Sjuksköterskans ledarskap
inom hälso- och
sjukvårdsteamet
-en litteraturstudie
Författare: My Svensson & Selma Huseinovic Handledare: Lise-Lotte Gunnarsson & Anna
Abstrakt
Bakgrund: Som legitimerad sjuksköterska ingår ett ledarskap inom ett
vårdteam, där sjuksköterskan har en arbetsledande funktion. Denna
ledarskapsfunktion är inte alltid tydlig. Ett bristande ledarskap påverkar inte endast sjuksköterskan, utan även teamet och i vissa fall vårdkvaliteten.
Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors ledarskap i vårdteamet.
Metod: Metoden som använts är en litteraturstudie. Vetenskapliga artiklar
har sökts fram till resultatet genom databaserna Cinahl och PubMed.
Resultat: I resultatet framkom tre huvudkategorier och åtta underkategorier.
De tre huvudkategorierna är: att utvecklas inom ledarskapet, att ta ansvar som ledare och att bli accepterad som ledare.
Slutsats: Vårt resultat belyser olika aspekter av ledarskapet, där
sjuksköterskornas utveckling, ansvar och roll som lagledare var mest
framträdande. Dock finns det olika faktorer som påverkar sjuksköterskornas ledarskap, till exempel osäkerhet och acceptans från teammedlemmarna. Utbildning inom ledarskap kan med fördel minska den oro som kan uppstå och därmed förbereda sjuksköterskan inför ledarrollen.
Nyckelord
Ledarskap, sjuksköterska, teamarbete.
Tack
Innehållsförteckning
1.Inledning 1
2. Bakgrund 1
2.1 Sjuksköterskans ledarskap 1
2.2 Team inom hälso-och sjukvård 3
3. Teoretisk referensram 5
4. Problemformulering 7
5. Syfte 7
6. Metod 7
6.1 Sökningsförfarande och urval 8
6.1.1 Provsökning 8
6.1.2 Inklusionskriterier och exklusionskriterier 9
6.1.3 Cinahl 9 6.1.4 Pubmed 10 6.2 Kvalitetsgranskning 10 6.3 Analysprocessen 11 7. Forskningsetiska överväganden 13 8. Resultat 14
8.1 Att utvecklas inom ledarskapet 14
8.1.1 Självinsikt för att bli en bra ledare 14 8.1.2 Erfarenhetens betydelse för ledarskapet 15
8.2 Att ta ansvar som ledare 16
8.2.1 Ledarskapets betydelse för en patientsäker vård 16 8.2.2 Sjuksköterskan som samordnare inom hälso- och sjukvårdsteamet 16
8.3 Att bli accepterad som ledare 17
8.3.1 Att ge och få stöd inom hälso- och sjukvårdsteamet 17 8.3.2 Kommunikationens innebörd för arbetet 18
8.3.3 Att accepteras som ledare 19
8.3.4 När sjuksköterskans ledarroll blir otydlig 19
9. Diskussion 20
9.1 Metoddiskussion 20
9.1.1 Sökning och urvalsförfarande 20
9.1.2 Analys 22
9.2 Resultatdiskussion 23
9.2.1 Att utvecklas inom ledarskapet 23
9.2.2 Att ta ansvar som ledare 24
9.2.3 Att bli accepterad som ledare 25
10. Kliniska implikationer 27
10.1 Förslag på framtida forskning 27
1.Inledning
I sjuksköterskans yrke är huvudfunktionen att ansvara för patientens omvårdnad, men även att leda vårdteamet mot ett gemensamt mål. Inom yrket träffar sjuksköterskan många personer under varje arbetspass, i form av till exempel patienter, anhöriga och kollegor. Med många komponenter i vårdarbetet krävs samarbete för att det ska fungera. Detta gör
sjuksköterskans huvudfunktion omfattande och komplext, vilket innebär att sjuksköterskan har många arbetsfunktioner. Dessa arbetsfunktioner är bland annat att delegera arbetsuppgifter, ha en arbetsledande funktion samt att ansvara för vårdkvaliteten. Dock är inte alltid sjuksköterskans ledarroll självklar. Den kan vara svår att finna eller inta, vilket kan göra att den på så sätt blir otydlig. Om sjuksköterskan är osäker i sin roll kan det medföra brister inom ledarskapet.
Vi har valt att undersöka detta ämne då sjuksköterskerollen och ledarskapet som ingår i professionen är något som vi har framför oss efter vår examen. Under vår vfu har vi båda uppmärksammat vikten av ett tydligt ledarskap från sjuksköterskan och hur det kan påverka arbetet inom hälso- och sjukvårdsteamet. Vi tror att utvecklandet av ett bra ledarskap har betydelse för vården och ett bra samarbete.
2. Bakgrund
2.1 Sjuksköterskans ledarskap
Den legitimerade sjuksköterskan har en omfattande yrkesfunktion med flera ansvarsområden (Jahren Kristoffersen & Ottvik Jensen, 2006). I juridisk mening innebär ledarskapet att sjuksköterskan är tvungen att utöva
exempel delegering av arbetsuppgifter. Att överlåta en arbetsuppgift till någon annan inom hälso-och sjukvården får endast ske om denna överensstämmer med en god och säker vård (SOSFS 1997:14).
Ledarskapet är en viktig faktor som påverkar vårdkvaliteten och som på så sätt förbättrar resultatet hos patienten. Ledarskapet har betydelse för sjuksköterskans förståelse av de behov och värderingar patienter har. Den ledarroll sjuksköterskan innehar förekommer i en miljö där människor vårdas samt känner sig utsatta i olika utsträckningar (Rokstad, Vatne, Engedal & Selbæk, 2017). Det är sjuksköterskan som ledare som måste uppmärksamma det som kan påverka kvaliteten och säkerheten för patienterna genom att föreslå lösningar, som på så sätt gör vården säker för alla människor (Disch, 2013). Ett bra ledarskap är viktigt för att säkerställa en effektiv
patientsäkerhet (Lotfi, Atashzadeh-Shoorideh, Mohtashami & Nasiri, 2018; Stewart & Usher, 2010). Sjuksköterskan har som uppgift att vårda patienter, men samtidigt ta hand om sig själv och medarbetarna, vilket gör ledarskapet komplext (Rahm-Sjögren & Sjögren, 2002).
Sjuksköterskans ledarskap är dock inte givet i sjuksköterskerollen. Utan den måste tolkas, läras, beskrivas och accepteras av den enskilda sjuksköterskan för att kunna tillämpas. Dessutom måste sjuksköterskan själv acceptera och tillåta sig själv att inta ledarrollen. Vidare beskrivs det hur sjuksköterskan som person måste finna ledarrollen för att sedan skapa och ta sig an den. Men det är inte alltid givet att sjuksköterskan kan finna eller inta ledarrollen (Kihlgren, Engström & Johansson, 2009).
en ledarskapsutbildning fortgå för att stötta och engagera i den framtida karriären (Paterson, Henderson & Trivella, 2010).
2.2 Team inom hälso-och sjukvård
Ett team definieras genom ett antal individer med varierande kompetens som är engagerade att arbeta mot samma mål (Wheeler & Stoller, 2011). Team inom hälso- och sjukvård utgörs av patienten och det team som finns runt om. Ett bra teamarbete lägger grunden för patientsäkerheten, och det är där som alla bidrar med sin specifika kompetens. Teamarbete kräver god
kommunikation mellan alla parter, och alla i teamet ansvarar för att bidra till en säker vård (Socialstyrelsen, 2017).
Sjuksköterskan har en arbetsledande funktion gentemot sina medarbetare, vilket handlar om att göra avvägningar där olika ytterligheter ställs mot varandra, men också att ha rätt intensitet på respektive aktivitet.
