Miljömålen – i ett internationellt perspektiv, de Facto 2007

miljömålen

Miljömålen i ett internationellt perspektiv – de Facto

2007

de Facto är Miljömålsrådets årliga rapportering till regeringen om hur arbetet med Sveriges 16 miljökvalitetsmål

går. I årets rapport, den sjätte i ordningen, ligger fokus på de internationella aspekterna i miljömålsarbetet.

Många av Sveriges miljömål är starkt påverkade av hur regeringar, myndigheter, företag och människor i

andra länder agerar. Det gäller flera av de miljökvalitetsmål som bedöms som mycket svåra att nå, till exempel

Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft och Bara naturlig försurning. I år läggs även målet Hav i balans samt

levande kust och skärgård till de sju mål som redan tidigare har bedömts som mycket svåra att nå.

200

7

de Facto

Innehåll

1654-4641

91-620-1259-2

M i l j ö m å l s r å d e t s u p p f ö l j n i n g a v S v e r i g e s m i l j ö m å l

– i ett internationellt perspektiv

förord

miljömålsrådets sammanfattande bedömning miljömålen i ett internationellt perspektiv de _{16 nationella miljökvalitetsmålen} Begränsad klimatpåverkan

Frisk luft

Bara naturlig försurning Giftfri miljö

Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning

Levande sjöar och vattendrag Grundvatten av god kvalitet

Hav i balans samt levande kust och skärgård Myllrande våtmarker

Levande skogar

Ett rikt odlingslandskap Storslagen fjällmiljö God bebyggd miljö Ett rikt växt- och djurliv ordlista

1. begränsad klimatpåverkan

Naturvårdsverket

2. frisk luft

Naturvårdsverket

3. bara naturlig försurning

Naturvårdsverket 4. giftfri miljö Kemikalieinspektionen 5. skyddande ozonskikt Naturvårdsverket 6. säker strålmiljö Statens strålskyddsinstitut 7. ingen övergödning Naturvårdsverket

8. levande sjöar och vattendrag

Naturvårdsverket

9. grundvatten av god kvalitet

Sveriges geologiska undersökning

10. hav i balans samt levande kust och skärgård Naturvårdsverket 11. myllrande våtmarker Naturvårdsverket 12. levande skogar Skogsstyrelsen

13. ett rikt odlingslandskap

Jordbruksverket

14. storslagen fjällmiljö

Naturvårdsverket

15. god bebyggd miljö

Boverket

16. ett rikt växt- och djurliv

Naturvårdsverket

utgivare:_{Naturvårdsverket beställningsadress: CM-Gruppen, Box 11093, 161 11 Bromma} ordertelefon:_{08 5059 3340 orderfax: 08 5059 3399}

e-post:_{natur@cm.se internet: www.naturvardsverket.se/bokhandeln isbn: 91-620-1259-2}

© Naturvårdsverket redaktörer: Susanne Liljenström/Ekografen och Maria Kvarnbäck/Precis Kommunikation illustrationer till miljömål:_{Tobias Flygar}

grafisk form:_{AB Typoform / Marie Peterson} tryck:_{Edita Västra Aros, 2007-05 upplaga: 6 500 ex}

de Facto 2007 finns som pdf-fil på Miljömålsportalen, www.miljomal.nu. Skriften ges också ut på engelska, isbn: 91-620-1260-6

2. frisk luft

9. grundvatten av god kvalitet

8. levande sjöar och vattendrag

11. myllrande våtmarker

10. hav i balans samt

levande kust och skärgård

7. ingen övergödning

3. bara naturlig försurning

12. levande skogar

13. ett rikt odlingslandskap

14. storslagen fjällmiljö

15. god bebyggd miljö

4. giftfri miljö

6. säker strålmiljö

5. skyddande ozonskikt

1. begränsad klimatpåverkan*

16. ett rikt växt- och djurliv

M I L J Ö K V A L I T E T S M Å L Prognos Prognos för respektive delmål för år 2020 Trend 2 1 3 4 5 ₆ 7 8 9 Miljökvalitetsmål I. kulturmiljön Riksantikvarieämbetet II. hälsofrågor Socialstyrelsen

III. fysisk planering och hushållning med mark och vatten samt byggnader

Boverket

Överigripande miljömålsfrågor

Detta är Miljömålsrådets årliga rapport till regeringen. Underlag till rapporten har lämnats av de

miljömålsansvariga myndigheterna, se nedan. Avsnittet om Miljömålen i ett internationellt

pers-pektiv har tagits fram av Naturvårdsverkets internationella sekretariat. Synpunkter på materialet

har lämnats av Miljömålsrådets organisationer genom Miljömålsrådets beredningsgrupp för

miljö-målsuppföljning.

Miljömålen i ett internationellt perspektiv de Facto 2007

Varje år lämnar Miljömålsrådet en lägesbeskriv-ning till regeringen om hur arbetet med de 16 miljökvalitetsmålen och tillhörande 72 delmålen går. Möjligheten att nå målen inom tidsramen (prognosen) illustreras genom glada och ledsna ansikten (så kallade smilis). Vad färg och form på ansiktena innebär förklaras närmare nedan i teckenförklaringen. För varje miljökvalitetsmål finns också en trendpil. Pilarna visar den utveck-lingsriktning man ser i miljön nu och om miljö-tillståndet utvecklas åt rätt håll oavsett om det leder till att miljökvalitetsmålet kan nås till år 2020 eller inte. Bedömningsgrunderna för målen och pilarna beskrivs utförligare inne i rapporten

i respektive miljömålskapitel. Antalet delmål varierar för de olika miljökvalitetsmålen, där vissa enbart har ett delmål medan andra har upp till nio delmål. Antalet delmål för respektive miljö-kvalitetsmål framgår av numreringen (1–9) i tablån under ”Prognos för respektive delmål”. I den övergripande bedömningen av om miljö-kvalitetsmålet kan nås tas även andra faktorer än delmålen i beaktande.

Denna typ av tablå har även förekommit i tidigare års de Facto. Observera att tablåer från olika år inte alltid är direkt jämförbara. Det beror bland annat på att vissa delmål har reviderats mellan rapporterna.

Så här läser du tablån!

Når vi miljökvalitetsmålen och delmålen?

Målet bedöms kunna nås inom den utsatta tidsramen

Målet är möjligt att nå inom tidsramen om ytterligare åtgärder sätts in/genomförs Målet är mycket svårt att nå inom den utsatta tidsramen även om ytterligare åtgärder sätts in/genomförs

Utvecklingsriktningen för tillståndet i miljön är positiv

Man kan inte se någon tydlig utvecklingsriktning för tillståndet i miljön

Utvecklingsriktningen för tillståndet i miljön är negativ

Målåret har passerats,

delmålet var uppnått vid målåret

Målåret har passerats,

delmålet var inte uppnått vid målåret

* målår 2050 i en första etapp

Teckenförklaring

341 009

Trycksak

miljömålen

Miljömålen i ett internationellt perspektiv – de Facto

2007

de Facto är Miljömålsrådets årliga rapportering till regeringen om hur arbetet med Sveriges 16 miljökvalitetsmål

går. I årets rapport, den sjätte i ordningen, ligger fokus på de internationella aspekterna i miljömålsarbetet.

Många av Sveriges miljömål är starkt påverkade av hur regeringar, myndigheter, företag och människor i

andra länder agerar. Det gäller flera av de miljökvalitetsmål som bedöms som mycket svåra att nå, till exempel

Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft och Bara naturlig försurning. I år läggs även målet Hav i balans samt

levande kust och skärgård till de sju mål som redan tidigare har bedömts som mycket svåra att nå.

200

7

de Facto

Innehåll

1654-4641

91-620-1259-2

M i l j ö m å l s r å d e t s u p p f ö l j n i n g a v S v e r i g e s m i l j ö m å l

– i ett internationellt perspektiv

förord

miljömålsrådets sammanfattande bedömning miljömålen i ett internationellt perspektiv de _{16 nationella miljökvalitetsmålen} Begränsad klimatpåverkan

Frisk luft

Bara naturlig försurning Giftfri miljö

Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning

Levande sjöar och vattendrag Grundvatten av god kvalitet

Hav i balans samt levande kust och skärgård Myllrande våtmarker

Levande skogar

Ett rikt odlingslandskap Storslagen fjällmiljö God bebyggd miljö Ett rikt växt- och djurliv ordlista

1

förord

Förord

Sveriges riksdag har satt som mål att lämna över ett samhälle till nästa generation där de stora miljöproblemen i Sverige är lösta. Miljökvalitetsmålen styr arbetet för att nå detta. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd för Sveriges miljö som riksdagen anser hållbar på lång sikt. Målen berör och kräver insatser från alla i samhället, från offentlig förvaltning och näringsliv till organisationer och enskilda människor.

