KANDIDATUPPSATS I BIBLIOTEKS- OCH INFORMATIONSVETENSKAP
VID INSTITUTIONEN BIBLIOTEKS- OCH INFORMATIONSVETENSKAP/BIBLIOTEKSHÖGSKOLAN 2009:3
Skolbiblioteket – spelar det någon roll?
En studie av hur en friskola klarar sig utan skolbibliotek
MONA DAHLSTRÖM JOSEFIN HÄGG
© Mona Dahlström/Josefin Hägg
Mångfaldigande och spridande av innehållet i denna uppsats – helt eller delvis – är förbjudet utan medgivande.
Svensk titel: Skolbiblioteket – spelar det någon roll?
En studie av hur en friskola klarar sig utan skolbibliotek.
Engelsk titel: The school library – does it matter?
A study of how an independent school manages without a school library.
Författare: Mona Dahlström & Josefin Hägg Kollegium: Kollegium 3
Färdigställt: 2009 Handledare: Inga Lalloo
The aim of this bachelor thesis is to investigate how one independent senior high school without a school library regards the role of school libraries. (What is their view of in- formation literacy? Do they manage to reach the goals of Lpf 94 and the goals of each school subject without a school library of their own?). We have chosen to interview the principal and two teachers. Our major findings are that the public library in our study has been given the role of a school library, a role we think it can not fulfil. The librari- ans guide pupils to the bookshelves instead of being collaborators in the learning proc- ess to create new knowledge. The principal and the teachers, in our study, do not believe in the pupils’ ability to develop better reading skills even if they have access to more books. Readers will stay readers, non – readers likewise. Earlier research contradicts this statement. The principal and the teachers find pupils information literate. We be- lieve they are computer literate. Earlier research shows that teachers often think pupils are information literate. Although computers might be one of several information sources, they alone do not make students advanced users of information. The principal and the teachers mean to say that this school accomplishes its goals. We think they will have problems reaching their goals without the public library.
Nyckelord: Skolbibliotek, Friskola, Fristående skola, Informationskompetens, Livslångt lärande
Innehållsförteckning
1. Inledning... 1
2. Problemformulering, syfte och frågeställningar... 2
2. 1 Problemavgränsning ... 3
2.2 Litteratur och informationssökning ... 3
3. Begrepp... 4
4. Bakgrund ... 6
4. 1 Friskolan ... 6
4. 2 Lagar och förordningar... 7
4.2.1 Förordning 1996:1206 om fristående skolor ... 8
4.2.2 Läroplanen för de frivilliga skolformerna, Lpf 94 ... 8
4.2.3 Skollagen ... 9
4.2.4 Kursplaner ... 9
4. 3 Skolbiblioteket... 11
4.3.1 Bibliotekslagen ... 11
4.3.2 UNESCO: s skolbiblioteksmanifest: Skolbibliotekens roll i undervisningen och lärande för alla ... 12
4. 4 Aktuella debatter ... 13
4.4.1 Friskola och kommunal skola i konkurrens... 14
4.4.2 Nationell bibliotekspolitik ... 15
5. Tidigare forskning och annan litteratur ... 18
5. 1 Skolbibliotekets roll i undervisningen... 19
5. 2 Skolbibliotekets roll för läsförmåga och läslust ... 22
5. 3 Bibliotekariens roll i skolbiblioteket ... 23
5. 4 Informationskompetens och källkritiskt tänkande... 25
6. Metod... 28
6. 1 Urval ... 29
6. 2 Intervjuguidens utformning och genomförande av intervjuerna ... 29
7. Resultatredovisning ... 31
7. 1 Friskolans bakgrund ... 32
7. 2 Respondenternas bakgrund... 33
7. 3 Friskolans syn på skolbibliotekets roll ... 33
7. 4 Friskolans syn på informationssökning och källkritiskt tänkande ... 34
7. 5 Friskolans syn på läsförmåga och läslust ... 35
8. Diskussion och slutsatser... 38
8. 1 Hur ser rektor och lärare på skolbibliotekets pedagogiska roll för skolan? ... 38
8. 2 Hur tänker rektor och lärare, kring informationskompetens, källkritik och bibliotekskunskap och hur arbetar man med detta i friskolan? ... 42
8. 3 Vilken strategi har skolan för att nå upp till målen för läsförmåga och läsförståelse, som finns formulerade i Lpf 94?... 44
9. Sammanfattning... 47
10. Käll- och litteraturförteckning ... 49
Bilaga 1. Intervjuguide skolledare... 53
Bilaga 2. Intervjuguide lärare ... 56
1. Inledning
Gymnasieskolan är i dag det sista steget innan man går vidare ut i arbetslivet eller till vidare studier. Efter att ha gått ut gymnasiet är målet att eleven ska vara väl förberedd för det livslånga lärandet, och kunna ha nytta av sina kunskaper såväl i yrkeslivet, som i fortsatta studier.1 Eleven ska kunna söka, granska, och använda sig av information.2 Fokus på undervisningen har flyttats från att skolan tidigare fokuserar på att eleverna ska få den tillhandahållna kunskapen, till dagens situation då eleverna själva ska söka, bearbeta och skaffa sig ny kunskap. Forskning visar att välrustade skolbibliotek med utbildad personal har en gynnsam effekt på lärandet.3
Den debatt som pågått/pågår angående friskolornas bristande satsning på skolbibliotek var det som väckte intresset för vår forskningsuppgift.4 Vi arbetar båda på integrerade folk- och skolbibliotek bibliotek och det färgar naturligtvis vår inställning till skolbib- liotek. Som vi ser det kan ett välordnat skolbibliotek och dess personal vara en stor resurs för skolan. Skolbibliotekets personal kan bistå elever med sin kunskap om infor- mationssökning, samt samordna och tillhandahålla media i samråd med lärarna men även med skolledningen. I vårt dagliga arbete ser vi nyttan av tillgången till lämplig litteratur för läsfrämjande insatser. Vi ser även hur vi genom att samarbeta med lärarna kan vägleda eleverna i deras informationssökning för att nå framgång och lösa ett upp- kommet informationsbehov. I vår resultatredovisning inser vi att vår förförståelse och erfarenhet kommer att spela en viss roll. Vi anser inte att datorn, databaser och länkar kan ersätta ett välfungerande skolbibliotek, även om vi måste vara öppna för att det är möjligt att bedriva en bra verksamhet utan skolbibliotek. Hela 82 procent av friskolorna på gymnasienivå saknar skolbibliotek, jämfört med 12 procent av de kommunala gym- nasieskolorna.5 I dag finns det 414 fristående gymnasieskolor, vilket innebär att 44 pro- cent av dagens gymnasieskolor drivs av en fristående huvudman.6
Vi är oroade över den minskade satsningen på skolbibliotek och tror att det kan få kon- sekvenser för den enskilde eleven, men även för biblioteken, både skolbibliotek och folkbibliotek. Vi menar också att det kan påverka framtida politiska beslut kring biblio- tek. Detta tycker vi märks i den debatt som har följt Kulturrådets undersökning, där man diskuterade friskolornas bristande satsning på skolbibliotek.7 I debatten uttalar sig bland andra kanslichefen för Friskolornas riksförbund Carl-Gustaf Stawström, som påpekar att det inte finns något krav på att friskolorna måste ha egna skolbibliotek. Stawström menar att det viktiga inte är att friskolan har ett eget skolbibliotek, utan att man finner en annan lösning, som garanterar utbildningens kvalité. Det finns i dag inga generella lösningar för hur friskolorna löser skolbiblioteksfrågan, men en av lösningarna är att eleverna kan gå till folkbiblioteken. Stawström menar att folkbiblioteken har en service som friskoleleverna har rätt att nyttja. Om folkbiblioteken upplever att friskoleeleverna tömmer biblioteket på böcker och resurser så är det ett problem för folkbiblioteken, som
1 Läroplan för de frivilliga skolformerna Lpf 94: gymnasieskolan, gymnasiesärskolan, den kommunala vuxenutbildningen, statens skolor för vuxna oh vuxenutbildningen för utvecklingsstörda 2006. Passim
