknadsföring. Sedan lyfts en annorlunda kritik som betonar logistiska svårigheter med stadsodling, vilket framförallt betonar de ekonomiska faktorer som avskräcker privat personer från att ta del av ekosystemtjänsten.
Tidigare forskning av grön platsmarkandsföring i svenska städer exemplifieras i stadsutvecklingsprojektet Västra Hamnen, Malmö stadsplanering och i Växjö (Holgersen &
Malm, 2015; Andersson & James, 2018). Vilket i min mening upprätthåller god teoretisk och geografisk anknytning till denna studie.
13
4. METOD & KÄLLMATERIAL
I följande avsnitt presenteras metodvalet och valet av empiriskt material för att
besvara studiens frågeställning. Avsnittet avslutas med ett delavsnitt som reflekterar över resultatens reliabilitet och detaljer att ha i åtanke för studien.
4.1 Metodval – Kvalitativ textanalys
För att besvara studiens frågeställningar har en kvalitativ textanalys implementerats. Det innebär att texter av kvalitativa data i den formen av kommunala plandokument insamlats för att sedan analyseras. Valet av en kvalitativ forskningsansats motiveras av dess användbarhet och förmåga att söka efter bakomliggande teman och företeelser i empiriskt material (Bryman, 2018).
Den kvalitativa textanalysen har två huvudtyper vid granskning av text, vilket är ett systematiserande granskande och ett kritiskt granskande av materialet. Som ovan nämnt, för att besvara studiens syfte kommer en kritisk textanalys av plandokumenten att genomföras, för att underlätta en kritisk textanalys är det önskvärt att implementera en systematiserande tankeprocess först (Esaiasson et.al 2007).
Ett systematiserande granskade innebär att texten till en början uppdelas och organiseras, för att underlätta tankestrukturen i analysen. I studien genomförs detta genom att använda frågeställningar som avgränsningar för vad som anses relevant att analysera i textmaterialet. En kritisk granskning av text innebär att författaren ämnar åt att kritiskt reflektera över innehållet, därmed det som har avgränsats och identifierats i den systematiserande granskningen (Esaiasson et.al 2007).
En ingång i idé- och ideologianalyser som har valts för studien är en kritisk ideologianalys.
Utgångspunkten för en kritisk ideologianalys ämnar åt att kritiskt analysera samhällssystem, vilket utförs genom att jämföra ideologin till en ”yttre verklighet”. Det som åsyftas är att ideologin skall begripliggöras med avsikten att ”avslöja” de faktiska principerna som styr samhället (Bergström & Boréus 2012). Avsikten med den kritiska ideologianalysen är att ideologins framställning av verklighet i texten ställs emot en sannare bild av verkligheten, vad förmedlar texten egentligen om samhällsfenomen? Plandokument såsom översiktsplaner förhåller sig till kommuners politiska intresse, beslut och strategier. Planprocessen bedrivs därmed av en ideologisk agenda:
Varje kommun ska ha en aktuell översiktsplan, som omfattar hela kommunen. Den ska spegla den politiska majoritetens uppfattning och beslutas av kommunfullmäktige. (Boverket, 2020a)
Analysen för studien är ett försök till att problematisera den ideologiska verkligheten av de beslut och strategier som illustreras i plandokumenten för hur grönstrukturers bakomliggande roller i Södra Hyllie.
14
4.2 Genomförande av kvalitativ textanalys
I genomförandet av textanalysen intresserar jag mig för innehållet i plandokumentet det vill säga de ord, begrepp och påstående som skapar en uppfattning av vad som värderas i plandokumentet.
Planeringspraktiken inkluderar ett antal dokument och internetbaserade sidor i vilka visioner, målformuleringar, inriktningar, utmaningar och tillvägagångssätt för planeringen formuleras. Att använda sig av skrivna
representationer om planering för att studera planeringen är ett vanligt tillvägagångssätt inom planeringsforskningen. (Loit, 2014)
En kritisk ideologianalys är en metod för att förstå texten på två nivåer, det språkliga manifestet och den underliggande nivå av vad som sägs i texten. Detta genom att inte enbart läsa texten, men som forskare ställa sig frågor till en materiell kontext för att förstå och avslöja ideologin (Bergström & Boréus, 2012, s.160).
