Barn och sociala medier
- Hur sociala medier påverkar elever och skolans arbete mot kränkande behandling
Children and social media
How social media affects students and the school's work to eliminate abuse
Julia Sjöstedt
Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Lärarprogrammet, inriktning Från lokalt till globalt Examensarbete, 15 hp
Handledare: Anders Österberg Examinator: Anders Broman 2014-01-17
Löpnummer:
Abstract
This work is about the rights of children, how students use social media and how effective teachers are using social media in their work against abusive treatment. The purpose of this work is to examine what students have rights in school, what and how students use social media and how schools and teachers are working to prevent the abuse that takes place over the internet and via mobile phones. The method used to investigate this is partly a survey of students in grades five and six at four different schools and interviews with four practicing teachers, working as a teacher in each class who made survey.
My conclusion is that children have a variety of rights in school, and all schools and teachers are working on this through rules, values clarification and collaborative exercises. More and more younger children use out of social media, the survey shows that many of the students in grades five and six uses much social media. It turns out that they use it several times a day, and many feel that it is being violated through social media. Although teacher interviews indicate that the use of social media has increased among students. The four teachers are working on ways to have the violations taking place on social media in their work, this depends on where they work and how relevant it is to bring up the subject. They make use of various collaborative exercises, videos and discussion to counter it to occur.
Keywords: Degrading treatment, social media, children's rights.
Sammandrag
Detta arbete handlar om barns rättigheter, vad elever använder sig av för sociala medier och hur verksamma lärare har med sociala medier i sitt arbete mot kränkande behandling. Syftet med arbetet är att undersöka vad elever har för rättigheter i skolan, vad och hur elever använder sig av sociala medier och hur skolan och lärare arbetar för att förebygga kränkande behandling som sker över internet och via mobiltelefoner. Metoden som använts för att undersöka detta är dels en enkätundersökning med elever i årskurs fem och sex på fyra olika skolor och intervjuer med fyra verksamma lärare, som arbetar som klasslärare i respektive klass som gjort enkätundersökning.
Min slutsats är att barn har en rad olika rättigheter i skolan, och alla skolor och lärare arbetar med detta genom ordningsregler, värderingsövningar och sammarbetsövningar. Allt fler yngre barn använder sig utav sociala medier, enkätundersökningen visar på att många av eleverna i årskurs fem och sex använder sig av mycket sociala medier. Det visar sig även att de använder det flera gånger om dagen och många upplever att det sker kränkningar genom de sociala medierna. Även lärarintervjuerna visar på att användandet av sociala medier har ökat bland eleverna. De fyra lärarna arbetar på olika sätt för att ha med kränkningar som sker på sociala medier i sitt arbete, detta beroende på vart de arbetar och hur aktuellt det är att ta upp ämnet.
De använder sig av olika samarbetsövningar, filmer och diskussion för att motverka att det ska förekomma.
Nyckelord: Kränkande behandling, sociala medier, barns rättigheter.
Innehållsförteckning
1.Inledning ... 4
1.1Bakgrund ... 5
1.2 Syfte ... 6
1.3 Frågeställningar ... 6
2.Metod ... 7
2.1Avgränsningar ... 8
2.2Urval ... 9
2.3 Genomförande ... 9
2.4 Validitet och reliabilitet ... 11
3. Forsknings- och litteraturgenomgång ... 12
3.1 Barns rättigheter ... 12
3.2 Begreppsförklaringar ... 14
3.2.1 Kränkande behandling ... 15
3.2.2 Mobbning ... 15
3.2.3 Sociala medier ... 16
3.3 Sociala medier och kränkande behandling ... 16
4.Undersökning ... 20
4.1Enkätundersökning ... 20
4.2Intervjuundersökning ... 21
5.Diskussion ... 28
5.1 Förslag till framtida forskning ... 31 Referenslista
Bilaga 1 Bilaga 2
4
1. Inledning
I det här arbetet kommer jag att undersöka vad barn har för rättigheter i skolan och hur sociala medier påverkar elever och skolans arbete mot kränkande behandling. Hur mycket från
elevernas privata tid framför datorn och sociala medier följer med till skolan och märker läraren av det? Hur arbetar läraren för att förebygga detta? Att jag valde att skriva om just det här ämnet är att det intresserar mig väldigt mycket, då jag kan se en stor förändring utav användandet av sociala medier från när jag själv gick i skolan. Det rör sig också av en rad olika hemsidor och forum som används flitigt till bland annat chat och bilddelning. Jag tror också att det är lättare för barn och unga att skriva en elak kommentar än att säga det personligen till någon. Detta är något jag har fått erfarenhet av under utbildningens VFU- perioder som gjorts i de högre klasserna på mellanstadiet. Som lärare anser jag att det är viktigt att följa med i samhällets utveckling och veta vad och hur eleverna använder sig av internet och dess användningsområden. För att förebygga att det sker kränkningar över internet måste skolan ta upp detta med eleverna och ha det i bakhuvudet att det säkerligen sker på internet och inte på skolan. Kränkande behandling på nätet blir till viss del mobbning på nätet.
I dagens samhälle blir sociala medier allt vanligare, även i de lägre åldrarna, att ha en rad olika konton på olika hemsidor är inte ovanligt. Allt fler barn får moderna
mobiltelefoner/smartphones som de bär med sig för det mesta och har de flesta sidorna öppnade på telefonen. Det är mycket lätt att under raster ta fram mobilen och göra en uppdatering, se vad ens vänner har gjort eller skicka iväg några kommentarer. Kränkande behandling som kan pågå dygnet runt. Skolan gör idag likabehandlingsplaner med åtgärder för kränkningar och mobbning som sker på skolan, dock tror jag inte det tänks på att man ska ha med att det sker även utanför skolan, och då vanligtvis på internet.
För att ta reda på vad och hur de använder sociala medier kommer en enkätundersökning att göras med elever i årskurs fem och sex. Det kommer även att göras intervjuer med lärare i de här klasserna, om de märker av att sociala medier har fått en allt större plats i elevernas vardag och hur de arbetar på skolan för att förebygga kränkningar på internet.
5
1.1 Bakgrund
I december 2012 skedde ett upplopp på en skola i Göteborg. På bildsajten Instagram skapades ett konto som växte och fick flera tusen följare, det lades ut bilder på tjejer och killar med kränkande kommentarer. Detta ledde till upplopp mot tjejerna som skapat kontot, där flera ungdomar var tvungna att omhändertas av polisen. För de två tjejerna, 15 och 16 år, som skapat kontot slutade det med rättegång.1
I läroplanen, LGR11, kapitel 1 står det om skolans värdegrund och uppdrag. Det står att skolan ska förmedla till eleverna om människors okränkbarhet, människors lika värde,
individens frihet och att utbildningen ska förmedla och få eleverna att respektera de mänskliga rättigheterna och de värderingar som samhället idag vilar på. Det står även att ingen ska utsättas för kränkande behandling eller diskriminering, detta ska aktivt motverkas om det visar tendenser att uppstå.2 I diskrimineringslagen står det att varje år ska
utbildningssamordnaren skriva en likabehandlingsplan, en plan som innehåller de åtgärder som behövs för att främja barns rättigheter.3
Författaren Olle Findahl som gjort en undersökning om Svenskarna och Internet 2011 skriver att 88 procent av Sveriges befolkning över 12 år använder sig av internet. Mellan åldrarna 12 och 44 är det 90 procent av dem som använder sig av internet dagligen. Internetanvändningen sprider sig längre och längre ner i åldrarna, och flera barn använder sig utav det redan innan de börjar skolan.4 Bland de yngre har sociala medier blivit väldigt populärt, det finns en hel del olika nätverk, både svenska och utländska sidor. Den populäraste sidan att vara medlem på är facebook, där kan de göra egna statusuppdateringar och informera sig om sina vänner.
Även bloggar har blivit allt vanligare, och då framför allt bland tjejer och kvinnor, man skriver sin egen blogg och läser andras.5
På Skolverkets hemsida tas ämnet nätmobbning upp, hur skolan arbetar med detta och framför allt hur barn och ungdomar påverkas av det. Det som sker i hemmet och på deras fritid följer dem dagligen i skolan och väcker frågor som läraren måste ta itu med.
