3.1 Snickeri. Virkesval och -hantering
Dokumentation av hantverket på Byggnadshyttan Mälsåker
3.1 Snickeri. Virkesval och -hantering
Denna hantverksdokumentation ingår i en serie av häften som beskriver de arbeten som utförts under restaureringen av Mälsåkers slott 1993–96. Häftena ska inte uppfattas som instruktioner utan just en dokumentation av hur uppgifterna lösts på Mälsåker.
För innehållet svarar hantverkare och handledare på Byggnadshyttan Mälsåker.
Projektledare: Hans Sandström. Redaktör: Jakob Strömholm.
Byggnadshyttan Mälsåker har som mål att restaurera Mälsåkers slott, att vidareutbilda hantverkare och att utveckla kunskap om traditionella metoder och material. Hyttan drivs av Riksantikvarieämbetet. Generalentreprenör under perioden 1993–96 var Rein- hold Bygg Stockholm AB.
SNICKERI . VIRKESVAL OCH - HANTERING Text och illustrationer: Tommy Lindholm.
Foto: Jakob Strömholm och Hans Sandström.
Layout: Jenny Franke Wikberg och Alice Sunnebäck.
LITTERATUR
Hantverkets bok, snickeri Scott, Stora snickeriboken Svensson, Handbok i snickeri Tempte, Arbetets ära
Trätek m. fl., Träbyggnadshandboken
Dokumentation av hantverket på Byggnadshyttan Mälsåker
BAKGRUND
Till en början utfördes träarbetena med inköpt virke. Olika problem uppstod: Virket kunde vara alltför glesvuxet, ungt och med för liten kärnvedsandel. Det kunde vara alltför snabbt eller på annat sätt fel torkat så att kraftiga deformationer och krymp- ningar uppstod i det redan dimensionerade virket.
Efter ett antal misslyckade försök insåg vi värdet av att kunna kontrollera hela virkesprocessen från ax till limpa.
VAL AV SKOG , AVVERKNING
Ett parti skog i Enhörna, Sörmland inventerades av sakkunniga knutna till byggnads- hyttan och en fura fälldes som referens för det övriga partiet. Marken var sandrik och mager och träden var 100–150 år med fullt utvecklad kärna, rotstockens diameter var 40–50 cm. Årsringsbildningen var jämn och tät, i snitt 5 årsringar / cm. Som tecken på mognad kunde vi bl a iaktta att trädens toppar var svagt böjda och att barken var kraftig och djupt fårad.
300 första och andra stock avverkades och levererades i september till hyttan där de
sågades till olika virkesdimensioner med en mobil bandsåg (fig. 2).
TORKNING
Det sågade virket avbarkades och staplades på ströläkt. I maj året därpå hade virket torkat från 40% till 16–18% vid prov taget inne i virket. Virket torkades därpå i tork- kammare (fig. 3) med värmefläkt i 25ºC. Efter 20 dagar hade fuktkvoten sjunkit till 8
% vid mätning i itusågat virke. För att anpassa virket till slottets miljö lades virket in på strö och efter 3 dygn hade fuktkvoten stigit till 10 %. Virke som hade kupats vid fläkt- torkning hade då planat ut något.
Virket var nu färdigt för dimensionering och bearbetning.
Fig. 3. Torkkammaren.
MÄTNING AV VIRKETS DEFORMATION VID TORKNINGEN
Mätningarna utfördes på 1500 mm långa, 160 mm breda och 33 mm tjocka tätvuxna furuplank. Virket var sågat så att årsringarna bildade en flack lutning (mindre än 45º) mot virkets längdriktning (fig. 4).
Den 23/1 lades provbitar in i torkkammaren och hade då 18% fuktkvot i ytan och 16% i kärnan. Efter 7 dygn hade fuktkvoten sjunkit till 12% resp 14%. Krympningen i virkets bredd var 2% (4 mm). Efter 14 dygns torkning hade virket 8% fuktkvot i ytan och 10% i kärnan. Krympningen i virkets bredd var nu 4% (8 mm). Kupningen efter 14 dagar i torken var 3 mm (fig. 5).
UTVÄRDERING
Missfärgning, blånader längs virkets kanter kan möjligen ha samband med att det av- verkats på hösten och inte på vintern.
Att fläkttorka virke i så låg temperatur som 25º går förmodligen bara om virket lufttorkats ned till ca 16–18 %. vid högre fuktkvoter finns risk för mögelangrepp.
Om luften är alltför torr vid fläkttorkningen finns risk för att fukten ”låses inne” i virket under en torr yta. Fortsatta mätningar bör kompletteras med luftfuktighetsmät- ningar.
Krympning efter 14 dagar Fig. 4. Virket före fläkttorkning.
33
Fukt.h. 16 % 18 %
160
Fig. 6. Virket lufttorkas på strö från september till maj.
