Plan mot diskriminering och
kränkande behandling
Frösåkersskolan 2021
Inledning
Planen omfattar Frösåkersskolans främjande, förebyggande och åtgärdande arbete mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling under 2021, samt en utvärdering av föregående års plan.
Vision
På Frösåkersskolan skall alla elever känna sig trygga, respekterade och ha lika rättigheter.
Ingen elev skall utsättas för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling med särskild hänsyn till lagstiftade diskrimineringsgrunder.
Lagstiftning
Diskriminering och trakasserier regleras i Diskrimineringslagen (2008:567) och kränkande behandling i Skollagen (2010:800). Arbetet tar utgångspunkt i FN:s konvention om barnets rättigheter. Utrednings- och åtgärdsskyldighet föreligger för skolan vid kännedom eller påtalande av diskriminering och kränkande behandling. Om skolan inte vidtar skäliga
åtgärder, brister i dokumentation eller om skolans plan inte lever upp till lagstiftningens krav, kan huvudman åläggas att betala skadestånd eller diskrimineringsersättning till utsatt elev.
Diskriminering
Diskriminering är enligt lagstiftning när skolan på osakliga grunder missgynnar eller negativt särbehandlar en elev kopplat till en eller flera diskrimineringsgrunder. Dessa grunder är kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck och ålder.
Trakasserier
Trakasserier är uppträdanden som kränker en elevs värdighet. För att klassas som trakasserier skall uppträdandet ha samband med en eller flera diskrimineringsgrunder. Trakasserier kan vara fysiska, verbala, psykosociala eller ske via texter och bilder. Såväl elever som
skolpersonal kan göra sig skyldiga till trakasserier.
Kränkande behandling
Kränkande behandling är i likhet med trakasserier, uppträdanden som kränker en elevs värdighet fysiskt, verbalt, psykosocialt eller genom texter och bilder. Skillnaden är att
kränkande behandling inte kopplas till diskrimineringsgrunder. Såväl elever som skolpersonal kan göra sig skyldiga till kränkande behandling. Mobbning kan ses som en form av kränkande behandling, som innebär ett upprepat negativt beteende mot en elev.
Barnkonventionen – svensk lag
Barnkonventionen ger en definition av vilka rättigheter som borde gälla för alla barn i världen. Sverige ratificerade Barnkonventionen 1990 och 1 januari 2020 blev
Barnkonventionen lag. Detta innebär att Barnkonventionen tas in i den nationella
lagstiftningen. Den får därmed samma rättsliga status som andra nationella lagar. Artiklar i Barnkonventionen som är speciellt viktiga i arbetet för att förebygga kränkande behandling och diskriminering är Artikel 2: Rätten att inte diskrimineras utifrån ras, hudfärg, kön, språk, religion, politiska eller annan åskådning, nationella, etniska eller sociala ursprung, egendom, funktionsnedsättning, börd eller ställning i livet.
Skolans arbete
Skolans arbete mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling kan beskrivas utifrån tre olika nivåer; främjande, förebyggande och åtgärdande insatser.
Främjande arbete
Det främjande arbetet riktas mot alla elever utan förekommen anledning, som en naturlig del i skolans verksamhet. Det arbetet ska genomföras av alla vuxna på skolan, i alla möten med eleverna. Skolans plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling presenteras på klassråd, föräldramöten, skolråd, arbetsplatsträffar och vid introduktion av nyanställd personal.
Förebyggande arbete
Det förebyggande arbetet görs i fyra steg.
1. Kartläggning/undersöka risker för diskriminering och kränkande behandling.
2. Nulägesanalys av orsakerna till riskerna.
3. Sätta upp mål och genomföra åtgärder för att förebygga diskriminering och främja lika rättigheter och möjligheter.
4. Följa upp och utvärdera arbetet i denna plan.
Åtgärdande arbete
Med åtgärdande arbete menas hur och vem på skolan som agerar när något skett.
Östhammars kommuns skolor följer kommunens handlingsplan vid upplevd diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Vid misstanke eller påtalande av diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling föreligger en skyldighet att skyndsamt påbörja en utredning, utan krav på bevisbörda. I vår kommun används ett digitalt verktyg för att rapportera och utreda kränkande behandling, KB Process heter processverktyget.
