1
EXAMENSARBETE Våren 2012
Sektionen för hälsa och samhälle Företagsekonomi
Revisionskvalité
Hur kan ”hög” revisionskvalité förklaras utifrån dess olika intressenters perspektiv?
Författare
Peter Skog Emily Theodorsson
Handledare
Pernilla Broberg
Examinator
Timurs Umans
2
Förord
Uppsatsen som du håller i din hand är ett resultat av tio veckors hårt läsande av diverse litteratur, analyserande och många timmars skrivande. Vi vill tacka vår handledare Pernilla Broberg som under hela arbetets gång hjälp oss i alla lägen och tillhandahållit värdefulla synpunkter. Dessutom vill vi rikta ett stort tack till våra testpiloter vars åsikter och kommentarer varit till stor hjälp vid skapandet av vår enkät. Vi vill även tillägna ett tack åt anställda på olika banker och skattekontor som hjälpt oss att distribuera vår enkät.
Till sist vill vi också rikta ett stort tack till våra nära och kära som varit ett stort stöd för oss under hela arbetet.
Kristianstad, juni 2012
__________________ __________________
Peter Skog Emily Theodorsson
3
Sammanfattning
De senaste åren har vikten av en trovärdig finansiell rapportering av hög revisionskvalité lyfts fram. En högre kvalité säkerställs genom att besluta om gemensamma regler och principer för revisionsbyråer. Intresset av revisionen är olika och således finns olika syn på syftet med revisionen och vad den bör innehålla. Tolkningsskillnaderna gör att hög revisionskvalité upplevs olika.
Syftet med vår undersökning är att förklara ”hög” revisionskvalité utifrån revisorers och revisionens olika intressenters perspektiv samt att identifiera eventuella skillnader mellan revisorernas och dessa intressenters syn.
En kvantitativ ansats har använts och utifrån teorin har sex hypoteser skapats. Hypoteserna undersöker om det finns skillnader mellan revisorer och revisionens intressenter om vad hög revisionskvalité är. Genom en webbenkät fick respondenterna bedöma i vilken utsträckning 28 variabler leder till högre revisionskvalité.
Med undersökningen har vi funnit bevis för att det finns skillnader i uppfattningen om hur hög revisionskvalité uppnås mellan revisorer och intressenterna. Skillnader uppmättes för följande kategorier; revisorns oberoende, revisorns egenskaper, en god kommunikation och extern kontroll. Vi har också kunnat urskilja enskilt viktiga kvalitetsvariabler.
Eftersom författarna av denna uppsats inte har funnit någon tidigare studie som tittat på skillnader mellan revisorerna och studiens tre utvalda intressentgrupper i vad som leder till hög revisionskvalité, kan resultatet hjälpa till att sprida ljus över detta område. Resultatet kan också vara användbart för att se hur revisorerna och intressenterna ska närma sig varandra för att uppnå en trovärdigare revision.
Nyckelord: revisionskvalité, revisionsmisslyckanden, förväntansgap, revisionens värde
4
Abstract
In recent years, the importance of a credible financial report of high quality, have been highlighted. A high audit quality is ensured by the adoption of common rules and principles for accounting firms. The interest of the audit is different and therefore are there different views on the purpose and what the audit should contain. Interpreting differences allows high quality to be perceived different.
The aim of our study is to explain the “high” audit quality by auditors and audit stakeholders’
perspectives and to identify any differences between the auditors and those stakeholders’
views.
A quantitative approach has been used and based on the theory has six hypotheses been created. The hypotheses investigate whether there are differences between auditors and audit stakeholders on what the high level of audit quality is. Through a web survey, respondents were assessing the extent to which 28 variables leads to higher audit quality.
In our study we found evidence that there are differences in perceptions of the high level of audit quality is achieved between the auditors and stakeholders. Differences were measured for the following categories: auditor independence, auditor characteristics, good communication and external control. We have also been able to distinguish individual key quality variables.
Since the authors of this paper haven’t found any previous study that looked at the differences between the auditors and this study’s three selected stakeholder groups in what leads to high audit quality, the result may help to give light on this area. The results can also be useful to see how auditors and stakeholders should approach each over to achieve a credible audit.
Key words: audit quality, audit failure, expectations gap, value of auditing
5
Förkortningar
FAR Branschorganisationen för revisorer och rådgivare FRC The Financial Reporting Council
IAASB International Auditing and Assurance Standards Board IFAC International Federation of Accountants
ISA International Standards of Accounting
PCAOB The Public Company Accounting Oversight Board RNL Revisionslag (1999:1079)
RN Revisorsnämnden
SKV Skatteverket
SOX Sarbanes-Oxley Act TL Taxeringslag (1990:324)
6
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1. INLEDNING ... 9
1.1. Bakgrund ... 9
1.2. Problemdiskussion ... 11
1.3. Problemformulering ... 12
1.3.1. Syfte ... 12
1.4. Disposition ... 13
2. METOD ... 14
2.1. Uppsatsens metod ... 14
3. TEORI ... 16
3.1 Revision ... 16
3.1.1 Revisionens syfte och revisorns roll ... 16
3.1.2 Intressentmodell ... 19
3.2 Kvalité ... 20
3.2.1 Professionens syn på kvalité ... 20
3.2.2 Förväntanskap ... 21
3.2.3 Storlek och rykte ... 22
3.2.4 Oberoende och rotation ... 22
3.2.5 Byrån ... 23
3.2.6 Variabler som försämrar kvalitén ... 24
3.2.7 Definitioner av revisionskvalité ... 25
3.3 Intressenter ... 28
3.3.1 Bank ... 28
3.3.2 Skatteverket ... 29
3.3.3 Revisorsnämnden ... 30
3.4 Variabler som påverkar revisionskvalité ... 30
3.4.1 Storlek på revisionsbyrån ... 31
3.4.2 Oberoendet ... 32
3.4.3 Revisorns egenskaper ... 33
3.4.4 Kommunikation ... 33
3.4.5 Revisorns arbetssätt ... 34
3.4.6 Lagar och regleringar ... 35
4. EMPIRI ... 36
4.1. Litteratursökning ... 36
4.2 Undersökningens metod ... 37
4.2.1 Ansats ... 37
4.2.2 Metod ... 37
4.2.3 Insamlingsmetod ... 37
4.3 Urvalet ... 39
4.3.1 Population ... 39
4.3.2 Beskrivning av bortfall ... 40
4.4 Enkäten ... 41
7
4.4.1 Pilotstudie ... 41
4.4.2 Följebrevet ... 42
4.4.3 Enkäten ... 42
4.5 Reliabilitet ... 44
4.6 Validitet ... 45
4.7 Generalisering ... 45
4.8 Operationalisering ... 46
4.8.1 Variabler ... 47
4.8.2 Hypoteser ... 47
5. ANALYS ... 50
5.1 Beskrivande statistik ... 50
5.1.1 Variablerna ... 51
5.1.2 Korrelationsmatris variablerna ... 52
5.1.3 Cronbach’s Alpha ... 53
5.2 Komplettering av beskrivande statistik ... 55
5.2.1 Korrelationsmatris för faktorerna ... 56
5.3 Bivariat analys ... 56
5.3.1 Storlek ... 57
5.3.2 Oberoende ... 58
5.3.3 Revisorns egenskaper ... 60
5.3.4 Kommunikation ... 61
5.3.5 Revisorernas arbetssätt ... 62
5.3.6 Lagar och regleringar ... 63
5.4 Hypotesprövning multipel analys ... 64
5.4.1 Storlek ... 65
5.4.2 Oberoende ... 66
5.4.3 Revisorns egenskaper ... 68
5.4.4 Kommunikation ... 69
5.4.5 Revisorns arbetssätt ... 70
5.4.6 Lagar & regleringar ... 71
5.5 Sammanställning av hypotesprövning ... 73
6. SLUTSATS & DISKUSSION ... 74
6.1. Slutsats ... 74
6.1.1 Reflektioner och fortsatt forskning ... 77
KÄLLFÖRTECKNING ... 79
APPENDIX
Bilaga 1: Enkät ... 85-86 Bilaga 2: Följebrev ... 87Bilaga 3: Kategorier med respektive variabler ... 88 Bilaga 4: Korrelationsmatris 1 ... 89-91
8
Bilaga 5: Korrelationsmatris 2 ... 92-93
Bilaga 6: Multipel linjär regression – Hypotes 1 ... 94
Bilaga 7: Multipel linjär regression – Hypotes 2 ... 95
Bilaga 8: Multipel linjär regression – Hypotes 3 ... 96
Bilaga 9: Multipel linjär regression – Hypotes 4 ... 97
Bilaga 10: Multipel linjär regression – Hypotes 5 ... 98
Bilaga 11: Multipel linjär regression – Hypotes 6 ... 99
FIGURFÖRTECKNING
Figur 3.1: Modell om informationsflöden och kvalitetssäkring med fokus på förhållandet mellan redovisningsskyldiga, redovisningsberättigade och revisorer ... 19Figur 3.2: Revisionens intressenter ... 20
Figur 3.3: Viktiga influenser på revisionskvalité ... 27
Figur 5.1: Ombildning av kategorier ... 54
TABELLFÖRTECKNING
Tabell 4.1: Urval och bortfall ... 40Tabell 5.1: Svarsfrekvens på respondentgrupper ... 51
Tabell 5.2: Könsfördelning ... 51
Tabell 5.3: Åldersfördelning ... 51
Tabell 5.4: Variablernas medelvärden... 52
Tabell 5.5: Cronbach´s Alpha ... 55
Tabell 5.6: Faktorernas medelvärden ... 56
Tabell 5.7: Bivariat analys, storlek ... 58
Tabell 5.8: Bivariat analys, oberoende ... 59
Tabell 5.9: Bivariat analys, revisorns egenskaper. ... 61
Tabell 5.10: Bivariat analys, kommunikation ... 62
Tabell 5.11: Bivariat analys, revisorns arbetssätt ... 63
Tabell 5.12: Bivariat analys, lagar och regleringar ... 64
Tabell 5.13: Sammanställning av hypotesprövning ... 73
9
1. Inledning
I inledningen ges en kort genomgång av revisionskvaliténs bakgrund. Sedan formuleras en problemdiskussion och uppsatsens syfte gås igenom. Slutligen ges en överblick av uppsatsens fortsatta disposition.
