Förändringar somger affärsmöjligheter

2

Belopp i Mkr 1978 1979 1980 1981 Fakturerad fOrsaljning ... 245 ^1.003 1.320 1.303 R6relsert'8\lltat fore avsknvnmgar ... - ¹⁷⁰ + ⁴¹ + 135 + 212 Resultat före bokslutsdispositioner

och skatt ... ··· ... - 606 + l + 9 + 181 Balansomsluttung ... 3.097 2.763 2.110 2.619 Antal anställda i Göteborg

(Moderbolaget) på balansdagen ... 4.120 3.332 3.041 Räntabilitet på totalkapital ... 6,4% 7,3%

Räntabilitet på eget 0,5% 4,5%

Solidltet ... ···

Bokslutskommentarer sid 20. Noter sid 29. Revisionsberättelse, styrelse, företagsledning och revisorer sid :n.

4

v D K

Götaverken Arendal är ett företag inom Svenska V arv koncernen som arbetar inom det marintekniska området. Verksamheten riktas huvud- sakligen mot offshoremarknaden.

Detta har sin utgångspunkt i de stra- tegiskt viktiga beslut som togs 1977 och 1978, när nybyggnadsmarknaden för fartyg krympte drastiskt. Vi tvinga·

des då snabbt försöka finna nya områ- den, som krävde marintekniskt kvali- ficerade produkter och där samtidigt våra resurser i människor och anlägg- ningar skulle kunna utvecklas vidare.

Götaverken Arendals resultat för 1981 uppgår till 181 Mkr före bok- slutsdispositioner och skatt. Det är tredje året i följd med positivt resul- tat. De tidigare stora förlustema inne- bär att skattebelastningen är mycket låg. Resultatet blev väsentligt bättre än vad som förutsågs vid föregående bokslut. Viktiga delar i denna för- bättring är .

D Bättre kostnadsutfall än som förut- setts

D slutavräkning 1981 vid leverans av tre tankfartyg till Libyen efter fem års juridisk tvist

Kontrakten på de produkter som levererades under 1981 skrevs under 1979. Med tanke på den starka pris- press som då rådde är resultatet bra. Det är också bra jämfört med tidi- gare år. Med hänsyn till resultatets sammansättning och verksamhetens omfattning är dock inte resultatet helt tillfredsställande.

1981 - ETI BRA MARKNADSÅR Offshoremarknaden stod i fokus för våra satsningar 1981. Denna marknad är stor och innefattar alla aktiviteter i samband med utvinning av olja och gas till havs. Efterfrågan från olje- bolagen som slutförbrukare var god.

Bra charterhyror och priser kunde uppnås av mellanleden, borrbolag och rederier, vilket har gynnat oss. De för oss tillgängliga delarna av denna marknad är i första hand produkter och tjänster för borrning och olika serviceändamåL Vi koncentrerar nu vår utveckling på produkter med stort ingenjörsinnehålL Geografiskt kommer dessa produkter att utnyttjas främst i Nordsjön, At1anten och utanför Kana- das kuster.

V år introduktion i början av året av ett nytt koncept för flytande platt- formar var lyckad. Detta koncept har utvecklats under 1980 genom omfat- tande ingenjörsinsatser och modell- provningar. Försäljning av flera enheter av GV A 4000 och GV A 2000

o M M E

kunde göras under första halvåret.

Vi sålde också ett omfattande licens- paket till British Shipbuilders.

Då vi i Sverige saknar hemma- marknad i offshoreverksamhet är det väsentligt att hitta lämpliga former för samarbete med företag i oljepro- ducerande länder. Det viktigaste steget i denna riktning under 1981 var förvärvet av det brittiska företaget Sea & LandPipeLines Ltd (SLP).

SLP är mycket väletablerade på den brittiska offshoremarknaden och visar god lönsamhet. Köpet innebär en väsentlig breddning av vår verk- samhet, då SLP:s verksamhet främst riktas mot produktionsanlägg- ningar.

ORGANISATIONSUTVECKLING LYFTER RESULTATET Vår-verksamhets karaktär, med ett fåtal stora affärer (mer än 200 Mkr per kontrakt) om året ställer speciella krav på organisationen. Vår tidigare starkt funktionella organisation med den massproducerande verkstads- industrin som förebild, utvecklade ej affärsmässighet eller decentraliserat resultatansvar.

Sedan några år arbetar vi därför ihär- digt med att förändra vår organisa- tion, delvis med byggnadsindustrin som förebild. Detta har vi gjort efter två linjer: Varje större kontrakt leds av en projektledare, och verksam- heten har indelats i mindre, resultat- styrda enheter.

Detta sätt att leda verksamheten har på kort tid förändrat arbetsupp- gifterna för en stor grupp nyckel- personer, som nu arbetar med stark inriktning på ekonomiskt resultat.

Det har också medfört ökade möjlig- heter till personlig utveckling och skapat ett stort engagemang i hela företaget.

EN BLICK MOT FRAMTIDEN Kontrakten på de produkter som skall levereras under 1982 skrevs under goda marknads-och valutaförhållan- den. Vi förutser att resultatet 1982

N T A R

blir av ungefär samma storlek som 1981.

På kort sikt är läget acceptabelt. På längre sikt beror resultatutvecklingen på den totala effekten av mycket svår- bedömda faktorer som

D Marknadsutveckling i de tillgängliga delarna av offshoremarknaden och vår möjlighet att kompensera för hastiga förändringar.

