Utomhuspedagogikens betydelse i förskolan

(1)

AKADEMIN FÖR UTBILDNING OCH EKONOMI

Avdelningen för utbildningsvetenskap

Utomhuspedagogikens betydelse i förskolan

En intervjustudie om utomhuspedagogik och aktivitet för barnen i förskolan

Theres Sjöberg

2019

Examensarbete, Grundnivå (yrkesexamen), 15 hp Pedagogik

Förskollärarprogrammet

Handledare: Ingegerd Gunvik Grönbladh Examinator: Guadalupe Francia

(2)

2 Sjöberg, T. (2019). Utomhuspedagogikens betydelse i förskolan; En intervjustudie om utomhuspedagogik och aktivitet för barnen i förskolan. Examensarbete i pedagogik.

Förskollärarprogrammet. Akademin för utbildning och ekonomi. Högskolan i Gävle.

Abstract

Syftet med den här studien är att visa på möjligheter till utomhuspedagogik, synliggöra olika aspekter på utomhuspedagogik och varför det behövs utomhuspedagogik i förskolan. Fokus ligger på förskollärares möjlighet att erbjuda förskolebarn pedagogiska och gemensamma

aktiviteter i utomhusmiljön på förskolan, hur de inkluderar barnen till att utforska utomhusmiljön som är en del av deras närmiljö. De frågor som besvarats är följande; Vilka möjligheter samt svårigheter upplever en förskollärare i sitt utövande av utomhuspedagogik? Vad anser förskollärare om barnens lekmöjligheter på förskolegården? Hur uppfattar förskollärare den pedagogiska miljön på förskolegården?

Intervjuer har genomförts med förskollärare som just nu är aktiva inom yrket.

Studiens resultat utgår från sex intervjuer med utbildade förskollärare från fyra olika förskolor, tre stycken i mellansvenska städer och en i storstad. Därtill har en kartläggning genomförts med hjälp av anteckningar av en förskolas gård, vilka material och ytor som finns tillgängliga för barnen och de vuxna. Resultatet visar hur utomhuspedagogik kan användas i förskolan och hur det är ett verktyg till utveckling för barnen genom att interagera med de vuxna utomhus.

Slutsatsen av studien är att utomhuspedagogik och aktivitet utomhus har betydelse för barnen och att det är viktigt att ha en fungerande utomhusmiljö på förskolan. Samt att förskollärarens roll är viktig i utforskandet av utomhusmiljön.

Nyckelord: Förskola, pedagogik, utveckling, utomhusmiljö, förskollärare.

Keywords: Preschool, pedagogy, development, outdoor environment, preschool teacher.

(3)

3

Innehåll

1 Inledning ... 4

1.1 Teoretisk anknytning ... 5

1.2 Disposition ... 5

2 Tidigare forskning ... 5

2.1 Barns utveckling ... 6

2.2 Hälsan och välmående i det fria utrymmet ... 6

2.3 Barnomsorg ... 7

2.4 Förskollärarna och utomhuspedagogik ... 7

2.5 Sammanfattning av tidigare forskning och problemformulering ... 8

3 Syfte/frågeställning ... 9

4 Metod ... 9

4.1 Datainsamling ... 9

4.2 Etiska grunder ... 10

4.3 Urval ... 11

4.4 Studiens validitet och reliabilitet ... 12

5 Resultat och analys ... 12

5.1 Utomhuspedagogik på förskolan ... 12

5.2 Möjligheter inom verksamheten till utomhuspedagogik ... 13

5.3 Svårigheter med utomhuspedagogik ... 14

5.4 Medvetenhet om närmiljön för barnen ... 15

5.5 Utomhuspedagogik, ett sätt att integrera med barnen ... 16

5.6 Kartläggning av en förskolegård ... 17

6 Diskussion ... 18

6.1 Metoddiskussion ... 18

6.2 Resultatdiskussion ... 19

Referenser ... 22

Bilaga 1. Intervjufrågor ... 24

Bilaga 2. Missivbrev ... 25

(4)

1 Inledning

Det finns många ting ute i naturen, växter, djur och insekter. Du kan känna nya dofter och få känna på olika slag av mossor, träd och stenar. Egentligen är det bara fantasin som sätter gränserna. Även en liten förskolegård kan bjuda in till lek och stimulera barnen i dess lek och äventyr. Tillsammans med barnen kan förskolläraren skapa något, en liten gräsplätt kan grävas upp där man kan odla exempelvis blommor eller bär. Låt barnen få vara med och se hur jordgubbar planteras och växer upp och låta dem smaka på dem tillsammans. Naturen i sig är som ett eget klassrum, ett klassrum utanför de ordinarie klassrummen. Utomhuspedagogik är inget nytt påfund, det finns en filosofisk- pedagogisk tråd när det kommer till att kunna använda andra miljöer än inomhus, påpekar Anders Szczepanski (Utomhuspedagogik i förskola och förskoleklass, 2005).

Utomhusmiljön på förskolan, är en tillgång till en yta att röra sig på, där det exempelvis kan finnas träd och buskar att leka kring. Möjliga arter av insekter och djur som kan upptäckas under tiden barnen är utomhus. Myror och olika skalbaggar brukar vara lätta att hitta och fåglar kan gömma sig i träden. Det är ett fritt utrymme att leka och lära med förskollärare som stöd och hjälp till nya upptäckter. Utomhusmiljön kan även vara tillgång till skog, ängar eller parker som personalen kan ta med barnen till för att utöka barnens kunskap om deras närmiljö. Alla förskolor har dock inte en verksamhet som erbjuder en utomhusmiljö där barnen har tillgång till upptäckter som kan göras i naturen. Vilket ändå ligger i förskollärarens ansvar att ge barnen möjlighet till.

Utbildningen ska ta tillvara barnens nyfikenhet samt utmana och stimulera deras intresse för och kunskaper om natur, samhälle och teknik (Skolverket, 2018, s.9).

Ihmeideh och Al-Qaryouti (2016) har i sin studie beskrivit tre olika utomhusmiljöer.

Den första är en traditionell lekplats som består av ett öppet område som är täckt med asfalt eller har vissa gräsytor med lite lekutrustning. Den andra är täckt med

polyvinylkloridplast eller golvbeläggningar, gräs kan finnas eller alternativa konstgjorda ytor. Den tredje beskrivningen är en äventyrslekplats som är uppbyggt från den

naturliga miljön med innehållande områden för att spela spel, eldstäder till matlagning och trädgårds områden.

Forskningen om välbefinnandet har ökat de senaste decennierna enligt professor Bjørgen (2015). Att låta barn få vara delaktiga i naturen har visat på god hälsa och välbefinnande, men också ett mer aktivt sätt att lära ut vad som finns i vår närmiljö i samhället. Mitt syfte med studien är att visa på möjligheter till utomhuspedagogik, synliggöra olika aspekter på utomhuspedagogik och varför det behövs

utomhuspedagogik i förskolan. Bjørgen (2015) tar upp ett exempel i sin forskning där barn i Norge får leka utomhus, vandra och vara mycket i naturen. Där resultatet visats sig säkerhetsställa att de utvecklar en positiv självbild genom fysiska prestationer och upplevelser av utomhusaktiviteter. Sedan många år tillbaka finns det en hög tilltro till förskolorna i Sverige enligt Riddersporre och Persson (2017). Den utgör något som är en av de mest uppskattade samhällsinstitutionerna. Dock har en oro skapats de senaste åren inför förskolans och förskolepersonalens möjligheter att kunna utföra komplexa uppdrag (ibid.). Läroplanen för förskolan har formulerat att en positiv framtidstro ska prägla utbildningen. Förskolans utbildning ska ge barnen möjlighet att tillägna sig ett ekologiskt och ett varsamt förhållningssätt till miljön, naturen och samhället i sin omgivning (Skolverket, 2018).

(5)

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla nyfikenhet, kreativitet och lust att leka och lära (Skolverket, 2018, s.13). Naturen har mycket att erbjuda barnen och förskollärarna i sin pedagogik. De blir aktiva deltagare i sin egen närmiljö där de kan bygga en egen förståelse om varför vi bör behandla naturen med försiktighet och respekt. Är förskollärarna medvetna om sin pedagogiska roll i verksamheten kan de skapa förutsättningar för de grunderna. Genom ett pedagogiskt ledarskap i förskolan har man ett aktivt ansvar att barn och pedagoger i verksamheten tillsammans skapar

innehållet i skolans vardag utifrån läroplanens riktlinjer (Arnér & Sollerman, 2018).