1.1. Bakgrund
Enligt Marton et al (2010) innebär revisionen att revisorn sätter sig in i och förstår företaget och dess verksamhet, granskar och slutligen rapportera om företagets årsredovisning, bokföring och förvaltning. Rapporterna är sedan beslutsunderlag för företagets intressenter (FAR, 2004).
Trots att huvudsyftet med revisionen inte har ändrats i modern tid har den utvecklats väsentligt de senaste åren då möjligheten att få tag på information har blivit enklare.
Revisionskvalitén har diskuterats flitigt sedan Enron-kraschen 2002 där också revisionsbyrån Andersen gick omkull i efterdyningarna. Konsekvenserna har resulterat i att det blivit ett vanligt förekommande att kritisera och lägga skulden på revisionen om något har gått fel.
Efter de större revisionsmisslyckandena lanserade USA år 2002 den nya lagen SOX och det ideella organet PCAOB för att återbygga allmänhetens förtroende (Tackett et al, 2004).
Tidigare var revisorsyrket självreglerande men nu krävde SOX en extern och oberoende tillsyn av revisorerna för första gången i historien. SOX skapade PCAOB som är ett organ som övervakar revisorer för att skydda investerare och tillgodoser allmänhetens intresse av informativa, korrekta och oberoende revisionsrapporter (PCAOB, 2012). Genom striktare reglering skulle revisionsprofessionens anseende återigen byggas upp (Tackett et al, 2004).
Efter finanskrisen 2009 har vikten av en trovärdig finansiell rapportering av hög kvalité återigen lyfts fram (IAASB, 2011). IFRS är ett av flera regleringsorgan i Europa som försökt säkerställa kvalitén genom att ha gemensamma regler och principer för revisionsbyråer verkande i Europa (FRC, 2006).
10
För att försöka mäta hög revisionskvalité föreslår Francis (2004) att man börjar i den andra änden och hittar en förklaring för låg revisionskvalité som uppenbarligen förknippas med revisionsmisslyckanden. Han konstaterar att revisionsmisslyckanden uppstår då revisorn inte följer generellt accepterade redovisningsprinciper och när de misslyckas med att presentera en kvalificerad revisionsberättelse. Båda företeelserna är potentiellt vilseledande för intressenterna. Revisionsmisslyckanden uppstår även när revisorerna varken finner eller rapporterar väsentliga fel i årsredovisningarna (Catanach Jr & Walker, 1999).
Catanach Jr & Walker (1999) menar att den senaste tidens stora företagskonkurser har hänförts till dålig revisionskvalité associerat till avsaknaden av revisorsoberoende. De anser att en obligatorisk revisorsrotation skulle kunna ge starkare oberoende och minska förekomsten av revisionsmisslyckanden. Oberoendet är viktigt för att revisorn sedan ska rapportera funna fel i redovisningen (DeAngelo, 1981). Tackett et al (2004) anser att SOX inskränkningar i regler som medför revisorsrotation och ökade rättsliga påföljder vid bokslutsbedrägerier skulle kunna leda till lägre revisionsmisslyckanden. Elitzur & Falk (1996) anser istället att obligatorisk revisorsrotation påverkar planerad revisorskvalité negativt, eftersom avtalsperioden är förutbestämd finns det risk att revisorn blir motiverad att ge högre revisionskvalité det sista året än de förgående åren.
Faktorer till revisionsmisslyckanden summeras ihop av Tackett et al (2004) som anser att oavsiktliga misstag gjorda på grund av mänskliga faktorn, revisorsbedrägeri med felaktig rapport, revisorn blir felaktigt påverkad av finansiellt intresse av klienten och även felaktigt påverkad av en alltför personlig relation än vad som anses normalt är anledningar till revisionsmisslyckanden.
FRC (2006) menar att det inte finns någon gemensam överenskommen definition av revisionskvalité som kan användas för att mäta prestation. Flera försök till en definition av revisionskvalité är gjorda men de ger inte tillsammans ett entydigt svar. Catanach Jr &
Walker (1999) anser att revisionskvalité är en funktion av revisorers prestation. Prestationen påverkas vidare av variabler som revisorns förmåga och professionella beteende. Francis (2004) menar att en första tillnärmning av revisionskvalité kan ses om revisionen uppfyller
11
de minsta rättsliga och yrkesmässiga kraven. FRC (2006) har försökt att identifiera indikatorer av revisionskvalité. Fyra huvudsakliga indikatorerna som har påträffats är kulturen inom revisionsbyråerna, kunskaper och personliga egenskaper hos revisionspartners och de anställda, kvalitén av revisionsprocessen och tillförlitligheten och användbarheten av revisionsberättelsen. IAASB (2011) menar att variabler som påverkar revisionskvalité inte är konstanta utan förändras över tiden. Detta leder till att även revisionens utförande och revisionskvalitén förändas. Revisionskvalitén kan ses mer som en process att ständigt förbättra variabler som påverkar kvalitén och den utvecklas i omgivningen där revisioner utförs.
1.2. Problemdiskussion
Syftet med revisionen är att granska bolagets bokföring och lämna en revisionsberättelse. I denna ska revisorn tala om ifall revisionen har hittat några felaktigheter och om dessa är korrigerade. Revisorn har normer, standarder och lagar som måste följas och för intressenten är det av största vikt att någon utomstående reviderar bolaget för att få en försäkran om riktigheten i bokföringen (Carrington, 2010).
Revisorsnämnden (RN) är en svensk organisation som har till uppgift att se till att det finns kvalificerade revisorer i Sverige och kontrollera att revisorerna följer gällande lagar för att revisionskvalitén inte ska försakas (Revisorsnämnden, 2012a). Dock finns det studier som visar på att revisionsbyråernas allt större fokus på rådgivning försämrar kvalitén eftersom revisorernas oberoende påverkas negativt (Al-Ajmi, 2009). För att bibehålla en hög revisionskvalité anser RN att det är av största vikt att god redovisningssed utvecklas i rätt riktning genom att utfärda föreskrifter och råd (Revisorsnämnden, 2012a).