2 Se kapitel 4.2.2
3 Se kapitel 5
4 Se kapitel 4.4
5 Skolbiblioteken. 2002. 2003 s.10.
6 Skolverket 2009. Pressmeddelande: Fler gymnasieelever och gymnasieskolor än någonsin.
7 Se kapitel 4.4
tillsammans med kommunen bör se över sina prioriteringar, menar Stawström.8Enligt Claes Bromander, vice ordförande för Friskolornas riksförbund, satsar många friskolor sina pengar på extra datorer i stället för skolbibliotek, då datorerna kan användas till att söka information.9 Det förekommer även en debatt om friskolornas konkurrenssituation gentemot de kommunala skolorna, där många friskolor utmålas som enbart vinstdrivan- de företag, som suger ut kommunerna på pengar. Friskolor finns emellertid i olika regi och alla drivs inte som vinstdrivande företag. Vissa drivs på ideell basis.10 De olika pe- dagogiska inriktningarna kan naturligtvis ha en viss inverkan på hur friskolan ser på skolbibliotekets pedagogiska roll.
2. Problemformulering, syfte och frågeställningar
I dag ligger ansvaret för folk- och skolbiblioteken på varje enskild kommun, som enligt bibliotekslagen ska ansvara för att det finns lämpligt fördelade skolbibliotek inom grund- och gymnasieskolan. Kommunen är däremot inte huvudman för friskolorna.11 Detta gör att friskolorna kan låta bli att starta egna skolbibliotek och hänvisa till att det inte står att de behöver det enligt bibliotekslagen. Kommunen kan hänvisa till att de endast har ansvar för biblioteksverksamhet i kommunal regi. Friskolorna hamnar därför mellan stolarna. Samtidigt finns det klara mål i både kurs- och läroplan som säger att skolan ska se till att eleverna kan söka, tillägna sig och kritiskt granska information.
Rektorn på varje skola är ansvarig för att eleverna når målen. Folkbiblioteken är öppna för alla, och är inte tänkta att ersätta skolbiblioteken, men ändå verkar det som att man från Friskolornas riksförbund ser på folkbiblioteken som ett alternativ till att skaffa ett eget skolbibliotek. Att starta upp ett bra skolbibliotek kräver stora ekonomiska resurser.
Om inte friskolorna själva kan eller vill satsa på skolbibliotek måste man bestämma hur de ska kunna nå upp till målen, och varifrån dessa resurser ska tas. Vi menar att frisko- lornas bristande satsning inte enbart berör skolans elever, utan även kommer att påverka kommunernas fördelning av roller och resurser till biblioteken, både folkbibliotek och skolbibliotek. Det kan i förlängningen också påverka skolbibliotekens roll och hur man politiskt prioriterar skolbiblioteken. Svensk Biblioteksförening förespråkar en nationell bibliotekspolitik, för att skapa en övergripande struktur och ett samlat synsätt på biblio- tekets roll. Behövs det en nationell bibliotekspolitik, eller klarar sig friskolorna utan egna skolbibliotek? Den frågan kommer vi inte att kunna besvara med hjälp av våra frågeställningar nedan, men vi vill ha den med som en tankegång i vårt arbete. Relevan- sen för att diskutera frågan, menar vi kan komma att klarna mot slutet av vårt arbete.
Skolbibliotekets roll är enligt vår förförståelse viktigt för kvalitén på skolornas arbete.
I vår uppsats fokuserar vi på skolbibliotekets pedagogiska roll, och vilken roll skolbibli- oteket kan ha för skolan. Det rapporteras att friskolorna är de skolor som satsar minst på skolbibliotek, och den största anledningen påstås vara ekonomiska skäl, då många friskolor drivs i rent vinstintresse. I debatten om friskolorna utmålas friskolorna ibland som vinstdrivande företag och inte som pedagogiska verksamheter. Därför skulle vi vilja förstå varför friskolan inte satsar på skolbibliotek, och hur man når de mål som
8 Cato, Carl 2008. Kommunens ansvar att hjälpa friskolorna.
9 Westlund, Johanna 2008. Många skolor utan bibliotek.
10 Se kapitel 4.1
11 Se kapitel 3
finns i skolans styrdokument. Vi tror att valet att satsa på skolbibliotek beror på vilken syn man har på skolbibliotekets pedagogiska roll. Vi anser därför att det är av stor vikt att förstå hur friskolorna ser på skolbibliotekets pedagogiska roll, och hur de arbetar mot de mål som finns i Lpf 94 och i kursplanerna.
Syftet med vår uppsats är att ta reda på hur rektor och lärare på en fristående gymnasie- skola utan skolbibliotek, ser på skolbibliotekets roll, och om de anser att de klarar att nå upp till de mål som finns i Lpf 94 och kursplanerna utan ett skolbibliotek.
För att utreda och uppfylla studiens syfte har vi utformat följande frågeställningar:
1. Hur ser rektor och lärare på skolbibliotekets pedagogiska roll för skolan?
2. Hur tänker rektor och lärare, kring informationskompetens, källkritik och biblioteks- kunskap och hur arbetar man med detta i friskolan?
3. Vilken strategi har skolan för att nå upp till målen för läsförmåga och läsförståelse, som finns formulerade i Lpf 94?
2. 1 Problemavgränsning
Vi har valt att studera en friskola på gymnasienivå, då gymnasiet är sista steget för ele- verna innan de fortsätter studera eller börjar sin yrkeskarriär. Eleverna på gymnasienivå förväntas kunna arbeta självständigt och kunna söka, granska och använda sig av infor- mation.12 I vår studie har vi valt att fokusera på rektorns och lärarnas perspektiv på skolbibliotek. Vi menar att det är rektor och lärare som har störst påverkan på om sko- lan satsar på skolbibliotek eller inte.13
Friskolorna är inte en homogen grupp, och vårt syfte är inte att dra några generella slut- satser som gäller på alla friskolor, utan vi vill ge en bild av hur just vår friskola ser på skolbibliotekets pedagogiska roll, varför de valt att inte satsa på skolbibliotek, samt om de anser sig nå upp till de mål som finns formulerade i läroplanen, Lpf 94 och kurspla- nerna för de enskilda ämnena.
