VÄLKOMMEN TILL OK ENEN

OK ENEN

Ungdomskommittén

VÄLKOMMEN TILL OK ENEN

Version 1, 2021

1

Innehåll

1. INLEDNING ... 2

VÄRLDENS ROLIGASTE IDROTT! ... 3

OLIKA TYPER AV ORIENTERING ... 4

SKOGEN ÄR VÅR ”ARENA” ... 4

2. DU & KLUBBEN ... 5

INFORMATION & KOMMUNIKATION ... 5

DU ÄR OCKSÅ FUNKTIONÄR... 5

3. TRÄNING ... 7

VI TRÄNAR FÖR TÄVLING ... 7

ORIENTERINGENS SVÅRIGHETSGRADER ... 8

VARFÖR SKALL DU TRÄNA? ... 10

TRÄNINGSGRUPPER ... 10

ORDNINGSREGLER VID TRÄNING ... 11

NÄR OCH VAR TRÄNAR VI? ... 12

SKUGGA DITT BARN PÅ TRÄNING/TÄVLING ... 13

4. TÄVLING ... 15

VAD ÄR TÄVLING? ... 15

VILKA TÄVLINGAR DELTAR VI I? ... 16

KLASSER PÅ NATIONELLA TÄVLINGAR ... 17

VILKA TÄVLINGAR ÅKER VI TILL? ... 17

VAD HÄNDER INNAN TÄVLINGEN? ... 18

VAD HÄNDER INNAN START? ... 18

FRÅN START TILL MÅL ... 19

EFTER MÅLGÅNG OCH UTSTÄMPLING ... 21

VAD HÄNDER HEMMA? ... 22

5. UTRUSTNING ... 23

KLUBBKLÄDER ... 23

KLÄDSEL VID ORIENTERING ... 23

ORIENTERINGSUTRUSTNING ... 24

ORDLISTA... 26

2

1. INLEDNING

MÅLGRUPP

Detta häfte riktar sig till Dig som

är nyfiken på orientering som idrott för barn skall gå eller precis har nybörjarkurs i orientering

OM INNEHÅLLET

I första avsnittet (INLEDNING) beskriver vi allmänt vad som skiljer orientering från andra idrotter samt orienteringens olika grenar.

I andra avsnittet (Du & Klubben) beskriver vi kortfattat hur information och kommunikation sker i klubben. Vi beskriver också vilka åtaganden du har som medlem.

I tredje avsnittet (TRÄNING) beskriver vi översiktligt vad, hur och när vi tränar.

I fjärde avsnittet (TÄVLING – DET VI TRÄNAR FÖR) beskriver vi varför tävlingarna är viktiga, och hur du kan

”tävla utan att tävla”. Avsnittet beskriver i kronologisk ordning ungefär hur en tävlingsdag ser ut, och vad som händer på tävlingsplatsen och på din bana.

I femte avsnittet (UTRUSTNING) beskriver vi hur du skall vara klädd vid träning samt vilken utrustning i övrigt som du måste eller bör ha.

SYNPUNKTER PÅ INNEHÅLLET

Synpunkter och förslag till förtydliganden/förbättringar mottages tacksamt. Maila till ungdom@okenen.se.

Omslagsbild: Mats Thorburn/OK Enen

3

VÄRLDENS ROLIGASTE IDROTT!

Varmt välkommen till världens roligaste idrott. Orienteringen kommer att ge dig intensiva

naturupplevelser, god kondition och förhoppningsvis en härlig kamratskap. Genom bl a HittaUt har orienteringen fått ett enormt uppsving. Många är tack vare HittaUt orienterare utan att ens reflektera över det.

Orienteringsidrotten är unik genom att alla åldrar och ambitioner möts. Vi tränar tillsammans och vi tävlar tillsammans. Barn kan träna samtidigt som sina föräldrar. Det enda som skiljer är den

personliga ambitionen och de banor/svårighetsgrader du väljer. På tävlingar kommer du att möta 4- åringar på Miniknatbanor liksom 80+ på svåra banor. Du kommer att möta motionärer och världselit.

Orienteringen är en totalupplevelse.

OK Enen är en aktiv spelare i kommunen. Idag har klubben en starkt växande barn- och

ungdomsverksamhet. Vi satsar också hårt på att genomföra nybörjarkurser, som är det tveklöst bästa sättet att snabbt komma in i idrotten. Under de kommande åren kommer vi också att satsa på bredd Klubben förser skolorna med skolgårdskartor, närområdeskartor och orienteringsutrustning.

Idrottslärarna erbjuds också fortbildning i ämnet. Utöver detta arrangerar OK Enen HittaUt i Enköping med kransorter.

OK Enen arrangerar också två nationella tävlingar i orientering, Enenracet och Oktoberracet, båda med nästan tusen deltagare. Därtill arrangerar klubben också Midsommarlunken i Gånsta samt medverkar i Trädgårdsdagen och flertalet andra sammanhang.

En av våra duktiga ungdomar. (Bild: Patrik Lander)

4

OLIKA TYPER AV ORIENTERING

Orienteringssporten består av fyra olika grenar, nämligen Orienteringslöpning (OL), Mountainbikeorientering (MtbO), Skidorientering (SkiO) och Precisionsorientering (PreO). I OK Enen sysslar vi för närvarande endast med Orienteringslöpning.

Orienteringslöpningen (OL) har tre discipliner; Medeldistans, Långdistans och Sprint. Medel- och

långdistansen genomförs i skogsterräng medan sprintdisciplinen oftast genomförs i tätortsmiljö. Det finns både individuella och stafetter i varje disciplin. Medeldistansen är den vanligaste. I medel- och långdistans finns också nattorienteringar.