I arbetet för att nå de nationella miljökvalitetsmålen är Sverige beroende av hur län-derna i vår omvärld agerar. Samtidigt påverkar vi i Sverige miljön i andra länder genom vår livsstil och politik. Miljömålsrådet har i år valt att uppmärksamma just målens koppling till det internationella miljöarbetet, både inom EU och globalt.

I denna rapport redovisas hur arbetet för att nå Sveriges 16 miljökvalitetsmål med tillhörande 72 delmål framskrider. Färgade glada och ledsna ansikten (så kallade smilis) används för att visa om målen bedöms kunna nås inom den utsatta tidsrymden eller inte. Med hjälp av en pil anges om trenden i miljön är positiv eller negativ, detta oav-sett om målet bedöms kunna nås inom en generation eller inte. Trots att det kan vara svårt att nå flera av målen inom utsatt tid går utvecklingen i miljön i många fall åt rätt håll, dock inte alltid tillräckligt snabbt.

Arbetet för att nå miljökvalitetsmålen har nu pågått i snart sju år och målen har blivit en alltmer självklar del i det svenska miljöarbetet, på alla nivåer och inom alla samhälls-sektorer. Särskilt glädjande är att länen nu för första gången redovisar sin uppföljning av det omfattande regionala arbetet på rådets Miljömålsportal, www.miljomal.nu.

Under 2008 kommer Miljömålsrådet att redovisa en fördjupad utvärdering av miljö-målsarbetet.

Bengt K Å Johansson Miljömålsrådets ordförande

2

miljömålsrådets sammanfattande bedömning

Miljömålsarbetet bedrivs aktivt på såväl nationell som regional och lokal nivå. Det finns många ljus-glimtar i arbetet för att nå målen, effektiva åtgärder har genomförts och flera delmål har uppnåtts. Årets miljömålsuppföljning visar dock, i likhet med tidigare års uppföljningar, att tempot i arbetet inte är tillräck-ligt. Det finns betydande svårigheter med att nå flera av miljökvalitetsmålen inom den utsatta tidsramen. Miljömålsrådet pekade i förra årets de Facto på att alla kan bidra till att nå målen i sin roll som konsu-menter. Givetvis är det inte enbart vårt eget agerande i Sverige som räknas. Vi är beroende av omvärlden. Hur miljöarbetet utvecklas internationellt och hur människor, företag, organisationer och länder utanför Sveriges gränser agerar har stor betydelse för våra möjligheter att nå miljökvalitetsmålen. Därför har årets de Facto fokus på miljömålen i ett internatio-nellt perspektiv.

Når vi miljökvalitetsmålen?

Trots att den sammantagna bilden av möjligheterna att nå miljökvalitetsmålen i tid visar att stora utma-ningar kvarstår, ser vi samtidigt att utvecklingen för flera av målen går åt rätt håll. Detta indikeras av de trendpilar som är nya för i år.

De nu aktuella bedömningarna av läget för de nationella miljökvalitetsmålen visar i stort sett samma

resultat som för tidigare år. Ny är dock bedömningen att ytterligare ett miljökvalitetsmål, Hav i balans samt levande kust och skärgård, är mycket svårt att nå. Ändrade bedömningar för två av delmålen motiverar den nya sammantagna bedömningen. Av de tre delmål som väger tyngst, om skydd av marina miljöer, bifångster och uthålligt fiske, bedöms nu de båda sistnämnda som mycket svåra att nå i tid, medan delmålet om skydd av marina miljöer kvar-står som möjligt att nå om ytterligare åtgärder genomförs.

Åtta av totalt sexton miljökvalitetsmål bedöms därmed som mycket svåra att nå i tid. Dessa mål är Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, Bara naturlig försurning, Giftfri miljö, Ingen övergödning, Hav i balans samt levande kust och skärgård, Levande skogar och Ett rikt växt- och djurliv. För övriga miljökvalitetsmål gäller att de bedöms möjliga att nå under förutsättning att ytterligare åtgärder sätts in.

Bedömningarna av delmålen visar att av de sam-manlagt 72 delmålen beskrivs 18 med gröna glada ansikten, 34 med gula neutrala och 20 med röda ledsna ansikten. Majoriteten av de delmål vars målår passerats har uppnåtts. Av de delmål där bedömningen ändrats sedan föregående redovisning har bedöm-ningen i åtta fall blivit mer negativ och mer positiv i endast fyra. För två delmål har målåret passerats 2006. Av dessa har delmål 5 om åtgärdsprogram för hotade arter tillhörande Ett rikt odlingslandskap uppfyllts, men inte Myllrande våtmarkers delmål 3 om skogsbilvägar.

Miljömålsrådets

3

miljömålsrådets sammanfattande bedömning

De för året nya trendpilarna visar bedömningar av hur tillståndet i miljön utvecklas för respektive miljö-kvalitetsmål. För knappt hälften av miljökvalitets-målen går utvecklingen i miljön åt rätt håll. Det visar att insatta åtgärder har positiv effekt. För åtta miljö-kvalitetsmål bedöms utvecklingen som mer eller mindre oförändrad och endast i ett fall, Begränsad klimatpåverkan, bedöms tillståndet i miljön tydligt försämras.

Glädjande är att för två av de miljökvalitetsmål som bedöms mycket svåra att nå, utvecklas miljö-tillståndet ändå i rätt riktning. Det gäller Frisk luft och Bara naturlig försurning. Att målen trots detta bedöms bli mycket svåra att nå inom tidsramen beror bland annat på att återhämtningen i miljön går lång-samt lång-samt att fler och kraftfullare åtgärder både nationellt och internationellt behövs för att målen ska uppnås i tid.

Förslag på nya delmål och åtgärder för att nå miljö-kvalitetsmålen kommer att presenteras i samband med Miljömålsrådets underlag till den fördjupade utvärderingen som överlämnas till regeringen våren 2008.

sammanfattning av de regionala bedömningarna ₂₀₀₇

Alla länsstyrelser och Skogsstyrelsen har gjort regio-nala bedömningar av miljökvalitetsmålen och de regionala målen. Länens bedömningar stämmer i stort väl överens med de nationella, men skillnader i regionala förutsättningar återspeglar sig i bedömning-arna. Rådet konstaterar att glesbygdslän generellt bedömer att det är något större möjligheter att uppnå miljökvalitetsmålen i sina regioner.

De miljökvalitetsmål där flest län avviker från den nationella bedömningen är Frisk luft och Bara natur-lig försurning. Nio län, i huvudsak län med större tätorter och stor belastning från trafiken, bedömer det mycket svårt att nå målet Frisk luft. Det är en bedömning som överensstämmer med den som gjorts på nationell nivå. Övriga län anser att målet kan nås med ytterligare åtgärder. Att också försurningen

drabbar olika framgår av bedömningarna. Gotland med sin kalkrika berggrund, län i östra Sverige och flera Norrlandslän gör en relativt positiv bedömning av möjligheterna att nå miljökvalitetsmålet Bara naturlig försurning. Andra län, mer utsatta för luft-transporterade föroreningar och med markförhållanden som medför långsammare återhämtning, gör en mer negativ bedömning.

Stockholms och Västra Götalands län, med sina storstadsregioner, bedömer tillsammans med två andra län att miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö är mycket svårt att nå.

Syd- och västkustlänen samt Stockholms, Gotlands och Gävleborgs län bedömer det mycket svårt att nå miljökvalitetsmålet Hav i balans samt levande kust och skärgård. Övriga kustlän bedömer att målet kan nås med ytterligare åtgärder.

Norrlandslänen är mest positiva till att kunna nå miljökvalitetsmålet Ingen övergödning. Läs mer om de regionala bedömningarna på www.miljomal.nu.

Vilken utveckling stödjer och

vilken motverkar måluppfyllelsen?

Genom att utveckla ny teknik och nya metoder ökar man möjligheterna att nå flera av de nationella miljö-kvalitetsmålen. Utveckling av skotrar med lägre buller-nivåer, utbyte av äldre arbetsmaskiner mot nya mer effektiva samt utveckling av alternativa fiskemetoder som ger bättre skydd mot sälangrepp samtidigt som bifångsten av marina däggdjur och fåglar minskas, är några exempel. Ett miljökvalitetsmål där teknik-utveckling varit viktig är Bara naturlig försurning, där ständiga effektivitetshöjningar och förbättringar inom energi- och transportsektorn lett till lägre utsläpp av försurande ämnen. Förbättrade metoder inom jord-bruket har lett till minskat läckage av näringsämnen till sjöar och vattendrag och därmed större möjlig-heter att nå miljökvalitetsmålet Ingen övergödning.

Stora landområden och även en del vattenområden ges särskilt skydd varje år. Detta tillsammans med generell naturvårdshänsyn samt skydd och skötsel av ekosystemen och deras naturtyper har avgörande betydelse för möjligheten att nå flera av målen med koppling till biologisk mångfald, som till exempel Hav i balans samt levande kust och skärgård, Myllrande våtmarker, Levande skogar och Ett rikt växt- och djurliv.