Utifrån det finns flera punkter som faller in under kategorin natur, miljö och arbetssätt för att skapa största och bästa möjligheterna för barnen i förskolan. Arbetslaget ska verka för en god och tillgänglig miljö för omsorg, lek, rörelse, utveckling och lärande (Skolverket, 2018, s.15).

1.1 Teoretisk anknytning

Studien ska utgå utifrån ett sociokulturellt perspektiv som handlar om hur förskollärarna inkluderar barnen i utomhusmiljön med hjälp av pedagogik. Forskningsfrågorna till förskollärarna som blev intervjuade är formulerade för att kunna urskilja det

sociokulturella perspektivet, ett perspektiv som i dagsläget kan sägas genomsyra hela den svenska förskolans läroplan (Spångberg & Altin, 2010). Det sociokulturella perspektivet blir på så vis en garanti för samhällsrelevans och ett spår för fortsatt utveckling det vill säga vad förskolans läroplan vill nå ut med till samhället.

1.2 Disposition

Disponeringen av examensarbetet är följande- Efter inledning följer redovisning av tidigare forskning med tillhörande punkter, följt av syfte/frågeställning. Sedan kommer studiens metodavsnitt, följt av resultat och analys. Slutligen kommer en diskussion om studiens metod samt vilket resultat studien visar.

2 Tidigare forskning

Jag använde mig av databassökningen ERIC-EBSCOhost för sökning av artiklar, under Limit to kryssade jag i; Peer Review och Full Text. Omfånget av sökningen

begränsades till 2010-2019 för att få fram aktuell forskning och information kring ämnet. För att leta fram artiklar till arbetet med information som kan kopplas till

förskolans utomhusmiljö och utomhuspedagogik valde jag sökorden; Pedagogy, outdoor education, kindergarten, outdoor playing, outdoor learning, care. Dessa ord i olika kombinationer gav inte mer än 4-10 träffar. Därför breddade jag sökningen till;

Kindergarten or preschool or early childhood education, tillsammans med Outdoor education och sista ordet teachers. Dessa ord tillsammans med valda sökår gav 55 träffar. Orden valdes efter vad jag ville fokusera på i arbetet, så som hur

utomhusvistelse påverkar barns utveckling, hälsa, omsorg, samt vilken syn förskollärare har på utomhuspedagogik enligt vissa studier. Därefter valdes några av dessa 55

artiklarna ut beroende på rubrik och vilken information de hade.

(6)

2.1 Barns utveckling

Inom ramen för Barnkonventionen för förskolan (Unicef Sverige, 2009)understryks i kapitel 6, att varje barn har rätt att överleva, leva och utvecklas fysiskt, psykiskt, andligt, moralisk och socialt. (MEST & MW (2013) föreslår att man bör planera utomhusaktiviteter i mer än en timme per dag för att barnen ska kunna få mer energi, kunna koppla av med frisk luft och solljus och bygga en prosocial relation utifrån Nah

& Waller (2015) studie. Aktiviteter som kräver mycket engagemang skapar höga nivåer av välbefinnande och kan skapa en djupinlärning hos dem (Bjørgen, 2015).

Melhuus (2012) skriver i sin artikel om ”Utomhuscenter” i Norge både vad det kommer till förskolor och vanliga skolor. Där ingår utomhusomsorg i deras utbildningsprogram, som en del av en strukturerad inlärningsmiljö. Den här formen av utbildningsform blev mycket populärt i det nya årtusendet och nu finns daghem med utomhusomsorg i alla Skandinaviska länder, något som utvecklats snabbast just i Norge. Melhuus (ibid.) märkte en stor popularitet hos förskolorna i Norge gällande Utomhuscenter och därmed intresserade sig för hur de kontextualiseras som inlärningsmiljöer. Artikeln baserades därför på fältarbete som utförts på en förskola med utomhusomsorg på Norges södra kust. Melhuus (ibid.) fann att ett till synes öppet naturutrymme för utbildning genom de vuxnas prioriteringar. Barnens möjlighet till hur de ser naturen värderas av de vuxna som arbetar där, vilka aktiviteter och föremål som de blir presenterade för och får en förståelse av platsen. De får se att naturen skiljer sig från den moderna tekniska världen genom fysiska aktiviteter, kunskap om naturen och tid för lek. Barnen behöver både att de vuxna initierar med barnen aktivt, samt att de får en personlig relation till platsen genom att forma en egen förståelse.

2.2 Hälsan och välmående i det fria utrymmet

En viktig del som forskningen pekar på är att skapa välmående när det kommer till aktiviteter utomhus, att springa, leka och röra på sig, är något som påverkar barnen positivt. I studien av Tounge, Anthony & Okely (2018)står det att under barnens första levnadsår, från att de föds till femårsålder är det en viktig tid med möjligheter för barnens hälsa och välbefinnande, samt kvalitetsupplevelser som blir en investering i lärande och utveckling.

En studie gjordes av Vanderloo & Tucker (2017) på barn med en snittålder på 4,66 år som tillbringade hela sina dagar på förskolan utomhus. Studien visade att fysisk aktivitet är integrerad i hälsa och utveckling. Något som ytterligare kan förklara de positiva effekterna av naturliga miljöer för barn är Gibsons koncept med utdelningar (Heft, 1988). Begreppet utdelningar visar de olika formerna av fysisk aktivitet och erfarenheter av de naturliga funktionerna såsom av buskar, träd och ojämn topografi.

Träd skapar möjlighet att klättra, se ner från eller upp till, uppleva fläckigt ljus. Ojämn topografi kan ge möjlighet att behärska en specifik motorik. Samt hur barn kan använda sig av löv, kvistar, gräs och stenar för att öka sin fantasi i lek (Nedovic & Morrisey, 2013). Platsen de får tillgång till integrerar med barnens personliga erfarenheter och de öppna utrymmena inbjuder dem till att använda sin fantasi och skapa kontakter

(Melhuus, 2012).

(7)

2.3 Barnomsorg

År 1968 tillsattes barnstugeutredningen (SOU 1972:27), uppdraget var att undersöka möjligheterna för att skapa en utbyggnad av den offentliga barnomsorgen. Utredningen visade en stark tilltro till förskolans möjligheter att kunna skapa förändring gällande barns levnadsvillkor (Riddersporre och Persson, 2017). Förskolans miljö syftar till att vårda hela barnets utveckling såsom att beakta sociala och affektiva dimensioner, vilket gör att man inte kan begränsa barnen enbart till klassrumsmiljöer (Erdem, 2018).

Alla ECEC-center, Utbildning och vård för tidig barndom center, erbjuder en utomhusmiljö eller en miljö som motsvarar utomhusmiljön. För ECEC-centra i Australien har det blivit ett krav på nationella kvalitetsstandarder att man ska tillhandahålla en utomhusmiljö (Tonge, Jones & Okeley, 2018).

Även i Singapore erbjuder barnomsorgen dess tjänster från 07:00-19:00 där myndigheten har speciella bestämmelser såsom att barnen måste ha tillgång till utomhuslek. Är inte det möjligt ska det finnas ett extra rum för aktivitet inomhus.

Lekplatsen utomhus måste vara inom gångavstånd från barnomsorgen. Är lekplatserna belägna på olika marknivåer, får inte trapporna emellan vara mer än max 10 steg vardera (Ebbeck, Yim & Warrier, 2019).

2.4 Förskollärarna och utomhuspedagogik

Studier visar att utomhusaktiviteter är något som skapar unika möjligheter för barn på förskolan, ändå används de inte tillräckligt och effektivt, de ignoreras ibland till och med (Erdem, 2018). En studie gjordes på 54 stycken förskollärare, alla var kvinnor i åldrarna 26-55. De fick själva berätta vad de tyckte var positivt med utomhuspedagogik och att tillbringa tid utomhus med barnen. Positiva effekter som hade uppmärksammats av dem var: berikande lärandemiljöer, genom att ge dem möjlighet att vara ute i naturen, utveckla en rumslig uppfattning och stödja språkutvecklingen. Dessutom uppgav många att när barnen får tillbringa tid utomhus stöds deras kognitiva, fysiska, sociala och emotionella utveckling samt att deras immunsystem blev starkare (ibid.)

Utomhusområdet har en betydelse, men lärarna för barnen är en viktig faktor i själva utnyttjandet av utomhuslek, upplevelser och aktiviteter. Forskare Renick (2009) samt Ihmeideh och Al-Qaryouti (2007) har funnit att lärarnas attityd, övertygelse och uppfattning, samt hur de engagerar sig med barnen påverkar utomhuslekens miljö (Ihmeideh & Al-Qaryouti, 2016). Lärare måste vara med och kunna ingripa för att förhindra att barn deltar och skapar ett farligt beteende. Därför är lärares interaktion med barnen under utomhusaktivitet viktig för deras kompetensutveckling (ibid.).