SKOGEN ÄR VÅR ”ARENA”

Vi har inga konstgräsplaner utan bara stigar, blåbärsris, kärr och höjder. Eftersom orientering skall pröva förmågan att läsa och förstå vad kartan visar, tränar vi inte gärna på samma plats flera gånger.

Tävlingarna ligger ofta en bit bort – i bra orienteringsterräng. På tävlingarna byggs en arena upp i skogen med sekretariat, servering, duschar mm. Dagen efter tävlingen är skogen helt tom igen.

Det här innebär att du måste vara beredda att ta er till andra platser än Gånsta.

Vår ”arena” är skogen. Här ser vi upploppssträckan och målet på en orienteringstävling. I tälten finns sekretariat, servering mm. Längre bort finns utomhusduschar och parkering. (Bild: Torsås OK)

5

2. DU & KLUBBEN

INFORMATION & KOMMUNIKATION

Över tiden pågår i klubben arbeten med revidering av kartor, ekonomi, planläggning av tävlingar och arrangemang – och sist men inte minst våra träningar. En fungerande kommunikation är A och O för att sprida kunskap och information om detta.

Klubbens huvudsakliga vägar för spridning av information är

Hemsidans nyhetsflöde och kalender. Hemsidesflikarna har fördjupad och mer statisk information.

Årsmötet, som genomförs i början av mars.

Sociala medier. På facebook speglas hemsidans nyhetsflöde.

Epost och sms-grupper används för mer riktad information.

Anslagstavlan utanför Gånstagården används huvudsakligen som ”väckarklocka” och propaganda.

Utöver ovanstående genomförs vid behov medlemsmöten. I slutet av januari genomförs också en

planeringsdag där alla medlemmar är välkomna. Agendan varierar något men i huvudsak diskuteras idéer och förslag om utveckling och förbättring.

KLUBBENS EPOSTADRESSER

info@okenen.se – avsedd för kommunikation i stort till/från klubben.

ungdom@okenen.se – avsedd för ungdomskommitténs information om träningar, läger mm.

kartor@okenen.se – avsedd för kartfrågor till/från kartkommittén.

DU ÄR OCKSÅ FUNKTIONÄR

Som i all annan föreningsverksamhet är det medlemmarna som planerar och genomför vår verksamhet. OK Enen har en stabil ekonomi. Därför behöver vi inte sälja bingolotter, rabatthäften eller samla tomburkar för att ha råd med våra aktiviteter.

Däremot har vi ett stort behov av din hjälp för att genomföra träningar, tävlingar mm. Utöver tävlingarna arrangerar vi eller deltar i några mindre arrangemang, t ex Midsommarlunken och Trädgårdsdagen.

FUNKTIONÄR VID VÅRA ARRANGEMANG

Till våra nationella tävlingar Enenracet och Oktoberracet behöver vi en rad funktionärer. Varje funktion leds av en erfaren funktionsansvarig. I god tid innan tävling får du ange vilket av nedan angivna områden du helst vill jobba med – så pusslar klubben ihop en bra bemanning. Fråga gärna tränarna om vad uppgifterna innebär.

6

Funktionär vid start och mål Sekretariat, direktanmälan, IT-stöd Miniknat och barnpassning

Marketenteri/servering Parkeringsvakt

Utsättning/intagning av kontroller Duschar/varmvatten

El-/strömförsörjning

GÅNSTAGÅRDEN

Gånstagården städas en gång per vecka genom medlemmarnas försorg. Skötseln av Gånstagården samordnas av Stuggruppen.

Städansvarslista fastställs halvårsvis och publiceras på hemsidan, på anslagstavlan utanför Gånstagården samt i mail till berörda. Kan du inte aktuell tid – kom överens med någon annan som kan ta ditt pass. Du har fortfarande ansvaret för aktuell vecka – på så sätt slipper vi en onödig administrativ börda.

Städinstruktion finns i Gånstagården och på hemsidan.

Sekretariat vid distriktsmästerskap i sprintorientering. I bakgrunden syns marketenteriet med mat- och fikaförsäljning. Det är roligt att vara funktionär! (Bild: Patrik Lander)

7

3. TRÄNING

VI TRÄNAR FÖR TÄVLING

Orienteringen är primärt en idrott för oss i klubben. Träningen baseras på detta även om färdigheterna givetvis kan användas i friluftsliv mm.

De förmågor orienteraren behöver behärska är kortfattat:

Orienteringsteknisk förmåga – att kunna läsa och förstå kartan samt göra kloka vägval.

Fysisk förmåga – att orka förflytta dig i högt tempo i svår terräng under lång tid, utan skador.

Mental förmåga – att kunna fokusera, hantera med- och motgång.

Tyngdpunkten i träningen ligger på orienteringstekniken, då den är svårast att träna själv. Däremot finns alltid de övriga faktorerna med på träningen, direkt eller indirekt.

Ett träningspass skall alltid bidra till att utveckla deltagaren. Om träningspasset inte syftar till att barnet får bättre förutsättningar att klara en ”riktig” bana är det bortkastat. Barnet skall själv känna utvecklingen och förbättringen. Träningen har därför ett tydligt tävlingsfokus.

8

ORIENTERINGENS SVÅRIGHETSGRADER

Orienteringstekniken delas in i svårighetsgrader som är kopplade till åldersklasser resp öppna klasser på tävlingar. De anges oftast med färger. Orienteringstekniken i sig är indelad i kartläsningsförmåga och vägvalsförmåga. Vi skall alltså bli bättre på att läsa och översätta kartan samt att kunna göra kloka vägval baserat på vår förmåga att läsa kartan.

GRÖN SVÅRIGHETSGRAD (INSKOLNING)

Grön svårighetsgrad omfattar orientering längs tydliga s k ledstänger där kontrollerna sitter på ledstången, exempelvis stigen, diket, kraftledningen eller stenmuren.