Frågor som föreslås av Bergström och Boréus (2012) i en ideologikritisk analys förhåller sig till att förstå maktaspekter i en social praktik. För att illustrera en bild av vad texterna vill förmedla, hur situationen värderar och vad man bör göra åt den, är det av vikt för författaren att fråga sig själv:
1) Hur beskrivs relationen mellan olika samhällsgrupper?
2) Hur värderas dessa relationer?
3) Vad, om något, föreslås utifrån den framkomna analysens av relationen mellan grupper?
Den ideologikritiska analysen kommer att genomföras genom tre steg formulerade av Bergström och Boréus (2012). Det första steget ämnar åt att analysera texternas manifesta innehåll genom att applicera de ovan nämnda frågorna 1–3 till texten (ibid.).
Det första steget av analysen relaterar till den systematiska granskningen av plandokumentet som ovan nämnt (Se 4.1). Avsikten med systematisk granskning är att presentera en deskriptiv bild av hur relationer mellan samhällsgrupper och urbana grönstrukturer manifesterar i form av ord, begrepp och påståenden i plandokumentet.
Andra steget av analysen är att undersöka och begripliggöra den underliggande nivån av vad som sägs i texten dvs. det latenta budskapet i plandokumentet. Genomförandet av det andra steget sker genom att ställa frågan:
4) Vilken verklighet handlar texten om?
Tredje steget avser att beskriva kontexten av det latenta budskapet av texten. För att förstå innebörden av ideologin måste den relateras till samhälleliga grupperingar och institutioner (ibid.) genom att ställa frågorna
5) Vilka säger sig ideologin att representera?
6) Vilka andra uppfattningar tar den strid emot?
Besvarande av frågorna i steg två och tre begripliggör den latenta innebörden av texten och ifrågasätter hur ideologin i texten bidrar till att dölja och upprätthålla makt. Den latenta undersökningen av texten relaterar till den kritiska granskningen som tidigare benämnt skall
15
genomföras i analysen. – genom teoretiska ramverket Frågorna 1–6 behöver nödvändigtvis inte appliceras uttryckligen i studiens analys men däremot är syftet att analysen ska kretsa kring dem (Bergström & Boréus, 2012, s.160).
Den kvalitativa textanalysen i studien redogörs genom en återberättande framställning med hjälp av inhämtade citat, omformulerade beskrivningar och sammanfattade utdrag av innehållet i plandokumenten. Avsikten är att det ska representera min egen sammanfattade tolkning av det centrala innehållet i plandokumenten. Eventuell kritik av tillvägagångsättet redovisas nedan i avsnitt 4.5 Metodreflektion.
4.3 Operationalisering av nyliberalism och platsmarknadsföring
För att undersöka om den nyliberala ideologin sätter sin prägel i planeringen av södra Hyllie, så kommer Sager (2011) skildring av nyliberala planstrategier att eftersökas i plandokumentet.
Sager (2011) sammanställer i sin studie 14 planeringsstrategier som anses gå i linje med den nyliberala ideologin. Planeringstrategierna är kategoriserade utefter aspekter av stadsutvecklingen som de anses ha störst inflytande över. Avsikten är att begripliggöra innebörden av vad som anses vara en nyliberal planering, för att sedan diskutera dess inverkan på grönstrukturers roller.
Urban economic development
Planstrategier inom Urban economic development grundas i nyliberala principer, där främjandet av konkurrenskraft, ekonomiskt tillväxt och ekonomiska incitament anses vara viktiga aspekter för stadsutveckling. Huvudinnehållet av denna samling av strategier menar Sager (2011) är att attrahera människor och näringsliv till staden med en bakomliggande föreställning att vissa delar av befolkningen och näringsliv tillför mer till ekonomisk utveckling än andra.
• Platsmarknadsföring av staden
• Stadsutveckling genom att attrahera en kreativ klass
• Ekonomiska incitament
• Konkurrensmässig budgivning Infrastructure provision
Planstrategier inom Infrastructure provision vilar på en nyliberal övertygelse om den privata sektorns överlägsenhet över den offentliga sektorn, vilket syftar till ett större privat engagemang inom byggnation och drift av infrastruktur i staden. Principen är att dra nytta av entreprenörskap och tillgångar till privata investeringar för att minska statligt inflyttande och säkerställa effektivitet i stadsutvecklingen.