1 http://www.metro.se/goteborg/bakgrund-instagram-upploppen/EVHmeu!vDmbY4er25L6/ (2013-11-18)
2 Skolverket, 2011: Läroplan för grundskola 2011, Stockholm, Skolverket, s. 7
3 http://rkrattsdb.gov.se/SFSdoc/08/080567.PDF, s. 10 (2013-11-25)
4 Findahl Olle, 2011: Svenskarna och Internet 2011, Ödeshög, DanagårdsLiTHO, s. 8
5 Ibid, 18ff
6 Ett tydligt exempel som belyser detta är den nätmobbning som skedde mot den
flicka som hade våldtagits på en skola i Bjästa. Fallet, som togs upp av Uppdrag Granskning, visade tydligt skolans handfallenhet på många plan, bland annat i hur man hanterade mobbing på nätet såväl som i verkliga livet. Ett annat exempel är att många människor bloggar om svåra saker i livet. Brit berättar om en rektor vars elever läste en döende mammas blogg. Hur kan skolor hantera de frågor som väcks genom en sådan blogg? På många skolor har man inte talat om sociala medier överhuvudtaget, och det finns därför en stor osäkerhet bland skolpersonalen om hur man ska agera, menar Brit Stakston. Det är inte ovanligt att man skyller på de ungas nätanvändning som en fritidsaktivitet, något som ligger utanför skolans ansvarsområde. Många förstår inte att skolan har ett ansvar för att lyfta in det som händer på nätet i det fysiska rummet.6
1.2 Syfte
Syftet med det här examensarbetet är undersöka vad elever har för rättigheter i skolan, hur sociala medier har blivit allt vanligare i dagens samhälle i de lägre åldrarna och hur skolan arbetar mot den kränkande behandling som sker över sociala medier. Två undersökningar kommer att utföras, lärarintervjuer med verksamma lärare och en elevenkät om deras syn på sociala medier och kränkande behandling.
1.3 Frågeställningar
Frågerställningarna till detta examensarbete är följande:
Vad har elever för rättigheter i skolan?
Hur använder sig elever av sociala medier idag?
Hur arbetar lärare för att förebygga kränkningar på sociala medier?
6 http://www.skolverket.se/skolutveckling/resurser-for-larande/kollakallan/sociala_medier/sa-gor-andra/skola- 1.155349 (2013-11-15)
7
2. Metod
Avsikten med arbetet var att ta reda på barns rättigheter, och framför allt vad de har för rättigheter i skolan. Fokus ligger sedan att på vad elever använder sig av för sociala medier, hur de använder dem och framförallt hur skolor arbetar med detta. Det har gjorts en
enkätundersökning på hur elever ser på och använder sig utav social medier. Enkäter ger en bred information om det som undersöks.7 Enkäten som genomfördes i klasserna innehöll några få frågor, både öppna som de fick skriva svar på själva och några frågor med
svarsalternativ.8 Det har även gjorts intervjuer med verksamma lärare om hur de märker av teknikutvecklingen, elevernas användande av sociala medier och hur skolor arbetar för att förebygga den kränkande behandling som sker mellan elever över internet. Vid intervjuer talar inte den som blir intervjuad med enbart ord, utan med gester och miner, vilket gör att som intervjuare kan jag se hur personen reagerar och ställa följdfrågor. Hela intervjun påverkas utav den relation som uppstår mellan den som ska bli intervjuad och den som gör intervjun.9 Arbetet innehåller en forsknings- och litteraturgenomgång där det beskrivs vad barn har för rättigheter, vad som står i FN:s barnkonvention, skollagen och läroplanen. Det finns även en del med begreppsförklaring som beskriver vad olika begrepp som används i arbetet betyder. Sist i forsknings- och litteraturgenomgången kommer ett avsnitt om användningen av internet, sociala medier och kränkande behandling. I undersökningsdelen redovisas elevenkäter och intervjuer med verksamma lärare, där intervjuerna är den största delen, sist i arbetet kommer en diskussion.
I forsknings- och litteraturgenomgången har material som artiklar, forskning och
forskningsbaserad litteratur använts. De flesta artiklar och forskningar har hittats på internet, genom Karlstad universitets databas, en del forskning och litteratur har hittats i skriven litteratur. Det mesta materialet är skrivet på engelska och har översatts för arbetet.
Enkätundersökningen gjordes på elever i årskurs fem och sex på skolor i Mellansverige. Den gjordes med 4 klasser, totalt 74 elever, varav 41 pojkar och 33 flickor. Den gjordes på plats ute på fyra skolor i deras respektive klassrum. Intervjuerna med verksamma lärare gjordes med fyra kvinnliga lärare i årskurs fem och sex. Lärarna hade i förväg fått reda på vad
intervjun skulle handla om, men hade inte fått tillgång till några frågor. Då några utav lärarna
7 Svedner Per Olov, 2010: Examensarbete i lärarutbildningen, Uppsala, Kunskapsföretaget AB, s. 21
8 Ibid, s. 23
9 Patel Runa, Davidson Bo, 2011: Forskningsmetodikens grunder, Lund, Studentlitteratur AB, s. 75
8 ville vara helt anonyma och att intervjun inte skulle bandas, valde jag att inte banda någon, utan bara skriva anteckningar under intervjun.
Det gjordes två undersökningar i arbetet, anledningen till detta var för att få både elevernas och lärarnas syn på ämnet. Enkätundersökningen gjordes ute i klasserna på de fyra olika skolorna, med elever som var ovetandes om ämnet. Detta gjordes för att få en syn på vad eleverna använder sig av för sociala medier, och hur de upplever att de används. Anledningen till att intervjuer tar störst plats i undersökningsdelen är att i ett framtida läraryrke är det ur lärarens perspektiv det kommer att ses. Som lärare ska man hålla i undervisningen om
värdegrund och kränkande behandling, och måste då vara medveten och ha kunskap om detta ämne, det är även läraren i klassen som måste ta tag i åtgärder vid mobbning mellan eleverna.
Intervjuer ger ofta resultat som är användbara för mig som lärare i framtiden.10
2.1 Avgränsningar
Då det inte finns så mycket forskningar och litteratur om just sociala medier och kränkande behandling har jag fått titta mycket på nätmobbning, då de två ämnena går lite hand i hand med varandra. Avgränsningar som gjorts i arbetet var därför att fokusera på flera olika undersökningar och forskningar för att få olika syn på ämnet. I forskningsdelen ligger fokus på barns rättigheter i skolan, och ämnet nätmobbning över sociala medier.
Jag har valt att göra båda mina undersökningar på fyra olika skolor, två större skolor med ett 100-tal elever och två mindre skolor med max 50 elever, för att få en variation och olika synsätt på arbetet med kränkande behandling. Undersökningarna är gjorda på elever och lärare i årskurs fem och sex, då det är de som på låg- och mellanstadiet är mest aktiva på sociala medier och känns mest aktuellt för just detta ämne. Anledningen till att mellanstadiet valdes till undersökningen berodde på att det är de som passar bäst till min utbildning. Alla fyra lärare som deltog i intervjun var kvinnliga, detta beror på att på de skolor de arbetar på är de nästan enbart kvinnor anställda på låg- och mellanstadiet. Eftersom det gjordes två
undersökningar valde jag att enbart göra det med fyra olika klasser och lärare. Det som sedan publicerades från elevenkäten var det som var vanligast bland eleverna. Det som var mindre vanligt valde jag att inte skriva med, detta för att undvika en massa sociala medier som enbart
10 Johansson, Svedner, 2010: Examensarbete i lärarutbildningen, Uppsala, Kunskapsföretaget AB, s. 30
9 används av en elev. Från lärarintervjuerna ligger fokus på teknikutvecklingen och hur de uppfattar användandet av sociala medier, frågan som handlar om hur de arbetar med barns rättigheter hade liknande svar, och jag valde då att komprimera de svar som påminde om varandra.
2.2 Urval
De urval som gjordes bland skolorna som undersöktes var två större skolor i en stad och två mindre skolor på landbygden. Detta gjordes för att se skillnaden mellan de olika, dels storleken på skolan och för att skapa ett så brett urval som möjligt, både landsbygd och stad.