Vi tränar inte grön svårighetsgrad annat än under nybörjarkursen. Yngre nybörjare som skall delta på tävlingar väljer den öppna klassen Inskolning till dess man är trygg att välja Mycket lätt klass eller HD10.

VIT SVÅRIGHETSGRAD (MYCKET LÄTT)

Vit svårighetsgrad omfattar, precis som grön, orientering längs ledstänger. Kontrollerna kan dock sitta bredvid stigen, vilket innebär att löparen måste lyfta blicken och spana av omgivningen mer än på grön nivå.

Vissa ledstänger är inte heller lika tydliga som på grön nivå. Här skall du också kunna avgöra vilken som är den snabbaste vägen till kontrollen – vi börjar med vägval. Här börjar vi också i sin enklaste form att planera sträckan till nästa kontroll med stöd av attackpunkt och hållpunkter längs vägen. Alla orienteringstekniska problem löses med ledstången som bas.

GUL SVÅRIGHETSGRAD (LÄTT)

Gul svårighetsgrad omfattar huvudsakligen ledstångsorientering. Här skall du dock också lära dig att använda kompassen för att ta genvägar genom skog i stället för att springa runt, och för att ta ut riktningen till

kontroller som ligger utom synhåll från ledstången. Du skall också lära dig att orientera efter kartans höjdkurvor. På gul nivå skall du dock bara kunna orientera efter tydliga höjdskillnader, t ex hitta kontroller placerade på högsta punkten eller lägsta punkten. På gul nivå skall du också lära dig göra vägval baserat på löpbarheten i terrängen. En kortare väg behöver inte alltid vara den snabbaste. Sträckplaneringen mellan kontroller med attackpunkt och hållpunkter blir viktigare här, då du inte alltid ser kontrollen direkt.

ORANGE SVÅRIGHETSGRAD (MEDELSVÅR)

Orange svårighetsgrad är den första svårighetsgrad där större delen av orienteringen sker utanför ledstängerna d v s där du springer i terrängen. Här lär vi oss att orientera efter mindre tydliga detaljer i

kurvbilden ofta med stöd av kompass. Här utvecklar vi förmågan att sträckplanera d v s att kunna hitta bra och så lättorienterade stråk som möjligt fram till kontrollen. Till stöd för detta använder vi attackpunkter och hållpunkter för att underlätta kartläsningen.

VIOLETT, BLÅ OCH SVART SVÅRIGHETSGRAD (SVÅR)

Violett, blå och svart svårighetsgrad baserar sig i stort sett på förmågorna i orange svårighetsgrad. Banorna är dock längre, terrängen mer svårlöpt. Kontrollerna kan sitta på mindre tydliga terrängföremål som kräver

9

noggrann orientering ända fram innan skärmen upptäcks. Violett är den lättare av de tre, och svart den svåraste.

Du kan läsa mer om svårighetsgraderna på hemsidan och på Svenska Orienteringsförbundets hemsida (www.svenskorientering.se). De beskrivs också i läroboken Full Koll 1 som du får under nybörjarkursen.

10

VARFÖR SKALL DU TRÄNA?

Orienteringen är en sport som kräver stor koncentration – från början och ända in i mål. De duktiga orienterarna kan läsa kartan medan de springer. De läser kartan så ofta som var 10-20:e sekund, beroende på hur svårorienterat det är.

Orientering på rätt svårighetsnivå är inte svårt. Ändå blir det fel ibland, även för rutinerade orienterare. Här är de vanligaste orsakerna:

Man har inte förstått vad kartan visar – man kan inte karttecknen/-färgerna.

Man slarvar med att läsa kartan – och springer för långt eller väljer fel väg.

Man följer framförvarande löpare och orienterar inte själv.

Man springer för fort och hinner inte se vilka terrängföremål man passerar på vägen.

Man är trött och orkar inte tänka klart – då blir det nästan alltid fel.

TRÄNINGSGRUPPER

När du gått nybörjarkursen tränar du i någon av de träningsgrupper vi har. Så här ser klubbens träningsgrupper ut under 2020-21:

Vit träningsgrupp (barn 8-10 år). Gruppen tränar på vit (mycket lätt) svårighetsgrad och förbereds för att delta på tävlingar i öppen klass Mycket lätt eller i åldersklass HD10. Träningen samordnas av gruppens tränare.

Gul träningsgrupp (barn 11-12 år). Gruppen tränar på gul (lätt) svårighetsgrad och förbereds för att delta på tävlingar i öppen klass Lätt eller i åldersklass HD12. Träningen samordnas av gruppens tränare.

Orangeviolett träningsgrupp (ungdomar 13-16 år samt juniorer 17-20 år). Gruppen tränar på orange och violett svårighetsgrad (medelsvår resp svår) svårighetsgrad och förbereds för att delta på tävlingar i öppna klasser Medelsvår resp Svår samt i ålderklass HD14 resp HD16. Träningen samordnas av gruppens tränare.

Vuxengrupp (vuxna som gått vuxennybörjarkurs). Gruppen tränar på orange (medelsvår)

svårighetsgrad, till stor del tillsammans med orangeviolett grupp. Gruppen förbereds för att delta på tävlingar i öppna klasser Lätt, Medelsvår och Svår. Träningen samordnas av gruppens tränare.

Blå-Svart träningsgrupp (alla åldrar fr o m ca 17 år och med viss orienteringsrutin). Gruppen tränar tisdagar och torsdagar 1830-2000 på olika nivåer med samling i Gånsta. Ibland genomförs också spontana träningar på helgerna, vanligast söndagar. Vi delar ibland upp oss i olika grupper utifrån nivå, behov och mål. Vintertid är huvudfokus löpträning med intervall/styrke/löpteknik på tisdagar och distans/nattorientering/långdistans på torsdagar. Under den ljusa årstiden överväger träning med karta. Efter träningen samlas gruppen oftast och snackar vidare i bastun. En Messenger-grupp används för information och diskussion om tider, träning, målsättningar mm.

