Beslutsprocessen vid energieffektivisering av flerbostadshus
The decision-making process when considering improvements in the energy efficiency of apartment buildings
Växjö, 2011-05-25 15 högskolepoäng Examensarbete/2BY03E Handledare: Magnus Bengtsson och Per Petersson, FLK AB Handledare: Anders Olsson, Linnéuniversitetet, Institutionen för teknik Martin Sikander
Organisation/ Organization Författare/Author(s) Linnéuniversitetet Martin Sikander Institutionen för teknik
Linnaeus University School of Engineering
Dokumenttyp/Type of Document Handledare/tutor Examinator/examiner Examensarbete/Diploma Work Magnus Bengtsson, Anders Olsson
FLK AB Linnéuniversitetet, Titel och undertitel/Title and subtitle
Beslutsprocessen vid energieffektivisering av flerbostadshus
The decision-making process when cousidering improvements in the energy efficiency of apartment buildings
Sammanfattning
Sverige har ett framtida mål att minska energianvändningen i bostäder. För att lyckas med detta behöver mer energibesparande åtgärder bli av. Det behöver bli ett helhetstänk i större
utsträckning när fastigheter står inför en mer genomgripande renovering då möjligheten att göra energibesparande åtgärder är som störst.
Den här studien visar på de bidragande faktorer som på ett eller annat sätt påverkar
beslutsprocessen av energieffektivisering. Den tar även upp hur situationen är bland ett antal fastighetsbolag i södra Sverige som valt och delta i en intervju. Slutligen ges förslag till incitament för att påskynda processen.
Nyckelord
Beslutsprocessen, energieffektivisering, Miljonprogrammet, Renovering
Utgivningsår/Year of issue Språk/Language Antal sidor/Number of pages 2011 Svenska/Swedish 41
Internet/WWW http://www.lnu.se
Sammanfattning
Examensarbetet behandlar ämnet beslutsprocessen vid energieffektivisering av flerbostadshus, med inriktning på miljonprogrammet. En stor del av det befintliga bostadsbeståndet utgörs av
miljonprogrammet, som nu har uppnått sin tekniska livslängd och står inför en mer genomgående renovering.
För att Sverige ska uppnå det satta målet att till år 2020 minska energianvändningen i byggnader med 20 % och till år 2050 minska energianvändningen med 50 % behöver det göras energibesparande åtgärder i samband med en eventuell renovering. Mycket tyder på att i större delen av dessa renoveringar görs bara ett fåtal energibesparande åtgärder, eller så görs bara det nödvändiga underhållet och de energibesparande åtgärderna uteblir helt. Arbetet kommer därför att ta upp de olika bidragande faktorerna som påverkar beslutsprocessen i frågan om att göra energibesparande åtgärder i samband med annan mer genomgående renovering. De bidragande faktorerna utgörs av:
Teknik och installationer
Ekonomi
Lagar och förordningar
Bidrag
För att ge en inblick i hur det verkligen ser ut bland fastighetsbolagen kommer en intervju med ett antal fastighetsbolag i södra Sverige utreda hur de olika företagen ser på frågor gällande
energieffektivisering. Den kommer även visa vilket energitänk som finns och hur processen går till från förslag till beslut, för de olika fastighetsbolagen.
Utifrån intervjun visas ett resultat som speglar vad de tillfrågade anser om Sveriges metod för energieffektivisering. De tillfrågade tyckte bland annat att det behöver bli en ändring eller förbättring utav Sveriges politiska och ekonomiska styrmedel.
Det som arbetet visar på är att det behöver bli en ändring eller förbättring i de politiska och ekonomiska styrmedlen i form av en kombination av lagändring och incitament.
Summary
The thesis deals with the energy efficiency of apartment buildings, with a focus on the buildings from the years 1965 - 1975. Much of the existing housing stock consists of buildings from this period, and now they have reached their design life and are facing a more thorough renovation.
If Sweden is to achieve the target set by the year 2020 to reduce energy use by 20% and by 2050 to reduce energy use by 50% energy-saving measures has to be considered in relation to a possible renovation. The evidence suggests that in most of these renovations just a few energy-saving measures are implanted, or in some cases only the necessary maintenance of the buildings and the energy saving measures fail to come. This thesis will therefore address the various contributing factors that influence the decision on the issue of making energy-saving measures in conjunction with other more extensively renovated. The contributing factors are:
Technology and equipment
Finance
Laws and Regulations
Grants
To investigate how real estate companies deals whit this questions an interview with a number of real estate companies in southern Sweden will show how different companies are looking at this issues of energy efficiency. It will also show the energy aware between companies and how the process works from the draft to decision, for the various real estate companies
Based on the interview, a result which reflects the respondents opinion about Sweden's approach to energy efficiency. The respondents found it necessary to be a modification or improvement of Sweden's political and economic instruments.
The study shows that there needs to be a change or improvement in the political and economic instruments in the form of a combination of law changes and incentives.
Abstract
Sverige har ett framtida mål att minska energianvändningen i bostäder. För att lyckas med detta behöver mer energibesparande åtgärder bli av. Det behöver bli ett helhetstänk i större utsträckning när fastigheter står inför en mer genomgripande renovering då möjligheten att göra energibesparande åtgärder är som störst.
Den här studien visar på de bidragande faktorer som på ett eller annat sätt påverkar beslutsprocessen av energieffektivisering. Den tar även upp hur situationen är bland ett antal fastighetsbolag i södra Sverige som valt och delta i en intervju. Slutligen ges förslag till incitament för att påskynda processen.
Beslutsprocessen, energieffektivisering, Miljonprogrammet, Renovering
Förord
Detta examensarbete på 15 högskolepoäng har varit den sista delen i min utbildning som högskoleingenjör i byggnadsteknik vid Linnèuniversitetet i Växjö. Arbetet har utförts under
vårterminen 2011 på eget initiativ i samråd med Anders Olsson, handledare vid Linnèuniversitetet på institutionen för teknik och med Magnus Bengtsson handledare från företaget FLK.
