Landsbygdens lockelse
En studie om svensk livsstilsmigration
The attraction of the countryside A study on swedish lifestyle migration
Nadja Bergendahl Thea Falkeling
Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap
Ämne/Utbildningsprogram: KGGB53 - Samhällsplanerarprogrammet Nivå/Högskolepoäng: B-uppsats, 7.5 hp
Handledare: Hans-Olof Gottfridsson Examinator: Moa Tunström
7/6-2020
Sammanfattning
Bakgrunden till denna studie är vårt gemensamma intresse av landsbygden och dess utveckling.
Denna studie undersöker vilka faktorer som spelar in när människor väljer att aktivt genomföra en migration från stad till landsbygd. Vår förhoppning har varit att hitta specifika faktorer som kan hjälpa framtida samhällsplanerare att göra landsbygden mer attraktiv. Vi har använt Benson och O'Reillys teori om livstilsmigration, såväl som de migrationsteoretiska begreppen push-pull-teori och downshifting för att analysera resultatet av genomförd enkät och kvalitativa intervjuer. Vi har till stor del fokuserat på ett geografiskt avgränsat område, närmare bestämt östra Värmland.
Resultatet av studien visar att svaren till mycket stor del överensstämmer med varandra samt Benson och O’Reillys teori. De stämmer även överens med den tidigare forskning vi använt oss av. Vi har kommit fram till att konceptet downshifting kan innefattas av teorin om livsstilsmigration. De främsta orsakerna till flytt från staden till landsbygden visade sig vara olika pull-faktorer till landet, däribland närhet till naturen, kravlösheten och den upplevda gemenskapen med andra människor i samma område. Även push-faktorer som stressen i staden, mängden människor samlade på en liten yta och ekorrhjulet finns bland de angivna svaren.
Nyckelord: ruralisering, flyttmotiv, push-pull-teori, livsstilsmigration, och migration
Innehållsförteckning
Sammanfattning 1
1. Inledning 3
1.1. Problemformulering 3
1.2. Syfte & Frågeställning 4
2. Teori 5
2.1. Push-pull-teori 5
2.2. Livsstilsmigration 5
2.3. Downshifting 6
2.4. Tidigare forskning 6
3. Metod 8
3.1 Undersökningsområde 8
3.2 Att definiera stad och landsbygd 8
3.3 Genomförande 8
3.4 Urval 9
3.5 Reliabilitet och validitet 10
3.6 Forskningsetik 11
3.7 Bearbetning av resultat 11
4. Resultat 13
4.1. Enkätens resultat 13
4.1.1 Diagram 1 13
4.1.2 Diagram 2 14
4.1.3 Pull-faktorer 14
4.1.4. Push-faktorer 15
4.2. Intervjuernas resultat 15
4.2.1. Pull faktorer 15
4.2.2. Push faktorer 16
5. Analys 17
6. Slutsats 20
6.1. Framtida forskning 21
Referenser 22
Bilagor 24
Bilaga 1 24
Bilaga 2 24
Bilaga 3 25
1. Inledning
Vi lever idag i ett allt mer centraliserat samhälle, urbaniseringen har kommit att bli ett
välanvänt ord i samhällsstudier. Men ännu är inte ruraliseringen helt borta, människor flyttar också från stad till landsbygd och det är de människornas tankar och åsikter som vi vill studera och har valt att forska kring.
Bakom denna typ av migration ligger push- och pull-faktorer, alltså de negativa faktorer som driver en människa att lämna en plats såväl som positiva faktorer som lockar till inflyttning.
(push-pull-teorin u.å.) Vi frågar oss vilka faktorer som ligger till grund för en människas beslut att flytta från staden till landsbygden, och gå mot rakt motsatt håll än den normativa människan som väljer att flytta från landsbygden till staden.
1.1. Problemformulering
Den svenska landsbygden avfolkas, städerna expanderar och centraliseringen fortsätter öka i samband med både digitalisering och globalisering. Man kan uppleva det som att staten inte prioriterar landsbygden i samma utsträckning som staden. Konsekvenserna blir bland annat lägre huspriser och längre distans till jobb. (Harström 2015). Sjukvård och myndighetskontor läggs ner och det blir mer tydligt att stora ojämlikheter existerar mellan människor i staden och människor på landsbygden (Persson 2009) (Jacobsson 2018). Ett exempel på detta är när arbetsförmedlingen stängde ner ett antal av sina kontor runtom i Sverige under 2019, trots politikernas löften till landsbygden (Åsberg 2019). Detta leder i många fall till en utsatthet för människor som bor på landet. Även om digitaliseringen i vissa fall tros starta en ruralisering, någonting som troligtvis kommer påverka samhällsplanerarens arbete i framtiden. Dessutom finns ett samband mellan glesbygd och ökat missnöje, vilket gynnar populistiska politiker.