11

VI KOMMER I UTSATT TID – OMBYTTA OCH KLARA.

VI LYSSNAR PÅ LEDARNA OCH GÖR SOM DE SÄGER.

VI FRÅGAR OM VI ÄR OSÄKRA PÅ NÅGOT.

VI RESPEKTERAR ALLA.

VI HJÄLPER OCH TAR HAND OM VARANDRA.

Orientering är en individuell idrott och du avgör själv hur mycket du vill träna. Tänk dock på att ha din ambition med träningen klar. På torsdagarnas teknikträning lär du dig nya moment och på tisdagsträningarna tillämpar du det du lärt dig. Läs mer på nästa sida.

ORDNINGSREGLER VID TRÄNING

För att alla skall få ut mesta möjliga av träningspasset följer vi ett par grundläggande ordningsregler.

Nedanstående fem punkter gäller alla – alltid.

Genomgång inför ett övningsmoment i vit träningsgrupp. Full uppmärksamhet- annars missar vi någon viktig detalj. (Bild: Patrik Lander)

12

NÄR OCH VAR TRÄNAR VI?

ALLMÄNT

Träning sker i allmänhet på tisdagar och torsdagar. Torsdagarna är den stora gemensamma träningsdagen.

Barn och ungdomar tränar orienteringsteknik och vuxna genomför OL-träning, d v s springer banor i önskad svårighetsgrad. Platsen är dock gemensam för att skapa förutsättning för barn och föräldrar att träna samtidigt och på samma plats.

Tider och platser meddelas i sms-/messengergrupper för resp träningsgrupp. PM för träningen läggs oftast ut på hemsidan ca en vecka innan aktiviteten.

DEN LJUSA ÅRSTIDEN

BARN/UNGDOMAR VUXNA Anm

TISDAGAR Fysträning¹ kl 1830-2000

Löpning med karta² Kl 1830-2000 TORSDAGAR Orienteringsteknik

kl 1800-2000

OL-träning (klubbgemensam) start mellan 1800-1830

Gemensam plats

DEN MÖRKA ÅRSTIDEN

BARN/UNGDOMAR VUXNA Anm

TISDAGAR Fysträning¹ kl 1830-2000

Löpning med karta² kl 1830-2000 TORSDAGAR Fysträning¹ alt teori

orienteringsteknik

Löpning med karta² kl 1830-2000

Gemensam plats

1 Endast för 12-16-åringar

2 Se vidare under ”Träningsgrupper” ovan.

13

SKUGGA DITT BARN PÅ TRÄNING/TÄVLING

Till skillnad från andra idrotter där man lämnar barnet och sedan hämtar det efter träningen måste du under det första året vara aktiv i ditt barns utveckling.

Både på tävling och vid träning skall barnet orientera enskilt. Det är dock omöjligt för en tränare att följa alla barn på ett träningspass. Så länge barnet inte känner sig helt trygg i skogen och ännu inte helt litar på sin förmåga måste han/hon ha ditt stöd som ”skugga”.

ALLMÄNT OM ATT SKUGGA SITT BARN

Gå eller spring 10-20 meter bakom (beroende på terräng) och låt barnet orientera. Barnet skall veta (se) att du följer efter men inte ta din aktiva hjälp med kartläsningen. Följ med på din ”skuggkarta”. Bryt bara om det blir fullständigt fel.

De första gångerna kan du dock gå/springa jämsides. Då kan ni diskutera vägvalsproblem, kartläsning mm.

Så snart som möjligt skall dock barnet orientera själv med dig som ”skugga”.

Diskutera med barnet om när det är dags att börja springa själv. Om du efter två-tre tävlingar/träningar inte behövt ”ingripa” i barnets orientering utan kunnat hålla dig bakom, är det dags att släppa barnet.

När barnet skall springa själv första gången kan ni utan problem välja den lättaste banan. Syftet är då att lära sig/våga springa själv – inte att prestera i aktuell åldersklass.

NÅGRA SKUGGNINGSTIPS

1. Låt barnet springa före och läsa kartan, annars är risken stor att Du tar över orienteringen. De första gångerna bör ni dock springa tillsammans så att ni kan stanna och diskutera.

2. Påminn barnet om att stanna då och då och läsa in sig på kartan.

3. Innan ni springer till nästa kontroll – ställ kontrollfrågor till barnet:

Är kartan passad?

Var är vi nu på kartan – och vart skall vi?

Hur ser vägen ut, vad kommer vi att passera på vägen?

Kan du peka ut vilken väg skall vi ta?

 För ditt barn förmedlar du som ”skugga” trygghet; någon att fråga om det blivit fel, du kan ställa kontrollfrågor samt bekräfta i medgång och trösta i motgång.

 Till oss tränare förmedlar du intryck som barnet kanske inte kan eller hinner

förklara för oss, vilket ger oss stöd vid den fortsatta träningen.

14

4. Fokusera på orienteringen - ”tiden kommer med tiden”. Intensiv kartläsning under 20-30 minuter är mentalt krävande men nödvändigt. Låt det ta tid i början!

5. Bekräfta framgång – stötta i motgång

BARN MED SÄRSKILDA BEHOV

Vi välkomnar alla barn och ungdomar till orienteringen. Vår verksamhet är inkluderande och fungerar för de allra flesta.

Det är viktigt att alla barn (och vårdnadshavare) kan ges en förståelse för hur vi bedriver våra aktiviteter. Är du nyfiken på orientering – kontakta oss via epost så bokar vi in ett tillfälle då vi i lugn och ro kan gå igenom hur en typisk träning går till och vilka förväntningar vi har på varandra.