Författarnas studie i Oman gick ut på att utforska förskollärarnas åsikter och deras roller i utomhuslekmiljöer. Deras resultat visar från deras intervjuer att 28 av 30 förskollärare (93%) inkluderar utomhuslek i sin dagliga rutin, då det har visat sig ha betydelse för barns utveckling och lärande. Lärarna nämnde att de ger barnen nya naturrelaterade upplevelser, sådana som inte alltid finns i inomhusmiljön.

Enligt insamlad data från Ebbeck et al. (2019) visar de lärarnas syn på själva värdet när det kommer till utomhuslek för små barn i Singapore. Majoriteten av lärarna (91%) svarade att det stöder barns två aspekter av utveckling fysisk (48%) och

social/emotionell-utveckling (43%).

(8)

Waller (2014) har gjort en studie utifrån det sociokulturella perspektivet som verktyg, för att undersöka delad konstruktion och distribution av kunskap inom ECEC (Early Childhood Education and Care). Gällande den processen är det på vilket sätt barn drar nytta av de vuxnas stöd genom dialog. Waller (2014) använder sig av Vygotskys teori (1978) som beskriver en process där pedagogen stödjer barns lärande inom dess ”zon för proximal utveckling”.

Studien gjord av Vanderloo och Tucker (2017) rekommenderar att lärare ska ha kapacitet att förbättra kvaliteten på interaktionerna mellan dem och barnen, genom att överväga modifierbara metoder och ha tillgängliga metoder för det. Ännu en slutsats i samma studie menar de att visat sig att kvalitetsinteraktioner i ECEC-miljön har potentialen att ge bästa möjliga miljöer för barns utveckling, lärande, hälsa, samt välbefinnande.

2.5 Sammanfattning av tidigare forskning och problemformulering

Forskningen som redovisats ovan visar att utomhusvistelse och pedagogik utomhus stödjer barns välmående och utveckling, så väl på de psykiska, fysiska och sociala planen. Detta är en viktig del av barnomsorgen på förskolan och bör vara anpassad för barnen.

Under de senaste åren har det blivit färre möjligheter till utomhuslek i barnens

hemmiljöer och i de lokala samhällena. Speciellt i urbaniserade samhällen, där barnen visar mer engagemang till den nya tekniken. Andra skyller på ökningen av bostäder som minskat utrymmet för lek och möjligheten för barn att spela exempelvis bollspel. Det är en oroväckande utveckling menar experterna i följande studie. De betonar att barn behöver utomhusanslutningar med naturen för att nå den optimala nivån av fysisk och kognitiv funktion (Nedovic & Morrissey, 2013.) I Ebbeck et al. (2019) skriver det om att då barn spenderar mycket skärmtid och är inaktiv under långa perioder kan relatera till en större risk för fetma, hjärt-kärlsjukdomar och diabetes. Det är utifrån dylika resultat som mitt intresse för att undersöka problemområdet har växt fram och detta utgör grund för det min studie kan bidra med. Utomhuspedagogik används för att skapa mening med utomhusmiljön för barnen. Då förskollärare ansvarar för barnen och att de utvecklar en nyfikenhet, kreativitet och lust att leka och lära även utomhus fann jag det intressant att få ställa frågor om detta till olika förskollärare för att se hur de hanterade utomhuspedagogiken i deras verksamhet.

(9)

3 Syfte/frågeställning

Mitt syfte med studien är att visa på möjligheter till utomhuspedagogik, synliggöra olika aspekter på utomhuspedagogik och varför det behövs utomhuspedagogik i förskolan.

Utomhusmiljön är en del av barnens närmiljö. Då förskollärare ansvarar för barnen och att de utvecklar en nyfikenhet, kreativitet och lust att leka och lära även utomhus var det en självklarhet att intervjua olika förskollärare för att se hur de hanterade

utomhuspedagogiken i deras verksamhet. Frågor som kommer besvaras i denna studie är följande;

● Vilka möjligheter och svårigheter upplever en förskollärare i sitt utövande av utomhuspedagogik?

● Vad anser förskollärare om barnens lekmöjligheter på förskolegården?

● Hur uppfattar förskollärare den pedagogiska miljön på förskolegården i den verksamhet de arbetar i?

4 Metod

I detta avsnitt redogörs val av metod för studien och hur ett urval gjordes av

undersökningsgrupp för att kunna avgränsa studien till relevant information. Då syftet med studien är att visa möjligheter till utomhuspedagogik och synliggöra olika aspekter på utomhuspedagogik och varför det behövs utomhuspedagogik i förskolan blev valet att samla information genom att intervjua utbildade förskollärare som i sitt yrke dagligen är utomhus tillsammans med barnen och använder sig av utomhuspedagogik och aktiviteter utomhus. Intervjufrågorna är utvalda för att få svar från förskollärarna hur man kan använda sig av utomhuspedagogik, samt vilken betydelse det kan ha för barnen. En studie utifrån dessa frågor och svar ger en inblick i dagens verksamhet av förskolan och hur de använder sig av utomhuspedagogik. Därför valde jag att intervjua förskollärare som är aktiva i yrket för att kunna ta del av deras erfarenhet.

När det kom till mina forskningsfrågor. Vad är det jag ville veta eller ta reda på egentligen när det kommer till det valda intresseområdet? Något som var av stor vikt var att arbeta fram en specifik frågeställning eller problemformulering, inga

forskningsfrågor eller dåligt formulerad problemformulering leder till dålig forskning (Bryman, 2008.) För att kort fatta syftet handlade det om att lyfta fram

utomhuspedagogiken i verksamheten, samt synliggöra möjliga svårigheter som kan uppkomma då man som förskollärare har ansvar för flera barn samtidigt utomhus på öppna ytor.

4.1 Datainsamling

Via webbplatsen Facebook skrev jag ut och sökte frivilliga som ville ställa upp i min studie via intervju. Tanken var att få många varierande svar. Jag fick svar från personer från tre olika förskolor, samt att jag blev rekommenderad av en vän att höra av mig till en som hört att jag letade efter personer som ville ställa upp på en intervju. Alltså totalt fyra olika förskolor.

(10)

Jag hade planerat innan att både genomföra intervjuer över telefon och att träffa vissa personer och genomföra intervjun. Men då personerna som deltog i undersökningen var väldigt utspridda blev valet att endast utgå från intervju över telefonen. Jag satte mig i ett rum där inga utomstående ljud kom in i rummet och ringde upp den jag skulle intervjua på avtalad tid. Ljudet från samtalet spelades in med hjälp av Röstmemo på en Ipad. Ingen utomstående kunde heller höra själva intervjun, utan den skedde mellan mig och den som blev inspelad. I informationen till deltagarna hade jag planerat en tid på 20-30 minuter. Den snabbaste intervjun tog dock 10 minuter och den längsta 30 minuter. Alla intervjufrågor var öppna frågor, alltså att respondenterna får svara fritt, istället för en sluten fråga som presenteras med fasta svarsalternativ de måste välja mellan (Bryman, 2011).

Dessutom gjordes en kartläggning över en förskolegård. För att visa exempel på vad som fanns på en förskolas utomhusplats. Kartläggning beskrev om de anställda kände att utomhusplatsen skapade möjligheter för de anställda och barnen eller inte. Fanns det inspiration att utföra och skapa utomhuspedagogik? Jag valde att dokumentera platsen utan att det fanns några barn på förskolegården under observationen. Det kan vara svårt att kunna fokusera på uppgiften då barn kan plocka efter ens uppmärksamhet och vill interagera med en om de är vana med det. Det kan även vara en svår uppgift att kunna förklara varför man inte kan leka med dem (Löfdahl, Hjalmarsson och Franzén, 2014.) Jag kommer även gå igenom mina valda forskningsfrågor till studien, varför jag valde just dem.

4.2 Etiska grunder

Min studie följer vetenskapsrådets fyra krav; Informationskravet, samtyckeskravet, konfidentalitetskravet och nyttjandekravet. Informationskravet (Bryman, 2011) följdes genom att ett medgivande skickades ut där de tillfrågade fick kort information om mitt examensarbete och vilket syfte det hade, samt vilken att jag läser

förskollärarprogrammet och var jag studerar och att ingen information kommer finnas med som avslöjar vilka deltagarna är eller vilken förskola de arbetar på.