Generalsekreterare i FAR, Dan Bergström, skriver i ett pressmeddelande att IFAC måste göra normgivningen och redovisningsreglerna tydligare och förenklade för att skapa mer förståelse. En idé lyfts fram att revisorn skulle kunna betygsätta det reviderade bolaget och dess finansiella rapporter för att göra rapporteringen tydligare. Vidare menar Bergström att vägen till en bättre revisionskvalité inte går genom regleringar utan genom ökat oberoende och integritet (Bergström, 2012).
12
I media beskrivs företagen ”jubla” över den slopade revisionsplikten som trädde i kraft den 1 november 2010, medan Skatteverket (SKV) tror att den kommer att bidra till medvetet och omedvetet skattefusk (Dagens Industri, 2010). Dock tror inte SKV:s talesperson att den slopade revisionsplikten kommer leda till revisorns bortgång eftersom låneinstituten troligen kommer kräva att en revision gjorts för att de ska bevilja lån (Dagens Industri, 2010), vilket också bekräftas av tidigare gjord forskning (Al-Ajmi, 2009). Tidigare forskning visar att revision utförd av ”Big 4”1 anses mer objektiv eftersom de bättre kan motstå yttre påtryckningar bland annat pågrund av sin storlek (DeAngelo, 1981; Palmrose, 1988; Deis &
Giroux, 1992; Al-Ajmi, 2009).
Det finns inte någon enhetlig definition över vad hög revisionskvalité är då uppfattningen varierar från person till person (Al-Ajmi, 2009). Francis (2004) menar att den optimala nivån av revisionskvalité är vida okänd och därför är det svårt att avgöra om det finns för lite eller för mycket revision. Revisionen har olika intressenter som inte delar samma syn på syftet med revisionen då man har olika uppfattningar och intressen. Tolkningsskillnaden av revisionen medför att definitionen av revisionskvalité upplevs olika och vad som är hög revisionskvalité.
1.3. Problemformulering
Hur kan ”hög” revisionskvalité förklaras utifrån revisorers och revisionens olika intressenters perspektiv?
1.3.1. Syfte
Syftet med vår undersökning är att förklara ”hög” revisionskvalité utifrån revisorers och revisionens olika intressenters perspektiv samt att identifiera eventuella skillnader mellan revisorernas och dessa intressenters syn.
1 ”Big 4” är ett samlingsnamn för de fyra största globala revisionsbyråerna som utgörs av PwC, Ernst & Young, Deloitte och KPMG.
13 1.4. Disposition
Inledning
•I inledningen ges en kort genomgång av revisionskvaliténs bakgrund. Sedan formuleras en problemdiskussion och uppsatsens syfte gås igenom. Slutligen ges en överblick av uppsatsens fortsatta disposition.
Metod
•I metodkapitlet beskriver vi vilka metoder och teorier vi har valt att använda oss av och hur tillvägagångssättet i denna uppsats ser ut. Det görs slutligen en förklaring på valet av intressentgrupper som har studerats.
Teori
•Teorikapitlet består av de teorier som är utgångspunkter för vår empiriska
undersökning. Synen av vad ”hög” revisionskvalité är beskrivs utifrån professionen och litteratur samt en närmare presentation av intressenterna ges. Slutligen sammanfattas kapitlet med ett antal hypoteser som bygger på funnen teori.
Empiri
•I empirikapitlet redogör vi de metodval som vår empiriska undersökning bygger på. En beskrivning ges på vår litteratursökning och undersökningens metod. Vår pilotstudie, operationaliseringen och den slutliga enkätens uppbyggnad förklaras. Slutligen ges en redogörelse för vårt urval.
Analys
•I detta kapitel redovisar vi vårt resultat från vår empiriska studie. Vi ger en kort beskrivning hur vi har gått tillväga och redogör utfallen från vårt insamlade material.
Vidare presenteras gjord analys och resultatet för våra hypoteser.
Slutsats &
diskussion
•I detta avslutande kapitel presenteras våra slutsatser för undersökningen. Slutligen ges reflektioner och förslag på vidare forskning.
14
2. Metod
I metodkapitlet beskriver vi vilka metoder och teorier vi har valt att använda oss av och hur tillvägagångssättet i denna uppsats ser ut. Det görs slutligen en förklaring på valet av intressentgrupper som har studerats.
2.1. Uppsatsens metod
Syftet med vår uppsats är att förklara hög revisionskvalité utifrån revisorers och revisionens olika intressenters perspektiv samt att identifiera eventuella skillnader mellan revisorernas och dessa intressenters syn.
Vår undersökning har en deduktiv ansats eftersom förberedelsen av den empiriska studien görs genom att studera teorin (Backman, 2008). Genom att studera teorin skapas en uppfattning om olika definitioner och vilka variabler som kan kopplas till revisionskvalité.
Det görs en kvantitativ undersökning med inslag av kvalitativ metodik eftersom tidigare forskning i ämnet inte har enats om någon enhetlig definition av vad revisionskvalité är. I teorikapitlet presenteras flera olika definitioner på revisionskvalité. Professionens definitioner används som utgångspunkt när sammanställning görs av variabler som påverkar revisionskvalitén. Vi har dock inte antagit sådana subjektiva definitioner och variablerna de bygger på utan försökt testa och ifrågasätta dem genom vår enkät. Dessutom kompletteras dessa definitioner och variabler med resultat från vetenskapliga studier.
Utifrån teorin har vi sett att intressenterna har olika uppfattning om syftet med revision och således om vad som är hög revisionskvalitet och detta har vi bygga upp våra hypoteser kring.
Hypoteserna bygger på kategorier med ett antal summerade variabler som antas leda till hög revisionskvalité. På detta sätt får vi ett motiverat antagande till vad revisionskvalité beror på (Backman, 2008). Eftersom hypoteserna styr vad vi har undersökt är det viktigt att dessa är korrekta. Frågorna i vår enkät består av variabler som först har testas i en pilotstudie för att kontrollera att vår population förstår dem och uppfattar dem så som det är tänkt. Pilotstudien
15
har gett oss möjlighet att mäta validiteten i våra frågor så att vi kan se att frågorna verkligen mäter det vi vill mäta (Ejertsson, 1996). Efter eventuella korrigeringar skickades sedan enkäten ut till våra utvalda respondenter. Kategorierna och variablerna har sedan mätts och testats på olika sätt.
Då vår undersökning har försökt förklara och generalisera vad revisionskvalité är och förklara ett eventuellt samband mellan variablerna och uppfattningar om revisionskvalité har studien en positivistisk ansats. En hermeneutisk ansats, vilken mer försöker förstå och tolka innebörder av hur revisorer och intressenter tänker och resonerar, har således inte blivit aktuell.
Förutom revisorer har vi valt att begränsa oss till tre intressentgrupper som torde ha ett inflytande på revisionen i Sverige eller som är viktiga användare av den: banktjänstemän, anställda på SKV samt anställda på RN. Banktjänstemän är viktiga intressenter eftersom kreditgivarna tycker det är viktigt att bolagskunders finansiella information är reviderad för att de ska se den som trovärdig. Att revisionen är väl utförd är av högsta vikt för SKV och har blivit ännu viktigare sedan revisionsplikten blivit avskaffad för mindre företag. Revisorerna utövar stor påverkan direkt eftersom de utför revisionen medan RN verkar som tillsynsnämnd och utbildar revisorer. I vår undersökning har vi valt att inte vända oss till individuella investerare eftersom studier påvisat att de inte torde kunna identifiera revisionsvariablerna bakom kvalitén (Carcello et al, 1992).
16
3. Teori
Teorikapitlet består av de teorier som är utgångspunkter för vår empiriska undersökning.
Synen av vad hög revisionskvalité är beskrivs utifrån professionen och litteratur samt en närmare presentation av intressenterna ges. Slutligen sammanfattas kapitlet med ett antal hypoteser som bygger på funnen teori.
3.1 Revision
I detta avsnitt presenteras professionens och litteraturens syn på revision och revisorns roll.
Med hjälp av en modell om informationsflöden och kvalitetssäkring, som integrerar agentteori med intressentteori, kan syftet med revision och revisorns roll klargöras. Slutligen presenteras vår intressentmodell.