Träningsgrupperna är ganska stora och våra tränarresurser är vid varje tillfälle oftast begränsade. Tränarna är nyckeln till barnens utveckling inom vår idrott. Har du barn med särskilda behov måste du därför vara beredd att följa med barnet på träningen – det uppskattar vi att alla gör. Då underlättar du för barnet genom att t ex stötta, förklara, se till att ordningsreglerna följs mm.

Är du redan medlem men har önskemål eller funderingar – prata med tränarna i aktuell grupp. De för över tid en dialog med dig som förälder för att hitta en bra lösning som fungerar för alla.

Skuggning. Du som förälder är jätteviktig vid barnets första banor. I de flesta fall finns extra kartor för skuggan. Här springer skuggan tillsammans för att kunna stanna och diskutera vägval etc. Annars håller man sig 10-20 meter bakom. (Bild: Patrik Lander)

15

4. TÄVLING

VAD ÄR TÄVLING?

De flesta orienterare, oavsett om man vill tävla eller bara få en fin tur i skogen, väljer att åka på tävlingar.

Tävling låter kanske lite läskigt, men är egentligen bara ett arrangemang där vi faktiskt orienterar ”på riktigt”, och där vi kan prova de förmågor vi tränar – orienteringstekniskt, fysiskt och mentalt. Vill man inte tävla betraktar man lämpligen tävlingen som ett kvalificerat träningspass.

Den prestationsångest eller oro man kan känna på andra tävlingar är lätt att hålla i schack i orientering, bl a därför att du springer själv. Du kommer att möta massor av löpare i skogen - alla i olika åldrar och på olika banor. Du kommer garanterat att byta ett par ord med några vid kontrollen. Du kommer att passera barn och äldre, du kommer att bli förbisprungen av landslagslöparen eller världsmästaren.

En normal tävling samlar mellan 500 och 1000 löpare fördelat på ett 30-tal klasser. Ungefär 50% springer åldersklass. Du väljer dock själv om du vill delta i åldersklass eller i öppen klass.

Orientering är som nämnts tidigare en individuell idrott. Därför startar varje löparna i respektive klass individuellt med 1-2 minuters mellanrum. Alla klasser har samma målfålla och redan 15-20 minuter efter första start går de första löparna i mål – de som springer de kortaste och lättaste banorna. Därefter är det en

kontinuerlig ström av löpare som går i mål under 2-3 timmars tid.

Klubben sitter samlat på arenan i skogen (se bild tidigare i häftet). Där väntar man innan start och där pustar man ut efter målgång.

På tävling prövar vi vad vi lärt oss. Här väver vi ihop våra orienteringstekniska,

fysiska och mentala förmågor – även om du springer en öppen motionsklass.

16

VILKA TÄVLINGAR DELTAR VI I?

Inom orienteringen kan du i princip tävla var som helst i landet. Följande tävlingar arrangerar vi eller deltar i.

Nationella tävlingar är sådana som är öppna för alla deltagare i hela landet. De arrangeras av en klubb eller av några klubbar tillsammans. De samlar normalt mellan 500-1000 deltagare. OK Enen arrangerar två nationella tävlingar årligen – Enenracet på våren och Oktoberracet på hösten. Anmälan till nationella tävlingar sker alltid i Eventor.

Distriktsmästerskap är tävlingar som bara är öppna för klubbarna inom aktuellt distrikt – för vår del Uppland (Upplands orienteringsförbund/UOF). Externa kan ofta delta i öppna klasser. Anmälan sker alltid i Eventor.

Klubbmästerskap/klubbtävlingar är i princip bara öppna för medlemmar i OK Enen. Externa kan dock delta utom tävlan. Klubbmästerskapen arrangeras i disciplinerna Sprint, Medeldistans,

Långdistans och Natt. Klubbtävlingarna i övrigt är av mer eller mindre social karaktär – exempelvis OK Enen 3-dagars, Bulken, Vintercupen etc. Anmälan sker normalt i Eventor.

VAR HITTAR JAG INFORMATION OM TÄVLINGARNA?

Nationella och distriktstävlingar måste du söka efter i Eventors tävlingskalender. Klubbtävlingarna utannonseras på vår hemsida, både i kalendern och i nyhetsflödet. Du kan också läsa mer generellt om tävlingarna på hemsidan.

ANMÄLNINGSAVGIFTER

Anmälningsavgifter tas ut för deltagande i nationella och distriktstävlingar. Syftet med anmälningsavgiften är att täcka den arrangerande klubbens kostnader för tävlingen. Inga avgifter tas ut för klubbtävlingar.

Eftersom OK Enen värderar deltagande i tävlingar högt står klubben för del av anmälningsavgiften. Normalt är anmälningsavgiften för barn, ungdomar och juniorer 80 kr och för vuxna 160 kr, men klubbarna har viss frihet att själva fastställa avgiften.

Barns, ungdomars och juniorers anmälningsavgift betalas i sin helhet av klubben.

För vuxna betalar klubben halva anmälningsavgiften. Den andra halvan faktureras den enskilde.

17

KLASSER PÅ NATIONELLA TÄVLINGAR

Öppna klasser: Öppna för alla åldrar, med fri starttid. Här får man springa med skugga, i par eller hur man vill.

Vid anmälan anger man om resultatet får anslås i resultatlista eller om bara Godkänd/Ej godkänd anges.

Åldersklasser: Klasser för de som vill tävla. Löparen tilldelas en starttid. Resultat anslås i resultatlistor.

Nybörjarna bör inte välja åldersklass under första året utan fokusera på att utveckla den orienteringstekniska förmågan och tryggheten i orienteringen.

