• No results found

Jordlöpare och kort- vingar på öppna våtmarker längs nedre Helgeån

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Jordlöpare och kort- vingar på öppna våtmarker längs nedre Helgeån"

Copied!
1
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Recension

Slåtter, bete och skalbaggar på strandängar

Ljungberg, H. 1995. Jordlöpare och kort- vingar öppna våtmarker längs nedre Helgeån. Länsstyrelsen i Kristianstads län.

52 sidor i A4-format, med 19 figurer (bl.a.

skalbaggsteckningar av förf. själv). Bestäl- les från: Länsstyrelsen i Kristianstads län,

Miljöenheten, 291 86 Kristianstad, tel.

044-13 70 00 (vx1). Pris: 20 kr.

Det gamla hävdade kulturlandskapet hyser en för alla naturvårdsintresserade välkänd och speciell flora sorn snabbt minskat i takt med jordbrukets modernisering. Hur denna landskapsornvandling påverkar insektsf'aunan är däremot ganska okänt, fiamtbrallt vad gäller marklevande insekter, som inte är knutna till speciella värdväxter.

För att studera betets och slåtterns betydelse för markskalbaggsfaunan på hävdade strandängar har Håkan Ljungberg under sommaren 1995 invente- rat marker runt Helgeån, söder om Kristianstad i Skåne. Sju strandängar har inventerats ingående med hjälp av fallfällor. Tre av de sju lokalerna är slåtterhävdade, två betas och två håller på att växa igen. Dessutom har ytterligare ett antal ängar un- dersökts mer flyktigt.

Artlistan, som består av jordlöpare och kort- vingar, visar på en mycket tydlig skillnad i fauna- sammanstittningen mellan hävdade och ohävdade strandängar. De två i-eenväxande lokalerna har en betydligt mer trivial och artfattig fauna än de öv- riga. Mönstret märks redan på den plats där igen- växningen bara pågått i två år. Skillnader finns också mellan betade och slåttrade marker. Art- Iistan är också intressant läsning rent faunistiskt med flera roliga fynd, bl.a. första observationen av jordlöparen Badister uni;;ustulatus i Skåne på 40 år.

P.g.a. den ganska stora arbetsinsats som krävs

för att en hygglig bild av faunan på varje en- skild lokal blir antalet upprepningar per hävdtyp

Ent. Tidskr. 111 (1996)

lågt (2-3 lokaler/typ). Man kan sålunda fiåga sig om det statistiska underlaget är tillräckligt för att resultaten ska vara pålitliga. Slutsatserna om häv- dens betydelse fbr de olika arterna grundar sig dock på flera års erfarenheter, bl.a. Håkans arbete om strandängarna vid Kvismaren från 1994. Detta gör att resultaten känns relevanta och rapporten

blir intressant för såväl den rent skaibaggsintres- serade som för den som vill ha ett vidare perspek-

tiv över strandängars hävd än de rent floristiska eller estetiska.

Mats .IonselL

Jordlöpare och kortvingar Pa öppna våtmarke.r längs nedre Helgeån

.il.Ei

HåNan Llungborg

1995 slt'wf

34

References

Related documents

Detta är också ett gottebord, i varje fall för mig som, trots att jag känner till det östskånska land- skapet vä1, kunnat notera och med stort intresse läsa om

På åsryggen närmast Helgeån och med god utblick över denna ligger några skålgropsförekomster, varav en med ett fyrtiotal skålgropar, samt stensättningen med den förut

Inventering av häckningstidpopulationer utförs årligen i Stora Viken, Nödinge och Äskekärr med början 2015 (inventeringar för 2015 och 2016 är utförda men ännu

4.3 Mönster i jordlöpar- och myrsamhället från kust till inland Denna studie kunde inte påvisa några statistiskt säkerställda samband mellan de studerade gradienterna

I en hage användes också traditionella större burar på 1*2 m på frisk, torr respektive fuktig vegetation för att genomföra en metodikstudie där avkastningen i de små burarna

I undersökningen uttrycks i båda verksamhetsformerna att den dagliga kontakten är viktig samt barnens och vårdnadshavarnas trygghet i verksamheten. Det framgår att

Figur 9 visar schematiskt hur basklassningen från den operationella våtmarksövervakningen används i detta projekt för att ta fram en vegetationskarta för myrtyper. Överst)

Flera av de förskollärare som arbetar med lärplattan oregelbundet använder den främst som ett verktyg för att söka kunskap tillsammans med barnen.. 5.1.2 Behov av