NATIONELLA RIKTLINJER
för elitidrottares dubbla karriärer
Vägledande rekommendationer för kombinationen elitidrott och högskolestudier vid Riksidrottsuniversitet (RIU)
och Elitidrottsvänliga lärosäten (EVL)
NATIONELLA RIKTLINJER
för elitidrottares dubbla karriärer
Vägledande rekommendationer för kombinationen elitidrott och högskolestudier vid Riksidrottsuniversitet (RIU)
och Elitidrottsvänliga lärosäten (EVL)
Språkgranskning: Magdalena Olsen Formgivning: Catharina Grahn, ProduGrafia Foto omslag: Sanne Femling
Tryck: TMG Sthlm, 2018
Arbetsgruppen som författat riktlinjerna
Johan Bankel, Chalmers Tekniska Högskola, Göteborg Pernilla Eriksson, Umeå universitet, Umeå
Patrick Hallqvist, Kungliga Tekniska Högskolan, Stockholm Kent Lindahl, Riksidrottsförbundet, Stockholm
Lukas Linnér, Högskolan i Halmstad, Halmstad Natalia Stambulova, Högskolan i Halmstad, Halmstad Karin Svanfeldt, Göteborgs universitet, Göteborg Maja Uebel, Riksidrottsförbundet, Stockholm
Dan Wiorek, Gymnastik- och idrottshögskolan, Stockholm
Innehåll
1. Introduktion 4
1.1 Aktuell situation i Sverige 4
1.2 Syftet med riktlinjer för elitidrottares dubbla karriärer 6 1.3 Den dubbla karriären som del av idrottares karriärer 6
1.4 Fördelar och nackdelar med en dubbel karriär 8
2. Organisatoriskt system för Riksidrottsuniversitet (RIU) och
Elitidrottsvänliga lärosäten (EVL) 9
2.1 En svensk modell för organisering av RIU, EVL och dubbla karriärer (DK) 11
2.2 Definition av RIU och EVL 12
2.3 Definition av RIU- och EVL-student 13
2.4 Strategisk utveckling, uppföljning och utvärdering av RIU och EVL 13 2.5 Finansiering för RIU och EVL och elitidrottande studenter 14
3. Främja miljö för dubbla karriärer 16
4. Främja akademisk utveckling 19
4.1 Förväntningar på och från elitidrottande studenter 20 4.2 Individuell studieplanering utifrån särskilda skäl 21
4.3 Distans- och nätbaserad utbildning 22
4.4 Anpassning av examinationer vad gäller tid och form 23
5. Främja idrottslig utveckling 26
5.1 Organisering av en utvecklingsmiljö för elitidrott 26 5.2 Nyckelaspekter i en god utvecklingsmiljö för elitidrott 27 6. Främja balans mellan studier, idrott och privatliv 30 6.1 Kompetenser för en framgångsrik dubbel karriär 30 6.2 Integrerande DK-stöd från idrotts- och utbildningspersonal 32
6.3 Dubbel karriärvägledare (DK-vägledare) 34
6.4 Nätverk mellan elitidrottande studenter 35
6.5 Elitidrottande studenter med behov av särskilt stöd och anpassning
i sina studier 36
7. Främja elitidrottande studenters olika karriärövergångar 38
7.1 Olika typer av karriärövergångar och stöd 39
7.2 Övergång till universitet 40
7.3 Övergång vid universitetsexamen 41
7.4 Övergång vid idrottskarriäravslutet 41
7.5 Nationell digital stödtjänst för elitidrottande studenters dubbla karriärer 42
8. Informationsspridning och vidare forskning 44
8.1 Allmän kännedom om dubbla karriärer 44
8.2 Nätverk för dubbla karriärer 44
8.3 Vidare åtgärder inom dubbla karriärer 45
8.4 Utvärdering av riktlinjer för elitidrottares dubbla karriärer vid RIU och EVL 45
Vidare läsning 47
1. Introduktion
Att vara en elitidrottande student1 och kombinera sin elitidrottssatsning med hög- skole studier upplevs ofta vara en utmaning. För att lyckas med en internationellt konkurrens kraftig idrottssatsning krävs ett långsiktigt och hängivet arbete genom trä- ning och tävling såväl nationellt som internationellt, vilket kan vara svårt att förena med samtida utmaningar i utbildningssystemet.
Kombinationen elitidrott och studier har konceptualiserats som idrottares dubbla karriärer baserat på dokumentet ”The EU Guidelines on Dual Careers of Athletes”.[1]2 I dessa riktlinjer förses aktörer inom EU:s medlemsländer (t.ex. politiker, skolor, idrottsföreningar och arbetsgivare) med en minimal standard för organisering av idrottares dubbla karriärer. I dokumentet uppmuntras varje nation att utveckla egna nationella riktlinjer anpassade till landets förutsättningar och baserade på nationell forskning.
En dubbel karriär (DK) inkluderar kraven för idrottare att framgångs- rikt initiera, utveckla och slutföra en elitidrottskarriär som del av en livslång karriär, i kombination med strävan efter utbildning och/eller arbete liksom andra områden som är av betydelse i olika skeden av livet, som att ta upp en roll i samhället, säkerställa en tillfredsställan- de inkomst, utveckla en identitet och en partnerrelation. Den dubbla karriären innefattar att en individ har en karriär med två huvud sak- liga fokus (t.ex. idrott och studier/arbete) och involverar olika faser och övergångar i en individs utveckling.[1]
1.1 Aktuell situation i Sverige
De europeiska riktlinjerna belyser att framgången för elitidrottande studenters dubb- la karriärer ofta vilar på nyckelpersoner inom olika organisationer och deras välvälja att hjälpa till, medan ett systematiskt tillvägagångssätt baserat på allmänna och håll- bara finansiella och juridiska avtal ofta saknas.
Internationellt sett är Sverige ett föredöme avseende organiserat stöd på gymnasie- nivå baserat på finansiella och juridiska avtal för idrottares dubbla karriärer. Riks idrotts- förbundet (RF) har sedan 1965 lett utvecklingen av det som idag är ett nationellt sys- tem för främjandet av kombinationen elitidrott och studier för gymnasie ungdomar genom Riksidrottsgymnasier (RIG) och Nationellt godkända idrottsutbildningar (NIU).
Systemet underbyggs av en idrottspolitik för 2000-talet där ”grundtanken i den svenska modellen är att elitidrottarna ska kunna gå vidare i ett normalt liv i samhället när deras idrottskarriärer är över.”[2]
1 Genomgående i dokumentet används ”elitidrottande student” för att hänvisa till elitidrottare som har erhållit ett RIU/EVL-intyg baserat på definitionen av RIU/EVL-student som återfinns i avsnitt 2.3.
2 Samtliga referenser i dokumentet presenteras under rubriken Vidare läsning (s. 47–48).
Filosofin ”vinnare i korta och långa loppet” har växt fram i relation till utvecklingen av det svenska systemet för dubbla karriärer. I denna filosofi relateras ”långa loppet”
till idrottares framtid när de avslutar sina idrottskarriärer och ”vinnare” innebär att idrottare är väl förberedda på detta avslut. Ambitionen är att underlätta idrottares karriärer inom och utanför idrotten på ett socialt ansvarstagande sätt genom att hjäl- pa elitsatsande elever och studenter att förverkliga sin potential, både som idrottare och som människor. En elitidrottande student blir en vinnare på kort sikt genom att balansera sin livsstil på ett sådant sätt att hen kan hantera kraven från olika utveck- lingsnivåer (se figur 2) och på så sätt fortsätta utvecklas parallellt inom flera nivåer samtidigt (se vidare i avsnitt 6).
Den eftergymnasiala nivån i Sverige har inte utvecklats lika organiserat som den gymnasiala avseende dubbla karriärer. Den aktuella situationen i Sverige är att några lärosäten har mångårig erfarenhet av att arbeta med och främja elitidrottares dubbla karriärer (mer eller mindre avtalsdrivet) medan andra lärosäten nyligen börjat arbeta systematiskt för att främja kombinationen elitidrott och högskolestudier. I ljuset av elitidrottens och samhällets ökade krav har behovet av ett nationellt system genom idrottsuniversitet alltmer uppmärksammats. Sedan 2011 har RF i dialog med idrotts- rörelsen och utbildningsväsendet lett arbetet fram till lanseringen 2015 av det som idag är Riksidrottsuniversitet (RIU) och Elitidrottsvänliga lärosäten (EVL).