Klasserna beskrivs utförligt på Svenska Orienteringsförbundets hemsida (www.svenskorientering.se).

VILKA TÄVLINGAR ÅKER VI TILL?

PRIORITERADE TÄVLINGAR

Vi brukar ange 3-4 nationella tävlingar per termin som prioriterade. De flesta ligger inom 10 mils avstånd och är tävlingar där vi har stort förtroende för arrangerande klubb.

En prioriterad tävling innebär att vi lägger extra krut på dessa. Här erbjuder vi samåkning/kolonnkörning till platsen. Du får som nybörjare stöd på plats för att hitta sekretariat, väg till startplats, duschar mm. Vi tar också med lånekompasser och –pinnar. Vi hjälper dig också vid start om du behöver det.

ÖVRIGA TÄVLINGAR

Inom 15 mil finns det tävlingar med OK Enen-deltagare i princip varje helg under barmarksperioden. Det finns många tävlingar att åka på för den som verkligen vill. Oftast pratar medlemmarna ihop sig om vilka tävlingar man åker på men någon samordning i klubbens regi sker inte. Den som önskar kan låna kompasser och SI-pinnar om man meddelar sin tränare i god tid.

Är du på semester eller på resande fot i jobbet kan du alltid passa på att anmäla dig till andra klubbars nationella tävlingar. I resultatlistor kan man se OK Enen-löpare på de mest varierande platser, från Smygehuk till Kiruna.

Klasser för barn och ungdomar. Nybörjaren väljer inledningsvis de öppna klasserna. Där har man fri starttid och får springa med skugga. När barnet är moget kan man välja åldersklass. (Bilder Patrik Lander)

18

VAD HÄNDER INNAN TÄVLINGEN?

ANMÄLAN

Anmälan till tävling sker i Svenska orienteringsförbundets centrala IT-system Eventor (www.eventor.se).

Tränarna i respektive träningsgrupp hjälper dig med anmälan om det behövs. I början av säsongen får du information om alla de tävlingar vi prioriterar – så att du kan föra in dem i din kalender.

En-två veckor innan varje prioriterad tävling får du ett mail eller sms med info om tävlingen. De prioriterade tävlingarna dyker också upp som en nyhet på hemsidan.

Som junior och vuxen (fr om 17 år och uppåt) är praxis inom sporten att man inte anmäler sig till

hemmatävling då man anses kunna ha fördelar. I stället bidrar man genom att vara funktionär och möjliggöra de nationella tävlingarna (se kapitel 2). Barn och ungdomar (-16 år) får delta i hemmatävling. Syftet är här att stimulera deras tävlingsintresse och att få tävla under trygga former på ”hemmaplan”.

AVFÄRD

Till de prioriterade tävlingarna samåker vi från Gånstagården. En tävlingsvägledare (en av oss tränare) beskriver färdväg och samordnar avmarschen. Vi strävar alltid att vara framme på tävlingsplatsen ca 1 timme innan första start. Därför varierar avmarschtiden beroende på starttider och hur långt det är till tävlingen.

I möjligaste mån försöker vi samåka till tävlingar. Många tävlingar ligger på 4-5 mils avstånd eller mer. Vissa träningar genomförs också på annan plats. Normalt betalar medåkande 5 kronor per person och mil till den som kör – lämpligast genom att swisha beloppet.

VAD HÄNDER INNAN START?

När vi kommit fram till Arenan skall vi "orientera oss" på platsen. Det är därför vi ofta är ute i mycket god tid när vi åker till tävling. När vi funnit oss tillrätta är både barn och föräldrar lugnare, och kan fokusera på orienteringen.

När vi är samlade kommer tränarna att låna ut en SI-pinne och vid behov en kompass. Pinnen är din under tävlingen. Kompassen behövs bara som hjälp när vi skall passa kartan.

Om du eller barnet inte är anmält i förväg, börjar vi gå till sekretariatet och direktanmäla er. Där väljer ni klass ni skall springa och registrerar "Din pinne" med rätt namn. Nu finns du i systemet. På vissa tävlingar finns kartorna för öppna klasser uppsatta så att du kan se dem i förväg.

Innan start bör du gå på toaletten. Det är väldigt besvärande att behöva stanna och kissa under själva orienteringen.

Vuxna deltar inte på hemmatävlingar, utan är i stället funktionärer. Barn och

ungdomar får dock delta.

19

FRÅN START TILL MÅL

När Du är klar letar vi upp vägen till start. Starten kan ligga ganska långt från själva arenan, ibland mer än en kilometer. Orsaken till detta är att alla banor skall få rätt längd, och kunna ha ett gemensamt mål vid arenan.

Sträckan till start är utmärkt för uppvärmning. Vägen till start är oftast snitslad med en orangevit snitsel.

Vid Startplatsen letar vi upp vår startfålla. Fållorna är uppmärkta med respektive klass som skall starta där.

Där får vi också vår egen karta. Ofta kan man också få en lös kontrolldefinition som man kan fästa på armen.

När vi tagit kartan läser vi in oss på kartan så att vi vet var vi är. På kartan är startpunkten uppmärkt med en triangel. Startfållan är sällan placerad på exakt amma plats som startpunkten. I så fall är vägen från startfålla till startpunkt snitslad eller på annat sätt tydligt uppmärkt.

Vid startplatsen skall vi också tömma och checka SI-pinnen. Annars ligger det kvar gammal information från andra tävlingar på den. Kontrollenheterna för TÖM och CHECK är av samma typ som de kontrollenheter som finns ute på banans kontroller.

De öppna klasserna har oftast fri starttid. Det innebär att vi kan starta när vi vill efter att vi tagit kartan och läst in oss. I åldersklasserna däremot, har deltagaren en starttid som han/hon måste hålla sig till. Starttider publiceras på Eventor någon dag innan tävlingen.