D Valuta- och exportränteutveckling.

D Vår förmåga att hantera allt tydliga- re protektionism i de oljeproduce- rande länderna.

D Kostnadsutveckling i Sverige.

Förväntningar om fortsatt fall på ol- jepriser under 1982, halverade börsvär- den på flera amerikanska oljebolag och offshoreländemas oklara beskattnings- regler för olja har skapat en viss osäker- het om investeringstakten offshore.

Detta kan snart visa sig vara enbart ett temporärt trendbrott.

För vår del är det dock viktigt att skapa möjligheter att snabbt kunna pa- rera konsekvenserna av sådan

omvärldsdynamik. Vi har hunnit en bit och arbetar vidare.

Genom ökad satsning på utveckling av flytande plattformar skall vi försöka öka vår andel från 10% av den globala orderstocken, vilket är nödvändigt om marknaden minskar.

Kan Svenska Varv koncernen inom kort lyckas med en försäljning av en förtillverkad fabrik kan detta också få stor betydelse för vår fortsatta ut- veckling.

De svenska varven har av tradition.

till skillnad från byggnadsindustrin haft sin personalstyrka helt fast. Då varven liksom byggnadsindustrin har varit utsatta för starka svängningar i marknaden har detta av beläggnings- skäl genom åren lett till ett flertal mindre goda affärer.

En utveckling av våra resultat- enheter till ett mindre beroende av företagets fåtal affärer kommer att minska sårbarheten. Denna utveckling kan endast ske genom samarbete med företag med kompletterande mark- nadsmöjligheter och genom djup före ståelse för denna problematik hos våra anställda.

Hur vår framtida konkurrens- förmåga utvecklas beror bl.a av våra möjligheter att finna nya samarbets- former med andra företag i Sverige och·

utomlands. Vi avserutveckla flexibilitet mot nya ideer också i dessa avseenden.

Y ^:kr~

Rolf)3ergstraid

v A R A

De marimader Götaverken Arendal satsar på har följande gemensamma förutsättningar:

- Expansion

- Snabb teknisk utveckling - Marin teknologi

Vi arbetar med utveckling inom tre huvudområden: produkter och service i anslutning tillletning och utvinning av olja och gas till havs (offshore), transporter och exploatering i arktiska områden samt förtillverkade fabriker.

Aktiviteter för delar av offshore- marknaden intar idag den viktigaste positionen i vår marknadssatsning.

I det följande ges därför det största utrymmet åt en beskrivning av denna marknad.

OFFSHORE- V AD ÄR DET?

Offshore är ett begrepp som används ofta och med olika innebörd. Vi använder offshore som ett samlande begrepp för samtliga aktiviteter i samband med letning (prospektering) och utvinning (produktion) av kol- väten dvs olja och gas till havs.

Götaverken Arendals satsning omfattar de delar av offshoremark- naden som bäst passar företagets kompetens och konkurrensmöjlighe- ter dvs de delmarknader som kräver avancerad utrustning och därför en förhållandevis stor andel ingenjörs- insatser.

OFFSHORE- OLJA OCH GAS Försök att utvinna olja och gas till havs startade på allvar i mitten av 1940-talet. Men inte förrän i början av 1950-talet, när man i Mexikanska Gulfen introducerade speciella platt- formar för offshoreborrning, gav det intressanta resultat. Den första pro- duktionen innebar dock ett ganska litet tillskott till världens kolvätepro- duktion. Under 1950-talet svarade offshoreproduktionen för 1-2%, varav huvuddelen i USA.

Vid 1960-talets slut hade världens samlade produktion av olja och gas till havs ökat till nära 15% av den totala produktionen. Nya specialkonstruera- de plattformar hade möjliggjort letning på större djup och i svårare områden.

Under 197()-och 1980-talen har denna utveckling förstärkts ytterligare. Som exempel kan nämnas att 1970 var det största registrerade vattendjupet för offshoreborrning 500 meter. 1980 hade djupet ökat till nästan 2.000 meter. Samtidigt har offshoreproduk- tionens andel av den totala kolväte- produktionen stigit markant. Idag sker ca en fjärdedel av världens pro- duktion till havs. Inom vissa områden, som Nordvästeuropa och Australien, sker praktiskt taget all produktion av olja och gas till havs. Prospektering

6

M A R K N A D E R

Förändringar somger affärsmöjligheter

pågår idag i drygt 90 länder, och produktion av någon omfattning har startat i över 30 av dessa.

SNABB INVESTERINGS- UTVECKLING Världens (exkl öststaterna) totala investeringar per år för prospektering och utbyggnad inom petroleumindust- rin·beräknas ha följande utveckling:

(Miljarder USD) 1972 1980 1990 Prospektering &

utbyggnad 12 66 360

(Källa: Petroleum lndustry luvestments in the 80's Chase Manhattan Bank, USA).

För perioden 1980-1990 sker mer än hälften av investeringarna offshore.

Den övervägande delen av investe- ringarna i prospektering och produk- tion har tidigare skett i USA. Under 1970-talet har emellertid nya olje- och gasproducerande länder, främstbase- rade på offshoreproduktion, vuxit fram. USAs andel av de totala inves- teringarna har som följd av detta

minskat till knappt hälften.

I för Götaverken Arendal intres- santa och närbelägna offshoreområ- den runt Norge och Storbritannien uppgår investeringarna till stora belopp.

