Kandidatuppsats 15 hp
ATT VARA ELLER INTE VARA
En litteraturstudie om upplevelser av att närvara vid
återupplivningsförsök av närstående
Författare: Ida Gullstrand
Malin Telehagen
Abstrakt
Bakgrund: Av tidigare kvantitativ forskning framkommer att individer vill närvara vid
återupplivning av närstående.
Enligt etiska riktlinjer från Svensk sjuksköterskeförening, Svenska läkaresällskapet och Svenska rådet för hjärt-lungräddning, är det de närståendes rätt att få närvara vid
återupplivningen. Trots detta menar viss sjukvårdspersonal att det inte är lämpligt att närstående närvarar vid återupplivningen.
Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka upplevelser av att närvara under
återupplivning av närstående.
Metod: Litteraturstudien bygger på nio kvalitativa artiklar som alla rör individers
upplevelser av att närvara vid återupplivning av en närstående. Kvalitativ innehållsanalys har genomförts för att analysera artiklarnas resultat.
Resultat: De flesta individer ville närvara vid återupplivningsförsök av en närstående,
då de kan se vad som händer med deras närstående samt trösta och lugna denne. Även informationsutbyte mellan vårdpersonal och närstående var något som också var viktigt. En del informanter kände rädsla, men genom att få information och/eller att få närvara gjorde att de kände sig trygga.
Slutsats: Av resultatet i denna studie kan förstås att mer kunskap kring närståendes
upplevelser av att närvara vid återupplivning skulle gynna välbefinnandet för både de närstående, patienten men också för sjukvårdspersonal.
Nyckelord
Återupplivning, närvaro, närstående, upplevelse
Tack
INNEHÅLL
1 INLEDNING ________________________________________________________ 1
2 BAKGRUND ________________________________________________________ 1 Sjukvårdspersonalens upplevelser av närståendes närvaro ______________________ 1 Närståendes upplevelse av att närvara _______________________________________ 2
3 TEORETISK REFERENSRAM _______________________________________ 3 Livsvärld _______________________________________________________________ 3 Lidande/Vårdlidande _____________________________________________________ 3 Välbefinnande ___________________________________________________________ 3 4 PROBLEMFORMULERING __________________________________________ 4 5 SYFTE _____________________________________________________________ 4 6 METOD ____________________________________________________________ 4 Datainsamling ___________________________________________________________ 4 Urvalsförfarande ________________________________________________________ 4 Inklusion- och exklusionskriterier ___________________________________________ 5 Dataanalysen ___________________________________________________________ 5
7 FORSKNINGSETISKA ASPEKTER ___________________________________ 5
8 RESULTAT ________________________________________________________ 6 Närvaro Att kunna trösta och lugna ___________________________________________ 6
Att kunna se med egna ögon _______________________________________________ 6 Att kunna ta farväl _______________________________________________________ 6
Rädsla __________________________________________________________________ 6
Rädda för att skada ______________________________________________________ 6 Att vara i vägen _________________________________________________________ 7 Att inte kunna se med egna ögon ____________________________________________ 7 Inför framtiden _________________________________________________________ 7
Information _____________________________________________________________ 7
Från närstående till vårdpersonal __________________________________________ 7 Från vårdpersonal till närstående __________________________________________ 7
Trygghet Att få lämna över ansvaret __________________________________________ 8
Att få lämna över sin närstående i goda händer ________________________________ 8 Att se sin närstående uppkopplad till medicintekniska hjälpmedel __________________ 8
9 DISKUSSION _______________________________________________________ 8 Metoddiskussion _________________________________________________________ 8 Resultatdiskussion ________________________________________________________ 9
Välbefinnande för vårdpersonal, närstående och patient ________________________ 10 Lidande/Vårdlidande ____________________________________________________ 11 Information ___________________________________________________________ 12 Trygghet _____________________________________________________________ 12
1 INLEDNING
Intresset för ämnesvalet väcktes redan första terminen på sjuksköterskeprogrammet. Under en föreläsning berättades om en intervjustudie som gjorts angående hur individer upplevde att närvara vid återupplivning av närstående. Detta tyckte vi redan då vore intressant att veta mer om ifall närstående får vara med eller inte? Vill närstående vara med eller inte?
Då en av oss läste en kurs om akut sjukvård ökade intresset för ämnet ännu mer. Vi upplever båda två att det är en fråga värd veta mer om i vårt kommande yrke då man även som
allmänsjuksköterska kan ta hand om en patient som behöver återupplivas under närståendes närvaro. Det kändes viktigt att därför ta reda på mer om de närståendes upplevelser av
situationer som dessa för att få bättre förståelse för hur vi skall ta hand om dem i dessa lägen. I denna studie definieras närstående i enlighet med Dahlberg och Segesten (2010), vilket enligt dem innebär den person som patienten själv säger är närstående och som också själv vill erkänna sig vara det. Även Socialstyrelsen (2004) definierar närstående som en person som den enskilde individen anser sig ha en nära relation till. Närstående är alltså i denna studie inte att blanda ihop med anhörig, som enligt Socialstyrelsen (2004) är en person som ingår i patientens familj eller bland de närmaste släktingarna. Anledningen att vi valt att i denna studie använda begreppet närstående är för att vi tycker att begreppet anhörig, som socialstyrelsen beskriver det, är för begränsat till bara närmsta familjen.
Med återupplivning menas, i denna litteraturstudie, att utföra livräddande åtgärder i form av HLR men också akut omhändertagande i samband med svårt trauma. I denna uppsats beskrivs upplevelser av återupplivning som skett både på sjukhus och i hemmet.
2 BAKGRUND
Hjärtstopp innebär att hjärtats pumpförmåga av någon anledning slutar fungera, detta leder till att personen blir medvetslös (Hjärt-Lungfonden, 2014). I praktiken innebär HLR, enligt Nationalencyklopedin (2014), att i samband med hjärtstopp eller andningstopp utföra kompressioner av bröstkorgen samt mun-till-mun andning. Om återupplivningen behöver genomföras på sjukhus används medicintekniska hjälpmedel samt läkemedel (Nolan et. al, 2010). Man säkrar också att patienten får fri luftväg genom att intubera patienten, vilket endast får utföras av utbildad sjukvårdspersonal (ibid.).Vid avancerad hjärt-lungräddning används en defibrillator för att ge patienten elchocker för att på så vis försöka få igång hjärtrytmen igen (ibid.).
Ett hjärtstopp behöver inte endast uppstå på grund av hjärt-kärlsjukdom utan kan även uppstå på grund av till exempel cirkulatorisk chock i samband med större blödning vid exempelvis trauma (Grefberg och Johansson, 2003). Hos en person som har hjärtstopp kan andningen bli rosslig, oregelbunden, långsam och suckande. Denna typ av andning kan uppstå även hos en patient som är på väg att avlida (Wikström 2012).
Av de 15000 personer som årligen, i Sverige, drabbas av hjärtstopp sker 5000 på sjukhus(Wikström, 2012).Oavsett när eller var patienten får hjärtstopp är det viktigt att omedelbart starta HLR för att öka patientens chans till överlevnad (Nolan et. al 2010).
Sjukvårdspersonalens upplevelser av närståendes närvaro
upplevelser av att närstående närvarar vid återupplivning. I studien framkommer att de tillfrågade sjuksköterskorna uttrycker att de upplever att närståendes närvaro under
återupplivning av patienten är positivt. Lowry (2012) skriver att sjuksköterskorna uttrycker att de tror det är bra för närstående att se hela återupplivningsförloppet då det kan bidra till att de närstående i efterhand har större förståelse för att sjukvårdpersonalen verkligen gjort allt de kunnat för patienten (ibid.).
I motsats till detta skriver Mahabir & Sammy (2012) och Demir (2008) att sjukvårdspersonal i deras studie uttryckt att det inte är bra för närstående att närvara vid återupplivningen då de menar att det är en allt för traumatisk upplevelse. I tillägg tycker sjukvårdspersonalen i Demirs (2008) studie att närstående utgör ett störningsmoment för personalens arbete med patienten. Leung & Chow (2012) skriver att de i deras studie kommit fram till att de flesta av vårdpersonalen inte tycker att det är lämpligt att närstående närvarar vid återupplivning av patienten.
