Detta verk är licensierat under Creative Commons Erkännande- Ickekommersiell-Dela Lika 2.5 Sverige licens. För att se en kopia av denna licens, besök http://creativecommons.org/licenses/by- nc-sa/2.5/se/. Verket har publicerats i www.globalarkivet.se.
Studier på oroligt universitet
- Vill ni verkligen köra in, sir, säger vakten. Det är upplopp där inne. Kravallpolisen har avlossat tårgas och är där med sina hundar. Är ni rädd om bilen, bör ni inte åka in.
Vakten höjer bommen. Jag startar motorn, kör in på universitetsområdet, vänder och kör ut igen. En intervju med Chipo Hambira inne på University of Zimbabwe i Harare är inte att tänka på.
- Jag är 20 år och har vuxit upp i Harare. Min mamma arbetar för lantarbetarfacket och min pappa är elektriker. Jag är äldst av fyra systrar. På universitetet studerar jag
livsmedelsvetenskap, säger Chipo Hambira, när vi senare träffas på mitt kontor.
- Egentligen ville jag bli läkare, men jag hade inte tillräckligt bra betyg för det.
I mitten av februari började hon sin andra termin på universitetet, där hon ska studera sammanlagt fyra år. Att gå från den bundna undervisningen på lägre nivå till fria universitetsstudier var inte okomplicerat.
- Det var spännande att börja på universitet, men också tufft att ställa om till studierna där. Nu har vi bara tio procent lektioner med lärare och nittio procent egna studier. För att klara av studierna arbetar vi studenter mycket tillsammans.
Studierna på universitetet är svåra att planera för studenterna. Förra terminen var universitet stängt flera perioder på grund av lärarstrejker. Zimbabwes inflation på omkring 600 procent per år medför att lönerna behöver korrigeras ofta. Strejker är därför inte ovanliga.
- Vi började den här terminen med ett prov som vi egentligen skulle ha haft förra året. Provet gick inte att göra då på grund av strejkerna.
Statliga studielån
Studenterna kan finansiera sina studier genom statliga studielån, som de återbetalar när de börjat arbeta. Studiestödet liknar alltså vårt svenska system. Att få lånet att räcka till är inte lätt, särskilt för dem som bor på universitetet.
- För mig är det lättare att få ekonomin att gå ihop för jag bor hemma hos mina föräldrar.
Kravallpolisens närvaro på universitetet hade ett samband med studenternas besvärliga ekonomi. En månad efter terminsstarten hade studenterna fortfarande inte fått ut sina studielån på grund av en lärarstrejk. För att kunna lyfta lånen måste studenterna studera och det är inte möjligt så länge lärarnas arbete ligger nere. Studenterna demonstrerade för att få ut sina lån.
Några dagar före intervjun hade lärarna erbjudits ett lönelyft på 280 procent plus en höjning av bostadsbidraget med 300-600 procent, men det var inte tillräckligt för att de skulle lägga ned strejkvapnet.
- Demonstrationer förekommer ganska ofta men är normalt inte politiska. Orsaken kan vara sena utbetalningar av studielånen eller avloppsledningar som krånglar på universitetet.
Chipo Hambiras fritidsintressen är inte helt olika svenska ungdomars.
- På min fritid spelar jag basketboll och tennis. Fredags- och lördagskvällar kan jag gå på bio med kompisar eller lyssna på musik hemma hos någon av oss.
En märkbar skillnad mellan Sverige och Zimbabwe finns i det religiösa intresset. Kyrkan är mer påtaglig i en zimbabwiers liv än i svenskens.
- Jag är medlem i den anglikanska kyrkan. På onsdagskvällarna övar jag med kyrkokören och
på söndagarna går jag på gudstjänst. Som kristen kan jag inte gå och roa mig på de klubbar som finns på stan.
- Ett bekymmer är utbildningen. Med tanke på alla studieavbrott vet jag inte hur många år det kommer att ta innan jag blir klar med min examen. Universitetets rykte är inte heller längre det bästa. Därför kan det vara svårt att få jobb med en examen härifrån. Egentligen skulle jag vilja studera i Sydafrika, men kostnaderna är alldeles för höga för min familj.
Osäker framtid
Ett annat orosmoment är arbetsmarknaden i Zimbabwe. Mer än 70 procent av arbetskraften är utan jobb.
- Egentligen vill jag inte tänka på framtiden. Kanske måste jag klamra mig fast vid mina föräldrar för att klara mitt uppehälle.
I Zimbabwe beräknas var tredje vuxen vara drabbad av hiv eller aids. Inte bara den smittade med familj utan också samhällets utveckling påverkas av sjukdomen.
- Omkring 70 procent av alla som ligger på sjukhus har hiv eller aids. Fast alla känner till sjukdomen från radio, TV och tidningar och från diskussioner i kyrkan, så är det vissa som ändå inte vill lyssna.
Trots orosmolnen som seglar över Zimbabwes och Chipo Hambiras framtid ger hon inte alls något nedstämt intryck. Jag instämmer helt i hennes beskrivning av sig själv.
- Jag är gladlynt och utåtriktad och gillar att prata med folk. Och jag älskar att ha kul, utbrister hon med ett smittande skratt.
Viktor Svensson, Harare