”Vi är ju viktiga för barnen på alla sätt” En studie om elevers självbild och relationsbyggande i skolan. Malin Snygg Fagéus

”Vi är ju viktiga för barnen på alla sätt”

En studie om elevers självbild och relationsbyggande i skolan.

Malin Snygg Fagéus

Examensarbete 15 hp Vårterminen 2010

Handledare: Margareta Redegard Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap

Arbetets art: Examensarbete, 15 hp Lärarprogrammet Titel:

Författare: Malin Snygg Fagéus Handledare: Margareta Redegard

ABSTRACT

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilken inverkan pedagogers

relation kan ha på elevers självbild, samt vilka strategier som används

för att bygga relationer. Undersökningen är en kvalitativ undersökning

som genomfördes med intervjuer. Totalt intervjuades 5 pedagoger, och

alla intervjuer följde samma intervjuplan. Resultatet visar att relationer

är mycket viktigt för att stärka elevers självbild, relationskompetens är

en egenskap som inte kan läras in, men det är ändå viktigt som blivande

pedagog att ta del av det i utbildningen. Inga speciella strategier används

för att skapa relationer till eleverna, men SET används av lärarna

speciellt i de yngre åldrarna. SET ses som en viktig del i

relationsbyggandet i skolan och det är viktigt att det finns på schemat.

1 INTRODUKTION ... 3

2 BAKGRUND ... 4

2.1 Symbolisk interaktion. ... 4

2.1.1 Självbilden formas i sociala samspel ... 5

2.1.2 Faktorer som påverkar elevernas bild av sig själva ... 6

2.2 Relationens betydelse för elevers självbild ... 6

2.2.1 Läraren som förebild ... 7

2.2.1 Vikten av konsekventa lärare ... 9

2.3 Strategier för att stärka elevers självbild ... 9

2.3.1 Observation och samtal ... 9

2.3.2 Social emotionell träning. ... 10

3 SYFTE ... 11

4 METOD ... 12

4.1 Kvalitativ metod ... 12

4.1 Forskningsetiska principer ... 12

4.2 Urval ... 12

4.3 Genomförande ... 13

4.4 Felkällor ... 13

4.5 Bearbetning ... 13

5 RESULTAT ... 14

5.1 Relationens betydelse för självbilden ... 15

5.1.1 Motivationshöjande ... 15

5.1.2 Främjar lärandet ... 16

5.1.3 Sammanfattning ... 17

5.2 Pedagogernas strategier för att bygga relationer ... 18

5.2.1 Inga speciella strategier ... 18

5.2.2 Arbete med SET ... 19

5.2.3 Sammanfattning. ... 20

6 DISKUSSION OCH ANALYS ... 22

6.1 Relationens betydelse för självbilden. ... 22

6.2 Strategier för att bygga relationer. ... 23

6.2.1 Arbetet med SET. ... 24

6.3 Avslutande reflektioner. ... 25

7 REFERENSER ... 26 BILAGA

1 INTRODUKTION

Jag har varit med om ett projekt på högskolan som kallas ”skolövertagning”. Detta innebär att ett antal studenter tar över ett arbetslag under ett par veckor. Vi studenter fick ta över alla arbetsuppgifter som en lärare har. Dels i klassrummet men även det administrativa arbetet, som planering och möten med kollegor och annan verksam personal på skolan.

Under skolövertagningen upptäcktes att lärararbetet kräver mycket mer än bara vanliga ämneskunskaper, som matematik och svenska. Läraren har även ett ansvar för att skapa en relation och arbeta med elevernas självbild. Eleverna ser sig ofta genom betraktarens ögon och då blir vi som lärare viktiga aktörer i att skapa en positiv självbild hos eleverna. Genom att skapa goda relationer till eleverna, och att hela tiden framhålla det positiva i elevernas arbete och deras sätt att vara, kan vi kanske skapa ett ökat självförtroende. Får man negativ uppmärksamhet hela tiden, och har en negativ relation till den som ska värdera ens kunskaper kanske man som elev börjar tro mer och mer på detta och på så sätt skapar eleven en negativ självbild som i sin tur skapar dåliga resultat. Att hitta något som varje elev är bra på och framhålla detta i skolan är viktigt för elevens självbild. I Lpo94 (1994, kap 1) står det att:

eleven skall i skolan möta respekt för sin person och sitt arbete. Skolan skall sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet och vilja och lust att lära.”…” Varje elev har rätt att i skolan få utvecklas, känna växandets glädje och få erfara den tillfredsställelse som det ger att göra framsteg och övervinna svårigheter.

Detta är enligt vad jag har erfarit grundläggande för att arbeta med elevers självbild.

Mina egna erfarenheter om ämnet är många, känslan av att bara känna att man duger som person, att ha en god relation till läraren har stor betydelse för självbilden. Ett uppmuntrande leende, en klapp på axeln har stor skillnad i hur man värderat sig själv, särskilt om det kommer från en person som man verkligen ser upp till och ser som en värdefull person. Intresset har därför riktats mot pedagogernas tankar om vikten av relationsbyggande och vilken betydelse de anser att den och de själva kan ha för elevers självbild.

Vid starten av denna rapport var vi två som påbörjade undersökningen. Bakgrunden och empirin har vi samlat in tillsammans men på grund av tidsbrist så har vi gått skilda vägar i arbetet. Vad jag har valt att fokusera på i rapporten är pedagogernas betydelse för elevers självbild, samt olika strategier för relationsbyggande.

2 BAKGRUND

I bakgrunden presenteras inledningsvis hur vi människor interagerar med varandra och hur vår bild av oss själva formas utifrån symbolisk interaktionsteori. Därefter redovisas relationens betydelse för elevers bild av sig själva. Till sist nämns mycket kortfattat något om pedagogers strategier för att stärka elevers självbild.

2.1 Symbolisk interaktion.

George Herbert Mead menar att människan utvecklas genom ett visst utbyte av symboler som finns i interaktionen mellan människor. Människan har också en förmåga att reflektera över en viss händelse samt att kunna anpassa sitt egna beteende till olika händelser i framtiden (Cuff och Payne, 1979).

Enligt Trost och Levin (1999) kan symbolisk interaktionism liknas vid en verktygslåda. I denna finns det olika verktyg som hjälper till att förstå det mänskliga beteendet, samt känslorna hos en människa. Det finns olika hörnstenar som är av vikt i denna verktygslåda:

• Hur människan definierar interaktionen.

• Interaktionen är alltid social mellan människor.

• Symboler hjälper människan att interagera.

• Vi är aktiva och beter oss på ett visst sätt.

• Människan befinner sig i nuet.

I definitionen av situationen menar Trost och Levin ( 2004) att vi handlar utifrån hur vi som människa uppfattar en situation. Men vi kan alltid ändra vår uppfattning av en situation och därmed ändrar vi vårt beteende. Den andra viktiga hörnstenen är att all interaktion är en social företeelse. Vi interagerar med människor både verbalt och med vårt kroppsspråk. Men vi kan även interagera utan något språk, detta sker när vi som människa ställs inför en situation där någon förväntar oss att agera, men vi gör ingenting. Även om vi inte interagerat verbalt så har man ändå skapat en interaktion.

Att vi interagerar med hjälp av symboler betyder att när vi använder verbalt språk så använder vi ord, ord med en specifik innebörd blir symboler. För att dessa ska kunna uppfattas rätt så bör människor som interagerar med varandra ha samma förståelse för dessa ord, att de betyder samma sak för alla inblandade. För att dessa ord ska bli symboler är det viktigt hur en situation värderas och definieras. Den fjärde punkten ovan beskrivs av Trost och Levin att vi som människa inte är olika egenskaper utan beter oss på ett visst sätt i olika situationer. Vi har inte egenskapen att vara lugn, utan vi beter oss lugna i en viss situation som uppstått. Den sista punkten, att vi finner oss i nuet kan beskrivas som att vi människor befinner oss i nuet och att en viss handling som sker i en situation är inte lika självklar i nästa situation. Vi som människor kan förändra oss men vårt beteende är inte bestämt utifrån hur vi reagerar i en viss situation (Trost och Levin, 2004).