Svenska Läkaresällskapet, Svensk sjuksköterskeförening och Svenska rådet för hjärt-lungräddning har tillsammans arbetat fram etiska riktlinjer för sjukvårdspersonal att arbeta efter i frågor som rör HLR. I dessa etiska riktlinjer för HLR framkommer att närstående, om de önskar, bör få möjligheten att närvara vid återupplivning av patienten, men endast om det kan ske utan patientens behandling påverkas (SSF, 2014).
I en studie, gjord av Madden och Condon (2007), visas att 50 % av sjukvårdspersonalen menar att det kan öka stressen hos sjukvårdspersonalen att ha en närstående som tittar på när återupplivning av en patient genomförs. Större delen av sjuksköterskorna i studien hade ändå en positiv inställning till att närstående skulle få vara med under återupplivningen och många hade redan någon gång bjudit in närstående att närvara. 96,6% av sjuksköterskorna menade att större förståelse för hur det påverkar både patient och närstående, att låta de närstående
närvara vid återupplivningen, skulle vara till hjälp för sjukvårdpersonal i denna fråga (ibid.). I en studie av Chapman, Watkins, Bushby och Combs (2013) framkommer att om
vårdpersonalen vet hur de skall ta hand om individen som eventuellt vill närvara vid återupplivning av patienten, kan det vara positivt för den närstående att närvara. Samtidigt framkommer av deras studie att återupplivningen kan bli en negativ upplevelse för både vårdare och närstående om återupplivningsproceduren inte introduceras för närstående på rätt sätt. De menar vidare att det därför är viktigt att det finns information till vårdpersonal om hur de närvarande närstående tas om hand vid återupplivning (ibid.).
Närståendes upplevelse av att närvara
Kvantitativ forskning visar följande:
I Leung och Chows (2012) studie har 79% av de närstående som tillfrågats, angående närståendes närvaro, svarat att de tycker att de skall få närvara under återupplivningen. Som tidigare nämnt skriver Wikström (2012) att andningen blir förändrad hos en person vars hjärtas pumpförmåga slutat fungera. Av Donnelly & Battley (2010) framkommer att
3 TEORETISK REFERENSRAM
Den vetenskapliga grund vi valt att vila vår studie på är vårdvetenskapen. Ontologisk
utgångspunkt för studien är ett holistiskt synsätt. Med detta menas att synen på människan och världen inte kan separeras utan människan kan endast förstås som en del av världen
(Dahlberg, 1997). Vårdvetenskapen talar om ett holistiskt synsätt i termen patientperspektiv. Patientperspektivet syftar till att förstå vad hälsa och lidande innebär för den enskilde
individen i dess unika sammanhang (Dahlberg & Segsten, 2010).
Livsvärld
Genom livsvärlden uppfattar individen sig själv och andra i dess omgivning samt allt som händer runt omkring i världen (Dahlberg & Segesten, 2010). Var och en har sin egen unika livsvärld och det är genom den som till exempel välbefinnande eller lidande utspelar sig (Ibid.). Dahlberg (1997) menar att man i sitt vårdande av individen inte får se individen som bara en kropp utan istället ta hänsyn till hela individen i dess livsvärldssammanhang.
Med ett patientperspektiv som utgångspunkt i vårdandet inkluderas även närstående då de ingår i patientens livsvärld (Willman, 2009; Dahlberg & Segesten, 2010). I ett vårdande som har patientens livsvärld som utgångspunkt är det därför viktigt att se även till de närstående och hur de upplever återupplivning.
Lidande/Vårdlidande
Av Dahlberg och Segesten (2010) kan förstås att om en individ inte upplever sig vara i stånd till att genomföra olika typer av livsprojekt uppstår ett lidande för denne. Wiklund (2009) definierar lidande som komplext, då detta är unikt för varje individ. Vidare påpekar Wiklund att lidandet inte behöver fokuseras på sjukdomen individen har, utan att det även kan vara kroppsliga, andliga samt själsliga problem som orsakar lidandet (ibid.). Än vet vi inte om det orsakar lidande att närvara vid återupplivning av närstående. Men då frågan om upplevelserna är öppen för studiens resultat krävs att både lidande och välbefinnande finns med som
begrepp i fråga om närvaro vid återupplivning.
Att bevittna återupplivande åtgärder genomföras på en närstående kan möjligen orsaka lidande för den som bevittnar det hela. Om så är fallet, bör vi skaffa kunskap om hur vi som vårdpersonal kan stödja och stärka närstående i sådana situationer. Möjligheten finns också att det skulle kunna orsaka ett lidande att som närstående inte få närvara, men även här krävs öppenhet för både välbefinnande och lidande som begrepp.
Dahlberg och Segesten (2010) uppger att om patienten på grund av sitt lidande uppsöker vården men inte blir bemött med en vårdande hållning uppstår ett vårdlidande för denne. Wiklund (2009) beskriver att när vårdpersonalen negligerar närstående och ej ser de som resurs så kan även de uppleva ett vårdlidande. Dahlberg och Segesten (2010) vill också beskriva vårdlidande som ett onödigt lidande, ett lidande som inte borde uppstå. Att vilja närvara under återupplivningen men inte få möjlighet till det eller att tvingas närvara fast man inte vill skulle kunna leda till vårdlidande för de närstående.
Välbefinnande
4 PROBLEMFORMULERING
Mycket av den tidigare forskning vi hittat som rör närståendes upplevelser av återupplivning är kvantitativa studier. Många av de kvalitativa och kvantitativa studier som gjorts beskriver sjukvårdspersonalens upplevelser av att närstående närvarar under återupplivning av
patienten.
För att vi som sjuksköterskor skall kunna bemöta närstående på bästa sätt är det optimalt att vi har mer kunskap om just de närståendes subjektiva upplevelser av att närvara under
återupplivning. Då ett hjärtstopp kan ske var och när som helst kan även patientens närstående vara på plats då det händer. Det betyder att de kommer att bevittna deras närstående få
hjärtstopp. En del av dessa individer kommer själva att utföra HLR i den mån de kan. I vissa fall kommer de även att se på när till exempel sjukvårdspersonal försöker återuppliva deras närstående.
Denna litteraturstudie syftar till att undersöka hur upplevelser av att närvara under
återupplivning av närstående beskrivs i olika vetenskapliga artiklar. Med detta blir det också viktigt att se till livsvärlden bakom upplevelsen. Inte minst för att bättre förstå hur vi skall kunna hjälpa närstående i framtiden. Med denna studies resultat vill vi skapa kunskap om, och förståelse för, hur individer upplever att närvara vid återupplivning av en närstående. Detta kunde hjälpa sjuksköterskor i sitt bemötande av närstående i dessa situationer. Detta skulle i sin tur kunna bidra till att risken för att vårdlidande för närstående skulle uppstå, minskar.
5 SYFTE
Syftet med denna studie är att undersöka upplevelser av att närvara under återupplivning av närstående.
6 METOD
Författarna valde att genomföra en systematisk litteraturstudie, vilket innebär att resultatet för studien grundar sig i data som kommer från primärkällor (Axelsson, 2012).
Syftet med studien är att undersöka individers upplevelser, därför kommer en kvalitativ innehållsanalys med en induktiv ansats att genomföras (Lundman & Hällgren Graneheim, 2012). En induktiv ansats innebär att man försöker tolka en texts innehåll så öppet och
förutsättningslöst som möjligt (ibid.). Målet för studiens resultat är att analysera, klargöra och belysa världen så som den uppfattas och upplevs av människan (Dahlberg, 1997).