I Storbritannien investerades fram till och med 1980 ca 40 miljarder USD i prospektering och utbyggnad.

Under de närmaste fem åren kommer ytterligare ca 30 miljarder USD att investeras i redan beslutade utbygg- nader. Till detta kommer nya fyndig- heter som under perioden beslutas bli utbyggda samt fortsatt prospektering, drift, underhåll etc.

I NQYge investerades fram till och med 1980 ca 10 miljarder USD.

Under de närmaste åren skall bl a investeras drygt 10 miljarder USD i de fasta utbyggnader som beslutades under 1981 (Heimdal, 34/10 fas l samt gastransport från statfjord m fl).

Därmed har satsningen på olje-och gasutvinningen i Norge passerat de totala investeringarna i industri och gruvor. (Dessa tal kan också relateras till de samlade svenska industriinveste- ringarna på drygt 18 miljarder kronor under 1981).

o

o

v Å R A

Kostnaden för utvinning av olja och gas till havs är betydligt högre än på land. 1978 kostade ett genomsnitt- ligt borrhål i USA på land ca 0,2 miljo- ner USD och offshore 2 miljoner.

Ett borrhål i Nordsjön kostade ca 7 miljoner. Kostnaderna har under senare år ökat markant. Borrkostnaderna är dock fortfarande små i jämförelse med de totala investeringskostnaderna.

Mot den högre kostnaden för ut- vinning av olja och gas till havs gäller emellertid att det finns större möjlig- heter att hitta stora fält i de dåligt - undersökta offshoreområdena jämfört med de väl kartlagda områdena på land. Man räknar med att 50% av världens olje- och gasreserver finns offshore.

OFFSHORE EN V ÄG TILL SJÄL VFÖRSÖRJNING I stora delar av världen ligger fyndig- heterna av olja och gas främst till havs.

Detta gäller t ex Europa, Syrlostasien och Australien.

Under senare år har världens sam- lade oljeproduktion minskat. Ned- gången avser dock enbart produktion

på land. Mellan 1979-1980 föll produk- tionen på land med ca 10%. Under samma period ökade produktionen till havs med lika mycket

1980-1981 minskade OPECs samlade produktion med 16%, samti- digt som "icke OPEC" ökade med drygt l o/o. OPECs andel av världs- produktionen har också minskat markant. Från 48% 1978 till 39o/o 1981.

Det finns starka motiv för flertalet länder med kolvätefyndigheter att öka självförsörjningsgraden. Länder både i öst och väst börjar utvinna olja och gas offshore; stora fyndigheter beräknas t ex finnas utefter Sovjets och Kinas kuster. För öststaterna kan export av petroleumprodukter inne- bära ett värdefullt inflöde av väst- valuta.

PRODUKTER FÖR PROsPEKTE- RING OCH PRODUKTION Offshoremarknaden är mycket omfat- tande och inbegriper produkter och tjänster av många slag. Allt från den utrustning som utgör själva basen för offshoreverksamhet, dvs plattformar för undersökningsborrning (prospek- tering) och anläggningar för utvinning av olja och gas (produktion) till all kringutrustning som behövs. Som exempel på detta kan nämnas supply- fartyg, plattformar för underhåll, ser- vice och bostäder samt pipelines.

För prospektering används nor- malt flytande plattformar. För produk- tion används oftast bottenfasta plattformar av stål eller betong.

M A R K N A D E R

TREASURE SCOUT, BORRPLATTFORM, LEVERERAD TILL WILH WILHELMSEN V AREN 1982.

PLATTFORMEN ÅR UTeHARTRAD TILL NORSK HYDRO OCH AR BET AR UT ANFÖR NORDNORGE.

DELMARKNADER OFFSHORE Faser och tidsperioder i ett fälts utveckling

Kostnader under ett fälts livstid

5% 5'!1.

l

MOBILAPLATTFORMAR -JACK-UPS OCH SEMISUBMERSIBLES ]ack-up plattformar står på havsbotten och klarar vattendjup upp till 100 m.

Jack-ups används för undersöknings- borrning i vatten med normala väder- leksförhållanden. De flesta enheter finns i Mexikanska Gulfen. Det finns

idag ca 350 jack-ups i operation och ca 140 i order. Marknadspriserna för nya enheter varierar mellan 40 och 60 mil- joner USD beroende på prestanda och utrustning.

Semisulmu!rsib/es, så kallade semi- plattformar, är flytande konstruktio- ner som främst används vid svårare miljöförhållanden och djupare vatten (upp till 2.000 meter). Semisubmersi- bles används för såväl undersöknings- borrning som för bostäder och utvin- ning/produktion. Det finns f n 120 semiplattformar i operation i världen, varav uppemot hälften i Nordsjön.

Ytterligare ca 60 st finns i order. En borrsemiplattform kostar idag mellan 80 och 150 miljoner USD. Antalet bostadssemiplattformar i operation är ca 10 och i order ytterligare ca 5 enheter.

v ^{A R A}

Borrfartyg används vid mycket djupa vatten och i avlägset belägna områden. Det finns i dag ca 85 borr- fartyg i bruk och ett 10-tal i order.

Kontraktspriserna för ett borrfartyg varierar mellan 75 ~h 120 miljoner USD.

.

SEMffiORRPLATTFORMAR DYGNSRATEUTVECKLING

(NORDSJÖN)

USD 1000/DAG 140

120

-

/ /

" ^-

74

-

75 76 77 78 79 80 81

FAST A PRODUKTIONS- ANLÄGGNINGAR

80 60 40 20

Det finns idag knappt 300 bottenfasta produktionsanläggningar i världen.

