Samrådsredogörelse
Av inkomna yttranden på samrådsförslaget 2019-X X-X X
Tillgänglighetsprogram för Hörby kommun
Samrådsredogörelse Hörby kommuns tillgänglighetsprogram Diarienummer: KS 2016/226
Projektägare: Kommunstyrelsen genom Magnus Archenholtz, tillförordnad samhällsbyggnadschef Projektledare, författare, layout och illustrationer: Ida Linné, miljöstrateg
Arbetet med att ta fram programmet har skett i dialog och med hjälp av kommunens olika förvaltningar, kommunens handikappråd och kommunens pensionärsråd.
Beslut om samråd fattades av Kommunstyrelsens arbetsutskott 2019-03-13, § 125.
Samråd hölls 30 mars - 31 maj 2019.
Epost:
kommunen@horby.se Postadress:
Hörby kommun
Kommunstyrelsen
Ringsjövägen 4
242 80 Hörby
Innehållsförteckning
Sammanfattning 4
Samrådsförfarande 4
Inkomna yttranden 4
Yttranden och kommentarer 5
Hörby kommuns nämnder och förvaltningar 5
Hörby kommuns rådgivande instanser 8
Brukarföreningar 9
Sammanfattning
Samrådsförfarande
Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutade 2019-03-13, § 125, att skicka förslag till tillgänglighetsprogram för Hörby kommun på remiss till samtliga nämnder samt kommunens handikappråd och pensionärsråd under perioden 2019-03- 14 till 2019-05-31.
Under samrådstiden gavs samtliga förvaltningar och nämnder i Hörby kommun samt kommunens rådgivande instanser handikapprådet och pensionärsrådet möjlighet att formellt yttra sig över förslaget. Även brukarföreningar som ingår i handikapprådet har haft möjlighet att yttra sig över förslaget.
Inkomna yttranden
Under samrådstiden inkom sex yttranden, vilka i denna samrådsredogörelse redovisas i sin helhet.
Synpunkter har lämnats av
Barn och utbildningsnämnden, bygg- och miljönämnden, kultur- och fritidsnämnden, socialnämnden, tekniska nämnden och Hörby rödakorskrets.
Inkomna yttranden utan något att erinra mot förslaget
Pensionärsrådet
Antagandehandling 2019-XX-XX 5
Yttranden och kommentarer
Denna samrådsredogörelse innehåller samtliga inkomna yttranden och kommentarer på dessa.
Hörby kommuns nämnder och förvaltningar
Barn och utbildningsnämnden
Formulerade fokusområden och mål är bra och rimliga.
Dock finns ingen kalkyl eller analys kring vilka kostnader som beskrivna insatser skulle medföra för Barn-och utbildningsnämnden. Förutsättningarna för de olika förvaltningarna är i dagsläget mycket olika vad gäller möjligheter till insatser.
Det behöver avsättas resurser/personal för att arbeta med de mål, riktlinjer och handlingar som beskrivs i programmet. Resurser för att arbeta med exempelvis lokal-/fastighetsanpassningar finns idag inte inom Barn- och utbildningsnämndens förutsättningar och gällande att tillgängliggöra information m.m. så finns det resurser i mycket ringa omfattning (inte i närheten för att hantera det som beskrivs i programmet).
Kommunens ställningstagande
En kalkyl över kostnader för tillgänglighetsåtgärder kan tas fram först när en handlingsplan tagits fram.
Programmets avsikt är att tydliggöra och ge information om vilka lagkrav som gäller nationellt. Programmet visar också hur ansvarsfördelningen ser ut. I Tillgänglighetsprogrammet står att läsa avseende resurser (sid 14) att kommunstyrelsen har ansvar för att avsätta medel för prioriterade tillgänglighetsåtgärder, som verksamheterna inte klarar inom egen budget.
Bygg- och miljönämnden
Tillgänglighetsprogrammet bedöms utgöra ett mycket omfattande och kommunövergripande underlag, där det synliggörs att arbetet med tillgänglighet påverkar kommunens alla delar.
Programmet redovisar delar av de krav som ställs enligt
Plan- och bygglagen på tillgänglighet, bland annat vid
allmänna platser och för enkelt avhjälpta hinder, utan att
gå ner till detaljnivå. Det hade dock varit bra om det även
nämns att det vid nybyggnation eller större ombyggnader
krävs att de utförs tillgängligt. Detta kan sedan återkopplas
till de mål som varje verksamhet ska ta fram själva, där
t ex Kommunservice fastighet skulle kunna ha som mål
att de ska fokusera särskilt på tillgänglighetsfrågor vid
nybyggnation och Bygg & Miljö skulle kunna ha det som ett
mål vid hantering av bygglov.