Exempel på detta ser vi i USA under valet 2016 då Trump tog makten, Storbritannien med Brexit och i Sverige med det ökade stödet för Sverigedemokraterna. Gemensamt för dessa framgångar är att stor del av de som röstar känner sig åsidosatta och missnöjda (Mellander 2019)
Det finns naturligtvis nackdelar såväl som fördelar med både stad och landsbygd men vi vill mena att det finns stora fördelar med att bo på landet när man ser till hållbarhetsperspektivet, kanske främst ekologiskt men även socialt. Därför borde det vara fördelaktigt att göra
landsbygden så attraktiv som möjligt i syfte att locka människor att bosätta sig där. Om man kan peka ut vilka aspekter av landsbygden som lockar folk att flytta dit kan man eventuellt använda dessa för att öka områdets attraktivitet. Naturligtvis spelar det även in vilken typ av människor som lockas till landsbygden eftersom man vill ha arbetsföra människor som bidrar till skatteintäkterna på platsen. (Erlingsson & Wänström 2015)
1.2. Syfte & Frågeställning
Syftet med studien är att analysera vad som attraherar människor till landsbygden. Att tyda bakomliggande orsaker till att lämna staden och därmed belysa landsbygdens lockelse. Detta för att förhoppningsvis förstå hur landsbygden kan bli en mer attraktiv boplats för
människor.
➢ Vilka faktorer spelar in när en människa väljer att flytta från staden till landsbygden?
➢ Vilka aspekter av landsbygden uppfattas som attraktiva?
2. Teori
2.1. Push-pull-teori
Lödén (2019) förklarar push-pull-teorin som en generell tolkning av migration. Tanken är att en plats negativa faktorer knuffar bort (push) människor och platsens positiva faktorer drar till sig (pull) människor. Exempelvis kan krig eller brist på mat och arbetstillfällen vara push-faktorer som driver bort folk. Lägre bostadspriser och möjlighet till utbildning kan vara pull-faktorer som attraherar folk till en plats. Dessa faktorer kan se olika ut för olika
individer, exempelvis kan närheten till en skola vara en fördel för en barnfamilj men en nackdel för mer misantropiska individer. Teorin är dock ofullständig och förklarar till exempel inte varför så förhållandevis få människor migrerar trots att de lever under samma förhållanden.
2.2. Livsstilsmigration
Benson och O'Reilly har i sin artikel Migration and the search for a better way of life: a critical exploration of lifestyle migration (2009) utvecklat en teori om livsstilsmigration.
Detta koncept skiljer sig från andra former av migration som exempelvis asylsökande och flyktingar. De människor som avses i Benson och O'Reillys teori är för det mesta relativt ekonomiskt priviligerade och ej rasifierade. Här är det inte frågan om en flykt från en hotfull situation eller miljö utan snarare sökandet efter det goda livet eller en motreaktion på den moderna västvärldens hektiska liv. Gemensamt för de individer som gör en livsstilsmigration är att de önskar en ökad livskvalitet, förändrad balans mellan arbete och privatliv och frihet från tidigare restriktioner i ett relativt privilegierat liv.
Vidare teoretiserar Benson och O’Reilly att dessa migranters skäl till flytt inkluderar ett lägre tempo, lägre levnadskostnader, klimat, hälsa och en känsla av samfund och gemenskap.
Bristen på vad Benson och O’Reilly kallar community spirit är också en bidragande orsak till många individers livsstilsmigration. Vidare skriver författarna att det viktigaste skälet till en
livsstil migration är den rurala idyllen. Detta koncept kan tyckas något svårdefinierat och man kan ana en något romantiserad bild av landsbygden samt en avsaknad av platsidentitet i mer urbana områden och i den moderna världen överlag. Å andra sidan, vem kan inte känna igen sig i drömmen om idyllen på landet, bort från stadens stress? Dock är det viktigt att påpeka att den moderna världens bekvämligheter är en stor bidragande orsak till att detta fenomen blir allt mer vanligt. Inte minst goda kommunikationsmöjligheter både i form av förbindelser såväl som kontakt med människor.
Landsbygden är i många fall skildrad som en plats för gemenskap, lugn och trygghet. En plats där dina barn kan växa upp i en trygg miljö. Denna bild ofta en förvrängd och förenklad bild av landsbygden, kanske många gånger upprätthållen av media, lokala intressen och på senare tid influencers . 1
2.3. Downshifting
Med downshifting menas att göra en omställning av sin livsstil, främst genom att gå ner i arbetstid. Till detta hör således att konsumera mindre och mer medvetet och i vissa fall även migrera till ett mer kostnadseffektivt område. Hedberg och Eimermann (2019) skriver att önskan om downshifting ofta kommer ur en psykisk ohälsa i samband med utbrändhet. Detta innebär att downshifting som koncept passar in i mallen Benson och O’Reilly (2009) skapat för livsstilsmigration. Dock är det värt att notera sambandet mellan psykisk ohälsa och livsstilsmigration som Hedberg och Eimermann pekar på eftersom detta kan vara en mycket stor push-faktor för staden. Detta är inget nytt fenomen, utan någonting som skett historiskt exempelvis under 1970-talet då småbarnsfamiljer vallfärdade från storstäder till landsbygd i vad som kallas Gröna vågen. Dessa önskade ett enklare liv och sysslade inte sällan med självhushållning utan handelsgödsel och växtskyddsmedel. Detta fenomen var som sagt störst under 1970-talet men har fortsatt i mindre utsträckning (gröna vågen u.å.).