För att få en bättre förståelse för hur energibesparande åtgärder genomförs i samband med annan mer genomgående renovering har jag tillsammans med FLK utrett saken. Då FLK inte har tid eller resurser att utreda ämnet var det passande som examensarbete.
Jag vill passa på att tacka Anders Olsson, handledare vid Linnèuniversitetet och Magnus Bengtsson och Per Petersson handledare på FLK som varit väl fungerande bollplank genom hela arbetet. Jag vill även passa på att tacka övriga medarbetare på FLK, för att de alltid ställt upp på att svara på frågor och funderingar. Sist vill jag ägna ett särskilt tack till alla de som har tagit sig tid och svarat på frågor i intervjun. Arbetet hade aldrig gått att genomföra utan deras medverkan.
Växjö Våren 2011 Martin Sikander
Innehållsförteckning
Sammanfattning ... III
Summary ... IV
Abstract ... V
Förord ... VI
Innehållsförteckning ... VII
1. Introduktion ...1
1.2 Syfte ... 2
1.3 Avgränsningar ... 2
2. Metod och plan för genomförande ... 3
2.1 Fas 1- Uppstart ... 4
2.2 Fas 2 – Bidragande faktorer ... 4
2.3 Fas 3 – Genomförda utredningar ... 4
2.4 Fas 4 – Samband ... 4
3. Bidragande faktorer vid energieffektivisering ... 5
3.1 Teknik och installationer ... 5
3.1.1Typhuset från år 1960 till år 1975 ... 5
3.1.2 Möjliga åtgärder för energieffektivisering av typhuset ... 7
3.2 Ekonomi och investeringskalkylering ... 9
3.3 Lagar och förordningar... 11
3.4 Bidrag ... 13
3.4.1 Bidrag till solceller ... 13
3.4.2 ROT-avdrag ... 13
4. Intervju med fastighetsbolag ... 14
4.1 Intervjun... 15
4.2 Sammanställning av intervjuer ... 26
5. Resultat ... 27
5.1 Styrmedel ... 27
5.2 Ekonomi ... 28
5.3 Mänskliga faktorn ... 29
6. Analys och diskussion ... 30
8. Referenser ... 32
1. Introduktion
Ett ämne som är mycket aktuellt inom byggsektorn gäller frågor kring energieffektivisering av det befintliga byggnadsbeståndet. EU-kommissonen har satt upp ett mål för
energianvändningen som man i Sverige har beslutat om att försöka uppnå. Målet är att minska energianvändningen med 20 % fram till år 2020 och med 50 % fram till år 2050 med utgångspunkt från år 1995 års nivå. För att uppnå detta mål måste nyproduktionen av bostäder fortsätta att byggas energismart men även energieffektivisering i samband med renovering av de äldre husen måste bidra till att sänka energianvändningen.
I Sverige finns cirka 800 000 lägenheter som är byggda under rekordåren 1960 till 1975, även kallat miljonprogrammet. Många av dessa bostäder har uppnått sin tekniska livslängd och är nu i behov av en mer omfattande renovering. Detta innebär renoveringar så som stambyte, fasadrenovering eller annan större upprustning. I samband med dessa
renoveringar finns det en stor möjlighet att även göra energibesparande åtgärder för att förbättra byggnadens standard. Som det ser ut idag genomförs dock i stor utsträckning bara de allra nödvändigaste åtgärderna och förändringar som främst skulle ha bidragit till energieffektivisering uteblir ofta.
Det finns många sätt och hjälpmedel för att förbättra situationen såsom utbildning, framtagning och tillämpning av modernare teknik, stimulans genom bidrag, höjda energiskatter och nya lagar och förordningar för att minska energianvändningen. En lag som införts innebär krav på att så kallade energideklarationer måste genomföras.
Energideklarationer ger en uppfattning om fastighetens energiförbrukning, men de innerhåller även förslag på åtgärder för att minska energianvändningen. Tyvärr hamnar många av dessa energideklarationer i bokhyllan och inget mer händer. De energibesparande åtgärderna blir inte av trots att energikraven blir allt strängare. Det finns därför anledning att utreda hur beslutsprocessen i verkligheten ser ut i samband med större
renoveringsprojekt och att försöka förstå vilka åtgärder som skulle vara mest effektiva för att snabba på energieffektiviseringen av det äldre bostadsbeståndet.
1.2 Syfte
Studien syftar till att utreda vad som ligger till grund för beslut av energibesparande åtgärder i samband med annan större renovering av flerbostadshus. Arbetet kommer att fördjupas mot beslutsprocessen hos fastighetsbolag och bostadsrättsföreningar för att klargöra sambanden mellan förutsättningar och genomförda åtgärder.
1.3 Avgränsningar
Arbetet är inriktat på själva beslutsprocessen för mer genomgående renovering av typen flerbostadshus från 60 och 70 talet. Inga kvantitativa beräkningar på olika åtgärders lönsamhet kommer att genomföras. I den utsträckning sådana uppgifter krävs hämtas de från tillgänglig litteratur på området.
Problemformulering Litteraturstudie
Ekonomi Teknik
Lagar Bidrag
Intervjuer Rapporter
Förutsättningar Beslut
Uppstart
Genomförda utredningar Bidragagande
faktorer
Samband
Sammanställning
2. Metod och plan för genomförande
Genomförandet av studien kan delas in i fyra olika faser. I första fasen görs uppstarten av studien, i andra fasen identifieras bidragande faktorer vid beslutsprocessen, i tredje fasen utreds redan genomförda projekt, och i fjärde fasen utreds sambanden mellan olika projekt och lösningar, och sist görs en sammanställning. Processen åskådliggörs i figur 2.1
Figur 2.1 Plan för genomförande.
Fas 1
Fas 4 Fas 3 Fas 2
2.1 Fas 1- Uppstart
Första steget i studien går ut på att få fördjupade kunskaper inom ämnet och att tidigt avgränsa studiens omfattning.
