IT inom turism: underlätta guiders arbete i fält med IT-stöd

2005:13

D - U P P S A T S

IT inom turism

Underlätta guiders arbete i fält med IT-stöd

Erik Ellingsson Mikael Rydström

Luleå tekniska universitet D-uppsats

Geografisk informationsteknik

Institutionen för Samhällsbyggnad

Avdelningen för Geografisk informationsteknik

Sammanfattning

Målet med examensarbetet har varit att uppnå en ökad integration mellan IT och den operati- va turistverksamheten i fält. Detta har gjorts genom att undersöka på vilka sätt realtidsöver- förd geografisk data kan underlätta en guides arbete i fält inom natur- och vandringsturism.

Arbetet har resulterat i en prototyp utvecklad av oss och testad av ett antal fjällguider.

Guiderna har medverkat i en diskussion och slutligen fyllt i enkäter för att komplettera vår undersökning.

Examensarbetet visar att den här sortens applikation kan ge större flexibilitet för guider i de- ras arbete, bidra till ökad säkerhet och ge en större förståelse mot andra aktörer i närområdet.

Dessutom har det potential att ge en ökad upplevelse för kunden. Dock kan det vara svårt att

introducera ett liknande system inom exempelvis fjällturismen eftersom kostnaden för att ut-

veckla och underhålla systemet inte riktigt står i proportion till vad företagen är villiga att

betala. Undersökningen visade även att det är viktigt att tidigt involvera externa intressenter

som ska se till att hålla informationen i systemet uppdaterad. Om dessa inte håller informatio-

nen aktuell kommer systemet inte att nå sin fulla potential och därmed inte bli framgångsrikt

på marknaden.

Abstract

The long term goal with this Master’s Thesis has been to achieve a better integration between IT and the operational tourist business. This has been done by investigating in which ways realtime transmitted geographical data could ease the daily work of a guide working with

“nature based tourism”. The result is a prototype developed by us and tested by a number of guides. These guides have participated in discussions and filled-in surveys, the latter to complement our study.

The thesis proves that this sort of application can give a greater flexibility for guides in their daily work, contribute to increased safety and give a greater understanding of other partners within the region. In addition, it has the potential to give a richer customer experience.

However, a problem with introducing such a system within this branch of tourism may be that

the cost of development and support could be out of proportion to what companies are

prepared to pay. Our study also pointed out that it is important to involve the external partners

that are going to keep the information in the system up to date, early on in the process. If the

information is kept outdated, the system won’t reach its full potential and will thus not be as

successful on the market.

Förord

Den här uppsatsen är ett examensarbete som skrivits vid institutionen för samhällsbyggnad, avdelningen för geografisk informationsteknik vid Luleå tekniska universitet.

Vi vill passa på att tacka alla på ProGIS AB för ett bra samarbete samt guiderna för den tid de tog på sig att besvara frågor och göra enkäter. Till sist vill vi också rikta ett särskilt tack till de lärare på GIT-avdelningen som varit inblandade i vårt examensarbete.

Luleå 2005-02-17

_____________________ ______________________

Erik Ellingsson Mikael Rydström

Innehållsförteckning

1. INLEDNING 1

1.1 B AKGRUND 1

1.2 P ROBLEM 1

1.3 S YFTE OCH MÅL 1

1.4 L ÖSNINGSFÖRSLAG 1

1.5 A VGRÄNSNINGAR 2

2. METOD 3

2.1 T ILLVÄGAGÅNGSSÄTT 3

2.2 M ETODVAL 3

2.3 F ÖRHÅLLNINGSSÄTT TILL FORSKNING 4

2.4 F ORSKNINGSPERSPEKTIV 4

2.5 F ORSKNINGSMETOD 5

2.6 D ATAINSAMLINGSMETODER 5

2.6.1 V AL AV UNDERSÖKNINGSENHETER 5 2.6.2 S EKUNDÄRA DATAKÄLLOR 6

2.7 V ALD LÖSNING 6

2.7.1 F RAMTAGANDE AV PROTOTYP 6 2.7.2 F ÄLTTESTER 6 2.7.3 U NDERSÖKA UTFALLET AV FÄLTTESTERNA 6

2.8 M ÅLGRUPP 6

3. TEORI 7

3.1 F ÖRUTSÄTTNINGAR FÖR NATUR OCH VANDRINGSTURISM 7 3.1.1 S TÖRNINGAR I KOMMUNIKATIONEN 7 3.1.2 B EHOV AV KOMMUNIKATION 8

3.2 GIS INOM TURISMEN 8

3.2.1 F ÖRDELAR MED GIS 9 3.2.2 N ACKDELAR MED GIS 9

3.3 R EALTIDSKOMMUNIKATION 10

3.3.1 M JUKA REALTIDSSYSTEM 10 3.3.2 H ÅRDA REALTIDSSYSTEM 10 3.3.3 R EALTID INOM NATURTURISM 10 3.3.4 K OMMUNIKATIONSTEKNIKER 10

4. RESULTAT 13

4.1 B AKGRUND TILL UTVECKLING AV PROGRAMVARA 13

4.2 P RO GIS AB 13

4.3 M JUKVARA 13

4.4 H ÅRDVARA 14

4.5 U TVECKLINGSMILJÖ 14

4.5.1 E VB OCH E VC++ 14 4.5.2 ESRI A RC P AD 14

4.6 T IDPLANERING AV EXAMENSARBETET 15

4.7 R ISKANALYS 16

4.8 S YSTEMDESIGN 16

4.8.1 F UNKTIONALITET 16 4.8.2 S YSTEMKOMPONENTER 17 4.8.3 F UNKTIONSDESIGN 18

4.9 D ATABASDESIGN 20

4.10 P ROTOTYPDESIGN 20

4.10.1 P ROTOTYP I 21 4.10.2 P ROTOTYP II 21 4.10.3 P ROTOTYP III 21 4.10.4 R ELEASE C ANDIDATE 22

4.11 T EST AV SYSTEMET 22

4.12 K VALITATIVA RESULTAT 23

4.13 D EMONSTATION 24

4.13.1 P RESENTATION FÖR TILLTÄNKTA ANVÄNDARE 24 4.13.2 D EMONSTRATION AV TÄNKT SYSTEM 24 4.13.3 E NKÄT 24

5. ANALYS 26

5.1 T EKNIK 26

5.2 F ÖRDELAR 26

5.3 N ACKDELAR OCH RISKER 26

5.4 U TÖKNINGAR AV TÄNKT SYSTEM 27

5.5 H ELHETSSYNEN PÅ SYSTEMET 27

6. SLUTSATSER OCH DISKUSSION 28

6.1 S LUTSATSER 28

6.2 D ISKUSSION 28

6.2.1 D ET EKONOMISKA DILEMMAT 28 6.2.2 R UTINER KRING EXTERNA INTRESSENTER 28 6.2.3 A TT UNDVIKA NEGATIVA FÖRHÅLLANDEN ELLER UPPLEVA POSITIVA 29

6.3 M ETODDISKUSSION 29

6.4 R EFLEKTIONER 29

6.5 F ÖRSLAG TILL FORTSATT FORSKNING 29

BILAGA 1 – RISKANALYS

BILAGA 2 – DOKUMENT FRÅN GUIDETRÄFFEN

BILAGA 3 – ENKÄT

Ellingsson & Rydström INLEDNING

1. Inledning

Vi förutsätter att läsaren av denna rapport har en viss förståelse för det systemvetenskapliga ämnesområdet och objektorienterad design för att på bästa sätt tillgodogöra sig materialet.

1.1 Bakgrund

Under hösten 2003 arbetade vi med ett projektarbete inom realtidsöverföring av geografiska data i samarbete med företaget ProGIS AB i Gällivare, som i sin tur arbetade med ett EU- projekt inom CDV – Centrum för distansöverbryggande verksamhet, som fokuserade på fis- keturism och kallades FiskeGIS. Resultatet av FiskeGIS och vår realtidslösning var positivt och väckte många nya idéer och funderingar hos bägge parter, inte minst inom realtidsområ- det.

Företaget har med tiden uppmärksammat en växande marknad för naturbaserad turism, där målbilden är informationstjänster för slutkonsument (turist) eller en turistentreprenör (guide).