I nuläget kan dubbla karriärer i Sverige illustreras utifrån hur utvecklingssteg inom skolsystemet och utvecklingssteg inom både idrott och arbete sker parallellt genom idrottares karriärer (se figur 1).[3,4] Modellen ger en generell förståelse för idrottares olika vägar genom den dubbla karriären med relaterade karriärövergångar (belysta genom pilar uppåt i systemet), och visar att en karriärövergång är en del av en större helhet och av individens långsiktiga utveckling (se mer i avsnitt 7). När faser och över- gångar sker och hur länge de varar beror på person och idrott. I linje med modellen och olika karriärövergångar finns ett behov att utveckla övergångs specifika riktlinjer och stödtjänster för att främja elitidrottares dubbla karriärutveckling. I dessa riktlinjer fokuseras karriärutvecklingen och relaterade karriärövergångar till och från RIU/EVL (de två översta nivåerna i modellen).
25+ Studier
efter idrottskarriären Avslut Yrkesliv
efter idrottskarriären
19–24 RIU/EVL
(eller liknande) Optimering 2 Idrott som arbete Idrott + Arbete
16–18 RIG/NIU
(eller liknande) Optimering 1
13–15 Högstadiet Specialisering
10–12 Mellanstadiet Utveckling
6–9 Lågstadiet Inledning
Ålder Studier Idrott Arbete
Figur 1. Den svenska idrottsmodellen för dubbla karriärer med illustrering av dubbla karriär- vägar och övergångar i en svensk kontext.[3,4]
1.2 Syftet med riktlinjer för elitidrottares dubbla karriärer
Nationella riktlinjer för elitidrottares dubbla karriärer tar utgångspunkt i EU:s rikt- linjer för dubbla karriärer och svensk och internationell forskning om dubbla karriärer.
Syftet med riktlinjerna är att främja fortsatt utveckling av RIU och EVL genom ökad transparens, rättssäkerhet och likvärdighet mellan lärosätena avseende kombina- tionen elitidrott och högskolestudier i Sverige. Riktlinjerna riktar sig främst till besluts- fattare och koordinatorer för dubbla karriärer vid svenska universitet och högskolor och involverade samverkansaktörer, som till exempel specialidrottsförbund (SF).
Riktlinjerna ämnar bidra till
n
n ökad medvetenhet om elitidrottande studenters dubbla karriärer
n
n ökad samverkan mellan akademi och idrottsrörelse
n
n utveckling av strategier för att främja elitidrottande studenters möjligheter till framgångsrika dubbla karriärer vid universitet och högskolor i Sverige
n
n ökad förståelse för den svenska modellen för organisering av RIU och EVL
n
n utbyte och spridning av goda exempel och lärande inom fältet
n
n inspiration till vidareutveckling av nationella riktlinjer för gymnasial nivå (RIG/NIU).
1.3 Den dubbla karriären som del av idrottares karriärer
Sedan starten av idrottskarriären som forskningsområde på 1960-talet har det före- kommit flera skiften i hur forskare konceptualiserar, och tänker kring, idrottares karriärer.[5] Ett av de mest betydelsefulla skiftena är hur synen på en idrottare för- ändrats från att se individen som en presterande idrottare med enbart fokus på sin idrott, till att omfatta en helhetssyn, det vill säga att se en idrottare som en ”hel”
person som gör mer än att bara idrottar och som kan ha andra intressen i livet utöver idrott. Den förändrade synen på idrottare har lett till ett holistiskt utvecklingsperspek- tiv [6] som tar hänsyn till idrottares utveckling inom såväl idrottsliga som icke-idrotts- liga områden (t.ex. psykologiska, psykosociala, akademiska, finansiella). Förändring- en har också lett till en bredare definition av idrottskarriären – en utvecklingsprocess som består av olika faser och övergångar – men också som en del av, och en resurs till, en idrottares livskarriär. Dessa förändringar stimulerar rådgivare och tränare till att se idrottares prestationer i en karriärkontext, det vill säga i relation till idrottares personliga utveckling och identitetsutveckling samt livsstil och välbefinnande.
Den holistiska karriärutvecklingsmodellen (se figur 2) visar att idrottare genomgår förändringar inom olika utvecklingsnivåer (idrottsligt, psykologiskt, psykosocialt, aka- demiskt, finansiellt) parallellt genom hela sin idrottskarriär.[7,8] Det finns ett starkt stöd i forskningen för hur denna utveckling och övergångar från en fas till en annan samman faller och sker samtidigt över olika utvecklingsnivåer. Ett sådant exempel är den dubbla karriären, där idrottslig utveckling sammanfaller med akademisk ut- veckling såväl som psykologisk, psykosocial och finansiell utveckling. En elitidrot- tande högskolestudent kan till exempel behöva hantera utvecklingsprocessen från junior- till senioridrott samtidigt som hen genomför högskolestudier, växer in i vuxen- livet, utvecklar partnerförhållande och blir självförsörjande.
Den holistiska karriärutvecklingsmodellen ger en generell förståelse för idrottares norma- tiva karriärutveckling, men när faser och övergångar sker och hur länge de varar beror på person och idrott (t.ex. är optimeringsfasen tidigare i vissa idrotter med tidig elitsats- ning). Utöver normativa övergångar som idrottare kan förutse så upplever idrottare även icke-normativa övergångar som inte kan förutses i förväg (t.ex. skador) men som likväl kan ha stor inverkan på idrottares utveckling (läs mer om karriärövergångar i avsnitt 7).
Med bas i den holistiska karriärutvecklingsmodellen kan elitidrottande studenters dubbla karriärsituation på högskolenivå beskrivas utifrån vad de kan behöva hantera för att fortsätta utvecklas framgångsrikt.
Exempel på utvecklingskrav inom de olika utvecklingsnivåerna:
n
n Idrottsligt (t.ex. ökad mängd och intensitet av träning, övergång från junior till senior, prestationsbakslag, skador)
n
n Psykologiskt (t.ex. utveckla sin identitet, upprätthålla motivation, ta eget ansvar, ta hand om sig själv)
n
n Psykosocialt (t.ex. tränarbyte, flytta hemifrån med förändrat familjestöd, utveckla ett nytt socialt nätverk, hantera relationer, kommunicera sina behov)
n
n Akademiskt (t.ex. ökade studiekrav, ökad självständighet)
n
n Finansiellt (t.ex. utrustning, tävlingsavgifter, extrajobb, finna sponsorer, söka sti- pendier)
Ovan nämnda utvecklingskrav illustrerar elitidrottande studenters dynamiska situa tion och hur de behöver balansera den tid och energi de investerar i olika dagliga aktiviteter i relation till sina ambitioner – att utvecklas som idrottare, student och person.
Idrottsnivå Initiering
Barndom
Föräldrar Syskon Kamrater
Grundskola
Familj
Avslut
Familj (Tränare) Kamrater
Yrkesliv
Arbetsgivare Utveckling
Pubertet Ungdom
Kamrater Tränare Föräldrar
Gymnasium
Familj Idrottsförbund
Optimering
Vuxen
Partner Tränare – Expertstöd Lagkamrater – Studenter
(Semi-)Professionell idrottare Högre (Semi-)Professionell utbildning idrottare
Idrottsförbund
SOK – Sponsorer Familj Psykologisk nivå
Psykosocial nivå
Akademisk/
Yrkesnivå
Finansiell nivå
Ålder 10
10
15
15
20
20
25
25
30
30
35
35 DUBBLA KARRIÄRER
Figur 2. Holistiska karriärutvecklingsmodellen.[7,8]
1.4 Fördelar och nackdelar med en dubbel karriär
Svensk och internationell forskning [1] har identifierat flera fördelar för idrottare som genomför en dubbel karriär i jämförelse med idrottare som inte gör det eller som upplever en brist på samordning mellan idrott och studier. Fördelarna relaterar till ökad hälsa och välbefinnande (t.ex. balanserad livsstil, minskad stress), ökad möj- lighet till personlig utveckling (t.ex. utveckling av den personliga identiteten, ökad självständighet och ansvarstagande, utveckling av överförbara färdigheter mellan idrott och arbete), samt sociala fördelar genom utökade sociala nätverk och sociala stödsystem med goda och nyttiga kompisrelationer.