3.1.1 Revisionens syfte och revisorns roll
Syftet med en revision är att öka intressenternas förtroende för de finansiella rapporterna. ISA beskriver hur revisorn gör detta genom ett uttalande om att revisionen är upprättad enligt ett ändamålsenligt ramverk för finansiell rapportering och att rapporterna ger en sann och rättvisande bild (ISA 200). ICAEW (2006) påpekar att revisorns yttrande ska vara oberoende.
5-7 § RNL beskriver revisorns uppgifter som granskning av ett företags årsredovisning och bokföring samt företagsledningens förvaltning. Granskningens omfattning styrs utifrån vad god redovisningssed kräver och efter varje räkenskapsår ska revisorn lämna ifrån sig en revisionsberättelse till företaget. I samband med revisionen ska revisorn också framföra möjliga anmärkningar som följer god redovisningssed till företagsledningen (Revisionslag, 1999:1079).
FAR SRS (2006) beskriver att revisionen görs av revisorn i tre steg med hjälp av en modell som kallas revisionsprocessen. Revisionsprocessens första steg utgörs av revisorns planering som består av insamlande av kunskap och material av det granskade företaget. Nästa steg är revisorns granskning då revisorn skapar sig en bas för revisionsberättelsen och sista steget
17
består utav revisorns rapportering då revisorn gör ett uttalande om företagets bokföring, årsredovisning, samt förvaltning i en revisionsberättelse.
Revisionen ska upprätthålla trovärdighet och främja förtroendet i den finansiella rapporteringen. Principal- och agent- relationen som härstammar från agentteorin är viktig för att kunna förstå revisionens utveckling. Principalen vill få ett arbete utfört och delegerar en del beslutsfattanderätt till agenten som utför arbetet åt principalen. Genom detta litar principalen på att agenten ska handla utifrån principalens bästa och båda strävar efter maximerad nytta. Uppfattningen av nyttan kan dock skiljas åt mellan agenten och principalen (Jensen & Meckling, 1976). Tillförlitligheten kan då ifrågasättas i informationen som ges av agenten och ge upphov till förminskat förtroende. Genom att införa en mekanism, så som revisionen, stärks förtroendet för agenten (ICAEW, 2005).
Gordon & Hamer (1983) beskriver att i ett företag är styrelsen agenter och aktieägarna principaler som med finansiella uttalande kontrollerar styrelsens prestation. Separationen mellan ägandet och kontrollen i företaget ger eventuell informationsasymmetri och olika motiv som kan störa principal-agent relationen. Ägarna har begränsad tillgång till information om företagets verksamhet och kanske tvivlar på att de får rätt information som behövs för att kunna leda styrelsen. En oberoende revision gjord av revisorer ger fördelar genom att styrka förtroendet för styrelsen.
Revisorerna i sin tur är också agenter som förväntas vara oberoende från styrelsen för att kunna ge revisionskvalité. Det huvudsakliga syftet med reviderade räkenskaper i detta sammanhang är att påvisa ansvarstagande och återge trovärdighet genom att granska det ledningen har gjort vilket innebär att eventuella fel upptäcks (Khalil & Lawarrée, 1995).
Revisorn kan precis som styrelsen ha olika uppfattningar och motiv från vad principalen har och ett nära samarbete med styrelsen, som krävs för att göra en revision, kan minska oberoendet. Vem reviderar revisorn? Den onda cykeln kan endast brytas när fullt förtroende infinner sig för agenten (ICAEW, 2005).
18
Förklaringen av syftet med revision utifrån ett principal-agent perspektiv är en enkel modell som inte ger en hel bild av syftet som är mer komplext än så. Andra variabler att ta hänsyn till är relationen mellan revisorn och andra intressenter som har ett intresse i revisionen.
Regleringen är också en variabel som agerar för principalerna och styr både styrelse och revisorerna. Mängden intressenter och variationen i förväntat innehåll och syftet med revisionen har lett till en ökad efterfrågan av revisionskvalité (ICAEW, 2005).
Revisionens syfte förklarat med agentteori kan breddas med hjälp av intressentteori.
Intressentteori handlar om relationen mellan en organisation och dess omgivning, eller mer specifikt dess intressenter, och bygger på ömsesidigt beroende. Teorin talar om en intressebalans och menar att organisationer har ett socialt ansvar och ska ta hänsyn till alla intressenter och förse dessa med nödvändig och berättigad information (Donaldson & Preston, 1995). Organisationer måste hantera relationen med sina intressenter för att klara sig på lång sikt.
Företagsledningen får ofta en central roll på grund av sin position mellan intressenterna och organisationen (Deegan & Unerman, 2011). Ledningen kan ta hänsyn till specifika intressenters förväntningar som kan ha större inflytande på organisationen och dess överlevnad. Organisationen agerar således inte oberoende av intressenterna och en anpassning måste ske mellan vad intressenterna kräver och vad organisationen levererar. Intressenterna är i sin tur också beroende av organisationen som förser dem med information. Om en organisation inte lever upp till förväntningarna möts dessa med kritik, det blir obalans i relationen och i värsta fall hotas organisationens existens.
Öhman (2007) har utvecklat en modell om informationsflöden och kvalitetssäkring som visar agentteori och intressentteori integrerade i varandra. Modellen visar revisionens syfte från början till slut och förhållandet mellan redovisningsskyldiga, redovisningsberättigade och revisorer. De redovisningsskyldiga består av företagsledningen som är anförtrodd med resurser att förvalta och ansvarar för att redovisningsinformation sammanställs och lämnas ut.
Redovisningsberättigade är ägarna, möjliga investerare och övriga intressenter som har rätt att ta del av redovisningsinformationen. Revisorerna agerar som en mellanhand och
19
kvalitetssäkrar informationen från företagsledningen för att innan den når intressenterna återge förtroende för informationen som behövs för beslutsfattande. Revisorerna ska skapa ett tillförlitligt informationsflöde av hög kvalitet mellan redovisningsberättigade och redovisningsskyldiga.
Modellen nedan visar informationsflödets olika led. Mellan redovisningsskyldiga och redovisningsberättigade i det högra ledet ges kvalitetssäkring av revisorerna i form av en revisionsberättelse. Det vänstra ledet består av information från redovisningsskyldiga direkt till redovisningsberättigade som inte kvalitetssäkrats. Sådan information kan uttryckas med bl.a. pressmeddelande och hemsidor.
Figur 3.1 Modell om informationsflöden och kvalitetssäkring med fokus på förhållandet mellan redovisningsskyldiga, redovisningsberättigade och revisorer
(Baserad på: Öhman, P., Perspektiv på revision: tankemönster, förväntansgap och dilemman, s.52, 2007).
3.1.2 Intressentmodell
Öhman (2007) skriver att revisorerna ska skapa ett tillförlitligt informationsflöde av hög kvalitet till revisionens intressenter. Intressenterna har olika uppfattning om vad revisionen ska innehålla, användningen av den och där också syftet med den (ICAEW, 2005). När revisionens syfte inte är entydig finns också tvivel i vad som uppfattas som revisionskvalité och ännu längre hög revisionskvalité. Denna undersökning har begränsat sig till att studera revisorers och tre utvalda intressentgruppers (banktjänstemän, anställda på SKV och RN)
20
upplevelse av hög revisionskvalité. I nedanstående figur presenteras länken mellan dessa grupper och sammankopplingen med revisionen.
Figur 3.2 Revisionens intressenter
3.2 Kvalité
I detta avsnitt presenteras professionens syn på revisionskvalitén och hur synen överensstämmer med tidigare forskning i ämnet. Olika variabler kommer lyftas fram vilka är viktiga för att kunna mäta en hög revisionskvalité men även faktorer som ger en försämrad kvalité kommer att beskrivas.
3.2.1 Professionens syn på kvalité
Professionen som bistår med standarder och riktlinjer för revisorerna beskriver hur revisionskvalitén bör vara. Den senaste tidens turbulenta finansmarknad har visat världen hur viktigt det är med en trovärdig finansiell rapportering för att finansmarknaden ska fungera.
Faktum är att revisionskvalitén spelar en viktig roll vid bedömningen av de finansiella rapporterna, de ger trovärdighet genom att den externa revisionen håller hög kvalité (IAASB, 2011).