Sjuksköterskan fungerar som en länk mellan professionerna i teamet, vilket innebär att koppla samman teamets funktioner och hålla ihop helheten. Det är viktigt att sjuksköterskan kan lyfta fram kollegorna och se deras potential inom teamet. Kollegornas olika synsätt och kunskaper lyfts fram som en viktig resurs för både patienten och teamet (Berlin, 2013). Sjuksköterskan ses som den kliniska ledaren inom teamet (Supamanee, Krairiksh, Singhakhumfu & Turale, 2015). Om ledarrollen blir otydlig och om sjuksköterskan är
otrygg samt osäker i sin ledarroll kan det påverka övriga teamets arbetstillfredsställelse på ett negativt sätt (Sellgren, Ekvall & Tomsom, 2006). Detta uppstår när sjuksköterskan har svårt att urskilja sitt eget ansvarsområde (Kihlgren et al. 2009).
arbetsuppgifter samt skapa förutsättningar för ett transparent arbetssätt. Information och informationsspridning är viktigt för att på ett löpande sätt få patientarbetet att fungera på ett tillfredsställande sätt. Genom att den ledande sjuksköterskan och teamet arbetar tillsammans och inte var för sig blir teammedlemmarna mer uppdaterade. Att dela, samordna och sprida
arbetsuppgifter handlar om att få en strukturerad samordning mellan de olika professionerna. Teamarbetet ger även en synergieffekt, vilket innebär att helheten blir större än delarna. Om sjuksköterskan visar ett engagemang för teamet ökar förmågan till samarbete. Genom att skapa förutsättningar för ett transparent arbetssätt ökar förutsättningarna för insyn och ett löpande utbyte mellan medarbetare i teamet. Tillit och förtroende skapas genom att dela information och kunskap med varandra genom det löpande arbetet. Att samarbeta och dela information mellan varandra i teamet ger ett långsiktigt mervärde, vilket främst visar sig genom en ökad förmåga att sätta sig in i varandras situationer, se möjligheter i utbyte mellan professioner i teamet och att täcka upp och se varandras behov (Berlin, 2013).
Ett patientsäkert arbete hör ihop med vårdmiljön och hur ledarskapet fungerar relaterat till arbetet. För att vårdmiljön ska ses som säker krävs det att den ledande sjuksköterskan lyssnar till och engagerar medarbetarna vid beslutsfattanden (Murray, Sundin & Cope, 2018). Vårdpersonalens
engagemang har en inverkan på patientsäkerheten. Till följd av ett engagerat arbetssätt kan vårdpersonalen förhindra risken för att fallolyckor,
teamarbete är bland de vanligaste orsakerna bakom ogynnsamma händelser (Manser, 2009).
3. Teoretisk referensram
I litteraturgenomgången framgår det att sjuksköterskans profession har ett arbetsledande ansvar som inte alltid är lätt att ta sig an eller utöva. Detta kan leda till att rollen blir otydlig och på så sätt skapar en oro hos sjuksköterskan. En teori om det pedagogiska ledarskapet, som är en kontinuerlig process, visar på hur olika ledarfunktioner vävs samman. När en förändring ska ske används ledarskapet för att inrikta sig på att vara positiv till andras idéer, att skapa och sprida visioner, att uppmuntra till samarbete samt att våga ta risker. Det pedagogiska ledarskapet inriktar sig på fem ledardimensioner vilka är: mål, relationer, förnyelse, situation och etik (Maltén, 2000). Det målinriktade ledarskapet ses som en “bottom up”-modell där
utformningen av mål och visioner samt genomförande och uppföljning sker tillsammans med medarbetarna genom deras erfarenheter och
professionalitet. Inom verksamheten når den målinriktade ledaren inte endast en bättre styrning, en tydligare målinriktning eller utvärdering, utan får även möjlighet att delegera ansvar och befogenheter till medarbetarna. Ett
målinriktat ledarskap innefattar således en ökning av medarbetarnas engagemang och motivation (Maltén, 2000).
Det relationsinriktade ledarskapet beskriver betydelsen av mänskliga relationer på arbetsplatsen. Fokus ligger på medarbetarens potentiella utvecklingsmöjligheter och människan som kunskapsbärare. Det
Ledaren kan genom gruppens sociala nätverk stimulera medlemmarna till ett gemensamt ansvarstagande. Men ledaren måste även kunna samspela med individen, gruppen och organisationen. Detta genom att ge trygghet, stöd och erkänsla till individerna, delaktighet till gruppen, samt utveckling och
måluppfyllelse till organisationen. Den relationsinriktade ledaren behöver vara flexibel, ha en förmåga att kunna tänka i kreativa och nya banor, visa empati samt ha en samarbetsförmåga (Maltén, 2000).
Den förnyelseinriktade ledaren kännetecknas av en förmåga att kunna skapa en vision som ger riktning åt organisationens strävande, att tydliggöra och förmedla visioner till andra samt att få andra att känna inlevelse och engagemang. För att uppnå detta måste ledaren utstråla kompetens, mod, förtroende och beslutsamhet. Ledaren måste leda organisationen så att den blir lärande, vilket innebär att leda med en förmåga att kunna utveckla, ompröva och förnya både sin egen och medarbetarnas kompetens (Maltén, 2000).
Ledaren inom den situationsinriktade ledardimensionen har till uppgift att uppmärksamma situationsfaktorer såsom uppgifters komplexitet och svårighetsgrad samt medarbetarnas mognads- och kunskapsnivå. Från ledaren krävs ett lyhört och flexibelt förhållningssätt där ledaren kan skifta från hård styrning till delegering av arbetsuppgifter och ansvar till
4. Problemformulering
Sjuksköterskans yrkesfunktion är omfattande och komplext. I professionen ingår att vara ledare inom ett hälso- och sjukvårdsteam. Sjuksköterskan har en ledarroll som innebär att organisera arbetet och att leda professioner mot samma mål. Men ledarrollen är inte alltid tydlig eller lätt att ta sig an, vilket kan skapa oro och osäkerhet hos sjuksköterskan. Oron och osäkerheten kan leda till ett oorganiserat arbete, som inte endast drabbar sjuksköterskan själv utan även hälso- och sjukvårdsteamet. Brister i ledarskapet kan uppstå om sjuksköterskan inte kan uppfylla målsättningarna inom sitt ledarskap, vilket även kan påverka vårdkvaliteten.
5. Syfte
Syftet var att belysa sjuksköterskors ledarskap i vårdteamet.
6. Metod
Vi har valt att genomföra en litteraturstudie som metod. Enligt Kristensson (2014) används litteraturstudier som ett bra arbetssätt för att bland annat sammanställa relevant kunskap som sedan kan omsättas i praktiken och svara på en specifik fråga. Till en början utformade vi ett specifikt och avgränsat syfte och sökte sedan fram litteratur i databaserna Cinahl och PubMed som berörde det valda området. Därefter granskades och analyserades artiklarna för att sedan sammanställas till ett nytt resultat i vår studie. Enligt
fråga och på så sätt kunna lösa eller förstå ett särskilt kliniskt problem (Kristensson, 2014).
6.1 Sökningsförfarande och urval
För att hitta vetenskapliga artiklar har sökningar gjorts i två databaser som erbjuds via biblioteket på Linnéuniversitetet. Den första databasen var Cinahl, som är en databas för tidskrifter inom bland annat omvårdnad. Den andra databasen som användes var PubMed, som erbjuder referenser till artiklar inom både medicin och omvårdnad.