Datainsamling
Urvalsförfarande
Nio vetenskapliga artiklar har använts i studiens resultat. Artiklarna söktes i databaserna Cinahl, Pubmed samt Medline. Även OneSearch användes för att söka upp artiklar. Sökorden som användes var resuscitation; heart arrest; family; presence; experiences;
relatives; next of kin. Begränsningar som användes var årtal 2006-2014 samt peer reviewed i de databaser detta fanns som begränsningsmöjlighet. I de databaser det inte fanns kollades att tidsskriften var vetenskapligt granskad i Ulrichs' Web.
syfte för studien. Därför tog författarna hjälp av bibliotekarie på universitetsbiblioteket i Växjö, för att få hjälp med att söka efter eventuella artiklar som kanske missats vid tidigare sökningar. (Se bilaga 1.) De artiklar som därefter valdes ut till resultatet är de artiklar som fanns att tillgå och har blivit kvalitetsgranskade och godkända enligt Fribergs (2012) kvalitetsgranskning för kvalitativa studier (Se bilaga 2). Utifrån detta schema undersöktes artiklarnas omvårdnads-vetenskapliga utgångspunkter, problem och syfte, vilken metod som använts för genomförande av respektive studie, resultatet för studien samt om det förts någon diskussion kring resultat och metod för studien.
Inklusion- och exklusionskriterier
Inklusionskriterier för urvalet av artiklar var att de skulle vara vetenskapligt granskade, detta kollades i Ulrichs Web. Artiklarna skulle vara originalartiklar och dessa skulle också vara relevanta i förhållande till syftet med vår studie samt vara kvalitativa. Artiklarna skulle handla om närståendes upplevelse och alla som inte gjorde det valdes bort. Både artiklar som rörde återupplivning på och utanför sjukhus inkluderades. Även artiklar som rörde anhöriga valdes till resultatet för studien då anhöriga i vår studie inkluderas i begreppet närstående.
Exklusionskriterier för urvalet av artiklar skulle vara följande: artiklarna fick ej vara äldre än åtta år då författarna ville använda sig av den senaste forskningen inom ämnet. Då studien är kvalitativ valdes alla kvantitativa artiklar bort till resultatdelen. Även de artiklar som rörde patienters eller vårdpersonalens upplevelser exkluderades till resultatet för studien. Vissa av artiklarna som hittades fanns ej i fulltext, dessa exkluderades då författarna inte hade varken råd eller tid att köpa in dessa.
Dataanalysen
Dataanalysen (Se bilaga 3) genomfördes i enlighet med Lundman & Hällgren Graneheims (2012) beskrivning av hur man kan gå till väga i analysprocessen. Först lästes alla artiklarnas resultat igenom av författarna var för sig och samtidigt ströks de delar, som ansågs svara mot syftet för vår studie, under. De delar som ansågs röra samma område ströks sedan över med olikfärgade överstyrkningspennor. Därefter jämförde författarna tillsammans likheter och olikheter mellan de överstrukna delarna.
Sedan plockade författarna ut meningsenheter och bildade av dessa 18 stycken
underkategorier . Utifrån dessa 18 underkategorier bildades sedan fyra huvudteman under vilka underkategorierna kunde sorteras in. Dessa fyra teman blev närvaro, rädsla, information och trygghet. De meningsenheter som utgjorde de 18 underkategorierna kondenserades och sattes, av författarna, senare ihop till nya meningsenheter som kom att bli tolv nya
underteman till resultatet för denna studie. I denna studies resultatdel presenteras resultatet i huvudtemana samt de nya undertemana. Nedan följer ett exempel på hur kondenseringen av data gick till.
7 FORSKNINGSETISKA ASPEKTER
Studien innehåller endast artiklar som är granskade av en etisk kommitté och att de uppväger Helsingforsdeklarationens (2008) fyra kriterier: Informationskravet, alla informanter har fått information om studien och kan när som helst avbryta sin medverkan. Samtyckeskravet, alla informanter skall ha gett samtycke till att deras information används i den genomförda studien. Konfidentialitetskravet, alla deltagares identitet kommer att skyddas.
8 RESULTAT
Genom analysen av artiklarna bildades fyra huvudteman vilka är: Närvaro, rädsla, information och trygghet. Först beskrivs hur individer beskrivit vad deras närvaro, vid återupplivningen av deras närstående, betytt för dem. Sedan tas begreppet rädsla upp som ett fenomen som
kommit till uttryck hos närstående på olika sätt. Information beskrivs, i artiklarnas resultat, vara av betydande för närstående i många avseenden. Som en del i närståendes välbefinnande beskriver artiklarnas resultat trygghet som ett, för de närstående, betydande begrepp.
Närvaro
Att kunna trösta och lugna
De individer som fått vara med sin närstående i akutrummet menar att deras närvaro var viktig då de kunde trösta och lugna sin närstående (Leske, McAndrew & Brasel, 2013; Hung & Pang, 2011). Laskowski-Jones (2007) skrev i sin studie att den individ som fick gå in och träffa sin närstående mellan akutrummet och operation var väldigt tacksam över detta. I följande citat berättar en informant om stödet som hon gav till sin man i akutrummet
" I was able to help comfort him and make him less afraid. I thought he was going to die. I helped him se the purpose of life and provided spiritual support. I recommend this to other famlilies." Leske et.al (2013, s. 82).
Att kunna se med egna ögon
Många av artiklarnas resultat visade att individer ville vara med under återupplivningen och se vad som hände med deras närstående (Bremer, Dahlberg & Sandman, 2009; Hadders, 2007; Hung & Pang, 2011). En av anledningarna till att de gärna ville se vad som hände med den närstående var att de ville se att personalen verkligen gjorde allt de kunde för den
närstående (Hung & Pang, 2011).
De framkommer också att de flesta av informanterna uttryckte att de önskar att de fått vara med under återupplivningen. Det framkommer inte av studien på vilket sätt det påverkat informanterna att de inte fick vara med. Men dock framgår tydligt att de önskar att de hade fått närvara (ibid.).
Att kunna ta farväl
Många individer uttryckte att de ville närvara vid återupplivningen ifall deras närstående inte skulle klara sig, på så sätt fick de vara med och ta farväl, vilket var viktigt för dem (Hung & Pang, 2011; Hadders, 2007). I Bremer et. al. (2009) studie framkom det att ifall hjärtstoppet och återupplivningsförsöket skett i hemmet klarade vissa individer inte av att ta farväl där hjärtstoppet hade skett utan att de ville göra det i ett annat rum.
I likhet med att ta farväl framkom av Weslien, Nilstun, Lundqvist & Fridlund (2006) att individer önskade att få prata med sin närstående en sista gång medan det fortfarande fanns hopp om den närståendes liv. I Hadders (2007) beskrivs att närvaron vid återupplivningen är av betydande för de närståendes välbefinnande.
Rädsla
Rädda för att skada
återupplivningen men sedan lämnat på grund av de upplevde att det var obehagligt att se på när deras närstående fick HLR (Löf, Sandström & Engström, 2010).
Bremer et.al (2009) har intervjuat individer i fråga om rädsla inför att utföra HLR på den närstående. En av informanterna, som bevittnat sin närstående få hjärtstopp, uttryckte sig som följer:
"... When someone's lying there and is almost totally like this [illustrates the patient's facial expressions] you get sort of, then you feel they're very delicate, you know, and that you have to be careful with them. How, how? Is it possible that, can you injure them somehow?."
Bremer et.al (2009, s. 1412).
Att vara i vägen
Av artiklarna framkom att individer var rädda att vara i vägen för vårdpersonalen om de skulle närvara under återupplivningen av deras närstående (Hung & Pang, 2011; Weslien et.al, 2006; Larsson, Wallin, Rubertsson & Kristoferzon, 2013). De var också rädda att detta i sin tur skulle påverka vården för deras närstående (ibid.).
Att inte kunna se med egna ögon
Som tidigare nämnt under rubriken närvaro ville många närvara under
återupplivningsprocessen av deras närstående. Att få vänta i ett annat rum under
återupplivningen gjorde att de närstående kände sig oroliga och osäkra, i huvudsak på grund av att de inte kunde se och därmed inte visste vad som hände med deras närstående (Larsson et.al, 2013; Bremer et.al, 2009; Hadders, 2007; Hung & Pang, 2011).
Inför framtiden
När en person av någon anledning får hjärtstopp och därmed måste bli återupplivad känner de närstående rädsla inför hur framtiden kommer se ut. Kommer deras närstående att få
bestående skador som påverkar till exempel rörelseförmåga eller minne (Löf et.al, 2010; Larsson et.al, 2013). Det framkom också att det fanns en rädsla hos närstående att patienten skulle få hjärtstopp igen och därmed avlida (Bremer et. al, 2009).