IAASB (2011) arbetar för en hög revisionskvalité genom internationella standarder för revision samt kvalitetskontroller vilka ser till att stödja revisorns arbete. Det är av vikt att intressenterna har förståelse för att den här referensramen endast är en del av flera delar för att uppnå hög revisionskvalité. Förutom användarens avbild är andra variabler som påverkar
21
kvalitén revisorns egenskaper och kompetens, lagar, regleringar och företagsförhållanden.
Revisionskvalité utvecklas hela tiden, därför krävs det att branschen utvecklas för att kunna uppnå hög kvalité.
Därtill belyser IAASB att intressenterna har olika syn på vad revisionskvalité är och hur den kan förbättras. Organisationen lyfter fram betydelsen av att försöka komma överens om en gemensam syn på vad kvalité är och det är då viktigt att de som reglerar professionen kommer överens med de viktigaste intressenterna.
3.2.2 Förväntanskap
Cassel (1996) beskriver att det finns skillnader i uppfattningen om vad som utgör revisorsrollen i teorin, hur den borde vara och hur den praktiskt utförs. Förväntansgapet ser olika ut och kan uppstå beroende på vilka intressenters förväntningar som avses. Koh & Woo (1998) sammanfattar revisionsförväntansgapet som skillnaden mellan allmänhetens förväntningar på vad en revisor ska göra och vad revisorerna själva förväntas göra.
Uppdragsgivaren och de granskades förväntanskap skiljer sig mot de övriga intressenterna som är mer heterogena (Cassel 1996). Carrington (2010) anser att förväntansgapet beror på att intressenterna inte har tillräckliga kunskaper om vilka uppgifter revisorn har enligt lagar och revisionsstandarder och förväntningarna är därför högre än vad som presteras av revisorn.
Koh & Woo (1998) sammanfattar flertalet gjorda studier och undersökningar som ger förslag på hur man ska förminska förväntansgapet mellan revisorn och intressenterna. Genom en utökad revisionsberättelse skapas större förståelse för revisionens omfattning, karaktär och betydelse och förväntningarna om revisionen och revisorns roll kan påverkas. Med högre allmän kunskap om revisorns roll skulle förväntansgapet kunna minska (McEnroe & Martens, 2001). Enligt Carrington (2010) ser revisorerna ofta förväntanskapet som ett utbildningsproblem och branschen behöver vara tydligare i sin information till den intresserade delen av samhället. Användare av finansiella rapporter som har högre kunskap placerar mindre ansvar på revisorerna än vad de med lägre kunskap gör (Koo & Woo, 1998).
Förväntansgapet kan också minska genom att revisorerna använder mer strukturerade
22
arbetsmetoder som samtidigt minskar det rättsliga ansvaret. Revisionsbyråerna hoppas att detta skulle kunna bidra till att hög revisionskvalité återges (Koo & Woo, 1998).
3.2.3 Storlek och rykte
Tidigare studier visar att revisionsbyråer som tillhör Big 4 tillhandahåller en bättre revisionskvalité än de mindre byråerna. DeAngelo (1981) menar att revisionsbyråns storlek har positiv betydelse för kvalitén eftersom ingen av byråns klienter är viktigare än någon annan och detta oberoende skapar kvalité. Detta bekräftas av Frankel et al (2002) som har sett att mindre revisionsbyråer förhåller sig mer positivt i sin revision av klienten vilket skapar en sämre kvalitet på revisionen. Dessutom anses Big 4 byråerna ge bättre kvalité för att de har ett rykte att förlora och därför är striktare i sin regeltolkning (Francis & Wilson, 1988). Francis &
Krishan (1999) och Lennox (2005) instämmer, vilka menar att Big 4 revisorernas revisionsrapporter är mer korrekta. Detta beror på att Big 4 byråernas revisorer är bättre på att få igenom sina åsikter vilket leder till korrekta beslut (Chen et al, 2005). Enligt Al-Ajmi (2009) står Big 4 byråerna för en bättre kvalité eftersom de har större tillgång till teknisk kunskap, resurser och internationalisering eftersom de då kan söka kunskap över hela världen.
Det finns även forskning som anser att det inte finns någon mätbar skillnad på revisionskvalitén mellan större och mindre revisionsbyråer. Jeong & Rho (2004) har inte funnit några bevis för att Big 4 byråerna ger bättre revisionskvalité än mindre byråer, dock menar de att för internationella bolag kan Big 4 ge en bättre kvalité eftersom de har en standard som gäller över hela världen. Dock menar Francis (2004) att en möjlig förklaring till att revisionskvalitén skiljer sig åt mellan mindre och större revisionsbyråer är att de mindre nogräknade klienterna väljer de mindre byråerna och på så vis undviker de större byråerna revisionsmisslyckanden.
3.2.4 Oberoende och rotation
Revisorns oberoende är för många forskare den viktigaste variabeln för revisionskvalité (DeAngelo, 1981; DeFond et al, 2002; DeFond et al 2005; Knechel & Vanstraelen, 2007).
Sedan flertalet bolagsskandaler, däribland konkursen av Enron och revisionsbyrån Arthur Andersen, är det idag ett vanligt förekommande att ifrågasätta revisorn och dennes oberoende (Francis, 2004; Firth et al, 2012). På grund av ovissheten i oberoendets styrka är vi enligt
23
Francis (2004) på väg mot lagstadgad rotation. Firth et al (2012) studier visar att regleringsorganen ser fördelar med en tidsbegränsad avtalsperiod genom lagstadgad rotation vilket ger ökat oberoendet och positiv effekt på revisionens kvalité.
Tackett et al (2004) menar också att rotation är nödvändigt för att skapa en oberoende revisor.
Oberoendet har också kommit i fokus eftersom revisionen endast är en bråkdel av revisionsbyråernas omsättning idag. Risken med rådgivningstjänster som erbjuds är att revisionsbyråerna blir mindre objektiva när de bedömer sin klient eller att de bortser från felaktigheter i revisionen (Collier & Gregory, 1996; Raghunandan, 2003). Coolier & Gregory 1996 menar att tillsammans med den minskade objektiviteten använder revisorn inte sig av alla de verktyg som hon/han har till hands för att finna oklarheter. Andra studier ser liknande samband på jäv, då de funnit argument för att klienter med höga rådgivningskostnader oftare får en positiv revisionsrapport från sin revisionsbyrå (Firth et al, 2012; Reynolds et al (2001).
Dock finner Chung & Kallapur (2003) inga tydliga samband på att Big 4 eller mindre revisionsbyråer kompromissar med revisionskvalitén när dessa utför revision åt sina klienter som betalar höga revisionsarvoden. Francis (2004) anser att revisionsbyråerna bör förbjudas att erbjuda rådgivning till revisionskunder för att öka allmänhetens förtroende för revisionsbranschen.
Deis & Giroux (1996) har i sin studie kommit fram till att revisionskvalitén minskar ju längre revisionsbyrån arbetar åt ett bolag eftersom revisor och klient med tiden bygger upp ett för
”privat” förhållande som påverkar oberoendet negativt. Emellertid har Chen et al (2005) sett att ett långt revisor–klient förhållande gagnar revisionskvalitén eftersom revisorn får en bättre insikt i bolaget vilket resulterar i att felaktigheter upptäcks. Forskning visar att de globala bolagen tenderar att använda sig av Big 4 revisor för att de tillför klientens finansiella rapport bättre trovärdighet (Mansi et al, 2004).
3.2.5 Byrån
Det finns en byråkultur som lägger stor vikt vid resultatutveckling och höga intäkter vilket kan leda till pressad personal och försämrad revisionskvalité (Otley & Pierce, 1996). Genom att fokus läggs på intjäningen ökar tidspressen för revisorn som förväntas göra mer på kortare tid vilket leder till sämre revisionskvalité (Kelly et al, 1999). Ett sätt att öka kvalitén på
24
revisionen är att revisionsbyrån eller avdelningar inom byrån specialiserar sig på en bransch, klientens arbetsområde (Carcello et al, 1992; Francis, 2004; Öhman et al, 2007). Genom att öka kompetensen inom ett område ökar möjligheten för revisorn att upptäcka brister (Deis &
Giroux, 1992).