Den största delen av uppstartsfasen är att genom litteraturstudier undersöka vilka
utredningar som tidigare genomförts inom ämnet och ta del av debatter som berör ämnet.
Detta för att få en bättre förståelse för vad som har gjorts men allt viktigare vad som kan göras ytterligare.
2.2 Fas 2 – Bidragande faktorer
Med studierna i fas 1 som underlag identifieras i den andra fasen vilka faktorer som kan ha en viktig roll i beslutsprocessen för energieffektivisering av flerbostadshus. Här identifieras också vilka installationer och vilka åtgärder som rimligen kan göras på och i byggnader för att minska energianvändningen. Här utreds även lagar och förordningar som man måste ta hänsyn till vid ombyggnation och vilka ekonomiska styrmedel som finns för att underlätta och snabba på processen för en minskad energianvändning.
2.3 Fas 3 – Genomförda utredningar
Den tredje fasen är att undersöka hur redan genomförda utredningar eller genomförda projekt för energieffektivisering hos fastighetsföretag har gått till. Detta genomförs genom att intervjua de ansvariga för förvaltning eller annan person som är ansvarig i denna typ av frågor hos olika fastighetsföretag.
2.4 Fas 4 – Samband
Efter det att undersökningar kring genomförda energieffektiviseringar genomförts hos ett antal fastighetsägare utreds sambanden mellan de förutsättningar de olika fastighetsägarna hade och de beslut som togs i frågor om att minska energianvändningen i fastigheterna.
3. Bidragande faktorer vid energieffektivisering
När en fastighet är i behov av en mer genomgående renovering finns möjligheten att samtidigt göra energibesparande åtgärder för att minska energianvändningen, och med det spara in på driftskostnaden och höja fastighetens status. Det finns många faktorer som kan påverka beslutsprocessen, både positivt och negativt.
3.1 Teknik och installationer
Det finns mycket att göra med avseende på teknik och installationer i det befintliga
bostadsbeståndet. Tekniken utvecklas ständigt och det finns tillgång till modern teknik som kan sänka energiförbrukningen i fastigheterna avsevärt. Studien utgår från ett så kallat typhus från miljonprogrammet byggt mellan år 1960 och år 1975.
3.1.1Typhuset från år 1960 till år 1975
Under perioden 1960 till 1975 byggdes ett stort antal fastigheter. För att möjliggöra detta gjordes husen väldigt lika med avseende på byggteknik, installationer och klimatskal (1).
Den vanligaste hustypen som speglar miljonprogrammet är lamellhus. Ett lamellhus byggs oftast i tre till sex våningar. Stommen är uppbyggd i betong med utfackningsväggar, vilket innebär bärande tvärgående mellanväggar med platsgjutna gavlar allt är gjutet i betong.
Fasaderna är icke bärande och utgörs av tegel eller betong. I bild 3.1 visas ett lamellhus som är byggt under rekordåren.
Bild 3.1
Typhuset från perioden 1960 till 1975 har ytterväggarna med cirka 10 centimeter isolering och i vindsbjälklaget finns det cirka 15 centimeter isolering. I och med att husen
konstruerades med utfackningsväggar utgör balkonger och bärande väggar stora köldbryggor. De tvåglasfönster som användes har ett U-värde på cirka 3.0 W/m2K.
Klimatskalet som helhet är oftast långt ifrån lufttätt Mycket värme försvinner ut genom väggar, tak och köldbryggor.
Ventilationssystemen utgörs av ett så kallat frånluftssystem.
Med ett frånluftssystem (2) skapar en frånluftsfläkt ett undertryck i fastigheten och lufttillförsel sker via ventiler i ytterväggen och genom otätheter i klimatskalet, till exempel via fönster. Detta gör att tilluften har samma temperatur som uteluften. Den använda luften sugs sedan ut genom
frånluftsdon i kök och badrum via fläktar och blåses ut på taket. Luften man blåser ut har en temperatur på cirka 21°
och man gör skäl för uttrycket, elda för kråkorna.
Figur 3.1 åskådliggör principen för ventilation med
frånluftsfläkt Figur 3.1
De ursprungliga byggtekniska egenskaperna gör att typhuset har en energiförbrukning (1) på cirka 220 kWh/Atemp och år. Förbrukningen kan delas upp på följande sätt.
Radiatorvärme 125 kWh/Atemp och år
Varmvatten 40 kWh/Atemp och år
Fastighetsel 20 kWh/Atemp och år
Hushållsel 35 kWh/Atemp och år
3.1.2 Möjliga åtgärder för energieffektivisering av typhuset
Vilken teknik vi använder oss av och hur vi kombinerar tekniken är av stor betydelse för energieffektivisering. I samband med annan mer genomgående renovering kan man optimera lönsamheten genom att även energieffektivisera fastigheten. Det finns ett stort urval av produkter och åtgärder som kan bidra till att minska energianvändningen. Utgår man från ett typhus som är byggt under perioden år 1960 till år 1975 finns det tre olika områden där åtgärderna gör mest nytta (3).
Klimatskal
Tilläggsisolera vindsbjälklag.
Byt till energieffektivare fönster när väl fönstren behöver bytas.
Tilläggsisolera fasaden när den är i behov av renovering.
Ventilationssystem
Byta till energieffektivare fläktar.
Möjligheten till värmeåtervinning.
Behovsstyrd ventilation.
Värmesystem
Montera frekvensstyrda cirkulationspumpar för energieffektiv drift.
Anpassa cirkulationspumparna till husets nya energibehov när till exempel huset har tilläggsisolerats.
Anpassa cirkulationspumparna till husets nya energibehov när ventilationen är behovsstyrd.
Beräkna om och ställ in ventilerna för de minskade flödet.
För att energibesparingen ska bli så stor som möjlig bör man göra ett antal åtgärderna i taget. Resultatet blir bäst om man ser till helheten.