Information
Från närstående till vårdpersonal
I många av artiklarna framkom att information i olika former var viktigt för de individer som närvarade vid återupplivning av deras närstående.
De närstående upplevde att deras närvaro under återupplivningen var viktig då de kunde ge information om deras närstående till vårdpersonalen (Weslien et.al, 2006; Löf et. al, 2010; Leske et. al, 2013; Hung & Pang, 2011). En av informanterna i Wesliens et.al (2006) studie uttrycker det som följer:
" I can inform (the staff) about something that is not written in the medical record.// Therefore I wanted to be there (in the resuscitation room) if any questions should be asked." (Weslien
et.al, 2006, s.71).
Från vårdpersonal till närstående
information om deras närståendes tillstånd var viktigt (Löf et.al, 2010; Hadders, 2007; Leske et.al, 2013; Hung & Pang, 2011; Larsson et. al, 2013).
Hung & Pang (2011) skrev i sin studie att de individer som fått vänta utanför akutrummet uttryckt att informationen om vad som händer med deras närstående gjorde att det kändes mindre skrämmande och osäkert att inte vara hos sin närstående.
I många av artiklarna beskrevs också att de närstående betonar vikten av att informationen från vårdpersonalen är ärlig (Larsson et.al, 2013; Hung & Pang, 2011; Holm et.al, 2012). En informant i Holms et.al studie uttrycker det som följer:
"... If it had turned out that he (the doctor) told me a lot of nonsense because he did not want to tell me how serious this was::: then I would had lost confidence in him. I would not have believed a word he told me after that..." (Holm et.al, 2012, s. 234).
Trygghet
Att få lämna över ansvaret
Tidigare i denna studie har nämnts att det kunde kännas skrämmande för vissa individer att själva utföra HLR då de var rädda att de skulle skada deras närstående. Av Bremer et.al (2013) framkommer att när ambulanspersonalen kom fram och kunde ta över ansvaret för patienten kände sig dessa individer inte lika otrygga längre.
Att få lämna över sin närstående i goda händer
Av Leske et.al (2013) framkom att många kände trygghet i att det var många i vårdteamet som vårdade deras närstående. För någon kunde det kännas överväldigande men de flesta var ändå imponerade av det stora antal vårdare som hjälpte deras närstående (ibid.). Det framkom också av artiklarna att det kändes tryggt att få se vårdteamet arbeta då detta blev som ett kvitto för närstående att vårdteamet var professionella och att deras närstående var i goda händer (Holm et.al, 2012; Leske et.al, 2013; Weslien et.al, 2006; Hung & Pang, 2011; Larsson et.al, 2013).
En av informanterna i Larssons et.al (2013) studie uttrycker, i fråga om trygghet, det som följer:
"... maybe it's mostly a question of how the care for the ill patient but it's so closely tied to how one is treated as a relative. I felt from the first moment that I was very secure in a way here because right from the start I got to be involved, I wasn't shut out... . " (Larsson et.al,
2013, s. 356).
Att se sin närstående uppkopplad till medicintekniska hjälpmedel
I en del artiklar framkom att när den närstående var uppkopplad till medicintekniska hjälpmedel fick de en känsla av trygghet då de ansågs uppehålla livet hos den närstående (Holm et.al, 2012; Löf et.al, 2010). Men samtidigt upplevde en del att dessa hjälpmedel kunde kännas skrämmande (Holm et.al, 2012). Någon uttryckte att detta var på grund av varje ljud som maskinerna gav ifrån kunde indikera att något var fel (ibid.).
9 DISKUSSION
Metoddiskussion
finns tillräckligt många artiklar inom ämnet väljs att använda åtta år som gräns för att öka antalet artiklar till studien. Om åldergräns fem år väljs riskerar resultatet att inte bli lika tillförlitligt då få artiklar kan ge sämre generaliserbarhet.
Artiklar är sökta i flera olika databaser, vilket styrker resultatet för studien då trovärdigheten att all forskning inom ämnet är funnet ökar. För att ytterligare öka trovärdigheten för studiens resultat tar författarna sökhjälp av Linneuniversitetets bibliotekarie för att se till att inga artiklar missas. Dock hittas inga nya artiklar, därför finns det bara nio stycken i denna litteraturstudies resultat. Av detta dras slutsatsen att det finns för lite forskning inom detta ämne. Därför borde mer forskning angående individers upplevelse av återupplivning av närstående genomföras i framtiden. Detta då sjuksköterskors ansvar är att i vården se till hela patientens livsvärld där även dess närstående ingår.
Resultatet för denna studie riktar sig till allmänsjuksköterskans profession därför exkluderas studier gjorda på pediatriska avdelningar från denna studies resultat.
Funnen forskning är genomförd i olika delar av världen vilket kan öka generaliserbarheten för denna litteraturstudie ur den synvinkeln. Dock grundar sig studien på individers unika
upplevelser, vilket inte går att generalisera i samma utsträckning då var och en har sin egen unika livsvärld där upplevelser av återupplivning utspelar sig olika.
Alla artiklar som utgör resultatet för studien är kvalitetsgranskade och detta redovisas i bifogat granskningsschema, vilket ökar trovärdigheten för studien. Innehållsanalys, av alla artiklar till resultatet, är genomförd och även denna redovisas i bifogad bilaga. Tydliga inklusion- och exklusionskriterier är beskrivna, vilket ökar denna studies validitet.
En del artiklar finns ej att finna i fulltext, hade författarna haft råd och tid att köpa in dessa, kan resultatet ha blivit ett annat. Alla artiklar är skrivna på engelska, vilket inte är författarnas modersmål. För att undvika språkliga missförstånd slås ord som inte förståtts upp i google översätt. Även synonymordbok används vid det tillfälle författarna behöver få bättre förståelse för ordens betydelse.
Analys av materialet är gjord med inställningen att tolka studiernas resultat så korrekt som möjligt. Ingenting har lagts till eller dragits ifrån ursprungsresultaten, men däremot har delar som inte ansetts svara mot vårt syfte inte inkluderats i vårt resultat. Författarna är medvetna om deras förförståelse och därför diskuteras denna studies resultat åtskilliga gånger,
författarna emellan, i syfte att försöka minimera chansen att förförståelsen påverkar resultatet. Författarna är också medvetna om att de kan ha tolkat de enskilda artiklarnas resultat på ett felaktigt sätt. Dock jämförde författarna emellanåt sitt resultat med de enskilda studiernas resultat för att minska risken att deras tolkning kan ha förvrängt ursprungsinformationen. Anledningen till att en litteraturstudie genomfördes och inte en intervjustudie är för att författarna till denna studie har svårt att komma i kontakt med individer som närvarat under återupplivning av deras närstående.
Resultatdiskussion
I resultatet för denna studie beskrivs upplevelser av att närvara vid återupplivning av närstående.
Av denna studies resultat framkommer att individer vill vara med sin närstående under återupplivning (Bremer et.al, 2009; Hadders, 2007; Hung & Pang, 2011; Leske et.al, 2013; Laskowski-Jones, 2007). Vilket också Svenska Läkaresällskapet, Svensk
sjuksköterskeförening och Svenska rådet för hjärt-lungräddning, i deras etiska riktlinjer, anser vara närståendes rätt (SSF2014).
Samtidigt framkommer av resultatet att en del individer inte fått vara med sin närstående under återupplivningen utan har fått vänta i ett rum utanför (Larsson et.al, 2013; Bremer et.al, 2009; Hadders, 2007; Hung & Pang, 2011). Resultatet säger också att vissa av dessa individer i efterhand uttryckt att de önskar att de hade fått närvara (Hung & Pang, 2011).
En fråga man kan ställa sig är hur det kan komma sig att en del närstående som vill närvara under återupplivning ändå inte får vara närvarande. Duran, Oman, Abel, Koziel & Szymanski (2007) skriver i sin studie att en av anledningarna till att sjukvårdspersonal inte stöttar
närståendes närvaro är för att sjukvårdspersonalen upplever prestationsångest. De kan också uppleva att de inte kan diskutera patientens tillstånd och behandling med varandra då
närstående fanns i rummet (ibid.). Av detta kan man anta att prestationsångest hos personalen är en av anledningarna till att sjukvårdspersonal ej bjuder in närstående till att närvara under återupplivning.