Energianvändningen per uppvärmd ytenhet i bostäder och lokaler minskar och andelen fossila bränslen har nästan halverats under perioden 1995–2005. Denna utveckling bidrar till möjlig-heterna att nå mål som Begränsad klimatpåverkan och God bebyggd miljö.

motverkande utveckling

De ökande vägtransporterna begränsar möjligheterna att nå flera av miljökvalitetsmålen. Ett etappmål inom transportpolitiken säger att koldioxidutsläppen från transporter till 2010 ska stabiliseras på 1990 års nivå. År 2005 var dock vägtrafikens utsläpp av koldioxid cirka 1,9 miljoner ton högre än år 1990, en ökning med elva procent. Det är främst utsläppen från last-bilstransporterna som ökar. Transportutvecklingen påverkar möjligheterna att nå flera miljökvalitetsmål, men kanske särskilt målet Begränsad klimatpåver-kan. I tätorter leder transporterna till höga halter av kvävedioxid och partiklar vilket påverkar mål som Frisk luft, och orsakar buller som påverkar God bebyggd miljö. Sjötransporternas användning av bränslen med hög svavelhalt är ett hinder för att nå vissa mål, främst Bara naturlig försurning.

Svavelutsläppen från internationell sjöfart som bunk-rar i svenska hamnar är mer än dubbelt så stora som de samlade svenska utsläppen från alla sektorer.

För flera av miljökvalitetsmålen är gemensamma beslut inom EU avgörande för måluppfyllelse. För att få till stånd starka och effektiva EU-beslut måste först och främst många länder inom unionen vara överens om problematiken och hur man hanterar den bäst.

Därefter måste det finnas en gemensam vilja att leva upp till besluten som tas. I vissa fall leder bristen på samsyn om problembilden till att besluten är allt för svaga för att bidra till Sveriges miljömålsarbete. I andra fall leder det bristfälliga genomförandet av

besluten till samma resultat.

Vår egen konsumtion påverkar många av miljö-kvalitetsmålen. Frågan behandlades mer ingående i förra årets de Facto. Förutom transporter lyftes även energianvändningen i boendet och vilken mat vi väljer fram som faktorer med stor miljöpåverkan. Vilka varor vi konsumerar har också betydelse liksom hur vi hanterar vårt avfall.

Förändringar i naturen sker ofta långsamt. Det tar lång tid för mark och vatten att återhämta sig från effekterna av försurande ämnen, och de skogliga biologiska processerna där nya livsmiljöer skapas är långsamma. Det betyder att även om en för miljön negativ trend bryts så finns en fördröjningseffekt i naturen som gör att det många gånger ändå är svårt att nå det miljötillstånd som miljökvalitetsmålen syftar till inom utsatt tid.

Miljömålen utanför Sveriges gränser

Miljömålen måste ses i ett internationellt samman-hang. Många av miljöutmaningarna i dag är sant globala och kräver att arbetet utformas därefter. För att nå våra mål behöver vi agera internationellt med målen för ögonen, men det är samtidigt viktigt att förstå att det internationella miljöarbetet gäller mer än att bara verka för att nå våra nationella mål. Internationell miljöpolitik är idag också säkerhets-politik och utvecklingssäkerhets-politik.

Hösten 2006 fick miljöfrågorna och då särskilt klimatfrågan ett enormt genomslag i massmedia. En brittisk ekonom, sir Nicholas Stern, publicerade en uppmärksammad rapport där priset för klimat-förändringar beskrevs. Al Gores oscarsbelönade film En obekväm sanning, med fokus på klimatföränd-ringarna, fick också stor uppmärksamhet. Att

klimat-4

frågor på detta sätt presenteras för och förstås av en större allmänhet skapar förutsättningar för att flera av miljömålen ska kunna nås. Men för att åstadkomma en förbättring av miljökvaliteten behöver denna förstå-else omsättas i handling. Många gånger är det själva förutsättningarna för en mer miljöanpassad livsstil i ett samhälle som behöver förbättras. Detta är en utmaning liksom det är att hålla medvetenhet om betydelsen av en frisk och sund miljö kvar i ett sam-hälle så att miljöarbetet inte blir en dagslända. Att nå miljömålen är ett långsiktigt arbete och då behövs kontinuerligt engagemang.

Mycket har hänt på miljöområdet inom EU under 2006. Det kanske viktigaste steget är att EU:s kemi-kalielagstiftning REACH*beslutades efter en lång process. Kemikaliearbetet har också tagit fart inter-nationellt inom den globala kemikaliestrategin SAICM*. Att EU-länderna kommit överens inom REACH är en bra grund för ett fortsatt arbete inom SAICM. Andra viktiga steg i EU:s miljöarbete är att alla de sju tematiska strategier som ingår i det sjätte miljöhandlingsprogrammet har presenterats. Strate-gierna gäller skydd och bevarande av den marina miljön, hållbart nyttjande av naturresurser, luftförore-ning, förebyggande och materialåtervinning av avfall, stadsmiljön, markskydd och hållbar användning av bekämpningsmedel. Strategierna ger inriktningen på EU:s miljöarbete för de kommande åren och visar på en vilja till mer helhetstänkande än tidigare.

Under andra halvåret 2009 är Sverige ordförande-land i EU. Naturvårdsverket skriver i sin rapport Svenska miljöprioriteringar i EU 2007–2009 (rapport 5619) att tre huvudfrågor särskilt bedöms komma att dominera under dessa tre år: klimat kopplat till energi-frågan, biologisk mångfald samt hållbar utveckling. Klimatarbetet kommer att domineras av internatio-nella förhandlingar om ett nytt avtal efter Kyoto-protokollets*första period som avslutas 2012. När det gäller biologisk mångfald får det så kallade 2010-målet*, som antogs i Johannesburg 2002, ökad aktualitet när vi nu närmar oss år 2010. Inom området hållbar utveckling gör EU en första översyn av

hållbarhets-strategin redan hösten 2007, och en andra hösten 2009. Sveriges ordförandeskap i EU är ett utmärkt tillfälle att driva på detta arbete liksom att lyfta flera andra frågor där Sverige är starkt beroende av andra länder för att kunna nå miljökvalitetsmålen. Det är också ett tillfälle att väcka nya viktiga frågor som kan bidra till att målen nås.

Rådets värdering

Mot bakgrund av att flera av våra miljökvalitetsmål bedöms svåra att nå och att ytterligare åtgärder kom-mer att krävas samt att årets tema för de Facto är det internationella perspektivet vill Miljömålsrådet särskilt:

Betona nödvändigheten av att miljöarbetet fortsätter

att integreras i alla sektorer i samhället. Sektorsansvar för miljön är en nyckelfaktor då många miljöproblem måste hanteras inom de specifika sektorerna såsom jord- och skogsbruk, fiske-, transport- och energi-områdena. Sverige behöver fortsätta driva detta inom EU och globalt.

Understryka den betydelse gemensamma beslut

inom EU har för att nå flera av miljökvalitetsmålen. Sverige behöver verka för att EU tar fram beslut, styrmedel och verktyg som bidrar till att nå målen. Att Sverige är pådrivande är ännu viktigare i det globala konventionsarbetet, där många beslut varken är tydliga, tillräckligt skarpa eller tvingande för länderna.

Framhålla behovet av att miljökvalitetsmålen fortsatt

används som en grund för Sveriges internationella miljöarbete. De bör även utgöra ett viktigt element i annat internationellt arbete som är relevant för möjligheterna att nå miljökvalitetsmålen.

Tydliggöra betydelsen av att Sverige inom EU och

internationellt är ett föregångsland genom att visa på goda exempel där åtgärder för att nå miljökvalitets-målen går hand i hand med en ekonomisk tillväxt. Detta kräver att Sverige vill gå före EU i centrala miljöfrågor.

5

6

miljömålsrådets sammanfattande bedömning

Peka på att en god nationell samordning med

utgångs-punkt i miljökvalitetsmålen kan ge Sverige större fram-gångar i internationella miljöförhandlingar, inte minst före och under Sveriges ordförandeskap i EU 2009.

Understryka betydelsen av fortsatta internationella

satsningar för att nå miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan. Det är uppenbart att arbetet inom

många andra av miljökvalitetsmålen påverkas av möjligheten att detta mål nås.

Markera vikten av att genom en utvecklad dialog

fortsätta stärka miljömålsarbetet i kommunerna och inom näringslivet, liksom vikten av att ta tillvara och stimulera miljörörelsens engagemang och arbete för att nå målen.

Miljömålen i ett

internationellt perspektiv

8

miljömålen i ett internationellt perspektiv

Under de tio år som Sverige har arbetat med att ut-veckla och följa upp våra miljökvalitetsmål har omvärlden förändrats. Globaliseringen av handel och informationsutbyte mellan länder har vuxit snabbt, liksom beroendet av andra länders miljöarbete för att nå de uppsatta målen.