Exempel på ömsesidiga fördelar som har identifierats vad gäller kombinationen elit- idrott och studier:[9]
n
n Att fokusera på mer än en sak i livet, på både idrotten och studierna, mildrar pressen på att prestera och bidrar till att sätta saker i perspektiv.
n
n Stärker synen på att lärdomar kan överföras mellan idrotten och studierna på ett ömsesidigt sätt.
n
n Att kombinera en intellektuell och fysisk utmaning hjälper till att bibehålla intresse och motivation i sin satsning, långsiktigt.
n
n Kombinationen motverkar frustrationen av att fokusera all energi mot idrotten utan att uppnå önskad utveckling och prestation.
n
n Kombinationen främjar upplevelsen av att livet består av mer än idrott.
n
n Kombinationen ger ökad trygghet på grund av en känsla av att framtiden är säk- rad, oavsett idrottsprestationer, vilket i sin tur leder till bättre idrottsprestationer.
Vidare har långsiktiga fördelar med en dubbel karriär identifierats.[1,10] Långsiktiga fördelar relaterar till bättre anpassning till livet efter idrottskarriären (t.ex. genom bättre planering för karriäravslutet, kortare anpassningsperiod, förebyggande av identitetskris) och ekonomiska fördelar i form av ökad möjlighet till anställning och tillträde till arbetsmarknaden.
Nackdelar med en dubbel karriär speglas ofta i elitidrottande studenters dynamiska livssituation och de dagliga utmaningar som de står inför för att fortsätta utvecklas framgångsrikt (se avsnitt 1.3). Kraven på en elitidrottande student, att fortsätta utveck- las parallellt inom idrott, studier och privatliv, sätter individen i en ständig kamp att på ett effektivt sätt använda sin tid och energi – en livssituation som bäst har jämförts med seniora chefer.[9] En av de främsta farhågorna som ofta lyfts fram i litteraturen är när elitidrottande studenter inte mäktar med denna kamp eller när kraven från en utvecklingsnivå (t.ex. idrott) överskuggar utveckling i andra livsområden. Effekterna av ett sådant misslyckande i att hantera en dubbel karriär kan leda till ensidig identitets- utveckling och negativa konsekvenser. Exempel på konsekvenser av en obalanserad dubbel karriär kan vara ökad risk för skador, överträning, psykisk ohälsa (t.ex. ångest, depression, utmattningssyndrom) som i sin tur kan leda till att elitidrottande studenter väljer att i förtid avsluta sina studier och/eller sin elitidrottssatsning.[11]
Huruvida ovan fördelar eller nackdelar infaller beror på såväl elitidrottande studen- ters förmåga att hantera kraven de står inför, som situationen de befinner sig i och miljön de verkar inom. Exempel på olika situationsfaktorer som identifierats inklude- rar individens dubbla karriärkompetens (t.ex. förmåga att planera och prioritera, se mer i avsnitt 6.1), individens finansiella situation, tränares inställning till kombina- tionen idrott och utbildning, kvaliteten i det stöd som ges av tränare/coacher, samt
2. Organisatoriskt system för
Riksidrottsuniversitet (RIU) och Elitidrottsvänliga lärosäten (EVL)
På Riksidrottsstyrelsens (RS) sammanträde i december 2014 beslutades om ett första steg mot en fortsatt möjlighet att kombinera elitidrott och studier i Sverige på den eftergymnasiala nivån. Efter uppdrag från Riksidrottsmötena (RIM) 2011 och 2013 kunde RS besluta att starta upp processen för att utveckla såväl Riksidrottsuniversitet (RIU) som Elitidrottsvänliga lärosäten (EVL). För avtalsperioden 2015–2018 utsåg RS tre RIU och elva EVL:
n
n RIU: Umeå universitet, Gymnastik- och idrottshögskolan/Kungliga Tekniska Högskolan (Stockholm) och Göteborgs universitet/Chalmers Tekniska Högskola (Göteborg).
n
n EVL: Högskolan Dalarna, Högskolan Jönköping, Högskolan i Halmstad, Karlstad universitet, Linköpings universitet, Linnéuniversitetet, Malmö högskola, Mitt- universitetet, Stockholms universitet, Uppsala universitet och Örebro universitet.
På RS:s ordinarie möte i november 2017 beslutades att ge följande lärosäten möjlig- heten att bli RIU eller EVL för perioden 2018–2022:
n
n RIU: Gymnastik- och idrottshögskolan/Kungliga Tekniska Högskolan (Stockholm), Göteborgs universitet/Chalmers Tekniska Högskola, Högskolan i Halmstad/Malmö universitet, Mittuniversitetet och Umeå universitet.
n
n EVL: Blekinge Tekniska högskola, Högskolan Dalarna, Högskolan Jönköping, Hög- skolan Kristianstad, Högskolan Väst, Karlstad universitet, Linköpings universitet, Lin- néuniversitetet, Mälardalens högskola, Uppsala universitet och Örebro universitet.
Mellan RIM 2011 och 2013 tillsattes en arbetsgrupp för att utveckla den första natio- nella modellen för RIU och EVL. Arbetsgruppen bestod av representanter från olika lärosäten, RF, SISU Idrottsutbildarna, ett antal SF och ett distriktsidrottsförbund (DF).
Nationella och internationella studier visade tydligt på vikten av att satsa på och ut- veckla en högre tränar- och lärarutbildning i specialidrott samt praktiknära elitidrotts- forskning för att stärka den internationella konkurrenskraften. I den första nationella modellen beslutades därför att inkludera ovan nämnda områden. Lika viktigt var att säkerställa det som är en del av den svenska modellen, det vill säga möjligheten att kunna kombinera elitidrott och utbildning.
RF har ett särskilt nationellt intresse att kraftsamla kring elitidrott, i linje med det mål RIM beslutade om 2015: ”Svensk idrott ska nå fler idrottsliga framgångar internatio- nellt”. Ett viktigt led i det arbetet är att utveckla samarbeten mellan akademin och svensk idrott avseende kombinationen elitidrott och högskolestudier, praktiknära idrottsforskning och de särskilda utbildningssatsningar som identifieras utifrån SF:s behov.
Utmaningar för att stärka svensk idrotts internationella konkurrenskraft: För att ut- veckla svensk elitidrott behöver kontaktytorna mellan forskning, utbildning och till- lämpning knytas samman och komplettera varandra.[12]
Tillämpad elitidrottsforskning riktar in sig mot användandet av olika metoder och tekniker som genererar kunskap som kan omsättas i praktiken av tränare och aktiva.
Elitidrottsforskningen i Sverige är relativt liten men det finns en stor potential i att stärka området.
Exempel på idéer som behöver omsättas i praktisk handling:
n
n SF-initierade, tillämpade och aktivitetsnära, forskningsprojekt som är relevanta för prestationsutveckling i den egna idrotten.
n
n Kunskapsöversikter inom respektive specialidrott. Vad är gjort internationellt och var befinner sig den nationella nivån?
n
n Akademins forskningsresultat bör göras mer tillgängliga för SF och idrottsutövare.
n
n Idrottsrörelsen behöver utveckla sin tränings-, tävlings- och ledarskapskultur så att den bygger på systematisk analys och vetenskapligt förankrade metoder.
n
n SF genererar forskningsfrågor utifrån behov inom aktuell idrott samt knyter kon- takter med lärosäten och enskilda forskare för att skapa möjligheter till forskning som kan utveckla svensk idrott.
n
n Ett närmare samarbete mellan akademi och idrott är nödvändigt för att skapa en internationell konkurrenskraftig tränarutbildning.
n
n Forskning och utbildning behöver gå hand i hand för att stärka kompetensen hos elittränarna.
n
n Generellt sett behövs en kompetenshöjning av elit- och landslagstränare som ut- går ifrån vilka färdigheter/förmågor som krävs för att kunna verka som elit- och landslagstränare.