Ståljackets står på botten i vatten- djup upp till300 meter. I flera fall in- stalleras flera ståljackets på ett fält.

De utrustas då för olika ändamål, t.ex.

produktionsborrning, produktion, drift/bostäder. En ståljacket för Nord- sjön, installerad och klar för produk-

M A R K N

tian, kostar 0,5-1 miljarder USD.

Gmvityplattjarmar används normalt vid större fyndigheter och svåra väderleksförhållanden i vatten- djup upp till 200meter. De tillverkas i armerad betong. Nedre delen fylls med vatten eller olja, vilket gör platt- formen stabil då den står på botten.

statfjordfältet har denna typ av konst- ruktion. Tillverkningskostnaderna är normalt högre än för motsvarande ståljackets.

GöTAVERKEN ARENDALS SATSNING

Götaverken Arendal bedriver ett intensivt arbete för att möta den acce- lererade teknikutvecklingen.

Marknaden efterfrågar kvalificerade ingenjörstjänster i alla led och kräver en omfattande kompetens att utveck- la och kombinera kunnande inom t ex allmän marinteknologi, processteknik, säkerhet, dykeri och borrning.

De svåra plattformsolyckor som inträffat i Nordsjön och utanför Kana- da har resulterat i stegrade krav på kvalitet och säkerhet. Marknaden består därför inte enbart av efterfrå- gan på nyproduktion av utrustning.

Den efterfrågar också ett kvalificerat ingenjörskunnande för att finna bättre och säkrare lösningar för utrustning

SAFE GOTHIA, BOSTADSPLATTFORM, LEVERERAD TILL CONSAFE OFFSHORE 1981.

PLATTFORMEN ÅR .UTCHARTRAD TILL MOBIL EXPLORATION PÅ STATFJORDFÅLTET I NORDSJÖN.

8

A D E R

som opererar under svåra förhållan- den. Detta arbete leder till nya krav från godkännande myndigheter och därmed en ombyggnadsmarknad för existerande enheter.

Götaverken Arendal satsar både på marknaden för nyproduktion och den för ombyggnad av utrustning.

Främst omfattar utvecklingsinsatser- na olika typer av semisubrriersibles, jack-ups samt utrustning till fasta och flytande produktionsanläggningar i klimatmässigt hårt utsatta områden.

SEMISUBMERSIBLES I BEST ÄLLNING I FEBRUARI 1982

Varv Order Levererat

stock antal (varav sedan varvets 1980

egen des1gn) SVERIGE

Götaverken

Arendal 7 (4) 3

KOREA

Daewoo 6

Hyundai 3

JAPAN

Mitsui 5

Hitachi Zosen 4 Mltsub1shi ^{3 (3)}

Nippon Kokan 2

Sumitomo l

Kawasaki l

FRANKRIKE

CFEM 2 (2)

CNIM l

U.I.E. 2

Cbanners de

l' Atlantique l NORGE

Fraronres Mek. 2 Kaldnes Mek. l

Aker l (l)

Trosvik l (l)

SINGAPORE Far East

Levingston 2

Pro m et 3

STORBRIT ANNlEN British

Shipbuilders 4 (l) FINLAND

Rauma Repola 4 l

USA

Alabama Drydock 2 KINA

Shanghlu l

KANADA

StJohn l

SOVJETUNIONlEN

Wiborg l

JUGOSLA VIEN

Split l

Av ovanstående 62 plattformar i beställning har i februari 1982 över 40 stycken fleråriga charteravtal

()

D

v A R A M A R K N A D E R

-

EXEMPEL PÅ ETT P AR A V DE JSFÖJ{ST ÄRKTA FARTYG GÖTA VERKEN ARENDAL UTVECKLAT FÖR ARKTISKA OMRÅDEN.

FÖRTILLVERKADE FABRIKER Pråmbaserade förtillverkade flytande fabriker bygger på en ide som innebär att en anläggning tillverkas och mon- teras på en plats, bogseras därifrån samt installeras på den plats där den skall tas i bruk. Det kan vara en fabrik för framställning av gödningsmedel som kommer att användas på en plats där det är svårt och mycket dyrbart att utföra montagearbetet.

Svenska Varv koncernen har gjort en omfattande satsning på denna ide.

Svenska Varv Utveckling (Swed- yards Development) har arbetat med att marknadsföra konceptet sedan 1977. Konceptet innebär att man till en gaskälla ansluter en anläggning för framställning av t ex metanol eller ammoniak/urea.

Götaverken Arendal och Kockum är de bolag inom Svenska V arv som kommer att bli aktuella för tillverk- ning den dag då en affärsuppgörelse med en beställare har nåtts.

Dessa projekt är dock omfattande, oth det har under åren visat sig svåra- re än man kanske först bedömde att marknadsföra konceptet. Under 1981 har dock förutsättningarna att konkre- tisera en affär avsevärt förbättrats.

ARKTIS EN FRAMTIDs- MARKNAD

De arktiska och subarktiska delarna av Kanada och Sovjetunionen inne- håller rika fyndigheter på olja, gas och

mineraler, och det visas ett allt större först i slutet av 1980-talet.

intresse för att exploatera dessa områ- För att ha god beredskap har vi

den. under en följd av år utfört omfattande

Förhållandena är dock extrema ur studier på de miljö-och säkerhetsmäs- klimatsynpunkt, och arbete är möjligL siga kraven för att bedriva olika typer endast under vissa delar av året. av verksamhet i dessa områden.