Det senaste årets debatt om klimatförändringar och energiförsörjning har fört in energifrågorna på topp-mötenas dagordning både inom EU och globalt. Klimatdiskussionerna fick stort medieutrymme hösten 2006 och miljöfrågorna har uppmärksammats allt mer inom EU efter att ha legat ganska långt ner på dag-ordningen dessförinnan.

Ett par frågor som har börjat få allt större upp-märksamhet globalt, vid sidan av energi- och klimat-frågorna, är miljöproblemens säkerhetspolitiska effekter – till exempel risken för konflikter kring vattentillgångar och råvaror – och den ekonomiska nyttan av att ha uthålliga ekosystem.

Under 2007 tillförs den globala och europeiska miljöpolitiken omfattande faktasamlingar. Några av dem är den nya bedömningen av klimatets framtida utveckling från FN:s vetenskapliga panel i klimat-frågan IPCC, en analys av miljöutvecklingen i Europa med utblickar även mot Centralasien från Europeiska miljöbyrån EEA och en beskrivning av den globala miljösituationen med framtidsscenarier från FN:s miljöprogram UNEP. Hittills har utvecklingen visat att det är långt kvar innan vi når det globala miljömålet att säkra en miljövänlig och hållbar utveckling och få stopp på miljöförstöringen till år 20151_.

Globala mål har påverkat valen av miljömål

Många miljöproblem är idag globala vilket gör att det finns flera miljökvalitetsmål som Sverige omöjligt kan nå på egen hand. Ofta är vi starkt beroende av insatser i andra länder. Det gäller särskilt sex av målen; Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, Bara naturlig försurning, Skyddande ozonskikt, Giftfri miljö och Ingen övergödning. Luftföroreningar trans-porteras hundratals mil och vi råder inte över alla utsläpp till havsområdena utanför våra kuster.

De svenska målen utgår ibland från internationella mål. Ett tydligt exempel på detta finns inom ramen för målet Ett rikt växt- och djurliv. 2001 togs ett beslut i EU om att förlusten av biologisk mångfald ska vara stoppad till år 2010. Året därefter antogs ett globalt mål på samma område men med en lite mjukare formulering: Utarmningen av biologisk mångfald ska minska tydligt till 2010. Riksdagen fattade därefter år 2005 beslut om att ett av delmålen för Ett rikt växt- och djurliv ska vara att förlusten av biologisk mångfald inom Sverige ska vara hejdad senast år 2010.

På motsvarande sätt ser det ut på klimatområdet. Inom FN:s klimatkonvention finns Kyotoprotokollet*, som anger att många industriländer till att börja med ska minska sina utsläpp av växthusgaser till en viss nivå senast 2008–2012. EU har angett samma tidsperiod för när delmål inom unionen ska vara uppnådda och tidsgränsen gäller även för ett svenskt delmål till-hörande Begränsad klimatpåverkan.

M

iljömålen i ett

Vi kan påverka internationella mål

Det är inte bara Sverige som påverkas av och tar till sig internationella mål. Det finns även exempel på att svenska mål och insatser har medverkat till att utveckla europeiska och globala mål.

Sverige har sedan början av 1990-talet drivit kemi-kaliefrågorna internationellt, till exempel i samband med FN-konferensen om miljö och utveckling i Rio de Janeiro 1992. Vid världstoppmötet i Johannesburg, tio år efter Riokonferensen, kom man överens om ett generationsmål med samma grund som det svenska målet Giftfri miljö; senast år 2020 ska kemikalier pro-duceras och användas på ett sätt som minimerar de negativa effekterna på människors hälsa och miljö. Det är också basen i den globala kemikaliestrategin SAICM*som antogs i februari 2006, och som även tar upp mål för att minska riskerna och sprida kunskap om kemikalier.

Inom EU inleddes arbetet med en ny kemikalie-lagstiftning efter diskussioner och påtryckningar från vissa medlemsländer, däribland Sverige. Efter flera års förhandlingar togs beslutet om den nya kemikalie-lagen, REACH*, av Miljöministerrådet och Europa-parlamentet i december 2006. Resultatet är, trots kompromisser, ett stort steg framåt.

Miljöarbetet inom olika sektorer blir allt viktigare

Målet Giftfri miljö visar tydligt att beslut inom en mängd samhällsområden påverkar möjligheterna att nå miljömålen. EU:s gemensamma inre marknad innebär att alla medlemsländer har gemensamma regler för kemikalier och om att olika varor inte får innehålla vissa kemikalier. Till detta kommer till exempel EG-direktiv om vad som får släppas ut till sjöar och vattendrag, gränser för högsta tillåtna halter i olika miljöer och regler som stoppar farliga ämnen i elektronikvaror. EU:s gemensamma jordbrukspolitik, CAP*, har också betydelse för arbetet med Giftfri miljö eftersom den påverkar användningen av bekämp-ningsmedel inom jordbruket.

I det globala samarbetet räcker det inte med en global kemikaliestrategi och gemensamma

miljö-konventioner. Världshandelsreglerna inom WTO* har till exempel också stor betydelse. Ett importland kan tillsammans med övriga EU-länder påverka vilka ämnen som ska vara förbjudna i en vara eller i ett livsmedel, men importlandet kan inte ställa rättsliga krav på hur till exempel en leksak eller ett kilo äpplen produceras. Utsläppen från fabriken eller till åkermarken regleras inte i handelsreglerna, även om farliga föroreningar så småningom kan lagras i djur och växter flera hundra mil från utsläppsplatsen. Däremot kan det importerande företaget ställa miljö-krav på produktionen.

De globala handelsreglerna och EU:s jordbruks-politik har också stor betydelse för möjligheterna att nå målen Ingen övergödning och Ett rikt odlingsland-skap. På motsvarande sätt påverkar EU:s transport- och energipolitik målen Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, Bara naturlig försurning, God bebyggd miljö med flera miljömål. Alltmer av miljöarbetet är bero-ende av utvecklingen inom andra politikområden. Sektorsintegreringen har i praktiken ökat, men fort-farande saknas ofta konkreta miljömål när EU tar fram strategier för olika samhällssektorer.

Ökat intresse för havsmiljön

Det svenska målet Hav i balans samt levande kust och skärgård anger bland annat att Västerhavet och Östersjön ska ha en långsiktigt hållbar produktionsför-måga och att den biologiska mångfalden ska bevaras. I delmålen ingår att uttaget av fisk redan 2008 inte ska vara större än att ekosystemets funktion bibehålls; ett delmål som bedöms vara mycket svårt att nå.

Inom ramen för EU:s gemensamma fiskeripolitik pågår ett arbete för att anpassa fiskeansträngningarna efter fiskbeståndens bärkraft. Utgångspunkter är rekommendationer från det Internationella havs-forskningsrådet ICES. Arbetet går dock långsamt och flera bestånd av framför allt torsk fiskas på ett icke hållbart sätt.

Havsmiljöarbetet påverkas av många andra länder och samarbete pågår i flera olika forum, i HELCOM* för Östersjön och i OSPAR*för Nordostatlanten.

9

10

miljömålen i ett internationellt perspektiv

EU har först på senare år ökat sitt engagemang i havs-miljöfrågorna. I konventionsarbetet är besluten sällan tvingande för medlemsländerna, vilket däremot EU-reglerna är. Men konventionerna har i allmänhet fler aktörer. Ryssland är till exempel med i HELCOM, men inte i EU.

Hav i balans samt levande kust och skärgård berörs starkt både av EU:s nya marina strategi och av pla-nerna för en gemensam maritim politik. Det första utkastet till en maritim politik kom sommaren 2006 och omfattar både sjöfart, fiske och kustplanering. Enligt den marina strategin och det nya marina direk-tivet2_{ska EU:s havsområden ha uppnått ”god}

miljö-status” senast 2021. De nordiska länderna föreslog att man bör kunna genomföra direktivet snabbare i vissa havsområden, till exempel Östersjön, vilket också antogs av EU:s miljöministrar.

Östersjön får en egen handlingsplan

Östersjöns låga och varierande salthalt gör att antalet arter är få och särskilt känsliga för störningar. Enligt planerna kommer HELCOM*att få en nyckelroll när det gäller att genomföra EU:s marina strategi i Östersjön. Ett led i detta kan bli en handlingsplan, Baltic Sea Action Plan, som HELCOM ska presentera under 2007.

Sjöfartens miljöpåverkan ökar, relativt sett. Om inte kraftfulla åtgärder sätts in kommer sjöfarten på EU:s havsområden att år 2020 släppa ut mer svavel-och kväveoxider än vad som släpps ut på land inom unionen. Insatser mot sjöfartens luftföroreningar är bland de mest kostnadseffektiva åtgärderna som finns i arbetet för att nå miljökvalitetsmålet Bara naturlig försurning. EU kan gå före, men för att nå större effekt krävs beslut inom FN:s sjöfartsorganisation IMO*.

EU:s ramdirektiv för vatten har medfört omfattande förändringar av svensk vattenförvaltning. Att leva upp till direktivets krav på god vattenkvalitet är en förut-sättning för att uppnå miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag men även för att nå havsmiljö-målet. Också för Giftfri miljö, Ingen övergödning och Grundvatten av god kvalitet har vattendirektivet blivit ett verktyg med stor potential.