Valet av skolor var helt slumpmässigt utvalda, någon av skolorna kände jag till sen innan, jag tog kontakt med fyra skolor, där lärarna i årskurs fem eller sex var villiga att ställa upp på intervju och även lät eleverna delta i enkätundersökningen. De elever som gjorde
enkätundersökningen gick i årskurs fem och sex, på mellanstadiet är det de som är mest aktiva på sociala medier, vilket passade min inriktning på utbildningen bäst. De fyra kvinnliga lärarna var det slumpen som valde ut, det var de som arbetade i de här klasserna som valde att ställa upp på undersökningen. Det enda kravet jag hade vid intervjuerna var att det skulle vara utbildade lärare, vilket alla fyra var. Anledningen till detta var för att jag ville ha lärare som var utbildade, sen spelade kön eller ålder ingen roll i valet av lärare.
2.3 Genomförande
Alla undersökningar genomfördes på likadant sätt, på så sätt var förutsättningarna likadana för alla. Jag började med att boka in en tid med läraren, där det fanns tid för att göra enkäten tillsammans med eleverna och gott om tid efter för att göra intervjun med läraren. Eleverna visste inte vad enkäten skulle handla om innan jag kom dit, detta gjordes upp med lärarna vid tidsbokningen. Anledningen till detta var för att jag ville ha eleverna spontana svar utan att de hade disskuterat med sina vänner om det. Alla blev informerade om att inga namn eller klasser kommer att anges, utan både intervjuerna och enkäterna är anonyma. Anonymiteten används för att respektera varje enskild person, och för att det kanske för vissa elever är ett känsligt ämne. Elevenkäten gjordes med eleverna i deras respektive klassrum, där de känner sig hemma. Där började jag med att presentera mig och berättade för dem vad jag gjorde där, jag fortsatte med att berätta om enkäten de skulle få fylla i, och om det var något de funderade över fick de fråga om det. Enkäten delades ut och de fick fylla i den, om de funderade över något så fanns jag i klassrummet för att kunna gå runt och hjälpa dem. När alla fyra klasser
10 hade gjort enkäterna sammanställdes de för att få fram resultatet. Alla enkäter sammanställdes på en och samma enkät där flickor och pojkar delades var för sig, på så sätt såg jag tydligt vad eleverna hade svarat på sina enkäter och om det skilde sig något mellan flickor och pojkar.
Det som publicerades i undersökningen var det som var vanligast bland eleverna. Det som enbart några få hade svarat valde jag att inte skriva med i texten. Vissa av frågorna redovisas även vad flickor respektive pojkar tycker. I undersökningen redovisas några citat som några av eleverna har skrivit på sina enkäter. För att förtydliga och konkretisera innebörden i resultaten kan det vara bra att ha med citat från intervjuerna.11
Intervjuerna med lärarna genomfördes efter att enkäten med eleverna gjorts. Det var viktigt att det fanns gott om tid att sitta ner och prata ordentligt utan att stressa. Intervjun som skulle genomföras var en kvalitativ intervju, frågorna som ställs ger utrymme för den intervjuade att svara med egna ord.12 För mig var det viktigt att snabbt skapa en öppen relation till den jag skulle intervjua, precis som Runa Patel skriver i Forskningsmetodikens grunder att intervjun påverkas av relationen som uppstår. Intervjufrågorna var öppna, till viss del ostrukturerade frågor. Frågorna var gjorda efter den så kallade tratt-tekniken, först kom öppna och neutrala frågor om bakgrund och klassen, för att sedan bli mer specifika om ämnet.13 Jag hade innan intervjun skrivit ner ett antal huvudfrågor, men kände att det var viktigt att få till ett samtal som flöt på som kunde skapa följdfrågor utifrån det lärarna svarade på huvudfrågorna.
Intervjun gjordes enskilt i klassrummen där lärarna arbetar mest och tillsammans med sin klass. Valet att göra en enskild intervju där enbart jag och intervjupersonen närvarade var för att få lärarens uppfattning om ämnet. Tillsammans med läraren hade jag ett samtal om hur länge de arbetat och lite om hur klassen ser ut. Vi började sen med frågorna, jag frågade och läraren fick svara på dem, om det dök upp någon följdfråga så ställdes även den, och vi samtalade mycket om frågorna. Under intervjun skrevs anteckningar och stödord om svaren.
Intervjun sammanställdes så snart som möjligt efter att den genomfördes då det fortfarande var färskt i minnet och inget skulle glömmas. Intervjuanteckningarna lästes ett flertal gånger för att få med allt och skrevs i en text, fråga för fråga. När alla intervjuer var gjorda
sammanställdes de i texten, fråga för fråga och alla lärarnas svar. I undersökningskapitlet valde jag att lägga mest fokus på hur lärarna uppfattar teknikutvecklingen och elevernas användande av sociala medier, hur de märker av det och arbetar med det. Frågan om hur
11 Svedner, 2010, s. 82
12 Patel Runa, Davidson Bo, 2011: Forskningsmetodikens grunder, Lund, Studentlitteratur AB, s. 81
13 Patel & Davidson, 2011, s. 76ff
11 skolorna arbetar med barns rättigheter var liknande för alla fyra skolor, vilket gjorde att jag valde att komprimera den delen. I undersökningskapitlet redovisas vissa citat som lärarna använt under intervjun.
2.4 Validitet och reliabilitet
Validitet innebär att det som undersöks stämmer överens med det som sägs ska undersökas.14 Resultatet ska vara en bild utav det som undersöks och enkäten och intervjufrågorna ska täcka det område som undersöks.15 Intervjufrågorna och enkäten gjordes efter att forsknings- och litteraturgenomgången skrivits, vilket innebär att de är gjorda utifrån det och
frågeställningarna i arbetet. Vad för sociala medier eleverna använder sig av och hur de använder dem är det bara eleverna som kan svara på, lärarna vet inte alla medier som används och hur eleverna uppfattar att de används. De intervjuades svar påverkas av storleken på skolan som de arbetar i. Även elevernas svar på enkäten påverkas utav detta, om de går i en större eller mindre skola.
Reliabilitet innebär att det som undersöks görs på ett tillförlitligt sätt, om allt material är insamlat på samma sätt och om undersökningen täcker frågeställningarna.16 Båda
undersökningarna gjordes på fyra olika skolor och tillvägagångssättet är likadant vid alla fyra tillfällen. Valet av fyra olika skolor beror på att jag ville ha olika synsätt på hur skolor och lärare arbetar. Fyra lärare på samma skola tror jag kan få ett väldigt liknande resultat på undersökningen. Elevernas ovetande om vad enkäten handlar om att det inte har kunnat diskuteras vad som ska svaras, det gör att inga elever påverkas av varandra och vad de svarar på undersökningen. Även intervjuerna gjordes utan att lärarna visste frågorna som skulle ställas, för att få spontana svar. Jag litar på att eleverna och lärarna svarade så ärligt de kunde på frågorna som ställdes.
14 Patel & Davidson, 2011, s. 102
15 Svedner, 2010, s. 83
16 Svedner, 2010, s. 83
12
3. Forsknings- och litteraturgenomgång
Detta avsnitt kommer att innehålla information och forskning om barns rättigheter och hur internet har blivit allt vanligare i dagens samhälle, där nätmobbning och kränkande
behandling mellan barn och ungdomar har blivit allt vanligare.