Välbefinnande för vårdpersonal, närstående och patient
I denna studies resultat framgår att individer känner sig mindre osäkra och oroliga när de får vara med och se vad som händer med deras närstående (Larsson et.al, 2013; Bremer et.al, 2009; Hadders, 2007; Hung & Pang, 2011).
I bakgrunden kan läsas att sjuksköterskor menar att större förståelse kring hur det påverkar patienten och dess närstående, att närstående får vara med under återupplivningen, skulle vara till hjälp för personalen (Madden & Condon, 2007). Vidare framkommer också av
bakgrunden att information till sjukvårdspersonal om omhändertagande av närstående som vill närvara är viktigt för både sjukvårdspersonalens men också för närståendes välbefinnande (Chapman et.al, 2013).
Om information om hur det påverkar närståendes välbefinnande att få vara med, respektive inte få vara med, kom ut till sjukvårdpersonalen kanske det skulle leda till att deras
prestationsångest minskade och kanske också att de då inte skulle vara lika rädda för att diskutera patientens tillstånd även om närstående är närvarande. Detta bekräftas av Duran et.al (2007) då de skriver att flera av sjukvårdarna i deras studie uttryckt att deras
prestationsångest har minskat ju mer erfarenhet av närståendes närvaro de har fått. I fråga om närvaro visar resultatet för denna studie också att många vill närvara under återupplivningsförsöket om det skulle vara att den närstående inte klarar sig, då det känns viktigt för dem att i så fall få ta farväl av den närstående (Hung & Pang, 2011; Hadders, 2007; Weslien et.al, 2006). Detta resultat styrker Miller och Styles (2009) då de i sin studie kommit fram till att närstående, vid de återupplivningar de närvarat vid, har kunnat ta farväl och att de i efterhand också uttryckt tacksamhet över detta. I denna studies bakgrund framkommer av Donelly och Battley (2010) att individer vill vara hos sin närstående då denne avlider, även om det för vissa kunde upplevas obehagligt.
skriver att de allra flesta informanter i deras studie upplevt att deras närvaro inne i
akutrummet hade positiv inverkan på patientens tillfrisknande. Någon upplevde sig kunna lugna sin närstående med sin närvaro och en annan tyckte att dess närstående blev mindre rädd när denne fanns i rummet (ibid.).
Att utestänga individer från återupplivningen av deras närstående kan, enligt resultatet för denna studie, minska välbefinnandet för närstående. Av Socialstyrelsen (2005) framkommer i kompetensbeskrivningen för legitimerad sjuksköterska att vi skall stödja även patientens närstående i syfte att främja deras hälsa. Genom att, istället för att utesluta, inkludera närstående i återupplivningen skulle vi alltså kunna öka deras välbefinnande och således också främja deras hälsa.
Mcmahon-Parkes, Moule, Benger & Albarran (2009) har i en studie frågat patienter, som själva genomgått återupplivning eller akut omhändertagande, om hur de ser på att deras närstående skulle närvara vid återupplivning. Av studien framgår att också patienter önskar att närstående skulle få vara med vid återupplivningen ifall det skulle hända att de inte skulle klara sig. Detta dels då inte ville dö ensamma men också för att de ville att deras närstående skulle få chansen att ta farväl (ibid.). Av detta kan man anta det skulle gynna inte bara närståendes utan också patientens välbefinnande om närstående fick närvara under återupplivningen.
Lidande/Vårdlidande
Denna studies resultat beskriver en rädsla närstående har att de skall vara i vägen för sjukvårdpersonalen och att de därmed också skall påverka vården för patienten (Hung & Pang, 2011; Weslien et.al, 2006; Larsson et.al, 2013). Denna rädsla bekräftas även av sjukvårdpersonalen i Durans et.al (2007) studie. Kingsnorth et.al (2010) skriver att om
närstående utgör ett störningsmoment kan detta påverka patientsäkerheten negativt och menar därför att man, i syfte att kunna bevara patientsäkerheten, måste kunna garantera att vården inte störs om man skall kunna genomföra att närstående skall få närvara vid kritiska
vårdsituationer.
I ett försök att säkerställa patientsäkerheten utformade Kingsnorth et.al (2010) riktlinjer för hur vårdpersonalen skulle hantera närståendes närvaro på en pediatrisk akutmottagning. I dessa ingick bland annat att det alltid skulle finnas en person som kunde stötta de närstående men också eventuellt kunna avvisa närstående i händelse de skulle utgöra störningsmoment för vården för patienten. När de implementerade riktlinjernas funktion sedan skulle utvärderas visade det sig att i 100 % av fallen man prövat dem blev vården för patienten inte störd trots närståendes närvaro(ibid.).
Av Holzhauer et. al (2006) framkommer att 92 % av de närstående, som hade en av
sjukvårdspersonalen vid sin sida under hela återupplivningen, vid senare tillfälle uppgav att de upplevt att de fått betryggande stöttning under deras besök på akutmottagningen.
Av detta skulle man kunna dra slutsatsen att riktlinjer kring hur man genomför återupplivning i närståendes närvaro samt att i vårdpersonalen utse en person som kan stötta närstående under hela återupplivningsprocessen skulle kunna eliminera rädslan, hos både närstående och sjukvårdspersonal, att vården för patienten skulle störas.
av rädsla även skulle gynna sjukvårdspersonalens livsvärld på så sätt att de skulle kunna arbeta med patienten utan att vara rädda för att de skall bli avbrutna av närstående.
Information
Av Mcmahon-Parkes et.al (2009) framkommer att patienter önskar att deras närstående skulle få vara med under återupplivningen då de kunde föra deras talan åt dem. Även vårdpersonal uttrycker att närståendes närvaro är viktigt i just fråga om att de kan delge dem viktig information rörande patienten (Miller & Styles, 2009).
Att både sjukvårdspersonal och patienter själva bekräftar att närståendes närvaro är viktig i avseende att delge information rörande patienten, stärker denna studies resultat. Detta då resultatet för denna studie säger att många närstående upplever att deras närvaro vid återupplivning är av vikt, då de kan komma med viktigt information om patienten till sjukvårdpersonalen (Weslien et.al, 2006; Löf et. al, 2010; Leske et. al, 2013; Hung & Pang, 2011).
I kompetensbeskrivningen för legitimerad sjuksköterska (Socialstyrelsen 2005) står att man som sjuksköterska skall stötta och vägleda sin patient och/eller närstående för att kunna göra dem delaktiga i vårdprocessen. Kompetensbeskrivningen innehåller också riktlinjer i fråga om information. I dessa står att man som sjuksköterska skall kunna anpassa information till patient och/eller dess närstående med hänsyn tagen till person och situation (ibid.). Informationen skulle till exempel kunna röra den närståendes tillstånd.
Hälften av artiklarna i denna studies resultat säger att informationen från sjukvårdspersonalen till de närstående var viktig för de närståendes välbefinnande (Löf et.al, 2010; Hadders, 2007; Leske et.al, 2013; Hung & Pang, 2011; Larsson et. al, 2013). Detta gällde både de närstående som var med och såg återupplivningen och de närstående som väntat i ett rum utanför. Det framkom också att informationen från vårdpersonalen gjorde att de närstående kände sig mindre rädda och oroliga (Hung & Pang, 2011). Man skulle därmed kunna dra slutsatsen att oavsett om närstående ser återupplivningen eller inte så ökar information om förloppet deras välbefinnande.
Trygghet
Författarna har i denna litteraturstudie kommit fram till att om närstående får se
återupplivningen skapar det inte bara mindre oro och rädsla hos dem utan skapar också trygghet. Det framkom också att individer upplever att de kände sig trygga när de fick se vårdpersonalen arbeta då de på så sätt kunde försäkra sig om att deras närstående var i goda händer och fick den hjälp denne behövde (Holm et.al, 2012; Leske et.al, 2013; Weslien et.al, 2006; Hung & Pang, 2011; Larsson et.al, 2013).