1 Se exempel Clara Lidström, https://underbaraclaras.se/ och Jonna Jinton, https://jonnajinton.se/
2.4. Tidigare forskning
Stjärnkvists (2016) fallstudie om Olofström undersöker orsakerna till återflytt, främst från storstad till landsbygdskommun. Hon har genom kvalitativa intervjuer analyserat
återflyttarnas motiv och kommit fram till att det rör sig om ekonomiska såväl som sociala faktorer i många fall. En annan aspekt är vad Stjärnkvist refererar till som levnadsmiljö. Med detta menar hon faktorer som närhet till natur, fritidsintressen och livskvalitet. Hon tar även upp livscykelperspektivet och konstaterar att detta till viss del kan vara bidragande, då människor i viss åldersgrupper är mer benägna att flytta.
Johansson och Wikströms (2019) studie kring flyttmotiv och känslan efter flytten undersöker de motiv som finns för människor som lämnar urbana områden för landsbygden, och även vad som påverkar upplevelser av platser före och efter flytt. Likt Stjärnkvist har de genomfört kvalitativa intervjuer och även här dyker värderingar kopplade till livskvalitet upp, då
människorna rapporterat att de önskat minska sin stress och leva ett lugnare liv. Ekonomiska faktorer har också spelat in även i denna studie då flytt i samband med start av eget företag eller på grund av arbetsmöjligheter har förekommit. En annan del av de ekonomiska
aspekterna tycks vara bostadspriser. Sociala faktorer, som familjeband eller partnerskap är en annan bidragande orsak såväl som den fysiska miljön, med dess närhet till naturen.
Palm och Salehi (2019) har forskat kring frågan angående downshifting hos kvinnor, den livsstilsmigration som sker när kvinnan flyttat till landsbygden. En kvalitativ metod har genomförts med semistrukturerade intervjuer, de frågade var endast kvinnor.
Downshiftingens relation till landsbygden tycks vara självklar, eftersom billigare bostäder och drift av dem öppnar upp till att ha råd att jobba mindre. Precis som Johansson och Wikström (2019) tar upp, söker även den “downshiftande” kvinnan lugnet som landsbygden har att erbjuda. Att komma undan storstads livets vardag, där livet liknar ett “ekorrhjul”.
3. Metod
3.1 Undersökningsområde
Vi har valt att studera de faktorer som ligger till grund för valet att flytta från stad till landsbygd för människor i Sverige och mer specifikt i östra Värmland. Vi vill främst undersöka vilka pull-faktorer som attraherar människor till landsbygden men även vilka push-faktorer som driver människor att lämna staden. Detta genom en enkät såväl som kvalitativa intervjuer. För att uppnå detta har 105 personer, främst inflyttade till landsbygd i östra Värmland fått svara på en enkät. Fem personer inflyttade till landsbygd i östra
Värmland har intervjuats mer djupgående.
3.2 Att definiera stad och landsbygd
I denna studie kommer Eurostats definition för storstad, tätort och glesbygd tillämpas. Där information om detta är hämtat från statistiska centralbyråns (SCB) samling av artiklar och analyser angående urbanisering. Eurostat har använt sig av kilometerrutor vid uträkningen till de tre kategorierna. SCB´s förklaring om uppdelning:
”För att ett område ska klassas som storstad väljs kilometerrutor ut med minst 1 500 invånare per kvadratkilometer. De områden där de skapar ett sammanhängande kluster om minst 50 000 invånare kallar Eurostat en storstadsmiljö. För att räknas som mindre stad eller förort väljs kilometerrutor med minst 300 invånare ut. Om det sammanhängande klustret av rutor består av minst 5 000 invånare så är det en mindre stad eller förort.”
SCB ”Urbaniseringen - från land till stad” (SCB, 2015)
3.3 Genomförande
Vi har valt att genomföra både en kvantitativ och kvalitativ forskning för att påverka bredden av svar och få en mer djupgående, fri diskussion i intervjumomentet. Samtidigt raka och mer direkta svar i form av tabeller, procent, diagram etc. (David & Sutton 2016). Intervjuerna
skedde ansikte mot ansikte och med tanke på den pågående pandemin av COVID-19,
utomhus. Vardera intervjuade person fick möjlighet att skriva på en samtyckesblankett, vilket samtliga gick med på. Den pågående pandemin påverkar studien från fler håll,
respondenterna var bekanta sedan innan. De var medvetna om ämnet och vår frågeställning och syfte. Vid intervjutillfälle upprepas informationen igen, för eventuella frågor och funderingar.
Enkäten utformades så att det finns både öppna och slutna frågor eftersom detta
förhoppningsvis ska ge de tillfrågade möjlighet att uttrycka något mer komplexa åsikter, samtidigt som vi kan jämföra olika individers svar med varandra.
3.4 Urval
Ett selektivt urval (David & Sutton 2016) skedde inför intervjuerna i denna studie då vi sökte individer som genomfört en specifik livsstilsmigration från staden till landet. Eftersom vi har privata kontakter i Rudskoga kunde vi lokalisera fem individer på denna ort som passade in i studien. Även om urvalet är selektivt anser vi att det är representativt eftersom alla de här människorna har flyttat från stad till landsbygd. Vi har även intervjuat individer ur olika åldersgrupper för att få större spridning i vårt urval.
Vi förmedlade vår enkät på internet, i forum för självhushållning och grupper på facebook.