6.1.1 Provsökning
För att hitta relevanta artiklar med en så bred sökning som möjligt som motsvarade inklusionskriterierna testades olika sökord i en fritextsökning för att få en överblick av forskningsläget. De sökord som testades i databaserna var nurs*, leadership, nursing role, nursing management and leadership samt patient care team. Efter en överblick över forskningsläget, utifrån de ord som testats, valde vi att strukturera upp sökningen. Vi valde ut ordet nurs* i en fritextsökning, med en asterisk i ordet, en så kallad trunkering, för att
inkludera begreppen nurse, nursing och nurses så att träfflistan utökades. Den breda benämningen på sjuksköterska i sökningen var relevant då vårt syfte i studien var att belysa sjuksköterskors perspektiv. Därefter valde vi att göra en sökning med ämnesord som bland annat var leadership och patient care team, som sedan kunde kombineras med andra sökord för att begränsa träfflistan. För att kombinera olika sökord kan booleska ord som OR eller AND användas i databaserna (Forsberg & Wengström, 2016). I sökningarna användes endast AND.
resultatet. Efter diskussion med varandra bestämde vi oss för att öka årtalen från 10 till 15 år, vilket gjorde att vi hittade fler relevanta artiklar som därmed kunde inkluderas i arbetet.
6.1.2 Inklusionskriterier och exklusionskriterier
Inklusionskriterierna som användes vid sökningarna av vetenskapliga artiklar var att artiklarna skulle vara peer-reviewed, vilket betyder att de är
vetenskapligt granskade. De vetenskapliga artiklarna skulle handla om sjuksköterskor som hade en ledande funktion inom ett hälso-och
sjukvårdsteam. Artiklarna söktes mellan publiceringsåren 2003–2018 för att få så relevant forskning som möjligt. Texten i artiklarna skulle även vara på engelska.
6.1.3 Cinahl
När vi gjorde sökningen i databasen, se sökstrategi bilaga 1, började vi med ordet nurs* i fritextsökning, en trunkering gjordes på ordet för att inkludera nurse, nursing och nurses. Därefter gjordes en sökning på leadership som en Main Headings. Nurs* och [Leadership] som main headings, en avgränsning av tidskriften Journal of Nursing management och inklusionskriterierna peer-review, engelsk text och publiceringsår 2003–2018 söktes på, vilket
resulterade i 297 artiklar. Av dessa 297 artiklar lästes totalt 105 abstracts då artiklarnas titlar motsvarade vårt syfte. Totalt valdes 15 ut för att läsas i fulltext, av dessa 15 var det fyra stycken som valdes ut till
kvalitetsgranskning. De resterande elva artiklar som exkluderades berodde på att innehållet inte motsvarade det valda syftet eller problemformuleringen. För att hitta ytterligare artiklar som skulle passa syftet valde vi att söka på ordet nursing management and leadership som Major subject headings, vilket innebär att ordet finns med i artikelns huvudämne. Nurs* och [Leadership] tillsammans med nursing management and leadership samt
utvalda för att läsas i fulltext och en artikel gick vidare till
kvalitetsgranskning. En sista kombination av sökorden gjordes med Nurs*, [Leadership] och ett nytt ämnesord [Teamwork] samt inklusionskriterierna som resulterade i 401 artiklar. 89 abstract och 19 i fulltext lästes, en valdes ut till kvalitetsgranskning.
6.1.4 Pubmed
I PubMed sökte vi på orden leadership, patient care team och nurses som ämnesord, så kallade MeSH-termer. Se sökstrategi bilaga 1. Vi började att söka på orden enskilt för att få en överblick om forskningstillgängligheten. För att hitta artiklar som skulle passa till syftet valde vi därför att kombinera sökorden genom booleska sökoperatorer. Vi sökte på alla tre
MeSH-termerna; “leadership”(MeSH) AND “patient care team”(MeSH) AND “nurses”(MeSH) och avgränsade sökningen med åren 2003–2018 samt engelsk text. Sökningsförfarandet resulterade i 160 artiklar och av dem lästes 64 abstract. 20 artiklar lästes i fulltext, en artikel gick vidare till
kvalitetsgranskning. Vidare valde vi att söka på ordet nurse’s role som ett ämnesord. Därefter sökte vi på två av de föregående ämnesorden och den nya MeSH-termen; “nurse’s role”(MeSH) AND “patient care team”(MeSH) AND “nurses”(MeSH). När vi inkluderade inklusionskriterierna tillsammans med ämnesorden fick vi totalt 404 artiklar varav 28 abstract lästes. Tio artiklar lästes i fulltext och en artikel valdes till kvalitetsgranskning.
6.2 Kvalitetsgranskning
Det var totalt åtta artiklar som motsvarade studiens syfte som
kvalitetsgranskades och gick vidare till analys. Sex artiklar bedömdes ha hög kvalitet och två artiklar bedömdes ha medel kvalitet, se artikelmatris bilaga 3. Forsberg och Wengströms (2016) granskningsmall användes vid
artiklarna och ett för de kvalitativa artiklarna eftersom att arbetet innefattar både och. När vi läste igenom granskningsmallen fann vi frågor i protokollen som vi ansåg inte var lämpliga för vår bedömning av artiklarna. Vi valde att modifiera ut frågan om studiens resultat kunde ha klinisk betydelse samt frågan som handlade om att jämföra grupper. Istället valde vi att lägga till en fråga i protokollet för den kvantitativa och den kvalitativa, som vi ansåg var relevant för studiernas kvalitet. Frågan var om artikeln hade ett beskrivet abstract. Vidare använde vi oss av ett poängsystem inspirerat av Willman, Stoltz och Bahstevani (2011). Genom att använda frågorna utifrån Forsberg och Wengström (2016) och kombinera dem med poängsystemet från Williman et al. (2011) kunde artiklarna poängsättas. Frågor som kunde besvaras med “Ja” gav ett poäng och de som besvarades med “Nej” eller var otydliga resulterade i noll poäng. Granskningsprotokollet bestod av totalt 15 frågor och en poängskala användes när kvaliteten av artiklarna skulle
bedömas. Poängskalan bedömdes utifrån 0–6 poäng låg kvalitet, 7–10 poäng medel kvalitet och 11–15 poäng hög kvalitet. Se granskningsprotokoll bilaga 2.
6.3 Analysprocessen
Analysprocessen har inspirerats av Kristensson (2014) och hans förslag på hur en analys kan genomföras. Detta har gjorts genom en integrerad analys, vars fokus ligger på att stegvis analysera innehållet i de åtta artiklar som valts ut. En integrerad analys fokuserar på att hitta likheter och skillnader i texter. I det första steget läste vi igenom artiklarna var för sig för att på så sätt få en generell uppfattning om textens innehåll. Efter det träffades vi och
som har till uppgift att benämna det som sammanfattar koderna. I det tredje steget sammanställde vi det slutgiltiga resultatet utifrån de kategorier som arbetats fram.
Tabell 1 Analysprocessen - exempel
Identifierade fynd Kod Kategori
(1) För den kliniska ledaren är personlig utveckling avgörande. Genom att utveckla stark
självmedvetenhet kan ledaren identifiera sina styrkor och
svagheter och därmed utveckla ett mer effektivt ledarskap.
Identifiera styrkor och svagheter
Att utvecklas inom
ledarskapet
(2) Sjuksköterskans ledarskap utvecklades över tid, och olika faktorer låg till grund för framstegen. Ledarskap
uppfattades som en kontinuerlig tillväxtprocess.
Utveckling över tid Att utvecklas inom
ledarskapet
(2) Att se till att alla hade korrekt information, påminna andra om sina uppgifter och kompensera för andras brister återkom i
intervjuerna. Informanter nämnde också vikten av att kunna
övervaka allt som hände och utvärdera de åtgärder som vidtagits.
Att organisera vårdteamet
Att ta ansvar som ledare
(3) Organisering, ansvar och tillräckligt med kunskap är vad sjuksköterskan måste ha för att utföra god vård.
lagprestanda. Stöd, uppmuntran och ledning av teamet bekräftades som nyckelelement för att leverera kliniskt ledarskap.