I samband med detta finns även ett behov av utveckling inom fältapplikationer med inriktning mot realtidsinformation och geografisk positionering. I en sådan applikation är realtidsöverfö- ring av data en viktig del. FiskeGIS blev ett förstadium till det som nu utvecklats till ett pro- jekt inom natur- och vandringsturism där detta examensarbete ingår.

1.2 Problem

Laponia Turism är en ekonomisk förening som bedriver turistverksamhet med guidade turer i Jokkmokks- och Gällivareområdet. I denna miljö finns ett flertal geografiskt separerade stör- ningsmoment som, genom god och aktuell information, kan undvikas eller minimeras. Med störningsmoment menas exempelvis renbete, renkalvning, lavinfaror, dåliga isförhållanden, m.m. Detta är förutsättningar som kan förändras med relativt snäva tidsintervall – dagar, tim- mar eller till och med minuter. Enligt Laponia skulle guidens arbete underlättas om dessa störningsmoment kunde reduceras.

Då information om störningar kan involvera flera helt oberoende aktörer och variera snabbt med tiden, blir det komplext och därför opraktiskt att använda traditionella tekniker för att förmedla informationen. Med ovan nämnda förutsättningar blir det därför intressant att under- söka om ett IT-system kan understödja guidens arbete genom att hantera realtidsöverförd geografisk data.

För att genomföra undersökningen kommer även hänsyn att behöva tas till befintliga och i det här fallet aktuella tekniker, metoder och verktyg för realtidsöverföring av geografisk data.

1.3 Syfte och mål

Syftet med examensarbetet är att undersöka på vilka sätt realtidsöverförd geografisk data kan underlätta en guides arbete i fält inom natur- och vandringsturism.

Målet med arbetet är att i förlängningen uppnå en ökad integration mellan IT och den operati- va turistverksamheten i fält.

1.4 Lösningsförslag

Vi tror att en metod som bygger på tre steg skulle passa - först utvecklas en prototyp som kan

tänkas användas för att lösa den problematik vi beskrivit tidigare. Efter prototypens färdigstäl-

lande görs ett fälttest med guider inom natur- och vandringsturism i deras aktuella arbetsmil-

Ellingsson & Rydström INLEDNING

jö. För att sedan kunna dra slutsatser om på vilka sätt en liknande lösning kan underlätta gui- ders arbete, kan frågeformulär och intervjuer utföras. Detta empiriska material kan sedan an- vändas för analys genom att ställa det i relation till befintliga teorier och idéer inom området.

1.5 Avgränsningar

Med realtid menas i detta fall kommunikation upp till maximalt 20-30 sekunder, från begäran till svar.

Arbetet ska prioritera idag tillgängliga tekniker och verktyg, till exempel GPRS-

kommunikation, men ska i tillämpliga fall belysa kommande möjligheter som 3G.

Ellingsson & Rydström METOD

2. Metod

I det här avsnittet kommer vi att förklara hur vi arbetat, vilka val av metoder för datainsam- ling vi gjort, hur vi gjort urvalet av respondenter samt vilka vi tror är intresserade av vårt arbete.

2.1 Tillvägagångssätt

Examensarbetet har bestått av sju faser, vissa parallella. De sju faserna är:

Löpande dokumentation Förstudie

Design

Implementering

Pilottest med återkoppling Analys

Resultat

Under hela processen har dokumentation upprättats, främst i form av ett designdokument som beskrivit systemets logiska och tekniska delar tillsammans med en tidsplan och riskanalys.

Detta dokument har konstant överblickats av ProGIS AB och bifogas inte till denna rapport eftersom den beskrivningen har med teknik och inte med vår undersökning att göra. I samar- bete med företaget gjordes inledningsvis en förstudie för att fånga konkreta behov och skissa på en kravspecifikation. Design och implementering har sedan pågått inkrementellt och resul- terat i fyra prototyper av systemet. Varje prototyps färdigställande har inneburit relativt om- fattande fälttester för att säkerställa att funktionaliteten legat på rätt nivå mot prototypens del- specifikation. Den sista prototypen pilottestades med tillhörande presentation tillsammans med guider från Laponia Turism. För att få en konkret återkoppling till arbetet gjordes en ut- värdering på plats med guiderna, detta i form av en muntlig diskussion och en skriftlig enkät.

Denna utvärdering utgör tillsammans med teoretiska perspektiv och vår personliga erfarenhet grunden för analys- och resultatarbetet.

2.2 Metodval

Våra val gällande metod kan sammanfattas med figur 2.1 och förklaras närmare i kommande

avsnitt.

Ellingsson & Rydström METOD

Vårt arbetssätt har varit av deduktiv natur. Enligt Patel & Davidsson (2003) kännetecknas ett deduktivt arbetssätt av att slutsatser om enskilda företeelser dras utifrån allmänna principer och befintliga teorier. Ur den redan befintliga teorin härleds hypoteser som sedan empiriskt prövas i det aktuella fallet.

Syftet med examensarbetet har varit att, precis som dessa personer menar, använda och bygga på en befintlig teori med en empirisk vinkling för att på det sättet bidra till en ökad integration mellan IT och den operativa turistverksamheten i fält.

2.3 Förhållningssätt till forskning

Patel & Davidsson (2003) skriver om två förhållningssätt till forskning, positivism och her- meneutik. De menar att hermeneutik står för kvalitativa förståelse- och tolkningssystem och en forskarroll som är öppen, subjektiv och engagerad, medan positivism står för kvantitativa och statistiska hårddatametoder för analys, naturvetenskapliga förklaringsmodeller och en forskarroll som är objektiv och osynlig. Den hermeneutiska ansatsen ger oss därför möjlighe- ten att se till helheten istället för en specifik del som den positivistiska ansatsen gör. I och med detta gör det sig tydligt att vi med vårt syfte och vår rapport valt en hermeneutisk ansats.

2.4 Forskningsperspektiv

Patel & Davidsson (2003) hävdar att ett kvalitativt och kvantitativt synsätt till forskning syftar på hur information som samlats in genereras, bearbetas och analyseras. I en kvalitativ ansats används ett forskningsperspektiv som fokuserar på ”mjuka” data såsom kvalitativa intervjuer och tolkande analyser, medan en kvantitativt inriktad forskning innebär mätningar vid datain- samlingen och statistiska bearbetnings- och analysmetoder.

Vi anser att en studie av denna typ bör vara kvalitativ för att ge rätt typ av svar och återkopp- ling. I och med att arbetet syftar till att förbättra människors arbetssituationer räcker rena nu- meriska analysmetoder inte till för att bilda en korrekt uppfattning. Det är viktigt att föra en

Ostrukturerad

Induktion Abduktion

Deduktion

Positivism Hermeneutik

Kvalitativ Kvantitativ

Deskriptiv Hypotes

Explorativ

Facto Experiment Fält Survey Fall

Attityd- Enkät Dokument Dagbok Intervju Observ.

Strukturerad

Bild 2.1 – Sammanfattning av metodval, källa: Egen bild

Ellingsson & Rydström METOD

kontinuerlig dialog för att tidigt höja resultatets kvalitet, samt att höja undersökningens relia- bilitet.

2.5 Forskningsmetod

Examensarbetet baseras i grunden på fallstudiemetodik – en metodik som enligt Patel & Da- vidsson (2003) innebär att undersökningar görs på mindre avgränsade fall. Ett fall kan vara en individ, en grupp individer, en organisation eller en situation. Fler än ett fall kan studeras.

Fallstudier har ett helhetsperspektiv som utgångspunkt och försöker generera bästa täckande information, en beskrivning vi anser passa väl in med vårt forskningsområde. Patel & Davids- son fortsätter att generaliserbarheten sedan kan diskuteras i förhållande till den tänkta popula- tionen med resultaten som utgångspunkt.

Genom att samla åsikter och information från en väl definierad grupp individer, och genom återkoppling från testning av en specialkonstruerad prototyp, faller studien naturligt in under fallstudiemetodiken och dess generaliserbarhet.

2.6 Datainsamlingsmetoder

Yin (2002) skriver att intervjuer ger en bra möjlighet att direkt fokusera på forskningsfrågan och åstadkommer en mer beskrivande och insiktsfull bild av hur det aktuella området ser ut.