Utsläpp av växthusgaser behöver halveras

EU är drivande i de internationella klimatförhand-lingarna med stöd av bland andra Sverige. Inom kli-matförhandlingarna pågår förberedelserna för att få

Övergödningen i Östersjön är ett tydligt exempel på att många miljöfrågor bara kan lösas genom internationellt samarbete. Figuren visar utsläpp av fosfor från Östersjöns nio strandstater via reningsverk, industriavlopp, enskilda avlopp, dagvatten och läckage från jord- och skogsbruk. Siffrorna gäller utsläpp till det markerade området. Observera att de visar totalutsläpp, räknat per person ser de olika ländernas bidrag annorlunda ut.

Not. Nästa sammanställning från HELCOM presenteras 2009 och avser utsläppen 2006.

figur a.1 Utsläpp av fosfor till Östersjön 2000

källa: helcom, sammanställning plc4

data gäller för utsläpp till denna del av Östersjön

ton fosfor finland sverige lettland estland ryssland litauen danmark tyskland polen 1 554 2 420 2 911 1 351 650 979 604 1 202 15 629

en fortsättning på Kyotoprotokollet*. Den nuvarande avtalsperioden går ut 2012.

EU och andra industriländer måste visa att de klarar att minska sina utsläpp av växthusgaser enligt tidigare uppsatta mål. Vid EU:s toppmöte i mars 2007 antogs en klimatpolitik som innebär att EU-länderna ska minska sina utsläpp av växthusgaser med minst 20 pro-cent till 2020, jämfört med 1990. Målet för minskning-en kommer att vara 30 procminskning-ent under förutsättning att även industriländer utanför EU antar samma mål. Förnybara energislag ska svara för 20 procent av EU:s energiförbrukning och minst tio procent av drivmedlen ska vara biodrivmedel år 2020. EU-länderna ska också satsa på effektivare energianvändning och eftersträva att energiförbrukningen minskar med 20 procent.

De internationella klimatförhandlingarna väntas gå in i ett avgörande skede hösten 2009, då Sverige är ordförande i EU. För att nå det globala målet – en begränsning av framtida temperaturökning till högst två grader – skulle världens utsläpp av växthusgaser behöva minska med 50 procent fram till år 2050 jäm-fört med 1990. För industriländerna skulle minsk-ningen behöva vara 60–80 procent, enligt Europeiska kommissionens energipolitiska förslag. Starkt växande ekonomier ökar sina utsläpp kraftigt och kommer också att behöva göra åtaganden. Idag är Kinas utsläpp ungefär lika stora som Europas. Men räknat per invånare är Europas utsläpp tre gånger större.

Klimatåtgärder ger ofta bättre luft

En del insatser för att klara det svenska målet Begränsad klimatpåverkan gynnar även målen Frisk luft och Bara naturlig försurning. En satsning på vind-kraft och energisnåla bilar eller minskad oljeförbruk-ning för uppvärmoljeförbruk-ning av hus ger mindre utsläpp av såväl koldioxid som svavel- och kväveföreningar och även av hälsofarliga partiklar. Europeiska kommissio-nen har beräknat att om koldioxidutsläppen minskar med tio procent fram till 2020, medför det även en minskning av skadliga luftföroreningar som ger en samhällsekonomisk besparing på 8–27 miljarder euro, detta tack vare färre sjukdomsfall och friskare liv.

Luftarbetet kan få draghjälp av klimatarbetet men samtidigt måste man vara medveten om att åtgärder mot klimatpåverkande gaser inte alltid gynnar luft-kvaliteten i vår närmiljö. Biobränslen ökar inte netto-utsläppen av koldioxid, men kan ge besvärliga luft-föroreningar om de inte eldas på rätt sätt. Ökad användning av skogsbränsle kan även leda till en utarmning av skogsmarken om man inte tar hänsyn till detta. Det är viktigt att inte tappa fokus avseende andra hälso- och miljöeffekter i jakten på minskade utsläpp av växthusgaser.

Även förhandlingarna om att ytterligare begränsa luftföroreningar inom EU kan komma att avgöras under svenskt ordförandeskap hösten 2009. EU har antagit en luftstrategi som inte är tillräckligt ambitiös

11

miljömålen i ett internationellt perspektiv

Det finns stora skillnader mellan olika länders utsläpp av koldioxid, per person räknat. Den höga tillväxttakten i vissa utvecklings-länder börjar nu synas i statistiken. Ett exempel är Kina där utsläppen växer snabbt och totalt sett är ungefär lika stora som Europas. Men räknat per invånare är européernas koldioxidutsläpp flera gånger större.

figur a.2 Koldioxidutsläpp från fossila bränslen per person

2003

källa: oak ridge national laboratory, usa

ton CO2 4 8 12 16 20 USA Saudiarabien Ryssland Danmark Norge Japan Storbritannien Ukraina Sverige Kina Brasilien Indien Kenya Bangladesh Moçambique Afghanistan

12

miljömålen i ett internationellt perspektiv

för att nå målen Frisk luft och Bara naturlig försurning. Enligt strategin ska EU revidera nuvarande bestäm-melser om högsta tillåtna utsläpp från varje medlems-land. Det handlar om svaveldioxid och kväveoxider, flyktiga organiska ämnen samt eventuellt även om partikelutsläpp. Ett nytt direktiv om luftkvalitet ställer redan krav på att partikelhalterna i tätortsluften

minskar. Utsläpp av dessa ämnen begränsas även i den europeiska luftvårdskonventionen LRTAP*, där tidigare överenskommelser också ska ses över.

Möjligheterna att minska luftutsläppen beror inte bara på renare sjöfart och effektivare energianvänd-ning, som tidigare har nämnts, utan också på avgas-regler för bilar, bussar och lastbilar. Under många år har avgaskraven stegvis skärpts. EU diskuterar också bindande krav på ökad bränsleeffektivitet efter det att bilindustrin inte lyckats minska bränsleförbruk-ningen tillräckligt på frivillig väg.

Våra åtgärder kan påverka andras miljö

Åtgärder för att nå våra nationella miljömål kan på-verka miljön i andra länder. Sambanden är komplexa och kräver ofta analys av hela ekosystems bärkraft för att klarläggas. Ett par förenklade exempel kan häm-tas från målen som rör havsmiljön och skogen: En begränsning av fisket i Östersjön och Västerhavet kan leda till att importen av fisk från andra havsområden ökar, med risk för utfiskning där. På samma sätt skulle nationella begränsningar i uttaget av biomassa för energiproduktion kunna leda till ökad import och utarmning av andra länders skogar.

Men vårt miljömålsarbete kan också bidra till mil-jöförbättringar i andra länder. Teknik eller styrmedel som utvecklas för att nå svenska miljömål kan vara användbara i andra länders miljöarbete. Exempel är utveckling av selektiva fiskeredskap som minskar bifångster och användning av ekonomiska styrmedel, till exempel energi- och koldioxidskatt, för minskad förbrukning av fossila bränslen.

Svenska insatser för att genom nationell lagstift-ning och internationella förhandlingar minska användningen av giftiga kemikalier kan bidra till minskad belastning på både natur- och arbetsmiljö i andra länder. Likaså kan åtgärder för att begränsa införsel av främmande arter till Sverige underlätta andra länders arbete för att nå mål om biologisk mångfald.

brundtlandrapporten plattform för miljökvalitetsmål

Utvecklingen av internationella mål för miljökvalitet fick fart efter Brundtlandkommissionens rapport Vår gemensamma framtid. För tjugo år sedan definierade Brundtlandkommissionen hållbar utveckling som en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra framtida generationers möjligheter att till-fredsställa sina behov. Innebörden av begreppet hållbar utveckling konkretiserades sedan under FN:s toppmöte i Rio 1992.

Under 1990-talet fick världen en mängd nya inter-nationella miljökonventioner, som började fylla begreppet hållbar utveckling med mer innehåll. Allt fler länder började också arbeta med miljömål inriktade på vad de vill uppnå – miljökvaliteten – inte bara mål för hot som behöver avvärjas.

Sveriges miljömålsarbete kan ses som miljödimen-sionen av hållbar utveckling. Det är svårt att hitta andra exempel på länder där miljömål används för att styra och utvärdera miljöarbetet. Genom att uppfölj-ningen görs på både nationell och regional nivå ökar förutsättningarna för att arbetet ska bli mer effektivt och att många kan ta del av resultaten.

I EU:s sjätte miljöhandlingsprogram från 2002 anges fyra kvalitativa mål, om klimat, biologisk mång-fald, hälsa samt naturresurser och avfall. Utifrån handlingsprogrammet har sedan sju tematiska miljö-strategier tagits fram, med huvudsakligen åtgärdsmål.