När vi läst in oss och känner oss mogna startstämplar vi. Det sker i samma typ av kontrollenhet som för kontroller och tömning/checkning. Denna är dock märkt med START. När vi startstämplar registreras starttiden på Din pinne.

Startstämpling. ”SI-pinnen” förs ned i kontrollenheten och starttiden registreras på pinnen. (Bild: Patrik Lander)

20

Vi förflyttar oss nu fram till startpunkten, triangeln på kartan. I verkligheten finns här en kontrollskärm märkt START. Eftersom Du redan startstämplat behöver du inte göra något här, punkten blir bara en fast punkt på kartan som du kan läsa in dig på.

När du känner dig trygg förflyttar vi oss mot första kontrollen. Redan här bör du ha läst in vilken kodsiffra som kontrollen har och hur kontrollen är placerad. Du stannar så ofta du behöver och läser in dig på kartan.

När du kommit till första kontrollen jämför du kontrolldefinitionens kodsiffra med den kodsiffra som står på kontrollenheten vid skärmen. När du är säker på att det är rätt kontroll stämplar du genom att stoppa ner SI- pinne i kontrollenhetens hål. Kontrollenheten blinkar och piper kort vid stämpling. Nu finns utöver starttiden också tiden för första kontrollen och kontrollens ID-siffra på pinnen.

Nu läser vi in oss på vägen till nästa kontroll. Passa kartan mot NORR, ställ dig själv med den passade kartan och den planerade vägen framför dig. Läs in vägen och förflytta dig i det tempo du känner att du klarar av.

Fortsätt till dess du tagit alla kontroller. Den sista kontrollen på banan är oftast placerad mycket nära mål – d v s arenan (där vi samlades innan start). Sträckan in mot mål kallas upplopp eller spurt och är ofta snitslad. På den här sträckan får Du gärna springa och ge Ditt yttersta! Här kan du inte orientera fel, och det är oftast roligt att jämföra spurttiderna efteråt.

Så fort du nått mål målstämplar Du i en kontrollenhet märkt MÅL. Då registreras tiden Du gick i mål. Nu finns all information på Din pinne; starttid, kontrollernas ID-koder och tiden när du stämplat dessa, samt tiden du målstämplade - allt som krävs för att räkna ut Ditt resultat.

Sista kontrollen. Löparna strömmar in mot sista kontrollen. Alla banor har en samma sista kontroll.

Nu återstår bara det 100-200 meter långa upploppet. Här ger vi allt! (Bild: Patrik Lander)

21

Exempel på resultatremsa. Kolumnen sträcktid visar tiden för att nå från en kontroll till nästa, medan kolumnen totaltid visar förlupen tid sedan startstämpling. (Bild: Patrik Lander)

OBS!

Om du av någon anledning måste bryta måste du passera mål och stämpla ut.

Annars tror arrangören att du är kvar på banan och påbörjar eftersök!

EFTER MÅLGÅNG OCH UTSTÄMPLING

Nu skall vi gå till sekretariatet och stämpla ut. Detta sker också i en kontrollenhet. När vi gör det läses all information i pinnen in i datorsystemet. Vi får också en utskrift med vårt resultat.

När du fått Din resultatremsa är det dags att gå till klubbens samlingsplats. Har du sprungit har du svettats mycket och behöver dricka vatten. Ta på dig en tröja eller jacka så att du inte börja frysa.

Passa på att lämna tillbaka SI-pinne och eventuell kompass till ungdomsledaren, om ni inte kommit överens om att långlåna dem.

Efter ett tag är det dags att gå bort till resultattavlorna. Där sätts resultatlistorna upp. Även om det inte är tävling är det spännande att se hur det går för kamraterna, och konkurrenterna från andra klubbar.

22

VAD HÄNDER HEMMA?

Gå igenom banan och diskutera vad som gått bra och vad som gått dåligt. Det är lika viktigt att diskutera varför det gick bra eller dåligt. Det är så man lär sig - och blir bättre.

EXEMPEL PÅ DISKUSSIONSPUNKTER HEMMA

Hur gick det att passa och hålla kartan under loppet?

Hur gick det att byta ledstång?

Orkade du tänka och läsa kartan genom hela loppet?

Vad kändes särskilt bra under loppet?

Vad kändes inte särskilt bra – som vi skall utveckla?

Spara kartorna. Det är inspirerande att titta på dem i efterhand – och de första orienteringsbanorna i sitt liv är ju extra spännande…

Placering och resultat skall inte värderas vid nybörjarorientering!

23

5. UTRUSTNING

KLUBBKLÄDER

Klubbkläder är en viktig del av klubbidentiteten. Varje höst, när de flesta av årets nybörjare bestämt sig om de vill fortsätta eller inte, brukar vi ordna en gemensam beställning av klubbkläder.

För närvarande samarbetar vi med NoName som har tagit fram designen på våra kläder. OK Enen sponsrar profilplaggen, tröja/jacka, med en en liten summa.

Köpet går i stort sett till på följande sätt:

1. Klubben får en länk och ett lösenord till ”vår egen” webshop.

2. Du skapar ett eget konto i webshopen.

3. Klädprovning ordnas i Gånstagården vid 2-3 tillfällen.

4. Efter klädprovning beställer du själv i webshopen. Du faktureras det belopp du skall betala och den sponsrade delen faktureras klubben.

5. Kläderna tillverkas och levereras till klubben.

6. Kläderna hämtas under ordnade former i Gånstagården.

KLÄDSEL VID ORIENTERING

Följande utrustning skall du ha på/med dig vid träning:

Långa byxor, även på sommaren. På överkroppen räcker det med kortärmad tröja. Vid sprintträning/-tävling får korta byxor användas.