3.1 Barns rättigheter
”Den 20 november 1989 antog FN:s generalförsamling Konventionen om barnets rättigheter, barnkonventionen.17” Det var första gången mänskliga rättigheter för barn formulerades. I och med detta fick alla länder som är medlemmar i FN en gemensam konvention och mål att sträva efter. Tidigare talades det bara om barns behov och intresse, i och med detta fick barn och ungdomar sina egna rättigheter. I Sverige godkändes barnkonventionen 1990, och efter det har flera lagändringar gjorts för att tillämpa den. För att göra det bästa arbetet med barnkonventionen krävs en lång arbetsprocess, Sverige och de övriga nordiska länderna har kommit en bra bit på vägen, men det finns brister i arbetet.18 I samhället är det varje kommun som tar beslut om vad barnen som bor i närheten ska ha för uppväxt, skola och sjukvård.19 Forskaren Thomas Hammarberg skriver i sin forskning om mänskliga rättigheter, Alla barns rättigheter att en viktig anledning till att skapa en barnkonvention är att barn och deras vårdnadshavare inte har samma prioriteringar på intressen. Föräldrar sätter sitt eget intresse framför sina barn som kommer i skymundan. Det blev mer uppenbart att barn kunde fara illa i sin egen familj.20 Alla barn växer upp under olika förhållanden, det kan vara olika
ekonomiska, politiska och religiösa förhållanden, trots detta ska de bli bemötta med respekt och få skydd för sin intigritet, alla människor har lika värde. 21
I FN:s barnkonvention handlar artikel 28 och 29 om barns rätt till utbildning och syftet med utbildningen. Här står det bland annat att utbildning ska vara kostnadsfri, obligatorisk och att alla barn ska ha tillgång till att få gå i skolan. Syftet med skolgången är att förbereda barnen på att kunna leva ett ansvarsfullt liv i vårt samhälle, där det ska råda fred, vara jämställt mellan män och kvinnor och finnas förståelse för varje enskild individ, ett samhälle där det
17 Barnombudsmannen, 1999: Mänskliga rättigheter för barn, Växjö: Gothia AB, s. 6
18 Ibid, s. 42f
19 Ibid, s. 46
20 Rädda barnen, 1991: Barnets rättigheter och samhällets skyldigheter, Stockholm: Whalström och Widstrand, s. 15ff
21 Ibid, s.6
13 finns olika grupper och religioner men alla är lika mycket värda. Barn ska under sin skolgång utveckla respekt för de mänskliga rättigheterna och grundläggande friheterna. Läraren och skolan måste anpassa sin utbildning till varje elev, om det finns handikapp eller till exempel läs- och skrivsvårigheter ska de eleverna få det stöd de behöver för att nå målen. Lärarna ska också utveckla respekt för barnet och dess föräldrar, deras identitet, språk och värderingar. I skollagen som till viss del bygger på barnkonventionen står det att eleverna ska ha inflytande över sin skolgång. Hur mycket inflytande eleverna ska ha får varje kommun och skola själva bestämma, men ju äldre eleverna blir desto större ansvar ska de få. Skolan har också ansvaret för att alla elever ska känna sig trygga med att gå till skolan varje dag, må bra när de befinner sig på plats och inte utsättas för kränkande behandling eller mobbning. Ordningsregler har varje enskild skola rätt att sätta upp, regler som eleverna förväntas följa när de befinner sig i skolan.22
I läroplanen, Lgr11 tas normer och värden upp. Skolan ska förmedla och lära elever om de mänskliga rättigheterna och grundläggande demokratiska värderingar som vårt samhälle bygger på. Några av de värden som skolan ska förmedla till eleverna är människolivets okränkbaret, individens frihet och integritet, människors lika värde och jämställdhet mellan kvinnor och män. Varje elev i skolan ska få finna sin unika egenart, sig själv. Eleverna ska få förståelse för andra människor och kunna visa omsorg till andra människor. I skolan ska ingen elev utsättas för diskriminering på grund av kön, religion, kultur, sexuell läggning, ålder eller funktionsnedsättning. Alla som arbetar inom skolan ska respektera varje människas egenvärde och vår gemensamma miljö. Att elever har skilda uppfattningar är något skolan ska vara öppen för och uppmuntra eleverna till det.23
”Undervisningen i skolan ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Den ska främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper.24” Undervisningen i skolan ska
innehålla demokratiska värderingar och förbereda eleverna på att aktivt delta i vårt samhälle. I de övergripande målen under normer och värden står det bland annat att målen för varje elev är att kunna göra personliga ställningstagande utifrån kunskaper om mänskliga rättigheter,
22 Elisabeth Rinman, Annika Rembe, 1991: Lagboken för barn och ungdomar, Stockholm: Norstedts förlag, s.
227 -231
23 Skolverket, Läroplan för grundskolan 2011, s. 7-8
24 Ibid, s. 8
14 respektera andra människors egenvärde och ta avstånd från att människor utsätts för
kränkande behandling.25
I boken Barnets rättigheter och samhällets skyldigheter skriver forskaren Margit Gummesson om barnet och skolan. En av grunderna i FN:s barnkonvention är att barn ska ha yttranderätt, barnen ska få ha egna åsikter och uttrycka dem fritt, i bland annat tal, skrift eller tryck. Idag stämmer skollagen och läroplanen väldigt bra överens med det FN tar upp i sin
barnkonvention om utbildning och yttrandefrihet. 1991 skrev Gummesson i boken att i framtiden kommer skolan att styras av mindre regler, men fler och tydligare mål på vad en elev ska kunna när de lämnar en årskurs. I Sverige ska skolan vara likvärdig i alla kommuner, detta för att alla elever ska kunna få samma kunskaper och det gör det lättare vid en eventuell flytt. Som grund finns då skollagen och läroplanerna för mål och riktlinjer. Att
undervisningen och inlärningssätten är olika beror självklart på hur läraren väljer att lägga upp undervisningen. Eleverna i skolan erbjuds inte bara en kostnadsfri utbildning utan också möjligheten till hemspråksundervisning och skolhälsovård som till exempel skolsköterska och kurator.26
3.2 Begreppsförklaringar
I detta avsnitt kommer begrepp som används i arbetet att förklaras grundligare, detta för att underlätta för läsaren, och ha en förståelse för vad det innebär.
År 2009 kom Skolverkets allmänna råd ut med Allmänna råd och kommentarer – För att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.
Det togs fram för att stödja verksamhetens arbete för elevernas lika rättigheter och för att stärka arbetet mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. En skola där
eleverna känner sig trygga påverkar deras studieresultat till det positiva.27 Eleverna ska delta i arbetet för att förebygga detta, de måste därför ha kunskap om vad begreppen innebär, men även vara medvetna om både sina rättigheter och skyldigheter inom skolans verksamhet.28
25 LGR 11, s. 12
26 Rädda barnen, 1991, Barnets rättigheter och samhällets skyldigheter, Stockholm: Whalström och Widstrand, s. 189-198
27 Skolverket, 2009: Allmänna råd och kommentarer – För att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling, Stockholm, Davidssons tryckeri AB, s. 3
28 Ibid, s. 12f
15 3.2.1 Kränkande behandling
Kränkande behandling står för ett handlande som kränker ett barn eller en elevs värdighet. Det kan vara kommentarer, utfrysningar, ignorering eller fysiska påhopp.29 Det kan även vara kränkande behandling att få sms, mms, mail eller lappar skickade till sig.30 Kränkande
behandling kan vara både dolda och synliga, och förekommer inte enbart i skolverksamheten, utan även på telefon och över internet.31 Skolverket skriver på sin hemsida att idag används begreppet kränkande behandling som ett samlingsbegrepp för mobbning, diskriminering, trakasserier, rasism och främlingsfientlighet. Mobbning är en form av kränkande behandling när den sker vid upprepade tillfällen. Den vanligaste typen av kränkningar är att andra personer tar avstånd, viskar, retas och skämtar på ett elakt sätt. Bli anklagad för något man är oskyldig till är även det en av de vanligaste formerna av kränkningar.32 Kränkande behandling har till skillnad från diskriminering och trakasserier inte någon koppling till de sju
diskrimineringsgrunderna som är kön, etnisk tillhörighet, sexuell läggning, religion, ålder, könsöverdrivande identitet eller uttryck och funktionshinder. När kränkande behandling upprepar sig vid ett flertal tillfällen övergår det till mobbning.33 I rapporten Olikas lika värde från Skolverket står det att det är den utsatta eleven som bestämmer om det har skett en kränkning. Själva beteendet och handlingen är inte det som är viktigt i denna fråga, det som spelar roll är när personen uppfattar det som kränkning. Det gör att gränsen för kränkande behandling är olika från person till person och för en skolverksamhet blir ämnet väldigt brett.34
3.2.2 Mobbning
Begreppet mobbning är när en eller flera personer utsätter en person för kränkande
behandling, skada eller obehag vid upprepade tillfällen. Den utsatta har svårt att försvara sig mot mobbarna.35 Professorn Björn Eriksson och universitetslektorerna i socialt arbete Odd Lindberg, Erik Flygare och Kristian Daneback skriver i sin forskningsbaserade litteratur om