Detta kan räknas som ett form av tillgänglighetsurval (David & Sutton 2016) eftersom det är ett mycket enkelt sätt att göra ett urval. Fördelarna med detta är att vi enkelt kan nå de specifika individer vi söker. På plattformen Facebook finns flertalet grupper som behandlar ämnen som kan intressera den typen av personer vi söker, exempelvis byggnadsvård, downshifting, självhushållning, lesbisk landsbygd och sidan för boende i Rudskoga som ligger i östra Värmland. Dock finns negativa aspekter av denna typ av urval Det är endast de med dator, internet och medlemskap på den/de plattform/ar vi slutgiltligen använder oss av vilket innebär att exempelvis äldre människor som inte har samma kunskap om teknik riskerar att inte få komma till tals. Detta beror också delvis på pandemin som råder, då denna grupp är speciellt känsliga. Det negativa med att använda sig av exempelvis “downshifting
sweden”, en sluten grupp på facebook, är att urvalet sker igen. Downshifting handlar i princip om att kunna gå ner i arbetstid med hjälp av en snålare livsstil och detta är naturligtvis inte ett alternativ som är tillgängligt för de flesta. Risken om man använder nischade grupper är att man även får nischade svar. Vår förhoppning är att vi genom att göra enkäten tillgänglig för så många människor som möjligt och även genom att länka den på Rudskogas facebooksida ska få tillräckligt stor spridning av individer. Vi är medvetna om att ovanstående grupper har stundtals romantiserade tankar om landsbygden, vilket kan påverka de svar vi får. Med tanke på att grupperna är skapade å landsbygden vägnar.
3.5 Reliabilitet och validitet
Med reliabilitet menas ett test eller instruments pålitlighet över tid (David & Sutton 2016) och huruvida samma resultat skulle uppnås om testet genomfördes vid ett annat tillfälle. Vi har skapat en relativt kort och okomplicerad enkät som förhoppningsvis ska vara enkel att förstå. På frågan om vilken typ av plats man växte upp på har vi definierat storstad, mindre stad/tätort och glesbygd enligt SCB för att undvika förvirring. Frågeställningens natur i denna studie innebär också att vi undersöker ett beslut som tagits i det förflutna, vilket innebär att svaret en individ ger inte riskerar att ändras på grund av dennes personliga utveckling och omständigheter.
Validitet avser mätinstrumentets pålitlighet, huruvida mätningen koopererar med de begrepp och syfte som beskrivs i arbetet. Validiteten kan anses hög både om forskningen är
kvantitativ, eller kvalitativ. I fallet för denna forskning har två frågor formulerats i
frågeställningen, ena angående attraktivitet hos landsbygden och andra om bakomliggande orsaker till att genomgå en ruraliseringsprocess. Resultatet kan bli enformigt, att det som anses attraktivt på landsbygden även är orsaken till att lämna staden. Uppstår det, är det fråga om mätinstrumentet är hållbart eller inte. Ett sådant resultat kan förklaras med att det helt enkelt är så att i denna fråga är pull faktorerna även är push faktorerna. Eller så tyder detta på mätinstrumentet inte fungerade som förväntat och innehar en låg kriterievaliditet. För att stärka ett resultat och öka validiteten är det bra att använda tidigare forskning kring ämnet, där resultatet liknar ens eget. I denna studie har vi använt oss av både kvantitativ och
kvalitativ undersökning som mätinstrument. Validiteten kan anses hög, men bara om intervjuguide och enkät överensstämmer. Detta blir tydligt i resultatdelen eftersom svaren liknar varandra. Utöver kriterievaliditet finns även prediktiv validitet, uppenbar validitet, innehållsvaliditet, begreppsvaliditet, intern validitet samt extern validitet. Samtliga begrepp ger flera infallsvinklar på studiens validitet, som exempelvis tidsintervallet mellan
forskningen och tidigare forskning, begreppets delaktighet i mätinstrumentet, huruvida de olika dimensionerna får sin plats i mätningen, mätningens sammanhängande med teoridel.
Samt faktorer som påverkar variationen i den beroende variabeln, och forskningsresultatens utsträckning (David & Sutton 2016). I denna studie sammanhänger mätinstrumentet och teoridelen. Den tidigare forskningen har källor från 2019 och 2016, den från 2016 kan
betraktas ur ett prediktivt perspektiv som förändrad i jämförelse mellan den data som samlats in i arbetet nu. Däremot kan de källor från 2019 anses äga hög prediktiv validitet.
Innehållsvaliditeten är även den hög i aktuellt arbete, flertalet infallsvinklar har det öppnats upp för, som exempelvis återflytt och downshifting, som är två vanliga orsaker till
ruralisering.
3.6 Forskningsetik
Samtycke och anonymitet är två viktiga aspekter att ha i åtanke när man gör den här typen av studie (David & Sutton 2016). Frågorna är utformade så att man inte ska kunna identifiera någon specifik person i svaren, både i intervjuguiden och enkäten. Samtliga intervjuade har skrivit på samtycke till deltagande i intervjun enligt GDPR
3.7 Bearbetning av resultat
Efter sju dagar hade 105 personer svarat på enkäten och fem personer har intervjuats.