Centrala delar som bör lyftas fram som viktiga för att lyckas som elittränare är ut- bildning och praktisk erfarenhet. I den tillämpade delen handlar det om att omsätta kunskaper och färdigheter till en bra pedagogik/didaktik/metodik.
n
n Hur valideras olika träningsmetoder utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet?
n
n På vilket sätt kan elit- och landslagstränare bedriva ”benchmarking”, det vill säga att lära av de bästa i världen?
n
n Träningsprocessen bör kännetecknas av ett kritiskt granskande förhållningssätt där förmågorna att analysera, reflektera, utveckla och förändra är en förutsättning för att skapa en hög kvalitet i träning och tävling.
Projekt- och arbetsgrupper, avtalsperioden 2015–2018: RF skapade två projekt- grupper (projektledare för RIU och projektledare för EVL) och tre olika arbetsgrup- per (tränar- och lärarutbildning i specialidrott, dubbla karriärer samt praktiknära eliti drotts forskning). Syftet för projektledarna vid respektive lärosäte var att främja utveckling, samarbete och goda relationer mellan RIU, EVL och RF. Arbetsgrupperna hade även mer specifika uppdrag såsom att utveckla respektive del av den nationella modellen för RIU och EVL. Samtliga grupper har också varit involverade i att utveckla och förädla den nuvarande nationella modellen till en ny version för avtalsperioden 2018–2022 (se nedan).
2.1 En svensk modell för organisering av RIU, EVL och dubbla karriärer (DK)
Den svenska nationella modellen för organisering av RIU, EVL och dubbla karriärer (se figur 3) innehåller fyra utvecklingsdelar för avtalsperioden 2018–2022:
n
n Utbildning – möjlighet till individuellt anpassade studier för elitidrottare
n
n Elitidrott – utvecklingsmiljö för elitidrottare i samarbete med SF
n
n Utbildningssatsningar – särskilda utbildningssatsningar i samarbete med RF
n
n Forskning och utveckling – samverkan mellan lärosätet och idrottsrörelsen avse- ende praktiknära forskning och utveckling
Utbildning och elitidrott: Kärnan utgörs av främjandet av möjligheten till en dubbel karriär genom att lärosäten möjliggör individuellt anpassade studier och samverkar med SF som möjliggör en elitidrottsmiljö. Lärosäten och SF/idrottsrörelsen arbetar tillsammans för att integrera sina insatser och främjar utbyte mellan olika utbild- ningsnivåer, elitidrottande studenter och olika idrotter i vad som ses som en gemen- sam miljö för dubbla karriärer. Nedan summeras respektive del (se mer ingående beskrivningar i avsnitt 3–7).
Utbildning
n
n Individuellt anpassade studier vad gäller föreläsningar, studietakt och tentamina Elitidrott
n
n Utvecklingsmiljö för elitidrottare i samarbete med SF
n
n Samarbete mellan akademi och idrottsrörelse
n
n Nätverk av expertstöd inom till exempel fysiologi, medicin, psykologi och nutrition samt möjligheter till tester
Balans mellan idrott, studier och privatliv
n
n Integrerande DK-stöd från idrotts- och utbildningspersonal
n
n Främja ett helhetsperspektiv på elitidrottande studenters utveckling
n
n Utveckla elitidrottande studenters dubbla karriärkompetenser
n
n Upprätta ett nätverk för elitidrottande studenter för ökad gemenskap
Karriärövergång till och från RIU/EVL, från ett lärosäte till ett annat (t.ex. EVL–RIU) samt karriäravslut
n
n Främja elitidrottande studenters hantering av karriärövergångar utifrån ett pro- aktivt stödjande perspektiv
Utbildningssatsningar: En utbildningssatsning innebär ett nationellt uppdrag, att i samarbete med RF leda och utveckla särskilda utbildningssatsningar utifrån de utbildningsbehov för svensk idrott som RF definierat. Exempel på särskilda utbild- ningssatsningar kan vara tränar- och lärarutbildning i specialidrott, utbildning av DK- koordina torer, elittränarutbildning (ETU), barn- och ungdomstränarutbildning (BTU) samt idrottspsykologisk rådgivarutbildning med inriktning mot KBT.
Figur 3. En svensk modell för organisering av RIU, EVL och dubbla karriärer (DK).
Forskning och utveckling: Centrum för Idrottsforsknings definition av elitidrottsforsk- ning är att “främja svensk idrotts internationella konkurrenskraft på högsta tävlings- nivå. Forskningens resultat ska stödja individer och lag delaktiga i en elitsatsning eller belysa elitidrottens villkor och roll i samhället. En elitsatsning är i detta sammanhang en krävande, specialiserad och organiserad idrottsverksamhet med uttalade presta- tions- och resultatmål.”[13] Med utgångspunkt i ovan definition innebär denna ut- vecklingsdel att
n
n lärosätet i samverkan med RF/SF ska bedriva praktiknära elitidrottsforskning i syfte att utveckla nya kunskaper och färdigheter inom elit och landslag
n
n lärosätet även kan vara ett stöd för uppföljning och utvärdering av SF:s elit- och landslagsverksamhet.
2.2 Definition av RIU och EVL
RIU och EVL ska ge idrottare som definieras av SF som potentiella och aktuella lands- lagsidrottare möjligheten att kombinera en elitsatsning med högskolestudier på det aktuella lärosätet. RF har för ändamålet arbetat fram följande definitioner:
Ett EVL är ett lärosäte där en elitidrottande student erbjuds en miljö för dubbla kar- riärer. Det innebär att
n
n ett EVL ska stödja idrottarens balans mellan studier, idrott och privatliv samt idrot- tarens hantering av olika karriärövergångar
n
n ett EVL erbjuder individuellt anpassade studier för elitidrottare och en utveck- lingsmiljö för elitidrottare i samarbete med SF/förening
n
n det vid ett EVL finns en koordinator för dubbla karriärer som leder, utvecklar och kvalitetssäkrar verksamheten utifrån de nationella riktlinjerna för elitidrottares dubbla karriärer.
RIKSIDROTTSUNIVERSITET
ELITIDROTTSVÄNLIGT LÄROSÄTE
UTBILDNINGSSATSNINGAR Lärosätesspecifik
kompetens med hög relevans för
svensk idrott RF/SF-samverkan
Nätverk för kunskapsspridning
MILJÖ FÖR DUBBLA KARRIÄRER FORSKNING OCH UTVECKLING Praktiknära idrottsforskning,
uppföljning och utvärdering RF/SF-samverkan
Nätverk för kunskapsspridning UTBILDNING
Individuellt anpassade studier för elitidrottare
ELITIDROTT Utvecklingsmiljö för elitidrottare i samarbete med
SF
Integrerande DK-stöd från idrotts- och utbildningspersonal Nätverk mellan elitidrottande studenter
Riksidrottsgymnasium Nationellt godkänd idrottsutbildning
På ett EVL kan det bedrivas forskning och/eller utbildning i samarbete med RF/SF och med relevans för svensk elitidrott.
Ett EVL utnämns av RF genom ett flerårigt avtal med stöd från RF baserat på omfatt- ningen av verksamheten samt möjligt stöd från SF, distrikt och regionen.
Ett RIU är ett eller flera lärosäten där det bedrivs verksamhet inom alla delar i model- len för organiseringen av RIU och EVL och dubbla karriärer (se figur 3). Det innebär att ett RIU
n
n uppfyller alla punkter som gäller för EVL
n
n inom ramen för det formella uppdraget ska bedriva idrottsvetenskaplig forskning och utbildning med hög relevans för svensk elitidrott
n
n har ett särskilt samverkansuppdrag från RF inom någon av de utpekade särskilda utbildningssatsningar som RF önskar genomföra.
Ett RIU utnämns av RF genom ett flerårigt avtal med stöd från RF baserat på omfatt- ningen av verksamheten och den särskilda utbildningssatsningen samt möjligt stöd från SF, distrikt och region. Lärosätet innehar rätten att använda den särskilt framtag- na logotypen för RIU.