Målen kan stödja förhandlingarna

Sveriges möjligheter att bidra till mer effektiva och globala miljöregler genom att påverka internationella organisationer tillvaratas framför allt genom att aktivt medverka i EU-ländernas gemensamma förberedel-ser inför förhandlingar. Ett enat EU har en större tyngd i globala förhandlingar än ett enskilt land, sam-tidigt som denna enighet förutsätter kompromisser från de enskilda medlemsländerna. Även när EU inte formellt är förhandlingspart, till exempel i UNEP*, sker en samordning mellan EU:s medlemsländer.

Det svenska arbetet med att integrera miljöansvaret i alla samhällssektorer samt tio års erfarenhet av att utveckla konkreta miljömål väcker ofta intresse hos andra länder och i internationella organisationer.

Detta ger oss i sin tur ökad styrka i internationella förhandlingar. De långsiktiga målen förbättrar möjligheterna att agera konsekvent och driva frågor, både sådana som bidrar till att nå våra nationella miljömål och till att miljön blir bättre för de fattigaste människorna.

En fördel med det svenska systemet är att målen har en bred politisk förankring. Ansvaret för att utveckla och nå målen är också fördelat på myndig-heter som ansvarar för olika sakområden, inte bara miljömyndigheter. Genom att många myndigheter ska arbeta för samma miljömål inom olika EU-grupper och på skilda internationella arenor, ökar möjlig-heterna för att ett relativt litet land ska få gehör för sina förslag.

13

miljömålen i ett internationellt perspektiv

1. FN:s millenniemål nr 7.

2. Det marina direktivet är inte helt färdigbehandlat inom EU. 3. National Environmental Policy Plan

4. US EPAs strategiska plan 2006-2011, http://www.epa.gov/cfo/plan/plan.htm miljömål i andra länder

Nederländerna är kanske det EU-land som har arbetat längst med att utveckla sammanfattande nationella miljö-mål. Den senaste nationella miljöpolitiska planen3antogs 2006. Planen innehåller en blandning av kvalitetsmål och åtgärdsmål, där de övergripande målen ska vara uppnådda 2030. Till skillnad från Sverige har Nederländerna satt upp internationella miljömål, till exempel att det ska finnas en global överenskommelse om hållbart fiske senast 2015.

I Storbritannien och Tyskland ingår en del miljömål i ländernas strategier för hållbar utveckling, som omfattar både ekonomisk, social och miljömässig utveckling. Storbritannien har även satt upp mål för sitt internationella arbete med tjugo internationella prioriteringar för att utveckla en mer hållbar värld. Både Storbritannien och Tyskland följer upp målen med en stor mängd indikatorer

för hållbar utveckling. Den svenska hållbarhetsstrategin har mindre konkreta mål och hållbarhetsindikatorer finns än så länge huvudsakligen inom energi- och miljöområdet.

USA:s federala miljömyndighet, EPA*, har miljömål som mer liknar de svenska målen, till exempel Ren luft, Rent och ofarligt vatten respektive Friska samhällen och ekosystem. Det första utkastet till dessa mål formulerades redan 1996 och innehöll då tolv mål. Klimatfrågan kom med först 2003. Efter hand har USA:s mål krympt till fem övergripande mål med mätbara delmål4. En uppföljning av målen redovisas varje år till den amerikanska kongressen.

Vietnam är ett exempel på ett land med utbredd fattig-dom som har ambitiösa miljömål. År 2003 antogs en natio-nell strategi för miljövård med konkreta miljömål att nå till 2010 men också en vision för 2020.

De

16

nationella

miljökvalitetsmålen

Halten av växthusgaser i atmosfären skall i

enlighet med FN:s ramkonvention för

klimat-förändringar stabiliseras på en nivå som

inne-bär att människans påverkan på

klimatsyste-met inte blir farlig. Målet skall uppnås på ett

sådant sätt och i en sådan takt att den

biolo-giska mångfalden bevaras,

livsmedelsproduk-tionen säkerställs och andra mål för hållbar

utveckling inte äventyras. Sverige har

till-sammans med andra länder ett ansvar för

att det globala målet uppnås.

Når vi miljökvalitetsmålet?

Världens samlade utsläpp av växthusgaser fortsätter att öka, därmed ökar även gapet till miljö-kvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan. Sverige hör dock till det fåtal industriländer som under 2006 redovisade en avtagande trend för de nationella utsläppen till klimatkonventionens sekretariat. Ytterligare åtgärder kommer dock att krävas för att hindra att utsläppen från svenska källor ökar de kommande åren.

Sverige ska, inom EU och i internationella fora, verka för att det globala arbetet inriktas så att miljö-kvalitetsmålet kan nås. Omfattande utsläppsminsk-ningar krävs främst i industriländer, men också i

utvecklingsländer med stark tillväxt. EU-kommissio-nens bedömning är att utsläppen från industriländer behöver minska med 30 procent till år 2020.

Genom ett nytt klimatpolitiskt beslut anslöt sig Sverige under 2006 till EU:s gemensamma, långsiktiga klimatmål om en maximal, global genomsnittlig

16

Enligt prognoser för utsläpp av växthusgaser i industriländer samt utvecklingsländer kommer, om inga ytterligare åtgärder vidtas, utsläppen från utvecklingsländer att överstiga industriländernas år 2020. Mängden växthusgaser anges som koldioxidekvivalenter*, d v s omräknat till den mängd koldioxid som ger motsvarande klimatpåverkan.

Not. exkl markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk (lulucf)

miljarder ton CO2–ekv

figur 1.1 Utsläpp av växthusgaser i industri- respektive

utvecklingsländer

1990 2005 2020

källa: joint research centre – institute for prospective technological studies

industriländer utvecklingsländer

m i l j ö k v a l i t e t s m å l e t t

17

begränsad klimatpåverkan

uppvärmning med två grader över förindustriell nivå. Det nationella långsiktiga klimatmålet ligger fast och innebär att de svenska utsläppen av växthusgaser fram till år 2050 bör minska från dagens drygt sju ton till högst 4,5 ton koldioxidekvivalenter*per person och år. Målet är beräknat utifrån förutsättningen att utsläp-pen på sikt ska vara jämnt fördelade mellan jordens invånare. Internationellt diskuteras idag om detta lång-siktiga riktvärde om 4,5 ton koldioxidekvivalenter per person räcker. Vissa studier pekar på att en nivå så låg som tre ton per person eller lägre krävs globalt. Under 2006 togs beslut om en rad styrmedelsföränd-ringar av betydelse för klimatmålet:

• Förlängning och förstärkning av klimatinvesterings-programmet under 2006–2008 med satsningar på klimatinformation, satsningar inom transportsek-torn samt stöd till små kommuners klimatarbete. • Krav på energieffektivitet vid offentlig upphandling. • Förlängning och utökning av systemet med gröna

elcertifikat fram till 2030 innebärande en ökning av elproduktion från förnybara energikällor med 12 TWh mellan 2007 och 2016.

• Fortsatt skatteundantag efter 2008 för biobränslen som drivmedel för fordon.

• Ökad inblandning av rapsmetylester (RME) i diesel från två till fem procent.

• Uppdrag till Konsumentverket att i samverkan med Naturvårdsverket och Vägverket ta fram ett märkningssystem för bilars koldioxidutsläpp.

risk för kraftigt ökande utsläpp

Den globala medeltemperaturen ökar i takt med stigande halt av växthusgaser i atmosfären. Halten är nu drygt 30 procent högre än vad den var vid indust-rialiseringens början i mitten av 1800-talet, och kan komma att stiga kraftigt. I november 2006 varnade IEA (The International Energy Agency) för att kol-dioxidutsläppen i världen kan öka med 55 procent till 2030 om nuvarande utsläppstrender fortsätter.

Det internationella samfundet står inför mycket stora utmaningar i att gemensamt arbeta för minskade utsläpp av växthusgaser, samtidigt som välståndet utvecklas globalt. Särskilt viktigt är det att arbeta för en välståndsutveckling i den fattiga delen av världen i enlighet med millenniemålen, klimatkonventionen etc på ett sådant sätt att utsläppen av växthusgaser minimeras.

klimatfrågan i fokus

2006 går till historien som det året då forskarnas var-ningar för klimatförändringens effekter på allvar fick genomslag i samhällsdebatten. Mycket tack vare en rad extrema väderhändelser och osedvanligt mild väderlek. I början av 2006 bekräftades att år 2005 var ett av de varmaste åren sedan temperaturmätningarna startade på 1890-talet, troligen det varmaste på flera tusen år. Även i Sverige var det varmt, 1,6 grader över normaltemperaturen enligt SMHI. Året slutade på

20 80 100 120 160 140 40 60

Sverige har brutit sambandet mellan ekonomisk tillväxt och utsläpp av växthusgaser. Mellan 1990 och 2005 har BNP ökat med cirka 30 procent. Under samma period minskade utsläppen med omkring fem miljoner ton eller 7,2 procent.

index

figur 1.2 Utveckling av svensk BNP samt utsläpp av

växthusgaser 1990–2005 2002 2000 1998 1996 1992 1990 1994 2004 2005 källa: naturvårdsverket växthusgaser BNP

18

begränsad klimatpåverkan

samma sätt med rapporter om den varmaste hösten i Europa på 500 år.