• Offentligt-privat sammarbeten
• Privat inblanding av finasiering och drift av infrastruktur
• Privat inbladning av vattentillförsel
16
Management of commercial areas
Planstrategier inom kategorin Mangement of commerical areas omfattar idéen om att privata sektorn ska prioriteras framför den offentliga, där näringslivets framgång anses viktigare än genomförandet av offentliga planer. Det innebär att säkerställa lönsamhet för privata företag som är villiga att investera i fastigheter och kommersiella verksamheter i staden. Det anses vara mer ekonomiskt gynnsamt när fastigheter utnyttjas till fullo och närliggande fastighetsägare agerar tillsammans för att skapa ett attraktivt område som tillfredsställer kunder.
• Näringsfrämjande zonering och flexibla zonering
• Fasterhetsbaserd stadsomvandling
• Privatiseringen av det offentliga rummet och exkludering av “sale-boosting”
Housing and neighbourhood renewal
Planstrategier inom kategorin av Housing and neighhourhood renewal följer den nyliberal idéen att omhänderta de individer som anses erhålla en högre betalningsvilja på marknaden.
Avsikten är att ge privata intressen en viktigare roll för att förse människor med bostäder. Idéen går i linje med att främja socioekonomiskt starkare gruppers preferenser av bostäder, vilket innebär att säkra och hög-kvalitativa bostäder nära handel- och nöjesområde ersätter främjandet av överkomligare priser och offentliga bostäder för utsatta grupper.
• Liberaliseringen av bostadsmarknaden
• Gentrifiering
• Privat säkrade och styrda grannskap
• Quangos organiserad marknadsorienterad stadsutveckling
Det ska tilläggas att ovanstående planstrategier har applicerats för att finna indikationer av nyliberal ideologi i planeringen för södra Hyllie. Majoriteten av planstrategierna ovan har inte varit aktuell för uppsatsen, men tillför likväl ett tydligt ramverk för hur nyliberalismen utrycker sig i andra fallstudier inom samhällsplanering.
4.3.2 Indikationer på platsmarknadsföring i nyliberal kontext
I denna studie behandlas frågeställningen angående vilka strategier Malmö stad använder sig för att marknadsföra södra Hyllie genom sina grönstrukturer. Därmed lyfts relevansen att identifiera indikationer på hur en platsmarknadsföring exemplifieras i en nyliberal planeringskontext.
Sager (2011) menar att platsmarknadsföring inom stadsplanering är ett tillvägagångsätt för att skapa nya eller stärka befintliga platsidentiteter genom att marknadsföra varumärken/profiler som tillför till den tilltänkta avbilden av staden.
Städer och kommuner är all unika, därmed skiljer sig även de varumärken och föreställningar som beslutfattare väljer att marknadsföra. Det som är gemensamt för städer är att platsmarknadsföring ämnar åt att framställa ett attraktivt varumärke som attraherar en tilltänkt målgrupp och marknadsföra specifika begrepp och termer som associeras med den platsidentitet man vill förmedla.
17
Den nyliberala staden vill uppnå en kreativ platsidentitet genom att marknadsföra varumärken som associeras med aktiviteter och initiativ som attraherar kreativa människor. Sager (2011) lyfter bland annat goda konsumtionsmöjligheter, rekreationsmöjligheter, estetiskt tilltalande arkitektur och platser med högt kulturellt och social värden som attraktiva varumärken för den nyliberala staden.
4.4 Valet av empiriskt material
Urvalet av material för analysen baseras på dess relevans för studiens syfte och frågeställningar.
Det åsyftar till ett målstyrts urval, där man betraktar valet av analysmaterial faller på dess kapacitet att besvara frågeställningen i studien (Bryman, 2018)
Det utvalda empiriska materialet för studien utgörs av plandokument för stadsutvecklingsprojektet södra Hyllie i Malmö. Plandokumentet som har antagits för södra Hyllie är en fördjupning av översiktsplanen för Malmö stad (FÖP). Fördjupningen återberättar en mer detaljerad beskrivning av den kommuntäckande översiktsplanens målinriktningar för södra Hyllie (2019). Lagstiftningen av fördjupningen för södra Hyllie följer samma kriterium likt en vanlig översiktsplan, vilket betyder att plandokumentet inte är juridisk bindande. Det innefattar att plandokumentet har en vägledande roll för stadsutvecklingens planriktlinjer och för konkreta beslut rörande exploatering av mark och bebyggelse i södra Hyllie (Boverket, 2020; Malmö stad, 2019).