M. David & C. D. Sutton skriver i Samhällsvetenskaplig metod (2016) om hur man kan koda kvalitativ data genom att ge stycken olika koder och således hitta likheter och olikheter i texter. Vi har bearbetat de svar som kommit in på vår enkät och ordnat dem så de passar in i en mängd kategorier. Detta för att resultatet ska bli mer överskådligt och för att man enklare ska se likheter i olika människors svar och på så vis hitta mönster. Om någon av de tillfrågade
exempelvis svarade “skogen” eller “bärplockning” har vi kategoriserat detta under natur.
Många använde uttryck som “sammanhållning”, “grannkontakt”, “grannar man pratar med”
och “man känner fler i bygden”. Dessa kategoriserade vi som gemenskap. Alla svar är angivna i resultatet och således finns en liten mängd kategorier som består av endast en persons svar. Detta för att de inte riktigt passade in i övriga kategorier. Ett exempel på detta är den tillfrågade vars enda anledning som uppgavs till flytten var “kulfång”. Den tillfrågade utvecklade inte detta svar, men det är ändå en del av empirin och får därför en egen kategori.
Vissa svar såsom “vackra omgivningar” och “vackert” skulle kunna kategoriseras under natur, men det är egentligen inte möjligt att avgöra om det är naturen den tillfrågade syftar på eller om denne menar någonting annat, exempelvis arkitektur när hen svarar “vackert”. Några svar, till exempel “mindre ljusföroreningar” och “mindre betong” antyder även att vissa aspekter av staden är mindre estetiskt tilltalande. Vi valde därför att placera alla svar som syftade till estetik utan att vara direkt kopplade till naturen under kategorin skönhet.
4. Resultat
Resultatet har delats upp efter push-pull-teori. Enkätens resultat framställs genom diagram med tillhörande text. Intervjuernas resultat redogörs för i textformat med citat.
4.1. Enkätens resultat
Facebookgrupperna där enkäten delats har ingen specifik geografisk avgränsning, förutom Sverige. Detta är resultat från flera olika delar av landet. Dock postades enkäten i Rudskogas facebookgrupp där den genererade stort intresse, vilket med största sannolikhet innebär att en stor andel av de som svarade på enkäten är bosatta i och omkring Rudskoga.
4.1.1 Diagram 1
4.1.2 Diagram 2
4.1.3 Pull-faktorer
På frågan “Vilka fördelar anser du att landsbygden har framför en tätort/större stad?” svarade 40% av de tillfrågade naturen i någon form. Utöver detta angav även totalt 21,9% svar som kopplas till fysisk miljö såsom luftkvalitet och estetisk skönhet, vilket på många sätt kan ses som en tangent till natur.
23,81% angav frihet som en fördel hos landsbygden. Vissa utvecklar denna tanke något med svar som “Mer tid till egna intressen”, “Styra sitt eget liv” och “bygga och fixa som man vill”.
9,52% anger plats som svar på frågan “Vilka fördelar anser du att landsbygden har framför en tätort/större stad?”. Vissa utvecklar med svar som “Bre ut sig och sina fritidsintressen” och
“Projekt på tomten”.
26,67% av de tillfrågade svarar någon variation på sammanhållning, gemenskap när vi frågar om landsbygdens fördelar. 20% svarade mindre folk. 32,4% svarade att “närhet till
släkt/vänner” var en faktor som spelade in i valet att flytta.
28,4% svarar att bostadspriser var en bidragande faktor för flytten.
4.1.4. Push-faktorer
På frågan “Vilka fördelar anser du att landsbygden har framför en tätort/större stad?” svarade 44,76% någon variation på lugn och minskad stress. På frågan “Vilka faktorer spelade in i valet att flytta från tätort/större stad till landsbygd?” svarade 47,62% önskan om mindre stress. Det är tydligt att det höga tempot och stressen som staden innebär är en stor push-faktor för staden.
15,24% av de tillfågade svarade arbete på frågan “Vilka faktorer spelade in i valet att flytta från tätort/större stad till landsbygd?”. Detta medan endast 0,95% angav samma svar på frågan om vilka fördelar landsbygden har framför staden.
4.2. Intervjuernas resultat
4.2.1. Pull faktorer
Naturen beskrivs av samtliga tillfrågade som någon slags dragningskraft till att flytta ut på landet. Merparten av dem svarade även “lugnet” som en orsak att genomgå flytten. Ett par beskriver den trygga miljön som en bra plats för barn att växa upp på. Lika stor andel beskriver en kravlöshet ute på landet, då trädgården inte behöver se ut på ett visst sätt.
Samtliga intervjuade beskriver hjälpsamheten på bygden, en gemenskap där alla vill varandra väl.
Utdrag ur en av intervjuerna, fråga 2:
“....ett lugnt samhälle som tar hand om varandra.“ (Se bilaga 2)
Den gemenskap som vid flera tillfällen tas upp som en stark orsak till flytt blir ifrågasatt vid två av intervjuerna:
Fråga: Vilka aspekter av landsbygden lockade dig?
“....Gemenskapen och hjälpsamhet, allas lika värde som finns i denna bygd. Det är inte självklart på alla landsbygder enligt min tidigare erfarenhet.”
Fråga: Levde platsen upp till de förväntningar du hade?
“Egentligen inte, vi flyttade från landsbygd nr.1 till ett annat ställe, också ute på landsbygden.