Davidsson & Patel (2003) kompletterar med att en strukturerad intervju lämnar mycket litet utrymme för den intervjuade att svara inom och de möjliga svaren kan förutsägas. En ostruk- turerad intervju lämnar däremot maximalt utrymme för intervjupersonen att svara på frågorna.

I våra intervjuer har vi valt att låta respondenterna ha maximalt svarsutrymme med väldigt löst ställda frågor då vi inte vill styra de svar vi får av dem.

Data kommer till stor del att samlas in genom tester av den prototyp som ska konstrueras, men främst det pilottest som genomförs i samarbete med Laponia Turism och ProGIS AB. Under detta tillfälle genomförs en mycket fri och icke-styrd intervju i form av en diskussion kring systemet. Dagen avslutas med att en kortare enkät fylls i av testdeltagarna. Utrymme ges för kompletterande svar via e-post.

Enkäter menar Yin tar rollen som kompletterande bevis snarare än något som kan sägas vara allmängiltigt. Våra enkäter kommer att ses som kompletterande bevis och delas ut till varje testdeltagare efter pilottestets avslutande.

2.6.1 Val av undersökningsenheter

Respondenterna ska ha nära kontakt med turismverksamheten inom uttalat område. De roller som ligger i vårt intresse är framför allt guider, men också andra former av turistledare. Re- spondenterna får gärna ha arbetat med olika typer av turistledning, både ute i fält och statione- rade vid vissa punkter. Denna variation tror vi bidrar till en större mångfald och detaljrike- dom. Både vi och ProGIS AB anser att personer med dessa erfarenheter bör ha kommit i kon- takt med forskningsområdet mest.

Vi avser göra merparten av vår undersökning i samarbete med Laponia Turism. Detta därför

att de kan bidra med guider som har stor erfarenhet av natur- och vandringsturism. Dessutom

har Laponia Turism redan ett etablerat samarbete med ProGIS AB sedan förut.

Ellingsson & Rydström METOD

2.6.2 Sekundära datakällor

Merparten av vår litteratur är sådan vi inhämtat från biblioteket vid Luleå tekniska universitet samt olika hemsidor på Internet, rapporter och tidigare skrivna uppsatser.

2.7 Vald lösning

Den lösning vi valt består av tre delar. Det första vi gör är att ta fram ett antal successivt mer kompletta prototyper med syftet att visa ett fungerande koncept. Hela tiden bedrivs testning i samband med detta. Med en färdig prototyp kan sedan fälttester genomföras på vald popula- tion, för att sedan utvärderas och analyseras.

2.7.1 Framtagande av prototyp

Genom applikationsutveckling, webbutveckling och dylika aktiviteter kommer en prototyp som är ämnad att kunna lösa samtliga eller vissa av de uppställda problemen för det beskrivna fallet att tas fram. Prototypen är viktig eftersom den kommer att ge den tänkta populationen en bra förståelse för hur de problem som finns i deras arbetsmiljö kan lösas. Dessutom kan prototypen även ge underlag till en tanke om andra funktioner som kan tillföras systemet för att förbättra arbetssituationen.

2.7.2 Fälttester

När prototypen är färdig kommer tester att göras på populationen. Guiderna kommer att få prova prototypen och se demonstrationer av dess möjligheter och funktion. Fälttesterna är viktiga för att ge oss feedback om hur prototypen kan underlätta en typisk arbetsdag för gui- derna, samt att guiderna ska få största möjliga inblick över hur det tilltänkta systemet kan fungera.

2.7.3 Undersöka utfallet av fälttesterna

Vi måste undersöka vad dessa fälttester resulterat i för att senare kunna göra en rättvisande analys av det insamlade empiriska materialet. Detta kommer i första hand att utgöras av att vi intervjuar de guider som deltagit i fälttesterna och ställer samman resultatet. En tanke är också att dela ut frågeformulär direkt efter testet för att få en tidig reflektion och ett kompletterande underlag till intervjuerna. Lämpligt vis finns en lucka på ett par dagar mellan testdagen och intervjutillfället. Resultatet ställs sedan mot befintliga idéer och teorier inom området och analyseras för vår undersökning.

2.8 Målgrupp

Examensarbetet har starka kopplingar till områden som realtidskommunikation, speciellt i bärbara/handhållna miljöer. Dessutom ligger en ännu större tonvikt på geografiskt bunden information och de möjligheter denna kan ge i en fältsituation med små, handhållna enheter.

Orden rätt information, på rätt plats, i rätt tid är lite av en klyscha, men kan vara vägledande i detta fall.

Således tror vi att personer med intresse i något av de områden vi listat ovan kan finna intres-

se i arbetet. Dessutom bör informationen vara högintressant för de inom turistbranschen som

funderar på att använda mer IT i sin verksamhet, och inte bara då vid skrivborden. Vi tror

också att individer inom samma nisch i IT-branschen kan hitta några intressanta bitar. I och

med att området i sig fortfarande är i sin linda och mycket forskning återstår hoppas vi att

många andra, av oss oberoende, undersökningar kan dra nytta av materialet.

Ellingsson & Rydström TEORI

3. Teori

I det här kapitlet kommer vi att ge en bakgrund till förutsättningar för ”Natur- och vandrings- turism” innebär. Vidare kommer vi även att peka fördelar och nackdelar med GIS inom tu- rismen för denna typ av applikationer. Till sist berör vi lite om vad realtidskommunikation innebär i det här fallet och vilka tekniker som finns tillgängliga.

3.1 Förutsättningar för natur och vandringsturism

När guiderna arbetar med varandra och ska kommunicera med både sig själva samt externa intressenter kan det uppstå störningar i kommunikationen, dessa måste hanteras på ett så bra sätt som möjligt för att guiderna ska kunna få en korrekt återgivning av informationen. Gui- derna har även vissa givna behov av en viss sorts information. Vi tror att GIS kan understödja dessa behov och kommer därför att beskriva några fördelar och nackdelar med att använda GIS i en sådan miljö.

3.1.1 Störningar i kommunikationen

Ett stort problem kan vara att överföra kunskap från en person till en annan. Andersen (1994) beskriver vad som sker när två människor (A och B) kommunicerar med varandra och vad som händer när information omvandlas till data (se bild 3.1).

A har ett representationslager som bara är känt inom ett visst fack. Oftast är det mest naturligt att använda den allmänt kända uppsättningen representationsregler som utgörs av landets språk. Den information som ska förmedlas överförs till B. Överföringen kan ske på många olika sätt, de vanligaste är muntligt eller skriftligt. Överföring kan också ske genom personlig kontakt eller med hjälp av tekniska hjälpmedel. Kommunikation mellan personer kan störas.

Samlingsbeteckningen ”störning” används ofta på alla tänkbara former av störningar som för- svårar överföringen av data från en person till en annan. Störningar kan uppträda vid person

A:s representations- lager

Information hos A som ska förmedlas

Data hos A

Data hos B

Information hos B B:s representations-

lager

B:s referensram Störningar

Uttrycka information med hjälp av data

Överföra data från A till B

Tolka information från data

Bild 3.1 – Samband mellan information och data, källa: Andersen (1994).

Ellingsson & Rydström TEORI

till person kontakt genom att en utomstående person lägger sig i eller avbryter samtalet. Vid telefonsamtal kan det bokstavligen talat förekomma störningar som gör det svårt att uppfatta vad som sägs. Skriftliga meddelanden är ibland svårlästa, något som kan skyllas på problem med kopieringsapparat, fax o.s.v. Störningsmöjligheterna är många och därför kan ofta kon- troller användas för att försäkra om att data tas emot i den form de sändes av sändaren. (An- dersen, 1994) Störningar är alltså något vi måste ta hänsyn till och något som i största allmän- het bör undvikas för att förmedla korrekt och relevant information.

3.1.2 Behov av kommunikation

Efter samtal med ProGIS AB som genomfört diskussioner med den berörda målgruppen kom vi fram till ett antal områden som är viktiga för guiderna att kunna få dagsaktuell information om. Dessa var lavinfaror, vattenförhållanden, rendrivning i ett aktuellt område och möjlighet att se om det gäller några externa aktiviteter i området.