Vårdnadshavare uppmanas att ta kontakt med skolan vid misstanke om att någon av skolans elever blivit utsatt. Samtliga vuxna på skolan har ett ansvar för att arbeta mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Elevhälsan har en viktig roll som stödjande och vägledande i det arbetet.
Ansvar och delaktighet
Elever
Elevernas deltagande i det förebyggande arbetet är viktigt och delaktighet, i enlighet med ålder, ska ingå i likabehandlingsarbetet. Eleverna är engagerade på olika sätt, bland annat genom elevråd, matråd och eventgrupp (ansvarar för trivselaktiviteter).
Skolpersonal
Vuxna på skolan befinner sig i elevernas arbetsmiljö, både på lektioner och raster. Det finns ett schema för pedagogiska luncher, rastvaktande samt s k relationstid. Viss skolpersonal har ett mer riktat ansvar såsom elevcoach och personal i elevkafeterian.
Mentor
Mentorerna arbetar med detta på mentorstiden med sin klass. Det kan ske på olika sätt men ofta genom diskussioner kring läget på skolan eller i klassen. De kan även ha enskilda mentorssamtal med sina mentorselever.
Elevhälsan
Skolans elevhälsa arbetar för att göra sig tillgängliga, både i sin profession och som en vuxen
”servicefunktion”. Många elever vänder sig dit på ett naturligt sätt i sin skolvardag, vilket bidrar till att utveckla tilliten till vuxna. Det fungerar också kompensatoriskt eftersom alla elever inte har samma tillgång till vuxenstöd i sin vardag utanför skolan.
Skolledning
Skolledningen möjliggör arbete med detta genom att prioritera det tidsmässigt och
resursmässigt. De informerar vårdnadshavare regelbundet via Unikum och på föräldramöten om läget på skolan.
Kartläggning och nulägesanalys
I arbetet med kartläggning och nulägesanalys har eleverna har svarat på en enkät om trygghet och trivsel. Personal har involverats genom arbetslagsdiskussioner där enkätsvaren har diskuterats.
Skolans nulägesanalys
Skolan gör ständiga reflektioner och analyser av läget på skolan baserat på observationer och samtal i olika former med eleverna i det dagliga arbetet. De försämringar som har noterats är ökad nedskräpning och skadegörelse, framför allt i det rastutrymmet Länken. Vi kan även notera ett ökat negativt grupptryck och normbrytande beteende, framför allt bland pojkar, vilket sannolikt påverkar upplevelsen av trygghet och trivsel.
Skolans utrymmen och framför allt rastutrymmen är mycket nedgångna och eleverna vet om att skolan ska rivas. Sannolikt påverkar detta respekten för lokalerna. Oron är dock att det normbrytande beteendet blir svårt att bryta, trots att lokalerna blir nya under 2021. På grund av byggnationen av nya skolan är även merparten av skolgården upptagen och eleverna har i princip obefintliga rastmöjligheter utomhus.
Elevernas åsikter och tankar
Total svarsfrekvens åk 6-9 är 77 %. Åk 6 svarar på en enkät avsedd för mellanstadiet, vilket innebär lite andra frågor. Åk 7-9 svarar på en enkät avsedd för högstadiet. Här nämns ett axplock av frågorna. Se länk för sammanställning av enkäten i sin helhet.
71 % av eleverna åk 7-9 upplever sig trygga överallt på skolan. 8 % känner sig otrygga någonstans på skolan och resterande andel har svarat vet ej. De platser som upplevs mest otrygga är korridoren och Länken. Flera elever nämner också toaletterna, matsalen och omklädningsrummen. Åk 6 har svarat på frågan om de känner sig trygga i korridoren och 58
% gör det alltid. Resterande del gör det ofta eller ibland.
Vad gäller utsatthet så upplever eleverna både verbal och fysisk utsatthet. 42 % har varit utsatta verbalt, antingen vid enstaka tillfällen eller oftare. 37 % har varit utsatta fysiskt, antingen vid enstaka tillfällen eller oftare. Den upplevda utsattheten är större i åk 7 och 9 och mindre i åk 8. I åk 6 är det 39 % som upplevt att någon annan elev varit taskig eller dum vid något eller flera tillfällen.