2.2 Litteratur och informationssökning
För att hitta relevant litteratur och information till vår uppsats har vi dels använt oss av sökord som: friskola/fristående skola, skolbibliotek, läroplaner, informationskompetens och livslångt lärande. Vi har även sökt i BADA, där vi hittade två uppsatser som berör- de vårt ämne, och utifrån deras källförteckningar, har vi kunnat hitta relevant litteratur.
12 Se kapitel 4.2.2
13 Hell, Maud 2008. Utveckla skolbiblioteket! Att starta och driva en bra verksamhet, s. 25-29.
Då vi upptäckte att just friskola och skolbibliotek inte var ett väl utforskat område, val- de vi även att dela upp ämnet i friskola och skolbibliotek. För att få en aktuell bild av läget mellan friskolor och skolbibliotek, har vi använt oss av Sveriges regionala skolbib- lioteksföreningars webbsida, Kulturrådets webbsida, Friskolornas riksförbunds webbsi- da samt Skolverkets webbsida.
3. Begrepp
Vi vill börja med att kort introducera begrepp som vi kommer att använda oss av i den- na uppsats. Begreppet informationskompetens är det som ägnats mest uppmärksamhet, eftersom det har visat sig under arbetets gång att det är ett centralt begrepp som har stor betydelse i vår undersökning.
Friskola/Fristående skola
Friskola/Fristående skola är en skola som har en annan huvudman och ägare än stat, kommun eller landsting. Vi kommer att använda begreppet friskola och fristående skola parallellt i vår uppsats. Vi skiljer på friskolor och privatskolor då svenska friskolor fi- nansieras med skolpeng, och privatskolor finansieras helt eller delvis av elevavgifter.14
Informationskompetens
Monica Nilsson är yrkesverksam som skolbibliotekarie på en grundskola. Hon har skri- vit flera böcker som handlar om skolbibliotek, dess roll och hur man lär ut informations- färdighet. Informationskompetens är förmågan att kunna omvandla information till kun- skap. Enligt Monica Nilsson är informationskompetens en förmåga som gör att eleven kan tolka och kritiskt granska information. Det är en process som inte är linjär, och om- fattar såväl sökningar via Internet och databaser, som traditionella bibliotekskunskaper.
Nilsson citerar i sin bok:
Information literate people are those who have learned how to learn. They know how to learn because they know how knowledge is organised, how to find information and how to use information in such a way that others can learn from them. They are people pre- pared for lifelong learning, because they can always find and use the information needed for any task or decision at hand. (ALA Presidential Committee on Information Literacy)15
Such a learning process would actively involve students in the process of:
knowing when they have a need for information identifying information need to address a given problem or issue finding needed information and evaluating the information orga- nizing the information using the information effectively to address the problem or issue at
14 Friskolornas riksförbund
15 Nilsson 2007, s. 20.
hand. Such a restructuring of the learning process will not only enhance the critical think- ing skills of students but will also empower them for lifelong learning and the effective performance of professional and civic responsibilities
(<www.ala.org./ala/acrl/acrlpubs/whitepapers/presidential.htm>). 16
Ovanstående formuleringar, kommer från en rapport som den amerikanska organisatio- nen inom biblioteksområdet (ALA) har tagit fram, angående begreppet informations- kompetens (Information Literacy) och den process som föregår den. Information Liter- acy begreppet beskrivs av Paul Zurkowski som ”the ability to use techniques and skills for the wide range of information tools as well as primary sources in molding informa- tion – solutions to problems”.17 Nedan beskrivs stegen i en informationskompetensmo- dell ur en skrift med titeln Information skills in the secondary curriculum.18
• Vad behöver jag veta
• Vilka källor kan jag eventuellt använda?
• Hur får jag tag i informationen?
• Hur ska jag använda källorna
• Vad ska jag anteckna?
• Har jag den information jag behöver?
• Hur ska jag presentera det?
• Vad har jag åstadkommit?
Carol Kuhlthau, forskare vid Rutgers University i USA, har gjort en beskrivning av de känslotillstånd som elever genomgår i informationssökningsprocessen.19 Modellen kommer att beskrivas närmare i avsnittet 5.4 Informationskompetens och källkritiskt tänkande.
Livslångt lärande
Begreppet livslångt lärande har utvecklats parallellt med begreppet informationskom- petens.20 Globaliseringen, rörligheten av företag och människor har gjort det nödvändigt för individer att vara flexibla. Våra livsbetingelser förändras ständigt och många kom- mer att byta yrke flera gånger under sin yrkeskarriär, vilket gör att det finns ett behov av fortbildning under hela den yrkesverksamma tiden. Digitaliseringen och den snabba förändringstakten i samhället, har gjort det nödvändigt att ha förmågan att kunna hante- ra och tillgodogöra sig informationen från de olika informationskanaler som finns till- gängliga. Digital information blir allt vanligare både på arbetsplatser och som samhälls- information. Fortbildning behövs för yrkeslivet, men det är inte enbart för yrkeslivet vi lär oss. Vi lär oss för att kunna fungera i vardagen. Vi lär oss för livet.21
Vår tolkning av livslångt lärande är att informationskompetens blir en viktig del och kanske också en förutsättning för det livslånga lärandet, som är en ständigt pågående process. Vi lär oss för att utveckla färdigheter, förmågor och förståelse så vi kan tolka och förhålla oss till ny information och skapa ny kunskap i arbetslivet och för fritiden.
16 Nilsson s. 20-21.
17 Nilsson, s. 18.
18 Nilsson s. 18.
19 Kuhlthau, Carol, C (1993). Seeking meaning: A Process Approach To Library and Information Ser- vices, s. 41-53.
20 Nilsson s. 18.
21 Nilsson 2007, s. 17-19.
Problembaserat lärande (PBL)
Problembaserat lärande är ett sätt att undervisa men även ett sätt att se på kunskap och lärande. PBL utgår från att eleverna arbetar med problemlösning och att eleverna är aktiva och själva styr sitt lärande. Eleverna arbetar i grupp och man integrerar ämnen.
Läraren får en mer handledande roll. Hur man tillämpar PBL kan variera från skola till skola.22
Skolbibliotek
Det finns flera definitioner på skolbibliotek. Vi har valt en version av den framstående professorn/forskaren Louise Limberg, verksam vid bibliotekshögskolan i Borås. 23 Hen- nes definition täcker fem dimensioner i skolbiblioteket. Limberg menar att ett skolbibli- otek är ett rum för böcker och andra medier, där det finns möjlighet att genom ett sy- stem hitta en speciell bok. Skolbiblioteket drivs av kunnig personal, och ingår som ett verktyg i undervisning och inlärning.24 Denna definition tar med de fem dimensionerna, rummet, medierna, informationssystemen, verksamhetens innehåll och ändamål
och personal.