Det krävs därför ett omfattande . ~-, Vi arbetar med system för transpor- tekniskt utvecklingsarbete innan · ter, lagring och basverksamhet.

planerna på utbyggnad i arktiska ' ¹ l • Vi arbeter också med motsvarande områden kan förverkligas. Förmod- _ f• : utveckling och anpassning av ligen talar vi om ett tidsperspektiv • • enheter för borrning och produktion

· -

som innebär start av större . _,.. av olja och gas i arktis.

utbyggnader .,(,tf-' r '

'-·· /i'

\~{ i), •. ·

'··~·t;.P _.. "):,;:;.~-.. ,,

. \~

·~_..~ / " ·~~

GV A 5000, EN A V GÖTA VERKEN ARENDALS

SEMISUBMERSIBLES. PLATTFORMEN ÄR FRÄMST AVSEDD FÖR Hii:::A~'S·BO,RR~UNG I NORDATLANTEN.

v Å R A K o M p _{E T E} N s E R

Från ide till produkt

Av tradition har en affär för varven innebwit att man tagit hand om en ide från ett rederi, vidareutvecklat kon- struktionen, byggt och levererat från kaj. Offshoremarknaden ställer

mycket mer långtgående krav på ingenjörsinsatser och utvecklingsar- bete. Kraven på kvalitet och säkerhet är idag speciellt accentuerade i Nord- sjön, men de kommer snabbt att öka också i andra områden, exempelvis utanför Kanadas, USAs och Sovjets kuster.

Produktutveckling är därför idag ett centralt begrepp för oss.

Ett oljefälts totala livscykel består av flera delar, från det att seismiska undersökningar startar och prospek- tering inleds till uppbyggnad av produktionsanläggningen och start av produktionen.

lO

Den största investeringen görs vid uppbyggnaden av produktionsanlägg- ningar. Det är också i denna fas av oljefältets livscykel som utrustning med den största andelen ingenjörs- kunnande krävs. I våra produkt- utvecklingsinsatser lägger vi därför särskild tyngdpunkt vid utrustning för produktionsfasen.

GVA SEMIKONCEPT De första semisubmersibles som Götaverken Arendallevererade var byggda på licens utifrån en ameri-

kansk Denna licens-

tillverkning gav värdefull kunskap.

Marknadens efterfrågan på ratio- nellt och ekonomiskt utnyttjande av produkter i allt svårare områden i kombination med myndigheters krav beträffande kvalitet och säkerhet gjorde att vi utvecklade en ide till nya semiplattformar.

Resultatet är en serie plattformar som genom en enkel konstruktion bygger in en hög kvalitet och som sva- rar mot kundens alla krav på rationell användning och ekonomiskt utnytt- jande.

Denna baskonstruktion har vid- sträckta tillämpningsmöjligheter genom att den är utpräglat flexibel.

Kostnaderna i samband med prospek- tering och utvinning av olja och gas är mycket stora. Därför är det viktigt att skräddarsy utrustning för specifika

o

o

()

l

l

l

v Å R A K

ändamål. Ingen har råd att överdi- mensionera utrustningen. Motsatsen gäller också; en plattform med för liten däckslastkapacitet t ex leder till täta behov av leverans av utrustning och material, vilket kostar stora pengar.

Götaverken Arendals program av semisubmersibles omfattar därför en familj av plattformar i ett antal stor- lekar och med olika kapaciteter.

Samtliga plattformar är baserade på samma grundide. Idag omfattar pro- grammet fyra storlekar, GVA 2000, GVA 4000, GVA 5000 samt GVA 10 000. Talen anknyter till de olika plattformarnas däckslastkapa- citet i ton.

Plattformarna kan utrustas för olika huvudfunktioner såsom borr- ning, bostäder, dykeri eller produk- tion av olja.

Tyngdpunkten i vårt utvecklings- arbete ligger på plattformar för opera- tion i de svåra förhållandena i Nord- sjön och utanför Kanadas östkust eller i subarktiska områden där kraven på tekniskt nytänkande är störst.

GV A 4000 var den första plattform av Götaverken Arendals konstruktion som beställdes. Beställare är Wilh Wilhelmsen, Norge, som under 1981 tecknade kontrakt på en GV A 4000 för borrning.

Denna beställning väckte åtskilligt uppseende på marknaden då GV A 4000 har ett ovanligt utseende.

Konstruktionen är mycket enkel till sin utformning: ett däck av lådkon- struktion, två parallella pontoner, fyra ben med endast två mellanliggande stag. Mångas reaktion var: "Detta ser inte ut som en borrplattform. Den ser för enkel ut i konstruktionen".

Vårt argument är det motsatta:

Just genom sin enkelhet och renhet i konstruktionen fyller den alla kundens behov. GV A 4000 är den första plattform som redan från kon- struktionsstadiet tar hänsyn till alla kända och förutsebara krav på kvali- tet och säkerhet som stipulerats av norska och brittiska sjöfartsmyndig- heter efter den allvarliga olyckan med plattformen Alexander Kielland.

GV A 4000 är också genom sin rena konstruktion lättare än andra att underhålla och inspektera medan den är i arbete.

I början av 198? beställde norska U glandrederierna en GV A 4000 för bostadsändamål med plats för över 500 offshorearbetare ombord.