4.5 Metodreflektion
Genomförandet av urvalet av empiriskt material och analys är baserat på studiens teoretiska anknytning och tidigare studier inom fältet. Det finns däremot en risk att annat relevant material har förbisetts vid urvalet.
Generella kritik mot en kvalitativ ansats är att den är subjektiv genom att det bygger på forskarens tolkningar och uppfattningar av vad som anses relevant för studien eller inte.
Kritiken åskådliggörs i de allra flesta kvalitativa studier, men framförallt på studier med ett kritiskt förhållningsätt likt denna. En ideologikritisk ansats vilar på en övertygelse om att avslöja bakomliggande strukturer i materialet, vilket riskerar att forskaren osystematiskt väljer att endast undersöka delar av materialet som stämmer överens med teorin (Bergström & Boréus, 2012, s. 167).
Det är av stor vikt att understryka vid analys att objektivitet eftersträvas i studien, dvs. att säkerställa en tolkning utan subjektiv vinkling. Det teoretiskt ramverken har tillämpats i analysen för att eftersträva en högre objektivitet och möjliggöra ett systematiskt tillvägagångsätt. Det avser att tolkningar, uppfattningar och attityder som identifieras i plandokumentet, utgår från en veklighet baserad på värderingar och kunskaper som redogörs i litteraturen och tidigare studier.
Studien strävar efter att tolkningarna i analysen ska vara sakliga och fri från subjektiva antaganden, men att uppnå en fullständig objektivitet är omöjligt. Tolkningar färgas ständigt av tidigare kunskaper, erfarenheter och uppfattningar som influerar vår bild av verkligheten.
18
Oberoende av det teoretiska ramverket återstår en del risker för att tolkningen blir olika beroende på vem som tolkar materialet (Bergman & Boréus, 201).
Kvalitén för undersökningen påverkas av valet av dokumentens kvalité. Vid bedömnings av kvalitén av ett dokument bör tre kriterier noga reflekteras över innan enligt Bryman (2018, s.379). Det som åsyftas är dokumentets autenticitet, dokumentets trovärdighet och dokumentets representativitet.
Plandokumentet autenticitet bedöms vara god, dokument anses utan tvivel vara en framställning av Malmö stad. Det andra kriteriet för plandokumentets trovärdighet bedöms även i detta fall vara god, eftersom sannolikheten att plandokumentet är förfalskat är låg. Det bör dock betonas att officiella dokument publicerade av myndigheter granskas inbördes och formuleras med specifika syften, målsättningar och planriktlinjer med politisk vinkling.
Dokumentet bör därmed inte beaktas som en tydlig representation av verkligheten (Bryman, 2018). Det innebär att plandokumenten utrycker ingenting konkret om samspelet i verkligheten.
Resultatet av studien redogör för de tolkade intentioner i plandokumenten utefter det teoretiska ramverket. Om intentioner i plandokumentet inte efterföljs av beslutsfattarna blir således det praktiska resultatet annorlunda. Studiens trovärdighet förhåller sig därmed till hur väl plandokumentet förverkligas av Malmö stad. En tydligare insikt vare sig plandokumentets intentioner verkliggörs eller inte hade kunnat möjliggjorts genom att intervjua inblandade aktörer i planering för södra Hyllie. Representativet är inte lika relevant att lyfta eftersom syftet för undersökningen inte är att generalisera resultaten med andra relevanta dokument, eftersom de endast avses för plandokumentet för södra Hyllie
5. STADSUTVECKLIGNSPROJEKTET SÖDRA HYLLIE
I följande delavsnitt presenteras en redogörelse för bakgrunden till stadsutvecklingsprojektet Södra Hyllie och dess planprogram.