4. Bakgrund
I det här avsnittet börjar vi med att beskriva friskolornas utveckling. Vi presenterar de olika typerna av friskolor som finns. Vi går även in på de kursplaner – Svenska A, Svenska B, Samhällskunskap A och Projektarbete - som vi finner relevanta i samman- hanget, därför att de säger något om synen på läsning, informationssökning och källkri- tiskt tänkande. Lagar och styrdokument presenteras för att visa vad som reglerar frisko- lans verksamhet och skolbibliotekens verksamhet. Vi gör därefter en överblick över debatten som pågått och fortfarande pågår om skolbibliotekens vara eller inte vara i skolans verksamhet. Utbildningsminister Jan Björklund föreslår att skolbiblioteksfrågan ska lyftas in i förslaget till en ny skollag och därmed bli en del av skolinspektionens uppdrag och arbete.25
4. 1 Friskolan
Fristående skolor har funnits i olika omfattning i Sverige. Från att ha varit många fristå- ende skolor under 1800-talet och början av 1900-talet, minskade antalet friskolor under mitten av 1900-talet. Det berodde till stor del på att det svenska skolsystemet utveckla- des och förändrades, friskolorna skulle ses som komplement eller alternativ till de of-
22 Problembaserat lärande: något för grundskolan och gymnasiet/Bo Jerdmyr, Per-Olov Olsson, Roger Törnert och Maria Åkesson 1999. s. 12.
23 Se kapitel 5
24 Limberg, Louise 1990. Skolbibliotek för kunskap och skapande: ett ide och servicematerial för lärare och bibliotekarier om biblioteket i undervisningen, s. 69.
25 Se kapitel 4.2.3
fentliga skolorna. Åren runt 1980 fanns det ungefär 30 verksamma friskolor, några fick stadsbidrag, men de flesta betalades med privata medel.26 Utvecklingen av friskolor tog fart efter att man 1992 beslutat om den så kallade friskolereformen, vilket innebär att friskolorna har rätt till bidrag från kommunen. Det fanns 90 fristående grundskolor 1992. Läsåret 2007/2008 hade det ökat till 635 fristående grundskolor. Ansvaret för tillsyn och godkännande av friskolorna ligger på Skolverket.27
Jonas Hellman beskriver hur skolpengen startade en våg av friskolor. Hellman menar att skolpengen inte är den enda anledningen till att så många friskolor startar verksamhet.
Det finns en efterfrågan på alternativ utbildning, som bryter sig loss från de traditionella utbildningsmetoderna som härstammar från det gamla industrisamhällets syn och be- hov, och som den kommunala skolan ofta använder sig av. I boken beskrivs 30 olika friskolor, detta för att visa på den mångfald som finns inom friskolorna. Det finns många olika friskolor, dels de som har olika pedagogiska inriktningar, men även de som har en speciell etnisk inriktning på sin verksamhet. Det finns även de friskolor som bara vill driva en skola i egen regi. Hellman har delat in dem i tre olika grupper.28 Vår frisko- la tillhör typen företagarna.
Uthärdarna, som var de första friskolorna. Till dem hör gamla privatskolor som Carls- sons Skola i Stockholm, Bladins i Malmö, Enskilda gymnasiet i Stockholm. Uthärdarna finansierades mest av privata medel, och är de skolor som lyckats överleva när det inte funnits skolpeng.
Idealisterna är den grupp som drivs av en stark övertygelse till sin idé, vilket gör att de startar upp friskolor även under osäkra förhållanden. Idealisterna har gärna en pedago- gik som skiljer sig från den traditionella, som Montessori- och Waldorfskolorna. Hit hör även olika etniska och religiösa skolor.
Företagarna är den grupp som startar upp flest friskolor nu. Företagarna driver frisko- lorna med en genomtänkt affärsidé, och de vill ofta inte bara starta en skola, utan vill ha en friskolekoncern, där samma koncept används för många skolor. Dessa skolor är mer känsliga för ekonomiska svängar än uthärdarna och idealisterna, och många skolor från denna grupp drar sig ur när det kärvar.
Det är idag omöjligt att ge en generell bild över friskolorna, då de inte är en homogen grupp. Men förutsättningarna kan antas vara lika för alla friskolorna, det vill säga de lagar förordningar och styrdokument som finns för friskolan.
4. 2 Lagar och förordningar
Friskolorna styrs av skollagen och en särskild förordning för friskolor.
De flesta friskolorna på gymnasienivå följer läroplanen Lpf 94 och de nationella kurs- planerna.
26 Ornbrant, Rolf 2001. Fristående grundskolor, s. 11.
27 Friskolornas riksförbund
28 Hellman, Jonas 2000. Det blommar i skolsverige, s.14-15.
4.2.1 Förordning 1996:1206 om fristående skolor
När en friskola på gymnasienivå vill starta upp ansöker de om bidrag hos Statens skol- inspektion. Statens skolinspektion ska låta kommunen där skolan ska vara belägen, och närliggande kommuner, yttra sig i handläggningen om bidrag till friskolan. Kommunen och de närliggande kommunerna bör bifoga en konsekvensbeskrivning i sitt yttrande.
För ledningen av skolan ska det finnas en rektor, som genom utbildning och erfarenhet har förvärvat sig pedagogisk insikt. Friskolan ska ha kurs- och timplaner för utbildning- en. Kärnämnena ska ingå i friskolans program, då kärnämnena ska finnas i alla nationel- la och specialutformade program. Om det framkommer att en elev har behov av särskil- da stödåtgärder, ska rektorn se till att behovet utreds och att eventuella åtgärdsprogram utformas.29
4.2.2 Läroplanen för de frivilliga skolformerna, Lpf 94
• Läroplanen säger att skolan ska bygga på en demokratisk grund och undervis- ningen ska bedrivas i en demokratisk form. Eleven ska uppmuntras till att bilda sig en egen uppfattning och skolan ska utveckla elevens vilja att delta i samhäl- let.
• Huvuduppgiften för skolan är att lära eleverna hur de tillägnar sig och utvecklar kunskap. Eleverna ska få kunskap som hjälper dem att kunna orientera sig i en föränderlig verklighet. I det stora informationsflödet i samhället, ska eleven få kunskaper i att finna, tillägna sig och använda ny kunskap. Eleverna ska närma sig det vetenskapliga arbetet, genom att träna sig i att tänka kritiskt och granska fakta.
• Vad kunskap är och vad som är viktig kunskap i framtiden, är frågor som aktivt bör diskuteras inom skolan. Skolans verksamhet måste ständigt utvecklas, ge- nom att kontinuerligt ifrågasätta sin egen arbetsmetod, kunskapsmål, utvärdera resultat och prova nya arbetsformer. Skolan kan inte själv förmedla all kunskap, utan ska ta hjälp utav den kunskap och erfarenhet som finns i omgivningen.
• Eleven ska kunna söka sig till skönlitteratur, facklitteratur och övrigt kulturutbud som en källa för glädje, kunskap och självinsikt. Eleven ska tillägna sig bok- och bibliotekskunskap.