2.3 Definition av RIU- och EVL-student
En RIU-/EVL-student är en potentiell eller aktuell landslagsidrottare som bedriver elitidrott i sådan omfattning att anpassade studier är nödvändiga.
Med ”potentiell” menas att en elitidrottsstudent inom
n
n individuell idrott (a) är identifierad av eller deltar i landslagets utvecklingsverk- samhet, (b) bedöms på sikt (2–5 år) kunna ta en plats i landslaget eller tävlar på högsta internationella nivå
n
n lagbollidrott (a) är identifierad av eller deltar i landslagets utvecklingsverksamhet, (b) spelar i högsta serien.
Med ”aktuell” menas att en elitidrottsstudent
n
n är kontinuerligt uttagen i landslag med satsning mot internationella mästerskap (EM, VM, OS och Paralympics)
n
n via sitt SF genomför tränings- och tävlingsverksamhet utifrån en utvecklingsplan med målet att prestera på internationell nivå.
2.4 Strategisk utveckling, uppföljning och utvärdering av RIU och EVL
Elitidrottsrådet, som är ett rådgivande organ till RS, har förordat och RS har beslutat att RIU- och EVL-systemet ska utvecklas strategiskt utifrån behov, önskemål, finansie- ring och mognad i systemet. Målsättningen är att hela systemet av RIU och EVL ska växa och utvecklas i takt med idrottens behov.
RF följer upp och utvärderar RIU och EVL en gång per år genom att begära in upp- gifter från samtliga lärosäten som beskriver hur de arbetar med dubbla karriärer in-
kluderat kombinationen elitidrott och högskolestudier. Lärosätena redovisar samtliga studenters RIU- respektive EVL-intyg (namn, idrott, nivå, program). I redovisningen beskriver RIU dessutom hur man arbetar med uppdragen kring särskilda utbildnings- satsningar samt den praktiknära elitidrottsforskningen. Under varje avtalsperiod gör RF ett platsbesök på RIU. Studenter intervjuas och ledningen för respektive RIU gör en presentation av den interna organisationen och den löpande verksamheten. RF ger konstruktiv feedback utifrån det skriftliga avtalet och utfallet i verksamheten.
Varje år genomför RF och aktuella lärosäten en studentenkät. Den fungerar som ett instrument för uppföljning av utvärdering utifrån ett studentperspektiv. Samman- taget ska den ge en bild av styrkor och förbättringsmöjligheter i verksamheten.
Resul taten av studentenkäten ska ligga till grund för utveckling av verksamheten vid respektive lärosäte och är en del av ett kvalitetssäkrat system inom den nationella modellen för RIU och EVL.
Ansökningsprocess och samarbetsavtal: RF skickar en formell inbjudan/ansöknings- handling till alla lärosäten året innan en ny avtalsperiod startar. En bedömargrupp på tjänstemannanivå tillsätts för att bereda samtliga ansökningar. Styrgruppen för elitidrott och utbildning på RF behandlar och förbereder en handling till general- sekreteraren för RF och SISU Idrottsutbildarna för att därefter slutligen beredas och beslutas av RS.
Efter beslut i RS tecknas ett samarbetsavtal mellan RF och aktuella lärosäten. Avtalen gäller under fyra år, 2018–2022.
2.5 Finansiering för RIU och EVL och elitidrottande studenter
RF arbetar aktivt för att säkra en grundfinansiering för RIU och EVL. Vid RIU handlar det om en finansiering för hela uppdraget: särskilda utbildningssatsningar, dubbla karriärer samt praktiknära elitidrottforskning. Vid EVL handlar det om finansiering för aktuella landslagidrottares anpassning av studier/examinationer. Ett EVL kan också via särskilda avtal genomföra en särskild utbildningssatsning eller något projekt kring praktiknära elitidrottsforskning.
RF:s och Svenska Spels Elitidrottsstipendium: I syfte att främja elitidrottande stu- denters finansiella situation delar RF i samarbete med Svenska Spel årligen ut elit- idrottsstipendier för att stödja kombinationen elitidrott och högskolestudier. RF ser att dessa studenter till övervägande del återfinns på RIU och EVL där stipendiet stär- ker individens möjligheter till en dubbel karriär. Lärosätet åtar sig att marknadsföra stipendiemöjligheten till de elitidrottande studenter som kvalificerats av SF.
Ett elitidrottsstipendium ska möjliggöra för den aktiva att kombinera elitidrott och studier efter gymnasiet. Stipendiet är på 50 000 kronor per stipendiat och delas ut en gång per termin (25 000 kronor per termin) till 75 aktiva. Stipendiaterna offentlig- görs årligen på Idrottsgalan. De får också möjlighet att komma på läger på Bosön.
Elitidrottsstipendiet är en del av RF:s elitidrottsstöd till SF. Det innebär att de sökande rangordnas av respektive SF. RF:s och Svenska Spels Elitidrottsstipendium har delats ut sedan 1980 och många framgångsrika idrottare har fått stipendiet.
RF:s och Folksams Elitidrottsförsäkring: En elitidrottare kan själv eller via RIU och EVL teckna en vårdkostnadsförsäkring via RF:s och Folksams Elitidrottsförsäkring.
Försäkringen kan lämna ersättning för vårdkostnader (medicinsk utredning, läkar- vård, sjukhusvård, läkemedel och behandling) som legitimerad läkare föreskrivit för att läka en olycksfallsskada eller sjukdom. Försäkringen ersätter kostnader inom ett år från det att skadan eller sjukdomen uppkommit (ansvarstid). Ersättning lämnas oavsett om vården är offentlig eller privat och gäller utan självrisk. Försäkringen finns i två nivåer: Bas och Bas + Extra.
Riktlinjer för RIU och EVL
1. Öka medvetenhet och förståelse för den svenska nationella modellen för organisering av RIU, EVL och dubbla karriärer bland personal och sam- verkans aktörer.
2. Förankra i respektive lärosätes ledning ett positivt förhållningssätt till att elitidrottare ska kunna kombinera en elitidrottssatsning med högskole- studier.
3. Tillsammans med Riksidrottsförbundet verka för en förbättrad finansiell situation för elitidrottande studenter.
3. Främja miljö för dubbla karriärer
Avsnitt 3 introducerar modellen för elitidrottande studenters utvecklingsmiljö (se fi- gur 4).[14] Den ska främja ett helhetsperspektiv på elitidrottande studenters utveck- ling och synliggöra olika aktörer och relationer som kan existera i att möjliggöra en miljö för dubbla karriärer.
Modellen för elitidrottande studenters utvecklingsmiljö ämnar förse ett ramverk med en struktur för att beskriva de roller, funktioner och komponenter som kan ingå i elitidrottande studenters utvecklingsmiljö och deras relationer, vilka är nästade i en bredare social och kulturell kontext. Det är en heuristisk arbetsmodell baserad på det svenska idrotts-, utbildnings- och samhällssystemet. Arbetsmodellen är tänkt att användas som vägledning vid analys av och ökad förståelse för hur olika utvecklings- miljöer för dubbla karriärer organiseras och fungerar.
Elitidrotts- studenter
Familj
LärosäteLärosäte SF
Institution/
Fakultet Landslag SOK
UKÄ RF
Förening/ DF Klubb Utbildnings-
program/kurs
Boende
Kommun Kamrater
Relaterade utbildningar/
kurser
Idrott skultur
Svensk ungdomsk
ultur Svensk
kultur Studiekultur
Dåtid Nutid
Idrottsdomän
Privat domän
Studiedomän Framtid
Relaterade föreningar/
klubbar
Nationella riktlinjer
för DK Lokala
bestämmelser för examination
Makro nivå
Mikro nivå
Idrottskamrater Förbundskapten Studievägledare
Studiekamrater
Programansvarig Tränare Lärare
Experter
Partner
Föräldrar Vänner Examinator
Media CSN
Elitidrotts- stipendier koordinering/DK
stöd Utvecklings-
centrum
Figur 4. Elitidrottande studenters utvecklingsmiljö.[14]
Modellen för elitidrottande studenters utvecklingsmiljö antar ett helhetsperspektiv på dubbla karriärer genom två nivåer (mikro, makro) och tre domäner (studier, idrott, privat). Mikronivån beskriver elitidrottande studenters dagliga miljö, där de spende- rar (mestadels av) sin tid, och synliggör centrala roller (t.ex. tränare, föräldrar, lärare) som elitidrottande studenter kommunicerar direkt med och som i sin tur har sitt säte i en eller flera av komponenterna i mikronivån (t.ex. idrottsförening, familj, utbild- ningsprogram). Mikronivån utgörs av elitidrottande studenters omedelbara närhet där den dubbla karriärutvecklingen (inkl. idrottslig, studiemässig och personlig ut- veckling) äger rum. Makronivån beskriver hur mikronivå är nästad i en överordnad nivå som påverkar, utan att involvera, elitidrottande studenter som aktiva deltagare (i t.ex. beslut) och speglas av tre huvudaktörer: lärosäte, SF och kommun.