GV A 2000 är en något mindre version än GVA 4000. Den kan ut- formas för borrning, bostäder eller dykeri.

o M p E N s E R

GVA 2000 I BOSTADSVERSION MED PLATS FÖR CA 600 OFFS"'rlOREARBETARE.

v Å R A K

Två plattformar av denna typ beställdes under året, en för bostadsändamål och en för dykeri.

Beställare var Consafe Offshore med W allemusrederierna som delägare.

GV A 5000 är baserad på samma grundide och är främst avsedd för borrning i områden med mycket stora krav på lastkapacitet. GV A 5000 är främst avsedd för Nordatlanten.

GV A 10 000 är idag den största enheten, utvecklad för produktion av olja eller gas till havs. Aven denna plattform är främst avsedd för svåra områden såsom operation i Nordat- lanten, utanför Kanada och Alaska.

Flytande produktionssystem till-

o M p _E T

drar sig ett stort intresse framförallt för mindre olje/gasfält och för stora vattendjup. Med flytande produk- tionssystem istället för konventionella bottenfasta anläggningar uppnås bl a lägre investeringsvolym, kortare tid för utbyggnad, avsevärt mindre arbetsvolym offshore och möjlighet till återanvändning vid andra olje/gas- fält. Vidare kan ett flytande produk- tionssystem relativt lätt losskopplas och flyttas i områden med risk för drivande isberg (t ex östra Kanada).

Då oljebolagens intresse alltmer riktas mot områden med stora vatten- djup och mot utvinning av olja och gas från mindre fält utvecklar vi produk-

RllAl'TMODUL UNDER UTBOGSERING FRÅN SLP:S ANLÄGGNING l GRJ".,\T"YARMOUTli

, ·

LEDNINGEN FOR TEKNIK.

12

E N s ^{E R}

tiansanläggningar som kan installeras på flytande enheter. Speciellt lämpade är GVA 4000 och GVA 10 000, men andra storlekar kan också bli aktuella.

KÖPET AV SLP -EN BREDD- NING AV V ÅR KOMPETENS Köpet av det brittiska företaget SLP (Sea & Land Pipe Lines Ltd) är ett led i vår strävan att gå in i utbygg- nadsfasen av ett oljefält och komma närmare den brittiska marknaden.

SLP bedriver verksamhet inom tre huvudområden.

-Tillverkning av moduler, dvs för- tillverkade enheter till produktions- anläggningar offshore.

- Sammanbyggnad och montering av moduler på produktionsanläggning- ar till havs (hook-ups).

-Service samt ombyggnad och reparation av offshoreanläggningar.

Bland SLPs kunder kan nämnas oljebolagen Shell, Total, Conoco, Phillips och Marathon. Genom SLP får Götaverken Arendal omfattande kunskap på marknadssidan samt värdefulla referensobjekt för leve- ranser till produktionsanläggningar.

SLP är idag ett av de största företagen i Storbritannien inom sin delmarknad.

KOMPETENs GER NYA AFFÄRS MÖJLIGHETER V år strävan ^är att ständigt höja före- tagets affärsorientering och skärpa såväl de enskilda delarnas som hela företagets konkurrenskraft. Som ett led i en ökad affärsorientering med ett decentraliserat resultatansvar tog vi ett för svensk varvsindustri ovanligt steg under 1981. Vi började nämligen aktivt gå ut och sälja delar av våra olika kompetenser.

FÖRSÄLJNING AV INGENJÖRSKUNNANDE Vårt samlade ingenjörskunnande kan delas in i ett antal delområden, t ex hållfasthetsberäkning, hydrodyna- mik, borrning, projektledning, plane- ring, inköp och styrning av material.

Detta är kompetenser vilka före- taget har lång erfarenhet av.

Marknaden efterfrågar dock inte alltid samtliga dessa kompetenser samtidigt. Vissa länder och företag saknar en del av de kunskaper som behövs för att t ex bygga en borrplatt- form, medan de själva besitter andra.

Vi kan då gå in och på konsultbasis erbjuda tjänster i någon eller några av

o

Q

o

v Å R A K

de delar som föregår en leverans.

Götaverken Arendals ingenjörer, planerare, materialinköpare etc har lång erfarenhet av marknadens behov och har länge fungerat i ett nära samarbete med produktion och till- verkning med dess omfattande krav på underlag och material. Detta ger Götaverken Arendal stora fördelar jämfört med många traditionella konsultföretag som inte tar ansvar för sina konstruktioner i praktiskt utfö- rande.

Några exempel:

Vissa steg har tagits för att utnytt- ja denna unika position. Ett exempel är Far East Levingston, ett varv i Singapore, som bygger en bostads- plattform av den typ som tidigare levererats från Götaverken Arendal.

Detta varv har små resurser på kon- struktionssidan och har därför köpt konstruktionsassistans från Göta- verken Arendal,

Ett annat exempel ^är det brittiska varvet Cammell Laird som ingår i British Shipbuilders. De förvärvade under året licens på Götaverken Arendals konstruktion GV A 4000 för tillverkning av en borrplattform till det kanadensiska bolaget Dome Petroleum. Förutom licensförsälj- ningen ges kontinuerligt assistans till det brittiska varvet vad gäller plane-

o M p E T

~ _'oj_ /P>;

ring, konstruktionsunderlag och inköp av material. Dessa kontakter har öppnat vägen för många intres- santa utvecklingsmöjligheter framåt.