• Alla som jobbar i skolan ska jobba för en god lärandemiljö samt hjälpa elever i behov av stöd. Läraren ska utgå från den enskilda elevens behov, förutsättningar och kunskap i undervisningen. Särskild uppmärksamhet ska ges till de elever som har svårigheter att nå målen.
29 SFS 1996:1206. Se: Förordning om fristående skolor.
• Rektorn har det övergripande ansvaret för att utbildningen ska nå upp till målen.
Det är även rektorns ansvar att eleven har tillgång till handledning och undervis- ningsmaterial av god kvalité, samt hjälpmedel för elevens eget kunskapssökande som bibliotek, datorer och andra tekniska hjälpmedel.
• Lärare och personal ska få den utbildning som behövs för att hålla sig uppdate- rad, och för att kunna utföra ett professionellt arbete. 30
4.2.3 Skollagen
I Skollagen står det att friskolorna ska godkännas av Statens skolinspektion.31 För att friskolan ska godkännas ska skolan ha samma värdegrund som resten av det offentliga skolväsendet. Friskolan ska stå öppen för alla, med undantag för elever som kan betyda ekonomiska eller organisatoriska problem för friskolan. Friskolorna ska i första hand anställa utbildade lärare, man kan då det inte finns tillgång eller på grund av särskilda skäl anställa obehöriga lärare.32 En godkänd friskola har rätt till bidrag från elevens hemkommun..33 Bidragets storlek ska motsvara den kostnad som elevens skolgång, på en liknande utbildning i kommunens regi, skulle ha kostat.
2 § Alla barn och ungdomar skall, oberoende av kön, geografiskt hemvist samt sociala och ekonomiska förhållanden, ha lika tillgång till utbildning i det offentliga skolväsendet för barn och ungdom. Utbildningen skall inom varje skolform vara likvärdig, varhelst den anordnas i landet.34
Alla ska ha samma rättigheter - samma villkor för lärandet - oavsett bakgrund och var man bor. Att ha tillgång till bra bibliotek, är en demokratisk rättighet. Förordningen påpekar att alla elever ska genomgå en likvärdig utbildning och ha tillgång till samma resurser. Utbildningsdepartementet jobbar för nuvarande på ett förslag till en ny skollag.
I Rapport den 14 maj 2009 uttalade sig utbildningsminister Jan Björklund. Han säger att skolbiblioteksfrågan ska lyftas in i förslaget till ny skollag, och att en kvalitetsgransk- ning av skolbibliotek kommer att ingå i Skolinspektionens uppdrag och arbete.35
4.2.4 Kursplaner
De gymnasiala friskolorna måste följa de nationella kursplanerna. Det finns 17 natio- nella program på gymnasieskolorna, samtliga är treåriga. Alla programmen erbjuder en bred basutbildning som ger grundläggande behörighet för fortsatta studier på högskola och universitet. Friskolorna kan ha egna lokala kurser med egna kursplaner, som utgör skolans profil. Det finns åtta kärnämnen och sammanlagt nio kärnämneskurser, som alla nationella program innefattar, samt projektarbete. Vi har valt att lyfta fram de olika
30 Läroplan för de frivilliga skolformerna Lpf 94: gymnasieskolan, gymnasiesärskolan, den kommunala vuxenutbildningen, statens skolor för vuxna oh vuxenutbildningen för utvecklingsstörda 2006. Passim
31 SFS 1985: 1100. Se: Skollag kap 9 § 1
32 SFS 1985: 1100. Se: Skollag kap 9 § 2
33 SFS 1985: 1100. Se: Skollag kap 9 § 6 , §8
34 SFS 1985:1100. Se: Skollag kapitel 1 § 2.
35 Rapport 14 maj 2009: Intervju med Jan Björklund
kärnämneskurserna, eftersom alla gymnasieskolor läser dem, fristående som kommu- nala.36 De lokala kursplanerna kan vi inte gå in på då vi inte vill avslöja vilken friskola vi undersökt. Vi har valt att beskriva fyra av dessa kursplaner som säger något om bib- liotek, litteratur och läsning samt informationssökning i sina kursplaner.
Svenska A
Mål för Svenska A är att, eleven ska kunna utrycka sig i tal och skrift, och kunna läsa facklitteratur och skönlitteratur. Eleven ska kunna inhämta information från bibliotek och databaser, och ta ställning till informationen och värdera den.
Betygskriterierna säger att för att få betyget godkänt ska eleven förutom att kunna ut- trycka sig i text, kunna göra enklare informationssökningar på bibliotek och databaser, och kunna resonera källkritiskt. Eleven ska kunna läsa fack- och skönlitteratur.
För betyget väl godkänt ska användandet av olika informationskällor komma från ele- ven själv, och eleven ska kunna läsa mer avancerade texter.
För betyget Mycket väl godkänt ska eleven kunna anpassa sin text till läsaren, jobba självständigt och koppla litteraturen och informationen till sin egen livssituation.37
Svenska B
Mål för Svenska B är att, eleven ska kunna uttrycka sina egna och andras tankar i tal och skrift. Eleven ska ha inblick i författarskap i olika epoker.
För betyget godkänt ska eleven kunna samla, gallra och sammanfatta ur olika informa- tionskällor. Tillägna sig litteratur från olika epoker och kulturer.
För betyget väl godkänt ska eleven själv ta initiativet till att hitta material, samt kritiskt granska information. Eleven ska självständigt kunna tolka litterära texter.
För betyget mycket väl godkänt ska eleven kunna analysera många olika texter, och kunna diskutera textens miljöbeskrivning. Eleven ska efter läst text kunna dra egna slut- satser.38
Samhällskunskap A
Samhällskunskapen har som mål att eleverna får kunskap om demokrati, politik och andra förhållanden som formar och påverkar samhället. Eleven ska kunna sätta sig in i olika samhällsfrågor och förstå dem på ett regionalt, nationellt och internationellt plan.
Eleven ska kunna använda olika kunskapskällor och metoder i sitt arbete.
36.Skolverket 2009. KURSINFO: Nationella program.
37 Skolverket 2009. KURSINFO: Svenska A.
38 Skolverket 2009. KURSINFO: Svenska B.
För betyget godkänt ska eleven kunna redogöra för det politiska systemet, individuella rättigheter och skyldigheter, samt redogöra för de grundläggande mänskliga rättigheter- na. Eleven ska kunna inhämta och sammanställa fakta från olika källor.
För betyget väl godkänt ska eleven, kunna diskutera och reflektera över de kunskaper som eleven förväntas ha om politiska beslut, samhällsfrågor och rättigheter och skyl- digheter. Eleven ska kunna värdera olika källor och använda sig av en samhällsveten- skaplig metod.
För betyget mycket väl godkänt ska eleven analysera och dra slutsatser om olika sam- hällsfrågor. Eleven ska kritiskt granska olika typer av material, och bedöma hur mycket man kan lita på källan.39
Projektarbete
Syftet med projektarbetet är att eleven ska lära sig att strukturera, planera och ta ansvar för ett större arbete, genom att fördjupa sig inom ett valfritt kunskapsämne. Fokus ligger lika mycket på processen som produkten. Eleven ska välja ett ämne, avgränsa det och formulera ett problem.