Mikro- och makronivån bryggas genom framför allt utbildningsprogrammets säte inom lärosätet genom tillhörande institution/fakultet samt elitidrottande studenters landslagsmedverkan och boendesituation i förhållande till familj/vänner eller idrott/
skola (t.ex. pendlingsavstånd). I makronivån speglas även de värderingar och tradi- tioner inom den kultur till vilken de elitidrottande studenterna tillhör. Makronivån beskriver även de ekonomiska ramar för den elitidrottande studenten genom till exempel studiemedel (CSN) och elitidrottsstipendium samt även olika idrotts- och utbildningsbestämmelser som påverkar elitidrottande studenters möjligheter (t.ex.
lokala bestämmelser för examination). Den yttersta delen av modellen, med dåtid, nutid och framtid, antyder att utvecklingsmiljön är dynamisk och att elitidrottande studenter och miljön påverkar varandra med sin tradition och historia och sin kom- mande framtid.
Genom flera fallanalyser i en nordisk kontext med relevans för dubbla karriärer, har forskare kunnat identifiera egenskaper som kännetecknar en framgångsrik talang- utvecklingsmiljö.[15,16] Hur dessa gemensamma egenskaper implementerades i respek tive utvecklingsmiljö varierade, varpå varje miljö ansågs som unik i sitt sätt att fungera.
Egenskaper som kännetecknar en framgångsrik talangutvecklingsmiljö:
n
n Integrering av insatser med god koordinering och kommunikation mellan till exem- pel idrott, skola och familj/vänner eller andra inblandade aktörer, vilket leder till att idrottare upplever hög samstämmighet och synergi i miljön som helhet.
n
n En sammanhållen organisationskultur som präglas av tydliga värderingar och att det som sägs även är det som görs. Kulturen skapar stabilitet för gruppen och en lärande miljö.
n
n Skola, familj, vänner och omgivande personer accepterar att idrottaren är hängi- ven sin idrott.
n
n Idrottaren utvecklar kompetenser och färdigheter som är av nytta även utanför idrotten (t.ex. ansvarstagande, lagsamarbete, kommunikationsfärdigheter).
n
n Idrottaren behandlas som en ”hel” person och inte bara som en idrottare.
n
n Fokus läggs på långsiktig utveckling snarare än tidig framgång, samt att tränings- mängd och innehåll anpassas till idrottarens ålder och mognad.
n
n Idrottaren är delaktig i en träningsgrupp med stödjande relationer och vänskap oavsett prestationsnivå, och med god kommunikation och sammanhållning.
n
n Idrottaren är delaktig i en träningsmiljö där det finns förebilder och rollmodeller som är villiga att dela med sig av sin kunskap.
n
n Idrottaren tillägnar sig, utöver idrottsspecifik träning, även grundläggande och idrottsgenerella färdigheter genom varierad träning som möjliggör omväxling (t.ex. genom att testa på andra idrotter och träna med andra idrottare).
I en pilotstudie [14] med fokus på elitidrottande studenters utvecklingsmiljö identifie- rades egenskaper som kännetecknade den dubbla karriärmiljön: (1) koordinering och integrering av insatser mellan idrotts- och utbildningspersonal för att främja student- idrottares dubbla karriärer, (2) studieflexibilitet inbyggt i utbildningsprogrammet, (3) stark sammanhållning inom gruppen av student-idrottare, (4) tillgång till bra tränare, experter och anläggningar inom en utvecklingsmiljö för elitidrott i en region som var för idrott, (5) gemensam filosofi mellan stödpersoner inom idrott och utbildning (t.ex. fokus på hela personen och långsiktig utveckling, utveckling av överförbara fär- digheter mellan idrott och studier/arbetsliv, synen att idrott och studier främjar var- andra), (6) tydligt och uttalat ansvar för olika stödpersoner men ett gemensamt delat ansvar för helheten, (7) kunskapsöverföring och möjligheter för student-idrottare att lära sig av varandra (t.ex. gruppträning med idrottare från olika idrotter, mentorskap mellan studenter från olika årskurser, tillgång till goda förebilder inom miljön).
Inom Erasmus plus projektet “Ecology of Dual Career – Exploring Dual Career Deve- lopment Environments across Europe” (ECO-DC), studeras elitidrottande studenters utvecklingsmiljöer runtom i Europa 2018–2019 för att till exempel förse rekommen- dationer för deras optimering, vilket kommer bidra med viktig kunskap i Sverige.
Riktlinjer för RIU och EVL
4. Öka medvetenheten hos elitidrottande studenter, stödpersoner och sam- verkansaktörer om elitidrottande studenters utvecklingsmiljö och respek- tive parts roll i helheten.
5. Inrätta en DK-koordinator som arbetar för att koordinera insatserna i ut- vecklingsmiljön som helhet.3
6. Delta i ett nationellt nätverk mellan stödpersoner för dubbla karriärer (t.ex. DK-koordinatorer, DK-vägledare) som främjar utbyte av kunskap, erfarenhet och goda exempel.
3 Här åtskiljs en ”DK-koordinator” som arbetar för att organisera, koordinera och utveckla miljön som helhet, från en ”DK-vägledare” (se avsnitt 6) som arbetar studentnära för att främja en hållbar dubbel karriär för elitidrottande studenter. Beroende på omfång och lärosäte kan dessa två funktioner utgöras av såväl en person, som flera olika personer/roller, vilket kräver en god koordinering mellan personer/
roller.
4. Främja akademisk utveckling
Lärosätena ska i enlighet med samarbetsavtalen mellan RF och RIU/EVL främja elit- idrottande studenters akademiska utveckling genom att möjliggöra kombinationen elitidrott och högskolestudier. I avtalen med RF framgår att lärosätet ska ge idrottare som definieras av SF som potentiella och aktuella landslagsidrottare, möjligheten till ett individuellt studieupplägg på ett utbildningsprogram och på olika delkurser samt ge studenterna möjligheten till anpassade studier vad det gäller föreläsningar, stu- dietakt och tentamina. I praktiken innebär det att det är institutioner och enheter på respektive lärosäte som ansvarar för att skapa denna möjlighet. Examinationskraven för elitidrottande studenter ska vara lika som för andra studenter, men SF-intygen för RIU/EVL möjliggör en individuell studieanpassning. SF-intygen vänder sig till dem som bedriver elitidrott i sådan omfattning att anpassade studier är nödvändiga för att kunna kombinera idrott med studier på högskolenivå.
Oavsett studieval och idrottsgren ska det vara möjligt för elitidrottande studenter att få sina studier anpassade efter de förutsättningar de har som elitidrottare. Val av ut- bildning (program/fristående kurser) ska inte begränsa elitidrottande studenter, utan syftet är att elitidrottande studenter ska kunna välja studieprogram/kurs utifrån eget intresse och studiemeriter.
Elitidrottande studenter ges emellertid ingen särskild förtur till platser på kurser/
program – vanlig antagningsordning gäller alltid. Val av studieort kan påverka både möjligheten att utöva sin idrott och begränsa valet av utbildning. Om en elitidrot- tande student på grund av förändrad elitsatsning är i behov av att antas till annan studieort vore det önskvärt att studenten prioriteras vid ”antagning till senare del”
för att möjliggöra fortsatt elitsatsning parallellt med fortsatta studier.