29 http://www.skolinspektionen.se/sv/Tillsyn--granskning/Kvalitetsgranskning/Genomforda-
kvalitetsgranskningar/Skolornas-arbete-vid-diskriminering-och-annan-krankande-behandling/Krankningar- trakasserier-och-mobbning/ (2013-11-18)
30 http://www.diskriminering.se/?page_id=343 (2013-11-18)
31 Skolverket, 2009: Allmänna råd och kommentarer – För att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling, Stockholm, Davidssons tryckeri AB, s. 8
32 http://www.skolverket.se/skolutveckling/vardegrund/nar-vardegrunden-bryts/2.7180 (2013-12-03)
33 Dahlkwist Matts, 2010: Mobbning, diskriminering och kränkningar, Uppsala, kunskapsföretaget AB, s 13ff
34 Skolverket, 2003: Olikas lika värde, Myndigheten för skolutvecklingen, s. 13
35 http://www.ne.se/mobbning (2013-12-02)
16 mobbning, hur den typiske mobbaren och mobboffret är, vad som orsakar mobbning och hur det kan motverkas i skolan. De skriver att det inte finns några miljöer i skolan som är säkra från mobbning, detta måste lärarna vara beredda på och genom arbete försöka motverka situationen. De skriver att mobbning är när en person under en tid eller upprepade gånger blir utsatt för negativa handlingar. Det kan vara fysiskt eller verbalt, som till exempel knuffar, slag, utfrysning och elaka kommentarer.36
3.2.3 Sociala medier
Sociala medier är kommunikationskanaler där användarna med hjälp av text, bild och ljud kan kommunicera direkt med varandra.37 Idag är sociala medier ett sätt för barn och ungdomar att umgås med varandra, och de har betydligt mer kontakt via sociala medier än genom personlig kontakt.38 I och med att tekniken av mobiltelefoner utvecklas ökar användandet av sociala medier och blir en del i ett barns vardag. Användandet av sociala medier bygger på att det skapas en personlig profil och listor med vänner. Med dessa delas sedan bilder, texter, känslor och personliga uppgifter.39 Organisationen Friends arbetar med att utbilda skolor och lärare för att de ska kunna förebygga och stoppa mobbning. I en nätrapport som gjordes av organisationen 2013 visade det sig att många elever någon gång har varit utsatt för en
kränkning på internet eller i telefonen. Gränsen mellan skola och fritid suddas ut en aning på grund av elevernas användande och kommunikation på internet.40
3.3 Sociala medier och kränkande behandling
Författaren Olle Findahl skriver i sin undersökning Svenskarna och Internet 2011, under kapitel åtta som handlar om barn och ungdomar att sedan slutet på 1990-talet har
användningen av internet spridit sig längre ner i åldrarna. Medan pojkar till större del ägnar sig åt att spela spel så är flickor intresserade av sociala medier och bloggar. Idag finns en 13-
36 Eriksson Björn, Lindberg Odd, Flygare Erik, Daneback Krisitan, 2002: Skolan – en arena för mobbning, Kalmar, Lenanders grafiska AB, s. 41-45
37 http://www.ne.se/sociala-medier (2013-12-02)
38 http://www.lararnasnyheter.se/chef-ledarskap/2013/08/20/krankningar-pa-natet-skolans-ansvar (2013-12-03)
39 http://www.skolverket.se/skolutveckling/resurser-for-larande/kollakallan/sociala_medier/fakta/fakta-1.151882 (2013-12-03)
40 http://friends.se/$-1/file/friends-ettan/pdf-1/friends-natrapport-2013.pdf (2013-12-03)
17 årsgräns på en del sociala medier, som för några år sedan var satt som gräns på 18 år och många barn och unga kollar sina sociala nätverk dagligen som en rutin i deras vardag.41
Forskarna inom psykologi Robert Slonje, Peter K. Smith och Ann Frisén skriver i sin forskning att på senare år i samband med utveckling av smartphones finns det en annan möjlighet till användning av både sms och internet i telefonen, vilket påverkar barnens sätt att kommunicera med varandra. I telefonen finns allt samlat på ett och samma ställe, de kan ringa, skicka meddelande, ta kort och skicka, använda sig av e-mail och sociala medier.42 Forskaren Quing Li som forskat inom skolpsykologi menar på att nätmobbning är att man med hjälp av digitala kommunikationsenheter och internet skickar eller lägger upp texter och bilder som är skadliga och sårande för personen i fråga.43 Även författaren Matts Dahlkwist nämner i sin forskningsbaserade litteratur att möjligheterna till att kränka en person har ökat i och med utvecklingen av tekniken. Han menar också på att många vågar uttrycka saker genom internet, både positiva och negativa kommentarer är lättare att meddela genom ett sms, en chatt, mail eller inlägg på en profilsida. I verkliga livet är man kanske inte så tuff som man är när man sitter hemma, i sitt rum bakom en dataskärm, och slipper möta personens blick.44 Christian Elledge forskare inom barnpsykologi skriver att ålder och kön är en sak som påverkar nätmobbning. Studier visar på att det är vanligare mellan äldre barn, och att flickor är mer utsatta än pojkar.45
Till skillnad från traditionell mobbning menar Slonje, Smith och Frisén att det inte krävs någon fysisk styrka för att begå mobbning över internet, det finns också möjlighet att vara helt anonym. Det krävs heller ingen teknisk kompetens för att använda sig av telefonen eller internet för att kränka andra.46 Elledge skriver att anonymiteten skapar en rädsla och oro hos offret, detta beror på att de inte har någon som helst aning om vem som utsätter dem för mobbning och kränkning. Det kan vara vem som helst, inklusive deras närmaste vänner.
Offren känner ofta rädsla och nedstämdhet på grund av att de har känslan av att det inte kommer gå att få stopp på nätmobbningen. Det är också ovanligt att man pratar med någon
41 Findahl Olle, 2011: Svenskarna och Internet 2011, Ödeshög, DanagårdsLiTHO, s. 42-45
42 Slonje, R. et al, 2012: The nature of cyberbullying, and strategies for prevention, s.2
http://www.melissaagnescrisismanagement.com/wp-content/uploads/2012/10/Slonje-Cyberbullying.pdf
43 Li, Quing, 2006: Cyberbullying in school, s. 158
http://spi.sagepub.com.bibproxy.kau.se:2048/content/27/2/157.full.pdf+html
44 Dahlkwist Matts, 2010: Mobbning, diskriminering och kränkningar, Uppsala, kunskapsföretaget AB, s. 94f 45Elledge L, m,fl, 2012: Individual and Contextual Predictors of Cyberbullying: The Influence of Children’s Provictim Attitudesand Teachers’ Ability to Intervene, s. 699
46 Slonje, R. et al, 2012: The nature of cyberbullying, and strategies for prevention, s.2
18 kamrat om trakasserierna, utan känslorna hålls oftast inombords.47 Forskarna Sara Brolin, Bitte Modin och Viveca Östberg menar på samma saker i sin forskning om elevers hälsa, de har även tagit upp att just mobbning och kränkning över internet och telefon följer med till hemmet, där barn ska känna sig trygga. De tar också upp att det når en större publik, då de flesta kommentarer ligger offentligt så vem som helst kan se.48 Samtidigt skriver forskaren inom psykologi i skolan, Kimberly Mason att det har visat sig att elever påverkas negativt att det som sker på internet, det påverkar deras beteende i skolan och hemmet, tillsammans med familj och vänner. Att mobbas under sin skolgång kan skapa negativa konsekvenser i vuxen ålder, ofta genom depression och dålig självkänsla. Att stoppa mobbningen på skolan är viktigt för att minska dessa konsekvenser.49
Forskarna inom utbildningsteknologi Sigal Eden, Tali Haiman och Dorit Olenik-Shemesh skriver om hur nätmobbning påverkar en lärares arbete. Nätmobbning blir allt vanligare mellan barn och unga, detta påverkar även deras inlärningsprocess i skolan och det i sig blir en utmaning för lärarna. De skriver också att lärare idag är medvetna om att mobbning och kränkning sker på internet och genom telefoner, dock är det få som vet hur stor utsträckningen av det är.50 Mason skriver också att personalen på skolor är mycket medvetna om den
kränkande behandling som elever ägnar sig åt, och det finns verktyg och förslag på åtgärder som skolor behöver för att hantera det. Dock är det få av personalen som vet omfattningen av kränkande behandling via sociala medier, och det finns inte alls så mycket åtgärder som behövs för att hantera de problemen.51 Elledge m.fl. skriver även dem att eftersom inte nätmobbningen är begränsad till skolan är det svårt för personen som är mobbad att undvika den. Detta får konsekvenser som påverkar resultat i skolan, det kan vara skolk, sen ankomst och sämre resultat.52 I tidningen Chef & Ledarskap publicerade, Kirsi Piispanen,
förbundsjurist på Lärarförbundet, under sommaren 2013 en artikel om kränkningar som sker på internet är skolans ansvar. Vissa anser att det som sker på internet eller över telefon hör till privatlivet och skolan har inget ansvar för det. Oftast fortsätter det som har börjat på internet i
47 Elledge L, m,fl, 2012: Individual and Contextual Predictors of Cyberbullying: The Influence of Children’s Provictim Attitudesand Teachers’ Ability to Intervene, s. 700
48 http://www.sciencedirect.com.bibproxy.kau.se:2048/science/article/pii/S0190740912004021# (2013-11-26)
49 Mason, K. 2008: Cyberbullying: A preliminary assessment for school personnel, s.324
50 http://onlinelibrary.wiley.com.bibproxy.kau.se:2048/doi/10.1111/j.1467-8535.2012.01363.x/pdf (2013-11-26)