Projektarbetets mål är att eleven ska kunna välja kunskapsområde och avgränsa ett pro- blem. Eleven ska kunna välja relevant material, samt kunna följa en projektplan. Eleven ska kunna värdera och diskutera arbetets utveckling.
För betyget godkänt ska eleven med hjälp utav handledning kunna planera och genom- föra projektet, välja lämpligt material och metod i samarbete med handledare och kunna redovisa arbetets gång och resultat.
För betyget väl godkänt ska eleven vara mer självständig i sitt val av projekt, samt kri- tiskt granska och kunna resonera kring sina val av material och metod.
För betyget mycket väl godkänt ska eleven visa på eget initiativtagande och idérikedom gällande val av projektämne, material och metod. Eleven ska utföra arbetet proffsigt, och kunna motivera sina val med väl motiverade argument.40
4. 3 Skolbiblioteket
4.3.1 Bibliotekslagen
Bibliotekslagen (1996:1596) säger att det ska finnas lämpligt fördelade bibliotek inom grundskolan och gymnasieskolan. Skolbiblioteket ska bidra till ökad läslust hos elever-
39 Skolverket 2009. KURSINFO: Samhällskunskap A.
40 Skolverket 2009. KURSINFO: Projektarbete.
na, och tillhandahålla material till undervisningen. Kommunen ansvarar för folk- och skolbiblioteken.41
4.3.2 UNESCO: s skolbiblioteksmanifest: Skolbibliotekens roll i undervisningen och lärande för alla
UNESCO är FN:s organisation för samarbete mellan länderna inom utbildning, veten- skap, kultur och kommunikation/information. Unesco har 191 medlemsländer och Sve- rige blev medlem 1951. Inom UNESCO finns det ett kulturprogram. Kulturprogrammet är främst inriktat på att skapa gemensamma riktlinjer för medlemsländerna för att de ska kunna skydda och stärka kulturell mångfald.42 UNESCO: s Skolbiblioteksmanisfest:
Skolbibliotekens roll i undervisningen och lärande för alla 1999, publicerades då man sett att deras folkbiblioteksmanifest haft en gynnsam effekt på folkbibliotekens utveck- ling. Förhoppningen är att skolbiblioteksmanifestet ska påverka skolbibliotekens ut- veckling i en positiv riktning, och vara riktlinjer som kan försöka jämna ut de stora skillnader som råder när det gäller standarden på skolbibliotek.43 Nedan följer en sam- manfattning av UNESCO: s skolbiblioteksmanifest.
Skolbibliotekets uppdrag och resurser
• Skolbibliotekets uppdrag är att ge eleverna de verktyg som behövs för det livs- långa lärandet.
• En policy för hur skolbiblioteket ska jobba mot skolan ska utarbetas. Policyn ska utarbetas av bibliotekarier, lärare och skolledare. Policyn ska ta upp hur skol- biblioteket förhåller sig till aspekter som: skolämnen, pedagogiska modeller, lä- rarnas utbildningsbehov, nationella och lokala standarder och kriterier.
• Skolbibliotekets standard påverkas av faktorer som: ekonomi, lokaler, resurser, organisation, bemanning, marknadsföring och användning. Policyn bör bestå av mål, uppgifter, samt strategier, samt en plan för uppföljnings- och utvärderings- rutiner.
• Skolbibliotekets tjänster ska vara avgiftsfria, och det ska finnas anslag som täck- er utbildad personal, nya tekniker samt anskaffning av nya medier till bibli- oteket. Skolbiblioteket bör vara genomtänkt som lokal, så det kan finnas möjlig- het att stänga ute störande ljud, att det är centralt och lätt åtkomligt från klass- rummen. Belysning och plats för att läsa ska också finnas.
• Skolbiblioteket bör bestå av minst 10 böcker per/elev. 60 procent av beståndet bör utgå från skolrelaterat material, medan 40 procent av beståndet bör bestå av förströelsematerial, som populär skönlitteratur, musik, DVD m.m.
41 SFS 1996: 1596. Se: Bibliotekslag
42 Svenska Unescorådet
43 Svenska Unescorådets skriftserie 2/2000
• Skolbibliotekarien ska försöka bidra till att skolan klarar av sina mål och uppgif- ter, samt att utveckla och klara av skolbibliotekets mål och uppdrag. Skolbiblio- tekarien är informationsexpert och tillhandahåller källor och hjälper till att lösa informationsproblem. Att främja läslust, kultur och media är också skolbibliote- kariens uppgift. Skolbibliotekarien ska ses som en kollega, och det krävs ett gott samarbete mellan skolledning och lärare för att kunna bedriva tvärämnesaktivi- teter.44
4. 4 Aktuella debatter
Det pågår en debatt om skolbibliotekets roll för läsandet och lärandet i tidningar och inom politiken. Det hörs röster som säger att inga skolbibliotek behövs. Det finns kom- munala bibliotek som går utmärkt att använda och alla har samma rätt att nyttja dem.
Andra påstår att Internet duger som informationskälla. Statens kulturråd har gjort en undersökning som visar att det inte är en ovanlig ståndpunkt när det gäller friskolor.45 Skolbiblioteksföreningarna, tycker att det behövs förändringar i nya skollagen, där skolbibliotekens roll i lärandet och krav på skolbibliotekens kvalitet bör fastslås och att det ska gälla lika för alla skolformer. De anser tvärtemot friskolerektorn i vår underök- ning och Stawström, att det är viktigt att en skola av idag har ett välutrustat skol- bibliotek med utbildad personal.46 Forskning visar att välrustade skolbibliotek med ut- bildad personal har en gynnsam effekt på lärandet.47 Trots det, kan vi inte vara säkra på att det inte är möjligt att bedriva en bra skolverksamhet utan ett sådant skolbibliotek.
Räcker det med Internet och väl valda databaser/länkar för att elever ska få den informa- tion de behöver för att lära sig det väsentliga för framtida studier och yrkesverksamhet?
I en rapport från Folkpartiet liberalerna, föreslås att bibliotekslagen ska införlivas i skol- lagen och att samarbetet mellan kommunala bibliotek och friskolor ska regleras i ett avtal som ger elever samma rätt till bibliotek oavsett vilken skolform de går i. Utbild- ningsdepartementet jobbar med en ny skollag och Folkpartiet liberalerna vill i det sam- manhanget lyfta frågan om nödvändigheten av en god biblioteksservice - öppettider minst sex timmar/vecka. De säger att det inte räcker med att surfa på Google eller Wiki- pedia. Det behövs utbildade bibliotekarier som kan hjälpa till att lära ut ett källkritiskt tänkande och ett sätt att sålla textmassor. För att utveckla ett rikt språk behövs tillgång till böcker. Eftersom alla hem har olika förutsättningar är det inte självklart att elever får tillträde till litteraturens värld hemifrån.
I Folkpartiets rapport talas det om fyra anledningar till att satsa på skolbibliotek.