Av Dahlberg och Segesten (2010) kan förstås att begreppet trygghet är en viktig del i fenomenet hälsa. De menar vidare att upplevelsen av trygghet kan vara bundet till yttre faktorer som till exempel att ha kunskap och kontroll (ibid. s.84). Resultatet för denna studie beskriver att närstående upplevde att det var skönt att få lämna över ansvaret för sin
kontroll vad gäller patientens tillstånd. Dock menar författarna också att det krävs att
närstående får närvara under återupplivningen så att de, som tidigare nämnt, kan förvissa sig om att vårdpersonalen är professionella och vet vad de gör.
Om man som Dahlberg och Segesten (2010) skriver, förstår trygghet som en del i att ha hälsa skulle man också av ovanstående återigen kunna anta att ett uteslutande av individer vid återupplivning av närstående skulle leda till ohälsa för dessa.
10 SLUTSATS
Viktigt att ta med sig från denna studie är svaret på frågan "att vara eller inte vara?". Svaret är, att det bör få vara upp till de närstående.
Denna studies resultat visar att vi som sjuksköterskor i vården också måste ta hänsyn till våra patienters närstående och hur de upplever vården. Studiens resultat har visat att många individer vill vara med sin närstående vid återupplivningen trots att det i vissa fall också kan upplevas vara obehagligt.
Dock måste vi som sjuksköterskor vara lyhörda för de närstående önskan, även i de fall de inte själva uttrycker den, är det alltså viktigt att vi ställer frågan och gör dem delaktiga. Oavsett om individen således väljer att vara med inne i akutrummet under återupplivningen, eller de väljer att vänta i ett annat rum måste de från vårdpersonal få fortlöpande information deras närståendes tillstånd och bli inkluderad i patientens hälsoprocess.
Författarna till denna litteraturstudie menar att mer forskning kring närståendes upplevelser av att närvara vid återupplivning skulle gynna både de närståendes, patientens och också
sjukvårdspersonalens välbefinnande. Forskning kring ämnet kunde hjälpa sjukvården att i framtiden arbeta fram riktlinjer för hur man som sjukvårdspersonal hanterar återupplivning där de närstående till patienten vill närvara. Dessa riktlinjer kunde ge trygghet till
sjukvårdspersonal att våga bjuda in närstående till att närvara vid återupplivningen då de har riktlinjer att luta sig tillbaka mot.
Författarna menar att detta också kan leda till att sjukvårdspersonalen på så sätt får mera erfarenhet av närståendes närvaro. Vilket också kunde gynna närståendes trygghet och
välbefinnande då de blir omhändertagna av sjukvårdspersonalen på ett bra sätt, men också för att de kunde märka att sjukvårdspersonalen inte är osäkra på att hantera situationen. Återigen är det dock viktigt att ta närståendes egen önskan i beaktning då det kan vara så att de själva väljer att inte närvara. Författarna hoppas att denna litteraturstudie kan vara till hjälp för sjukvårdspersonal att förstå hur närstående kan uppleva att få närvara alternativt inte få närvara under återupplivning.
REFERENSER
Axelsson, Å. (2012). Litteraturstudie. I: Granskär, M. & Höglund-Nielsen, B. (red).
Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård (upplaga 2:1). Lund: Studentlitteratur
* Bremer, A., Dahlberg, K. & Sandman, L. (2009). Experiencing out-of-hospital cardiac arrest: significant others' lifeworld prospective. Qualitative health research, 19(10), 1407-1420
Chapman, R., Watkins, R., Bushby, A. & Combs, S.(2013) Assessing health professionals' perceptions of family presence during resuscitation: A replication study. International
emergency nursing, 21(1), 17-25
Dahlberg, K (1997) Kvalitativa metoder för vårdvetare. Andra upplagan. Lund. Studentlitteratur.
Dahlberg, K. & Segesten, K. (2010). Hälsa och vårdande i teori och praxis. Första utgåvan, andra tryckningen. Stockholm. Författarna & Natur & Kultur
Demir, F. (2008). Presence of patients' families during cardiopulmonary resuscitation: physicians' and nurses' opinions. Journal of advanced nursing, 63(4), 409-416
Donnelly, S. & Battley, J. (2010). Relatives' experience of the moment of death in a tertiary referral hospital. Mortality, 15(1), 81-100
Duran, CR., Oman, KS., Abel, JJ.,Koziel, VM. & Szymanski, D. (2007). Attitudes toward and belifies about family presence: a survey of healthcare providers, patients’ families, and
patients.American journal of critical care, 22(1), 270-278
Friberg, F. (2012). Att göra en litteraturöversikt. I: Friberg, F. (red) Dags för uppsats -
vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. Lund: Studentlitteratur AB: S. 133-143
Grefberg, N. & Johansson, L-G. (2003). Medicinboken vård av patienter med invärtes
sjukdomar. Tredje upplagan. Liber AB
* Hadders, H. (2007). Relatives' presence in connection with cardiopulonary resuscitation and sudden death at the intensive care unit. Nursing Inquiry, 14(3), 224-232
Helsingforsdeklarationen. (2008) WMA Declaration of Helsinki - Ethical Principles for Medical Research Involving Human Subjects. Hämtad 12 mars, 2014, från
http://www.wma.net/en/30publications/10policies/b3/
Hjärt-Lungfonden. (2014) Plötsligt hjärtstopp. Hämtad 12 mars, 2014, från http://hjart-lungfonden.se/Sjukdomar/Hjartsjukdomar/Plotsligt-hjartstopp/
* Holm, M., Norekvål, T., Fålun, N. & Gjengedal, E. (2012). Partners’ ambivalence towards cardiac arrest and hypothermia treatment: a qualitative study. Nursing in critical care, 17(5), 231-238
Holzhauser, K., Finucane, J. & De Vries, SM. (2006). Family presence during resuscitation: a randomised controlled trial of the impact of family presence.Australasian Emergency Nursing
* Hung, M. & Pang, S. (2011). Family presence preference when patients are receiving resuscitation in an accident and emergency department. Journal of advanced nursing, 67(1), 56-67
Kingsnorth, J., O’Connell, K.,Guzzett, CE., Edens, JC., Atabaki, S., Mecherikunnel, A. & Brown, K. (2010). Family presence during trauma activations and medical resuscitations in a pediatric emergency department: an evidence-based practice project. JEN: Journal of
Emergency Nursing, 36(2), 115-121
* Laskowski-Jones, L. (2007). Should families be present during resuscitation?. Nursing,
(5)37,44-47
* Larsson, I-M., Wallin, E., Rubertsson, S. & Kristoferzon, M-L. (2013). Relatives'
experiences during the next of kin's hospital stay after surviving cardiac arrest and therapeutic hypotermia. European journal of cardiovascular nursing, 12(4), 353-359
Leske, J. & Brasel, K. (2010). Effects of family-witnessed resuscitation after trauma prior to hospitalization. Journal of Trauma Nursing, 17(1), 11-18
* Leske, J., McAndrew, N. & Brasel, K. (2013). Experiences of families when present during resuscitation in the emergency departement after trauma. Journal of Trauma Nursing, 20(2) 77-85
Leung, N. & Chow, S. (2012). Attitudes of healthcare staff and patients' family members towards family presence during resuscitation in adult critical care units. Journal of clinical
nursing, 21(13/14), 2083-2093
Lowry, E. (2012). "It´s just what we do": A qualitative study of emergency nurses working with well-established famile presence protocol. Journal of emergency nursing, 38(4), 329-334 Lundman, B. & Hällgren Granehiem, U.(2012). Kvalitativ innehållsanalys. I: Granskär, M. & Höglund-Nielsen, B. (red). Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård. Lund: Författarna och Studentlitteratur: S. 187- 201