En grundförutsättning för individuellt anpassade studier och ökad studieflexibilitet är att det ska tillhandahållas endast om: (1) den elitidrottande studenten själv vill ha det, (2) det inte strider mot lärosätets bestämmelser och regler (t.ex. policy) och (3) det är nödvändigt för att den elitidrottande studenten ska kunna fullfölja en dubbel karriär på ett ansvarsfullt sätt och (4) inte hindrar personlig utveckling (jfr bli curlad/
bortskämd).
Att främja akademisk utveckling handlar framför allt om individuellt anpassade stu- dier för elitidrottande studenter vad gäller föreläsningar, studietakt och tentamina, vilket kräver ökad kunskap och förståelse för dubbla karriärer hos till exempel lärare, examinatorer, programansvariga, studierektorer, terminsansvariga, studie sam ordnare, studie-/program-/karriärvägledare4 och DK-koordinatorer. I följande avsnitt utvecklas vad detta innebär.
4 Genomgående i avsnitt 4 används begreppet ”studievägledare”. Faktisk person/roll kan skilja sig åt beroende på lärosätets struktur och organisation.
4.1 Förväntningar på och från elitidrottande studenter
Ett system för dubbla karriärer ska möta elitidrottares individuella behov med hänsyn tagen till deras ålder, vald idrott, karriärnivå och ekonomiska situation, där elitidrottarna tar successivt mer ansvar ef- terhand som de utvecklas i sina karriärer.[1]
Det är viktigt att de elitidrottande studenterna har kännedom om vad som förväntas av dem och vad de kan förvänta sig från lärosätet när de påbörjar sina högskole- studier. Elitidrottande studenter har ett stort eget ansvar för att kombinationen elit- idrott och högskolestudier ska fungera. En viktig förutsättning för att det ska fungera är ett bra samspel mellan idrottarna, idrotten och deras studier.
Studenterna behöver se sina rättigheter men också sina skyldigheter samt följa de etiska normer som finns för de svenska idrotts- och utbildningssystemen. Lärosätena ska göra de elitidrottande studenterna medvetna om de utmaningar som finns när det gäller att kombinera elitidrott och högskolestudier och samtidigt tillhandahålla den information de behöver om vilket stöd de kan förvänta sig från aktuellt lärosäte.
Några strategier för de elitidrottande studenterna att ta med sig:
n
n Tydlighet och kommunikation: Den elitidrottande studenten behöver vara tydlig i sin kommunikation med lärosätet gällande sin ambition och målsättning med sitt elitidrottande och sina studier. Den elitidrottande studenten behöver även vara tydlig i dialogen med lärosätet gällande sina personliga och sociala behov och önske mål för att få tillgång till bästa möjliga stöd.
n
n Planering och framförhållning: Den elitidrottande studenten behöver ha god framförhållning när hen är i behov av studieanpassningar. Så snart schemat för terminen/kursen samt tränings-/tävlingsschemat är klart ska den elitidrottande studenten ha en dialog med respektive studievägledare om detta. En god dialog och planering möjliggör även ökad flexibilitet gällande studierna, då den elitidrot- tande studenten vid ett sent skede får veta att hen är utt agen till ett läger/tävling/
match. Det är viktigt med en integrerad idrotts- och studie planering, det vill säga en god planering som innefattar både hur studierna kan anpassas efter idrotten och hur idrotten kan anpassas till studierna.
n
n Skapa nätverk med andra studenter: Att skapa ett nätverk med andra studiekam- rater är viktigt, det kan på olika sätt hjälpa elitidrottande studenter att klara sina studier genom att till exempel hjälpa till med föreläsningsanteckningar, studera tillsammans med mera.
n
n Våga be om hjälp: Många elitidrottande studenter kan ha svårt att be om hjälp då de är vana att vara framgångsrika utifrån sina egna ansträngningar. Att sänka sin studietakt kan exempelvis upplevas som ett nederlag. Här har lärosätet en stor betydelse att visa på att det inte är en svaghet att be om hjälp för att få till en bra anpassad studiegång.
4.2 Individuell studieplanering utifrån särskilda skäl
Många elitidrottande studenter behöver en individuell studieplanering. Den ska upp- rättas för att tydliggöra när de ska läsa olika kurser/moment inom program/kurser då de har för avsikt att förändra sin studietakt från ordinarie utbildnings-/kursplan. Rent konkret innebär en individuell studieplanering för elitidrottande studenter en möj- lighet att gå ned i studietakt även inom sådana utbildningsprogram och kurser som normalt inte erbjuder denna möjlighet. Ibland kan studenterna behöva läsa intensivt under vissa perioder på året och mindre under andra perioder för att kombinationen elitidrott och studier ska fungera.
En individuell studieplanering är en ömsesidig överenskommelse mellan den elit- idrottande studenten och lärosätet och den bör skrivas under av både student och studievägledare (eller motsvarande, beroende på hur respektive lärosäte är organi- serat). Det är viktigt att parterna är överens om vilka förutsättningar som gäller för en individuell studiegång.
Notera att detta inte innebär att en särskild studie-/kursplan inrättas för enskilda studenter utan det är endast individuella studieplaneringar som görs där det tydligt framgår vilka kurser studenten ska läsa, när i tid och vilka förkunskaper som krävs för att hen ska kunna läsa dessa kurser. I en individuell studieplanering är det viktigt att det även tydligt framgår om det finns några särskilda förkunskapskrav som behöver vara uppfyllda för att studenten ska kunna gå vidare till nästa kurs samt när de even- tuella restuppgifterna kan tas igen.
Det är önskvärt att den elitidrottande studenten vid studiestarten tar kontakt med studievägledare eller motsvarande för att tillsammans med denne diskutera sig fram till en individuell översiktlig studieplanering. En mer detaljerad eller reviderad plan kan sedan tas fram inför varje termin. Därefter behöver studenten kommunicera med berörda parter om vilka möjligheter det finns för eventuella anpassningar un- der pågående kurs.
Förlägga delar av utbildningen vid annat lärosäte inom/utom Sverige, med studie- uppehåll: Om idrottsutövandet under en viss period kräver att studenten inte läng- re kan befinna sig på sin ordinarie studieort kommer det att begränsa studentens möjligheter till fortsatta studier. Ett alternativ är, om den nya orten erbjuder hög- skoleutbildning, att studenten läser kurser som kan tillgodoräknas vid den ordinarie utbildningen. Saknas högskoleutbildning eller lämpliga kurser vid den nya orten vore det önskvärt att studenten erbjuds studieuppehåll med platsgaranti och att detta blir en del av den individuella studieplaneringen.
Praktiskt exempel
Vid Gymnastik- och idrottshögskolan finns ett rektorsbeslut om att eliti drottare ska ingå i “särskilda skäl-kvoten” vid verksamhetsförlagd placering (VFU) och vid studieuppehåll.
Utlandsstudier: Det kan finnas anledning (t.ex. i samband med träning/tävling) för en elitidrottande student att förlägga delar av sin utbildning utomlands. Detta bör då läggas in i den individuella studieplaneringen.
Praktiskt exempel
En elitidrottande student som studerade på läkarprogrammet vid Umeå uni- versitet gjorde en del av sin praktik i Colombia där träningsmöjligheterna och klimatet för studentens idrott var utmärkta. En annan elitidrottande student som läste på civilekonomprogrammet gjorde sin magisteruppsats i Prag, men med handledning från Umeå, då hen tävlade där under en säsong.
Verksamhetsförlagda studier och praktik: Det är önskvärt att en elitidrottande stu- dent bereds möjlighet att ha förtur vad gäller att välja en praktikort där praktik kan kombineras med träning/tävling. Detta bör även framgå i den individuella studiepla- neringen.
Praktiskt exempel
Vid Umeå universitet finns ett beslut gällande Regler för praktik och studie- resor där det framgår att vid konkurrens om praktikplatser ingår eliti drottande studenter i en av förtursgrupperna.
4.3 Distans- och nätbaserad utbildning
Elitidrottande studenters akademiska utveckling kan främjas genom olika former av flexibel utbildning. Flexibel utbildning möjliggör att elitidrottande studenter kan följa utbildningens progression trots många resdagar, mycket frånvaro med mera.