Under våren 1982 slöts också ett licensavtal med FramruES Mekaniske Verksted i Norge på GVA 4000.

Götaverken Arendal har också fått utredningsuppdrag på flytande produktionsanläggningar för flera oljebolag.

E N s ^E R

-,_ ·...,,

•.

'·

Det är vår bedömning att efterfrå- gan kommer att stiga på kvalificerade ingenjörstjänster och att vi har en för- del med vår bakgrund både som produktutvecklare och tillverkare.

Under 1981 såldes licenser och ingenjörsassistans för ett värde av ca 35 miljoner kronor.

v Å R A K

FÖRSÄLJNING AV PRODUK- TIONSKUNNANDE De stora kontrakt vi normalt arbetar med engagerar större delen av pro-

14

o M p E T

duktionsresursema. Vi ser dock goda möjligheter även för resultatenheter- na inom Produktion att marknadsföra och sälja sitt kunnande separat.

E N s E R

Vi har en stor grupp skickliga yrkesarbetare med lång erfarenhet av tung verkstadsindustri. K valilieera t svetsarbete, plåtslageri, målning,

v Å R A K

rönnontage, el-arbeten, hantering av stora materialflöden är några av de yrkeskompetenser vi har på produk- tionssidan. Vi har också en anlägg-

o M ^p E T

ning med omfattande utrustning för tillverkning och montering av mycket stora enheter. Detta i kombination med en omfattande erfarenhet av att

E N s ^{E R}

administrera stora och sinsemellan olika projekt gör att även Produktion marknadsför och säljer kapacitet vid sidan av de stora kontrakten.

v Å R o ^R G A N s ^A T o ^N

Såhär ^{arbetar vi}

VD R Bergstrand

l

M Rtngner l Broman

l

t- ^y

l

E Litsmark H Josefsson

l l l

-1

J

l

l

RWassberg ABerglte Plundstrom

1

l l l l l

Stål Maskin Inredning

Verkstäder StåiMontage Montage Montage Drift s-A. Nilsson H Branntng t Nordstram J Falkman M Jemtn

H

^1-

^----

~

1-

r-1

1-

~

1-

-i

1-

Götaverken Arendals organisation idag skiljer sig starkt från den tradi- tionella varvsorganisation företaget hade tidigare.

Företaget är starkt projektoriente- rat med långt driven decentralisering av beslut och ekonomiskt ansvar.

I princip består Götaverken Aren- dals tillverkning i Göteborg av sex stycken resultatenheter eller "företag i företaget", vilka vart och ett är resul- tatansvarigt för sin del av verksam- heten.

För varje produkt i order utses en ansvarig projektledare. Denne är ansvarig gentemot kunden och före- tagsledningen för att produkten leve- reras enligt överenskommen tid, till kvalitet och pris enligt kontraktet.

Projektledaren är alltså totalansvarig för ett projekt.

Baserat på regelrätta kontrakt med projektledaren förbinder sig sedan respektive resultatenhet, Teknik eller någon av Produktions enheter, att leverera sin del av produkten till fasta priser. Resultat-

16

- 1 - - - - --- r - - - - - ---

---

- t--- ---- - ^{1--- - --} 1 - - - - - ._

____

1- 1 - - - - - - - - ^{1 - - -- - - - - - 1 - -- -- -}

enheterna har därmed ett ansvar för sin del av samtliga projekt.

Varje resultatenhet leds av en styrelse bestående av medlemmar i företagsledningen, av externa och fackliga representanter.

Resultatenheternas konkurrens- kraft mäts kontinuerligt mot konkur- rerande utomstående företag efter- som projektledaren i princip kan välja att köpa tjänster externt eller internt.

FRÅN VERKSTADSCHEF TILL FÖRETAGSLEDARE Sven-Åke Nilsson är chef för en resul- tatenhet inom Produktion, Stål Verk- städer, att jämföra med ett medelstort svenskt verkstadsföretag. Stål Verk- städer har cirka 700 anställda och en omsättning på cirka 180 miljoner kronor. Fram till1980 var Sven-Åke Nilsson verkstadschef. Han anställ- qes 1952.

Frdga: Vilken är största skillnaden i Din verksamhet nu jämfört med tidigare?

s-A Nilsson: Den avgjort största

skillnaden är att vi idag talar i ekono- miska termer på ett helt annat sätt än tidigare och inte bara jag utan flera av mina medarbetare. Verkmästare och förmän är resultatorienterade på ett sätt som förut var obekant. För några år sedan talade vi enbart i produk- tionstelmiska termer och räknade produktionstimmar. Idag börjar resul- tatansvaret tränga igenom hela orga- nisationen och vi har ett gemensamt språk och tankesätt som inte fanns förut.

Vilket är Ditt huvudmål som ansvarig chef?

Att alla i min organisation skall tänka i ekonomiska termer.

Finns förutsättningarna för det?

Ja, defmitivt. Idag mäts resultatet på riktiga grunder och vi får kritik om vi misslyckas. Vi har förutsättningar att rätta till och förbättra oss eftersom vi nu kan se var vi eventuellt missarT

Tidigare var Du verkstadschef i en serieproduceraruie verksamhet. Idag är Ditt ansvar mer att likna vid en verk- ställaruie direktörs. På vilket sätt har

o

\

J

' ^l

v Å R o ^R

Du ändrat Din organisation för att miita ck nya kraven?

