Om våldsutövare i nära relationer
- Utbildning för distriktsläkare
Om våld i nära relationer Vem är förövaren?
Behandlingsstrukturen - ATV
Evidens
”Alternativ till våld”
Invånare: 146 100
1 psykolog 100%
1 psykoterapeut 100%
”Medverkan”
Invånare: 84 400
80% behandlare
Höglandet
?
Invånare: 107 100
Befintliga verksamheter
Behandling för våldsutövare i JKPG län
Varför är sjukvården så viktig?
1. Våld i nära relationer är ett folkhälsoproblem.
12. Våld i nära relationer är en av de vanligaste skadeorsakerna bland kvinnor.
23. Hälso- och sjukvården är ofta den första instans som våldsutsatta personer söker sig till.
3Därför måste medvetenheten om våld som orsak till ohälsa finnas där de utsatta söker vård.
4. Våldet är ofta en bakomliggande orsak till andra ospecifika symptom.
45. Barn som lever med våld far illa och löper ökad risk för framtida ohälsa.
5’6. Inom sjukvården finns den terapeutiska kompetens som kan krävas vid behandling av komplexa psykologiska problem (våldsutövning, PTSD).
Referenser
[1] Socialstyrelsen. Nationella folkhälsorapporten 2009. s.347
[2] Campbell (2002) Health consequences of intimate partner violence. Lancet 2002; 359, 9314;1331-36.
[3] Nationellt Centrum för Kvinnofrid (NCK). Våldsutsatta kvinnors hälsa och livssituation. (2006)
[4] Krantz, Gunilla, Östergren, P.O.The association between violence victimisation and common symptoms in Swedish women.
Journal of epidemiology and community health. –
[5] Socialstyrelsen. Nationella folkhälsorapporten 2009. s. 255
Förklaringsmodell våld
- faktorer som ökar risken för våld i nära relationer
Individen
Utövare - vem?
Alkoholberoende Alkoholmissbruk
Depression
PTSD
20%
16%
19%
32%
Psykiatriska symtom hos våldsutövare
Antisocial personlighetstör.
20%
Askeland mfl, 2012 n = 184
Sju av tio män uppfyllde kriterier för minst en psykiatrisk diagnos.
Men två av tre är i arbete eller
studier.
Känslomässig försummelse
Fysiskt våld
55%
79%
Relationstrauma hos våldsutövare (
utsatt av förälder, släkting eller icke-släkting)76%
Askeland mfl, 2012 n = 192
Psykiskt våld
9%
Sexuella trakasserier
Sexuella övergrepp
18,3%
49%
av förälder eller syskon
48%
av förälder eller syskon
62%
av förälder eller syskon
5%
Våld utövas i 90% av fallen av en man.
Kvinnor och män utövar ungefär lika mycket våld.
?
Resultatet beror på var vi gör vår undersökning?
Våld utövas i 90% av fallen av en man.
Kvinnor och män utövar ungefär lika mycket våld.
Undersökning gjord på:
Kvinnojourer Kvinnofridsrådgivningen
Kriminalvården Brottsregister
Undersökning gjord på:
Ett visst urval ur
”vanliga” befolkningen Enkätstudie bland studenter på ett större
universitet
Michael P. Johnson, Ph.D.
Sociology, Women's Studies,
African and African American Studies Penn State
76% allvarligt våld 75% upptrappat våld 29% ömsesidigt våld
57 % upprepat våld
60 % av kvinnorna rädda för sitt liv
28% allvarligt våld 28% upptrappat våld 69% ömsesidigt våld
8% upprepat våld
9% av kvinnorna rädda för sitt liv
4% av paren
12,5% av paren
Johnson, 2006
Mixed sample, married
Pittsburgh, 1970s
Bekräftande : Empati
Respekt Icke-dömande
Utmanade :
Allvarliggöra våld Hålla fokus på våld
Ansvariggöra Han dömer inte mig. Han står ut med min berättelse.
Han är tydlig. Han vill hjälpa mig om
jag vill ha hjälp.