(2) Sjuksköterskor agerade medvetet för att få acceptans som gruppledare, främst genom att skapa förtroende och demonstrera kompetens.
Att skapa tillit Att bli
accepterad som ledare
(2) Otaliga krav och vaga arbetsbeskrivningar bidrog till osäkerhet om arbetets gränser. Informanter beskrev en känsla av att ha en ospecificerad funktion som verkade enorm och
allomfattande.
Osäkerhet Att bli
accepterad som ledare
7. Forskningsetiska överväganden
Uppsatser som innehåller forskning ska grundas i ett etiskt förhållningssätt. Forskningsetik innebär att forskaren tar ansvar för personerna som ingår i forskningen och ser till att de behandlas med respekt. Det krävs nästan alltid ett formellt etiskt tillstånd inom medicinsk forskning (Kristensson, 2014). Etiska överväganden i samband med litteraturstudier bör göras, och studier där forskarna fått tillstånd från en etisk kommitté eller att noggranna etiska överväganden har gjorts borde väljas (Forsberg & Wengström, 2016). Vi har förhållit oss till etiska aspekter, genom att inte plagiera annan data eller förvrängt resultatet. Artiklar har inte exkluderats på grund av eget tyckte, utan har grundat sig i de inklusionskriterier som är benämnt för denna
kriterier som finns i granskningsprotokollet i vår uppsats. I vårt arbete har vi strävat efter att sätta vår förförståelse åt sidan, för att resultatet inte skulle påverkas.
8. Resultat
Resultatet beträffande sjuksköterskans ledarskap i hälso- och
sjukvårdsteamet redovisas i kategorier och underkategorier enligt tabellen nedan.
Att utvecklas inom ledarskapet
Att ta ansvar som ledare
Att bli accepterad som ledare
Självinsikt för att bli en bra ledare
Ledarskapets betydelse för en patientsäker vård
Att ge och få stöd inom hälso- och sjukvårdsteamet Erfarenhetens betydelse för ledarskapet Sjuksköterskan som samordnare inom hälso- och sjukvårdsteamet Kommunikationens innebörd för arbetet
Att accepteras som ledare
När sjuksköterskans ledarroll blir otydlig
8.1 Att utvecklas inom ledarskapet
8.1.1 Självinsikt för att bli en bra ledare
den personliga utvecklingen. Sjuksköterskorna betonade att det inte är något som endast sker inom den enskilda människan, utan även utvecklades tillsammans med medarbetarna i teamet (Dierckx de Casterle, Willemse, Verschueren & Milisen, 2008; Estevam, Sales, Domingues, Simoes, Sanches & Lima, 2017). Sjuksköterskornas självinsikt grundade sig i en förståelse av deras känslor, att hon eller han var villig att kunna erkänna sina svagheter och att det är en själv som ansvarar för den personliga utvecklingen för att stärka sitt eget ledarskap (Ekström & Idvall, 2016).
8.1.2. Erfarenhetens betydelse för ledarskapet
Professionell klinisk erfarenhet utvecklade sjuksköterskornas roll som ledare. Det visade sig att nyexaminerade sjuksköterskor upplevde det svårt att samordna arbetet inom vårdteamet utan ledarskapserfarenheter. De uppfattade svårigheter med att delegera uppgifter till andra men även att prioritera arbetet. Orsaken visade sig vara bristande kunskaper om rutiner och praktisk erfarenhet. Det var även något som hindrade den personliga utvecklingen hos sjuksköterskorna (Ekström & Idvall, 2016). Genom att sjuksköterskorna var delaktiga i flera utmaningar och situationer ökade deras arbetserfarenhet och på så sätt utvecklades sjuksköterskornas färdigheter i den ledande rollen (Estevam et al., 2017). Både erfarna och nyexaminerade sjuksköterskor upplevde att när arbetserfarenheten ökade blev
självsäkerheten och förtroendet för den egna förmågan och kompetensen större, vilket medförde ett starkare mod att leda (Dierckx de Casterle et al., 2008; Ekström & Idvall, 2016).
8.2 Att ta ansvar som ledare
8.2.1 Ledarskapets betydelse för en patientsäker vård
I sjuksköterskors ansvarsområde ingår patientsäkerhet. Sjuksköterskors ledarskapsförmåga och utökade teoretiska kunskaper hade ett gott inflytande på arbetsplatsen och skapade ett effektivt ledarskap. På så sätt skapades en trygghet i arbetet vilket medförde att sjuksköterskorna kunde fatta rätt beslut samt ansvara och utföra en säker vård för patienten (Estevam et al., 2017). När sjuksköterskornas roll klargjordes och ett positivt teamarbete uppnåddes sågs en positiv inverkan på patienterna och deras vård (Grover, Porter & Morphet, 2017; Stoddart, Bugge, Shepherd & Farquharson, 2015).
Sjuksköterskorna ansåg att vid större ansvarsområde relaterat till den kliniska ledarrollen kring patienten, så kunde övriga teammedlemmar involveras inom det vårdrelaterade ansvarsområdet, vilket resulterade i en bättre vårdkontinuitet (Dierckx de Casterle et al., 2008). Det framkom även att patientsäkerheten kunde riskeras vid höga arbetsbelastningar när de ledande sjuksköterskorna inte lyssnade eller arbetet inte organiserades utifrån ett patientsäkert sätt (Grover et al., 2017).
8.2.2 Sjuksköterskan som samordnare inom hälso- och sjukvårdsteamet
Sjuksköterskorna betonade vikten av att veta vem som skulle leda och ansvara för vårdteamet. De tyckte att tydligt definierade arbetsuppgifter var viktigt för att alla i teamet skulle kunna arbeta bra tillsammans (Josefsson & Hansson, 2011). Eftersom sjuksköterskorna hade kompetens i form av teoretisk och praktisk kunskap kunde de leda vården på ett mer organiserat sätt (Estevam et al., 2017). Genom att få mer ansvar i form av att leda
vetenskap om hur arbetet kunde struktureras uppstod en tillit från medarbetarna i vårdteamet. Sjuksköterskorna menade att när de var mer involverad i arbetet och hade nära relationer med personalen sågs
sjuksköterskorna som en i teamet och inte som någon överordnad karaktär (Estevam et al., 2017; Kaiser, 2017).
Sjuksköterskorna hade även som ansvar att se till så att rätt information nådde alla teammedlemmar för att kunna garantera kvalitet och kontinuitet. Detta gjordes genom ett antal strategier, bland annat via repetition av information och bekräftelse. De upplevde även behov av att påminna medarbetarna om sina arbetsuppgifter samt att kunna hjälpa till där brister i arbetet uppstått. Sjuksköterskorna nämnde vikten av att ha en överblick över arbetet och därefter sedan kunna utvärdera åtgärder som vidtagits (Ekström & Idvall, 2016).
Det visade sig att det var viktigt för sjuksköterskorna att få utrymme för sitt ansvar och ledarskap samt att de hade kontroll över deras arbete för att det skulle fungera. Om ledarskapet fungerade kunde sjuksköterskorna fatta rätt beslut i relation till vårdandet (Estevam et al., 2017; Josefsson & Hansson, 2011).