Där trivdes vi inte heller så då flyttade vi hit, en tredje och sista gång även det på
landsbygden, och hittade äntligen det ställe vi sökte efter. Vi kom hem när vi klev in i huset här i bygden.”
Vid en av intervjuerna beskrivs åtrån efter staden:
“...Ibland längtar jag efter pulsen i stan, mina kompisar finns även där.”
4.2.2. Push faktorer
De bakomliggande orsakerna till flytten som nämns i intervjuerna är trivseln på landet, att personens partner inte bodde i staden och för att komma undan stressen i staden. 40% av de tillfrågade hade en partner som starkt ville bo på landet, och deras flytt var från början påverkat av det.
“Vi hade sommarstuga på landet och när sommaren var slut ville vi inte hem till stan, då kände vi att det var idé att flytta dit på heltid….”
“Närhet till naturen och frisk luft. Jag fick flytta in i ett hus istället för lägenhet. Trevligare bostad.”
Den lugna och barnsäkra landsbygden som tidigare nämnts som en pullfaktor ifrågasätts en aning i ett svar:
“...Anledningen till min osäkerhet att flytta tillbaka på landet var att jag avskydde livet som ung på landet.”
5. Analys
Man kan se stora likheter mellan vad Benson och O’Reilly skriver om livsstilsmigranter och de svar vi fått på våra frågor. I fråga om landsbygdens attraktivitet är lugn, natur och
gemenskap de främsta pull-faktorerna enligt de som svarade på enkäten. Benson och O’Reilly nämner ett lägre tempo, klimat och en känsla av samfund och gemenskap som bidragande orsaker till livsstilsmigranters val att flytta. Vidare nämns lägre levnadskostnader och hälsa i Benson och O’Reillys artikel. 28,4% av de tillfrågade svarade att bostadspriser var en faktor som bidrog till flytten från stad till landsbygd så även på denna punkt stämmer denna teori bra in på vårt resultat. Här kan man reflektera över hur downshifting innebär att lägre kostnader och således mindre arbetstid hänger ihop med mental hälsa, som Hedberg och Eimermann (2019) pekade på.
Inom ramen för svaret frihet på frågan om vad landsbygden har som staden saknar kan man ana en önskan om mer tid då vissa av de tillfrågade som valde frihet utvecklade sina orsaker till att genomgå flytten, exempelvis “Mer tid till egna intressen”, “Styra sitt eget liv” och
“bygga och fixa som man vill”. Detta tyder på att det finns personer som genomgått en downshifting i denna studie. På frågan “Vilka faktorer spelade in i valet att flytta från
tätort/större stad till landsbygd?” svarade 47,62% önskan om mindre stress. Det är tydligt att det höga tempot och stressen som staden innebär är en stor push-faktor för staden, även detta tyder på att de tillfrågade genomgått en downshifting. I frågan om downshifting är det anmärkningsvärt att drygt 15% av de tillfrågade svarade arbete på frågan “Vilka faktorer spelade in i valet att flytta från tätort/större stad till landsbygd?”. Detta medan endast 0,95%
angav samma svar på frågan om vilka fördelar landsbygden har framför staden. Detta kan tolkas som att individernas arbete var en push-faktor för staden.
Någonstans i gränslandet mellan natur och frihet tycks koncepten plats och utrymme placera sig för de svarande. Eventuellt kan dessa även kopplas ihop med de drygt 15% som angav odling och djurhållning i någon form, även om det snarare är frågan om självhushållning eller förvärvsarbete i dessa fall snarare än fritidsintressen.
Över en fjärdedel angav sammanhållning som en pull-faktor för landsbygden. Detta är
anmärkningsvärt eftersom en femtedel även svarat mindre folk, vilket snarare kan tolkas som en push-faktor för staden. Man vill ha sammanhållning utan att tvingas inpå människor.
Kanske anser man att en bättre sammanhållning skapas på landet eftersom man har någonting gemensamt då man valt en icke normativ väg i livet. Kanske finns även någon känsla av att man på sätt och vis tvingas till sammanhållning när man lever mer utsatt utan stadens service och bekvämlighet? Hur som helst är det tydligt att många av de som svarat på vår enkät även söker vad Benson och O'Reilly kallar för community spirit.
Resultatet av vår undersökning visade att den koncentrerade mängden människor i städerna är en push-faktor för dessa. En viss paranoia kan anas i vissa svar, speciellt hos de personer som svarar att de flyttat till landet för att det finns mindre folk. Denna misstänksamhet mot människor kan eventuellt vara påspädd av den aktuella pandemi som härjar. Svar som “social isolering”, “Får panik av mycket folk runt mej”, “mindre social kontroll, dömande” och
“mindre övervakning, regler” och kanske till och med “inga köer” skvallrar om en viss folkskygghet i någon form som sträcker sig längre än en önskan om lokal sammanhållning.