Imsen (1999) skriver om fenomenologi: att den sätter den subjekta upplevelsen en människa har i centrum. Det är subjektiva uppfattningar och åsikter som en människa har som ligger bakom deras handlingar. Den subjektiva innebörden som finns i varje handling måste man skapa sig en bild av för att kunna förstå varför människor

handlar på ett visst sätt. I varje steg av handlingen finns det en innebörd men de kan vara olika före handlingen, under handlingen och efter handlingen. Och innebörden kan även vara annolunda efter handlingen så människan ska förklara den.

Aspelin (1999) förklarar att sociala band mellan individer är dynamiska. Dessa fenomen förändras i takt med varje ny situation som man upplever. Även genom nya sekvenser i kommunikationen så ändras det sociala bandets utformning. När vi är tillsammans med olika människor som vi har ett socialt band till så ändras bandets utformning i takt med det som uttrycker i varandras närvaro. De sociala banden är aldrig absoluta utan de testas alltid.

2.1.1 Självbilden formas i sociala samspel

Enligt Angelöw (2009) är det sätt på vilket vi lever våra liv inte något som vi utformat och bestämt helt själva. Det finns sociala roller som påverkar det individuella beteendet. Dessa roller är något vi till stor del tar på oss omedvetet. Det sker så att vi i oss själva införlivar uppfattningar, normer och värderingar som kommer utifrån oss själva. I ett samhälle eller i en viss grupp finns det t.ex.

förväntningar på hur man ska uppföra sig eller vilka åsikter man bör ha. Dessa förväntningar tar vi till oss och gör dem i viss mån till våra egna. De är med och formar vår roll. Vi tillskriver oss själva och andra en mängd egenskaper och personlighetsdrag. Detta grundar vi till viss del på information som vi får till oss i mötet med en annan individ. Något som är vanligt är att vi sedan även lägger till extra egenskaper, som vi inte har några egentliga belägg för, hos den andra människan. Det är bara våra egna slutsatser, något som vi antar om den andra människan. ( a.a )

Kontakten kan delas in i två huvudområden. Olofsson och Sjöström (1993) benämner dessa som verbal kontakt och icke verbal kontakt. Självbilden hos en individ inte utformas i ett tomrum. Individens självbild är ett resultat av den tolkning som görs av individens sociala samspel. Med detta menas att det sociala samspelet är en komplicerad företeelse, och är hela kontakten mellan två eller fler människor. Den symboliska kommunikationen är den största och avgörande delen som skiljer människor från djur. Det är också den symboliska kommunikationen som gör det sociala samspelet blir så svårt, trots att det från början verkar så enkelt. Det sociala samspelet utspelar sig mellan minst två varelser. Båda två har möjligheten att kunna påverka situationen utifrån sina egna intressen. Olika händelser och situationer, som missförstånd, falskhet, svårigheter att komma överens, makten i samspelet är ojämnt fördelat, kan göra att samspelet komplicerat. Individen eller individerna som har mest makt i det sociala samspelet, har störst möjlighet att påverka en annans individ självbild. (a.a)

Hur individen utvecklas i samspel med omgivning skriver Mead tolkad av Imsen (1999) om. Man kan inte som individ utvecklas av sig självt utan det sker i olika samspel med andra individer. Att kunna öppna sig för omgivningen förutsätter att man som individ kan skilja på sig själv och andra människor (psykologiskt separation). Att ha en medvetenhet om sig själv, att se sig själv som objekt, betyder att ha självkänsla. Genom att kommunicera med omgivningen så skapas en objektiv självmedvetenhet. Vi lär genom andras reaktioner på oss själva.

2.1.2 Faktorer som påverkar elevernas bild av sig själva

Taube (2007) beskriver att det finns flera faktorer som påverkar en individs självvärdering. Det kan vara en jämförelse med sitt upplevda jag och sitt ideal-jag (hur man vill vara). En annan viktig faktor är individens egen uppfattning om hur andra personer värderar honom eller henne. Detta brukar kallas social-jaget. Den tredje faktor är hur individen uppfattar sitt real-jag. Dessa tre faktorer påverkar individen på ett ganska komplicerat sätt. En alldeles för stor skillnad mellan ideal- jaget och kan sänka självvärderingen. Vilken miljö vi arbetar inom, och hur vår uppväxt var, skiljer individerna åt i vilka områden som anses viktiga för dem.

Misslyckas man i ett område som anses viktigt för individen är det mer känsligt för självvärderingen än om individens skulle misslyckas inom ett område som ej anses vara viktigt. Men framgång inom ett visst område kan även leda till att individen får ökad självvärdering och självbild inom ett annat område. Taube (2007) anser även att elevers självbild utvecklas genom inflytandet från andra personer i omgivningen och viktiga personers värderingar. Självbilden består av många värderingar och tolkningar av jagets egenskaper och dess förmågor och även relationen till andra. Så det finns många olika sätt som elever kan värdera sig själva på och skapa sin självbild. Ett av dessa sätt är att man värderar sig genom andras ögon som Taube skriver. Hon skriver även om ”spegeljaget”, som innebär att elevers självuppfattning och självbild skapas av hur andra i närmiljön uppfattar dem, och dessa personer värderar dem (a.a).

De finns tre viktiga delar i hur vi föreställer oss själva. Aspelin (1999) tolkar Charles Horton Cooleys föreställning om spegeljaget, att en individ lever i andras individers medvetenhet även om hon eller han är fysisk ensamma. Hur vi beter oss själva inför andra personer, hur vi tror att den andra personen uppfattar detta och bedömer oss och om vi känner självkänsla, förödmjukelse eller att vi känner oss stolta.

För att förklara och förstå lärare och elev relationen kan vi enligt Aspelin (1999) utgå ifrån olika perspektiv. De psykologiska begrepp som kan användas för att för att förklara detta är självkänsla, självkontroll, självdisciplin, självförtroende, självförverkligande och självvärdering. Utifrån olika synvinklar försöker man visa hur intrapersonella fenomen, alltså de processer som styr individernas inre, och även deras relationer gentemot andra människor. Genom denna process så försöker man förstå de interna omständigheter som kontrollerar relationen mellan lärare och elev.

2.2 Relationens betydelse för elevers självbild

Det är grundläggande för en lärare att skapa en god relation till eleven. Att ha en positiv relation lärare till elev som är byggd på tillit, omsorg och förståelse är viktiga byggstenar för att eleven ska bli motiverad i det dagliga arbetet och att ska motivation hos eleven. Webster-Stratton (2004) skriver att positiva relationer mellan lärare och elev är viktigt för hur barnet kommer att utvecklas. Från läraren krävs det en vilja att komma närmre både eleven och föräldrarna. Det är ingen lätt uppgift, men läraren kan bli en viktig modell för eleverna hur man kan skapa relationer på ett positivt sätt samt att ha omsorg om en annan person. Positiva relationer gör också att eleverna kan stärka sin självbild och hur de ser sig själva, även emotionellt kan eleven utvecklas. För att en elev ska kunna prova nya idéer, kunna misslyckas och kunna stärka sina skolkunskaper är det viktigt med positiva relationer.

Relationen mellan lärare och elev innefattar mycket enkelt två parter, läraren och eleven menar Aspelin (1999). Dessa två parter är även två individer, som handlar utifrån sina egna intentioner. De är även sociala aktörer, som betraktar sig själva utifrån varandras och andra personers perspektiv, och utifrån dessa så regleras deras beteende. Birnik (1998) menar att läraren ska vara hjälpsam och stödjande mot eleven, samt att acceptera dem som de är, trots att de kanske inte tycker samma sak.

Imsen (1999) skriver att lärare konstruerar en egen förståelse hur skolmiljön ska vara. Detta sker genom deras egna ideer om hur en god undervisning ska vara.

Samma sak sker med eleverna, de skapar också en egen uppfattning om hur skolan ska fungera samt hur det ska vara att gå i skolan. En tyst överenskommelse skapas genom samspelet i klassrummet mellan lärare och elev.