* Löf, S., Sandström, A. & Engström, Å. (2010). Patients treated with therapeutic
hypothermia after cardiac arrest: Relatives' experiences. Journal of advanced nursing, 66(8), 1760-1768
Madden, E. & Condon, C. (2007). Emergency nurses' current practices and understandning of family presence during CPR. Journal of Emergency nursing, 33(5), 433-440
Mahabir, D. & Sammy, I. (2012). Attitudes of ED staff to the presence of family during cardiopulmonary resuscitation: a Trinidad and Tobago perspective. Emergency medicine
journal, 29(10), 817-820
Miller, JH. & Stiles, A. (2009). Family presence during resuscitation and invasive procedures: the nurse experience. Qualitative Health Research, 19(10), 1431-1442
Nationalencyklopedin. (2014) Hjärt-lungräddning. Hämtad 12 mars, 2014, från
http://www.ne.se/lang/hj%C3%A4rt-lungr%C3%A4ddning?i_h_word=Hj%C3%A4rt-lungr%C3%A4ddning
Nolan, J.P., Soar, J., A. Zideman, D., Biarent, D., L. Bossaert, L., Deakin, C., W. Koster, R., Wyllie, J. & Böttiger, B. (2010). European Resuscitation Council Guidelines for Resusciation 2010 Section 1. Executive summary. Resuscitation, 81, 1219-1276
Socialstyrlesen (2004). Termbanken. Hämtad 9 april, 2014, från
http://socialstyrelsen.iterm.se/showterm.php?fTid=272
Socialstyrelsen (2005). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. Hämtad 13 maj, 2014, från http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/9879/2005-105-1_20051052.pdf
Svensk sjuksköterskeförening. (2013). Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR). Hämtad 24 april, 2014, från http://www.swenurse.se/Global/Publikationer/Etik-publikationer/Hjart.och.lung.raddning.riktlinjer_2013.pdf
* Weslien, M., Nilstun, T., Lundqvist, A. & Fridlund, B. (2006). Narratives about
resuscitation-- Family members differ about presence. European Journal of Cardiovascular
Nursing, 5(1) 68-74
Wiklund, L.(2009). Lidande – en del av människans liv. I: Friberg, F & Öhlén, J.(red)
Omvårdnadens grunder – Perspektiv och förhållningssätt. Lund: Studentkitteratur: S.295-325
Wikström, J. (2012). Akutsjukvård - Omvårdnad och behandling vid akut sjukdom eller
skada. Lund: Studentlitteratur AB
Willman, A. (2009). Hälsa och välbefinnande. I: Edberg, A-K & Wijk, H. (red)
Omvårdnadens grunder, hälsa och ohälsa. Lund: Studentlitteratur: S. 27-43
Databas Datum Sökord Antal träffar Antal utvalda artiklar enligt inklusions- och exklusionskriteri er Cinahl 2014-04-16 Resusciation MM 2,623 + Peer reviewd 2,391 +Family 212 + 2006-2014 117 + Presence 76 3 Cinahl 2014-04-16 Resuscitation MM + PF 91 + Peer reviewd 85 + 2006-2014 17 0 Cinahl 2014-04-16 Resuscitation MM 2,623 +Peer reviewd 2,391 + 2006-2014 1,126 + relatives 13 0 Cinahl 2014-04-17 Resucitation MM 2,623 + Peer reviewd 2,391 + 2006-2014 1,126 + next of kin 0 0 Cinahl 2014-04-17 Resuscitation 14,621 + Peer reviewd 13,482 + 2006-2014 7,475 + presence 401 + family 218 2 Cinahl 2014-04-17 Resuscitation MM 2,623 + Family MM 108 + Peer reviewd 100 + 2006-2014 58 0
Pubmed 2014-04-17 Resuscitation Majr
+ family Majr 556
+ presence 166 0
Pubmed 2014-04-17 Resuscitation Majr
+ Family Majr 556
+experience 79 0
Pubmed 2014-04-17 Heart arrest Majr
+ presence 11 0 Pubmed 2014-04-17 Heart arrest Majr
+ Family Majr 87 3 OneSearch 2014-04-22 Resuscitation 178,445 + Presence 7,103 + 2006-2014 402 + relatives 235 0 OneSearch 2014-04-22 Resuscitation + Presence +2006-2014 + next of kin 4 0
Cinahl 2014-04-22 Heart arrest MM 4,090 + Peer reveiwd 3,866
+2006-2014 2,385
+ presence 57 0
Cinahl 2014-04-22 Heart arrest MM 4,090 + Peer reveiwd 3,866 +2006-2014 2,385 + family 68 1 Medline 2014-04-22 Resuscitation MM 13,710 + 2006-2014 2,399 + presence 103 + experiences 12 0
Medline 2014-04-22 Heart arrest MM 15,611
+2006-2014 5,097
+presence 184
+ family 21 0
Medline 2014-04-22 Heart arrest MM 15,611
+ Family MM * 478 + peer reviewed 445
+2006-2014 225
+ presence 143 0
Cinahl 2014-04-28 Heart arrest MM *
+ Family MM * 55
+ peer reviewed 54
+2006-2014 32 0
MM = Major Concept, Huvudbegrepp i sökningen Majr = Major Topic, Huvudbegrepp i sökningen
Perspektiv (omvårdnads-vetenskapliga eller andra teoretiska utgångspunkter m.m)
Problem och syfte Metod
(urval, analys m.m ) Resultat Diskussion (Förs en diskussion kring resultat och metod?) Titel: Relatives’ presence in connection with cardiopulmonary resuscitation and sudden death at the intensive care unit.
Författare: Hans Hadders Tidsskrift: Nursing inquiry Årtal: 2007 Patient-perspektiv
Syfte: Att förbättra rutiner vid familjemedlemmars närvaro vid återupplivning av närstående Metod: semistrukturerade intervjuer som spelades in
Studien bygger på en situation där en familj exkluderades vid ett återupplivningsförsök av närstående som senare avled.
Författaren har även intervjuat 4
familjemedlemmar till 4 avlidna patienter. Analys: Intervjuerna överfördes av en
assistent till författaren.
Änkan berättar att hon inte hade blivit behandlad med respekt och inte fått någon information om vad som hände hennes man. Det blev ett möte där man diskuterade situationen
Perspektiv (omvårdnads-vetenskapliga eller andra teoretiska utgångspunkter m.m)
Problem och syfte Metod
(urval, analys m.m ) Resultat Diskussion (Förs en diskussion kring resultat och metod?) Titel: Relatives’
experiences during the next of kin’s hospital stay after surviving cardiac arrest and therapeutic hypothermia Författare: I- M. Larsson, E. Wallin, S. Rubertsson, M-L. Kristoferzon Tidsskrift: European journal of cardiovascular nursing Årtal: 2012 Patient-perspektiv
Syfte: Att beskriva anhörigas upplevelser av att deras närmaste släkting vårdas på sjukhus efter att ha överlevt ett hjärtstopp och behandlas med nedkylning på en intensivvårdsavdelning. Metod: Kvalitativ deskriptiv metod av Sandelowski (2000, 2010) där semistrukturerade intervjuer gjordes. Urval: 20 stycken närstående till patienter som haft hjärtstopp deltog i studien. Analys: kvalitativ innehållsanalys med inspiration av Polit & Beck (2011),
Graneheim & Lundman (2004), Elo & Kyngas (2008) samt
Krippendorff (2006)
Tre olika teman; En period i kaos, Känslan av säkerhet i en svår situation samt leva i en förändrad existens. Dessa tre teman hade olika underrubriker; Svårt att förstå vad som hänt, jobbigt att se en närstående svårt sjuk, få stöd, få information, känsla av variationer i kvaliteten på vården, ökad känsla av krav och ansvar samt den närstående har förändrats.
Perspektiv (omvårdnads-vetenskapliga eller andra teoretiska utgångspunkter m.m)
Problem och syfte Metod
(urval, analys m.m ) Resultat Diskussion (Förs en diskussion kring resultat och metod?)
Titel: Patients treated
with therapeutic hypothermia after cardiac arrest: relatives’ experiences Författare: S. Löf, A. Sandström & Å. Engström Tidskrift: Journal of advanced nursing Årtal: 2010 Patient-perspektiv
Syfte: Att beskriva upplevelser av anhöriga när någon i dess närhet överlever ett hjärtstopp och blivit behandlad med nedkylning på en intensivvårdsavdelning.
Metod: Induktiv kvalitativ studie med individuella intervjuer. Urval: Åtta närstående till patienter som överlevt ett hjärtstopp och behandlats med nedkylning deltog i studien. Fyra av dessa var män och fyra var kvinnor deltog. De var i en ålder mellan 30-72 år. Analys: kvalitativ innehållsanalys beskriven av Downe-Wamboldt (1992) användes.