Ett bra klimatskal är grunden för arbetet med energibesparingar. (1) Att tilläggsisolera vindsbjälklaget kan vara en rimlig åtgärd. Från typhusets 15 centimeter till 40 centimeter, vilket är det valiga vid nybyggnation, det samma gäller att byta ut typhusets fönster som har ett U-värde på cirka 3.0 W/m2K till ett modernt fönster som har ett U-värde på cirka 1.0 W/m2K . Detta är åtgärder som kräver relativt lite resurser och ger en bra utdelning energimässigt. Att tilläggsisolera fasaden är ett mer problematiskt projekt och görs nästan uteslutande bara i samband med att fasaden behövs renoveras. I samband med en eventuell fasadrenovering finns möjligheten att här tilläggsisolera ytterväggarna från 10 centimeter till mellan 20 och 30 centimeter.
Nästa kategori är ventilationen. Det finns många sätt att effektivisera ventilationen. Den åtgärd som ger störst utslag är att installera ett från- och tilluftsystem med värmeåtervinning, ett så kallat FTX system. Ett FTX system (2) fungerar på så sätt att den tilluft man tar in går via en växlare som använder värmen i frånluften för att värma tilluften. En principlösning visas i figur 3.2. Med värmeåtervinning kan
energibehovet för eftervärmning av tilluften minskas med cirka 80 %. Alternativet är att installera en luftvärmepump som tar till vara på värmen i frånluften för att värma upp vattnet till exempel till radiatorer. Anndra åtgärder är att ersätta de befintliga
fläktarna med nya som har bättre verkningsgrad, och Figur 3.2 därmed drar mindre el.
Sista området är att justera in värmesystemet till fastighetens nya värmebehov. Detta görs genom att installera strypventiler som ger rätt mängd vatten till radiatorerna. Man kan även installera snålspolande dusch munstycken och snålspolande blandare.
3.2 Ekonomi och investeringskalkylering
Stora investeringar kostar mycket pengar, därför måste även den ekonomiska aspekten vägas in. Med enkla ekonomiska beräkningar kan man avgöra om en investering är lönsam eller ej. Man kan även beräkna den tid de tar för investeringen att betala sig. Med det menar man att investeringen har sparat den summan som investeringen kostade i inköp. För att utreda om en investering är lönsam görs en investeringskalkyl. Här följer de två vanligaste metoderna (4).
Payback metoden
Payback metoden eller återbetalningsmetoden är i stor utsträckning den vanligaste investeringskalkylen som görs. Den går ut på att man tar reda på hur lång tid det tar att få tillbaka det investerade beloppet. I dess enklaste form tar man inte hänsyn till räntan. Om besparingen är lika stor för varje år kan återbetalningstiden kan beräknas på följande sätt.
För att kunna göra denna beräkning av energibesparande åtgärder behöver man känna till:
Kostnad för investering, kr
Energibesparingen per år, kWh
Energipriset, kr/kWh
Därefter jämförs sedan den tid de tar att få tillbaka det investerade beloppet med den ekonomiska livslängden eller den accepterade tiden investeringen har. Man brukar säga att investeringen är lönsam då återbetalningstiden är mindre än en på förhand bestämd högsta tillåtna återbetalningstid.
Kapitalvärdesmetoden
Kapitalvärdesmetoden eller nuvärdesmetoden som den också kallas innebär att man jämför alla in och utbetalningar vid en bestämd tidpunk (4). Denna tidpunkt är oftast
investeringstillfället. Alla framtida inbetalningsöverskott räknas om till nuvärde Detta kallas även att inbetalningsöverskottet diskonteras till nuvärde med hjälp av kalkylräntan. Enligt kapitalvärdemetoden är en investering lönsam då nuvärdet av inbetalningsöverskottet överstiger investeringens storlek. Differensen kallas kapitalvärde. Om olika
investeringsalternativ ställs mot varandra är de alternativ som har störst positivt kapitalvärde mest lönsamt.
3.3 Lagar och förordningar
För att uppnå målet att till år 2020 minska energianvändningen med 20 % och till år 2050 minska energianvändningen med 50 % behöver de finnas lagar och regler som styr det befintliga byggnadsbeståndet mot en energieffektivare framtid. I lagen om
energideklarationer SFS 2006:985 sägs det bland annat att, alla som äger en byggnad med upplåtande är skyldiga att energideklarera och att se till att energideklarationen inte är äldre än tio år.
Enligt § 9 i lagen om energideklarationer skall de i en energideklaration anges
1. En uppgift om byggnadens energiprestanda,
2. Om obligatorisk funktionskontroll av ventilationssystemet har utförts i byggnaden, 3. Om radonmätning har utförts i byggnaden,
4. Om byggnadens energiprestanda kan förbättras med beaktande av en god inomhusmiljö och, om så fallet, rekommendationer om kostnadseffektiva åtgärder för att förbättra energiprestanda,
5. Referensvärden som gör de möjligt för konsumenter att bedöma byggnadens energiprestanda och att jämföra byggnadens energiprestanda med andra byggnaders.
Det som framgår av punkt fyra är inga krav på åtgärder utan rekommendationer för energibesparingsåtgärder. Detta är för att främja en effektiv energianvändning och en god inomhusmiljö i byggnader.
Lagen 1994:847 om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk, m.m. kommer den 2:e maj år 2011 att upphöra och kommer inkorporeras i den nya plan och bygglagen (6). (2010:900). I plan och bygglagens 8 kapitel 4 § står det att ett byggnadsverk ska ha de tekniska
egenskaper som är väsentliga i frågan om olika egenskaper; där punkt nummer sex tar upp energihushållning och värmeisolering. § 5 säger att kraven i § 4 ska uppfyllas på så sätt att de uppfylls vid nybyggnad, ombyggnad och annan ändring av byggnad än ombyggnad.
Förordningen 1994:1215 till lagen 1994:847 om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk kommer på motsvarande sätt att föras in i nya Plan och byggförordningen (2011:338). I den gamla förordningen 1994:1215 om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk, m.m. finns det fyra paragrafer som främjar ett energibesparande, de lyder:
8 § Byggnadsverk och deras installationer för uppvärmning, kylning och ventilation skall vara projekterade och utförda på ett sådant sätt att den mängd energi som med hänsyn till klimatförhållandena på platsen behövs för användandet är liten och värmekomforten för brukarna tillfredsställande.