Relationen är människans livsnerv nämner Nilsson (1993). Vi har under hela våra liv en mängd relationer till en mängd olika människor. Dessa människor omkring oss påverkar hur vi tänker och agerar och känner. Relationer är nödvändiga för oss. De är något som vi inte klarar oss utan. Att vara en del utav en positiv relation innebär att man får känna sig trygg, bekräftad och även behövd. För den psykiska såväl som den fysiska hälsan är detta en nödvändighet. En relation kan dock inte ses som någonting fristående och separat. Den måste ses som i ett sammanhang av sociala processer.

Samtidigt som vi behöver dessa relationer till andra människor för att känna samhörighet måste vi också hålla ett visst avstånd till dem. Det är så att vi måste få lov att känna oss som en enskild individ med eget tyckande och tänkande. I en relation måste man alltså sträva efter att upprätthålla en viss balans mellan att vara beroende och oberoende.

Det pedagogiska arbetet med elever i skolan tar sin riktning utifrån vilken människosyn vi har skriver Åhs (1998). Det blir alltså viktigt att vara medveten om vilka tankar man har kring de människor som omger en. På så vis blir det lättare se om de pedagogiska strategier man använder sig utav verkligen tjänar det mål man önskar uppnå. Han skriver även om att det finns många saker som har inflytande över hur människan förhåller sig till sig själv och människor omkring. En nyckeldel i detta är vilken självupplevelse man har. Människan strävar ständigt efter att kunna höja upp sin självbild. För barn är skolan en stor del utav vardagen. Det spelar då alltså stor roll hur ett skolbarn uppfattar bilden av sig själv som elev. Att känna sig kompetent stärker den positiva bilden. Dock är många delar i vanligt skolarbete upplagda så att många riskerar att sänka sina självbilder. En annan nyckeldel i hur vi förhåller oss till oss själva och andra är att människan har ett behov av samhörighet.

Vi måste helt enkelt få ha relationer till andra människor. Att få vara en del utav positiva samspel är en nödvändighet för att bevara den psykiska hälsan.

2.2.1

Läraren som förebild

För att förstå individer i samspel, eller brist på det, anser Nilsson (1998) att man måste kunna ge förståelse åt individens underliggande människosyn. Denna styr deras uppfattning om både sig själva och andra i sin omgivning. Det styr även tolkningen av andra individer avsikter och deras handlingar, och detta är i sin tur viktigt och avgörande hur individerna beter sig mot varandra. Vilken människosyn en individ får eller skaffar sig beror på många olika faktorer, den sociala bakgrunden, yrke, livserfarenheter, utbildning. Det finns många uppfattningar runt omkring som

skola, massmedia, vetenskap och föräldrar förmedlar till individen. En del av dessa uppfattningar konkurrerar med varandra medan andra stämmer helt överens.

Jacobsen (2004) berättar om hur svårt det kan vara att helt förstå relationen mellan en lärare och dennes elev. Detta beror mycket på att det en lärare visar utåt ofta skiljer sig ifrån vad han/hon verkligen känner inom sig. Den lärare som förefaller vara sträng kan mycket väl vara densamme som verkligen är engagerad i dem. I arbetet som lärare blir man även en modell för sina elever. De iakttar läraren och dennes förhållningssätt varje dag i skolan. Sådana saker som lärarens kroppsspråk, aktivitetsnivå och humör påverkar eleverna i hög grad. Precis som man har chans att vara en positiv modell för sina elever, finns även risken att man kan bli en negativ modell. En negativ modell kan tex. genom att vara hård eller undflyende skapa otrygga eller uttråkade elever. (a.a)

Vikten av att vara autentisk framhåller Jacobsen (2004).Detta betyder att man som lärare hela tiden bör sträva efter att vara äkta, att vara sig själv. För att klara detta måste man lära känna sig själv så att man vet vad man verkligen kan och vad det egentligen är man vill. Om man har den kunskapen om sig själv så blir det mycket lättare att arbeta målmedvetet på ett positivt sätt. Det betyder ju att man inför sina elever lättare kan motivera varför man gör som man gör i klassen, något som annars inte alltid är en självklarhet. Att arbeta på ett äkta, eller autentiskt, sätt innebär också att man klarar av att erkänna när något känns svårt eller när man inte har ett direkt svar på något. Det innebär även att man står för vad man säger och att man kan erkänna när man haft fel. Om man arbetar autentiskt blir det naturligt att bjuda på sig själv. Författaren menar att acceptera sig själv är en förutsättning för att kunna till fullo acceptera sina elever. Genom accepterandet av sin egen person kan man även kosta på sig att vara mer flexibel i sin lärarroll. Detta på grund av att man då inte ständigt behöver skydda eller försvara sitt eget jag. Man kan känna sig äkta och behöver inte begränsa sig i förhållandet till andra. Vet man var man ”kommer ifrån”

är det också lättare att sätta upp mål för vart man är på väg. Och vet man vart man är på väg blir det lättare att motivera sina handlingar inför eleverna. Man kan stå för sitt ord och vara ärlig. Att ibland känna sig förvirrad i sin lärarroll eller behöva erkänna att man inte har svar på alla frågor behöver då inte betyda att världen rasar samman.

(a.a)

Normell (2004) skriver att vi är vana att agera på ett visst sätt i olika situationer.

Oftast är detta något vi inte tänker på just i den givna stunden. Sättet vi agerar på sitter djupt rotat i oss, det är handlingssätt som arbetats fram på grund av våra tidigare erfarenheter. Ibland känner vi dock en vilja att förändra vårt sätt att agera.

Detta kan vara en mycket svår uppgift även i de fall då vi vet att det är nödvändigt.

Trygga relationer är ofta nödvändigt för att man ska lyckas med en sådan förändring.

Man måste känna sig säker på att få uttrycka både positiva och negativa känslor utan att vi blir avvisade, hånade eller kritiserade. Upplever man att de relationer man har är av sådan positiv art kan man tillåta att öppna sig och tala med andra om sina känslor och hur man upplever situationer. Detta gäller såväl lärare som elever.

Genom att sätta positiva krav på eleverna regelbundet i skolan, och att vi alltid förväntar oss det bästa av eleverna så kan man stärka deras egen självbild att de klarar av saker skriver Thunman och Palm (2006) i sin artikel. Genom detta växer eleverna som människor och kan bättre bidra till klassens positiva utveckling.(a.a)

Liksom Thunman och Palm skriver Jacobsen (2004) om att det hör till lärarens arbete att ställa krav på sina elever. Det är en makt de har och som bör användas på bästa sätt. Lärare ställer krav på att deras elever ska anstränga sig och göra sitt bästa, krav på att de ska samarbeta som en grupp o.s.v. Han menar att genom dessa krav så visar läraren att han/hon tror på elevernas förmåga att prestera och att eleverna på så vis utvecklas. Läraren är en auktoritet som eleverna möter nästan dagligen. En vuxen som vare sig denne vill eller inte, blir en slags förebild för sina elever. Jacobsen menar att man som en sådan förebild är en innehavare av stor makt.

2.2.1 Vikten av konsekventa lärare

En elev som saknar självförtroende är mycket svårare att lära känna då de hela tiden är inriktade på att försvara sig själv menar Webster-Stratton (2004. De ger väldigt lite respons och avvisar ofta lärarens försök att nå fram till dem. Här är det viktigt att man som lärare är konsekvent och inte ger upp, och att man hela tiden visar uppmuntran samt omsorg. I detta fall kan läraren vara avgörande för elevens utveckling. Studier har visat att man som elev som kommer från ett hem där de blivit utnyttjade eller avvisade, kan utvecklas positivt om det finns någon närstående som släkting eller lärare som eleven kan skapa en nära relation till. Vissa barn litar inte på sin egen förmåga att skapa meningsfulla relationer. De pratar ofta negativt om sig själv när de använder självprat. Genom att vara konsekvent i sin attityd gentemot dessa elever, kan läraren ersätta deras negativa prat om sig själv med en positiv självbild. (a.a)

Taube (2007) uttrycker att om en elev ska få tillbaka sin tillit till sig själv krävs det flera upplevelser av positiv framgång som eleven ska ha uppnått självständigt. När man ser att en elev är på väg in i en ond cirkel är det viktigt att känna till alla de olika faktorer som påverkar både positivt och negativt på utvecklingen.