6 Antagandehandling 2019-XX-XX
Det finns inte tillräckligt med resurser på Bygg & Miljö för att kunna utföra tillsynen på t ex enkelt avhjälpa hinder effektivt. Det är bra att planen belyser detta, och bedömer att organisationen runt tillsynen av enkelt avhjälpta hinder behöver ses över.
I budget 2019 och planer 2020-2021 har
Kommunservice Fastighet beviljats 1 000 tkr per år för tillgänglighetsanpassningar.
Samhällsbyggnadsförvaltningen ser gärna att det finns en faktaruta om enkelt avhjälpta hinder på sida 27, då det nämns i löptexten där utan att det tidigare har förklarats.
Kommunens ställningstagande
Ett tydliggörande om lagkrav på tillgänglighet vid ny- och ombyggnation har lagts till på sida 9.
En faktaruta om enkelt avhjälpta hinder har lagts till på sida 22.
Kultur- och fritidsnämnden
Formulerade fokusområden och mål är bra och rimliga.
Dock finns ingen kalkyl eller analys kring vilka kostnader som beskrivna insatser skulle medföra för Kultur- och fritidsnämnden. Förutsättningarna för de olika förvaltningarna är i dagsläget mycket olika vad gäller möjligheter till insatser
Det behöver avsättas resurser/personal för att arbeta med de mål, riktlinjer och handlingar som beskrivs i programmet. Resurser för att arbeta med exempelvis lokal-/fastighetsanpassningar finns idag inte inom Kultur- och fritidsnämndens förutsättningar och gällande att tillgängliggöra information mm, så finns det resurser i mycket ringa omfattning (inte i närheten för att hantera det som beskrivs i programmet).
Kommunens ställningstagande
En kalkyl över kostnader för tillgänglighetsåtgärder kan tas fram först när en handlingsplan tagits fram.
Programmets avsikt är att tydliggöra och ge information om
vilka lagkrav som gäller nationellt. Programmet visar också
hur ansvarsfördelningen ser ut. I Tillgänglighetsprogrammet
står att läsa avseende resurser (sid 14) att kommunstyrelsen
har ansvar för att avsätta medel för tillgänglighetsåtgärder som
verksamheterna inte klarar inom egen budget.
Antagandehandling 2019-XX-XX 7
Socialnämnden
Förslaget till tillgänglighetsprogram är genomgripande och väl formulerat. Socialnämnden vill än dock lämna några synpunkter.
Ansvaret för lokalers tillgänglighet måste tydliggöras, förslagsvis genom en gränsdragningslista. Ansvar för att lyfta upp funktionshinderperspektivet är självklart varje verksamhets ansvar men om åtgärder för lokalanpassningar krävs bör ansvar för budgetmedel ligga hos fastighetsägare.
Som komplement till tillgänglighetsprogrammet ska en sammanhållen handlingsplan för kommunens samtliga lokaler arbetas fram.
Kommunens samhällsbyggnadsförvaltning ska ha medel för att kunna åtgärda de brister i tillgänglighet som rådet finner prioriterade och som kommunstyrelsen fattat beslut om att genomföra.
Vidare så är det nämndens uppfattning att det är det tidigare handikapprådet som omvandlas till tillgänglighetsrådet.
Det vill säga, att inga fler råd skapas men att det befintliga utvecklas.
Kommunens ställningstagande
Handlingsplanen kommer att innehålla förslag på en åtgärd att socialförvaltningen tillsammans med Kommunservice fastighet tar fram en gränsdragningslista där ansvaret för lokalernas tillgänglighet synliggörs.
Handlingsplanen kommer att innehålla förslag på en åtgärd att Kommunservice fastighet tar fram en plan för hur kommunens lokaler ska tillgänglighetsanpassas.
Det är samhällbyggnadsförvaltningens ambition att inga fler
råd skapas utan att det tidigare handikapprådet omvandlas till
tillgänglighetsråd. I samband med detta är rekommendationen
från förvaltningen att formerna för samarbetet i rådet ses över
och utvecklas.
8 Antagandehandling 2019-XX-XX
Tekniska nämnden
Tillgänglighetsprogrammet bedöms utgöra ett mycket omfattande och kommunövergripande underlag, där det synliggörs att arbetet med tillgänglighet påverkar kommunens alla delar.