En kravlöshet beskrivs hos landsbygden, vid intervjuerna intygar ett par tillfrågade att man kan vara sig själv på landet. En icke perfekt och normativ trädgård anses mer accepterat på landsbygden. Behöver man som boende på landet hjälp med trädgårdsarbete eller dylikt får man det. Gemenskapen och hjälpsamheten som finns på landsbygden finns, enligt de tillfrågade inte i lika stor utsträckning i staden. Likt den livsstilsmigration som Benson och O'Reilly forskat kring och byggt upp en teori om. Den romantiserade bilden av idyllen som nämns i teorin om livsstilsmigration, skådas även i intervju- och enkätsvaren. Då frågor angående pull-faktorer för landsbygden tycks ha mer svar, frågorna om orsaker till flytten har snarare blivit en till fråga gällande det attraktiva hos landsbygden. Vissa av svaren kan även vara svåra att dela upp som push- och pull faktor, då ett svar kan förmedla båda aspekter.
Vi vet att det historiskt har funnits tillfällen då människor i större utsträckning valde att förflytta sig från stad till landsbygd, exempelvis Gröna vågen under 1970-talet. Det rörde sig då till stor del om småbarnsföräldrar som önskade en enklare liv och ofta sysslade med självhushållning utan handelsgödsel och växtskyddsmedel. Detta fenomen var som sagt störst under 1970-talet men har fortsatt i mindre utsträckning (gröna vågen u.å.). Många av svaren vi fått i vår studie vittnar om önskan om ett liknande liv och det är möjligt att samma faktorer ligger bakom gröna vågens migranter som de livsstilsmigranter vi studerat. Det är intressant att reflektera över varför detta fenomen varit mer vanligt vid olika tillfällen i historien och hur detta hänger ihop med trender i samhället.
6. Slutsats
Eftersom vi har undersökt en så pass liten grupp människors åsikter, och dessutom till största delen samlade i ett geografiskt avgränsat område kan vi naturligtvis inte dra några generella slutsatser vad gäller alla människor som väljer att flytta från staden till landet. Dock är det lovande att se hur de svar vi fått ändå till stor del liknar varandra.
Det är värt att nämna att vi inte har problematiserat landsbygden, vilket antagligen har gjort vår studie något onyanserad. Detta skulle kunna bero på val av teori och enkätens utformning.
Vårt syfte var förvisso att undersöka vilka aspekter av landsbygden som var attraktiva, men även att förstå hur landsbygden kunde bli mer attraktiv. Naturligtvis finns med största
sannolikhet enorma brister med landsbygden, inte minst avfolkningen. De har helt enkelt inte har lyfts i denna studie.
De resultat vi har fått fram stämmer väl överens med den tidigare forskning vi tittat på. De främsta faktorerna som spelar roll när individen väljer att flytta från stad till landsbygd är lugnet och närhet till naturen, samt uppnå en slags egen levnadsstandard genom att komma undan stadens “ekorrhjul” och inta gemenskapens kravlöshet ute på landet. De två frågorna som formulerats i frågeställningen har fått delvis samma svar. Det attraktiva i landsbygden har påvisats vara främst lugnet, naturen och gemenskapen, därmed hjälpsamhet. Orsaker till att lämna staden har visats vara stressen, pressen från olika normer och arbete.
Detta innebär att eventuella tillvägagångssätt för att göra landsbygden mer attraktiv till stor den innebär att man förhöjer och fokuserar på det som redan finns där. Naturen och lugnet.
Någonting som glesbygdskommuner skulle kunna lägga större fokus på är den gemenskap som så många av våra tillfrågade nämnde. Både i marknadsföring och på den lokala agendan.
Den sammanhållning som Benson och O’Reilly refererar till som community spirit kan mycket väl vara avgörande för en liten kommuns överlevnad. Detta speciellt om man måste konkurrera med en närliggande, större stad där utbudet av shopping och kultur är större.
Naturligtvis skulle antagligen de flesta boende på landet uppskatta ett något större utbud av service och samhällsfunktioner som exempelvis sjukvård. En lokal vårdcentral kan antagligen bidra med en stor känsla av trygghet och således till en plats attraktivitet. Men detta är nog en fråga om politik på en mycket högre nivå än vi kan granska i denna studie.
6.1. Framtida forskning
Man kan spekulera hur den pågående pandemin kommer påverka livsstilsmigrationer i framtiden med tanke på det högst aktuella konceptet social distansering. Även koncept som hållbarhet, resiliens och självförsörjning kan komma att bli mer populära i och med den kris vi upplever för tillfället.
En fundering som väckts under arbetets gång är varifrån den romantiserade bilden av landsbygden kommit. Blir det som är icke normativt romantiserat, eller är det periodvis varierande? Kanske målar media upp bilden åt oss, genom härliga tv-program om det härliga och mysiga livet på landet. Med kändisar som flyttar ut på landet och renoverar, med mysiga intervjuprogram på en veranda eller brygga vid vattnet omringat av till synes orörd natur. Det hade varit intressant att vidare studera den romantiserade bilden av landsbygden, och vad som påverkat den.
Någonting som inte fick så mycket fokus i vår studie, men som kan anas i vissa svar är barnfamiljernas roll i de migrations trender som kommer och går i samhället. Det är tydligt att våra moderna livsstilsmigranter såväl som 1970-talets gröna våg består av många
småbarnsföräldrar som söker trygghet och lantlig idyll. Frågan är hur vardagslivet ter sig på när flytten väl skett och hur stor andel som faktiskt blir kvar, trots de utmaningar som livet på landet innebär.