2.3 Strategier för att stärka elevers självbild

2.3.1 Observation och samtal

Observationer av eleven i klassrummet är det vanligaste sättet att få reda på en elevs självbild framhåller Taube (2007). Läraren kan öka sin medvetenhet om elevers självbild genom att ställa frågor till sig själv för att öka sitt eget medvetande. De frågor man kan ställa sig som pedagog är; Vilka kommentaren fäller eleven som sig själv i skolan och om kamratrelationer? Finns det en rädsla för att prata högt i klassen vid t.ex. diskussioner? `Sätter eleven upp för höga mål för sig själv? Genom individuella samtal kan man försöka stoppa den onda cirkeln. Genom att vara lyhörd under samtalet och respektera barnets åsikter kan man påverka att barnets så småningom kommer att respektera sig själv samt att acceptera sig själv. Viktigt är också att utnyttja alla tillfällen för att lyfta fram barnets positiva sidor men att samtidigt kunna vara ärlig mot dem och säga vad de har svårt med. På så sätt kan man få barnet att inse att deras svårigheter inte behöver döljas, att de är helt ok. (a.a)

2.3.2 Social emotionell träning.

SET är utvecklas ifrån andra liknande beteendemetoder. SET består av några moment som har flera övningar att genomföra. Dessa övningar är utvecklade för att lära eleverna i skolan att öka sin motivation, hantera de känslor som kan komma upp samt att öka dem sociala kompetensen. Ofta handlar det om rollspel som ska genomföras både i skolan och utanför. En arbetsbok finns i varje årskurs och läraren ska leda arbetet.

Kimber (2004) skriver att syftet med att arbeta med social emotionell träning är att förbättra och stärka elevens känslomässiga och sociala utveckling. Arbetet med SET sker för att stärka värdegrundsarbetet, eleverna ska få lättare att lära sig och skapa en jämlikhet i klassen.

Hon uttrycker också vikten av att utveckla elevers KASAM. KASAM består av tre delar, begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Med begriplighet menas att eleven kan begripa den inre och yttre värld. Det som sker utanför individen är begripligt Hanterbarhet betyder att eleven kan hantera omvärldens krav som finns.

Det finns resurser att hantera de krav som kommer. Med meningsfullhet menas att eleven känner att det finns mening med att möta de krav som omvärlden kräver. Det finns ett värde i att möta utmaningarna. Genom att ha en hög känsla av sammanhang kan eleven möta utmaningar på ett bättre sätt.

Genom att ha en god självkännedom kan eleven på ett positivt sätt bedöma sina egna förmågor. ( a.a )

3 SYFTE

Syftet med detta arbete är att undersöka hur lärare bygger relationer till sina elever, hur de ser på relationens betydelse för elevers självbild samt att undersöka vilka strategier de har för att bygga relationer till sina elever utifrån följande fråge- ställningar:

• Vilken roll spelar pedagogens relation för eleverna för elevers självbild?

• Vilka strategier använder pedagogerna för att bygga relationer?

4 METOD

4.1 Kvalitativ metod

Jag fann att den mest lämpliga metoden för mitt syfte var att genomföra en kvalitativ intervjuundersökning. Holme och Solvang (1991) skriver att man inte kan bestämma om den ena eller den andra metoden är korrekt att använda. Man måste utgå från sina frågeställningar för att hitta den mest passande metoden. För att jag ska kunna få fram den mängd information jag vill ha, anser jag att en intervju är den mest korrekta metoden. Jag ville även att intervjun skulle vara kvalitativ, för att få fram så mycket information som möjligt av intervjupersonen, och framför allt för att få en djupare förståelse. En kvalitativ metod kännetecknas ofta av att man har en viss närhet till sin källa, den som man hämtar sin information ifrån. En kvalitativ studie handlar om att man ska få fram en större förståelse för det man undersöker (a.a). Trost (1997) skriver också att när man genomför en kvalitativ intervju så handlar det i stora delar om att förstå personen och hur de tänker om ämnet.

En kvalitativ intervju kan liknas vid en vardagssituation och ett vanligt samtal. Här som forskare låter man intervjupersonen kliva fram, styra och påverka samtalet och dess utveckling. Forskaren ser till att hålla samtalet inom ämnets ramar, och försäkrar sig även om att frågorna som ställs blir besvarade. Av den anledningen går det inte att använda sig av standardfrågor eller standardiserade frågeformulär (Holme och Solvang, 1991). Banka, (1981) påpekar att det är av betydelse hur frågorna ställs, att de måste spegla syftet för att kunna leda fram till ett svar som kan analyseras av intervjuaren (a.a). Mina intervjufrågor utgick därför från intervjuguidens öppna frågor utifrån mitt syfte.

4.1 Forskningsetiska principer

Patel och Davidsson (2003) påpekar att man som intervjuare ser till att man får tillstånd att genomföra intervjuer och att det är viktigt att respondenterna blir informerade om bland annat studiens syfte. Jag tillämpade därför Vetenskapsrådets (2002) anvisningar för forskningsetiska principer i min undersökning. Där presenteras fyra olik krav man måste ta hänsyn till för att kunna genomföra sin studie på ett etiskt sätt. Det första kravet är informationskravet, dvs. att informera de som intervjuas om studiens syfte, vilket jag gjorde inledningsvis. Samtyckeskravet tog jag också hänsyn till genom att våra respondenter gav sitt samtycke till att delta i undersökningen och att jag också fick tillstånd att spela in intervjuerna. Likaså informerades dem om att de kunde avbryta intervjun om de så ville. Tredje kravet, konfidentialitetskravet, informerades dem om att inga namn kommer att nämnas i undersökningen och att alla personuppgifter är konfidentiella. Det fjärde kravet, nyttjandekravet anser jag är uppfyllt, då respondenterna informerades om att de uppgifter som kommer fram endast kommer användas för denna undersökning.

4.2 Urval

Jag har valt att intervjua lärare som jag träffade i ett projekt som kallas för skolövertagning under min senaste praktik. Samtliga lärare som jag träffade där är

behöriga lärare/fritidspedagog. De lärare som jag intervjuade arbetar alla på en och samma skola, men är verksamma i olika arbetslag. De har i vissa fall olika arbetsuppgifter men alla lärare hade kontakt med eleverna på olika sätt. Personalen arbetade i så kallade ”trissklasser” vilket innebär att det är tre lärare på två klasser. I varje klass finns det ca 20 elever.

Jag valde att intervjua 5 lärare i klasserna 5-6, och 3-4, en förskoleklasslärare samt en fritidspedagog.

4.3 Genomförande

Intervjuerna genomfördes på den skola som jag tidigare har haft praktik på. Jag valde det för att relationen redan fanns till mina respondenter, och det kunde leda till att de kände sig mer bekväma, och mer villiga att öppna sig. Innan jag genomförde mina intervjuer gjorde jag en intervjuplan och såg till att bandspelaren fungerade.

Bandspelaren kunde hjälpa mig att kunna koncentrera mig på vad intervjupersonen säger istället för att behöva anteckna. Jag hamnade ofta utanför intervjuplanen och därför anses det att jag har en relativ låg struktur (Trost, 1997), eftersom intervjun mer liknar ett vardagssamtal. Varje intervjutillfälle tog från ca 20 min till 45 min.

4.4 Felkällor

Efter genomförandet av intervjuerna startade transkriberingsarbetet. För att lättare kunna arbeta med intervjuerna valde vi att ha dem i pappersformat. Vi började med att skriva ut intervjuerna. Efter transkriberingen klipptes intervjuerna isär och sorterades in under våra syftesfrågor. Två stora rubriker skapades och under dessa blev det mindre rubriker som syftar på de frågeställningar som finns.

Under skrivandet av resultatet upptäcktes det jag fått fram under intervjuerna inte var tillräckligt för att få ett trovärdigt resultat. En intervju gjordes för att komplettera det resultat som fanns innan. Intervjun transkriberades och sattes ihop det med det tidigare resultatet.