Lavinfara

Eftersom en lavinfara kan uppkomma väldigt snabbt i fjällvärlden är det viktigt att den här typen av information kan delges snabbt till berörd guide. Någon kan lägga in information om att lavinfara råder i ett visst område och när sedan guiden förflyttar sig in i området kommer utrustningen att kunna visa att fara råder i området.

Vattenförhållande

När guiden och gruppen rör sig in i ett område med vattendrag kan uppdateringar visas om ett aktuellt vatten, vilka fiskekort som gäller i området, särskilda rättigheter, skyldigheter m.m.

Rendrivning

Ibland sker det stora rendrivningar i området vilket gör att guiderna inte med stor tidsmarginal vet när en sådan kommer att äga rum. Samerna vill inte gärna att en guidad grupp ska komma gående när denna drivning pågår. Om en teknisk lösning kunde göra så att guiden snabbt kan upptäcka när en flyttning sker i området och på sådant sätt lägga om sin tur skulle detta göra konflikthanteringen lättare mellan guiderna och de samer som rör sig i området

Externa aktiviteter

Om det pågår en extern aktivitet i området som en tävling eller liknande kan information om denna tänkas skickas till guiderna och de kan då på ett enkelt sätt lägga om sin guidade tur utan att störa kunderna genom ringande telefoner m.m.

Alla dessa funktioner såg ProGIS AB som viktiga för ett system riktat mot guider som rör sig i det aktuella området. Det var den här typen av information som med andra ord behöver kun- na tillgängliggöras för guiderna på ett enkelt och snabbt sätt, från en aktör och sedan direkt ut till guiderna.

3.2 GIS inom turismen

Vi gjorde sökte igenom publikationer på turismforskningsinstitutet ETOURs hemsida (www.etour.se). ETOUR bidrar till utveckling av den svenska turistnäringen genom att ut- veckla och sprida kunskap om turism och resande. Av de publikationer vi hittade kunde vi konstatera att det verkar som om IT idag inte används för att stödja guider ute i fält i realtid.

Det är däremot mycket vanligare att IT används för att understödja administrativa stödsystem

som exempelvis bokningar, reservationer och dylik verksamhet. Detta gör det samtidigt väl-

digt intressant för vår del att undersöka hur man kan understödja guidens verksamhet ute i fält

eftersom det verkar saknas aktuell forskning inom området.

Ellingsson & Rydström TEORI

3.2.1 Fördelar med GIS

GIS erbjuder ett kraftfullt sätt att kunna presentera information till slutanvändaren och Eklund (1999) menar att en av de största effekterna som GIS kan medföra är ökad arbetseffektivitet.

Som ses i bild 3.2 är det aktuella arbetsflödet (till vänster) med information som skickas mel- lan guider (G) och externa intressenter (E) redundant och ostrukturerad. Detta innebär att in- formation i dagsläget lätt kan bli felaktig, förvrängas eller t.o.m. glömmas bort. Vi avser att nyttja en modell som med hjälp av GIS strukturerar informationen centraliserat (bilden till höger). Detta tror vi likt Eklundh kommer att öka arbetseffektiviteten avsevärt och dessutom göra informationen mer strukturerad än vad den är i dagsläget.

Vidare ser Eklundh fler vinster med att införa GIS i verksamheten. Dessa kan vara t.ex. ut- veckling av nya tjänster, bättre marknadsföring, konkurrensfördelar, höjd kvalité, bättre kund- service m.m. I förlängningen kan det tänkas att GIS-systemet integreras med Laponias webb- sida eller andra system inom Laponia. Detta anser vi skulle ge stora organisatoriska vinster.

Eklundh menar också att GIS kan erbjuda större möjligheter till kommunikation mellan olika aktörer.

3.2.2 Nackdelar med GIS

Värdet av GIS-analyser är enligt Eklundh (1999) i hög grad beroende av att tekniken används på rätt sätt. Resultat från GIS-baserade analyser får därför inte tolkas helt okritiskt eftersom data kan vara helt okontrollerad. Detta innebär att i vårt fall är det viktigt att de externa intres- senterna lägger in relevant information som är korrekt annars kommer guiderna inte få rätt information distribuerad ute i fält. Om det handlar om rendrivningar, lavinfaror och liknande är det extra viktigt att korrekt information läggs in.

En nackdel när tekniken ska bäras med ut i skogen under en dag eller flera är att om systemet ska vara i drift hela dygnet kommer mycket ström att behövas och idag är troligtvis utrust- ningen inte anpassad för detta. Extra batterier måste kanske tas med eller så får användandet ske i etapper. Dessutom krävs kanske en specialgjord PDA eller någon form av skydd om den ska vistas i tuffa miljöer.

G G

G G E

E

E

E

E

E E

E G G G G

E E E E E E E E

Bild 3.2 – Informationsflöde idag och med det tänkta systemet, källa: Egen bild.

Ellingsson & Rydström TEORI

3.3 Realtidskommunikation

Ett realtidssystem är enligt Burns och Wellings ett system i vilket tiden vid en viss producerad utdata är av vikt. Detta är vanligtvis därför att någon form av indata reagerar till en förflytt- ning i den verkliga världen och utdata måste då relatera till samma förflyttning. Den tid det tar från dess att indata kommer till dess att utdata reagerar måste vara nog liten för att syste- met inte ska haverera eller orsaka skador.

I realtidskommunikation skiljer man mellan hårda realtidssystem och mjuka realtidssystem, det som skiljer dessa åt är att mjuka system kan vara interaktiva och i avsaknad av deadline där ett hårt realtidssystem måste reagera innan en viss deadline annars kommer systemet att orsaka skador.

3.3.1 Mjuka realtidssystem

I dessa system får en kritisk realtidsuppgift en prioritet över andra uppgifter och håller den prioriteten till dess att den är utförd. En realtidsuppgift kan inte väntas oändligt, men mjuka realtidssystem har en mer begränsad enhet än hårda realtidssystem. Dessa bör inte användas i verksamheter som innehåller kritiska processer eftersom de kan ha en väldigt lång deadline till dess att den kritiska uppgiften är utförd. (Silberschatz, Galvin, Gagne 2002)

3.3.2 Hårda realtidssystem

Hårda realtidssystem garanterar att kritiska uppgifter blir utförda i tid. Målet kräver att alla uppehåll i systemet kan förslutas. Dessa system används inom branscher där tiden är kritisk, som exempelvis för industrirobotar m.m. (Silberschatz, Galvin, Gagne 2002)

3.3.3 Realtid inom naturturism

Vilken typ av realtid är det då som guiderna behöver i sin kommunikation med varandra och kommunikation från omärlden?

Enligt intervju med guiderna själva som arbetar inom naturturismen finns behov att kunna tillgodogöra sig information på daglig basis såväl som ner till intervall på några timmar eller till och med några minuter. Detta beror på att de ibland kan vara ute några dagar med en grupp.

Om det gäller data av generell karaktär så menar guiderna att denna inte behöver presenteras på sekunden utan kan dröja medan om det gäller en lavinfara eller en rendrivning, vill de ha den typen av information fortast möjligt för att kunna lägga om sin planerade tur i god tid. Det systemet skulle alltså vara av karaktären mjukt realtidssystem.

3.3.4 Kommunikationstekniker

Vi behöver kunna föra över data från vår prototyp som befinner sig ute i naturen till en server som är placerad någonstans i landet. För att kunna genomföra detta måste vi ha en teknik som kan agera bärare av data vi ska skicka och ta emot från server till klienten. I dagsläget är det två tekniker som är speciellt intressanta: GPRS och 3G.

GPRS

GPRS står för General Packet Radio Services och är idag den bästa plattformen för mobila

datanätverkstjänster. Det är en utbyggnad av det redan befintliga GSM-nätet vilket ger god

täckning. Med GPRS kan man överföra data till mobiltelefoner med hastigheter upp till 115

Kbit/sek samtidigt som telefonen ständigt kan vara uppkopplad mot Internet. Eftersom infor-

Ellingsson & Rydström TEORI

mationen skickas som datapaket, precis som över Internet, behöver man inte hålla en linje öppen utan kan vara uppkopplad hela tiden och betala för överförd datamängd. GPRS använ- der sig till stora delar av samma teknik, både hård- och mjukvara, som GSM-näten gör idag.