10 § Byggnader som innehåller bostäder eller lokaler och deras installationer för uppvärmning, kylning och ventilation ska ha särskilt goda egenskaper när det gäller hushållning med elenergi.
Uppvärmningssystemet i byggnader som innehåller bostäder eller arbetslokaler ska i skälig utsträckning med hänsyn till uppvärmningssättet och energislaget utformas så att man utan omfattande ändringar kan använda skilda energislag som är lämpliga från allmän
energisynpunkt.
14 § När en byggnad byggs till eller ändras på annat sätt skall kraven i 3--8 och 10--13 §§
uppfyllas när det gäller den tillbyggda delen eller ändringen. Detsamma gäller kravet på hushållning med avfall i 2 § första stycket 9 lagen (1994:847) om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk, m. m.
Vid tillämpning av bestämmelserna i första stycket skall hänsyn tas till ändringens omfattning och byggnadens förutsättningar. Förordning (1995:598).
Förordningen om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk mm. ställer dock krav på att man ska sikta på nybyggnadsvärdet även vid ändring av byggnad. Men att man då ska ta hänsyn till ändringens omfattning och byggnadens förutsättningar. Tillexempel måste man ta hänsyn till kulturvärden så att de inte förvanskas genom tilläggsisolering.
15 § Om en annan ändring av en byggnad än tillbyggnad medför en avsevärd förlängning av byggnadens brukstid eller en väsentligt ändrad användning av byggnaden eller del av denna, skall kraven i 3--8 och 10--14 §§ uppfyllas även beträffande de delar av byggnaden som, utan att omfattas av ändringen, indirekt berörs av denna. Vid sådana ändringar skall 12 § tillämpas i den utsträckning det inte är uppenbart oskäligt med hänsyn till ändringens omfattning och byggnadens standard. Förordning (1995:598).
3.4 Bidrag
Inom energiområdet idag finns ett fåtal bidrag (5) som kan sökas för investeringar avsedda att minska energianvändningen.
3.4.1 Bidrag till solceller
Syftet med detta stöd är att få ett ökat fokus på energisystem och därmed skynda på utvecklingen i energiteknikområdet.
Hösten 2009 beslutades det att i tilläggsbudgeten skulle avsättas 50 miljoner kronor för år 2009 till stöd för installation av solceller. Stödet uppgår till mellan 50 miljoner kronor och 60 miljoner även för år 2010 och år 2011.
Stöd kan ges till alla typer av nätanslutna solcellssystem och för installationer som påbörjats tidigast den 1 juli 2009 och slutförts senast den 31 december 2011. Stödet är maximalt 60 % av investeringskostnaden, utom för stora företag som kan få upp till 55 % av kostnaderna täckta. Det är länsstyrelsen som handlägger och beslutar om stöd till solceller.
Det finns ett tak på 2 miljoner kronor per solcellssystem och högst 75 000 kronor plus moms per installerad kilowatt elektrisk toppeffekt.
3.4.2 ROT-avdrag
ROT är en förkortning för reparation, ombyggnad och tillbyggnad. ROT-avdraget är ett skatteavdrag på 50 000 kronor per person om året för arbetskostnader i samband med reparationer, ombyggnad och tillbyggnad. Detta kan utnyttjas för energibesparande åtgärder så som arbetskostnader för borrning för bergvärme, grävning för jordvärme, byte av fönster och dörr, uppsättning av kakelugn, byte av kranar, byte av panna, montering och byte av ventilation och installation av värmepump m.m. ROT-avdraget handläggs och beslutas av skatteverket. Detta gäller dock bara privatpersoner.
4. Intervju med fastighetsbolag
En viktig del är att intervjua olika fastighetsbolag om deras syn på och tillvägagångssätt i frågor om energieffektivisering av flerbostadshus. Genom att intervjua ett antal olika fastighetsbolag i södra Sverige kommer resultatet från de olika intervjuerna att kunna jämföras och där med utreda vilka faktorer som främjar eller håller tillbaka
energieffektiviseringen. Intervjupersonerna är personer som har en viktig roll i beslutsprocessen, såsom VD, fastighetschef, styrelseordförande, energiansvarig eller fastighetsförvaltare. Frågorna är utformade så att de ska ge en inblick i företagets syn på energieffektivisering men även visa hur förslag kan bli till verklighet.
Här nedan följer intervjufrågorna med de tillhörande svar de olika fastighetsbolagen har gett. I intervjusvaren representeras varje fastighetsbolag av en bokstav. Detta är för att hålla de intervjuade anonyma.
4.1 Intervjun
Har ni energideklarerat era fastigheter?
Svar: A Ja samtliga fastigheter är energideklarerade.
B Ja.
C Ja samtliga.
D Ja alla är energideklarerade.
E Ja samtliga fastigheter.
F Ja
G Ja
H Ja
Efter det att en energideklaration genomförts, hur arbetar ni vidare med det resultatet?
Svar: A Alla energideklarationer gås igenom och de enkla och snabba åtgärderna görs. Därefter planeras de mer långsiktiga åtgärderna.
B Energideklarationen var inte till belåtenhet. Den blev inte utförd på de sätt vi hoppades. Men vi har använt den i den mån vi kan.
C Vi fick inte de resultat vi väntade oss, blev missnöjda hur den utfördes.
D Vi lät en konsult göra en energianalys i samband med energideklarationen. Den gav oss vilka åtgärder som var nödvändiga men även kostnad och payoff tid för de olika investeringarna.
E Vi gjorde en energianalys i samband med
energideklarationen. Den gav oss en bättre helhetsbild av energiläget i våra fastigheter. Utifrån den har vi sedan jobbat vidare med energifrågorna.
F Vi utgår från energideklarationen och prioriterar vilka åtgärder som bör genomföras. Vi tar aldrig en sak i taget utan vi gör helhetsingrepp. Till vår hjälp har vi även Boverkets allmänna råd vid ändring av byggnader.