4.5 Bearbetning

Vid intervjuer får man ta i beaktande att respondenterna omedvetet kanske förskönar sitt arbete, vilket kan leda till feltolkningar. Det handlar om den mänskliga faktorn som man alltid får ta hänsyn till vid intervjuundersökningar. När man genomför kvalitativa intervjuer kan de som blir intervjuade snabbt skapa sig en uppfattning om vad de tror att vi som genomför intervjun är ute efter. Det kan bli så att de försöker leva upp till de förväntningarna istället för att svara utifrån deras egna uppfattningar och känslor inför det berörda ämnet (Holme och Solvang, 1991).

En annan del av undersökningen som kan ge felkällor är min egen tolkningsförmåga samt min ovana att genomföra intervjuer. Både intervjuaren och den som blir intervjuad kan tolka både frågor och svar på olika sätt. På så sätt kan svar och frågor få en annan mening än vad som var avsett från början.

5 RESULTAT

Nedan visas en tankekarta över hur resultatet kommer att redovisas. Det är lärarnas tankar som jag redovisar, och resultatet syftar på vilken betydelse pedagogens relation till eleven har för elevernas självbild samt vilka olika strategier som pedagogerna använder för att skapa relationer till eleverna. Tankekartan nedan är till för att underlätta för läsaren samt att visa strukturen för resultatet.

Relationens betydelse för självbilden

Motivationshöjan

de Främjar lärandet

Pedagogernas strategier för att bygga relationer till eleverna

Inga speciella

strategier Arbete med SET

5.1 Relationens betydelse för självbilden

Flera av respondenterna tycker att det är viktigt med en bra relation till eleverna. Har man en bra relation kan man som lärare påverka olika saker i skolan på ett bättre sätt.

Det är jätteviktigt. Det är ju A och O liksom. För att man ska kunna få någon effekt på saker som man inte är riktigt nöjd med om vi säger så.

Vi är ju viktiga för barnen på alla sätt. En relation är ju viktigt för att de ska fungera i klassrummet.

Det påpekades av en respondent att det är skrämmande att se hur mycket de kunde påverka eleverna, och hur man som pedagog redan från början måste ha en positiv relation till eleverna för att kunna nå dem mer.

Ja absolut. Vi är en jättestor del i deras utveckling. Det är lite som en aha- upplevelse i början.

Vissa kommer man närmre än andra vissa kan man påverka mer. Har man en bra relation från början så kan man kanske påverka mer, alltså mer på det personliga.

Det är inte enbart relationen till eleverna som anses viktigt, även relationen till deras föräldrar är viktig. Det är en förutsättning för att skolarbetet ska fungera bra. Flera av respondenterna berättar det under intervjuerna.

Sedan är det ju även relationen till föräldrarna som är viktig. Att man kan prata med dem också om skolan och elevens arbete.

Föräldrakontakten måste fungera bra. Att föräldrarna förstår vad som pågår i skolan och med sitt barn. Stötta sitt barnet utanför skolan

5.1.1 Motivationshöjande

Vikten av en god relation till eleverna för att kunna utveckla deras självbild på ett positivt sätt, framhölls av en respondent. Som pedagog kunna lyfta fram det som eleven är bra, försöka höja deras motivation i skolan.

Genom att vi har en bra relation så litar eleven på mig och då kan jag på ett bra sätt få fram vad eleven är bra på i skolan

Känner jag eleven så kan jag kanske lättare få dem intresserade genom att göra nått de tycker om.

Det påpekades också hur lätt det är att elever kanske ger upp när det går dåligt i skolan eller när man känner sig dålig. Då är det viktigt att kunna stärka dem, att vara positiv emot dem, motivera dem i skolarbetet och annat som rör den dagliga verksamheten.

Om man känner sig dålig så det är det nog lätt att man lägger sig ner och ger upp. Och då blir det ju viktigt att vi som lärare stärker dem så att de kan tycka att det är roligt att lära sig.

Det är tydligt att relationen mellan elev och lärare har betydelse för elevens självbild.

Det hör ihop med varandra för att skapa bra förutsättningar för eleverna och för att de ska lyckas i skolan. De pratar om huvudet, hjärtat och själen. Mår man bra i själen så mår oftast huvudet bra och då gå inlärningen lite lättare.

Ja det hör ihop. Lite huvud hjärta själ kan man säga. Mår själen bra så brukar det andra fungera.

Ja det tror jag absolut att det har. Det måste det ha! Annars vore det konstigt.

Klart det har betydelse. Känner man sig dålig fungerar ingenting, men mår man bra och ser positiv på en själv så kan det bli bättre.

5.1.2 Främjar lärandet

En av respondenterna påpekar vikten av relationen mellan pedagog och elev när det kommer till inlärning. Ha en positiv relation till pedagogen som elev, gör att eleverna tycker att ämnet själv blir roligare.

Relationen är också viktig för att de ska lärare sig. Har man en lärare som man tycker om så tycker man ofta att ämnet var roligt och tvärtom.

Jag känner ju eleverna och då kan jag göra undervisningen rolig med att ta med de saker som dom tycker är roligt.

”De tysta duktiga tjejerna”, de är väldigt duktiga i skolan men är väldigt tysta på lektionerna. Och de ”pladdriga killarna” som hela tiden hörs och syns men som har sämre studieresultat, framhölls av en respondent.

Det typiska exemplet det är ju de här tysta ofta jätteduktiga tjejerna. De kanske har alla rätt på proven men de vågar inte säga någonting inne i klassrummet. Och det hör ju direkt ihop med deras självbild

Sedan finns det de här killarna som kanske inte når hälften utav studieresultaten men som pladdrar hela tiden. Sådana elever har vi ju hela tiden och då får man liksom försöka smyga in dem i det. Ta småsteg. Visa dem att, se det här gick ju jättebra. Sedan nästa gång kan vi göra det här och så.

De som har en sämre självbild, får man i lugn takt bygga upp genom att uppmuntra dem, visa att de är duktiga och det de gör duger. Som pedagog måste man hela tiden försöker arbeta med eleven, ge uppmärksamhet och visa att de är bra.

Sådana som tycker att de inte kan och inte tycker att det de gör blir bra. Sådana som man får pusha på lite extra, ge uppmärksamhet alltså vara positiv.

Viktigt att man inte ger upp på en elev. Jag måste hela tiden arbeta med elev inom det som är svårt. Uppmuntra och visa att dom är bra på det. Det måste jag.

Tron på sig själv är viktigt att lyckas i skolan menar flera respondenter. Och de påpekar också vikten av att pedagogerna finns till hands för att stödja och stärka eleverna. Om det finns en bra relation till eleverna så kan pedagogen påverka eleverna positivt.

Att det hör ihop ja, absolut. Det är jätteviktigt. Har man tilltro till den egna förmågan, då går det ju även om det kanske är jobbigt. Då klarar man det mesta.

Det är viktigt för mig och eleverna att jag finns där som stöd i skolan. Kan jag få eleverna att tro på dem så lär de sig mer i skolan. I alla fall min åsikt.

Om pedagogen märker en elev som har sämre självbild när det gäller skolarbetet ska man försöka ta reda på vad som ligger bakom. Kommunikation med eleven är viktigt. Man kan inte gå direkt på utan pedagogen får ta det lite lugnt. Pedagogen som finns där för eleven och uppmuntrar verkar vara en stor del i att stärka elevernas självbild.

Om man märker något sådant så får man ju försöka ta reda på lite mer. Lite fint sådär, kanske inte bara direkt på. Kanske linda in det lite. Fråga hur de har det hemma, vad de brukar göra, försöka prata med dem och få reda på något.

Gör man inte något när en elev mår sämre så gör man inte sitt jobb. Man måste ta reda på vad det är och försöka lösa det. Det är mitt ansvar som lärare.

Viktigt för eleven att få ta eget ansvar över sitt egna lärande påpekar en lärare.

Pedagogen visar vad det är som gäller i skolan och sen får eleven välja om de vill uppnå det eller inte. Det handlar mer om vilja än om självbilden för pedagogen.

Redan i tidig ålder ska eleven ta eget ansvar för sitt lärande oavsett om eleven klarar det eller inte.