Distansstudier med campusträffar eller helt nätbaserade distansstudier via internet kan vara en möjlig lösning för att kunna kombinera studier med elitidrottande, både i sin helhet och som en del av utbildningen. Många kurser är av sådan karaktär att de inte i sin helhet kan erbjudas som distanskurser. Däremot kan kursinslag vara förbe- redda på sådant sätt att de kan bedrivas delvis eller helt på distans, genom en digital lärplattform.
Praktiskt exempel
Inom utbildningsprogrammet “Professionell idrottskarriär och arbetsliv” vid Högskolan i Halmstad filmas alla utbildningsmoment och görs tillgängliga för elitidrottande studenter via en digital lärplattform. Filmning av utbildnings- moment har inte lett till minskad fysisk närvaro.
4.4 Anpassning av examinationer vad gäller tid och form
Elitidrottande studenter kan behöva vara frånvarande från sina studier på grund av sin elitidrottssatsning, exempelvis vid tävling, träning, träningsläger och resor. För att främja elitidrottande studenters möjlighet att följa de utbildningsprogram/kurser de valt, kan särskild anpassning av examinationer behövas. Elitidrottande studen- ters behov av anpassning av examinationer gäller framför allt, men inte uteslutan- de, examina tioner med krav på närvaro (t.ex. salstentamen). Utgångspunkten för en sådan anpassning är att examinationskraven ej förändras utifrån kursmålen och att anpassningen ryms inom lärosätets lokala bestämmelser för examination.
Grunden till anpassningen är att identifiera den bästa lösningen där den elitidrot- tande studenten är en aktiv part genom att kommunicera sitt behov av anpassning till involverade personer. Genom att det finns en person på respektive lärosäte som har ett samordningsansvar (t.ex. DK-koordinator) för samtliga elitidrottande studen- ter kan denna person vid behov hjälpa till i dialogen med berörda institutioner och fungera som ett stöd både till elitidrottande studenter och till berörd personal. Olika exempel på anpassning framgår nedan.
Hänvisa till omtentamenstillfället: Om den elitidrottande studenten på grund av sin idrott inte har möjlighet att examineras vid det ordinarie examinationstillfället kan i första hand hänvisning göras till omtentamenstillfället.
Skriftlig tentamen vid annat tillfälle: Om den elitidrottande studenten på grund av sin idrott inte har möjlighet att examineras vid det ordinarie examinationstillfället och inte heller vid omtentamenstillfället, och detta inverkar menligt för studenten på lång sikt (t.ex. påverkar uppflyttningskrav/tröskelprövning eller förändring av studie- medel), ska lärosätet se över möjligheten för studenten att examineras tillsammans med en annan kursgrupp i nära anslutning till sin egen tentamen, alternativt erbjuda ytterligare ett examinationstillfälle.
Skriftlig salstentamen på annan ort: Om den elitidrottande studenten vid tenta- menstillfället på grund av sin idrott befinner sig på annan ort (nationellt eller interna- tionellt) kan studenten och lärosätet undersöka om möjligheter finns för studenten att examineras på den aktuella orten (t.ex. lärosäte på orten). Önskvärt är att elit- idrottande studenter betraktas som “studenter med särskilda skäl” och därigenom ges rätt att examineras på annan ort.
Illustrativt exempel
Calle är friidrottare och läser på civilekonomprogrammet. Han har fått möjlig- het att åka på ett träningsläger i södra Spanien, ett läger som sammanfaller med en skriftlig tentamen. Calle tar själv reda på att det finns ett universitet där träningslägret ska äga rum och informerar sin studievägledare en månad i förväg. Studievägledaren tar kontakt med universitetet i Spanien och löser det praktiska gällande skrivtid och examensvakt samt skickar över tentamen.
Calle får skriva tentamen i Spanien, samma dag och tid som studiekamraterna i Sverige.
Tentamenstillfällen under helger: Om tentamenstillfällen genomgående förläggs till helger bör hänsyn tas till elitidrottande studenter eftersom många av dem har täv- lingar/matcher och/eller läger/träningar under helgerna.
Skriftlig salstentamen med förskjuten tentamenstid: Om den elitidrottande studen- ten har behov av att påbörja en salstentamen något tidigare eller senare under den dag tentamen är planerad på grund av att hen ska delta på exempelvis en tävling/
match, är det möjligt under förutsättning att tidsfönstret ansluter till ordinarie tenta- menstid och att det säkerställs att ordinarie tidsfönster är inom tidsnärvarofönstret (t.ex. får inte lämna skrivsal före ordinarie tentamen påbörjats).
Examinationstillfällen med obligatorisk medverkan: Om den elitidrottande studen- ten på grund av sin idrott inte kan medverka vid ett obligatoriskt tillfälle (t.ex. semi- narium, laboration) ska lärosätet se över möjligheten att låta studenten examineras på annat sätt (t.ex. genom en uppgift vars omfattning står i rimlig proportion till det obligatoriska tillfället). En förändrad examinationsform får dock inte frångå kravet i kursplanen. En ofta enkel lösning för att möjliggöra medverkan är att tillåta den elit- idrottande studenten att medverka online via till exempel Skype eller annan teknik.
Praktiskt exempel
Inom utbildningsprogrammet “Professionell idrottskarriär och arbetsliv” vid Högskolan i Halmstad tillämpas flexibel ”digital närvaro” vid till exempel obliga toriska seminarium, genom att studenterna meddelar och själva ombe- sörjer att en studiekamrat medtar en läsplatta eller dylikt som studenten kan medverka genom.
Självständigt examensarbete: Ibland kan det för en elitidrottande student vara en förutsättning att få skriva sitt examensarbete individuellt på grund av att det är svårt att anpassa tiden för skrivande med en annan student eller av andra orsaker relate- rade till idrottssatsningen. Det är då önskvärt att respektive lärosäte tar hänsyn till det när handledare tillsätts.
Praktiskt exempel
Umeå universitet har tagit fram en policy för kombinationen elitidrott och studier i relation till lokala bestämmelser för examination. Där framgår det tydligt vad examinator/lärare kan göra för olika typer av studieanpassningar för elitidrottande studenter.
Riktlinjer för RIU och EVL
7. Anta en policy vid lärosätet för kombinationen elitidrott och högskolestu- dier inkluderat hur examinationer kan anpassas för elitidrottande studen- ter i relation till lokala bestämmelser för examination.
8. Skapa avtal/överenskommelse mellan elitidrottande studenter och läro- sätet som tydliggör studenternas och lärosätets rättigheter och skyldig- heter, och kommunicera samtidigt vilka förväntningar som finns på stu- denterna respektive lärosätet för att kombinationen elitidrott och studier ska fungera.
9. Öka medvetenheten hos personal (t.ex. lärare, examinatorer, studieväg- ledare) om olika typer av studieanpassning för elitidrottande studenter.
10. Främja elitidrottande studenters ansvarsfulla åtagande genom att anord- na relevanta lärtillfällen om till exempel framförhållning, planering och kommunikation.
11. Likställ elitidrottande studenter med andra studenter som har “särskilda skäl” att få anpassningar under sin högskoleutbildning (t.ex. vid VFU och praktikplaceringar).
12. Vid behov upprätta en individuell studieplanering mellan lärosätet och den elitidrottande student som inte kan följa den ordinarie studietakt som ges på ett program/kurs.
13. Främja ökad möjlighet till flexibla studier genom att
a. göra kursinformation och lärmaterial tillgängligt online via till exempel en lärplattform
b. uppmuntra lärare att spela in föreläsningar (även för campusutbild- ningar)
c. tillåta elitidrottande studenter att delta på seminarier genom exempel- vis Skype om de på grund av idrottssatsningen inte fysiskt kan närvara på plats.
14. Skapa distans- eller nätbaserade utbildningar för kunskapsutveckling inom områden med relevans för elitidrott och/eller elitidrottande stu- denter.
15. Upprätta ett nätverk av kontaktpersoner på respektive RIU/EVL för att under lätta utbyte av studenter som skriver tentamen på annan ort.
16. Etablera samverkan med utbytesuniversitet där elitidrottande går att kombinera med studier.