Klimatförändringen kommer bland annat att hota vattenförsörjningen och bidra till att öknarna breder ut sig. Särskilt utsatta är tropiska områden och utvecklingsländerna, men även Sverige kommer att påverkas. Den statliga Klimat- och sårbarhetsutred-ningen har av regeringen fått i uppgift att utreda effekterna av klimatförändringar och hur samhällets sårbarhet kan minskas. Vid en delrapportering i november 2006 framkom bland annat att det finns stora risker för framtida översvämningar av Mälaren och Vänern och att vitala samhällsfunktioner hotas.

Når vi delmålet?

utsläpp av växthusgaser

delmål, _2008–2012

De svenska utsläppen av växthusgaser skall som ett medel-värde för perioden 2008–2012 vara minst 4 procent lägre än utsläppen år 1990. Utsläppen skall räknas som koldioxidekviva-lenter och omfatta de sex växthusgaserna enligt Kyotoproto-kollet och IPCC:s definitioner. Delmålet skall uppnås utan kom-pensation för upptag i kolsänkor eller med flexibla mekanismer.

Målet bedöms kunna nås om ytterligare åtgärder genomförs. De senaste prognoserna för utsläppen år 2010 pekar på en minskning av utsläppen motsvarande

65 70 75 80

De svenska utsläppen av växthusgaser varierar mellan åren, främst beroende på skillnader i temperatur och nederbörd. Mellan 2004 och 2005 minskade utsläppen med omkring 2,7 miljoner ton.

miljoner ton

figur 1.3 Totala utsläpp av växthusgaser i Sverige 1990–2005

källa: naturvårdsverket 2002 2000 1998 1996 1992 1990 1994 2004 2005

Not. Siffrorna är inte normalårskorrigerade. mål 2008–2012

De industriländer som undertecknat Kyotoprotokollet har tillsammans åtagit sig att minska sina utsläpp av växt-husgaser med drygt fem procent till år 2012. Genom protokollets mekanismer för ren utveckling (CDM)*och gemensamt genomförande (JI)*kan industriländerna bidra till utveckling och tekniköverföring i fattigare länder samtidigt som utsläppen minskar.

För att stabilisera halten av växthusgaser i enlighet med målet om max två graders temperaturhöjning krävs sannolikt att industriländernas utsläpp minskar med

60–80 procent till år 2050 samt att åtgärder genomförs i de snabbast växande utvecklingsländerna. Intensivt arbete pågår i många fora, inklusive i Sverige, för att en ny global klimatregim skall finnas på plats när Kyoto-protokollets första åtagandeperiod tar slut år 2012.

Sveriges regering stödjer de långsiktiga målen för att minska utsläppen av växthusgaser som EU-kommissionen beslutat, dvs en reduktion av utsläppen på 20 procent fram till 2020 (jämfört med 1990) som europeiskt åtagande och 30 procent vid en bredare internationell anslutning. globala utsläppsminskningar avgörande

19

begränsad klimatpåverkan

3–4 procent räknat från 1990 års nivå, vilket innebär ett närmande till det nationella delmålet.

De totala utsläppen av växthusgaser beräknade som koldioxidekvivalenter*var år 2005 67 miljoner ton, (exklusive markanvändning, förändrad mark-användning och skogsbruk, LULUCF). Utsläppen minskade med omkring fem miljoner ton eller 7,2 procent mellan 1990 och 2005. Mellan år 2004 och 2005 minskade utsläppen med omkring 2,7 miljoner ton, huvudsakligen på grund av minskade utsläpp från energianvändning i bostäder och lokaler samt från avfallssektorn.

BNP minskade under det tidiga 1990-talet, men sedan 1994 har i medeltal den årliga BNP-tillväxten varit tre procent. De aggregerade utsläppen av växt-husgaser har inte ökat i takt med BNP-ökningen utan tillväxten har istället frikopplats från utsläppen. Utsläppen per person har minskat till totalt 7,4 ton 2005 från 8,4 ton år 1990.

Sveriges fjärde nationalrapport lämnades till Klimat-konventionen under 2006. Rapporten innebär bland annat en omfattande granskning och sammanställning av svenska utsläppsdata. Syftet med rapporten är att beskriva den historiska utsläppsutvecklingen i landet och ge en framtidsprognos för utsläppen av de växt-husgaser som ingår i Kyotoprotokollet*.

25

Not. Siffrorna är inte normalårskorrigerade. 20

15 10 5

Utsläppen av växthusgaser utvecklas olika i olika sektorer. Trans-portsektorn fortsätter att öka sina utsläpp medan utsläppen minskar från energianvändningen i bostäder och lokaler samt från avfallssektorn.

miljoner ton

figur 1.4 Utsläpp av växthusgaser i Sverige från olika

sektorer 1990–2005 2002 källa: naturvårdsverket 2000 1998 1996 1992 1990 1994 2004 2005

el- och värmeproduktion inkl raffinaderier

industrins energiförbränning energianvändning i bostäder och service transporter

industriprocesser jordbruk avfall

20

frisk luft

Luften skall vara så ren att människors hälsa

samt djur, växter och kulturvärden inte skadas.

Når vi miljökvalitetsmålet?

Bedömningen från 2006 att det blir mycket svårt att nå miljökvalitetsmålet Frisk luft kvarstår. Planerade och beslutade åtgärder i Europa som hel-het kan dock på längre sikt förväntas ha en positiv effekt på miljömålet.

Luftföroreningar skadar hälsan, naturen, material och kulturföremål. Exponering för luftföroreningar mätt som partiklar och kvävedioxid, uppskattas totalt medföra över 5 000 förtida dödsfall per år i Sverige. Utsläpp av ozonbildande ämnen i Europa gör att halterna av marknära ozon kommer att överstiga de nivåer som regeringen har angett som mål inom en generation. Det innebär att marknära ozon även år 2020 kommer att ge upphov till skador på skog och jordbruksgrödor. Därtill kommer hälsoeffekterna av ozon i form av sjukdom och förtida död.

Den tidigare trenden mot förbättrad luftkvalitet i svenska tätorter har avstannat. Dock förväntas fattade beslut ge förbättringar framöver. Trenden för miljömålet bedöms därför som positiv. I EU:s tematiska strategi för luftföroreningar redovisas påverkan på miljö och hälsa år 2020.

Prognoserna innebär att det blir mycket svårt att nå miljömålet som helhet inom utsatt tid. Ambitionsnivån på åtgärderna måste höjas både i Sverige och inom EU.

Når vi delmålen?

svaveldioxid

delmål _{1, 2005}

Halten 5 mikrogram/m3_{för svaveldioxid som}

årsmedel-värde skall vara uppnådd i samtliga kommuner år 2005.

Hela landet klarar idag delmålet för svaveldioxid. I kuststäder med stor påverkan från sjöfart är dock marginalen liten.

m i l j ö k v a l i t e t s m å l t v å

Frisk luft

Luftkvaliteten i svenska städer har inte förbättrats under 2000-talet. Endast halterna av bensen har minskat. För de övriga ämnena är trenden otydlig.

befolkningsviktat index

figur _{2.1 Trend för luftkvalitet i svenska tätorter under}

vinterhalvåret 1999/2000–2005/2006

källa: svensk miljöövervakning

1999/00 2000/01 2001/02 2002/03 2003/04 2004/05 2005/06 NO2 SO2 bensen Not. Indexet är en sammanvägning av halterna i ca 30 kommuner. Halter vid 1999/2000 NO2 17,7 μg/m3, SO2 2,4 μg/m3, bensen 2,1 μg/m3 och PM10 17,1 μg/m3.

21

frisk luft

kvävedioxid

delmål _{2, 2010}

Halterna 60 mikrogram/m3_{som timmedelvärde och}

20 mikrogram/m3_{som årsmedelvärde för kvävedioxid skall}

i huvudsak underskridas år 2010. Timmedelvärdet får över-skridas högst 175 timmar per år.

Delmålet är möjligt att nå förutsatt att ytterligare åtgärder vidtas. Alltför höga halter av kvävedioxid är fortfarande ett problem i tätorter över hela landet. Både timmedelvärdet och årsmedelvärdet överskrids i många kommuner. Sedan 2000-talets början minskar inte längre kvävedioxidhalterna i Sverige. Trenden är osäker. Om den svaga ökning som kan anas fortsätter kan det bli svårt att nå delmålet i tid.

Kvävedioxid förekommer i tätortsluften tillsam-mans med andra föroreningar och är då en markör för luftföroreningar, särskilt från trafiken. Till exempel har barns hälsa förbättrats när luften blivit mindre förorenad och halterna av kvävedioxid minskat.