Det är ju bara att välja. Och det tycker jag att man måste vara tydlig som lärare med. Att tala om att du har två val, vill du bli en bra läsare, läs på, vill du inte, lägg ner.

Respondenten påpekar också svårigheten med tjuriga barn som inte vill lära sig.

Pedagogen vill inte lägga ner någon energi på eleven om de inte är intresserade eller vill arbeta själv i skolan

Jag har svårt för tjuriga barn som inte vill nånting. Jag vill inte lägga ner energi på dom. Jag berättar hur det är och vad de ska göra.

5.1.3 Sammanfattning

I kapitlet som relationens betydelse för självbilden framkommer det hur viktigt relationen mellan pedagoger och elever är. Relationen till föräldrarna är också en viktig del i elevernas skolgång.

Har pedagogen en positiv relation till eleverna kan eleven motiveras ytterligare då pedagogen kan lyfta fram det varje individ i klassen är bra på. Stärka eleverna och vara positiv emot dem är en viktig del i relationen.

Har en elev sämre självbild kan kommunikation vara lösningen, ge eleven uppmärksamhet och få dem tro på sig själva. Relationen och självbilden hör ihop, mår eleven bra i själen mår resten av bra.

5.2 Pedagogernas strategier för att bygga relationer

Bygga relationer till eleverna känner många av respondenterna är inget som man kan lära sig i utbildningen utan det finns hos personen. En kompetens över hur man skapar bra relationer är något som ska komma automatiskt.

Alltså jag tror att det är mycket hur man är som person. Kan man inte komma nära sina elever kommer man ingenstans i klassrummet.

Har man inte möjligheten eller förmågan att skapa kontakt med sina elever, då blir det ingen bra effekt.

Det påpekas dock att det är positiv om man får med sig det från utbildningen. Man pratar om det och att alla som utbildar sig förstår vikten av att bygga relationer.

Men det är väl viktigt att man tar upp det i utbildningen så att man får det med sig det från utbildningen. Eftersom det är så viktigt för barnen att de får en bra relation till sin lärare.

Erfarenhet lyfts fram av en respondent när relationer ska byggas till eleverna. Man lär sig med tiden när man utövar sitt yrke. Efter varje klass man har haft så blir pedagogerna lite bättre varje gång på relationsbyggande.

Man lär sig med åren naturligtvis. När man har varit här i åtta år så är det ju lite lättare att komma nära och skapa relationer tycker jag.

5.2.1 Inga speciella strategier

Respondenterna verkar inte göra något speciellt för att lära känna eleverna, en pedagog känner att de inte behöver göra något speciellt då de nya eleverna trivs mycket bra. De har inte någon någon medveten strategi utan arbetar under tiden i skolan.

Jaa, jag vet inte om jag gör något särskilt. Jag har väl inte någon aktiv plan utan det gör man väl under tiden.

Alltså jag tror inte att jag gör något speciellt för att lära känna dem... Men de nya eleverna trivs jättebra så jag kanske inte behöver göra nått speciellt.

Umgås med sina elever när det är lugn och ro framhåller en respondent är viktigt för att bygga relationer.

Relationens betydelse för självbilden

Motivationshöjande Främjar lärandet

Jag har väl inget knep så direkt... Men när det finns tid så kan man t.ex. sitta ner och spela spel och umgås.

Har man en ny elev i skolan läggs det ner lite mer arbete på att lära känna eleven enligt en av respondenterna. Pedagogen försöker lite mer än om man har en helt ny klass att lära känna, man visar hur det går till i klassrummet men oftast så sköter de andra eleverna i klassen det andra.

Nej, inte om man får en ny klass. Är det enstaka elever försöker man väl lite mer.

Har jag en ny elev som jag har nu så berättar jag oftast hur det går till här i klassrummet visar dem runt och så men det mesta brukar de andra klasskamraterna kunna lösa.

Det är viktigt att eleverna får en bra start i skolan, så de arbetar mycket med det sociala i klassrummet, skapa en relation till varandra.

De är ju nya när jag får dem så man måste ju se till att de får en bra start, en bra relation till mig… men också till allt nytt här. Så det är mycket socialt som blir att jobba med. (f-klass)

5.2.2 Arbete med SET

På den skola som respondenterna arbetar på använder de sig av SET ( social emotionell träning ) som en del av relationsbyggande i klassrummet. Det är en större del när eleverna börjar skolan, i de senare årskurserna läggs det inte alltför mycket tid på SET. Flera av respondenterna påpekar vikten av att ha SET på schemat. På så sätt så blir det gjort i klassrummet.

Jag tror ändå att det är bra att de har det i klasserna. Att man lägger det på schemat det tror jag nog är bra. En del som jobbar kör ju mer med att det där får ni reda ut själva och så.

Det är bra att det finns. Schemalagt också så att det blir av att man jobbar med de.

Ja det tycker jag är bra. Det är bra att det finns. Schemalagt också så att det blir av att man jobbar med det.

När eleverna kommer upp i klasserna så avtar arbetet med SET. Respondenter förklarar detta med att de redan gjort arbetet innan. Arbetsböcker är enligt dem ganska lika oavsett vilken klass eleverna går i. En respondent säger att de pedagoger som arbetar i första klass får lägga ner mer tid på SET än vad de pedagogerna i högre klasserna får göra.

Jag tror väl att alla kan följa de här böckerna och uppgifterna. Och det är ju inte där man vill hamna. Då är det bättre att ta det när det behövs.

Lärarna i ettan får får lägga mer tid än vad jag får göra i sexan. Så är det ju bara.

Sen vill man ju inte att de ska vara löjligt. Man ska få ut nått av det, men har man elever som har gjort samma sak varje år så blir det inte kul ingen effekt blir det.

Istället menar respondenterna att man kan ta upp det och kommunicera om och när det behövs. Ta upp incidenterna när de sker så blir det mer autentiskt för eleverna.

Genom att ta upp det som har hänt direkt efteråt blir det mer påtagligt för eleverna.

Det blir ju lite SET under hela dagarna. Man går in och snackar om hur man ska bete sig och så. Det är ett val vi har gjort.

Det är väl en fördel, att man kan ta det då det är aktuellt. Har det hänt något på rasten som man tar upp på en gång, då blir det tydligare.

Man vill ju på en gång prata om det som har hänt. Är det mer påtagligt för barnen så har de mer att säga om det tycker jag.

Respondenterna tycker att det finns vissa nackdelar med att jobba med SET i skolan.

Det är svårt för eleverna att säga rakt ut vad de tycker. Och det finns ämnen som är jobbiga att diskutera.

Ibland känner kanske eleverna att de måste säga och tycka saker. Kanske speciellt inför sina klasskompisar. De kanske tror att jag bedömer dem och då säger det jag vill. Då blir det ju inte bra, ingen effekt blir det ju.

Nackdelarna är väl att det finns ämnen som är jobbiga att diskutera. Man kanske skulle ha mer att säga om fick vara anonym.

Rollspelen och så är väl roliga men eleverna vågar ändå inte säga det dom tycker. Jag vet inte varför men det känns så. Jag kanske gör fel.

Även positiva effekter av arbetet med SET påpekades. Eleverna får reda på vad kompisarna omkring sig tycker om olika saker. På så sätt kan man ändå vara med även om man inte vill prata så mycket. En pedagog påpekade att låta eleverna styra lektionen. Ledare för klassen tar ett steg tillbaka och låter andra styra över vad som diskuteras. Men då är det viktigt att man har en bra sammanhållning i klassen. Alla måste känna sig trygga och säkra inför sina kamrater i skolan och inför pedagogen.

Det blir lätt de som vågar prata har mycket att säga, och de som inte vågar säga så mycket får ändå höra vad kompisar tycker och skapa sig en bild utifrån det.

Man kan släppa lite på lektionen och lyssna på vad eleverna tycker. Låta de styra lite. Då brukar de växa lite, våga prata mer om saker. Men då måste man ha det klimatet i klassen, att man får säga vad man vill, att ingen skrattar.