51 Mason, K. 2008: Cyberbullying: A preliminary assessment for school personnel, s.
52 Elledge L, m,fl, 2012: Individual and Contextual Predictors of Cyberbullying: The Influence of Children’s Provictim Attitudesand Teachers’ Ability to Intervene, s. 699
19 skolmiljön, eller tvärtom att det som börjat på skolan fortsätter på internet och blir då
skolverksamhetens och lärarens ansvar.53
53 http://www.lararnasnyheter.se/chef-ledarskap/2013/08/20/krankningar-pa-natet-skolans-ansvar (2013-12-03)
20
4. Undersökning
I detta kapitel kommer det att presenteras två olika undersökningar, en enkätundersökning med elever om deras användande av sociala medier och intervjuer med verksamma lärare om hur de arbetar för att förebygga kränkande behandling som sker på internet i sin klass och på skolan. Lärarna kommer att benämnas som lärare A, B, C och D.
4.1 Enkätundersökning
Enkätundersökningen genomfördes av totalt 74 elever i fyra olika klasser på fyra olika skolor, varav 41 pojkar och 33 flickor.
Undersökningen visar att alla elever i de fyra klasserna har en egen dator som de fått låna genom skolan och nästan alla har även en smartphone, flera utav eleverna skriver även att de har en egen surfplatta. Den vanligaste aktiviteten bland eleverna är att skicka sms. Ser man på vilka olika sociala medier som används bland eleverna är de vanligaste facebook, instagram, kik, snapchat. Samtliga sidor har funktionen att lägga upp bilder, kommentera och skicka snabbmeddelande till varandra, både öppet och mellan ett visst antal personer. Många använder sig också utav olika mailkonton, skriver och läser bloggar, viber och skype. Både viber och skype är medier där man kan ringa och prata med varandra gratis, vart man än befinner sig.
Hur ofta eleverna använder sig av de sociala medierna varierar väldigt mycket. Mer än hälften utav de elever som genomförde enkäten svarade att de använder sig utav sociala medier flera gånger om dagen. Bland flickor är det sedan vanligare att använda sig utav det varje dag eller flera gånger i veckan, medan det bland pojkar är vanligare att de använder det en gång i veckan eller mer sällan. Bland de tillfrågade eleverna är det ungefär hälften utav eleverna som upplever att de sociala medier de använder sig av används till att skriva elaka kommentarer till andra personer. Det kan vara kommentarer om hur deras bloggar ser ut, olika smeknamn, kommentarer på bilder om personens i fråga kläder eller utseende. En elev skriver: ”På bilder kan man få elaka kommentarer på hur man ser ut eller vad man har på sig för kläder, och då kan den bilden få många ”likes” sen.”
21 Många elever är rädda för att få elaka kommentarer på sina sidor eller bilder. Det är vanligare att tjejer är mer rädda för detta än vad pojkarna är. Flera utav eleverna skriver att det alltid går att ta bort kommentarer om man inte vill ha dem på sina sidor. Några av eleverna skriver också att på vissa utav sidorna finns möjligheten att vara privat, då måste man godkänna de som ska få tillgång till att se uppdateringar, det innebär att de enbart godkänner sina vänner.
En tjej i en sjätte klass skriver: ”På vissa sidor kan man vara privat och måste godkänna vem som ska få följa mig. Då godkänner jag bara mina kompisar och jag vet att de aldrig skulle skriva något elakt till mig.” Flera elever skriver även att om någon skriver något elakt kan man välja att blockera eller till och med anmäla personen som gjort det.
4.2 Intervjuundersökning
I början av intervjun får de fyra lärarna börja med att berätta om sin klass och hur länge de har arbetet som lärare, för att få en överblick över klassen och även lärarens uppfattning om eleverna och sin egen arbetssituation.
Lärare A berättar i sin intervju att hon arbetat som lärare i 4,5 år, varav 3,5 år är på denna skola, som är en liten skola. Hon arbetar nu i en årskurs sex som hon har följt sen de började fyran. Det är totalt 17 elever i klassen, och en elev som är i behov av en resurslärare. Det gör att hon alltid har en extra vuxen till hjälp i klassrummet och som hon kan diskutera idéer och tankar med. I klassen är det en god sammanhållning då eleverna har gått tillsammans i flera år, de känner varandra väl och är trygga tillsammans. Ibland kan det uppstå lite problem mellan pojkarna i klassen, de är inte alltid de lyssnar och har blivit mer stöddiga sen började sexan. Då det är färre pojkar i klassen blir det lätt att de grupperar ihop sig, och ibland händer det att eleven som har resurs hamnar utanför och blir ibland retad. Vilket de jobbar med att undvika hela tiden.
Lärare B har arbetat länge, i över 20 år, varav 7 på samma skola och beskriver sig själv som
”en kanske lite gammeldags fröken”. Hon är klasslärare i en femma med 14 elever. Det är ordning och reda i klassrummet och eleverna är en bra grupp som känner varandra väl och har trevligt tillsammans. Hon arbetar på en väldigt liten skola och har arbetat där under flera år, att det är en såpass liten skola gör att alla elever på skolan är väldigt goda vänner och det är sällan det uppstår några konflikter mellan dem.
22 Lärare C har arbetat som lärare och på samma skola i sammanlagt sex år. Hon arbetar på större skola i en femte klass med 27 elever. Hon beskriver sin klass som en väldigt stor och rörig klass, där flera av eleverna är i behov av särskilt stöd, utan att ha en extra resurs i
klassen. Trots att det är en stökig klass så är de lätta att fånga i vissa ämnen, de lär sig mycket och arbetar bra. Eftersom det är en så stor klass och klassrummen är väldigt trånga så tycker hon att det kan vara svårt att genomföra vissa moment i undervisningen, det krävs mycket planering för att få ihop det.
Lärare D har arbetat som lärare i cirka tre år, alla år på den skolan hon är på nu. Hon
klasslärare i en sexa med 24 elever i klassen. Precis som lärare C arbetar lärare D på en större skola. Hon tycker att det är en lagom stor grupp, men det hade behövts en extra resurs då det är flera som har behov av lite extra hjälp. Hon säger: ”Den här hösten har varit hemsk!”
Under terminen har det varit väldigt mycket konflikter bland eleverna, framför allt bland tjejerna i klassen, detta har lett till att det har krävts mycket tid att lösa konflikter och göra anmälningar för kränkande behandling till både rektor och polis.