3.2.6 Variabler som försämrar kvalitén
Låg revisionskvalité upptäcks vid revisionsmisslyckanden som inträffar när standarder, lagar och normer inte följs av revisorn eller om revisorn misslyckas med att påtala och förmedla felen som upptäckts i bokföringen (Francis, 2004). Forskning har funnit starka argument vilka säger att när revisorer tar anställning hos klienten finns det risk för att revisionskvalitén minskar eftersom den forne revisorn vet hur revisionen utförs och kan då bidra med kreativ bokföring (Francis, 2004; Lennox, 2005). Likaså är revisionsrapporten av hög kvalité om intressenterna kan ta till sig den nödvändiga informationen om bolagets finansiella status som behövs för att kunna förhindra ett eventuellt revisionsmisslyckande (Francis, 2004).
ICAEW (2007) menar att information som finns hos tredje part (exempelvis kunder, leverantörer, rådgivare) kan vara av stor vikt för att påvisa att finansiella rapporter är sanna och rättvisa. Det finns dock en risk att denna information aldrig når revisorerna. Den information som lämnas till revisorerna är kanske inte alltid riktig och riskerar att försämra revisionskvalitén istället för att förbättra den.
Deis & Giroux (1996) har kommit fram till att revisionskvalitén minskar ju längre revisionsbyrån har ett uppdrag hos ett bolag eftersom revisorn tenderar att bli mindre objektiv i sin granskning när kännedomen av klienten är upparbetad. Dock finns det studier som påvisar problem vid byte av revisor eller avtal eftersom det då finns risk för att revisionen utförs med lägre kvalité pågrund av att revisorn inte är bekant med bolagets bokföring (enligt Johnson et al 2002, i Francis 2004).
25 3.2.7 Definitioner av revisionskvalité
Al-Ajmi (2009) konstaterar att det är svårt att mäta revisionskvalité och att det beror på varje individs olika uppfattning om definitionen av revisionskvalité. Francis menar att (2004, s.
352):
It is difficult to assess audit quality ex ante because the only observable outcome of the audit is the audit report which is a generic template and the overwhelming majority of reports are standard clean opinions.
Ett sätt att förhålla sig till hög revisionskvalité är att använda revisionskostnaden som substitut, alltså en hög kostnad är lika med hög kvalité (Deis & Giroux, 1996). Ytterligare anser Francis (2004) att en högre kostnad beror på en större arbetsinsats (fler timmar) eller att revisionen är utförd av mer erfarna revisorer. Ökad erfarenhet ger oftast ökad kompetens som är en avgörande variabel för att revisorn ska upptäcka brister (Deis & Giroux, 1992).
DeAngelos (1981) definition är den mest använda och menar att revisionskvalité är sannolikheten att revisorn både, upptäcker och sanningsenligt rapporterar de funna felaktigheterna, oavsett om felen har uppkommit genom okunskap eller medvetet. Elitzur &
Falk (1996) har gjort en liknande definition vilken innebär att hög revisionskvalité beror hur många verifierade underlag som revisorn kontrollerat. Ett revisionsmisslyckande innebär att revisorn misslyckats med att upptäcka felet. Palmrose (1988) menar att definitionen på revisionskvalité är sannolikheten att den reviderade rapporten är korrekt.
Flertalet studier har gjorts för att upptäcka de olika variablerna som påverkar revisionskvalité positivt. Shockley & Holt (1983) har studerat kvalitén som Big 4 tillhandahåller och tagit fram de tio viktigaste variablerna. Följande tio variabler är: prestige, professionalism, kostsamhet, kompetens, aggressivitet, konservatism, självständighet, trovärdighet, hjälpsamhet och byråkratisktbeteende. I en studie av Eichenseher & Shields (1983) anses revisionen påverkas av 11 variabler vilka är standarder, rykte, industriexpertis, revisionsteamets kunnande, geografisktäckning, revisionsarvode, arbetsrelation med klienten, förmåga att möta tidsfrister, tekniska kvalifikationer, revisionsbyråns tillgänglighet och serviceutbudet byrån tillhandahåller.
26
Carcello et al (1992) har studerat hur den ökande konkurrensen på revisionsmarknaden har påverkat revisionskvalitén för att förstå hur användare och förberedare av revisionen relaterar till revisionskvalitén och se om det råder någon skillnad i uppfattning. I deras studie har de försökt att identifiera vilka variabler som intressenterna relaterar mest till revisionskvalité. De 12 variablerna är revisionsobjektets storlek, revisionsteamets sammansättning, bolagskunskaper om klienten (industriexpertis), ansvar mot klienten, överensstämmelse med lagar och normer, klientbolagets ledningsinvolvering, engagemang för kvalité, inblandning från revisionsteam, grad av personligt ansvar, sätt som fältarbetet utförts på, revisorns skeptiska attityd och intressenternas syn på revision. De variabler som påvisades vara av mindre betydelse var revisionskostnaden och att revisionsbyrån tillhandahåller rådgivningstjänster.
Al-Ajmi (2009) har i sin forskning sammanställt de sex viktigaste variablerna från litteraturen som påverkar revisionskvalitén vilka är: tillgängliga resurser, hög standard på kontroll system, större firmor är mer oberoende från sina klienter, större firmor har mer att förlora om de förlorar förtroendet, högre revisionsarvode tillåter revisorn att lägga mer tid och kraft på revisionen och höga ekonomiska kostnader vid revisionsmisslyckanden.
Enligt IAASB (2011) har det gjorts åtskilliga studier med syfte att finna en definition på vad revisionskvalité är men ingen har kommit fram till något som accepterats gälla generellt.
Vidare menar IAASB att revisionskvalité påverkas både direkt och indirekt av yttre variabler.
Det grundläggande problemet är att synen på revisionskvalité varierar beroende på typ av intressent. Variabler som påverkar synen är vilken kunskap intressenten har, hur mycket den är involverad och från vilken sida (stat eller bolag) den tittar på kvalitén. Det är av största vikt att få intressenterna att diskutera och förstå varandras syn på revisionskvalité och hur olika handlingar påverkar andras perspektiv, för att få förbättrad revisionskvalité.
Eftersom det finns olika intressenter vilka alla har olika uppfattningar är det nödvändigt att det finns olika reglerare som påverkar kvalitén och att det utförs studier för att skapa en helhetssyn över revisionskvalitén (IAASB, 2011).
27
IAASB (2011) har tagit fram en modell (se figur 3.3), vilken försöker återge en bild av vad revisionskvalité beror på genom en uppdelning av inputs, outputs och yttre faktorer. Inputs består av revisionsstandarder och revisorns egenskaper så som personliga egenskaper, erfarenhet, etiska värderingar och tankesätt. Även variabler som vilka verktyg som finns till hands, hur revisorns arbetsmetod ser ut och teknisk support är viktiga för kvalitén och hur den upplevs .
Modellens outputs är till exempel resultatet av revisionen, alltså är rapporten en viktig del i hur kvalitén upplevs. En bra utförd revisionsrapport indikerar om att revisionsnormerna fungerar vilket borgar för god kvalité (IAASB, 2011). Francis (2004) resonerar att revisionskvalitén är relaterad till revisionsmisslyckanden och som exempel kan ges att oftast talas det endast om sämre revisionskvalité när ett bolag går i konkurs.
De yttre faktorerna är exempelvis lagar och regleringar av revisionsstandarden och vilka etiska aspekter det finns i branschen. Regleringar från myndigheter och organisationer skapar ett ramverk för hur revisionen ska utföras av revisorerna vilket ger en lägsta nivå som revisionskvalitén kan ha (IAASB, 2011).
Figur 3.3 Viktiga influenser på revisionskvalité
(Baserad på: IAASB, Audit Quality an IAASB perspective, s.4, 2011)
28 3.3 Intressenter
I nedanstående avsnitt presenteras de valda intressenterna i vår undersökning, vilka är banktjänstemän, anställda på SKV och anställda på RN. Vi anser att deras åsikter är viktiga eftersom de förlitar sig på revisionsresultatet vid bolagsbedömningar, kontrollerar så att bolag förser staten med korrekta inkomster och verkar som tillsynsnämnd. Vi har inte vänt oss till de individuella investerarna eftersom forskning har påvisat att de inte kan identifiera revisionsvariablerna bakom kvalitén (Carcello et al, 1992).