G Vi var nöjda med fastighetens förbrukning så vi har inte gått vidare med något.
H Vi gör ett kostnadsförslag där vi sedan prioriterar de åtgärder som vi tycker lönar sig bäst.
Har ni genomfört några renoverings-/ombyggnadsprojekt med starkt fokus på energieffektivisering?
Svar: A Ja, justerat värmesystemet och bytt termostatventiler i samtliga lägenheter. Installerat värmeåtervinning för värmepumpen. Gjort fönsterbyten.
B Nej, men vi håller på att starta upp ett projekt med fokus på energieffektivisering.
C Ja, två projekt är genomförda och ett antal ligger i startgroparna.
D Ja, löpande det finns alltid i åtanken.
E Ja, men vi har inte gjort något helhetsingrepp än.
F Ja.
G Nej.
H Nej, vi har bara gjort vissa mindre åtgärdern
Gjordes enstaka ingrepp eller en helhetsrenovering?
Svar: A Enstaka ingrepp.
B Det kommer att göras en helhetsrenovering där bland annat taket kommer höjas upp ett par decimeter för att få
platts med ett FTX aggregat. Vi kommer även att tilläggsisolera gavlarna, byta fönster m.m.
C Det gjordes ett helhetsingrepp med installation av FTX, individuell mätning av el i samtliga lägenheter, byte av fönster och de tilläggsisolerades i vindsbjälklaget.
D Enstaka ingrepp.
E Enstaka ingrepp.
F Helhetsrenovering.
G -
H Enstaka ingrepp.
Gjordes det i samband med annan renovering?
Svar: A Nej.
B Fokuset kommer att ligga på att energieffektivisera men elen kommer även att göras om i samband med renoveringen.
C Ja, de var i samband med en renovering och tillbyggnad som innefattade bland annat stambyte i fastigheten.
D Ja, fokuset låg på stambyte men även badrummen blev renoverade.
E Ja, det gjordes i samband med en el-renovering.
F Ja, vi gjorde en genomgående renovering där fastigheterna fick ett nytt klimatskal i samband med att vi byggde in balkongerna. Det installerades ett FTX system m.m. Alla energiåtgärder gjorde att energianvändningen minskade med 75 %.
G -
H Gjordes i samband med ett stambyte.
Vad var de som gjorde att det blev av?
Svar: A För att spara energi och för att få ett jämnare inomhusklimat i hela fastigheten.
B Hög energiförbrukning och att klimatskalet är i dåligt skick.
C Vi bytte VD och de visade sig att han var mer driven i energifrågor.
D Klagomål på höga elräkningar från hyresgästerna och tre av lägenheterna stod tomma.
E Intresset för energieffektivisering finns hela tiden Vi följer en energiplan.
F Underhållsbehov, hög energiförbrukning, fastigheten var inte handikappsanpassad.
G -
H Vi gjorde de inte främst för energins skull de var mer en ren underhållsåtgärd.
Vilka hinder brukar vara förekommande för att starta den här typen av projektet?
Svar: A Vid till exempel fönsterbyten höjs hyran och då måste hyresgästen godkänna investeringen.
B Ekonomin.
C Ekonomin, det är svårt att räkna hem projekt med bra lönsamhet. Förhandlingar med hyresgästerna om vilka åtgärder som är hyreshöjande och vilka som inte är de.
D Ser inga direkta hinder.
E Stora investeringar skall godkännas av moderbolaget.
Ekonomin är en del. Det fattas ibland ett helhetstänk.
F Lång process, man måste ha en helhetsbild, ekonomin, framtidsanalys.
G -
H Ekonomin och vi vill ha de boende kvar i sina lägenheter. Vi har inte så bra möjligheter att flytta om hyresgästerna.
Budgeterar ni för åtgärder som minskar energianvändningen?
Svar: A Ja, vi har en post i budgeten för energibesparingar.
B Ja.
C I underhållsbudgeten finns en post avsatt för
energieffektivisering, är de nya investeringar går de under investeringsbudgeten.
D I början av året uppskattas de åtgärders som skall
genomföras och åtgärdernas kostnader. Den kostnaden som de planerade åtgärderna utgör blir budgeten.
E Ja.
F Ja, vi har en budgetplan för energieffektivisering.
G Nej.
H Nej, inte separat för den här typen av investeringar. De går i så fall in under drift och underhåll.
Hur går beslutsprocessen till i dessa frågor?
Svar: A Energideklaration → Förslag → Kostnad och lönsamhet → Beslut. För större investeringar tas besluten av styrelsen.
B Styrelsen skickar ut ett uppdrag → Kostnadskalkyl på tekniska lösningar → Styrelsen tar beslut.
C Förslag → Kalkyl → beslut från antingen VD eller fastighetschefen.
D Tekniskt möte → Förslag → Utredning → Kalkyl → VD tar beslut om de genomför eller inte.
E Energideklarationen som underlag eller behov av renovering → Förslag → Fastighetschefen prioriterar åtgärderna.
F Inventering → Förnyelseplanering → Utredning brister och behov → Underlag → Styrelsen tar beslut.
G -
H Utredning → prioritering → åtgärderna läggs in i budgeten → Budgeten godkänns.
Hur ser ni på möjligheterna att Sverige totalt sett lyckas uppfylla de satta mål att halvera energianvändningen till år 2050?
Svar: A Kan gå om alla gör vad de kan.
B Nej, det blir nog svårt.
C Tufft men inte omöjligt. Tekniken finns men det saknas incitament.
D Det är ingen omöjlighet.
E Nej, de blir nog svårt eftersom de renoveringar som görs nu till år 2020 kommer att vara kvar år 2050. Man tänker inte tillräckligt långsiktigt.
F Inga problem.
G Nej, det går nog inte.
H Det blir svårt. Tekniken finns, men de blir svårt att se till att människor får ett helhetstänk.