På frågan hur skolorna arbetar med barns rättigheter berättar alla fyra lärare att på deras respektive skolor arbetar de efter ordningsregler som är baserade på barns rättigheter,
skollagen och läroplanen. På lärare D:s skola får eleverna själva vara med och bestämma vilka regler som ska gälla på skolan. Klassen bestämmer först vad de tycker, sedan sammanställs alla regler utav elevrådet. Alla skolor har även en likabehandlingsplan som de kan ha hjälp av vid situationer, dock har vissa av skolorna inte så utvecklade likabehandlingsplaner. Lärare A tycker det är viktigt att ha en öppen dialog med kollegor och rektor, att man kan be dem om hjälp och tips vid situationer som man vill ha hjälp med. De arbetar också med temadagar, FN-dagen är en sådan dag som de arbetar särskilt med barns rättigheter. Lärare B berättar att en gång i veckan arbetar alla klasser på skolan tillsammans med skolans val, lärarna väljer då ett ämne som tas upp. Det genomsyras alltid av barns rättigheter, olika typer av
värderingsövningar och olika sorters samarbetsuppdrag som eleverna får genomföra
tillsammans. Hon säger: ”Vi försöker se till varje elev och dess behov. Att arbeta på en liten skola med få elever gör att man kan ta sig tid till varje elev och ha samtal då och då.” Lärare D berättar att de har en nolltoleransregel mot kränkande behandling på skolan, allt ska
anmälas och dokumenteras för att kunna se mönster i händelserna. De har även haft föreläsare på skolan som pratat om mobbning och kränkningar.
23 Nästa fråga handlar om hur varje lärare arbetar för att förebygga kränkande behandling i sin klass. Lärare B menar på att som lärare är det viktigt att ta dagen som den kommer. ”Man måste följa med i vad som händer i världen, ta upp det som är aktuellt.” Det kan inträffa händelser mellan elever, i samhället eller ute i världen som kan vara viktigt att ta upp i klassen. Förutom den lektionen som de har tillsammans med skolan en gång i veckan har de ingen mer tid avsatt till detta, men hon anser att de får in arbetet mot kränkande behandling under de lektionerna. I sin klass arbetar lärare A mycket med värderingsövningar, hur man ska vara mot andra och hur en bra kamrat ska vara. Övningarna de gör varierar beroende på vilket ämne de tar upp. Precis som lärare B anser hon att man i läraryrket måste vara flexibel, ibland planerar hon om schemat utifrån händelser som inträffar, för att ta tag i konflikter och lösa dem med en gång. Hon försöker hela tiden se till elevernas bästa och att de ska må bra i skolan och tillsammans med sina klasskamrater. På väggen i klassrummet hänger deras ordningsregler synligt för alla. Hon anser att det är viktigt att ha en god relation till eleverna så att de känner sig trygga och kan berätta saker för henne. Nu känner hon sina elever så pass väl efter 2,5 år tillsammans, att hon märker på dem om det är något. Lärare C säger: ”Jag är väldigt noga med det material som används. Det kräver en hel del tid av mig att läsa igenom allt, men det lönar sig i slutändan.” Hon är alltså noga med vad hon använder för material för att ingen elev ska känna sig kränkt, hon läser alltid igenom texter innan för att kunna undvika det. Hon försöker se till alla barn och deras behov. De arbetar mycket med olika övningar för att gruppen ska bli sammansvetsad och behandla varandra och andra på ett bra sätt. Lärare D har haft en stökig och jobbig termin i sin klass, så de har arbetat en lektion i veckan med likabehandling. De har gjort mycket övningar och tränar elevernas samarbete och beteende mot varandra. Klassen har även haft kuratorn inkopplad som varit med på ett flertal lektioner och pratat med dem, dels för att få ihop klassen och prata om mobbning och kränkningar.
Följande fråga handlar om teknikutvecklingen och hur den märks av i skolan. Lärare A tycker att teknikutvecklingen märks av väl i skolan, det märks på datorer och telefoner bland annat. I och med de nya mobiltelefonerna som kommer allt längre ner i åldrarna märker hon på sina elever att de följer utvecklingen. Nu handlar det mycket om att mogna i tidigare ålder och bli vuxen snabbare. Det är mycket utseendefixering och hon hör ofta flickorna i klassen prata med varandra om bilder på diverse personer, det kan vara kändisar eller andra äldre tjejer som de ser upp till. Det är mycket prat om hur andra ser ut och hur de vill och ska se ut, vilka
24 kläder som är moderna och vad man ska ha för smink. ”Jag tycker inte det är bra för
eleverna, de är fortfarande barn, jag önskar att de kunde leka med varandra i stället för att hålla på med sina telefoner.” Hon tycker alltså att det är en negativ utveckling att barn ska ha så utvecklade telefoner, hon anser att de fortfarande är barn när man går på mellanstadiet. Hon påpekar att de väldigt gärna vill använda sina telefoner under skoltiden och lämnar gärna inte ifrån sig dem. Hon märker på eleverna att de använder sig utav sociala medier, sms och olika appar i telefonerna för att eleverna pratar mycket om det. Till skillnad från lärare A märker inte lärare B av teknikutvecklingen så mycket, hon menar på att det kanske kan bero på att hon arbetar på en så liten skola. Alla elever har fått en egen dator från skolan, men dessa används bara på vissa lektioner för att arbeta med något ämne. På skolan har de helt förbud mot att använda mobiltelefoner under skoldagen, har eleverna med sig telefoner så ska de vara avstängda och ligga i väskan. Hon märker såklart att de har nya och utvecklade telefoner, men de används aldrig under skoltid, det är heller inte så mycket prat om det på till exempel raster då eleverna hellre leker med varandra eller spelar någon bollsport. Lärare C märker av teknikutvecklingen väldigt mycket, nästan alla elever har med sig sina mobiltelefoner
dagligen. Skolans regler är att eleverna får ha med sig telefonerna, men de ska vara avstängda under dagen. Trots regeln är det detta som hon säger till eleverna mest om, att de använder sina telefoner och stör lektionen. Hon säger: ”Jag tycker att det är en negativ utveckling, men jag ser det även som ett verktyg i arbetet.” Alltså ser hon inte utvecklingen som enbart en negativ sak, utan även positiv då hon tycker att mobiltelefoner och datorer kan vara ett verktyg i vissa ämnen. Hon låter även eleverna lyssna på musik i sina telefoner om de skriver berättelser eller liknande, hon anser att gruppen klarar koncentrera sig bättre, det är tyst och eleverna stör inte varandra. Även lärare D märker av teknikutvecklingen mycket, särskilt smartphones, men där får eleverna ha med sig sina telefoner. Trots att de inte får ha sina mobiltelefoner på lektionerna så används de ändå. Hon tycker inte att det är bra att eleverna får använda sina telefoner under dagen på raster, det gör det väldigt lättvindigt för eleverna att ta kort på någon annan elev som inte vill eller skicka sms. Hon märker även av att många elever har datorer hemma, de spelar dataspel och prioriterar det framför läxor ibland. På alla fyra skolor är det helt förbjudet att lägga ut något kort eller liknande från skolan.
Efter frågan om teknikutvecklingen, fortsätter intervjun med en fråga om hur lärarna uppfattar användandet av sociala medier och hur de märker av elevernas användande utav det. Det frågas även om klassrumsklimatet har förändratas i och med det ökande användandet utav
25 sociala medier. Lärare A tycker att utvecklingen av mobiltelefoner har gjort det lättare för barn och unga att använda sig utav sociala medier. Hon hör ibland hur eleverna pratar om kommentarer eller saker som någon har skrivit till någon annan när de tror att ingen vuxen hör dem. Beroende på hur allvarligt hon anser att sakerna är agerar hon utefter det, ibland tar hon upp det med specifik elev och ser hur de måste fortsätta med det och ibland så struntar hon i det just för tillfället och tar sedan upp det mer allmänt i hela klassen. Hon tycker att barn har fått en hårdare attityd med åren, både mot andra barn och vuxna. Hon säger: ”Jag vet själv att jag använder sociala medier mycket mer än vad jag gjorde förr, så det är klart att barnen också gör det.” Lärare B märker inte på sina elever att de använder sig utav vara när de pratar om en viss mobiltelefon eller surfplatta. Eftersom de är så hårda mot eleverna att de inte får använda något under skoldagen så kan de inte ta kort eller skicka sms. Både lärare C och D tycker att sociala medier har ökat kraftigt de senaste åren, och då framför allt bland mindre barn. Eleverna har fått en helt annan attityd, mot varandra, lärare och andra vuxna på skolan.