8.3 Att bli accepterad som ledare
8.3.1 Att ge och få stöd inom hälso- och sjukvårdsteamet
För att bli accepterade och kunna utöva kliniskt ledarskap och uppnå bästa möjliga standard sågs stöd, uppmuntran och ledning av teamet som
nyckelelement (Stoddart et al., 2015). Ett effektivt ledarskap och acceptans hos sjuksköterskorna identifierades genom att stödja teammedlemmarna och att delegera arbetsuppgifter (Grover et al., 2017). Förutom att
teammedlemmarna chansen att utvecklas både professionellt och personligt (Dierckx de Casterle et al., 2008). Sjuksköterskorna hade som mål att motivera medlemmarna i teamet och uppmuntra dem vid beslutsfattande. Genom detta ökade teamets förtroende och gjorde att de kunde vara mer utmanande och självständiga. Detta förbättrade deras prestationer och teamarbete, samt så betraktade sjuksköterskorna det som avgörande för att uppnå framgång och acceptans (Stoddart et al., 2015). Teamarbetets prestationer påverkade sjuksköterskornas förmåga att leda teamet mot en positiv riktning. Sjuksköterskorna betonade att de tyckte det var viktigt att kunna lita på medarbetarna. Sjuksköterskornas ledarskap stärktes när de kunde få hjälp från andra, kunde ställa frågor och kände att de inte behövde vara ensamma i svåra situationer (Ekström & Idvall, 2016).
8.3.2 Kommunikationens innebörd för arbetet
I sjuksköterskornas ledarskap var kommunikation viktigt för att skapa förutsättningar för samarbete mellan sjuksköterskan och teammedlemmarna. Kommunikation gjorde det möjligt att skapa större deltagande bland
teammedlemmarna och en förståelse samt acceptans för sjuksköterskornas specifika arbetsuppgifter (Dierckx de Casterle et al., 2008; Ekström & Idvall, 2016). För att skapa ett välfungerande flöde i arbetet och kring patientens vård var sjuksköterskornas kommunikation inom teamet av betydelse
(Kaiser, 2017). Kommunikation var centralt för ett framgångsrikt teamarbete vilket gjorde att sjuksköterskorna och teammedlemmarna kunde arbeta mot samma gemensamma mål och utföra bättre vård för patienten. Otydlig och bristande kommunikation resulterade i minskad medvetenhet om teamets gemensamma mål, och därmed minskade teamkänslan och vården
8.3.3 Att accepteras som ledare
Sjuksköterskorna berättade att de upplevde svårigheter i ledarskapet och därmed beskrev det som en ensam kamp i en ovan roll. Deras yrkesroll var oklar och ledarrollen var inte bekräftad. Att accepteras som ledare för teamet krävde en professionell omvårdnadsförmåga, vilket kom med erfarenhet, något som sjuksköterskorna till en början saknade (Ekström & Idvall, 2016). Medarbetarna inom teamet var då inte enade om sjuksköterskornas ledarroll (Stoddart et al., 2015). Sjuksköterskorna upplevde att deras ledarroll i teamet begränsades när omvårdnadskunskaperna marginaliserades av resterande medlemmar (Long, Kneafsey & Ryan, 2003). Det var av stor betydelse för sjuksköterskorna att skapa förtroende och tydliggöra sin kompetens inom teamet för att bli accepterade som gruppledare (Ekström & Idvall, 2016).
8.3.4 När sjuksköterskans ledarroll blir otydlig
Det förekom i vissa fall en viss vaghet om sjuksköterskornas förutsättningar för deras ledarskap och acceptans. Vagheten utgjordes av osäkerhet i hur beslut fattades, vem som gjorde vad i teamet och vilka möjligheter som fanns till att utveckla sin kompetens (Josefsson & Hansson, 2011). När
9. Diskussion
Vår diskussion består av två delar, en metoddiskussion och en
resultatdiskussion. I metoddiskussionen diskuteras den valda metoden utifrån sökning och urvalsförfarande samt analysprocessen. I resultatdiskussionen presenteras huvudfynden relaterat till den valda teoretiska referensramen och nya vetenskapliga artiklar.
9.1 Metoddiskussion
Vår metoddiskussion har inspirerats utifrån Forsberg och Wengström (2016).
9.1.1 Sökning och urvalsförfarande
Till en början valde vi att söka artiklar mellan årtalen 2008–2018. Inom detta intervall fick vi många träffar, men i dessa träffar hittade vi inte tillräckligt många artiklar som vi ansåg var relevanta för studien. Det gjorde att vi valde att utöka årtalen till 2003–2018, som resulterade i fler lämpliga artiklar relaterat till inklusionskriterierna, vilket utgjorde en styrka i
sökningsförfarandet. Då intervallet på årtalen ökade kan det även innebära en svaghet eftersom att det kan finnas risk för att bläddra förbi relevanta artiklar då antalet ökat. Vi anser att artiklar som är upp till 15 år gamla och som inkluderats i studien inte utgör en svaghet. Detta på grund av att det inte framkommit någon större skillnad i artiklarnas resultat utifrån vilket årtal de är från.
När vi skulle utföra sökningen delades sökningen upp i olika steg. Första steget utgjordes av att söka på enstaka ord. Därefter gjordes
sökkombinationer med orden som framkommit i första steget. Vi upplevde svårigheter i att hitta artiklar som motsvarade inklusionskriterierna. På grund av det fick vi testa oss fram, och efter många sökningar med olika
bibliotekarie, framkom det vilka sökord och kombinationer som den slutliga sökningen består av. Vid sökningarna användes endast den booleska termen “AND”, då resultatet minskade avsevärt när “OR” lades till i sökningarna. Att inte använda sig av “OR” kan utgöra en svaghet då lämpliga artiklar kan missas. Men vi anser att det trots allt utgjorde en styrka i att enbart använda sig av “AND” då resultatet gav fler träffar inom de valda sökorden.
I vår litteraturstudie upplevdes en svaghet när vi var tvungna att välja bort vissa artiklar, som till en början ansågs relevanta, då de inte kunde läsas i fulltext. I sökningen framkom det även artiklar som inte kunde öppnas eller laddas hem då universitetet inte hade tillgång till dem. Dessa artiklar
exkluderades och vi valde att inte söka efter dem på ett manuellt sätt. Om vi hade valt att söka manuellt efter artiklarna så hade resultatet kanske blivit annorlunda eller stärkt, då vi ansåg att artiklarna till en början verkade lämpliga efter att abstracten lästs.
En styrka i sökningsförfarandet är att vi valt att inte exkludera några länder när vi sökte fram våra artiklar. På så sätt har vi fått en bredare överblick av hur ledarskapet fungerar i olika länder och kulturer. Då resultatet inte skiljde sig speciellt mycket mellan de olika länderna kan överförbarheten öka. Genom att inte endast använda sig av till exempel europeiska länder har det gynnat oss i att få en bättre förståelse för hur andra länder upplever
För att öka studiens tillförlitlighet har vi använt oss av ett varierat urval i artiklarna i form av olika åldrar, kön, erfarenhet och arbetsplatser. Det har inkluderat både nyexaminerade och erfarna sjuksköterskor. Dessutom framkom det att sjuksköterskorna arbetat inom olika verksamheter,
framförallt kommun och landsting, vilket ytterligare stärker tillförlitligheten genom ett varierat urval. På grund av det stora urvalet ökar överförbarheten till andra grupper.
9.1.2 Analys
Att läsa materialet flera gånger ses enligt Kristensson (2014) som en styrka i en litteraturstudie. Under analysprocessen har vi läst och analyserat artiklarna enskilt för att sedan träffas och diskutera vad var och en fått fram ur
artiklarnas resultat. Detta anses som en styrka i arbetet då vi kan komplettera varandra och komma fram till saker som den andra till exempel kanske har missat. När koder och kategorier skulle utses gjordes det gemensamt. Att göra detta tillsammans kan i efterhand ses som en svaghet då eventuella likheter och skillnader inte diskuterades på samma nivå, vilket kan ha resulterat till att resultatet inte är lika trovärdigt som det kunde ha varit. För att öka tillförlitligheten i en studie används framförallt triangulering. Triangulering innebär att till exempel två eller flera personer var för sig analyserar och tolkar ett resultat, för att resultatet sedan inte ska riskeras att färgas av förförståelsen från en enskild individ (Kristensson, 2014). Vi diskuterade om vår förförståelse med varandra innan uppsatsens resultat påbörjades. Eftersom vi varit på vfu under utbildningen så har vi fått en insyn i sjuksköterskans ledarskap. Dock anser vi att detta inte är något som
verifierbarheten.