Har ni någon intern policy när det gäller energieffektivisering?
Svar: A Ja, vi är med i Skåneinitiativet som säger att vi ska minska energianvändningen från år 2008 till år 2016 med 20 %. Det görs även energiuppföljning på samtliga fastigheter.
B Vi ska minska energianvändningen med 50 % till år 2020. Vi mäter även upp all energiförbrukning.
C Ja, vi är med i Skåneinitiativet som säger att vi ska minska energianvändningen från år 2008 till år 2016 med 20 %. Vi har även egna energimål där vi vid större ombyggnader sätter samma krav som vid nybyggnation.
D Nej, inte som rör fastigheter.
E Ja, vi är med i Skåneinitiativet som säger att vi ska minska energianvändningen från år 2008 till år 2016 med 20 %.
F Att vi alltid verkar för att minska energianvändningen maximalt vid alla stora projekt. Det har lett till att vi klarar Sveriges satta mål att till år 2050 minska energianvändningen med 50 %.
G Nej.
H Nej.
Står ni någonsin inför valet renovera eller riva?
Svar: A Ja, vi har rivit två hus som stod på samma tomt för att bygga ett nytt med bättre funktion.
B Nej.
C Nej.
D Ja, men då har fastigheten i sig varit så dålig att den inte gick att rädda.
E Nej, inte ur energisynpunkt.
F Ja.
G Nej.
H Nej.
Vilka förutsättningar skulle behöva ändras/förbättras för att ni skulle kunna genomföra mer långtgående energieffektiviseringsåtgärder – rangordna betydelsen av följande:
(a) kompetensen inom ert företag
(b) kompetensen i byggbranschen i allmänhet
(c) inställningen hos allmänheten och hos era hyresgäster (d) politiska och ekonomiska styrmedel
(e) annat (vad i så fall?)
Svar i prioriteringsordning med viktigaste först:
A d, b, c, a
B d, c, b, a
C d, b, c, a
D d, c, a, b
E d, b, c, a
F d, b, a, c
G c,
H d, e (saknar resurser och tid), a, c, b
4.2 Sammanställning av intervjuer
I intervjuerna framgår det att de finns ett energitänk bland nästan samtliga av de tillfrågade fastighetsägarna. Det visar sig även att de flesta har tydliga mål och en vilja att bidra till en energieffektivare framtid.
Alla de som svarat på intervjun har genomför energideklarationer för sina fastigheter. En del blev missnöjda med resultatet eller hur energideklarationen utfördes. En del tog energideklarationen ett steg längre och utförde en så kallad energianalys. Med en
energianalys ges en bättre helhetsbild och en djupare förståelse för fastighetens energistatus.
Hur man sedan har arbetat vidare med det resultat energideklarationen gav skiljer sig mellan de intervjuade. De allra flesta har i samband med annan renovering passat på att se över möjligheten att göra energibesparande åtgärder i den aktuella fastigheten. Ungefär hälften av de tillfrågade har valt att göra en helhetsrenovering medans den andra hälften har valt att göra det små och snabba energibesparande åtgärderna först. Någon enstaka var nöjd med energiförbrukningen i fastigheten efter det att energideklarationen genomförts. Det som de tillfrågade tyckte var det största hindret för energieffektivisering var ekonomin. Det kostar mycket pengar att göra den här typen av investeringar. Det är även en lång process att gå från förslag till handling och det kan även vara ett problem att komma överens med hyresgästerna.
Det området där de tillfrågade helst skulle vilja se en ändring eller förbättring var politiska och ekonomiska styrmedel. Därefter kommer kompetensen i byggbranschen i allmänhet och inställningen hos allmänheten och hos hyresgästerna.
5. Resultat
Resultatet är baserat på intervjuerna med de olika fastighetsbolagen. Då antalet intervjuer är begränsat till åtta stycken måste detta tas i beaktande. Hade de varit fler hade det kanske gett ett annat utfall. De intervjuade fastighetsföretagen kan klassas som stora
fastighetsbolag och det kan ha en stor betydelse för vad som görs för att energieffektivisera.
Mindre företag kanske inte har de resurser som krävs.
I utredningen om vilka faktorer som bidar till att påverka beslutsprocessen av energieffektivisering i flerbostadshus, har det visat sig till att det finns väldigt många faktorer som kan vara avgörande. Dessa kan delas in i tre kategorier styrmedel, ekonomi och mänsklig påverkan.
5.1 Styrmedel
För att Sverige ska kunna uppnå de satta målen att till år 2020 minska energianvändningen med 20 % och till år 2050 minska energianvändningen med 50 % behöver byggbranschen bättre styrmedel. Styrmedel syftar till att ändra ett beteende eller att få till en
attitydförändring i branschen. I det här fallet för att påskynda processen för energieffektivisering. Alla former av skatter och avgifter, liksom alla former av
subventioner, till exempel räntefria lån är exempel på styrmedel. Andra styrmedel är att genom nya lagar och förordningar tvinga fram ett önskat beteende. Man kan även använda information som styrmedel genom informationskampanjer eller om annan typ av
informationsspridning från statliga myndigheter.
Intervjuerna visar på att det ökande energipriset var en av det viktiga faktorerna till att fastighetsägare börjar se på möjligheten att göra energibesparande åtgärder. Då görs dock många gånger bara de kortsiktiga åtgärderna.
Det finns en del brister i incitamentsstrukturen till exempel när den som beslutar om en investering inte är densamma som betalar för den. Ett exempel på detta kan vara i
förhållandet mellan hyresvärd och hyresgäst. Ägaren av en hyresfastighet står vanligtvis för inköpen av vitvaror, medan det är hyresgästerna som betalar för hushållselen.
Fastighetsägaren har därför svaga eller inga incitament att investera i de dyrare och mer energieffektiva produkterna, eftersom det är hyresgästerna som drar nyttan av lägre driftskostnader. Då det gäller energi för uppvärmning kan det motsatta gälla. Värmen är oftast inkluderad i hyran. Detta gör att fastighetsägaren vill minska energianvändningen för uppvärmning, då detta leder till lägre driftskostnader. Hyresgästen har däremot inga direkta ekonomiska incitament att hushålla med energin för uppvärmning.