För användare och operatörer är GPRS en möjlighet, eftersom det tillåter paketdatatrafik över trådlösa nätverk. (GSM – Global datakommunikation 2004)

GPRS ger alltså möjligheten till IP-trafik, eller paketförmedlad data i det mobila nätet och på så sätt förs nu traditionella datornät och mobil telefoni samman.

När användaren nyttjar GPRS registreras först terminalen i nätet, sedan tilldelas den automa- tiskt en IP-adress när användaren behöver åtkomst till nätbaserade tjänster. Sedan den första gången information sökts på det här sättet kan användaren vara uppkopplad så länge som denne önskar utan att priset blir skyhögt eftersom användaren endast betalar för överförd data.

(Telia Training Center – Vad är GPRS? 2004) I Telias nät betalar användaren 20 Kr för varje hämtad eller skickad megabyte. (Telia 2004)

3G

3G är i Sverige det vardagliga namnet på en standard som heter UMTS, Universal Mobile Telecommunications, som beskriver tekniken bakom telefonsystemet. Uttrycket 3G beskriver att det handlar om den tredje generationens mobiltelefoni där NMT, som kom på 1980-talet, och GSM, som är det vanligaste systemet idag, är den första respektive den andra generatio- nen.

Den stora skillnaden mellan 3G och GSM (GPRS) är överföringskapaciteten, det vill säga hur snabbt data skickas och tas emot av telefonen. Hastigheten är cirka 40 gånger större med 3G vilket innebär att man förutom ljud och text även kan skicka och ta emot grafik, rörliga bilder och använda andra avancerade tjänster, exempelvis sådana som är baserade på användarens position. Detta har gjort att 3G av många kallas mobilt bredband. (3G- den tredje generatio- nens mobiltelefoni 2004)

Nuvarande täckning

Idag har 3G-nätet betydligt sämre täckning än GSM-nätet – speciellt i den landsända som är

aktuell för vårt projekt. Nedan visas en aktuell täckningskarta från Telia - som bedöms ha

bäst täckning i den aktuella regionen.

Ellingsson & Rydström TEORI

Bild 3.3 – Täckningskarta GSM / 3G i norrbottens inland, källa: Telia

Som synes är 3G-täckningen dålig eller till och med obefintlig när man rör sig ifrån de större

städerna och orterna som exempelvis in i fjäll och naturområden. 3G-nätet försvinner helt i

stora partier av regionen medan GPRS-nätet fungerar på de flesta platser i natur såväl som

stadsbebyggelse. GPRS-täckningen är tillgänglig även om mobiltelefonen visar 0 i täckning

eftersom denna drivs som ett eget nät. Vi har valt att använda oss av GPRS eftersom detta är

en prototyp och ska undersöka om guidernas arbete kan underlättas med hjälp av IT-baserade

hjälpmedel. Om detta system går vidare till en slutgiltig produkt bör dock en undersökning

göras om det finns tillgång till andra system som kan bära data över exempelvis satellit, vilket

avsevärt skulle öka täckningen i fjällen.

Ellingsson & Rydström RESULTAT

4. Resultat

I det här avsnittet kommer vi att inleda med varför vi valt att utveckla programvara för att lösa det här problemet och sedan beskriva hur vi gick tillväga för att lyckas med detta. De avsnitt som behandlas är: bakgrund till utveckling av programvara, ProGIS AB, mjukvara, hårdvara, utvecklingsmiljö, tidplanering av examensarbetet, riskanalys, systemdesign, data- basdesign, prototypdesign, test av systemet, kvalitativa resultat samt demonstration.

4.1 Bakgrund till utveckling av programvara

Eftersom syftet med examensarbetet är att undersöka på vilka sätt realtidsöverförd geografisk data kan underlätta en guides arbete i fält inom natur- och vandringsturism kändes det som om vi behöver en tjänst som kan överföra data i realtid på det sätt som guiderna har beskrivit det för oss. För att uppnå detta måste först en sådan tjänst utvecklas. Av det skälet valde vi att utveckla en prototyp som inte hade all funktionalitet, men som på ett bra sätt kunde visa gui- derna hur ett sådant system kunde fungera vid en demonstration. Efter demonstrationen utfrå- gades guiderna och de fick även fylla i en enkät vid tillfället. Baserat på detta kommer vi att bygga våra slutsatser.

Målet med arbetet som vi skrev om i kapitel 1.3 är att i förlängningen uppnå en ökad integra- tion mellan IT och den operativa turistverksamheten i fält, vilket vi kommer att uppnå genom att visa på möjligheterna för turistbranschen genom vår prototyp. Vår kontakt med guiderna har skett genom företaget ProGIS AB som vi samarbetat med i det här projektet.

4.2 ProGIS AB

ProGIS AB verksamhet har sin bas i Gällivare - Norrbotten. Närheten till skog, mark och vat- ten gör det både lämpligt och seriöst att inrikta sig på utveckling av GIS-tillämpningar, GPS- positionering och kartproduktion inom naturresursområdet.

ProGIS AB omsätter tillgänglig metodik och teknik i lämpliga GIS-applikationer för naturnä- ra verksamheter, och hjälper gärna till med att introducera GIS-tekniken i flera och nya an- vändningsområden. Detta görs möjligt genom en gedigen och unik kombination av både bransch- och teknikkompetens, vilket dessutom ger en fruktsam miljö för att utveckla något som är både spännande och användbart.

Under det här arbetet har vi arbetat med ProGIS AB genom ett uppdrag som genomförts i anslutning till och i samarbete med CDV-projektet, delprojekt 3G-Turism. Detta projekt är ProGIS AB huvudkonsult i. Våra kontaktpersoner på företaget har varit Jan Kemi, VD samt Tony Johansson och Per-Anders Perttu.

4.3 Mjukvara

Den mjukvara som skulle utvecklas för att kunna uppnå vårt mål syftar till att automatiskt skicka och ta emot dynamisk, geografiskt bunden data i fält för att underlätta en guides arbete.

Scenariot är att en guide vid dagens start checkar ut en handdator i närmaste turistcenter, ma- tar in sina personuppgifter och gör en kort konfiguration av enheten. Denna konfiguration kan exempelvis innefatta filtrering av den typ av information guiden vill ha publicerad till sig.

Under en guidad tur får guiden löpande dagsfärsk information om sin omgivning; natursköna

platser, områden att temporärt undvika på grund av dåliga väderförhållanden, lavinfara eller

renkalvning, lokala händelser, med mera. Denna information kan läggas in på en hemsida från

aktörer som andra guider, SMHI, landsting, länsstyrelse, hotell, externa intressenter m.fl. Med

Ellingsson & Rydström RESULTAT

stöd av informationen kan guiden snabbt ta beslut om att visa sin grupp den närliggande pim- peltävlingen, eller vad det nu kan vara. Information om ett visst område visas alltid med om- rådet utritat i kartapplikationen på handdatorn.

Denna automatiska tjänst kombineras med fördel med en form av klicktjänst, där guiden själv begär information om ett visst geografiskt objekt. Här finns också möjligheten att begära icke- geografisk information, så som bokning av olika resurser vid närliggande hotell och dagens restaurangmeny. Kanske vill gruppen koppla av med en bastu direkt vid återkomsten till ho- tellet, vilket kan bokas i förväg redan ute i fält.

4.4 Hårdvara

För att kunna nyttja realtidsöverföring av data från en plats obunden av fast uppkoppling eller i närhet av trådlösa nätverk måste överföring ske via mobiltelefon som beskrevs i kapitel 3.3.4. Vi valde att använda oss av GPRS eftersom teorin visade på att täckningen i det aktuel- la området var betydligt större vid användande av GPRS än om vi skulle ha använt oss av 3G.

GPRS används alltså för att föra över data mellan server och klient.

Detta innebar då att vi behövde en telefon som har stöd för GPRS och bluetooth eftersom det- ta är den bästa lösningen för att trådlöst koppla samman klienten med överföringsmediet.

Vi behövde även ha en server som lagrar data och ser till att skicka data vidare till klienten. Vi behövde även en klient. Mest passande för en guide är en liten enhet som har enkelt underhåll.

ProGIS AB hade sedan tidigare arbetat med PDA-lösningar, denna teknik användes även för den här applikationen.