9.2 Resultatdiskussion
Syftet med vår litteraturstudie var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av ledarskap i vårdteamet. I resultatet framkom tre huvudkategorier; att
utvecklas inom ledarskapet, att ta ansvar som ledare och att bli accepterad som ledare. I resultatets helhet ses olika aspekter av ledarskapet som ligger till grund för dessa kategorier och underkategorier.
9.2.1 Att utvecklas inom ledarskapet
Resultatet visar att sjuksköterskors ledarskap och utveckling grundade sig i en god självinsikt. Det innebär att kunna uppfatta sig själv som ledare och handlar om att kunna identifiera sina styrkor och svagheter. Detta var något som utvecklades genom reflektion och förståelse för sina känslor, som därmed ledde till den personliga utvecklingen. Ledarskapsutvecklingen var en pågående process som skedde i samband med den personliga
utvecklingen.
I tidigare forskning har det betonats att sjuksköterskorna behövde vara kreativa och självsäkra för att utveckla sin ledarroll och kunna bli effektiva. För att ledaren skulle uppnå framgång i sitt arbete sågs bland annat
sjuksköterskorna ansåg att deras självinsikt förstärktes när de upplevde att de kunde stödja patienternas behov (Hallin & Danielson, 2008).
9.2.2 Att ta ansvar som ledare
I resultatet framkom det att sjuksköterskornas ledarskapsförmåga och utökade teoretiska kunskaper skapade en trygghet i arbetet vilket medförde en säker vård för patienten. När sjuksköterskornas roll klargjordes och ett positivt teamarbete uppnåddes sågs en positiv inverkan på patienterna och deras vård. Det ansågs att ledarskap var en viktig faktor inom
sjuksköterskornas ansvarsområde för att kunna skapa engagemang inom teamet och en ökad patientsäkerhet.
För att patientsäkerheten skulle öka krävdes en öppen kommunikation, tillit och ett effektivt samspel mellan sjuksköterskan och teamet (Richardson & Storr, 2010). Detta kan kopplas till den teoretiska referensramen där pedagogiskt ledarskap belyser ledarens förmåga att kunna kommunicera, utstråla förtroende och samspela med medarbetarna (Maltén, 2000).
Det fanns ett starkt samband mellan ledarskap och patientens resultat i form av minskade komplikationer och biverkningar. Ett positivt ledarskap, i form av till exempel öppen kommunikation och beslutsfattning, betonade en stark koppling mellan en tryggare vård av patienten och sjuksköterskornas
ledarskap (Wong & Cummings, 2007).
Vidare framkom det i resultatet att ett strukturerat och samordnat ledande av vårdteamet samt tydligt definierade arbetsuppgifter ansågs som viktigt av sjuksköterskorna. I sjuksköterskornas samordnande funktion framkom det att arbetet kunde utföras bättre när teammedlemmarna fick möjlighet att
Enligt tidigare forskning kunde detta leda till en känsla av bättre gruppsammanhållning vilket i sin tur kunde öka delaktigheten i
omvårdnadsarbetet och därmed förbättra omvårdnadskvalitén (Nilsson, Hertting, Petterson & Theorell, 2005). När teamets resurser tillvaratogs av de ledande sjuksköterskorna förbättrades möjligheterna till att uppnå en god omvårdnad för patienten (Cummings, Olson, Hayduk, Bakker, Fitch, Green, Butler & Conlon, 2008; Rosengren, Athlin & Segesten, 2007). Kopplat till den teoretiska referensramen menar Maltén (2000) att det är viktigt att ledaren kan utnyttja teamets gruppkrafter. Detta kan göras genom att ledaren ger stöd och skapar delaktighet, vilket ökar medarbetarnas motivation och engagemang (Maltén, 2000).
9.2.3 Att bli accepterad som ledare
Vårt resultat visar att det i flera fall fanns sjuksköterskor som upplevde svårigheter i deras ledarskap och att rollen inte accepterades av andra i teamet. För att sjuksköterskorna skulle bli accepterade som gruppledare behövde de skapa förtroende och tydliggöra sin kompetens inom teamet. Detta bekräftades genom att sjuksköterskorna upplevde att det var viktigt för dem att accepteras då de var beroende av de andra i teamet för att vården för patienten skulle bli bra.
Tidigare forskning belyser att sjuksköterskorna använde olika strategier för att accepteras, där de ansåg att det var viktigast att bygga goda och effektiva relationer med kollegorna. För att sjuksköterskorna skulle bli accepterade var det, förutom att skapa relationer, viktigt att tydliggöra rollgränser. Detta var viktigt för att förtydliga sjuksköterskornas funktionella roll för de andra temmedlemmarna (Willard & Luker, 2007). Inom det pedagogiska
arbetsplatsen beskrivs som viktig. Detta genom att ledaren samspelar med medarbetarna och visar erkänsla (Maltén, 2000). När sjuksköterskorna blev accepterade förbättrades teamarbetet och när rollerna blev kända för varandra och alla visste vem som gjorde vad, kunde arbetet fördelas så att patienten fick den bästa möjliga vården (Solheim, McElmurry & Kim, 2007). I tidigare forskning har det tagits upp att acceptansen kunde bli negativt påverkad om sjuksköterskorna såg sig själva som bättre än kollegorna (Gedzyk-Nieman & Svoboda, 2018).
En annan aspekt som framkom i resultatet av sjuksköterskornas ledarroll var att rollen i vissa fall upplevdes som otydlig. Detta grundades i osäkerhet vid beslutsfattande, att inte veta vem som gjorde vad i teamet och att
ledarfunktionen uppfattades som ospecificerad. När medvetenheten om ledarfunktionen saknades inom arbetet upplevde sjuksköterskorna att de många gånger misslyckades med att bidra till patientens välbefinnande. Tidigare forskning har visat att sjuksköterskor som upplevdes som osäkra i sin roll skapade en osäkerhet inom teamet angående sjuksköterskornas funktion. Sjuksköterskornas osäkerhet gjorde att de var flexibla kring sin roll och utförde arbetsuppgifter som egentligen inte hörde till professionen (Willard & Luker, 2007). Ett antal sjuksköterskor upplevde ofta att de hade många olika roller och arbetsuppgifter under arbetspassen. De beskrev bland annat att de upplevde att de skulle agera som handledare, chef, administratör, vårdgivare och sjuksköterska (Perry, Carpenter, Challis & Hope, 2003). Genom att förtydliga professionen ökade förståelsen bland övriga teammedlemmar för sjuksköterskornas roll och kompetens (Atwal &
förutsättningar. För att kunna skapa en vision som ger riktning åt
organisationens strävande måste ledaren utstråla förtroende och beslutsamhet (Maltén, 2000).
10. Kliniska implikationer
10.1 Förslag på framtida forskningKunskap om sjuksköterskornas ledarskap och tydliga arbetsbeskrivningar är något som underlättar sjuksköterskors professionella roll och vårdande arbete. Efter att vi har tagit del av forskning under arbetets gång har vi upptäckt att det fortfarande uppstår osäkerhet om vad som definierar
sjuksköterskornas ledande roll och hur den ska utövas på rätt sätt. Därför tror vi att ytterligare forskning behövs angående sjuksköterskors ledarskap inom vården. En del artiklar har även tagit upp vikten av att sjuksköterskor ska få utbildning inom ledarskap. Detta kan vi tycka är en bra idé för att alla sjuksköterskor ska få en likvärdig syn på hur ledarskapet kan utövas. Utifrån det resultat som framkommit tror vi att mer utbildning för sjuksköterskor inom ledarskap kan minska oron och osäkerheten som kan uppstå.