Miljökvalitetsnormerna för kvävedioxid är ett viktigt verktyg för att nå delmålet. Miljökvalitets-normerna kommer ur EU:s direktiv för luftkvalitet.

marknära ozon

delmål _{3, 2010}

Halten marknära ozon skall inte överskrida 120 mikro-gram/m3_{som åtta timmars medelvärde år 2010.}

Halterna av marknära ozon är en av de faktorer som gör det svårt att nå miljökvalitetsmålet Frisk luft. Delmålet överskrids i hela Sverige, främst på lands-bygden men även i några städer. Trenden mot del-målet är dock positiv.

Ozon ger irritation i luftvägarna, försämrar lung-funktionen samt bidrar till ökad dödlighet. Expo-nering för ozon, vid de ozonhalter som förekommer idag, beräknas kunna medföra fler än 2 000 förtida dödsfall per år i hela landet. Marknära ozon orsakar också kostsamma skador på gröda och skog.

Ozon och ozonbildande ämnen kan färdas långa sträckor och förs därför till Sverige med vindar från kontinentens mer tätbefolkade områden. Det

inter-Kartan visar årsmedelvärdet för kvävedioxid i regional bakgrund beräknat över hela landet. Punkterna visar halterna i luften i urban bakgrund i ett antal tätorter. Delmålet om 20 μg/m3 överskrids i tätorter över hela landet.

figur 2.2 Kvävedioxid i luften 2005 (årsmedelvärden)

källa: svensk miljöövervakning

0–10 10–15 15–20 20–25 25–100 tätorter hela landet 0–1 1–2 2–3 3–4 4–5 5–6 6–7 >7

Kvävedioxid i urban och regional bakgrund (μg/m3) 60 20 100 120 40 80

Lokala källor som vägtrafik och arbetsmaskiner leder till att det timmedelvärde som anges i delmålet för kvävedioxid överskrids i flera svenska städer.

μg/m3

figur 2.3 Kvävedioxid i tätorter 2005 (timmedelvärde)

Göteborg

källa: svensk miljöövervakning

delmål 2010 Sundsvall Helsingborg Malmö Stockholm Lund Västerås _Göteborg StockholmMölndal

22

frisk luft

nationella arbetet för att minska utsläppen av kväve-oxider och flyktiga organiska ämnen som bildar ozon, är därför av största vikt för att nå delmålet.

flyktiga organiska ämnen

delmål _{4, 2010}

År 2010 skall utsläppen av flyktiga organiska ämnen (VOC) i Sverige, exklusive metan, ha minskat till 241 000 ton.

Utsläppen av flyktiga organiska ämnen, VOC, har minskat i Sverige och var år 2005 198 000 ton. Beräkningarna av VOC-utsläppen har reviderats och tidigare redovisade data från 1990 och framåt har upp-daterats. Nya mätningar av utsläpp från olika verksam-heter har medfört säkrare bedömningar av de svenska utsläppen och enligt de nya beräkningarna är utsläppen betydligt lägre än förut. Orsaken är främst att vedeld-ning nu inte anses ge så stora utsläpp som tidigare antagits. Andelen utsläpp som beror på dålig eldning uppskattas vara lägre än i den tidigare bedömningen.

Den största utsläppskällan är i stället användning av lösningsmedel och kemiska produkter. Även väg-transporter och snöskotrar ger betydande utsläpp. För snöskotrar och andra små arbetsmaskiner finns en stor potential att minska utsläppen. Utsläppen från vägtrafiksektorn har minskat avsevärt.

Även om utsläppsmålet klaras är det fortsatt ange-läget med minskningar av VOC-utsläppen eftersom de bidrar till bildning av marknära ozon. Det är idag svårt att nå delmålet för ozon (se delmål 3).

partiklar

delmål _{5, 2010}

Halterna 35 mikrogram/m3_{som dygnsmedelvärde och}

20 mikrogram/m3_{som årsmedelvärde för partiklar (PM}

10)

skall underskridas år 2010. Dygnsmedelvärdet får överskridas högst 37 dygn per år. Halterna 20 mikrogram/m3_som

dygns-medelvärde och 12 mikrogram/m3_{som årsmedelvärde för}

partiklar (PM2,5) skall underskridas år 2010. Dygnsmedelvärdet

får överskridas högst 37 dygn per år.

Delmålet för partiklar är mycket svårt att uppnå. Inandningsbara partiklar bedöms vara den luftförore-ning som ger upphov till de största hälsoproblemen i svenska tätorter. Utöver hälsoeffekterna bidrar partik-lar dessutom till nedsmutsning av byggnader och kul-turföremål. Därför är det viktigt att åtgärder sätts in för att minska föroreningarna samt att halterna kontinuer-ligt mäts för att följa upp effekten av insatta åtgärder.

PM₁₀*är en bra indikator för partiklar från vägslitage och uppvirvling av damm, medan den mindre parti-kelstorleken PM_2,5*är något bättre som indikator för avgaspartiklar.

Data för PM_2,5finns endast för ett fåtal platser och visar att delmålet överskrids i storstädernas gatumiljö. Det är angeläget att PM_2,5mäts på fler platser. Prog-noser för år 2020 anger att livslängden förkortas med cirka två månader till följd av exponering för PM_2,5. Bidraget från långdistanstransport av luftföroreningar är stort.

Delmålet för PM10kommer inte att kunna nås

utan ytterligare åtgärder. I flera svenska städer, såväl

Internationellt samarbete krävs för att klara miljö-kvalitetsmålet Frisk luft eftersom många förore-ningar färdas lång väg och över landsgränser.

Inom EU finns flera direktiv som anger maximala halter av olika föroreningar i syfte att värna miljön och människors hälsa. Dessutom finns bindande krav på högsta tillåtna utsläpp för flera viktiga ämnen. Gemensamma EU-regler för fordon är ytterligare ett exempel på åtgärder för att minska utsläppen.

Under 2007 kommer EU att anta ett nytt direktiv för luftkvalitet. En förutsättning för att förbättra luftföroreningssituationen i Sverige är att de kom-mande kraven på utsläppsminskningar, internatio-nellt och inom EU, blir tillräckligt långtgående. Det är även viktigt att krav ställs på minskade utsläpp av partiklar.

långväga lufttransporter av föroreningar kräver samarbete

23

frisk luft

i norra som södra Sverige, överskrids eller nästan över-skrids delmålet i luften i urban bakgrund. Den vikti-gaste orsaken till överskridande av delmålet för PM₁₀ är, förutom långdistanstransport, uppvirvling av väg-damm samt användningen av dubbdäck som genom slitage av vägbanan orsakar utsläpp av partiklar.

bens[a]pyren

delmål _{6, 2015}

Halten 0,3 nanogram/m3_{som årsmedelvärde för}

bens[a]pyren skall i huvudsak underskridas år 2015.

Modelleringar och mätningar visar att delmålet blir svårt att klara till år 2015 i tätorter med omfattande vedeldning och ogynnsam meteorologi. På grund av få mätningar och mätningar under olika tidsperioder är det svårt att följa upp delmålet.

Jämfört med tidigare är halterna av bens[a]pyren nu låga. Bens[a]pyren är cancerframkallande och beräknas ge upphov till ett till fem svenska lung-cancerfall årligen. Trafik har varit en viktig

utsläpps-källa men idag är utsläpp från småskalig vedeldning ett större problem.

En miljökvalitetsnorm för bens[a]pyren ska fast-slås under 2007. Nu beslutade åtgärder för att minska utsläppen från småskalig vedeldning är otillräckliga för att nå delmålet. 60 20 100 40 80

Delmålets dygnsmedelvärde för partiklar (PM10) överskrids i

gatu-miljön i många svenska städer. Slitage orsakat av dubbdäck är en viktig orsak till de höga halterna av partiklar.

μg/m3

figur 2.4 Partiklar PM10 i tätortsluften 2005

(dygnsmedel-värde i gatumiljö)

källa: svensk miljöövervakning

delmål 2010

Uppsala

Stockholm Göteborg Landskrona Sollentuna Borlänge

Årsmedelvärde av partiklar (PM10)

i regional bakgrund. De relativt höga halterna i södra Sverige beror på internationell påverkan i form av långväga lufttransport från övriga Europa.

figur 2.5 Partiklar PM10 i luften 2005 (årsmedelvärde)

källa: svensk miljöövervakning

PM10 μg/m3 <5 5–10 10–15 >15

luftföroreningar mäts på olika platser

Regional bakgrund: Mätningar på landsbygd eller lik-nande på långt avstånd från kända källor som trafik och industri. Dessa mätningar ger en generell bild av luftkvaliteten i hela regionen. Långväga lufttransport av föroreningar spelar ofta en betydande roll.

Urban bakgrund: Mätningar i parker eller liknande på visst avstånd från kända källor som vägtrafik. Föro-reningshalten i urban bakgrund ger en generell bild av luftkvaliteten i tätorter och belyser människors exponering för föroreningar. I gatumiljön är förore-ningshalterna ofta dubbelt så höga.