5.1 Bakgrund till södra Hyllie
Planområdet för södra Hyllie ingår i en del av Hyllieområdet, vilket är ett större utbyggnadsområde lokaliserat i södra delen av Malmö. Målinriktningen för Hyllieområdet är att Hyllie ska omvandlas till ett utvecklingsområde som driver fram ekonomisk tillväxt i kombination med hållbarutveckling (Malmö stad, 2017). Det ska också bli ett slags ny stadskärna för Malmö stad, med en attraktiv stadsmiljö där 15 000 malmöbor ska tänkas sig vilja bo. Malmö stad (2017) betonar dock att stadsmiljön i Hyllie saknar för tillfället önskvärd mängd grönområden, skolor och förskolor för att uppnå en målet om en attraktiv stadskärna.
Därmed har det bedömts nödvändigt att planprogrammet för södra Hyllie ska fokusera på främjandet av de stadsbyggnadselement som saknas i Hyllie. Planriktlinjerna för södra Hyllie ska fungera som ett grönt komplement gentemot den bebyggda stadsmiljön i andra delar av Hyllie ex. Hyllie boulevard och Hyllie Allé (Malmö stad 2017).
Södra Hyllie antas därmed ha en viktig roll för att uppfylla målsättningarna för hela Hyllieområdet. Planområdets geografiska avgränsning presenteras nedan i figur 1.
19
Stadsbyggnadsidén för planområdet centrerar kring att skapa en stadsmiljö bestående av en tät bebyggelse med en central park i samband med ett integrerat kulturlandskap med bymiljö. Detta skapar förutsättningar för en målsättningarna om en unik och attraktiv stadsmiljö med rikt stadsliv (Malmö stad, 2019).
Figur 1: Plankarta för stadsutvecklingsprojektet södra Hyllie (Malmö stad, 2019, s.4).
6. ANALYS AV PLANDOKUMENT
Detta avsnitt redogör för studiens resultat av den ideologikritiska analysen av det empiriska materialet. Analysen baserade utefter studiens frågeställningar: Underkategorierna kommer att undersökas i analysen utefter de begrepp och teoretiska ramverken som operationaliserats tidigare i denna studie.
20
6.1 Grönstrukturers roller i södra Hyllie
I detta delavsnitt eftersöks vad man kan läsa ut av det manifesta innehållet i plandokumenten för vilka grönstrukturer planeras, var finns de och varför?
6.1.1 Grönstrukturer som en del av södra Hyllies platsidentitet
I plandokumentet framställs en vision av södra Hyllie som anses vara en vägledande målriktning för hur planering och byggande ska genomföras. Vision lyfter faktumet att södra Hyllie är en del av ett gammalt kulturlandskap i Malmö, kallat Söderslätt som är karaktäriserat av bördig jord och höga naturvärden. Genom att nyttja den bördiga jorden och naturvärdena planeras södra Hyllie bli en plats där Malmö stad möter Söderslätt. (Malmö stad, 2019, s.11).
Malmö stads vision för södra Hyllie beskriver ett intresse för att skapa en samexisterande kontrast mellan stadsmiljö och kulturlandskapet, vilket anses vara en viktig faktor för att skapa ett attraktivt planområde.
Målsättningen med visionen är att skapa goda möjligheter för att erbjuda framtida invånare en stadsmiljö med rekreativa landskapskvaliteter. Malmö stad belyser dock att städer som bebyggs intill jordbruksmark anses vara oattraktivt, och att man genom södra Hyllie ska motbevisa fördomen genom att skapa unik miljö:
Det finns en tendens att städer blir vackrare från vattnet och fulare från land. Södra Hyllie ska bli annorlunda, här ska Malmö möta Söderslätt på ett vackert sätt (Malmö stad, 2019, s.11).
För att mötet mellan Söderslätt och Malmö stads ska ske på ett ”vackert” sätt läggs en tonvikt på att bebyggelse av bostäder och annan exploatering ska ske med hänsyn till jordbruksmarken och andra befintliga grönstrukturer. Malmö understryker också att befintliga grönstrukturer ska nyttjas i omvandlingen (Malmö stad, 2019, s.31).
Malmö stad menar att inkorporeringen av kulturlandskapets grönstrukturer i stadsutvecklingen understödjer en önskad hållbar och grön profil av stadsdelen, vilket anses attrahera nya invånare till södra Hyllie. Detta uppmärksammas särskilt i plandokumentet genom citatet:
Naturförutsättningarna, den goda jorden och det milda klimatet, gör att det sannolikt inte finns någon annan plats i Sveriges som har bättre förutsättningar för att skapa en riktigt grönskande stadsmiljö (Malmö stad 2019, s.31).