Vi har ett ansvar inför företagsled- ningen för ekonomi, kvalitet, personal osv. Det ställer förstås andra krav.

Vi har som exempel numera inom Stål Verkstäder ansvariga för ekonomi och personal. Dessa funktioner fanns tidigare centralt i företaget. Vi avser också anställa en marknadschef som kan gå ut och sälja våra kompetenser direkt till marknaden.

Viktigt att säga är att flera av . dessa resurser visserligen fanns tidi·

gare också i företaget, men de var då inte med i verksamheten på samma sätt och fick inte samma inblickar och känsla av ansvar. De fick inte heller samma gensvar från oss som nu.

Den personalansvarige är ett bra exempel på det.

Du har ett definierat ansvarsområde inför .fdretagsledningen. Samtidigt skall Du redovisa Din verksamhet inför pro-

jektledarna. Skapar inte det konflikter?

Visst skapar det konflikter, men det hade vi ju förut också då vi kämpa- de med tiden och om resurserna.

Projektledarna ansvarar var och en för sitt projekt, och det gör att konflik- terna och problemen förs upp på ett tidigare stadium och vi har chans lösa dem på ett bättre sätt än tidigare.

Under 1981 förbättrades produktivi- teten pd Götaverken Arendal. Vilka möjligheter ser Du till ytterligare förbättringar.

Under 1981 förbättrades produkti·

viteten säkert mycket tack vare att vi visade uppmärksamhet åt dessa frågor.

Det var ett år då vi först skapade rätt struktur och sedan genomförde en hel del förbättrningar. Nu skall vi fort- sätta med ytterligare åtgärder, och det är min uppfattning att vi har ett stort utrymme för ytterligare höjning av effektiviteten.

STORA LIKHETER MED BYGGNADSINDUSTRIN Robert Hedbäcker är en av de kontraktansvariga projektledarna.

Han ansvarar inför företagsledningen för att hans projekt, en borrplattform av typ GV A 4000 till det norska rede- riet Wilh Wilhelmsen, levereras enligt kontraktet, dvs inom fastställda kvali- tets-, tids-och kostnadsramar.

Robert Hedbäcker är nyanställd.

Han arbetade som projektledare inom byggnadsindustrin fram till 1980 då han började på Götaverken Arendal.

Fråga: Vilken uppjattar Du vara

"nyckelidin" med Götat;erken Arendals projektorganisation?

R Hedbäcker: Att på rationellast möjliga sätt utnyttja våra resurser.

Jag har förmånen att vara ansvarig endast för ett projekt. Det gör att jag i

G A N s

allt mitt handlande hai mitt projekt för ögonen och att jag enbart utnyttjar de resurser som är nödvändiga för att just "min" plattform skalllevereras i tid och till bästa möjliga resultat.

Med min tidigare erfarenhet från byggnads- och anläggningsindustrin är det ett självklart sätt att arbeta på.

Där skapas en organisation för varje byggnadsprojekt. Ofta sker detta i oländiga eller ödsligt liggande områ·

den och oftast under mycket stark tidspress. Nödens lag gör det då nödvändigt att inte överadministrera någonting.

Likheterna mellan montage av en plattform och montage inom anlägg- ningsindustrin är många. Götaverken Arendal har lärt mycket från byggsi- dans "minimitänkande" men än finns en hel del att lära.

Kan Du nämna andra viktiga fakto-

. ~

rer.

Att vi hela tiden arbetar mot ett resultat och med åtagandet mot kunden som det viktigaste.

Varje projektorganisation måste generera ett bidrag till företagets vinst, och varje resultatenhet måste också kunna leverera sina tjänster till de olika projekten till marknadsmäs- siga priser.

Detta, kombinerat med lcravet att företaget skall gå med vinst, gör att onödigt arbete eller arbete för vilket vi inte kan få ersättning successivt elimineras. Det har också gjort oss mera lyhörda för våra kunders olika krav och önskemål. Slentrianen, ibland mycket kostsam, att bygga och

A T o N

utrusta våra produkter på visst sätt bara för att vi alltid har gjort så, har brutits.

Idag är Götaverken Arendals organi- sation projektorienterad, men Du är i ett starkt beroende.fdrhållande till linjeor- ganisationen. Skapar inte detta kon- flikter?

J o visst, men det fanns konflikter i den ganila organisationen också Hk- som i varje organisation. Det kan lika gärna uppfattas som ett hälsotecken.

Det entydiga och delegerade ansvaret i projektorganisationen är mycket bra. Det provocerar lösningar på de problem vi har på ett tidigt stadium. I och med att jag har ett ansvar att följa mitt projekt från konstruktionsstadiet fram tillleve- rans har vi chans rätta till eventuella felaktigheter så fort de uppstår.

Det är en klar styrka.

DYNAMISK ORGANISATION Götaverken Arendals organisation och profil är inte statisk. Det faktum att fler människor på fler nivåer expo- neras för marknaden och dess krav öppnar nya affärsmöjligheter. Detta sätt att arbeta skapar en dynamik i fÖ- retaget som saknades tidigare.

De kompetenser våra anställda på konstruktions- och produktionssidan besitter ser ut på ett visst sätt idag.

I morgon efterfrågar marknaden något annat, och då är vår ambition att ha beredskap även för detta.

SVEN· ÅKE NILSSON (TILL HÖGER), CHEF FÖR STÅL VERKSTÄDER OCH ROBERT HEDBÄCK ER, PROJEKTLEDARE.