11. Slutsats
Syftet med vår litteraturstudie var att belysa sjuksköterskors ledarskap i vårdteamet. Sjuksköterskans ledarskap har visat sig vara en komplex
12. Referenser
Artiklar som är markerade med * är inkluderade i resultatet.
Atwal, A., & Caldwell, K. (2006). Nurses' perceptions of multidisciplinary team work in acute health-care. International Journal of Nursing Practice, 12(6), 359-365. doi: doi.org/10.1111/j.1440-172X.2006.00595.x
Bégat, I., & Severinsson, E. (2001). Nurses' reflections on episodes occurring during their provision of care - an interview study. International Journal of Nursing Studies, 38(1), 71-77. doi:10.1016/S0020-7489(00)00060-2
Berlin, J. (2013). Teamarbete - ett livsviktigt samspel. I J. Leksell & M. Lepp (Red.), Sjuksköterskans kärnkompetenser (s. 159-177). Stockholm: Liber. Cummings, G.G., Olson, K., Hayduk, L., Bakker, D., Fitch, M., Green, E., Butler, L., & Conlon, M. (2008). The relationship between nursing
leadership and nurses´ job satisfaction in Canadian oncology work environments. Journal of Nursing Management, 16(5), 508-518. doi: 10.1111/j.1365-2834.2008.00897.x
*Dierckx de Casterle, B., Willemse, A., Verschueren, M., & Milisen, K. (2008). Impact of clinical leadership developmenton the clinical leader, nursing team and care-giving process: a case study. Journal of Nursing Management, 16(6), 753–763.
http://search.ebscohost.com.proxy.lnu.se/login.aspx?direct=true&db=c8h&A N=105705220&site=ehost-live
Disch, J. (2013). Ledarskap för att skapa förändring. I G. Sherwood & J. Barnsteiner (Red.), Kvalitet och säkerhet inom omvårdnad - sex
Ekebergh, M. (2015). Reflektionens roll för vårdande vård. I M. Arman., K. Dahlberg., & M. Ekebergh (Red.). Teoretiska grunder för vårdande (s. 238– 264). Stockholm Liber.
*Ekström, L., & Idvall, E. (2016). Being a team leader: newly registered nurses relate their experiences. Journal of Nursing Management, 23(1), 75– 86. doi:10.1111/jonm.12085
*Estevam, L.A., Sales, C.H.C., Domingues, E.A.R., Simoes, R.A., Sanches, R.S., & Lima, R.S. (2017). Leading of nurse in emergency situations in the hospital: Vision of nursing technicians of nursing technicians. Journal of Nursing-UFPE On Line, 11(4), 1709–1715. doi: 10.5205/reuol. 9763- 85423-1-SM. 1104201720
Forsberg & Wengström. (2016). Att göra systematiska litteraturstudier: värdering, analys och
presentation av omvårdnadsforskning (4 uppl.). Stockholm: Natur och Kultur Gedzyk-Nieman, SA., & Svoboda, G. (2018). Exploring attitudes of
acceptance of males in nursing among registered nurses. Journal of Nursing Management. doi: 10.1111/jonm.12723
*Grover, E., Porter, E J., & Morphet, J. (2017). An exploration of emergency nurses´ perceptions, attitudes and experience of teamwork in the emergency department. Australasian Emergency Nursing Journal.
Hallin, K., & Danielson, E. (2008). Registered Nurses' perceptions of their work and professional development. Journal of Advanced Nursing, 61(1), 62–70.
http://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&db=c8h&AN=10586466 7&site=ehost-live
Huston, C. (2008). Preparing nurse leaders for 2020. [Electronic version]. Journal of Nursing Management, 16(8), 905–911. doi:10.1111/j.1365-2834.2008.00942.x
Jahren Kristoffersen, N., & Ottvik Jensen, K. (2006). Sjuksköterskans roll i organisation och samhälle. Ingår i N. Jahren Kristoffersen (red.),
Grundläggande omvårdnad del 4. (s. 172–217). Stockholm: Liber. *Josefsson, K. & Hansson, M. (2011). To lead and to be led in municipel elderly care in Sweden as perceived by registered nurses. Journal of Nursing Management, 19(4). 498–506. doi:10.1111/j.1365-2834.2011.01228.x *Kaiser, J. A. (2017). The relationship between leadership style and nurse-to-nurse incivility: turning the lens inward. Journal of Nursing Management, 25(2), 110–118. doi: 10.1111/jonm.12447.
Kihlgren, M., Engström, B., & Johansson, G. (2009). Sjuksköterska med uppdrag att leda (2 uppl.). Lund: Studentlitteratur.
*Long, AF., Kneafsey, R., & Ryan, J. (2003). Rehabilitation practice: challenges to effective team working. International Journal of Nursing Studies, 40(6), 663–673.
http://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&db=c8h&AN=10669133 9&site=ehost-live
Lotfi, Z., Atashzadeh-Shoorideh, F., Mohtashami, J., & Nasiri, M. (2018). Relationship between ethical leadership and organisational commitment of nurses with perception of patient safety culture. Journal of Nursing
Management, 26(6), 726–734. doi:10.1111/jonm.12607
Maltén, A. (2000). Det pedagogiska ledarskapet. Lund: Studentlitteratur. Manser, T. (2009). Teamwork and patient safety in dynamic domains of healthcare: a review of the literature. Acta Anaesthesiologica Scandinavica, 53(2), 143–151. doi: dx.doi.org/10.1111/j.1399-6576.2008.01717.x
Murray, M., Sundin, D., & Cope, V. (2018). The nexus of nursing leadership and a culture of safer patient care. Journal of Clinical Nursing, 27(5/6), 1287–1293. doi:10.1111/jocn.13980
Nilsson, K., Hertting, A., Petterson, LL., & Theorell, T. (2005). Pride and confidence at work: potential predictors of occupational health in a hospital setting. BMC Public Health, 5(92). doi: 10.1186/1471-2458-5-92
Perry, M., Carpenter, I., & Hope, K. (2003). Understanding the roles of registered general nurses and careassistants in UK nursing homes. Journal of Advanced Nursing, 42(5), 497–505. doi:
dx.doi.org/10.1046/j.1365-2648.2003.02649.x
Rahm-Sjögren, K. & Sjögren, T. (2002). Att vara sjuksköterska och chef. Stockholm: Gothia förlag.
Richardson, A. & Storr, J. (2010) Patient safety: a literative review on the impact of nursingempowerment, leadership and collaboration. International Nursing Review, 57(1), 12–21. doi:10.1111/j.1466-7657.2009.00757.x
Rokstad, A. M. M., Vatne, S., Engedal, K., & Selbæk, G. (2017). The role of leadership in the implementation of person-centred care using Dementia Care Mapping: a study in three nursing homes. Journal of Nursing Management, 23(1), 15–26. doi:10.1111/jonm.12072
Rosengren, K., Athlin, E., & Segersten, K. (2007). Presence and availability: staff conceptions of nursing leadership on an intensive care unit. Journal of Nursing Management, 15(5), 522–529. doi:
10.1111/j.1365-2834.2007.00712.x
Sellgren, S., Ekvall, G., & Tomson, G. (2006). Leadership styles in nursing management: preferred and perceived. [Electronic version]. Journal of Nursing Management, 14(5), 348–355.
Socialstyrelsen. (2017). Ledarskapet, teamet och individen. Hämtad 2018-10-23 från
https://patientsakerhet.socialstyrelsen.se/sakerhetskultur/ledarskapet-teamet-individen
Solheim, K., McElmurry, BJ., & Kim, MJ. (2007). Multidisciplinary
teamwork in US primary health care. Social Science & Medicine, 65(3), 622– 634. doi: doi.org/10.1016/j.socscimed.2007.03.028
SOSFS 1997:14. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om delegering av arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvård och tandvård. Stockholm: Socialstyrelsen.