5.2.3 Sammanfattning.

Relationskompetens anses vara en del av personen som arbetar i skolan, men viktigt att prata om i lärarutbildningen så studenterna får en inblick hur viktigt det är för elevernas sociala utveckling och deras självbild.

Inga speciella strategier används i att lära känna sina elever, men resultatet visar att kommer det en ny elev så lägger man ner lite mer tid på relationen.

SET används och är enligt resultatet viktigt att det finns på schemat. Både positiva och negativa effekter kan ses när man arbetar med SET. Det kan vara att man känner sig påtvingad att tycka och våga prata, men det kan även vändas till något positivt.

Eleverna lär sig att våga stå för sina åsikter och känslor. Resultatet visar även hur viktigt det är att ta upp incidenter när de sker och inte bara på de tider som SET finns på schemat.

Pedagogernas strategier för att bygga relationer till eleverna

Inga speciella

strategier Arbete med SET

6 DISKUSSION OCH ANALYS

I diskussionen och analysen nedan kommer jag att koppla de svar och tankar som respondenterna givit till den litteratur, samt tidigare forskning som presenterats i bakgrunden. Jag väver också samman med mina egna tankar om ämnet samt ställer nya frågor som kan vara till hjälp för att fortsätta skapa diskussion om detta ämne.

6.1 Relationens betydelse för självbilden.

Jag kan se en tydlig koppling mellan de Webster-Stratton (2004) skriver om relationer och de svar som respondenterna givit. God relationer är grunden för att arbetet i klassrummet ska fungera väl. Relationen mellan lärare och elev skapar möjligheter för att kunna motivera eleverna och arbetet i skolan ska ge resultat. Hos mina respondenter kan jag se liknade tankar. En pedagog beskriver relationen till eleven som A och O i arbetet i skolan, att relationen också är viktig för arbetet i klassrummet.

Vikten av bra relationer påpekades av respondenterna för att kunna stärka elevernas självbild. Genom att lära känna dem så kan man lyfta fram det som eleven är bra på.

Nilsson ( 1993) skriver att relationer är människans livsnerv. Under hela vårt liv har vi relationer till flera olika människor. Dessa påverkar hur vi tänker och hur vi känner. Att vara en del av en positiv relation är viktigt för en individ för att känna trygg, bekräftad och behövd. Det Nilsson skriver och vad respondenterna tänker är en del av att arbeta som lärare. Ha kunskapen och viljan till att lära känna sina elever för att kunna ge dem rätt förutsättningar i skolan och i deras utveckling. En respondent menar hur viktigt det är att vi som lärare kan stärka eleverna så att de tycker att det är roligt att lära sig. Något som jag tycker är viktigt i både skola och yrket är att motivera eleverna, samt ha goda kunskaper om hur motivation sker för just den eleven. Åhs ( 1998) skriver just om detta att det är viktigt med meningsfulla relationer till eleverna, att en positiv relation är viktigt för att må bra.

Resultatet visar att man som lärare måste pusha eleverna och lyfta fram det som är bra med dem. Genom att visa de elever som har lite sämre självbild i skolan att de duger skapar man bättre förutsättningar för dem att lyckas i skolan. Taube ( 2007) skriver att elevernas självbild utvecklas genom ett samspel med omgivningen. Bra inflytande från personer som de anser vara viktiga i deras liv är viktigt och även hur de personer värderar individen. Det finns flera olika sätt som elever kan värdera sig själv på, ett är genom spegeljaget. Att man värdera sig själv genom andras ögon, hur andra människor uppfattar och värderar ens person. Taube (2007) Spegeljaget är intressant tycker jag och det kan vara något som man inte tänker på. Hur jag agerar och ser på andra påverkar dem. Eleverna värderar sig själv genom andras ögon är viktigt att veta som verksam inom skolan. Därför är det viktigt att man är medveten om hur man som pedagog ser andra människor. Åhs (1998) skriver hur viktigt det är att man som människa är medveten om sina egna tankar om de personer som finns i omgivningen. Man har mål med undervisningen men man får inte glömma bort hur viktigt det är att stärka elevernas självbild. Som jag nämnt tidigare så skapar en positiv självbild hos eleverna möjligheter att prestera i skolan.

Elevers tilltro till den egna förmågan är en stor del i en god självbildt enligt mig och respondenterna. Har eleverna en sämre självbild kan skolarbetet bli lidande. Men i vissa fall som nämns i resultatet så kan det finnas elever med sämre studieresultat

men som utåt visar en god självbild. En av respondenterna nämner dem som ”de pladdriga killarna”. Här kan det vara så att de har en positiv i självbild i en viktig del i sitt liv som påverkar hur de ser sig i andra delar som tex skolan. Taube (2007) beskriver också detta, att elever som lyckas i ett område som de tycker är viktiga kan spegla sig över de andra områdena, självvärderingen och självbilden kan öka i andra områden. Som pedagog är en hög medvetenhet om det här viktigt då det skapar bra förutsättningar i ett annat område.

Jag har stött på elever med dålig självbild och sett hur det påverkar skolgången.

Resultatet visar att samtal med eleverna är mycket viktigt. Att försiktigt försöka ta reda på vad som orsakar detta. Inte bara fråga rakt ut försöka prata med eleven för att få fram problemet. En respondent påpekar att om man inte gör något som lärare när man ser en elever som har sämre självbild så gör man inte sitt jobb. Jag håller med om detta och anser samtidigt att jag inte riktigt håller med den respondent som menar mycket är upp till eleven. Pedagogen berättar vad de ska göra för att klara en viss del i skolan, gör de inte det får de skylla sig själva. Det känns lite hårt gentemot eleverna att få ta så mycket ansvar. Känner eleven att han/hon inte kan så behöver eleven mer hjälp. Och hjälpen kan då vara individuella samtal eller observation. Taube (2007) anser att det lättaste sättet att se om eleven har dålig självbild är genom just observation och samtal. Hon ger också exempel på hur en lärare kan öka sin medvetenhet. Genom att se hur eleven pratar om sig själv och om det finns en rädsla för att prata inför gruppen kan en sämre självbild upptäckas. Pedagogen kan visa för eleven de svårigheter som finns inte behövs gömmas, de behöver de inte känna att de behöver dölja något.(a.a)

6.2 Strategier för att bygga relationer.

Resultatet pekar på att att bygga relationer är inget man kan lära sig utan det ska finnas hos personen som arbetar i skolan. Jag håller med om det men vill även påpeka vikten av att ta upp det i lärarutbildningen som en av respondenterna tycker.

Att en uppfattning om hur viktigt relationer är för eleverna och dess självbild kan skapa ett större medvetande när man blir verksam inom läraryrket. Alltså är relationskompetens något man redan har inom sig men som ständigt måste bearbetas samt reflekteras över. En viss lärandeprocess bör alltså pågå. Det påpekar en av mina respondenter också att efter åtta år på jobbet så blir det lättare att skapa relationer till eleverna. Man lär sig genom erfarenhet.

Under tiden som detta arbete skrev så pågår en debatt om man ska ha lämplighetstester när man ska utbilda sig till pedagog. Eftersom relationer är så viktigt i skolan som både resultatet visar och även litteraturen så känner ändå jag att någon form av test vore att föredra. Ha förståelse vad relationer handlar om är en viktig del i utbildningen. Detta stöds av vad Birnik (1998) menar i sin avhandling, en nära relation är nödvändig för att kunna bedriva en meningsfull undervisning. Som ny pedagog känner att man måste kunna allting, men istället lär man sig under arbetets gång. Ha en grundläggande förståelse för relationsskapande och detta påverkar individen är en grund att stå på. Men att sedan kunna genomföra det på bästa sätt med sina elever kräver erfarenhet.

Resultatet visar att pedagogerna inte använder sig av speciella strategier för att lära känna sina elever. Respondenterna nämner att de inte har någon aktiv plan utan försöker umgås med eleverna och tex spela spel. För mig verkar relationsarbetet komma automatiskt när man arbetar i skolan, det är en naturlig del för mig i skolan, men jag kan hålla med om det som redovisas i resultatet. Får läraren en ny elev i klassen så försöker man arbeta mer med att skapa en relation. Att pedagoger inte jobbar hårdare med en hel klass i relationsskapandet kan enligt mig bero på tidsbristen. När klasserna blir större kan det skapa problem för lärarna med att hinna skapa relationer till alla elever. Tidsbristen blir kanske inte lika påtaglig när det är en elev pedagogen ska bygga en relation till. Inget i resultatet påvisar tidsbristen utan det är mitt eget antagande som författare.