81 % av eleverna tycker att det känns bra att komma till skolan. Här är spridningen stor. I åk 7 är det 93 % som känner så och i åk 8 enbart 73 %. 88 % upplever att de vuxna på skolan bryr sig om dem men när det gäller att ha vuxna att vända sig till så är siffran bara 79 %.
I åk 6 är frågan om de trivs i skolan och där är siffran 87 %. När det gäller att ha en vuxen att vända sig till så tycker 61 % att det stämmer.
Eleverna har några egna förslag på förändringar/förbättringar, vilka kan sammanfattas i följande punkter:
Bättre basketbollar och basketplan
Mer vuxna och mer koll på rasterna
Jobba mer mot rasism och homofobi
Hårdare reaktioner vid mobbing, t ex avstängning
Stor och bra skolgård
Mål och uppföljning
Målen tas fram utifrån kartläggningar och den nulägesanalys som gjorts. Uppföljning av planens mål sker årligen och utifrån denna upprättas en ny plan. Ansvarig för detta är skolans rektor.
Prioriterade mål 2020
Mål 1: Eleverna ska känna sig trygga i sin rastmiljö och ha flera valmöjligheter.
Åtgärd:
Länken ska hålla öppet vissa tider, med vuxennärvaro
Idrottshallen ska hålla öppet vissa tider, med närvaro av idrottslärare
Elever som väljer att inte delta i lektioner trots uppmuntran till detta ska avvisas från skolbyggnaden
Biblioteket ska ha fortsatt öppet på torsdagar
Elevhälsan ska vara tillgänglig i Fröfiket vissa dagar
Riktat och intensifierat arbete mot ”skojbråk” och grupptryck Utfall:
Länken är numera alltid öppen för att det är en utrymningsväg. Det finns vuxentillsyn vissa tider, men inte alltid. Länken är fortfarande ett ”tillhåll” med mycket
nedskräpning och förstörelse.
Idrottshallen har varit öppen enligt plan.
Ibland avvisas elever men inte alltid. Det är oklart för en del vuxna på skolan vad det är som gäller. Det är också svårt att veta när man ska ge upp försöken att få dem till lektion.
Biblioteket var öppet enligt plan under vt-20, dock inte ht-20 pga arbetsbelastning.
Elevhälsan var i Fröfiket enligt plan under vt-20, dock inte ht-20 pga arbetsbelastning.
Skolan har arbetat mot skojbråk och grupptryck med åtgärdstrappan samt värderingsövningar i samtliga klasser.
Mål 2: Eleverna ska känna att det alltid finns närvarande, engagerade och tillgängliga vuxna.
Åtgärd:
Mentorerna har individuell avstämning med samtliga elever minst en gång per termin Utfall:
Detta har genomförts, dock inte till 100%.
Prioriterade mål 2021
Nuläge Mål Åtgärd Ansvar Uppföljning
Eleverna har behov av en accepterande och tillåtande arbetsmiljö
Eleverna ska ha en arbetsmiljö som är fri från verbal och fysisk utsatthet
Vuxen tar emot eleverna vid entrén vid terminsstart
Rastaktiviteter som vuxna planerar och genomför
Pedagogernas relationstid förläggs i hela skolan
Rektor
Elevcoach + socialpedagog
Samtliga pedagoger
Uppföljning maj och december 2021
Eleverna har behov av en arbetsmiljö där vuxna har uppsyn och tillsyn
Eleverna ska ha en arbetsmiljö som är fri från skadegörelse
Utökat schema för pedagogiska luncher
Inköp av spel efter elevernas önskemål
Skriftliga
ordningsregler på lämpliga platser
Omedelbar reaktion och ersättnings- skyldighet vid all förstörelse av skolans egendom
Rektor
Rektor
Rektor
Alla vuxna
Uppföljning maj och december 2021
Frösåkersskolan
Kommentar till de prioriterade målen
Elevernas upplevelser och synpunkter är baserade på den gamla skolan och de mål som sätts i den här planen ska gälla i den nya skolan. Vi vet i dagsläget inte hur arbetsmiljön i den nya skolan kommer att bli. Därav blir aktiviteterna inriktade på att åstadkomma en trygg start i den nya skolan. Vid halvårsuppföljningen kan det bli aktuellt med andra aktiviteter för att uppnå målen.
Barn- och utbildningsförvaltningen