Stewart, L., & Usher, K. (2010). The impact of nursing leadership on patient safety in a developing country. Journal of Clinical Nursing, 19(21/22), 3152–3160. doi:10.1111/j.1365-2702.2010.03285.x
*Stoddart, K., Bugge, C., Shepherd, A., & Farquharson, B. (2015). The new clinical leadership role of senior charge nurses: a mixed methods study of their views and experience. Journal of Nursing Management, 22(1), 49–59. doi:10.1111/jonm.12008
Teng, C., Dai, Y., Lotus Shyu, Y., Wong, M., Chu, T. & Tsai, Y. (2009). Professional commitment, patient safety, and patient-perceived care quality. Journal of nursing schoolarship, 49(3), 301–309. doi:
http://dx.doi.org/10.1111/j.1547-5069.2009.01290.x
Ward, K. (2002). A vision for tomorrow: transformational nursing leaders. Nursing Outlook, 50(3), 121–126.
http://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&db=c8h&AN=10697314 2&site=ehost-live
Willard, C., & Luker, K. (2007). Working with the team: strategies employed by hospital cancer nurse specialists to implement their role. Journal of
Clinical Nursing, 16(4), 716–724. doi: 10.1111/j.1365-2702.2006.01560.x Willman, A., Stoltz, P. & Bahtsevani,C. (2011). Evidensbaserad omvårdnad - en bro mellan forskning & klinisk verksamhet. Lund: Studentlitteratur.
Wheeler, D. & Stoller, J K. (2011). Teamwork, teambuilding and leadership in respiratory and health care. Canadian journal of respiratory therapy, 41(1), 6–11.
http://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&db=c8h&AN=10489239 5&site=ehost-live
Wong, CA., & Cummings, GG. (2007). The relationship between nursing leadership and patient outcomes: a systematic review. Journal of Nursing Management, 15(5), 508–521. doi: http://dx.doi.org/10.1111/j.1365-2834.2007.00723.x
13. Bilagor
Bilaga 1
Sökningstabeller
Tabell 1: Sökning i Cinahl, 181113
Sökning Sökord Antal Avgränsningar Lästa
abstract Lästa fulltext Utvalda till analys S1 nurs* 758130 S2 (MH”Leadership”) 34707 S3 S1 AND S2 14302 S4 S1 AND S2 297 PR, English language, 03– 18, NJ; Journal of Nursing Management 105 15 4 (1, 2, 5, 8) S5 MJ nursing management and leadership 916 S6 S3 AND S5 389 PR, English language, 03-18 92 12 1 (3) S7 (MH”Teamwork”) 12626 S8 S4 AND S7 401 PR, English language, 03– 18, 89 19 1 (6)
Tabell 2: Sökning i PubMed, 181120
Sökning Sökord Antal Avgränsningar Lästa
Bilaga 2
Granskningsprotokoll
Frågorna kommer från Forsberg och Wengström (2016) och poängssystemet kommer från Willman, Stoltz och Bahstevani (2011). Där Ja ger 1p och Vet ej samt Nej ger 0p.
Låg 0-6p, Medel 7-10p, Hög 11-15p
Checklista kvalitativ
1. Finns abstrakt beskrivet? 2. Är syftet tydligt beskrivet? 3. Finns ett etiskt godkännande?
4. Är den valda metoden relevant för syftet?
5. Är urvalsmetoden och urvalskriterier tydligt beskrivet? 6. Är kontexten tydligt beskriven?
7. Är datainsamlingsmetoden tydligt beskriven? 8. Är analysmetoden tydligt beskriven?
9. Är resultatet tydligt beskrivet? (trovärdighet och pålitlighet) 10. Kan resultatet kopplas till frågeställningen/syftet?
11. Är de teorier och tolkningar som gjorts baserade på insamlade data, ex. citat?
12. Diskuteras brister och eventuella bias i studien? 13. Beskrivs en slutsats av författarna?
14. Håller vi med om slutsatsen? 15. Bör artikeln inkluderas?
Checklista Kvantitativ
3. Finns ett etiskt godkännande?
4. Är urvalsmetoden väl beskriven med inklusion- och exklusionskriterier? 5. Är den valda designen lämplig?
6. Är undersökningsgruppen representativ? 7. Är bortfallet beskrivet?
8. Görs en bortfallsanalys?
9. Beskrivs den statistiska analysen? 10. Är resultatet tillförlitligt?
11. Kan resultatet generaliseras?
12. Diskuteras brister och eventuella bias i studien? 13. Beskrivs en slutsats av författarna?
Bilaga 3 Artikelmatris Författa re År Land Tidskrift Titel
Syfte Metod Resultat Kvali
tet 1 Dierckx de Casterle, B., Willems e, A., Verschu eren, M., & Milisen m K. 2008 Belgien Journal of Nursing Managem ent: Impact of clinical leadershi p developm enton the clinical leader, nursing team and care-giving process: a case study Undersöka dynamiken relaterat till ett ledarskapsutvecklin gsprogram och dess inverkan på den kliniska ledaren, omvårdnadsteamet samt den vårdgivande processen. Kvalitativ metod. Individuella intervjuer, fokusgrupper och observation av deltagarna. 17 deltagare, nio sjukskötersk or, tre fysioterapeut er, en psykolog, en ergoterapeut, en vårdläkare, en huvudsjuksk öterska och en vårdchef. Tematisk analys. Sjuksköterskan utvecklade en bättre självmedvetenhet , kommunikations förmåga, prestanda och vision. Teamet gynnades av ett effektivare ledarskap som bland annat gav bättre kommunikation. 13/15 Hög 2 Ekström , L., & Idvall, E. 2016 Sverige Journal of Nursing Managem ent: Being a team leader: newly registered nurses relate their Undersöka hur nyregistrerade sjuksköterskor upplever sin ledarroll inom ett vårdbaserat omvårdnadsteam. Kvalitativ metod. Individuella intervjuer med 12 sjukskötersk or som har 6–24 månaders arbetserfaren het. Resultatet utmärktes av fem teman: känna sig strandsatt, bilda välfungerande team, lära sig att leda, att ha mod, styrka och lust att leda, och säkerställa lämplig vård.
experienc
es. Manifest och latent
innehållsanal ys. 3 Estevam , L.A., Sales, C.H.C., Doming ues, E.A.R., Simoes, R.A., Sanches, R.S., & Lima, R.S. 2017 Brasilien Journal of Nursing-UFPE On Line: Leading of nurse in emergenc y situations in the hospital: Vision of nursing technicia ns Att studera sjuksköterskors sinnen relaterat till deras ledarskap i nödsituationer. Kvalitativ metod. Semi-strukturerade intervjuer med 17 sjukskötersk or. Latent innehållsanal ys. I resultatet framkom det tre teman, vad sjuksköterskan behöver veta för att kunna leda i akuta situationer, vad
sjuksköterskan måste veta om att leda i akuta situationer och hur
sjuksköterskan behöver vara för att kunna leda i akuta situationer. 13/15 Hög 4 Grover, E., Porter, E J., & Morphet , J. 2017 Australi en Australasi an Emergenc y Nursing Journal: An exploratio n of emergenc y nurses´ perceptio ns, attitudes and experienc e of teamwork in the emergenc y Undersöka akutsjuksköterskors uppfattningar, attityder och erfarenheter av teamarbete på en akutavdelning. Kvalitativ metod. Individuella semistruktur erade intervjuer. Deltagarna var 12 stycken sjukskötersk or. Resultatet visade sig i tre teman. När lagarbetet fungerar, lagstöd och ingen tid för lagarbete.
effective team working innehöll workshops. Intervjuer och observatione r har använts, 49 deltagande.