• Skolbibliotek som pedagogiskt verktyg
• Rättviseaspekten/demokratifrågan
44 IFLA/UNESCO:S Riktlinjer för skolbibliotek 2004.
45 Svensk Biblioteksförening
46 Johansson, Hanna 2008. Friskolor sparar in på skolbibliotek - kommentar från skolbiblioteksförening- arna.
47 Se kapitel 5 Tidigare forskning
• Kultur och bildning som god investering i framtiden
• Skolbiblioteken som ett kulturellt nav i skolan en mötesplats, en fristad och en brygga mellan samhällets kulturliv och skolan48
Inger Davidsson (kd) menar i ett debattinlägg i Lärarnas tidning, att skolbibliotek ofta väljs bort av den anledningen att det inte finns tillräcklig lagstiftning och att skolbiblio- teken inte ligger under skollagen fastän de är viktiga för skolan. Det finns inga kvali- tetskrav på skolbibliotek, vilket resulterar i ett varierande utbud skolor emellan. Reger- ingen arbetar med en ny skollag och Davidsson ser det som en möjlighet att säkerställa elevers rätt till kvalitativa skolbibliotek. Det skulle bli en mer rättvis situation för bar- nen. Region, skola eller socioekonomisk bakgrund skulle minska i betydelse för elevers resultat menar hon.49
4.4.1 Friskola och kommunal skola i konkurrens
Karl Ågerup har arbetat som ekonomijournalist och som gymnasielärare på kommunala och fristående skolor i Stockholm. Han har granskat friskolor som fungerar dåligt och har gjort en kartläggning av vad som behöver ändras för att som han påstår, den svenska skolan inte ska haverera. Vi kommer inte att gå in i detalj för att se vad han menar med det, men några punkter ska vi ändå nämna som kan vara av intresse för vårt arbete. En detalj som diskuteras är kvaliteten på utbildningen. Ett kvalitetskriterium är betygen.
Enligt statistik från Skolverket får elever som går i friskolor på gymnasienivå i genom- snitt högre betyg än VG. Hur väl betyget överensstämmer med verkligheten kan avgöras via prov. Sätts höga betyg och elever får bra resultat på högskoleprov kan man se det som en bra skola och tvärtom. Resultat visar på att det inte går att säga att friskolornas elever presterar högre på högskoleproven än andra elever och att det därför inte motive- rar deras högre betyg.50 Betygen är inte pålitliga i en konkurrenssituation, menar Ågerup och säger att skolpengen bör anpassas efter vad elever får för resultat. De nationella proven bör, enligt honom, vara grunden för intagning till utbildningar, men också be- stämma skolpengens storlek. En bra skola som satsar på sina elever och sätter eleven i centrum med resultat att elever får högre betyg, borde då enligt Ågerup få en mer gynn- sam ekonomisk situation.51 Lärarnas betydelse för studieresultat är enligt Ågerup säker.
Han tillägger att det saknas forskning om hur elever lär sig och vad de lär sig, om dato- rer prioriteras högre än lärare, som resurs. I friskolan är andelen lärare som är obehöriga stort. Men det behöver inte vara negativt. Det kan finnas obehöriga lärare som har större kunskaper och mer erfarenhet än många behöriga och de kan ha sökt sig till en speciell skola på grund av att skolans profil passar den utbildning och erfarenhet som personen i fråga redan har. I en yrkesinriktad skola kan det vara värdefullt med människor som har
48 Skolbibliotek för alla: Förslag från Folkpartiet liberalerna i riksdagen 2008.
49 Davidson, Inger 2008. Bra bibliotek allas rätt
50 Ågerup, Karl 2006. Barnens marknad: berättelser från den fria skolan, s. 126.
51 Ågerup 2006. s. 221-223.
en gedigen yrkesbakgrund.52 Det är formulerat i Lpf 94, att skolan ska söka kunskap på en bredare basis och ta vara på kunskap och erfarenhet som finns i omgivningen.53 Som vi sett tidigare, har Carl-Gustaf Stawström uttalat sig om skolbiblioteken roll. Ef- tersom han är kanslichef för Friskolornas riksförbund, borde det vara ett uttalande som riksförbundet står bakom. Stawström säger att det är inte så viktigt att friskolorna har ett skolbibliotek. Det är viktigare att finna en annan lösning som garanterar utbildningens kvalité.54
Bristen på skolbibliotek är inte ett isolerat problem som bara drabbar eleverna på frisko- lorna. Debatten som följer påverkar hela skolbiblioteksverksamheten, folkbibliotekens roll samt utbildningens standard. I den snabba förändringstakten som råder i samhället i dag, är det nödvändigt för de elever som lämnar gymnasieskolan att ha en god grund för det livslånga lärandet och det egna kunskapssökandet. Det är ett mål som också formu- leras i läroplanerna. Skolan ska främja läsförmåga och läsförståelse. Hur når man dessa mål utan ett skolbibliotek?
Friskolorna ser gärna folkbiblioteket som den resurs, som ett skolbibliotek skulle kunna vara. Detta påverkar folkbibliotekens roll, vilket kan göra att de prioriteringar och resur- ser som kommunen planerat för folkbibliotekens verksamhet, inte stämmer med verk- ligheten. Louise Limberg, professor vid institutionen för biblioteks- och informations- vetenskap på Högskolan i Borås, är en av dem som forskat kring skolbibliotekets peda- gogiska roll och elevers informationssökning. Limberg ger oss en översikt av forsk- ningen om skolbiblioteket och dess roll. Hon säger att problemet med forskningen är att man utgått från att skolbiblioteket alltid är det bästa alternativet, men att det i själva verket skulle vara bra med en kritisk granskning. Kvaliteten på skolbiblioteken varierar, och har man ett välutrustat skolbibliotek med utbildad personal, som är väl integrerat med skolans läroplan, så betyder det väldigt mycket mer för elevernas lärande än om man har ett litet skolbibliotek, med få resurser som bara har öppet några timmar i veck- an.55
4.4.2 Nationell bibliotekspolitik
Det pågår en debatt om en nationell bibliotekspolitik, som berör skolbibliotekens roll.
I debatten uttalar sig Svensk Biblioteksförening. De anser att Sverige behöver en natio- nell bibliotekspolitik för att motverka det faktum att flera undersökningar visar att barns läsförmåga sjunker. I en rapport från Svensk Biblioteksförening diskuteras effekterna av att Sverige saknar en nationell bibliotekspolitik. Bibliotek läggs ner. Boklånen minskar, många barn har inte tillgång till litteratur i hemmet. Sveriges befolkning får inte tillgång till, den stimulans som man menar att litteratur är. I rapporten sägs det att det beror på politiskt ointresse. Det behövs en övergripande struktur, kompetens men framförallt ett samlat synsätt på bibliotekets roll. Danmark, Norge och Finland har tagit ett sådant steg.
52 Ågerup 2006. s. 66-70.
53 Läroplan för de frivilliga skolformerna Lpf 94: gymnasieskolan, gymnasiesärskolan, den kommunala vuxenutbildningen, statens skolor för vuxna och vuxenutbildningen för utvecklingsstörda 2006. s. 6.