3.3.1 Bank
Forskning har hittat bevis på att banker förlitar sig på finansiell information, så som finansiella nyckeltal och balans- och resultaträkningar, vid riskbedömning. Reviderade räkenskaper i mindre bolag är av stor vikt då banken ska göra beslut om möjlig belåning (Deakins & Hussain, 1994). På grund av intressekonflikterna mellan ägare, företagsledare och kreditgivarna skapar revisorn ett mervärde för investerarna enligt Mansi et al (2004).
Revisorn har betydelse för publika bolag eftersom revisorn förser kapitalmarknaden med information och säkerhet (Dye, 1993).
Vidare erhåller bankens klienter en lägre ränta på sina lån om de anlitar en revisor (Blackwell et al, 1998). Forskning av Mansi et al (2004) visar att de globala bolagen tenderar att använda sig av Big 4 revisor för att de tillför klientens finansiella rapport bättre trovärdighet och lägre ränta på deras lån. Bolagen tjänar in kostnaden för en revisor eftersom bolaget ses mer säkert för dess gäldenärer och dessutom erhåller de en högre kreditvärdighet om de anlitar en större revisionsbyrå som utstrålar mer säkerhet. För högriskbolag är det ännu viktigare att välja rätt revisor eftersom avkastningskravet från dess investerare och kreditgivare minskar genom att välja en Big 4 revisor. Detta beror på den allmänna åsikten att Big 4 revisorerna har ett rykte att bevaka och genom deras globala nätverk förfogar de över mer kunskap. I Kam-Wah (2009) studie har också bevis funnits för att bolag med stora utvecklingsmöjligheter oftare använder sig av Big 4 revisor vilket kan bero på att risken är större i ett utvecklingsbolag och Big 4 revisorer kan bistå med säkerhet. En ytterligare anledning för riskbolag att välja en erkänd revisionsbyrå är att en oren revisionsrapport kan skapa negativa reaktioner bland investerare och kreditgivare som kan få till följd att bolaget går i konkurs (Francis, 2004).
29 3.3.2 Skatteverket
Den myndighet som ansvarar för taxeringsarbetet i Sverige är Skatteverket (2:1 § 1st TL). På sin hemsida beskriver SKV att de genom bokföringen kan utföra skattekontroller (Skatteverket, 2012) och genom att göra ingripanden genom exempelvis en taxeringsrevision kan SKV säkerställa underlaget för deklarationer och kontrolluppgifter för att vidare kunna dra en slutsats om den reviderade fullgjort sina förpliktelser (Lodin et al, 2011). Således har SKV inte samma intresse av bolags redovisning som öviga intressenter, då övriga intressenter använder redovisningen till att göra en bedömning av bolagets framtid medan SKV använder informationen för att försäkra sig om att bolaget betalar rätt skatt (Smith, 2006).
Bokföringslagen och årsredovisningslagen är de huvudsakliga lagarna att ta hänsyn till vid redovisning men komplement finns i form av normgivningar som hela tiden utvecklas i hög takt. Allt högre krav ställs på normgivarna och även på bolag, myndigheter och andra som ska följa normgivningarna (Skatteverket, 2012).
Redovisningen ligger till grund för beskattningen av företaget (Skatteverket, 2012). Bjuvberg (2006) menar att det finns ett starkt samband mellan redovisning och beskattning på företagsbeskattningsområdet. Sambandet ger både för- och nackdelar och en fördel är att företagen endast behöver tillämpa ett regelverk för transaktioner som härstammar från sambandet. Sambandet mellan redovisning och beskattning är av stor vikt för statens kontrollbehov av beskattningsbar vinst och storleken på utdelningsbar vinst i aktiebolag (Skatteverket, 2005). Fördelarna i sambandet mellan redovisningen och beskattningen har även yttrat sig i en högre kvalité på svensk redovisning. En annan fördel med sambandet är att regelsystemet upplevs enklare och mer förståeligt om man jämför med andra länder med skilda regelverk för redovisning och beskattning.
Ett argument mot det starka sambandet mellan redovisning och beskattning är att företagen lättare kan styra beskattningsunderlaget och tidpunkt för beskattning vilket kan leda till sämre kvalité av redovisningen. Företagen kan ha en strävan att använda sig utav den redovisningsmetod som ger lägsta skatteuttaget men som egentligen inte är den metod som ger mest rättvisande bilda av redovisningen. Detta kan medföra att utvecklingen av god redovisningssed hämmas (Skatteverket, 2005).
30
Bjuvberg (2006) menar att fördelarna med sambandet är hänförliga till beskattning och nackdelarna påverkar redovisningssystemet. Sambandet mellan redovisning och beskattning kan delas in i tre kategorier (Skatteverket, 2005) som är; ett materiellt, ett formellt eller inget samband. Det materiella sambandet innebär att om företagets redovisning uppfyller redovisningslagstiftningens krav och god redovisningssed så accepteras det redovisade resultatet även skattemässigt. Om redovisningen inte stämmer ska den korrigeras. Det formella sambandet menar att den redovisningsmässiga behandlingen av transaktioner måste följa skatterättslig reglering. Skattereglerna kan beskrivas som styrande för både beskattningen och redovisningen. I den sista kategorin som inte ger något samband mellan redovisning och beskattning menar att skattereglerna bestämmer hur transaktionerna ska beskattas. Redovisningen och beskattningen har vars ett regelverk och ingen koppling mellan sig. Bokföringen och det redovisade resultatet saknar här relevans vid företagsbeskattningen.
3.3.3 Revisorsnämnden
RN är en svensk statlig myndighet som bär ansvar för att godkänna och auktorisera revisorer samt registrering av revisionsbyråer (FAR, 2012). 3 § i Förordning (2007:1077) med instruktion för Revisorsnämnden beskriver att RN också består av beslutsorganet Tillsynsnämnden som utövar tillsyn över revisorer och revisionsbyråer. RN har som mål att tillgodose behovet av kvalificerade och oberoende externa revisorer och se till att dessa bedriver revisionsverksamhet av hög kvalité och uppfyller höga etiska krav (FAR, 2012). RN ansvarar för utvecklingen av god revisors- och revisionssed och bevakar även den internationella utvecklingen inom revisorsområdet.
1 § i Förordning (2007:1077) med instruktion för Revisorsnämnden beskriver att RN:s syfte är att upprätthålla förtroendet för revisorers verksamhet och för auktorisationssystemet. Detta för att olika intressenter ska få tillgång till trovärdig ekonomisk information om företag.
3.4 Variabler som påverkar revisionskvalité
Syftet med revisionen uppfattas inte på samma sätt då man jämför revisorer och revisionens intressenter. Koo & Woo (1998) menar att det finns ett förväntansgap mellan revisorerna och allmänhetens förväntningar på vad revisorn ska göra. Carrington (2010) menar att
31
intressenterna inte har kunskap om vad revisorn får göra enligt lagar och regler. Cassel (1996) beskriver uppfattningsskillnader i revisorns roll i teorin jämfört med praktiken.
Användningen av revisionen är olika och det finns olika intressen av den (ICAEW, 2005).
Detta leder till att det finns delade meningar om vad revisionskvalité är och hur den kan förbättras (IAASB, 2011). Synen mellan revisorerna och revisionens intressenters om vad hög revisionskvalité är torde då också vara olika.
I flera studier (se t.ex. DeAngelo, 1981; Elitzur & Falk, 1996; Al-Ajmi, 2009) har det tagits fram olika definitioner på revisionskvalité utifrån olika avgörande variabler. Det verkar inte finnas någon gemensam definition utan i litteraturen har det fokuserats på olika variabler som är avgörande. Vi har sammanfattat vad som verkar vara de viktigaste variablerna dels genom att utgå från de som omnämns oftast i litteraturen och dels genom att utgå från tidigare forskning där olika variabler bedömts. Vi har valt en bred ansats vid val av variabler istället för att detaljerat beskriva ett fåtal. Variablerna har delats upp i sex kategorier som sedan har legat till grund för våra hypoteser. De sex kategorierna är: storlek på revisionsbyrån, oberoendet, revisorns egenskaper, kommunikation, revisorns arbetssätt och lagar och regleringar (se bilaga 3).
I den här avslutande delen av kapitel tre sammanfattar vi vår teori och presenterar sex hypoteser som grundar sig på tidigare skapade kategorier. Avsnitten är uppdelade efter hypoteserna och innan varje hypotes kommer vi att förklara närmare vilka variabler som tillhör respektive kategori och sambandet med revisionskvalité.