Lärare C säger att hennes elever tar mycket kort och filmar som de vill lägga upp på internet med en gång, vilket de absolut inte får göra. Hon berättar också att hon får mycket
förfrågningar på sina egna sociala medier om elever som vill bli vän med henne.
Klassrumsklimatet har blivit väldigt irriterat, eleverna är väldigt uppkäftiga mot varandra och tillrättavisar varandra vad de än gör.
Lärare D har under terminen haft stora problem med just kränkande behandling på nätet, då alla kränkningar ska polisanmälas har hon fått skrivit många anmälningar. I hennes klass är det tjejerna som är det största bekymret, de får nya vänner, försöker få isär varandra och förstöra vänskap. Tre av hennes elever har inte velat gå till skolan för att de har blivit
mobbade och kränkta av sina klasskamrater på internet och genom sms, detta har lett till att en av eleverna har bytt skola. Lärare D anser att mobiltelefoner gör det så lätt för eleverna att sprida information till andra, snabbt och öppet. Hon hör på sina elever att de använder facebook, instagram och kik väldigt mycket, där de skriver saker om och till varandra i olika chattar. Följden av att eleverna använder sig så mycket av sociala medier gör att det kan bli så många som är delaktiga i mobbning eller kränkning. Den utsatta personen blir alltså utsatt vart den än befinner sig, det som sker på eleverna fritid följer med till skolan. Klassrumsklimatet är inte alls så bra, och eleverna är väldigt hårda mot varandra. Hon märker också av att eleverna är väldigt ofokuserade på lektionerna, de använder sina mobiltelefoner mycket och hon tror att de blir stressade av att hela tiden vara uppkopplade. Har de telefonen i fickan eller
26 väskan och får ett sms eller annat liknande så är det som att de måste titta vem de fick något från.
På frågan om lärarna tänker på att ha med sociala medier i sitt arbete mot kränkande behandling och mobbning svarar lärare A att hon tänker på att ha med sociala medier i sitt arbete mot kränkande behandling och för att förebygga mobbning. Hon menar på att det är svårt att veta vad som måste tas upp då det sker på deras fritid och som lärare får man inte reda på allt som händer eller skrivs mellan eleverna på internet. I deras värderingsövningar brukar de ibland ha med frågor som rör internet, mobiltelefoner och kränkningar över sociala medier. Lärare B tycker att de får med det som rör sociala medier i sina lektioner med
eleverna. De har pratat om nätmobbning och hur man beter sig mot andra, i både personligt möte och över internet. Skulle det hända att det kommer fram att det är ett hett ämne bland eleverna på skolan så får de ta tag i det mer då, men just idag är det inte ett större problem på skolan. Lärare C pratar mycket med sin klass om sociala medier, just för det att de vill publicera bilder och filmer från skolan. Hon försöker att så mycket som möjligt följa samhällets utveckling i arbetet mot kränkande behandling, därför pratar de mycket om mobbning och kränkningar över internet och mobiltelefoner. Lärare D har haft mycket lektioner och diskussioner om ämnet kränkningar på sociala medier då det har varit väldigt aktuellet och behövligt i hennes klass. Hon har visat mycket filmer och har diskussioner och övningar som passar till dem, klassen har varit på föreläsningar som handlar om ämnet nätmobbning och nätetik. På grund av den situationen som har varit i klassen har hon även haft extra föräldramöten och även bett föräldrarna hålla koll på var deras barn gör på internet.
Hur ser då lärarna på utvecklingen av tekniken och sociala medier, och känner de att de saknar i sitt arbete för att underlätta arbetet för att förebygga kränkande behandling på internet och via telefoner? Lärare D säger: ”Jag saknar allt! Jag skulle vilja ha tips och idéer på hur jag ska göra. Jag kan även sakna visst stöd från vår rektor.” Både lärare A och B tror att utvecklingen kommer att fortsätta i samma takt, och gå lägre ner i åldrarna. Lärare B tror att hennes elever kommer att bli mer medvetna om det och användningen öka bland barnen.
Därför menar de på att det krävs mer kunskap om hur de ska hantera elever som blir kränkta över internet som följer dem i skolan. Lärare C känner att hon inte riktigt vet hur man hanterar en elev som blir nätmobbad, men anser att det får hon ta när det uppstår en sådan situation.
Dock skulle hon gärna vilja ha någon slags utbildning eller förläsning som ger tips på hur
27 situationer som nätmobbning kan hanteras. Hon anser att hon har alldeles för stor klass, 27 elever kräver mycket tid och det kan inträffa mycket mellan eleverna. Barnen är redan i tidig ålder så beroende av sina telefoner och sociala medier och det är något hon tror kommer att fortsätta. Utbildning är även något som lärare D pratar om, hon har känt att hon inte har någon som helst grund att stå på när det gäller nätmobbningen som har skett mellan hennes elever.
Eleverna har fått gå på föreläsningar om nätmobbning, hon tycker att det borde finnas någon föreläsare som kan komma och prata om hur man motverkar och förebygger att det sker. Det måste anpassas till varje elevs behov, och de är i behov av olika typer av hjälp, men något tips och en grund att luta sig tillbaka på vore bra att ha som lärare. Hon tycker även att det är viktigt att både rektor och skolhälsa tar sig tid och hjälper till vid sådana situationer, vilket hon känner att det har saknats på skolan där hon arbetar. Likabehandlingsplanen som finns på skolan är också något hon tycker brister i användandet, då den inte är så utvecklad som den borde vara. Hon tror att utvecklingen av tekniken och användandet av sociala medier kommer att öka och nätmobbning och kränkningar kommer bli vanligare bland elever på skolan. Både lärare C och D känner att de är i behov utav en extra person i klassen som kan hjälpa de som har svårigheter med vissa saker. Båda lärarna tycker inte att skolorna prioriterat det, utan lägger allt ansvar på dem som lärare.
28
5. Diskussion
I det här avsnittet redovisas svar på frågeställningarna med egna reflektioner och kopplingar mellan forskningen och undersökningen. Frågeställningarna i arbetet var följande:
Vad har elever för rättigheter i skolan?
Hur använder sig elever av sociala medier idag?
Hur arbetar lärare för att förebygga kränkningar på sociala medier?
Idag har elever ett flertal olika rättigheter i skolan, en verksam lärare ska ta hänsyn till att både skollagen, läroplanen, skolans ordningsregler och FN:s barnkonvention följs i arbetet. I FN:s barnkonvention står det bland annat om barns rätt till utbildning, att skolan ska förbereda barnen på att leva ett ansvarsfullt liv i samhället, där alla människor är lika värda och det ska finnas förståelse för detta. I skollagen står det att skolan har ansvaret för att eleverna ska känna sig trygga och må bra i skolan och ingen ska utsättas för kränkningar eller mobbning.
Både enkätundersökningen och intervjuerna visar på att det sker kränkningar över internet.
Det finns elever som blir utsatta för kränkningar från andra personer i sin egen ålder, på internet. En fundering som väcks hos mig då är om de som utsätter någon annan person för kränkningar inte tänker att den är lika mycket värd som dem. Intervjuerna visar även på att de verksamma lärarna arbetar med barns rättigheter på skolan, då skolan vilar på skollagen och läroplanen är det vad som används och genomsyrar vardagen. Skolorna har egna
ordningsregler som ska följas av både elever och lärare. Flera utav lärarna arbetar med temadagar och olika typer av övningar med sina elever, antingen i klassen eller tillsammans med resten av skolan. I både barnkonventionen och läroplanen, LGR-11, står det även att barn ska utveckla respekt för de mänskliga rättigheterna när de går i skolan. Lärarna arbetar med olika värderingsövningar och samarbetsuppdrag för att eleverna ska lära sig detta. Ser jag på vad forskningen säger och hur lärarna arbetar med barns rättigheter stämmer det rätt så bra överens.
Följande frågeställning i arbetet är hur elever använder sig av sociala medier idag. Olle Findahl tar upp i sin undersökning om svenskarna och deras internetanvändande att allt yngre och yngre barn använder sig av sociala medier. I elevundersökningen som gjordes på fyra olika skolor i årskurs fem och sex visar det sig att detta är något som stämmer överens. Det visar sig att nästan alla elever använder sig av någon typ av sociala medier, de vanligaste