5.2 Ekonomi
Intervjuerna tyder på att många av de tillfrågade tycker att den ekonomiska biten utgör en avgörande roll för den här typen av investeringar. Att investera i långsiktiga
energibesparingsåtgärder är kostsamt och det har en lång återbetalningstid.
Förutsättningarna ser olika ut för de olika fastighetsbolagen. Det kan vara stor skillnad i ekonomiska resurser för stora respektive små fastighetsbolag.
Det finns många faktorer inom det ekonomiska som kan vara avgörande för att de energibesparande åtgärderna ska blir av eller inte. En investering i energieffektivisering är oftast sammankopplad med en rad osäkerheter och därmed finns det en risk att den framtida besparingen blir mindre än beräknat. Det kan vara osäkerheter så som hur vida lagstiftningen kommer att ändras i framtiden. Investerar man i ny teknik finns alltid risken att den går sönder i förtid och att reparationskostnaden blir så hög att investeringen inte lönar sig. Osäkerheter av olika slag gör att potentiella investerare höjer avkastningskraven och därmed blir kalkylräntan högre, det kan medföra att investeringen inte blir av.
5.3 Mänskliga faktorn
Intervjuerna visar också på att de människor som sitter med beslutsrätt i dessa frågor eller på annat sätt är involverad i processen har en avgörande roll. Detta innefattar alla som är med från utredning till det att beslutet fattas. Människor tänker och fungerar olika och detta kan bidra till att investeringar för energieffektivisering fungerar olika mellan
fastighetsföretagen. Finns det drivna människor i fastighetsbolagen som riktar ett starkt fokus på energieffektivisering och att göra så mycket som möjligt för att energispara blir processen lättare och mer effektiv. I andra fastighetsbolag där det saknas initiativ gör oftast inte mer än bara det nödvändiga underhållet.
6. Analys och diskussion
För att Sverige ska styra mot ökad energibesparing behöver det införas incitament så väl som att det behöver bli tuffare krav.
Resultatet visar på att det finns ett energitänk bland de tillfrågade fastighetsägare men många gånger tänker de kortsiktigt och ser inte till helheten för att göra det
energibesparande åtgärder som är nödvändiga för att uppnå Sveriges framtida mål. Här behövs incitament så väl som tuffare krav som får alla fastighetsägare att tänka mer långsiktigt och där fler vågar investera i mer långsiktiga lösningar.
I kapitlet om lagar och förordningar visades vilka regler man måste följa i energifrågor.
Gällande lagar och förordningar är i många fall vaga och fastighetsägarna måste själva ta ett stort ansvar för att tolka de lagar och förordningar som finns. Detta kan vara en av
faktorerna till att energieffektiviseringen av flerbostadshus i många fall uteblir. Det ställs inte några tydliga krav på högsta tillåtna energiförbrukning per area enhet vid
ombyggnation. Finns det inga specificerade krav blir det svårt för fastighetsägaren att avgöra hur omfattande energieffektiviseringen måste vara. Ett alternativ skulle kunna vara att via lagtext kräva att energiförbrukningen uppnår nybyggnadsstandard vid större ombyggnationer. Detta är dock sammankopplat med problemet hur omfattande en renovering måste vara för att kravet ska gälla.
Intervjuerna visar på att den ekonomiska faktorn är det största hindret vid den här typen av renoveringar. Ofta rör det sig om stora investeringsbelopp med lång återbetalningstid och det finns bara ett fåtal hjälpmedel som kan bidra till energieffektivisering av flerbostadshus.
Genom att införa bättre ekonomiska styrmedel tror jag att fler fastighetsbolag skulle våga göra mer långsiktiga energibesparande åtgärder. Ett skulle kunna vara att ge räntefria lån till den här typen av investering. Då tycker jag dock att det bör finnas kriterier som ska uppfyllas till exempel att sänka sin totala energiförbrukning till nybyggnadsstandard. Man skulle även kunna införa något motsvarande ROT-avdraget för fastighetsbolag och ge skatteavdrag för utförda energibesparande åtgärder.
Den faktorn som är svårast att utreda och som jag tror är avgörande i många fall är den mänskliga faktorn. Hur människor tänker och prioriterar skiljer sig mellan olika individer och det är många gånger ett stort antal av människor med i den här typen av processer. För att alla ska få ett bättre energitänk behöver alla som är med i processen få upp ögonen för de möjligheter som finns i samband med en mer genomgående renovering. Det finns redan mycket information inom ämnet problemet ligger i hur man når ut till de som ännu inte påbörjat sina större renoveringar. Här skulle man kunna ge en mer riktad information till de fastighetsbolagen som står inför större renoveringsprojekt.
8. Referenser
Tryckta källor
(1) VVS Företagen, Svensk ventilation 2008. Här renoveras… flerbostadshus byggda 1950-1975. Klart 2015? Rapport.
(2) Warfvinge, C. och Dahlblom, M. (2010). Projektering av VVS-installationer. Lund.
Studentlitteratur. Upplaga 1:1. S 2:8 till 2:18 ISBN 978-91-44-05561-9 (3) Svensk Innemiljö 2008. Framtidssäkra byggnader n idébok om
energieffektivisering för fastighetsägare. Rapport
(4) Skärvad, P H. Olsson, Jan. (2008). Företagsekonomi 100. Malmö. Liber AB.
Upplaga 14. S 305 till 321. ISBN 978-91-47-08971-0
Elektroniska källor:
(5) Energimyndigheten http://energimyndigheten.se/sv/Hushall/Aktuella-bidrag-
och-stod-du-kan-soka/ 2011-05-06
Muntliga källor:
(6) Hans-Olof Karlsson Hjorth. Boverket. Telefonkontakt. 2011-04-12
Institutionen för teknik 351 95 Växjö
tel 0772-28 80 00, fax 0470-76 85 40