4.5 Utvecklingsmiljö

Den utvecklingsmiljö som användes var främst Microsofts miljöer ”eMbedded Visual Basic”

(eVB) och ”eMbedded Visual c++” (eVC++). Vidare användes även ESRI:s ArcPad för att sköta själva presentationen. När vi påbörjade applikationen fanns inte möjligheten att använda .NET för denna utveckling – detta är något som kanske kunde ha gjorts annorlunda om pro- jektet påbörjats idag.

4.5.1 eVB och eVC++

Vi hade från projektet FiskeGIS använt oss av språken eVB och eVC++ vilket gjorde att vi även använde oss av dessa verktyg för att skapa denna prototyp. eVB och eVC++ ingår båda i

“Microsoft eMbedded Visual Tools”. Denna utgåva ger möjlighet att utveckla applikationer och systemkomponenter för enheter som kör Windows, PocketPC och Smartphones. eVB ger samma lätthet i utveckling som motsvarigheten Microsoft Visual Basic medan eVC++ är mer lik Microsoft Visual C++. I det här arbetet användes eVB för att konstruera realtidsklienten på handdatorn med dess formulär och kontroller medan vi använde eVC++ till att göra kompo- nenter som hanterar själva skickandet av data mellan handdatorn och servern.

4.5.2 ESRI ArcPad

ArcPad är en programvara för Mobilt GIS och karthantering i fält. ArcPad är framtaget för att

användas i små handburna datorer med pekskärm, för att få tillgång till intuitiv kartläggning,

GIS- och GPS-funktonalitet. ArcPad förenklar arbetet i fält med hjälp av funktioner för redi-

gering och datafångst. Det geografiska redigeringsarbetet görs visuellt i en kartvy där objek-

ten är grafiskt representerade och redigeringen görs direkt på objekten. I ArcPad syns även

Online var i kartan man befinner sig med hjälp av GPS.

Ellingsson & Rydström RESULTAT

4.6 Tidplanering av examensarbetet

Vi planerade ursprungligen att genomföra examensarbetet under månaderna februari till maj men blev tvungna att förlänga det eftersom vi blev helt färdiga med prototyp och undersök- ning under första veckan i maj och inte då hade påbörjat rapporten.

Efter sommaren arbetade och läste vi andra kurser vilket innebar att vi fick sätta upp en lång- siktig plan med att slutföra rapporten under månaderna september till november och slutgiltigt redovisa arbetet under december månad. Planeringen ser ut enligt följande:

Aktivitet Feb Mars April Maj Sept Okt Nov Dec Kompetensbyggnad

Förarbete Design

Programmering Riskmarginal Undersökning Rapportskrivning Färdigställande

Bild 4.1 – Tidfördelning av examensarbetet, Källa: Egen tabell

Följande aktiviteter ingick i examensarbetet som vi planerade: kompetensbyggnad, förarbete, design, programmering, riskmarginal, undersökning, rapportskrivning samt färdigställande.

Kompetensbyggnad

Under den första delen av arbetet fick vi sätta oss in i ämnet, läsa teori samt lägga upp planer för hur examensarbetet skulle utföras.

Förarbete

Förarbetet gick ut på att undersöka olika tekniker rent praktiskt för att se vilken som skulle passa bäst för det aktuella projektet.

Design

Här skapade vi konceptuella modeller och skisser över hur hela systemet skulle se ut och hur det skulle vara konstruerat. Vissa riskbedömningar samt steg för de olika prototyperna skapa- des.

Programmering

Under denna fas realiserade vi systemet vi designat.

Riskmarginal

Den här tiden använde vi som en buffert utifall att någon av de andra faserna skulle dra ut på tiden och på så sätt göra att vi blev försenade.

Undersökning

En undersökning planerades också in i examensarbetet vilket innebar att ta fram en enkät samt

genomföra enkäten vid ett möte med inblandade parter.

Ellingsson & Rydström RESULTAT

Rapportskrivning

Efter realiseringen var genomförd skulle vi skriva rapport (vilken du läser nu), som på ett en- kelt sätt kan sammanfatta hela examensarbetet.

Färdigställande

Till sist skulle även presentation av arbetet ske muntligt vid ett seminarium samt rapporten godkännas och lämnas in för tryck vilket vi valde att kalla för färdigställande.

4.7 Riskanalys

Redan tidigt i projektet insåg vi att någon form av riskanalys skulle bli nödvändig för att öka chanserna att bli klara i tid. I detta avsnitt listas de ingående delarna i systemet och tilldelas en riskklassificering enligt följande system:

I – mycket låg risk II – viss risk III – påtaglig risk IV – stor risk

V – mycket stor risk

En risk är en sammantagen bedömning av hur lång tid en aktivitet kan ta och hur tekniskt komplicerad den kan tänkas vara. Klass I innebär inga problem och behöver inte beaktas. Det- ta är rutinsaker som aldrig felar. Klass II innebär en avlägsen risk, detta ställer mest troligt inte till med några problem. Klass III kräver viss efterforskning och är inte helt självklart, dock finns en god idé om hur det ska genomföras. Klass IV är osäkert om det kommer att fungera och kräver grundlig efterforskning och testning innan en metod fastställs. Klass V är så osäkert att det mest troligt inte kommer att fungera, dock föreligger en viss möjlighet. En vag idé finns om hur realisering bör ske, men detta kräver mycket testning.

Vår bedömning av riskerna i de olika momenten av utvecklingen finner du som tabeller i bila- ga 1. Bedömningarna är baserade på dessa och vi har genomgående under arbetet prioriterat tester av högriskmoment tidigare i projektet och moment med låg risk senare i arbetet.

4.8 Systemdesign

Efter riskanalysen arbetade vi med att designa själva systemet, detta innefattar funktionalitet av systemet, olika systemkomponenter samt funktionsdesign.

4.8.1 Funktionalitet

Baserat på önskemål från guider samt idéer från ProGIS AB ansåg vi följande funktioner vara nödvändiga för systemet:

Enkel presentation på en handdator i ArcPad

Automatisk begäran av data baserat på klientens position

Cachning av data på både klient och server för minskad dataöverföring Sökning i databas baserat på punkt inom område

Kategoriserad data med möjlighet till filtrering på klienten Uppritning av område hörande till hämtad information (cirkel) Stöd för både WGS84- och RT90-koordinater

Enkel hantering av information via webbtjänst

Stöd för aktiv och passiv presentation av information

Profilhantering för anpassning av olika användare

Ellingsson & Rydström RESULTAT

4.8.2 Systemkomponenter

Den tänkta realtidsmodulen som vi skapade består av klienten för PDA:n, en komponent för händelsehantering, en komponent för minneshantering, en server och en databas. Utanför sy- stemet finns även ArcPad-klienten (PDA) som skickar förfrågningar till systemet och tar emot VBScript som svar på dessa förfrågningar, samt ett webbgränssnitt för hantering av informa- tion utifrån. Se bilden samt beskrivningen nedan för en närmare redogörelse av hur kommu- nikationen sker mellan de olika delarna i systemet:

1. ArcPad gör en förfrågan till klienten genom att automatiskt skicka sin position till re- altidsklienten. Detta görs enligt ett visst tidsintervall. Dessutom kan konfigurerings- meddelanden skickas.

2. Klienten hanterar förfrågan, formaterar den och sedan skickas förfrågan iväg som data via GPRS.

3. Servern tar emot förfrågan och skickar iväg en ny förfrågan till en databas om den in- formation som efterfrågas baserat på position och informationskategori.

4. Databasen returnerar ett eller flera svar på förfrågan till servern som sedan förbereder för att skicka data vidare genom att skapa ett VBScript. Med scriptet skickas metadata som beskriver informationens egenskaper.

5. Svaret från servern skickas via GPRS till klienten som tar emot informationen. Baserat på meddelandets natur (metadata) reagerar klienten på olika sätt.

6. Klienten skickar scriptet vidare till ArcPad som sedan exekverar det. Meddelandet når då användaren och presenteras enligt scriptets formatering på skärmen.