Samtyckeskravet (Bryman, 2011) följdes då deltagarna blev informerade om att de när som helst kan avbryta sitt deltagande i studien, trots att de skrivit under sitt medgivande.

Samma information skickades ut till rektorerna på förskolan och de fick ge sitt samtycke till att deras anställda deltog i min studie. Enligt konfidentialitetskravet ska alla uppgifter om personerna som ingår i undersökningen behandlas med största konfidentialitet, personuppgifterna ska förvaras där obehöriga inte kan komma åt dem (Bryman, 2011). Ingen förutom jag hade tillgång till deltagarnas personuppgifter.

Dessutom följdes nyttjandekravet, uppgifterna som samlas in om varje person som deltagit i undersökningen ska endast användas för forskningsändamålet (Bryman, 2011).

Uppgifterna om varje person är till för mig och min forskning, ingen annan kommer ta del av den informationen varken under eller efter studiens gång. När studien och arbetet är klart och genomfört kommer alla uppgifter och personliga svar att raderas.

Viktigaste principen gällande forskningsetik är att informera om sin undersökning och att respondenterna ger sitt samtycke att delta samtidigt som de blir informerade att de kan avbryta sitt deltagande även fast de gett sitt samtycke till den (Löfdahl, Hjalmarsson och Franzén, 2014). Sedan 2004 finns en lag- lagen om etikprövning av forskning som avser människor, 2003:460, uppdaterad 2008. Lagen innebär att en del

(11)

forskningsprojekt som involverar människor bara får utföras efter godkännande av en regional etikprövningsnämnd. Vetenskapsrådets expertgrupp menar med lagen att forskningen bara får godkännas om den kan utföras med en respekt för människans värde och mänskliga rättigheter, människans välfärd kommer före samhällets och

vetenskapens behov (Löfdahl, Hjalmarsson och Franzén, 2014). Därför har jag även valt att anonymisera varje deltagande förskollärare och kalla dem för FL1, FL2, FL3, FL4, FL5 och FL6 när jag visar på de olika svaren gällande mina forskningsfrågor. Inte ens

”fingerade” namn har använts för att hålla deras identitet utanför studiens innehåll.

4.3 Urval

Tanken var att intervjua fem till åtta förskollärare, som är verksamma inom yrket. De skulle vara färdigutbildade men inget krav på hur många år de arbetat inom yrket. Det valet gjordes på grund av att ny information och kunskap lärts ut genom åren som kan gynnas av både ”nytänkande” samt lång erfarenhet. Åldrarna fick gärna vara varierande, man eller kvinna var inte heller något krav. Jag ville enbart få fram förskollärarens perspektiv på utomhuspedagogik och dess miljö i studien. Genom att lyssna på förskollärarnas berättelse kan man;

• Tillägna sig deras didaktiska kunskaper och erfarenheter.

• Förstå på vilket sätt andra skapar mening med sina erfarenheter i yrket.

• Lyfta fram variation och olikheter från olika förskollärares samt förskolors arbetssätt.

• Bygga upp ett förhållningssätt som är professionellt och höja yrket som förskollärare(Löfdahl, Hjalmarsson och Franzén, 2014.)

De sex förskollärarna som deltog var alla kvinnor i åldrarna 25-63 år. Tre av dem arbetade på samma förskola medan de andra arbetade på andra förskolor. Alla är utbildade förskollärare och var verksamma inom yrket som förskollärare då studien genomfördes.

Förskollärare FL1 arbetar på en förskola med två avdelningar. Där en avdelning består av 15 stycken barn som är mellan 1-3 år och den andra avdelningen är de 21 stycken barn i åldrarna 3-5. Alltså 36 stycken barn på sex heltidsarbetande, varav tre utbildade förskollärare. Förskolan ligger centralt i storstad, en annan stad än vart resten av deltagarna jobbar.

Förskollärare FL2 arbetar på en förskola i en tätort längre ifrån centrum av staden. Det finns två avdelningar på förskolan med tre förskollärare, två barnskötare och en resurs på 75 % som arbetar där. På förskolan går det just nu 29 stycken barn, men det finns platser för 37 barn.

Förskollärare FL3, FL4 och FL5 arbetar alla på samma förskola. Förskolan ligger i ett villaområde nära Centrum av staden. Det är 13 stycken ordinarie förskollärare som jobbar där och förskolan består av 80 barn på 4 avdelningar.

Förskollärare FL6 arbetar på en annan förskola som ligger i en tätort tillhörande staden.

Förskolan har fem avdelningar, fyra vanliga och en hörselavdelning. Det jobbar tre stycken på varje avdelning, två förskollärare och en barnskötare. På hörselavdelningen

(12)

är det två barnskötare och två förskollärare. Det går cirka 90-100 stycken barn på förskolan.

4.4 Studiens validitet och reliabilitet

I denna studie ville jag kunna stärka studiens validitet och reliabilitet, det vill säga att den känns trovärdig och tillförlitlig för läsarna. Reliabilitet, validitet och

generaliserbarhet, är de mått som beskriver vilken kvalitet, stränghet och mer generell forskningspotential som funnits i grundval för metodologiska och ämnesmässiga principer och konventioner (Bryman, 2011). Under intervjuerna undvek jag i största möjligaste mån att sätta orden i munnen på dem jag intervjuade eller att uttrycka mina egna tankar och åsikter när det kom till deltagarnas svar. Jag höll mig på en neutral nivå där jag enbart uppmuntrade dem tänka efter om det var något mer de kunde komma på.

Därför fanns även den sista frågan som hängde ihop mycket med de föregående

frågorna, utifall att deltagarna missat något som de kom på i efterhand. Jag höll mig till frågorna och transkriberade rätt av från de svar jag fått under inspelningen.

5 Resultat och analys

Till denna rubrik kommer en redovisning över data jag samlat in från intervjuer och hur jag kopplat det till mitt teoretiska perspektiv, det sociokulturella perspektivet. Jag har valt att dela upp det i punkter från varje fråga och gett det ett tema. Det var fem intervjufrågor, vilket delades in till fem teman; Utomhuspedagogik på förskolan, Möjligheter inom verksamheten till utomhuspedagogik, Svårigheter med

utomhuspedagogik, Medvetenhet om närmiljön för barnen, Utomhuspedagogik, ett sätt att integrera med barnen.

5.1 Utomhuspedagogik på förskolan

Förskollärarna i studien hade alla en bild av utomhuspedagogiken, en rätt bred bild med många möjligheter. Det fanns lika många möjligheter till utomhuspedagogik som inomhuspedagogik menade förskollärare FL1 och FL4. Det handlade om vilka

begränsningar man själv satte på sig som förskollärare när det kom till vad man kunde göra ute. Förskollärare FL4 tyckte att Läroplanen för förskolan var en hjälpande hand när det kom till att planera vad man skulle göra utomhus. Speciellt den delen som handlade om just Naturvetenskap, men även estetiska processer var något man kunde jobba med utomhus med barnen.

Odling som aktivitet utomhus var ett gemensamt svar när det kom till att tänka på utomhuspedagogik och vad det var för förskollärarna. Förskollärare FL1 och FL3 hade varit med barnen från att de odlat till att det vuxit upp och man skördat och kunnat äta det.

”Viktigt hur man skapat miljön, vilka redskap man har tillgång till, är det inspirerande för barnen? Och vad man väljer att använda den tiden man har med dem utomhus till.”

En kommentar från förskollärare FL2, som menade på att resultatet inte är det viktiga utan det viktiga är att man gör det för barnen och tillsammans med dem.

(13)

Resultatet visar att förskollärarna är medvetna om att de bör inkludera barnen i utomhuspedagogik. För dem är utomhuspedagogik allt från att odla med barnen, till matematiska aktiviteter med kroppen eller att ta med sig skapandet inifrån ut. Som jag tog upp tidigare i studien under rubriken Tidigare forskning visade Melhuus studie (2012), fann att ett till synes öppet naturutrymme för utbildning genom de vuxnas prioriteringar. Barnens anslutning till hur de ser naturen värderas av de vuxna som arbetar där. Vilka aktiviteter och föremål som de blir presenterade för och får en förståelse av platsen. Barnen ska få förutsättningar att utveckla en allsidig

rörelseförmåga genom att ges möjlighet att delta i fysiska aktiviteter och vistas i olika naturmiljöer (Skolverket, 2018, s.9). De grundläggande demokratiska värdena som ska prägla förskolans arbete bör uppmärksammas. Personalen har ansvar för att detta arbete och ledarskapets ansvar är tydligt uttryckt i skollag samt läroplan och ska säkerställa att målen i läroplanen uppnås (Arnér och Sollerman, 2018).