Skor med grov sula.

Kompass

SI-pinne, om inte annat meddelats.

Se i övrigt blå ruta nedan.

24 TA MED PÅ NATIONELL TÄVLING

Stolsryggsäck eller annat att sitta på Torra skor

Ombyte

Handduk, utrustning för dusch Varm tröja, jacka, mössa och vantar Regnkläder

Pengar (swish funkar inte alltid i skogen) Mat och dryck om du inte köper på plats Kompass

SI-pinne

Kontrolldefinitionshållare Plastpåsar för blöta kläder

TA MED PÅ TRÄNING/KLUBBTÄVLING

Varm tröja, jacka, mössa och vantar Regnkläder

Termos med varm dryck om det är kallt Vattenflaska

ORIENTERINGSUTRUSTNING

Orientering är en billig sport jämfört med många andra. Följande saker bör du dock snarast möjligt skaffa dig. Vissa saker kan du låna första året, innan du bestämt dig för om du vill fortsätta.

Tumkompass behöver du när du börjat i gul träningsgrupp. Kompass kan du ofta köpa vid sportförsäljning på tävlingar eller beställa direkt från Letro Sport. En bra tumkompass kostar 400-500 kronor

.

SI-pinne

används även vid träning, bl a för att kunna analysera sträcktider. SI-pinne beställs från www.sportident.se.

3 För högerhänta skall tumkompassen sitta på vänster hand, och tvärtom.

4 SI = Sportident

Exempel på metalldobbsko, tumkompass och SI-pinne. Detta bör du skaffa dig så snart som möjligt.

(Bilder från internet)

25

Orienteringsskor med metalldobbar bör du ha fr o m gul träningsgrupp Dessa kan du prova och köpa vid sportförsäljning vid tävlingar - eller köpa direkt via Letro Sport.

Skoväska är bra för de smutsiga skorna. Ofta har de också ficka där du kan förvara kompass och SI-pinne.

Stolryggsäck med regnskydd är bra att ha vid arenan. När du gått i mål är det skönt att kunna sitta ned och ha torra kläder mm gripbart.

Från och med orange svårighetsgrad förväntar vi oss att du har egen kompass och SI-pinne. Du bör

också regelmässigt använda metalldobbskor vid både träning och tävling.

26

ORDLISTA

Du kommer att stöta på en mängd uttryck och begrepp som kanske låter som rena grekiskan. Här är några som är bra att känna till.

Ord Betydelse Anm.

Arena Se TC.

Attackpunkt En tydlig och lätthittad punkt varifrån man finorienterar in mot kontrollen.

Bom Att missa kontrollen och få ta om.

Direktanmälan Anmälan till tävling som sker på tävlingsplatsen. Bör om möjligt undvikas.

Eventor Svenska orienteringsförbundets centrala IT-system där du anmäler dig till tävlingar mm.

www.eventor.se

Finorientering Ett orienteringssätt där terrängen är detaljerad och svårläst och där större noggrannhet krävs.

Föranmälan Anmälan till tävling i förväg, via Eventor.

Förenkling En metod att göra kartläsningen lättare, genom att bara fokusera på stora/tydliga terrängpartier t ex höjder, sänkor, större kärr eller öppna ytor.

Förlängning En metod för att underlätta kontrolltagning genom att först sikta mot ett längre föremål i omedelbar anslutning till kontrollen, och sedan följa det mot kontrollen.

Förstoring En metod för att underlätta kontrolltagning genom att först sikta mot ett större föremål, t ex en höjd, i omedelbar anslutning till kontrollen. Från den lättidentiferade höjden är det sedan lättare att hitta kontrollföremålet.

Grovorientering Ett orienteringssätt där terrängen är relativt lättläst med tydliga hållpunkter.

Hållpunkt Tydliga och lättlästa punkter längs det stråk som du grovorienterar i t ex höjder, kärr, stigkorsningar.

Livelox Webbfunktion där du kan ladda upp GPS-spår från din träningsklocka och se spåret på ”din” karta.

www.livelox.com

SI-enhet Elektronisk stämplingsutrustning med en unik ”enhet” per kontroll. SI- enheten laddar SI-pinnen med din stämpling.

SI-Pinne Den löparbricka (minneskort) som löparen stämplar med. I dagligt tal ofta bara ”pinne”.

PM I PM regleras detaljer för tävlingen. Publiceras i Eventor ca en vecka innan tävling. På klubb-aktiviteter förekommer ibland också PM.

Skugga Att ha någon som följer med som trygghet eller för uppföljning. Får inte användas i åldersklass vid tävling.

Spik Att gå rätt på kontrollen

Startplats Den plats där startfållorna är placerade och löparen startar. Ej samma sak som startpunkt. Sträckan till startpunkt är snitslad och är ofta max 100 meter.

Startpunkt Den punkt på kartan där banan börjar, märkt med triangel. Ej samma som startplats.

Stegning Ett sätt att mäta tillryggalagd sträcka genom att räkna antalet dubbelsteg.

Stråk Sträcka där du kan grovorientera efter tydliga hållpunkter.

Sträcka Orienteringsmomenten mellan kontrollerna kallas sträcka. Sträcka 2 är t ex orienteringen från kontroll 1 till 2.

Sträcktid Den tid det tar att tillryggalägga en sträcka, d v s mellan två kontroller.

Sträcktiden är

TC Tävlingscentrum – arenan där mål, sekretariat, servering mm finns.

Åldersklass Klasser vid tävling, baserat på ålder – t ex H10, D21 osv. Äldre benämning är tävlingsklass.

Öppen klass Klasser utom tävlan. Namnen på klasserna anger svårighetsgraden, t ex Medelsvår.

27