3.4.1 Storlek på revisionsbyrån
DeAngelo (1981) menar att revisionsbyråns storlek har positiv betydelse för revisionskvalitén. Forskning visar att stora revisionsbyråer värderar sina klienter lika, vilket skapar oberoende och högre revisionskvalité (DeAngelo, 1981; Al-Ajmi, 2009) än de mindre byråerna som är mer känsliga för kundens påtryckningar (Frankel et al, 2002). Banker anser att en större revisionsbyrå tillför högre trovärdighet och säkerhet åt klientens finansiella rapporter vid eventuell kreditbedömning (Mansi et al, 2004). De större byråerna har ett
32
upparbetat rykte som de inte vill förlora, vilket leder till striktare regeltolkning och mer korrekta revisionsrapporter (Francis & Wilson, 1988; Francis & Krishan, 1999; Lennox, 2005; Chen et al 2005). Större tillgång till erforderliga resurser och en standard som gäller över hela världen gör att de stora byråerna kan ge bättre kvalité (Jeong & Rho, 2004; Al- Ajmi, 2009). Forskningen har påvisat att intressenterna tycker revisorns branschkunnande kan relateras till revisionskvalité, eftersom det ger en extra säkerhet att revisorn hittar och förstår branschspecifika redovisningsprinciper (Carcello et al 1992). På denna bas och vårt inledande antagande om att det skiljer sig åt mellan revisorers eller intressenters uppfattning av hög revisionskvalité har följande hypotes skapats:
Hypotes 1: Det finns ett samband mellan revisors- eller intressenttillhörighet och uppfattning om huruvida användandet av större revisionsbyråer leder till högre revisionskvalité.
3.4.2 Oberoendet
Revisorns oberoende anses ofta vara en av de viktigaste variablerna för revisionskvalitén (DeAngelo, 1981; DeFond et al, 2002; DeFond et al 2005; Knechel & Vanstraelen, 2007). Det har påvisats att en lagstadgad revisorsrotation har positiv effekt som skapar ett ökat oberoende (Tackett et al, 2004; Firth et al, 2010). Om revisorn har ett längre samarbete med klienten kan en alltför nära relation växa fram och påverka oberoendet negativt (Deis &
Giroux, 1996). Chen et al (2005) & Francis (2004) menar istället att ett längre upparbetat förhållande ger revisorn bättre insikt i klientens verksamhet då felaktigheter upptäcks lättare och ger positiv verkan på revisionskvalitén. Att revisionen är trovärdig kan påvisa att revisorn är oberoende i sitt arbete (Mansi et al, 2004). RN har som mål att tillgodose behovet av oberoende externa revisorer (FAR, 2012) som ger trovärdig ekonomisk information om företag. Om en revisor erbjuder rådgivningstjänster till sina klienter kan detta påverka revisorns oberoende negativt i den mening revisorn blir mindre objektiv och bortser från felaktigheter (Collier & Gregory, 1996; Reynolds et al, 2001; Francis, 2004; Raghunandan, 2003; Firth et al, 2012). Dock har Chung & Kallapur (2003) inte funnit något samband mellan rådgivningstjänster och revisorns oberoende. Det råder således delade meningar om huruvida relationen mellan revisorns och dess klient och de tjänster som tillhandahålls påverkar
33
revisionskvalité genom ett minskat oberoende. På denna bas och vårt inledande antagande om att det skiljer sig åt mellan revisorers eller intressenters uppfattning av hög revisionskvalité har följande hypotes skapats:
Hypotes 2: Det finns ett samband mellan revisors- eller intressenttillhörighet och uppfattning om huruvida revisorns oberoende leder till högre revisionskvalité.
3.4.3 Revisorns egenskaper
IAASB menar att revisorns egenskaper påverkar revisionskvalitén (IAASB, 2011). Revisorns etiska värderingar och tankesätt är viktiga för revisionskvalitén (Shockley & Holt, 1983) som bör agera professionellt och inneha hög integritet. Ett av RN:s mål är att se till att revisorerna bedriver revisionsverksamhet av hög kvalité och uppfyller höga etiska krav (FAR, 2012).
Vidare måste revisorn vara objektiv i sin granskning och inte låta en nära relation eller en längre uppdragsperiod påverka dennes arbete (Deis & Giroux, 1996). Francis (2004) menar att revisorer med lång arbetserfarenhet påverkar revisionskvalitén positivt. Erfarna revisorer förknippas gärna med hög kompetens (Deis & Giroux, 1992) och om revisionsteamet har hög kompetens levererar de en revision av kvalité (Eichenseher & Shields, 1983; Carcello et al, 1992). På denna bas och vårt inledande antagande om att det skiljer sig åt mellan revisorers eller intressenters uppfattning av hög revisionskvalité har följande hypotes skapats:
Hypotes 3: Det finns ett samband mellan revisors- eller intressenttillhörighet och uppfattning om huruvida revisorns egenskaper leder till högre revisionskvalité.
3.4.4 Kommunikation
Revisionsförväntanskapet uppstår mellan revisorn och intressenterna som har olika syn på revisorns roll och arbetsuppgifter. Om det råder olika uppfattning om revisorns roll kan det inte finnas en enighet om revisionskvalitén. Det har gjorts en sammanfattning av forskning med förslag på hur revisorerna kan förminska förväntanskapet med intressenterna vilket skulle kunna bidra till att hög revisionskvalité återges (Koo & Woo, 1998). Det är av största vikt att revisorn och intressenterna har samma syn på revisionskvalité för att uppnå en hög kvalité (IAASB, 2011). För att uppnå en enhetlig syn beskrivs vikten av att det bland annat
34
finns lagar och standarder som skapar en referensram. En god dialog mellan revisor och klient borgar för en god revisionskvalité (Stewart & Munro, 2007). Om revisorn är hjälpsam (Shockley & Holt, 1983) och revisionsbyrån finns tillgänglig för klienten (Eichenseher &
Shields, 1983) påverkas kommunikationen och revisionskvalitén positivt. Intressenterna tycker att revisorsbesök på reviderade bolag ger revisionskvalité (Carcello et al, 1992). På denna bas och vårt inledande antagande om att det skiljer sig åt mellan revisorers eller intressenters uppfattning av hög revisionskvalité har följande hypotes skapats:
Hypotes 4: Det finns ett samband mellan revisors- eller intressenttillhörighet och uppfattning om huruvida god kommunikation leder till högre revisionskvalité.
3.4.5 Revisorns arbetssätt
Genom att revisorerna använder mer strukturerade arbetsmetoder kan förväntanskapet minska mellan revisorn och revisionens intressenter (Koo & Woo, 1998) och hur revisorns arbetsmetod ser ut är en viktig variabel för hur revisionskvalitén blir (IAASB, 2011).
Skatteverket (2005) menar att valet av redovisningsmetod kan vara avgörande för revisionskvalitén och att rapporterna ger en rättvisande bild. Intressenterna i Carcello et al (1992) studie anser att sättet som fältarbetet utförs på kan relateras till revisionskvalité.
DeAngelo (1981) har definierat hög revisionskvalité som revisorn upptäcker fel och rapporterar de funna felaktigheterna sanningsenligt. Om revisorn misslyckas med att påtala och förmedla felen som upptäckts i den finansiella rapporten är detta ett tecken på låg revisionskvalité (Francis, 2004). Om redovisningen inte stämmer ska den korrigeras (Skatteverket, 2005). Elitzur & Falks (1996) forskning har vidare visat att hög revisionskvalité beror på antalet verifierade underlag som revisorn granskar per uppdrag och Skatteverket (2005) påpekar att den redovisningsmässiga behandlingen av transaktioner måste följa skatterättslig reglering. Revisionskvalitén påverkas av variabler som storleken på revisionsarvodet (Eichenseher & Shields, 1983;) och forskning visar att ett högt arvode kan indikera hög revisionskvalité (Deis & Giroux, 1996). Ett högt revisionsarvode kan bland annat bero på revisorns antal nedlagda arbetstimmar per uppdrag (Francis, 2004).
Revisionens intressenter tycker att revisorns ansvarsskyldighet är en viktig variabel att relatera till revisionskvalité (Carcello et al, 1992) och här kommer RN in som kontrollant och