ArcPad

Server Klient

1. Förfrågan till klienten 2. Skicka förfrågan via GPRS till server

5. Skicka svar via GPRS till klient 6. Skicka script till ArcPad

om den gjorda förfrågan

3. Bearbeta förfrågan mot databas 4. Skicka resultat på bearbetning

till server

Bild 4.2: Kommunikation mellan ArcPad och realtidsmodulen, källa: Egen bild

Realtidsmodulen

Databas eventWrapper.dll pointerWrapper.dll

Webb-gränssnitt

7. Hantering av information via webben

Ellingsson & Rydström RESULTAT

7. Via ett webbgränssnitt kan en behörig extern intressent lägga till, ta bort och uppdatera information i serverns databaser. Dessa förändringar blir omedelbart åtkomliga för kli- enterna.

ArcPad-applikationen

PDA:n har programvara (klient) för att skicka sin aktuella position till en server samt att ta emot matchande information för den aktuella positionen. Programvaran som användes är ESRI:s ArcPad i version 6.0.2.

Klient

Klienten sköter kommunikationen mellan PDA och server och kan utföra exempelvis kom- primering innan den skickar meddelanden vidare i systemet. Viss cachning sker även här.

Server

Servern har programvara som kan söka i en eller flera informationskällor efter lägesrelaterad information som matchar de data som skickats från klienten. Informationen skickas sedan tillbaka till klienten.

Databas

Det kan finnas en eller flera databaser som stöder systemet genom att informationen i dessa kontinuerligt kan uppdateras, vilket gör att data inte behöver uppdateras i stor utsträckning på klienterna utan endast centralt i databasen. Detta kan vara till en stor fördel om förändringar behöver göras på ett visst område, t ex göra det mer känsligt på grund av renbete. Användar- na behöver inte kontaktas via telefon utan blir medvetna om förändringarna direkt.

Webbgränssnitt

Information i databasen knutet till områden på en karta kommer inte alltid från samma intres- sent. Det kan handla om väderförändringar, renkalvning eller en pimpeltävlning. Genom ett webbgränssnitt finns möjlighet för behöriga, så som länsstyrelse och kommun, att lägga till, ta bort eller modifiera denna information. Förändringarna speglas direkt ute hos klienterna efter- som samma databaser används.

4.8.3 Funktionsdesign

Profilhantering för anpassning av olika användare

Systemet har en profilhantering som genom databasen lagrar alla inställningar om en specifik användare. När en arbetsdag börjar hämtar guiden ut en PDA. Det första guiden sedan gör är att checka in denna i systemet med sina användare. Innan guiden kopplar ned anslutningen till servern ser denne till att checka ut. Med en profil incheckad kommer all databehandling som görs av servern att reflekteras av profilens inställningar. Detta inkluderar bland annat katego- rifiltrering (se nedan). Förutom detta finns stöd för loggning av överförd datamängd, både senaste session och totalt.

När sedan klienten skickar en positionsangivelse hämtas den profil som matchar klientens IP- nummer, data söks ut i databasen enligt profilens inställningar och resultatet returneras som ett eller flera script, beroende på antalet träffar.

Vid arbetspassets slut checkar användaren ut och servern adderar då sessionens överförda data

till den totala potten och nollställer sessionen. IP-nummer och tidsstämpel sätts till 0.

Ellingsson & Rydström RESULTAT

Allt detta kan konfigureras via webbgränssnittet av en administratör (se bild 4.3).

Bild 4.3 – Konfigurering av profil via webb, källa: Egen bild

Kategoriserad data med möjlighet till filtrering på klienten

All information som lagras i systemet baseras på en centrumpunkt och en radie. Dessutom sorteras informationen i olika kategorier. Anledningen är att användare ska kunna sortera den information just de är intresserade av, dels för att de annars riskerar att bli översvämmade av data och dels för att minska dataöverföringen under ett arbetspass.

Enkel hantering av information via webbtjänst

Data i ett system som detta kan variera väldigt mycket och behöva insamlas från många olika externa aktörer. För att lösa detta görs en webbtjänst tillgängligt där information kan läggas in och knytas till ett geografiskt område. Prototypernas syfte är att ge ett enklare gränssnitt för att påvisa möjligheterna. Genom tjänsten kan också kategorier och profiler hanteras.

Tjänsten är skriven i ASP.NET och är designad för att enkelt kunna utökas och förändras och

är knuten till samma databas som produktionssystemet. Alla ändringar som görs via webben

reflekteras omedelbart ute i fält när klienterna gör nästa databegäran. I och med detta kan in-

formation om exempelvis en lavinfara göras tillgänglig för guiderna ute i fält på mellan 10

och 20 sekunder, förutsatt att klienten skickar en begäran just då och befinner sig inom infor-

mationens gällande område. Nedan visas en skärmbild från webbtjänsten:

Ellingsson & Rydström RESULTAT

Bild 4.4– Webbtjänst för konfigurering av systemets data och inställningar, källa: Egen bild

Automatisk begäran av data baserat på klientens position

I den slutgiltiga versionen av systemet ska automatiskt databegäran till server göras enligt ett visst tidsintervall. För att undvika att samma data skickas flera gånger cachas data upp på ser- vern och skickas bara en gång under dess livstid (TTL – Time-to-live), även om flera begäran görs som matchar informationen.

4.9 Databasdesign

Databasen innehåller all information om geografiska och icke-geografiska objekt som stöds av tjänsten. Den finns placerad på en central server med god bandbredd. Dessutom finns kon- figureringsinformation för de enheter som ingår i systemet. Databasen konstruerades som en vanlig relationsdatabas.

4.10 Prototypdesign

Utvecklingen delades upp i tre huvudsakliga prototyper, gradvis ökande i funktionalitet. Varje

prototyp byggdes först i en desktopversion för att testa hållbarheten i kontorsmiljö, sedan en

version för PDA och testning i fält. Efter slutförandet av varje prototyp skedde dels kompo-

nenttestning och systemtestning, dvs. den funktionalitet som implementerats sedan föregående

version testades först separat, sedan testades hela systemet.

Ellingsson & Rydström RESULTAT

4.10.1 Prototyp I

Målet med Prototyp 1 var att visa på det grundläggande konceptet med automatiskt överförd geografisk information baserat på en klients position. Endast bastekniken för att låta klienten publicera sin position till servern och för servern att söka ut relevant information och sedan skicka denna tillbaka till klienten, prioriterades. I Prototyp 1 triggas klientens positionsangi- velse av ett klick på en testknapp. Resulterande information visades bara direkt i en medde- landeruta på klienten.

Nedan visas vilka moment som ingick i prototyp 1:

Prototyp 1 – Arbetsordning och status

Koordinater från ArcPad (fler än ett numeriskt) Algoritm för RT90 meterkonvertering Algoritm för att finna punkt inom radie

Strömma tillbaka passande information för punkten (realtidsklienten visar datat direkt i ArcPad) Testdatabas

Testning

Tabell 4.1 – Moment i prototyp 1, källa: Egen tabell

4.10.2 Prototyp II

Prototyp 2 hade fortfarande samma testgränssnitt med manuellt begärda dataöverföringar från klienten. Den stora nyheten i denna version var att metadata skickades med svaret från ser- vern, vilket möjliggjorde viktiga funktioner. En av dessa var möjligheten att visa området för vilket informationen gällde direkt på klienten. Dessutom delades informationen på servern in i kategorier – fiske, jakt, natur, osv. Detta för att kunna filtrera information beroende på använ- dare. Här visades också ett primitivt webgränssnitt som demonstrerade möjligheten för exter- na organisationer att lägga in viktig information direkt i systemet. Genom detta gränssnitt kunde även profiler hanteras.

Nedan visas vilka moment som ingick i prototyp 2:

Prototyp 2 – arbetsordning och status (Hantera metadata)

Visa aktuellt område i ArcPad

Kategorisera information / (meddelandetyper) Extern åtkomst via webben

Automatisk informationsbegäran med GPS Visa riktning och avstånd till punkt

Ackumulera skickad och mottagen datamängd per session och totalt Testning

Tabell 4.2 – Moment i prototyp 2, källa: Egen tabell

4.10.3 Prototyp III

Med Prototyp 3, som blev den sista prototypen i kedjan, tillkom den mycket spännande funk-

tionen ”automatiska data”. Automatiska data gjorde det möjligt för både server som klient att

cacha information. Dessutom lades formulär till i ArcPad för att möjliggöra konfiguration av

diverse aspekter, exempelvis kategorifiltrering. Tanken var också att returnerad information

från servern skulle kunna vara aktiv eller passiv. Detta ordnades det stöd för här. I övrigt

återstod finputsning och rensning av kod. Efter denna prototyp var artefakten äntligen redo för

ordentlig testning.