5.2 Möjligheter inom verksamheten till utomhuspedagogik

I det här fallet var fem av sex förskollärare nöjda med deras verksamhet och vilka möjligheter de har att använda sig av utomhuspedagogik. Det var möjligt att hålla i olika aktiviteter under dagarna och det fanns pedagogiska syften eller olika tankar och projekt som gjorde det lättare att ha en plan gällande den pedagogiska biten utomhus.

Förskollärare FL5 menade att i deras verksamhet hade de en välplanerad

utomhuspedagogik eftersom de planerar hur de ska hålla i deras verksamhet ute, likaväl som de planerar deras verksamhet de har inomhus. Förskollärare FL3 beskrev

utomhusmiljön som ett aktivitetsrum som de skulle hålla aktiviteter i både på förmiddagarna samt eftermiddagarna när de var ute.

Att jobba i olika målgrupper var något som fungerade i förskolans planering enligt några av förskollärarna i studien. Vilket gör det möjligt att även hålla i lite större aktiviteter, som att undersöka friktionen i backen med barnen, aktiviteter som kräver mer engagemang från förskolläraren.

Förskollärare FL2 svarade direkt nej i den här frågan, hon menade att det saknades inspiration till att utöva utomhuspedagogik och hålla i aktiviteter på sin förskola.

”Man får anstränga sig för att få med barnen att göra något och inspirera dem.”

Det fanns helt enkelt för lite yta och material för att både kunna styra in barnen på olika aktiviteter och lekar eller för att de skulle börja leka på egen hand i någon form där pedagogik är nödvändig. Hon menade dock att det såklart går att få till lekar men att man som pedagog måste vara uppmärksam hela tiden och ge dem verktygen till att leka.

Hon kom med ett exempel där de använt sig av matematik och former, hur de skulle få plats i formen och så vidare. En lek som man kan hålla igång men i det här fallet krävdes väldigt mycket av pedagogen så att inte barnen började slåss mitt i leken. Detta berodde även på att det ibland saknades pedagoger utomhus. Även förskollärare FL6 i studien kommenterade att det kunde bero på vilka som jobbade när det kom till att ha en fullt fungerande verksamhet utomhus.

(14)

Resultatet av frågan om det är möjligt att utöva utomhuspedagogik tillsammans med barnen i dessa förskolors verksamhet visar att det till största del fungerar bra. Mycket tack vare en bra miljö för barnen utomhus, samt att förskollärarna följer Läroplanen för förskolan och planerar sin vistelse utomhus. Förskollärares ansvar i undervisningen- Planering och genomförande utgår från läroplanen och från det kunnande och de erfarenheter som barnen tidigare har tillägnat sig (Skolverket, 2018, s.19).

En del utomhusmiljöer har områden med träd, gräs, sand och vatten, tillsammans med lekutrustning som är åldersanpassad. Den typen av utomhusmiljö har beskrivits som en bra inlärningsmiljö i Ihmeideh och Al-Qaryoutis studie (2016). Redskapen och vilken miljö man har tillgång till med barnen är en viktig del för att kunna utforska och skapa aktiviteter tillsammans med barnen där de kan utvecklas inom sin närmiljö.

5.3 Svårigheter med utomhuspedagogik

Förskollärare FL1 tyckte inte att det fanns några svårigheter att få med

utomhuspedagogiken till en vanlig dag på förskolan. Deras arbetslag hade tillsammans skapat ett medvetet arbetssätt där kommunikationen var viktig. Verksamheten där förskollärare FL1 jobbar hade fått Grön Flagg sedan 5 år tillbaka. Som betyder en certifiering för förskolor och skolor som aktivt arbetar med hållbar utveckling i undervisningen inom verksamheten.

Både förskollärare FL6 och FL 3 kommenterade att det inte borde finnas svårigheter.

Att tiden finns om man planerar för det.

”Man kan göra mycket ute som man gör inne. Tänker man innan och planerar att; Den här delen kan vi göra utomhus och den här delen kan man göra inomhus. Så ja tiden finns också”.

Förskollärare FL4 kunde däremot se svårigheter. Personalbrist var något som kunde försvåra möjligheterna att hålla en pedagogisk verksamhet ute. Då blev det mest att

”bara leka” när det saknades personer från den ordinarie personalen.

Förskollärare FL5 tyckte också att det ibland kunde vara svårt att utföra en bra utomhuspedagogik med barnen då det saknades personal.

”Det som kan vara svårt är att vi är för få ibland, djup dyka i det lilla. Utomhusgården är stor, för att kunna utforska i en liten grupp eller att göra något med få barn kan vara svårt om man inte är tillräckligt många utomhus”

Det var dock ingen av förskollärarna som hade större svårigheter på sin arbetsplats med att utföra utomhuspedagogik, det var fortfarande något som kunde planeras in mer eller mindre. Dock var det en av sex förskollärare som hade det väldigt tufft på hennes arbetsplats. Förskollärare FL2 såg svårigheter, att det var svårt att kunna inspirera barnen varje gång. Men det var också något som gjorde det till en nyttig utmaning för henne som förskollärare. Bristen på utrymme gjorde det också svårt, men att de hade tillgång till skog i närheten samt en stor äng. Vilket dock hängde på hur mycket personal det fanns om de skulle ta sig dit utanför verksamhetens område.

Resultatet pekar på att det finns svårigheter, men är inget som borde finnas. Begreppet tid är något som ofta diskuteras inom förskolan, att tid är en brist och tidsbrist blir ett

(15)

skäl till att det blir svårt att hinna med alla delar som ingår i förskolans uppdrag (Arnér och Sollerman, 2018). Något som inte nämns som ett problem i denna studie.

Förskollärarna ska ha avsatt tid för att planera utomhusvistelsen, vad de kan utforska med barnen eller olika aktiviteter som kan skapa ett intresse hos dem. Det största problemet när det kommer till utomhuspedagogik och kunna utforska tillsammans med barnen är brist på personal. Man behöver vara ett visst antal förskollärare för att ha möjlighet att fokusera på vissa saker. Är det för få förskollärare och många barn måste de samarbeta på ett sätt där ansvaret är jämt fördelat.

5.4 Medvetenhet om närmiljön för barnen

Utan att försöka sätta orden i munnen på deltagarna ville jag veta om de ansåg att det var positivt eller negativt att barnen fick bli medvetna om sin närmiljö.

Förskollärare FL6 menade att man kan göra något av det som barnen ofta ser, så att man kan relatera till saker med barnen.

”Vi kör temaarbete, barn utvecklar sin närmiljö med olika läroplans mål. Jättepositivt, man kan göra hur mycket som helst!”

Förskollärare FL3 tyckte att det var positivt att barnen får lära sig om hållbar

utveckling, att vara rädd om sin närmiljö, djuren och naturen, samt mot varandra och materialet utomhus.

Förskollärare FL1 berättade att barnen visar stort intresse för sin närmiljö och olika platser de besöker.

”Man kan hela tiden utveckla vad barnen ser menar någon. Visar barnen intresse för fontäner kan man spåna vidare till; Vem städar fontänerna?”

Hon berättar vidare om att kan man ge barnen möjlighet att skapa saker de sett på egen hand för att se på det utifrån barnens perspektiv. Att många av barnen hade fastnat för en glasskiosk vilket hade lett dem till att låta barnen sy sin favoritglass. De hade fått ritat av glassen och satt pris och namn på den. Vilket hade skapat att de kunde leka att de hade en glasskiosk på avdelningen.

Förskollärare FL5s syn på att låta barnen bli medvetna om sin närmiljö kom med dessa ord;

”Jag tror att man får en positiv bild av sin närmiljö på gården genom att upptäcka den med pedagogen. Genom att som pedagog visa på vad man kan göra och vad man kan utforska kan man göra den mer attraktiv oavsett vart man är”.

Förskollärare FL4 tycker att ju äldre barnen blir desto mer kan man ta med dem ut i samhället för att skapa en större medvetenhet. Man kan gå till samhällsinstanser såsom sjukhuset, se ambulanser och förklara varför man ska stanna för dem. För de yngsta är det mer att utforska närmiljön såsom buskar och träd.