Programmet redovisar delar av de krav som ställs enligt Plan- och bygglagen på tillgänglighet, bland annat vid allmänna platser och för enkelt avhjälpta hinder, utan att gå ner till detaljnivå. Det hade dock varit bra om det även nämns att det vid nybyggnation eller större ombyggnader krävs att de utförs tillgängligt. Detta kan sedan återkopplas till de mål som varje verksamhet ska ta fram själva, där t ex Kommunservice fastighet skulle kunna ha som mål att de ska fokusera särskilt på tillgänglighetsfrågor vid nybyggnation och Bygg & Miljö skulle kunna ha det som ett mål vid hantering av bygglov.
Det finns inte tillräckligt med resurser på Bygg & Miljö för att kunna utföra tillsynen på t ex enkelt avhjälpa hinder effektivt. Det är bra att planen belyser detta, och bedömer att organisationen runt tillsynen av enkelt avhjälpta hinder behöver ses över.
I budget 2019 och planer 2020-2021 har
Kommunservice Fastighet beviljats 1 000 tkr per år för tillgänglighetsanpassningar.
Samhällsbyggnadsförvaltningen ser gärna att det finns en faktaruta om enkelt avhjälpta hinder på sida 27, då det nämns i löptexten där utan att det tidigare har förklarats.
Kommunens ställningstagande
Ett tydliggörande om lagkrav på tillgänglighet vid ny- och ombyggnation har lagts till på sida 11.
En faktaruta om enkelt avhjälpta hinder har lagts till på sida 27.
Hörby kommuns rådgivande instanser
Handikapprådet
Handikapprådet beslutar att inte lämna något gemensamt yttrande.
Pensionärsrådet
Pensionärsrådet har inga synpunkter på innehållet i
samrådshandlingen.
Antagandehandling 2019-XX-XX 9
Brukarföreningar
Hörby rödakorskrets
Jag vet inte i vilken omfattning Handikapprådet tidigare varit involverat i framtagandet av förslaget till programmet – men om det endast var på mötet den 15 maj som frågan varit med på dagordningen så har rådet knappast deltagit i dialog eller varit en hjälp – snarare har man samrått förslaget med deltagande organisationer – hur har det hanterats i deltagande nämnder?
Kommunens ställningstagande
Handikapprådet har varit delaktiga i framtagandet av programmet under följande tillfällen:
Oktober 2018: Handikapprådet fick en presentation av nulägesanalysen och rådet hade en workshop kring förslag på lämpliga mål för programmet.
December 2018: Brukarorganisationerna träffade en
representant från arbetsgruppen som presenterade förslaget om ett tillgänglighetsråd. Former för rådets delaktighet och utveckling i det fortsatta arbetet med tillgängligheten i Hörby kommun var uppe för diskussion.
Maj 2019: Handikapprådet fick möjlighet att ställa frågor samt lämna ett yttrande över samrådshandlingen till tillgänglighetsprogrammet under ordinarie möte i rådet.
Samtliga nämnder ingår i Handikapprådet och programmet har remitterats till dessa. Nämndernas samtliga synpunkter är redovisade i Samrådsredogörelsen (denna handling).
Utan mycket kunskap inom sakområdet eller om hur kommunen styrs och arbetar i praktiken lämnar jag nedanstående kommentarer:
Under ”Inledning” i stycket om varför ett
tillgänglighetsprogram anges att det handikappolitiska programmet antogs 2002 – borde det vara en åtgärd i handlingsprogrammet eller ska det bara nämnas i det här föreslagna programmet? På vilket sätt får tillgänglighetsprogrammet styrande effekt? – ska det fastställas av kommunstyrelse/kommunfullmäktige?
Kommunens ställningstagande
Formuleringen kring det handikappolitiska programmet har förtydligats.
Tillgänglighetsprogrammet antas i kommunens högsta instans,
kommunfullmäktige, och blir ett styrande dokument för hela
Hörby kommuns organisation.
10 Antagandehandling 2019-XX-XX
Under rubriken ”Tillgänglighetsprogrammets omfattning”
anges några punkter och då är formuleringen sådan att programmet riktar sig till personer som har dessa
”funktionshinder”. Bör omformuleras. Omfattas även personer som har svårt att förstå svenska, dvs nyanlända?
Under målformuleringen om kommunikation anges att
”Alla” människor ska kunna kommunicera med kommunen.
Min erfarenhet av att mejla kommunens tjänstemän är att man mycket sällan får svar!