Ellingsson & Rydström RESULTAT

Nedan visas vilka moment som ingick i prototyp 3:

Prototyp 3 – Arbetsordning och status Cachning

Formulär i ArcPad?

(Passiva meddelanden i ArcPad) Finputsning

Rensa kod Testning

Tabell 4.3 – Moment i prototyp 3, källa: Egen tabell

4.10.4 Release Candidate

När vi gjort ordentliga fälttester återstod ett antal buggar och småsaker som dykt upp. Dessa ordnades sedan till den slutgiltiga version som sedan blev klar att presenteras för tilltänkta intressenter.

Nedan visas vilka moment som ingick i Release Candidate:

Release Candidate – Arbetsordning och status Buggfixar och små förändringar

Testning

Tabell 4.4 – Moment i Release Candidate, källa: Egen tabell

4.11 Test av systemet

Under hela examensarbetet har vi kontinuerligt testat systemet både i testmiljö såväl som ut- omhus. Dock var det två stora tester som gjorde att vi verkligen såg att vi var på rätt väg.

Efter prototyp 3 var färdigställd utförde vi ett systemtest den 13/4-2004 vilket innebar att vi bägge två åkte i en bil mellan Luleå och Boden på både små som stora vägar och provade systemet för att se hur det fungerade utanför testmiljön. Här provade vi även på att röra oss i miljöer som inte hade någon GSM-täckning men som ändå lyckades få igenom data via GPRS-nätet. Efter detta test kunde vi med glädje konstatera att systemet fungerade och åter- vända till att lägga till fler funktioner till systemet.

I det andra testet som genomfördes den 29/4-2004 där en av oss satt och övervakade servern

samt den data som kontinuerligt kom in från klienten. Den andre satt i en bil och åkte runt till

olika platser i Luleå för att prova att skicka sin position till servern och sedan se om han be-

fann sig inom ett aktuellt område. Detta test lyckades med bravur och var det sista stora testet

innan den slutgiltiga demonstrationen för de tilltänka intressenterna.

Ellingsson & Rydström RESULTAT

4.12 Kvalitativa resultat

På PDA körs realtidsklienten (bild 4.5) vi skapat samt programmet ArcPad som ger själva presentationen mot användaren. Som synes i bild 4.6 står användaren i en skärningspunkt mellan två cirklar. Varje aktuellt område markeras med en cirkel vilket gör att användaren på ett enkelt sätt kan se både var han själv är och dessutom relatera detta till det område eller områden som användaren befinner sig inom.

Bild: 4.5 –Realtidsklienten, källa: egen bild. Bild: 4.6 – Användarens vy i Arcpad, källa: egen bild

När ny data ankommer till klienten från servern ritas kartan om och eventuella områden läggs till och tas bort beroende på var användaren befinner sig. Efter omritningen presenteras in- formation till användaren som hör till ett aktuellt område. I vårt fall har vi gjort en så enkel konstruktion som möjligt genom att helt enkelt visa en textruta (se bild 4.7) med tillhörande information om området samt sträcka och riktning till områdets centrum.

I förlängningen kan det tänkas att en mer avancerad form av presentation utförs men detta ansåg vi inte höra till uppgiften eftersom vi bara skulle visa på möjligheterna med applikatio- nen och inte en färdig produkt.

Bild: 4.7 – En textruta visas för användaren när denne befinner sig inom ett aktuellt område, källa: egen bild.

Ellingsson & Rydström RESULTAT

4.13 Demonstation

I samarbetet med ProGIS AB hade vi ett möte i Gällivare den 14/5-2004 där vi presenterade examensarbetet samt den färdiga prototypen för tre stycken guider som var de som ursprung- ligen gett input till hur de ville att systemet skulle fungera. Inför själva mötet skickade vi ut information om vad som skulle ske på mötet (se bilaga 2).

4.13.1 Presentation för tilltänkta användare

På mötet gjorde vi en introduktion till varför vi valt att fokusera på det här området och vad vi ville undersöka med studien, samt presenterade hur upplägget såg ut under dagen. Meningen var att vi först skulle presentera tankarna och funktionen bakom själva systemet, för att lämna över till ProGIS AB för en presentation av sin del i projektet. Efter detta skulle vi göra en de- monstration av vårt system med en efterföljande enkät som guiderna fick fylla i. (Se bilaga 3) 4.13.2 Demonstration av tänkt system

Inför demonstrationen hade vi skapat ett antal punkter på vår server runt själva området där vi skulle ha mötet. Dessa var ett tiotal fiktiva platser vi skapat med namn som exempelvis pim- peltävling, storberget, Ulrikas Wärdshus, med flera.

Platserna hade olika stora radier samt att vissa överlappade varandras områden för att demon- strera att systemet kunde visa att man befann sig i flera olika områden samtidigt. Guiderna visades detta samt att de själva fick prova på att gå runt i det markerade området för att kunna se hur det tilltänkta systemet skulle kunna fungera.

4.13.3 Enkät

När demonstrationen var över fick guiderna svara på en enkät. Resultatet av denna finns sammanställt nedan:

Nytta för branschen

Guiderna upplevde att det viktigaste som den här typen av applikation kan bidra med till deras bransch framför allt är möjligheten till att överföra data i realtid. Om rätt typ av information fanns möjlig att presentera i systemet skulle detta, enligt guiderna, innebära en stor nytta.

Guiderna svarade generellt på frågan om vilken nytta den här typen av system har för bran- schen att de ser en väldigt stor nytta med systemet som helhet.

De uttryckte även att det skulle vara bra för rennäringsperspektivet och att ett sådant system kunde förbättra konflikthanteringen med samerna, vilket både ökar kunskapen och förbättrar säkerheten på ett sådant sätt att guidade grupper kan undvika rendrivningar m.m.

Nytta för det dagliga arbetet som guide

Angående den nytta som ett sådant system skulle tillföra deras dagliga arbete menade guider- na, som i fråga ett, att detta skulle innebära stora fördelar för dem om rätt data fanns tillgäng- lig att presentera i systemet. En av guiderna kunde dessutom se den stora nyttan att på daglig basis använda programmet i sin verksamhet.

Faktorer för att underlätta arbetet ute i fält

Guiderna tyckte att det var viktigt att erbjuda en möjlighet för flera aktörer att tillhandahålla

information på ett enkelt sätt. Detta kan realiseras genom att använda ett gränssnitt för att läg-

ga in data i systemet som sedan blir direkt tillgängligt för guiderna, som visats under demon-

strationen.

Ellingsson & Rydström RESULTAT

En guide uttryckte även att det för honom var väldigt viktigt att ha möjlighet att få färsk data snabbt, detta gäller exempelvis för att kunna presentera lavinfaror, renbeten m.m. Detta på ett sådant sätt att guiderna enkelt kan tillgodogöra sig informationen och med den nya kunskapen eventuellt lägga om sin färdväg för att om möjligt möta eller undvika störningsobjekt.

En av guiderna tyckte att det var väldigt viktigt att se till att få löpande information presente- rad automatiskt.

Funktioner som saknas

Här uttryckte sig en av guiderna om att det kunde vara viktigt att användare ska kunna filtrera information beroende av område och liknande. Detta innebär att om guiden ska vara fiskegui- de kan fiskevatten och annan information vara viktigare än om han är ute med en grupp som ska fjällvandra.

Ett annat önskemål guiderna uttryckte var att kunna använda systemet som en nödsändare eller som någon typ av nödtelefon, dvs. att användaren ska kunna skicka en indikation till en central plats om att de har problem och kanske t.o.m. bifoga en beskrivande text.

Helhet

Som helhet tyckte guiderna att systemet verkar bra och väldigt intressant eftersom det inte

direkt finns motsvarande system på marknaden idag. Vissa av dem var mer skeptiska till om

det skulle vara värt att lägga ut pengar på ett sådant system eftersom det inte skulle ge en så-

dan stor effekt för dem som enmansföretagare, men att ett system nog enklare skulle kunna

säljas till företag med större resurser.