Förskollärare FL2 ansåg att det var en viktig del att man bör ha en bra utomhusmiljö för barnen på förskolan, hon menade en att en del barn är uppväxta i ”betongen”, då är det extra viktigt att få tillgång till det som finns runt omkring, som att bara få gå ut i skogen och hoppa och balansera på träd och stenar. Det kan handla om att visa barnen vilka

(16)

djur som lever i den och hur de ska behandlas. Något en del barn missar om de är uppväxta i en familj som kanske inte tar med eller har möjlighet att ta med barnen till skogen. Hon menar att det är nyttigt för barnen att ta del av sin närmiljö redan i ung ålder för att bättre kunna hålla sig undan allvarligare spår ju äldre de blir. De får inte lära sig grunderna i hur man behandlar sin närmiljö och djuren i den.

Resultatet om man utgår från dessa sex förskollärares svar kan de inte komma på något negativt att låta barnen bli medveten om sin närmiljö. Närmiljön är både den på

förskolan, hemmet, samt miljöer i samhället barnen har nära sig. Med hjälp av

läroplanen kan förskollärarna planera och genomföra aktiviteter med barnen utomhus där de kan utveckla sin medvetenhet om närmiljön. Här blir även förskollärarens roll viktigt i hur den presenterar miljön för barnen, vilket intresse den har att spegla till barnen.

5.5 Utomhuspedagogik, ett sätt att integrera med barnen

Den sista frågan till förskollärarna var mest för att de skulle tänka en extra gång vad det är de verkligen gör på förskolan som är kopplade till utomhuspedagogik. Det visade att planering och tanke låg i fokus för de flesta deltagarna för att skapa utomhuspedagogik på ett sätt där de kunde involvera barnen.

Förskollärare FL2 tyckte inte att målet var att det skulle bli perfekt utan bara att det man gör med barnen ska ha en speciell tanke när man gör det med barnen oavsett vad

resultatet blir.

”En kombination av spontanitet och planering skapar de bästa möjligheterna för barnen.”

Förskollärare FL6 tyckte att man skulle uppmärksamma vad barnen visade intresse för även fast det inte var vad man själv hade planerat, att man skulle vara flexibel.

”Planera med barnen, de får bli delaktiga i vad man ska göra med barnen, är en närvarande pedagog som fångar upp vad de säger. Något så lite som man kan bygga vidare på”

Hållbar utveckling påpekas igen som en del av hur man kan jobba med

utomhuspedagogik. Förskollärare FL1 hade jobbat med att plantera i exempelvis tomatplastlådor, samt att de lägger kritstumpar i sådana lådor istället för att köpa dyra lådor. Återanvänder det mesta istället för att bara slänga. Hon menade även att det är vi vuxna som kan skapa möjligheter utomhus för barnen.

”Det är vi vuxna som sätter begränsningarna för barnen. Spöregnar det tar vi inte fram läsfilten, men det finns alltid något man kan göra med barnen. Gör ”rum för rummen”, även utomhus”.

Förskollärare FL5 tyckte även att det var viktigt att försöka placera personer som är intresserade av att vara utomhus och genomföra utomhuspedagogik. Något som skulle underlätta för både barnen och dem vuxna om de tycker om att genomföra

utomhuspedagogik och hålla i planerade aktiviteter utomhus. Det gör det roligare för alla inblandade menade hon.

(17)

”Alla kan planera en aktivitet, men man ska ju också kunna visa att man vill för annars får man inte barnen med sig”.

Likadant resonerade förskollärare FL4 i studien. Att man skulle gå ut och faktiskt vara med barnen. Vara en medupptäckare, göra det intressant så att barnen blir intresserade i det man ska arbeta med, att man ska engagera sig själv.

Förskollärarna hade flera exempel på olika saker där man använde sig av

utomhuspedagogik, som att se vad som flyter och vad som sjunker. Med 2 åringarna hade två förskollärare utforskat olika material som kan röra på sig ute, som bollar, rockringar och såpbubblor. Såpbubblorna var svåra att få att röra på sig utan att blåsa.

Då använde de flugsmällare och lät barnen röra dem fram och tillbaka, vilket var enklare.

”Små barn kan ju inte blåsa, de suger gärna in. Då var det häftigt att se glädjen hos barnen när de lyckades få iväg såpbubblorna!”

Resultatet visar på möjligheter att genomföra olika aktiviteter utomhus, aktiviteter med en tanke om att skapa intresse hos barnen och låta dem utvecklas med kunskap och lek i en gemenskap. Något som är vad utomhuspedagogik handlar om, att skapa möjligheter för barnen. Förskollärarens ansvar i undervisningen är att se spontant uppkomna aktiviteter och intressen, skapa så vardagliga aktiviteter och rutiner i förskolan som blir till en del av undervisningen (Skolverket, 2018). Det handlar inte enbart att det ska finnas ett intresse hos barnen, utan att även de vuxna ska kunna visa ett genuint intresse för utomhuspedagogik för att få med sig barnen. Om man som pedagog blir medveten om att förskolans alla dagar hör till barnets barndom, skapar det också möjlighet att se relationsskapandet i en mer fördjupad dimension (Arnér och Sollerman, 2018).

5.6 Kartläggning av en förskolegård

Kartläggningen är enbart för att visa ett exempel av vad en utomhusmiljö kan innehålla på en förskola. Friytan på denna förskola, alltså ytan där barnen kan vara ute och leka och göra andra aktiviteter är stor. Det jag kartlagt är det som finns tillgängligt för barnen, både som de kan ta fram själva och som de kan be en förskollärare att plocka fram åt dem då förrådet är låst. Den erbjuder självklara lekplatser för barnen såsom 4 stycken gungor, två klätterställningar, två sandlådor, 2 större rutschkanor och en mindre rutschkana, en liten öppen stuga, en pall med bilder på två hästar, hönor i trä som är lika stora som en vanlig höna, en klättervägg, en plats att leka inte nudda mark, olika

material att leka med som exempelvis hinkar, spadar och olika former. Det finns även förråd där de har cyklar, pulkor, hjälmar, kvastar, bollar, bandyklubbor. Det finns tillgång till träd och buskar, i ett träd har de satt upp fågelmat.

Jag uppmärksammade även att det fanns belysning som slogs på när det började bli mörkare ute då aktiviteter sker utomhus även på eftermiddagarna och fram mot kvällen.

Årstiderna erbjuder olika möjligheter för barnen. Såsom att cyklarna tas fram på våren och tas undan när det blir halt och kallare ute. Istället finns det möjlighet att åka nedför den lilla kullen som finns mitt på gården med pulkor och madrasser.

De har tolv olika lådor för att kunna odla med barnen, något som görs aktivt på denna förskola. Även tillgång till vatten finns för att kunna vattna det som odlats.

(18)

Förskolan är belägen nära parkområden och de har möjlighet att ta bussen till andra platser. Men någon skog finns inte inom gångavstånd.

6 Diskussi on

Till denna del följer en metoddiskussion om min studies metodologiska val, med

tillkommande för och nackdelar i hur jag la upp mitt arbete med studien. Efter det följer en resultatdiskussion om hur studiens resultat med den tidigare forskningen har ett samband. Även hur förskolan förhåller sig till styrdokumenten så som Läroplanen för förskolan och om det finns en röd tråd som går ihop med forskningen, styrdokumenten och själva praktiken av förskollärarna som jag fokuserat mina intervjufrågor på.

6.1 Metoddiskussion

Det finns lite olika alternativ att genomföra en studie på. Valet blev att göra intervjuer med förskollärare som är verksamma inom yrket. Dels för att kunna få bredare svar och för att verkligen få höra varje deltagares personliga åsikt och vilka erfarenheter de har av utomhuspedagogik. Sedan får jag en känsla av att de som deltar i en intervju verkligen tänker efter vad och hur de gör, i det här fallet i verksamheten på förskolan.

Jag anser även att det hade varit svårt att få fram olika exempel på utomhuspedagogik med hjälp av enkäter. Att använda sig av intervjumetod blev till en fördel som vägde upp när jag valde min metod.

Det uppkom en del svårigheter då jag skulle intervjua över telefonen, till att börja med hittade jag ingen ljudinspelnings-app som erbjöd bra ljud och kvalité på samtalen. Fick därför använda mig av en Ipad som inspelningsmaterial. Andra nackdelar med

intervjufrågor är tiden, då medgivandet för undersökningen ska skickas in och

undertecknas av deltagarna, men här är det bra att sätta ett datum när man senast vill ha ett svar från dem vilket jag gjorde. Sedan gäller det att hitta en tid tillsammans som passar för att genomföra intervjun. Vissa gånger ställde även deltagarna in intervjun av privata skäl och man fick leta en ny tid tillsammans. Här kan jag tänka mig att det blir enklare att skicka ut enkäter som deltagarna får svara på under valfri tid med bestämt slutdatum när man senast kan skicka in sina svar. Sen är det oftast inte intervjuerna som tar tid utan att transkribera hela intervjun så att man inte missar något. Mina

anteckningar var som sagt bara ett stöd för att lättare hänga med under intervjuns gång.