Att eftersträva en stadsdelsprofil som ingår i en symbios av stad- och naturmiljö är ett vanligt tillvägagångsätt inom planering och hållbar stadsutveckling menar Andersson et al. (2019).
En naturligmiljö med grönstrukturer är väsentliga stadsbyggnadselementet för att tillgodose bättre livskvalitéer för människors som samtidigt stimulerar kreativitet och innovation (Istenic
& Komac, 2019: Andersson et.al 2019). För att en stads- och naturmiljöprofil ska förverkligas har Malmö stad utsett två identitetsstärkande element, kultur och stadsodling som ska prioriteras i södra Hyllies grönstruktur planering (Malmö stad, 2019, s.54).
21
De identitetsstärkande elementen är nämnvärt inslag i samband med den nyliberala ideologin och platsmarknadsföring. Sager (2011) menar att förstärka den lokala platsidentiteten genom platsmarknadsföring är en viktig stadsutvecklingsaspekt för att medborgare ska lättare kunna identifiera sig själva med staden och för att undvika socialt utanförskap i stadsmiljön.
I plandokumentet återspeglas likande intentioner genom att prioritera en attraktiv identitet och identifiera nyckelelement som tillför södra Hyllies platsidentitet tidigt i planering:
Omsorg och hög kvalitet måste vara en del av det fortsatta arbetet om en attraktiv identitet ska uppnås. Planen beskriver vikten av att så tidigt som möjligt få attraktivitet i området. Det är viktigt att tidigt ringa in de nyckelåtgärder som i sin tur ger skjuts åt fortsatta kvalitativa och attraktiva satsningar (Malmö stad, 2019, s.54).
Utifrån Sager (2011) resonemang kan kultur och stadsodling tolkas som de primära gröna varumärkena för att stärka södra Hyllies platsidentitet. I samband med att stadsodling och kultur utpekas som primära varumärken är det därmed relevant för studien att granska hur dess två elementet placeras i kontext till tidigare litteratur och om platsmarknadsföringen präglas av en nyliberal agenda.
6.2 Grön platsmarkandsföring i södra Hyllie
I detta delavsnitt granskas det latenta budskapet som framförs i plandokumentet. Det innefattar att analysera utifrån det teoretiska ramverket om och hur grönstrukturer målas upp av en platsmarknadsföring i södra Hyllie
Nedan i figur 2 presenteras den geografiska avgränsningen av de grönstrukturer som anses viktigast för södra Hyllies platsidentitet.
22
Figur 2. Plankarta över södra Hyllie där stadsdelsparken, övre i rött och Vintrie medeltida bytomt, under i gult. (Malmö stad, 2019, s.33).
6.2.1 Kultur genom stadsdelsparken
Kultur utses till ett identitetsskapandeelement för södra Hyllies gröna profil, vilket marknadsförs genom stadsdelsparkens ekosystemtjänster (Malmö stad, 2019, s.54). I stadsdelsparken ska möjligheter för att utöva kulturella aktiviteter och rekreationsmöjligheter erbjudas, vilket enligt Malmö stad (2019) anses vara goda egenskaper som uppmuntrar integration och kulturell mångfald. Marknadsföringen av stadsdelsparken återkopplas till ett främjande av södra Hyllies kulturarv (Boverket, 2016). Omvandlingen av stadsdelsparken anses även vara ett viktigt stadsbyggnadselement för södra Hyllies stadsmiljö eftersom det även stärker den översiktliga gröna profilen av Malmö:
Stadsdelsparken ska bli planområdets viktigaste stadsrum. Att låta södra Hyllie växa runt en central park kommer göra att stadsdelen upplevs grön och bidra till bilden av Malmö som parkernas stad (Malmö stad, 2019, s.33).
Stadsdelsparken anses vara ett viktigt element eftersom det förverkligöra vision om ett stadsrum som karakteriseras av ett levande stadsmiljö och Malmö stads intention att tillsätta Hyllieområdet som Malmös nya stadskärna. För att södra Hyllie ska bli Malmös nya stadskärna med en levande stadsmiljö betonar Malmö stad (2019, s. 34) att stadsdelsparken måste ha attraktiva egenskaper som attrahera invånare från alla delar av Malmö (Malmö stad, 2019).