Referenser
Benson, M. and O’Reilly, K. (2009) Migration and the Search for a Better Way of Life: A Critical Exploration of Lifestyle Migration, The Sociological Review, 57(4), 608–625. doi:
10.1111/j.1467-954X.2009.01864.x.b
David, M. & E.D.Sutton, C. (2016). Samhällsvetenskaplig metod. Upplaga 1. Lund:
Studentlitteratur.
Erlingsson, G & Wänström, J. (2015). Svenska kommuner. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur Gröna vågen. (u.å.). I Nationalencyklopedin. http://www.ne.se/uppslagsverk/ [2020-05-08]
Harström, E. (2015) Statliga jobb försvinner från glesbygden. SVT. 2 februari.
https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vasternorrland/de-har-ockuperat-bb-i-ett-halvar-vagrar-slut a
Hedberg, C & Eimermann, M. (2019) Att sluta jobba är bra för hälsa och klimat Två forskare om ”downshifting”: Fler fördelar än nackdelar med att växla ner.
Aftonbladet. 28 mars.
Jacobsson, J. (2018) De har ockuperat BB i ett halvår - vägrar vika sig. SVT. 12 december.
https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vasternorrland/de-har-ockuperat-bb-i-ett-halvar-vagrar-slut a
Johansson, E. & Wikström, P. (2019). Att avvika från det urbana: En studie kring flyttmotiv
& känslan efter flytten till en landsbygdskommun från en urban kommun. Kandidatuppsats.
Karlstad: Karlstad universitet.
http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1328227/FULLTEXT01.pdf [2020-05-14]
Lödén, H. (2019) Vetenskaplig litteratur om internationell migration – en introduktion och diskussion. Nordidactica: Journal of Humanities and Social Science Education, ISSN 2000-9879, nr 2019:1, s. 1-16
Marzieh, S. & Palm, E. (2019). Downshifting och livsstilsmigration till landsbygden: En kvalitativ studie om kvinnors flyttmotiv till den svenska landsbygden. Kandidatuppsats.
Karlstad: Karlstads universitet.
http://kau.diva-portal.org/smash/get/diva2:1347148/FULLTEXT01.pdf [2020-05-15]
Mellander, C. (2019) Glesbygden fortsätter tappa invånare. Aftonbladet. 21 Februari https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/wEqPpA/glesbygden-fortsatter-tappa-invanare
Persson, I. (2019) Sverige drabbas när AF tar ner skylten. Aftonbladet. 28 mars.
https://www.aftonbladet.se/ledare/a/lAnrOk/sverige-drabbas-nar-af-tar-ner-skylten
Svanström, S. (2015). Urbanisering - från land till stad. Statistiska centralbyrån. 3 mars.
https://www.scb.se/hitta-statistik/artiklar/2015/Urbanisering--fran-land-till-stad/
Stjärnkvist, O. (2016). Varför flytta tillbaka till en landsbygdskommun?: En fallstudie om återflyttning till olofströms kommun. Lund: Lunds universitet.
http://lup.lub.lu.se/luur/download?func=downloadFile&recordOId=8875293&fileOId=88752 96 [2020-05-18]
Åsberg, V. (2019). Myndigheter drar ner trots löften till landsorten. Sverigesradio. 28 mars.
https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=7185609
Bilagor
Bilaga 1
https://docs.google.com/forms/d/12tvDctIlnlepZkTUzzk2jTZAl37jueWYoSoIO2bXQtw/edit#re sponses
Vart växte du upp?
O Storstad (minst 50 000 invånare sammanhängande) O Mindre stad/tätort (minst 5 000…)
O Glesbygd (mindre än 5 000…)
Hade du erfarenhet av landsbygden innan flytten, exempelvis genom sommarstuga?
O Ja O Nej
Hur länge har du bott/bodde du på landsbygden?
Vilka fördelar anser du att landsbygden har framför en tätort/större stad?
Vilka nackdelar anser du att landsbygden har jämfört med tätort eller större stad?
Vilka faktorer spelade in i valet att flytta från tätort/större stad till landsbygd?
O Närhet till släkt/vänner O Arbete
O Bostadspriser O Närhet till naturen O Önskan om mindre stress O Annat:....
Levde landsbygden upp till dina förväntningar?
O Ja O Nej
Har du blivit eller ska du bli intervjuad till vår b-uppsats?
O Ja jag ska eller har blivit intervjuad O Nej
Bilaga 2
1. Vart växte du upp?
2. Vad skulle du säga var orsaken att du lämnade staden?
3. Vilka aspekter av landsbygden lockade dig?
4. Levde platsen upp till de förväntningar du hade?
5. Hur skulle den plats där du bor/bodde på landsbygden kunna förbättras?
6. Vad anser du att landsbygden har som staden saknar?
Bilaga 3
Eftersom vi i många fall har samarbetat i framställning av texten är det omöjligt att tydligt redogöra för vilken författare som skrev vad i de flesta fall. Exempelvis har en av oss skrivit ett utkast till ett stycke och den andra reviderat samma stycke.
I följande fall har vi tydligt delat upp arbetet. Thea skrev avsnittet där intervjuerna redovisas och Nadja skrev avsnittet där resultatet av enkäten redovisas.Thea var den som genomförde intervjuerna och Nadja skrev teoridelen, förutom hälften av tidigare forskning, där skrev vi båda.