Goda förutsättningar för gynnsam behandling
Bemötande
Partnerkontakt
• Kvinnans berättelse – hjälp för oss i behandlingen samt risk- och säkerhetsbedömning
• Kvinnans behov av stöd -
Kvinnofridsrådgivningen
”Våld är varje handling riktad mot annan person, som genom att den skrämmer, smärtar,
skadar och kränker, får denna person att göra något mot sin vilja eller avstå från att göra det
den vill”
Fysiskt våld
Försummelse Latent våld
Ekonomiskt våld
Sexuellt våld Psykologiskt våld
Materiellt våld
Teman psykoterapi -våldsamma män
Våldet i detalj
Alternativ till våld
Konsekvenser Sammanhang
Ansvar
Föräldraskapet om det finns barn
Känsla av svaghet och underläge/vanmakt
Sårad, ledsen, orolig osäker, ensam,
förvirrad
”Ingen lyssnar”
”Ingen förstår mig”
”Jag vet inte vad jag ska ta mig till”
”Jag kan inte göra ett skit åt detta”
”Jag har ingen kontroll”
”Vad ska hända nu?”
”Det finns ingen väg ut”
”Jag hittar inga ord”
”Jag blir attackerad”
”Jag är inmålad i ett hörn”
” Jag blir bortgjord”
”Jag känner mig liten och svag”
”Jag är i underläge”
”Hur ska jag visa vad jag känner?!”
Skuld, skam, självförakt
Efter våldet
Minimering Förnekelse Externalisering Fragmentering Söker förlåtelse Löften om frid
Överanpassning/överkompensera Tar initiativ till ”försoningssex”
Det var bara en isolerad händelse…
Det har inte hänt…
Det var hennes fel…
Det var inte så farligt…
Jag vet inte vad som hände… Du måste
förlåta mig!
Det ska aldrig hända igen…Jag gör vad du
vill…
Föräldraskap
Vad har våldet och aggressionen gjort med mina barn?
- Hur var min pappa? Ilska - Hur är jag som pappa? Närhet - Vilken pappa vill jag vara? Känslor
Tid
Värderingar
En bra pappa.
Slutar använda våld
Bekräftar att våld förekommit
Ta ansvar för våldet: våldet handlar
om mig, det är fel och det är mitt ansvar
Visa det motsatta till våld; trygghet, förutsägbarhet, pålitlighet och omtanke
Stöttar mamma (Föreläsning Per Isdal)
Evidens?
• Ur rapport Behandling av män som utövar våld i nära relationer– en utvärdering (Socialstyrelsen, 2010):
”Sammanfattningsvis är resultaten i denna utvärdering lovande. Det behövs studier över längre tid och studier som bättre kan avgöra vilka som är de
verksamma faktorerna. Resultaten tyder ändå på att behandling kan minska mäns våld mot kvinnor i nära relationer. Verksamheterna behöver
samtidigt utveckla sin dokumentation och uppföljning för att få bättre underlag för ett fortsatt förbättringsarbete.”
• Trolig underskattning av effekt då de 40 personer som hoppat av efter förmätning räknas på som ”ingen förändring”. Männen
underskattar även troligtvis sitt våld vid förmätning.
Fysiskt våld före behandling
Fysiskt våld efter behandling
Psykiskt våld före behandling
Psykiskt våld efter behandling
51%
23%
39%
59%
Behandling av män som utövar våld i nära relationer– en utvärdering (Socialstyrelsen, 2010):
”The ACE Study is perhaps the largest scientific research study of its kind, analyzing the relationship between multiple categories of childhood trauma (ACEs), and
health and behavioral outcomes later in life. ” Mer än 17 000 deltagare
(besökare på vårdcentral i San Diego, medelklass med försäkring)
ACE-studien
(Adverse Childhood Experience, Felitti & Anda)
What's an ACE?
Growing up experiencing any of the following conditions in the household prior to age 18:
1. Recurrent physical abuse 2. Recurrent emotional abuse 3. Sexual abuse
4. An alcohol and/or drug abuser in the household
5. An incarcerated household member 6. Someone who is chronically depressed,
mentally ill, institutionalized, or suicidal
7. Mother was treated violently 8. One or no parents
9. Emotional or physical neglect