6.2.1 Arbetet med SET.

I resultatet kommer det fram att de pedagoger som intervjuas använder sig ibland av SET. Min tolkning av resultatet är att det finns på schemat i klasserna men att flera pedagoger väljer att ta upp incidenter efter de har hänt. Anledningen till detta är de vill att de ska bli mer aktuellt för eleverna. Mina åsikter är ungefär detsamma, jag tycker absolut att det är viktigt att det finns tid för den sociala träningen i skolan. Det är även viktigt att pedagogerna inte låser fast sig vid den tiden just den dagen, utan möjligheten finns att kunna ta upp diskussioner efter en incident har skett.

Resultatet visar också att flera av respondenterna tycker att arbetet med SET kan ibland ha negativa effekter. Det kan vara att eleverna känner sig tvingade till att tycka och säga saker samt att det kan vara jobbigt att ta upp svåra saker, att det kanske vore bättre om man som elev fick vara anonym. Jag kan hålla med om detta på en liten del, att det inte ska bli ett tvång att prata om vissa saker. Men jag tycker att det är viktigt att man lär sig att våga stå upp för det man tycker. Här kan jag känna att relationen mellan lärare och elev är mycket viktig. Finns en positiv relation till sin pedagog men även till sina kamrater i klassen känner eleven att hon/han vågar säga vad de tycker. Ha trygg atmosfär i klassrummet. Arbetet med SET anser jag även är viktigt för relationen mellan lärare och elev. Läraren får reda på mer om vad eleven tycker och tänker. Genom det lär läraren känna eleven mer och kan skapa förutsättningar och motivation för eleven i skolarbetet.

Resultatet visar de positiva effekter med att använda sig av SET i skolan. Eleverna kan skapa sig en bild utifrån vad kompisarna tycker även om man inte vågar säga något. En annan viktig del är att man kan låta eleverna styra samtalen, då har de chans att växa som person. Det tycker jag stämmer överens med vad Kimber ( 2004 ) skriver i sin bok. Hon menar att syftet med att använda SET i skolan är att stärka elevens utveckling på det känslomässiga planet samt dess sociala utveckling. Hon menar också att genom att elever har god självkännedom så skapar eleven egna förutsättningar för att kunna bedöma sina gena förmågor. Att kunna värdera sig och vad man kan är viktigt för eleverna enligt mig. Och kan man stärka det hos eleverna genom att använda sig av SET så är det jättebra. Jag har själv inte använt det mycket i min undervisning, och inte sett så mycket under min utbildning om det, men jag tror att det ett bra komplement till den vanliga undervisningen i skolan.

6.3 Avslutande reflektioner.

Resultatet visar att pedagogerna tycker att det är viktigt att ha en bra relation till sina elever. Genom en bra relation kan man som lärare påverka deras självbild på ett positivt sätt. Den skapar också förutsättningar för läraren att att kunna upptäcka om en elev har en sämre självbild samt hur man kan vända den från negativ till positiv.

Samtal med eleven är ett viktig inslag i arbetet, samt att kunna ta sig tid att bara umgås med sina elever.

Relationskompetens anses viktigt, och att det är en egenskap som finns hos personen redan. Vikten av ta upp det i utbildning var dock en viktig del i att förstå hur viktigt det är i arbetet som lärare.

Mina egna tankar om mitt resultatet som kommit fram under undersökningen är positiva. Relationer anses viktiga i skolan och självbilden blir mer betydligare i skolan. Jag har även lärt mig mycket i skrivandet av denna uppsats, läraren är en stor del i utveckla elevers självbild och att eleverna värderar sig själva genom vad andra i dess omgivning tycker. Mycket av det som kommit fram i undersökning kommer jag att bära med mig i mitt yrke och ständigt vara vaksam på min egen roll i elevers utveckling av självbilden, samt även vara mer uppmärksam på elever med sämre självbild.

REFERENSLISTA

Angelöw, B. Jonsson, T. (2000). Introduktion till socialpsykologi. Lund:

Studentlitteratur.

Aspelin J. (1999). Klassrummets mikrovärld. Stockholm. Brutus Östlings bokförlag Symposium.

Aspelin J. (1999). Banden mellan oss – ett socialpsykologiskt perspektiv på lärare- elev-relationen. Stockholm. Brutus Östlings bokförlag Symposium.

Birnik, H. (1998). Lärare- elevrelationen – ett relationistisk perspektiv. Göteborgs universitet.

Cuff, E C. Payne, GCF. (1979). Samhällsvetenskapliga perspektiv. Göteborg.

Korpen.

Holme, I-M. Solvang, B-K. (1995). Forskningsmetodik – om kvalitativa och kvantitativa metoder. Lund: Studentlitteratur.

Imsen G. (1999). Lärarens värld. Introduktion till allmän didaktik. Lund.

Studentlitteratur.

Jacobsen, B. (2004). Möt eleven – lärarens väg mot demokrati i klassrummet. Lund:

Studentlitteratur.

Kimber, B. (2004). Att främja barns och ungdomars utveckling av social och emotionell kompetens. Malmö: Epago.

Larsson, K. (2007). Samtal, klassrumsklimat och elevers delaktighet – överväganden kring en deliberativ didaktik. Örebro universitet.

Nilsson, B. (1993). Individ och grupp – en introduktion till gruppsykologi. Lund:

Studentlitteratur.

Nilsson, B. (1988). Människans ansikten. Lund: Studentlitteratur

Normell, M. (2004). Pedagogens inre rum – om betydelsen av känslomässig mognad. Lund: Studentlitteratur.

Olofsson, P. Sjöström, B. (1993). Existens och sociala relationer. Lund:

Studentlitteratur.

Patel, R. Davidsson, B. (2003). Forskningsmetodikens grunder – att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur.

Taube, K. (2007). Läsinlärning och självförtroende – psykologiska teorier, empiriska undersökningar och pedagogiska konsekvenser. Uddevalla: Media Print.

Trost, J. (1997). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur.

Trost J, Levin. (1999). Att förstå vardagen – med ett symboliskt interaktionistiskt perspektiv. Lund:Studentlitteratur

Utbildningsdepartementet. (1994) Läroplan för den obligatoriska skolan. Stockholm:

Fritzes.

Vetenskapsrådet: Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Vetenskapsrådet, www.vr.se, Stockholm 2002

Webster-Stratton, C. (2004.). Utveckla barns emotionella och sociala kompetens.

Stockholm: Förlagshuset Gothia

Åhs, O. (1998). Bortom bråk och hårt klimat – om att utveckla social förmåga i skola och förskola. Stockholm: Runa

Artiklar.

Thunman, A-M. Palm, A. (2006). Målet att skapa en klass. Pedagogiska Magasinet nr 3.

Berätta lite om din klass?

Hur länge har du haft dom?

Hur många är dom? Pojkar/flickor?

Vad har du för utbildning?

Hur gör du för att lära känna dina elever?

Har det någon betydelse, tycker du att lära känna sina elever?

Går det inte lika bra ändå? Behöver man lära känna sina elever?

Det talas idag mycker om lärares relationskompetens hur ser du på det?

Vad lägger du i det begreppet, vad betyder det för dig?

Vilken beydelse anser du att detta har i klassrummet?

Hur ser du på fostransuppdraget?

Hur ser du på det uppdrag lärare har att stärka elevernas självbild?

Vilken betydelse anser du att arbetet har för elevernas lärande? Hur gör du för att stärka elevers självbild?

Använder du någon särskilt metod?Särskilda lektioner?

Vilka möjligheter/hinder kan du se med detta arbete?

Kan du se någon skillnad efter detta arbete?

Om ja-Vad tror du att det kan bero på?Hur märker du det?

Om nej - Vad kan det i så fall bero på?