54 Cato, Carl 2008. Friskolor sparar in på skolbibliotek
55 Limberg, Louise 2003b. Skolbibliotekets pedagogiska roll – en kunskapsöversikt, s. 88. Behov av vida- re forskning
De har utarbetat visioner och strategier och jobbar mot en framtid för biblioteken som samhällets flexibla kunskapscentraler. Biblioteken i Danmark satsar på att ge användar- na vad de behöver, anpassat till den teknologiska utvecklingen av idag. De ser det som viktigt att biblioteken framstår som en plats där det där det finns informations- och kun- skapskompetens och där det går att få information av kvalitet. Konceptet är utbud base- rat på efterfrågan, som ett led i att nå konkurrenskraft. I Danmark menar man att en bris- tande samordning leder till slöseri med resurser. Deras ledord är: kvalitet, holism, effek- tivitet och funktionsuppdelning. 56
Danmarks bibliotek har en statlig myndighet, som samarbetar med departementen. Där finns tydliga mål och strategier för bibliotekens utveckling och funktion. Finland har satt upp liknande mål och visioner. Även norska bibliotek har fått en myndighet, som tillsammans med arkiv och museer, arbetar på liknande sätt. Svensk Biblioteksförening och generalsekreterare Niklas Lindberg, vill gärna se en liknande utveckling i Sverige.
Lindberg menar att Sverige är det enda land i Norden som inte har något samlat grepp och strategi för en nationell bibliotekspolitik. Det finns ingen myndighet för samord- ning, ingen tillsynsmyndighet som ser till att vi följer med i utvecklingen, trots att vi har som mål att bli en världsledande kunskapsnation. Anna Kåring Wagman (Svensk Bibli- oteksförening), som skrivit rapporten, frågar sig hur vi ska kunna bli bäst i världen när vi just nu är sämst i Norden? Sverige står dåligt rustat inför de utmaningar som globali- seringen medför och Niklas Lindberg menar att det måste till en infrastruktur av klass för att möta dessa. Att det inte har tagits tag i frågan ser han som ett ointresse på natio- nell nivå.57
Sverige behöver en nationell biblioteksstrategi för att:
• Följa upp och utvärdera de nationella strategierna och målen
• Ta fram, sammanställa och analysera nationell biblioteksstatistik, kvalitetskriterier och kvalitetsindikatorer
• Utveckla nationella lösningar för till exempel bibliotekens digitala tjänster, webb- tjänster och andra tekniska plattformar
• Stimulera biblioteksutveckling
• Bedriva kvalificerad omvärldsbevakning nationellt och internationellt
• Företräda svenskt biblioteksväsende i internationella sammanhang
• Stimulera utbildning, vidareutbildning och forskning inom sektorn
• Fördela statliga medel för biblioteksutveckling, läsfrämjande insatser m.m.58
56 Sverige – så in i Norden efter En jämförelse av nationell bibliotekspolitik i Danmark, Finland, Norge och Sverige 2007
57 Bibliotek behöver kärlek; Sverige behöver en nationell bibliotekspolitik! 2008. Förord.
58 Bibliotek behöver kärlek; Sverige behöver en nationell bibliotekspolitik! 2008. s. 8.
De här målen och strategierna bör ur ett rättviseperspektiv, utformas så att alla elever, oavsett skolform, kommun, biblioteksform eller befolkningsgrupp får samma rätt att nyttja de resurser som finns tillgängliga.59
Sammanfattning
I början av 1990-talet infördes den så kallade friskolreformen, vilket innebär att frisko- lorna har rätt till bidrag från kommunen s.k. skolpeng. Det skapade en våg av friskolor.
Jonas Hellman delar upp friskolorna i tre grupper: Uthärdarna, Idealisterna och Företa- garna.60 Företagarna är den grupp som startar flest friskolor nu. Friskolan drivs med en genomtänkt affärsidé och Företagarna startar gärna en hel koncern med friskolor som har samma koncept. Friskolorna är inte en homogen grupp, men villkoren kan antas vara lika för alla friskolor. Friskolorna styrs av skollagen och en särskild förordning för friskolor. De flesta gymnasieskolor följer Lpf 94 och de nationella kursplanerna.
I läroplanen Lpf 94 står det bland annat att rektorn har det övergripande ansvaret för att utbildningen ska nå upp till målen.61 Det står även att rektorn ansvarar för att det finns hjälpmedel för elevens eget kunskapssökande, som bibliotek, datorer och andra tekniska hjälpmedel.62 Detta visar på att rektorn har en stor roll i skolbiblioteksfrågor. I kurspla- nerna formuleras det i Svenska A att eleven ska kunna inhämta information från olika källor och värdera dem. 63 Det står även under Projektarbete att eleven ska kunna struk- turera, planera, välja kunskapsområde och välja relevant material. Forskningen visar att det behövs stöd i informationssökningsprocessen och då kanske framför allt i ett inle- dande skede innan eleven kommit fram till vad han/hon ska fokusera sitt sökande om- kring. 64 Forskning visar också att det behövs ett stöd för att utveckla den informations- kompetens som beskrivs som betydelsefull, för att finna relevant information, värdera källor och lösa ett uppkommet informationsbehov. 65 Skollagen säger att det ska anord- nas likvärdig utbildning inom varje skolform.66 Hur begreppet likvärdig utbildning defi- nieras, blir en tolkningsfråga då fördelningen av informationsresurser är ojämn.
Skolbiblioteket styrs av bibliotekslagen som säger att kommunen ansvarar för att det finns lämpligt fördelade skolbibliotek. UNESCO: s skolbiblioteksmanifest är ett doku- ment som hoppas på att påverka skolbiblioteksutvecklingen i en positiv riktning, då man försöker beskriva skolbibliotekets uppdrag och resurser. Det förekommer en debatt om en nationell bibliotekspolitik. Svensk Biblioteksförening förespråkar en nationell biblio- tekspolitik i Sverige, för att skapa ett samlat synsätt på bibliotekets roll och för att få en rättvis fördelning av bibliotekens resurser. Det förekommer även en debatt där Skolbib- lioteksföreningarna föreslår att skolbibliotek ska hamna under skollagen, där man fast- slår skolbibliotekets roll och kvalitet, för att få en jämlik fördelning. Folkpartiet föreslår att bibliotekslagen ska införlivas i skollagen, och att det ska finnas ett samarbete mellan kommunala bibliotek och friskolor, som ska regleras av avtal, vilket också ska se till att resurserna fördelas jämt. Ämnet är högaktuellt eftersom debatten om skolbibliotekets
59 Bibliotek behöver kärlek; Sverige behöver en nationell bibliotekspolitik! 2008. s.6-7.
60 Se kapitel 4.1
61 Se kapitel 4.2.2
62 Se kapitel 5.1
63 Se kapitel 4.2.4
64 Se kapitel 5.1, 5.3 och 5.4
65 Se kapitel 3
66 Se citat i kapitel 4.2.3