Av resultatet framkom tre olika teman; En plötslig livsförändring, känslan av tröst och stöttning samt oro för framtiden. Dessa hade sen åtta underrubriker. De närstående var i behov av information kontinuerligt under vårdtiden. De ville kunna diskutera framtiden och deras oro med
vårdpersonalen. Samt att de kunde få se och känna på deras närstående.
Perspektiv (omvårdnads-vetenskapliga eller andra teoretiska utgångspunkter m.m)
Problem och syfte Metod
(urval, analys m.m ) Resultat Diskussion (Förs en diskussion kring resultat och metod?)
Titel: Narratives about
resuscitation – family members differ about presence Författare: M. Weslien, T. Nilstun, A Lundqvist & B. Fridlund Tidskrift: European journal of cardiovascular nursing Årtal: 2006 Patient-perspektiv
Syfte: Att belysa familjemedlemmars upplevelser och perspektiv om att närvara i ett akut rum under återupplivning av anhörig. Metod: Kvalitativ, beskrivande design. Urval: 41 familjemedlemmar vars anhörig hade återupplivats fick en inbjudan om att vara med, 19 av dessa valde att bli uppringda av författarna. 15 stycken valde sen att delta i intervjuerna. Efter intervjuerna var gjorde var de ytterligare 2 familjemedlemmar som ville delta så sammanlagt 17 informanter. Analys: en innehållsanalys med inspiration av Berg (2001), Cavanagh (1997) och Burnard
Huvudtemat var att familjemedlemmarna var rädda att störa
vårdpersonalen under återupplivningen.
Underteman var: att ta hand om sig själv och andra, att vara beroende av samspelet mellan att lita på sig själv och att förespråka patienten, att vara lyhörd för sina egna känslor och att vara
resonabel samt, att
underkasta sig eller ignorera vårdpersonalens riktlinjer. Av resultatet framkommer att de närstående har olika syn på att närvara vid återupplivning. Detta behöver personalen ha i åtanke.
(1991) användes. Perspektiv (omvårdnads-vetenskapliga eller andra teoretiska utgångspunkter m.m)
Problem och syfte Metod
(urval, analys m.m ) Resultat Diskussion (Förs en diskussion kring resultat och metod?) Titel: Experiences of
families when present during resuscitation in the emergency department after trauma Författare: J. Leske, N. McAndrew, K. Braswel Tidskrift: Journal of trauma nursing Årtal:2013 Patient-perspektiv
Syfte: Att beskriva familjer upplevelser av att närvara under återupplivning efter trauma från motorfordon, trafikolyckor eller vapenskott. Metod: Beskrivande kvalitativ design där en innehållsanalys
användes, Graneheim & Lundman (2004). Urval: 28 stycken familjemedlemmar till anhöriga som hade återupplivats blev tillfrågade att medverka i studien. Inklusionskriterier: över 18 år, Engelspråkiga, hade endast en svårtsjuk anhörig Två huvudteman; Vårdpersonalens roll att ”fixa” patienten och
familjemedlemmarnas roll – att beskydda och stötta patienten. Dessa hade sen underrubriker; Många människor som hjälper patienten, kontroll av många saker och ”lagande av skador”, professionalism och teamwork, ge
information till vårdpersonal och andra
familjemedlemmar, se till så att allt blir gjort samt att vara i närheten för att ge fysiskt och känslomässig kontakt.
Perspektiv (omvårdnads-vetenskapliga eller andra teoretiska utgångspunkter m.m)
Problem och syfte Metod
(urval, analys m.m ) Resultat Diskussion (Förs en diskussion kring resultat och metod?) Titel: Experiencing Out-of-Hospital Cardiac Arrest: Significant Others’ Lifeworld Perspective Författare:
Anders Bremer Karin Dahlberg & Lars Sandman Tidskrift: Qualitative Health Research * Sage publications Årtal: 2009 Fenomenologisk utgångspunkt med ett livsvärlds-perspektiv Syfte:
Hur upplevs det att närvara när en närstående får hjärtstopp utanför sjukhus. Metod: Kvalitativ design
Urval: Tre vuxna men och fyra kvinnor som har upplevt att en närstående fått hjärtstopp utanför sjukhus deltog i studien. De var i åldern mellan 39 och 64 år.
Analys:
Enligt Gadamer ( 1995/1960).
Resultatet är presenterat i sju stycken teman,
Overklighet i verkligheten, överväldigande ansvar, otillräcklighet och skuld, hopp och hopplöshet, etiska övervägande, osäkerhet om framtiden samt skakningar i livet. JA Titel: Should families be present during resuscitation? Författare: Lakowski-Jones, L. Livvärlds-perspektiv
Syfte: Att beskriva för och nackdelar med familjenärvaro vid återupplivning av närstående
Case study, där författaren till artikeln berättar om sina egna erfarenheter.
En akutsjuksköterska tar upp och diskuterar närståendes närvaro vid återupplivning.
Tidskrift:
Nursing2007 "Issues in nursing"
Årtal: 2007
närstående när hennes föräldrar var med om en trafikolycka och vårdades på en intensivvårdsavdelning. Perspektiv (omvårdnads-vetenskapliga eller andra teoretiska utgångspunkter m.m)
Problem och syfte Metod
(urval, analys m.m ) Resultat Diskussion (Förs en diskussion kring resultat och metod?)
Titel: Family presence
preference when patients are receiving resuscitation in an accident and
emergency department
Författare: Hung
MSY & Pang SMC
Tidskrift: Journal of
Advances Nursing
Årtal: 2011
Fenomenologiskt -perspektiv
Syfte: Att belysa upplevelsen av att familjemedlemmars anhöriga överlevde återupplivning på en akutmottagning, samt deras preferenser när det gäller att närvara.
Metod: En tolkande fenomenologisk metod användes.
Urval: 18
familjemedlemmar till patienter som överlevt återupplivning
intervjuades. Nio av dessa var män och nio var kvinnor i en ålder mellan 20 och 89 år. Analys: Enligt Speziale & Carpenter (2007) samt Miles & Hubeman (1984)
Ingen av
familjemedlemmarna närvarade under
återupplivningen, 5 av dessa fick komma in i akutrummet när läget på patienten var stabilt.
3 stycken huvudteman; emotionell samhörighet, att känna till patienten och hur lämpligheten att närvara uppfattas. Dessa hade tio underteman; känslomässigt bunden till patienten, ge känslomässigt stöd till patienten, upprätthålla relationen med patienten och andra, känna till
patientens hälsotillstånd, få information om vad som händer, vara engagerad i vad som händer, ge information till
UNDERTEMAN
HUVUDTEMAN NYA
UNDERKATEGORIER Vill stötta sin närstående Närvaro - Att kunna trösta och lugna
Se vad som händer min närstående
Närvaro - Att kunna se med egna ögon
Vill se att vårdpersonalen gör allt de kan för min närstående
Närvaro Vill kunna ta farväl om
återupplivning inte lyckas
Närvaro - Att kunna ta farväl
Vill finnas till för sin närstående, den närstående skall ej dö ensam Närvaro Obehagliga syn - står ej ut med att se på återupplivningen Rädsla - HLR
Vill ej utföra HLR rädd att skada sin närstående
Rädsla Rädda att vara i vägen och
störa vårdpersonalens arbete
Rädsla - Att vara i vägen
Vill ej vänta i ett annat rum och inte veta vad som händer med den närstående i
akutrummet
Rädsla - Att inte kunna se med egna
ögon
Rädda inför hur framtiden skulle komma att se ut
Rädsla - Inför framtiden
Att som närstående kunna lämna information till vårdpersonalen
Information - Från närstående till vårdpersonal
Att som närstående få information från vårdpersonalen
Information - Från vårdpersonal till närstående
Information som kommer från vårdpersonal angående den närståendes hälsa skall vara ärlig
Information
Kändes bra att ambulansen kom och tog över ansvaret för min närstående
Trygghet - Att få lämna över ansvaret
Tryggt att se så många i vårdteamet
Trygghet - Att få lämna över sin
närstående i goda händer
Vårdpersonalen kunde sitt jobb
Trygghet Känns bra att ha sin
närstående kopplad till maskiner, då kan han/hon i alla fall inte dö precis nu