Detta var min första intervjustudie som jag planerat och genomfört på egen hand. Det var ovant att ringa upp personer, en del som man bara visste vad de hette dessutom och få intervjun att flyta på naturligt. Målet var att deltagarna skulle förstå varför jag valt mina intervjufrågor. Det började dock flyta på bättre och bättre när jag kommit in i det.

Om en fråga kändes otydlig för den som jag intervjuade kunde jag förklara frågan tydligare. Detta gjorde att jag fick tydliga svar från deltagarna. En del med längre svar, andra med klara svar som var aningen kortare vissa gånger. Det var dock ingen

tveksamhet i svaret de lämnat. Mina tankar är att jag borde ha strukturerat frågorna bättre, det kände jag redan första intervjun, men då var jag redan igång. Om

frågeställningen inte är tydlig och utformad på ett konkret sätt finns det en risk att analyserar materialet fel (Bryman, 2011).

(19)

När det kommer till studiens validitet och reliabilitet valde jag mig av öppna frågor för att jag ville höra deltagarnas personliga erfarenhet och åsikt. En nackdel med öppna frågor enligt Byrman (2011) kan vara att intervjuaren inte skriver ner allt som sägs av deltagarna eller att svaren blir förvrängda eller feltolkas. I mitt fall kan jag inte svara på om jag tolkat någons svar annorlunda utifrån vad personen menade, men varje svar blev transkriberat och ljudinspelningen lyssnades igenom flera gånger för att inte missa någon viktig detalj som deltagaren sa. Däremot valde jag att sammanställa intervjuerna.

Såsom svar som liknade varandra där de haft samma åsikt. Vilket var möjligt då varje deltagare fick samma frågor i samma ordning. Valda kommentarer i resultatet och analysen av intervjuerna var kommentarer från olika deltagare som lyfte något intressant eller viktigt i sitt svar utifrån frågor de fått. Det är svårt att säga hur

reliabiliteten hade blivit annorlunda om deltagarna blivit informerade om vilka frågor de skulle få innan de blev intervjuade. I det här fallet kändes svaren mer äkta och man kunde få en sann inblick i hur insatta förskollärarna är i dess utomhuspedagogik. Om de själva kunde säga direkt att de inkluderar barnen i deras närmiljö.

Min metod gällande intervjuer kan inte generalisera mer än vad som lyfts och setts i dessa fyra förskolor som deltagarna jobbar på. Med studiens syfte ville jag visa exempel på möjligheter till utomhuspedagogik, samt att olika aspekter på utomhuspedagogik skulle synliggöras. Frågorna ställdes för att kunna synliggöra möjligheter och

svårigheter som en förskollärare kan uppleva i sitt utövande av utomhuspedagogik. Om förskollärarna anser att det finns lekmöjlighet på förskolegården i dennes verksamhet och hur förskollärare i allmänhet uppfattar den pedagogiska miljön på förskolegården.

Förskollärarna har en interaktion med barnen genom att använda sig av pedagogik utomhus i leken. I det sociokulturella perspektivet är kommunikation något av stor betydelse, lärande är något som sker genom interaktion (Spångberg och Altin, 2010).

6.2 Resultatdiskussion

Syftet med denna studie har varit att visa på möjligheter till utomhuspedagogik, synliggöra olika aspekter på utomhuspedagogik och varför det behövs

utomhuspedagogik i förskolan. Den tidigare forskningen visar till största delen varför det behövs utomhuspedagogik i förskolan det vill säga hur det påverkar utveckling hos barnen, en god hälsa och välbefinnande och är en viktig del av omsorgen i förskolan.

Dodge, Colker & Heroman (2019) visade på att utomhusmiljöer anses generellt vara en grundläggande och behövlig komponent i barndomen, som kan stödja barns kognitiva, emotionella, fysiska, språkliga samt sociala färdighetsutveckling. Utbildnings- och vårdcentrum för tidig barndom spelar en stor roll för många barn gällande de tidiga livserfarenheterna och är grundläggande för barns lärande, utveckling, hälsa och välbefinnande (Tonge, et al., 2018). Resultatet i min studie visar att förskollärarna är medvetna om hur man kan utföra utomhuspedagogik och hur viktigt det är att skapa intresse hos barnen genom att vara delaktig i utomhusvistelsen. Vilket även den tidigare forskningen stödjer i vikten av interaktionen mellan vuxna och barn på förskolan, såsom Vanderloo och Tuckers (2017) slutsats i deras studie har visat sig att

kvalitetsinteraktioner i ECEC-miljön har potentialen att ge bästa möjliga miljöer för barns utveckling, lärande, hälsa, samt välbefinnande. Något som även Renick (2009) samt Ihmeideh och Al-Qaryouti (2007) har funnit. Lärarnas attityd, övertygelse och uppfattning, samt hur de engagerar sig med barnen påverkar utomhuslekens miljö. Min studie visar olika exempel på hur förskollärarna använder sig av utomhuspedagogik tillsammans med barnen. Det handlar om aktiviteter att göra med barnen från de minsta

(20)

till de äldre barnen. Med 2-åringarna hade två förskollärare utforskat olika material som kan röra på sig ute, som bollar, rockringar och såpbubblor. Likaså att jobba med hållbar utveckling med dem, där återanvändning av olika material var en stor faktor, samt att odla olika växter med barnen. Låta barnen vara med och plantera, vattna och se hur det man sått växer upp. Sedan att även gå ut i naturen och upptäcka saker med barnen. Att de ger barnen möjlighet att besöka platser även utanför förskolan såsom skogar i

närheten eller platser i samhället som kan utveckla kunskap hos barnen. Forskningen av Bjørgen (2015) visade att fysiska utmaningar och en mångfald av möjligheter mellan aktiviteterna kan påverka hur barnen involverar sig själva. Med variation av aktiviteter och platser kan man öka barnens färdigheter, samt att engagemanget och välbefinnandet kan öka hos barnen. Miljön i förskolan ska erbjuda alla barn varierande aktiviteter i olika sammanhang. Många valmöjligheter ger ökade förutsättningar för barnen att bredda sina lekmönster och val av aktiviteter (Skolverket, 2018, s.7-8).

Resultatet av min studie visar till största delen att förskollärarna på förskolorna är nöjda med deras utomhusmiljö och möjligheterna de har att utöva utomhuspedagogik med barnen. En av deltagarna i studien menade att det fanns för lite yta och material för att både kunna styra in barnen på olika aktiviteter och leker och för att de skulle börja leka på egen hand i någon form där var pedagogik nödvändigt. Vad som är en bra

utomhusmiljö för barnen kan speglas på olika sätt. Tonge et al. (2018) visar i deras studie att ECEC-centra tillhandahåller många möjligheter i utomhusmiljön för barn, samt upplevelser som är unika för utrymmet, såsom att skapa trädgårdar, sandlådor och att kunna leka i stora öppna områden. Resultatet från min studie visar även att det finns problem som kan uppkomma och som spelar roll oavsett om man har en god

utomhusmiljö eller inte. Det kan vara personalbrist. Utomhuspedagogiken blev bättre för både barnen och de vuxna om det var en förskollärare med rätt intresse som höll i utomhuspedagogiken än när någon ointresserad skulle försöka lära ut till barnen.

Kvalitetsperspektiven varierar i ECEC, men vanligtvis har forskningen gällande kvalitet fokuserat på strukturella egenskaper, som lärarnas och barnens förhållanden med

varandra, gruppstorlekar och nivå på lärarutbildningen. En annan viktig fokus har varit kvalitén på processer som interaktion och engagemang mellan lärare och barn (ibid.) Enligt en studie gjord av Professor Waller (2014) där han menar att enligt ECEC måste noggranna överväganden beaktas för ledarskap och ledning på förskolorna;

● Fördelningen av lämpliga resurser för att kunna stödja lärandet utomhus.

● Tillräckligt med personaltid för att kunna dokumentera och reflektera över pedagogik och praktik.

● Personalutvecklingsprogram för att stödja utvecklingen av interaktion och deltagande processer med små barn.