Kommunens ställningstagande
Texten i Tillgänglighetsprogrammets omfattning på sida 7 har formulerats om.
Sista punkten i punktlistan har ambitionen att det omfattar alla med någon form av svårighet att förstå språket.
På sid 15 om upphandling anges att krav på tillgänglighet kan ställas när man köper produkter och tjänster: där anges vid avrop från ramavtal – men det måste gälla även när man upprättar ramavtalen och då kanske det är extra viktigt.
Kommunens ställningstagande
Formuleringen om krav vid upphandling har förtydligats.
Vid upprättande av ett ramavtal görs en upphandling. Ställer vi krav i samband med upphandlingar, enligt föreslagen riktlinje i programmet, så innefattar det att krav ställs vid upprättande av ramavtalen.
På sid 16 under ”Ansvar och roller” anges en viktig förutsättning vara samverkan och samarbete – bl.a. med föreningar osv. Mycket bra att detta skrivs ut konkret!
Ska verkligen kommunstyrelsen samordna
tillgänglighetsåtgärder? Genom dokumentet talas mycket om åtgärder, men lite nämns om hur man hittar och hanterar resp. prioriterar behov som ju måste föregå åtgärder.
Kommunens ställningstagande
För att skapa en helhetsbild bör åtgärder för en ökad tillgänglighet samordnas av kommunstyrelsen, vilket föreslås i programmet. Det är verksamheterna själva som ska ta fram handlingsplaner för åtgärder. De har god kännedom om sina egna verksamheter och budget samt har Tillgänglighetsprogrammet, där lagstiftningen finns med, som stöd. Detta innebär att de har alla möjligheter att ta fram en prioritering utifrån allvarlighetsgrad och lagkrav.
Eftersom tillgänglighetssamordnaren kommer att redovisa
handlingsplanerna för tillgänglighetsrådet, kommer även
brukarorganisationerna att få möjlighet att inkomma med
synpunkter kring prioriteringar.
Antagandehandling 2019-XX-XX 11
Tillgänglighetssamordnarens uppgifter bör samordnas med
vad som står i reglementet för ”Tillgänglighetsrådet”. Hur säkerställer man att ”Tillgänglighetsrådet” omfattar ”rätt”
organisationer och att de kan delta aktivt i rådet?
Kommunens ställningstagande
Tillgänglighetrådet bör vara en part i kommunens
tillgänglighetsarbete men bör också vara en rådgivande instans för mer än arbetet med tillgänglighetsprogrammet i kommunen.
Utöver det ansvarsområde som anges i tillgänglighetsprogrammet så är formerna för samverkan i tillgänglighetsrådet något som rådet behöver utarbeta för sig själv och kan därför inte besvaras i detta program. Detta för att samverkan och arbetet i rådet ska fungera så optimalt som möjligt. Hela rådets utformning och ingående föreningar kan därmed inte besvaras enskilt av tillgänglighetsprogrammet.
Under ”Nuläge” anges att inget objekt i inventeringen var utan anmärkning mm vilket verkar indikera att behoven är stora – om den slutsatsen ska dras så bör det tydligare framgå av programmet att det finns stora behov så att man visar att det finns motiv till att snarast ta itu med dessa åtgärder. Då jag inte är insatt i dessa frågor vet jag inte hur det förhåller sig, men fyller kommunen de krav som olika lagar ställer? Det låter underligt att hälften av intervjupersonerna skulle ha en kollega med funktionsnedsättning……
Kommunens ställningstagande
I nulägesanalysen inventerades ett urval av kommunens byggnader och offentliga miljöer för att utgöra en grund för arbetet med programmet. Nulägesanalysen kan inte anses ge en heltäckande bild av tillgängligheten i kommunen då en mycket liten del av kommunens totala andel objekt inventerades.
Under inventeringen var inget av de inventerade objekten utan anmärkning, dock bedömdes många brister vara enkelt avhjälpta hinder.
Tillgänglighetsprogrammet ska stå sig över tid, vilket innebär
att detaljer kring själva tillgänglighetsarbetet inte är aktuella
i programmet. För att kunna besvara frågan om kommunen
uppfyller kraven, krävs en fullständig inventering av all fysisk
miljö, alla verksamheter och hur de bedriver sitt arbete, som i
nuläget inte har varit möjlig att genomföra.
Hörby kommun Ringsjövägen 4
242 80 Hörby Epost: kommunen@horby.se
Telefon vxl: 0415-37 80 00 Hemsida: www.horby.se