I min studie berättade några förskollärare att de hade tid för att kunna planera utomhuspedagogiken. Eller att de tog sig tid för den planeringen likaväl som den planerade inomhusaktiviteten. Planera och jobba i olika målgrupper och följa

Läroplanen var något som gjorde att utomhuspedagogiken fungerade på förskolorna de var verksamma i.

Sammanfattningsvis ser man i min studie ett samband mellan läroplanens mål, vad utomhuspedagogik gör för utvecklingen och välbefinnandet hos barnen. Men att det är med hjälp av förskollärarnas interaktion med barnen som denna utveckling sker och kunskapen lärs ut. För att förskollärarna ska kunna ge ut denna kunskap behöver de tid att planera för utomhuspedagogiken och dess aktiviteter. Problem uppkommer i

(21)

deltagarnas förskolor då det är brist på personal. Är det personalbrist är det inte miljöns roll som spelar den viktigaste rollen i slutändan eftersom det ändå inte finns resurser att utforska den.

Utifrån resultatet av den här studien där jag dock bara kan utgå från förskolorna där deltagarna är verksamma i, ser jag att det finns behov av mer personal för att kunna ge varje barn den tid de behöver för att optimalt kunna utveckla kunskap gällande

utomhuspedagogiken. För att kunna vara en medupptäckare med barnen krävs det tillräckligt med personal som tillåter förskollärare att utforska djur, natur och samhället i sig.

Den tidigare forskningen jag har använt mig utav visar att utomhuspedagogiken har en stor betydelse för barns utveckling, hälsa, välmående och lärande. Trots all forskning som visar på hur viktig utomhuspedagogiken är för barnen, visar resultatet i min studie problem i och med att det inte finns tillräckligt med personal för att använda sig av utomhuspedagogik så mycket som förskollärarna egentligen vill. Jag ser ett behov av fortsatt forskning till detta problem. Forskning som kan visa skillnaden mellan förskolor som har personalbrist och förskolor som anser sig ha tillräckligt med personal för att kunna lära ut och ge varje barn den tid de behöver för att uppfylla alla läroplanens mål i verksamheten.

(22)

Referenser

Arnér, E. & Sollerman, S. (2018). Barnet och förskolans pedagogiska ledarskap.

Studentlitteratur AB, Lund. Upplaga 1

Bjørgen, K. (2015). Outdoor time and physical activity in kindergarten. Kindergartens People. Norwegian Educational Forum.

https://doi.org/10.1080/13575279.2015.1051512

Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2., [rev.] uppl.) Malmö: Liber.

Ebbeck, M., Yim, H. Y . B., & Warrier, S. (2019). Early Childhood Teachers’ Views and Teaching Practicies in Outdoor Play with Young Children in Singapore. Early Childhood Education Journal, 47(3), 265-273. Retrived from.

http://seach.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&AuthType=shib&db=eric&AN=EJ1 174375&site=ehost-live

Erdem, D. (2018). Kindergarten Teachers’ Views about Outdoor Activities. Journal of Education and Learning, 7(3), 203–218. Retrieved from

http://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&AuthType=shib&db=eric&AN=EJ 1174375&site=ehost-live

Ihmeideh, F. M., & Al-Qaryouti, I. A. (2016). Exploring Kindergarten Teachers’ Views and Roles Regarding Children’s Outdoor Play Environments in Oman. Early Years: An International Journal of Research and Development, 36(1), 81–96. Retrieved from http://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&AuthType=shib&db=eric&AN=EJ 1089822&site=ehost-live

Lärarförbundet, (2005). Utomhuspedagogik i förskola och förskoleklass. Tidningen Förskolan. Stockholm: Lärarförbundets förlag.

Löfdahl Hultman, A., Hjalmarsson, M. & Franzén, K. (red.) (2014). Förskollärarens metod och vetenskapsteori. (1. uppl.) Stockholm: Liber.

Melhuus, E. C. (2012). Outdoor Day-Care Centres--A Culturalization of Nature: How Do Children Relate to Nature as Educational Practice? European Early Childhood Education Research Journal, 20(3), 455–467. Retrieved from

Nah, K.-O., & Waller, T. (2015). Outdoor Play in Preschools in England and South Korea: Learning from Polyvocal Methods. Early Child Development and Care, 185(11–

12), 2010–2025. Retrieved from

(23)

Nedovic, S., & Morrissey, A.-M. (2013). Calm Active and Focused: Children’s Responses to an Organic Outdoor Learning Environment. Learning Environments Research, 16(2), 281–295. Retrieved from

OECD. (2006). Starting Strong II Early Childhood Education and Care. Organisation for Economic Co-operation and Development. Hämtad 24 september, 2019.

Tillgänglig: https://www.unicef.org/easterncaribbean/spmapping/Implementation/ECD/

StartingStrongII_OECD_2006.pdf

Riddersporre, Bim & Persson, Sven (Red.) (2017). Utbildningsvetenskap för förskolan.

Stockholm: Natur och Kultur

Skolverket. (2018). Läroplan för förskolan Lpfö98. (Ny, rev. Utg.) Stockholm:

Skolverket

Spångberg, A., & Altin, K. (2010). Pedagogers syn på lärande- Fyra pedagogers syn på barns lärande i förskolan. Institutionen för utbildning kultur och medier

Rapport:2010ht4730

Tonge, K. L., Jones, R. A., & Okely, A. D. (2018). Quality Interactions in Early Childhood Education and Care Center Outdoor Environments. Early Childhood Education Journal, 47(1), 31–41. Retrieved from

UNICEF Sverige (2009). Barnkonventionen: FN:s konvention om barnets rättigheter.

Stockholm: UNICEF Sverige.

Vanderloo, L. M., & Tucker, P. (2017). Physical Activity and Sedentary Time among Young Children in Full-Day Kindergarten: Comparing Traditional and Balanced Day Schedules. Health Education Journal, 76(1), 29–37. Retrieved from

Waller, T. (2014). Voices in the Park: Researching the Participation of Young Children in Outdoor Play in Early Years Settings. Management in Education, 28(4), 161–166.

Retrieved from

(24)

Bilaga 1. Intervjufrågor

Intervjufrågor till studien som besvarades av deltagarna.

● Vad är utomhuspedagogik för dig?

● Anser du att er verksamhet gör det möjligt att utöva utomhuspedagogik med barnen? Utgå från den förskolan du är på nu. Utveckla.

● Ser du svårigheter att få med utomhuspedagogik som en del av en

”vanlig dag” på förskolan? Utveckla

● Om du anser att det är positivt att barnen får bli medvetna om sin närmiljö utomhus, på vilket sätt anser du att det är positivt i så fall?

● På vilket sätt tänker du att man kan få med utomhuspedagogik tillsammans med barnen på en dag på förskolan?

(25)

Bilaga 2. Missivbrev

Gävle 21/10-19

Berörda förskollärare inom förskoleområdet

Medgivande inför studie

Under höstterminen 2019 kommer jag att genomföra en studie som är del i mitt examensarbete i pedagogik inom förskollärarprogrammet vid Högskolan i Gävle.

Arbetet siktar in sig på utomhuspedagogik

Syftet med studien är att fokusera på förskollärares pedagogiska aktiviteter i utomhusmiljö och synliggöra olika aspekter på utomhuspedagogik.

Min undersökningsgrupp siktar in sig mot förskollärare som för närvarande är anställda på en förskola, med olika lång erfarenhet.

Det enda du behöver göra är att svara på några frågor gällande detta ämne, vi bokar en samtalstid tillsammans och gör intervjun över telefon. Intervjun beräknas ta maximalt 20-30 minuter. Under intervju kommer ljudupptagning att förekomma för att på bästa sätt kunna analysera intervjun, samt att även anteckningar att göras. Jag kommer kontakta din chef och informera om min studie. De data som samlas in kommer endast att användas i examensarbetet. Uppgifterna kommer att bli behandlade konfidentiellt och inte finnas tillgängliga för obehöriga. Inga namn på deltagare, förskolor eller kommuner kommer att redovisas i mitt examensarbete. Deltagandet i studien är frivilligt. Deltagare kan avstå från att svara på frågor eller avbryta sitt deltagande utan särskild motivering. Jag följer uppsatta regelverk enligt GDPR (fd.PUL) och

etikprövning avseende examensarbeten.

Min handledare för arbetet är universitetslektor Ingegerd Gunvik-Grönbladh För mer information kring studien kontakta undertecknad:

Ditt/era namn telefonnummer samt e-postadress behövs för ditt medgivande.

(26)

Med vänliga hälsningar Theres Sjöberg

(27)

(28)

1