3.3 Snickeri. Mönsterlagda golv
VID FRÅGOR KONTAKTA :
Dokumentation av hantverket på Byggnadshyttan Mälsåker
3.3 Snickeri. Mönsterlagda golv
Denna hantverksdokumentation ingår i en serie av häften som beskriver de arbeten som utförts under restaureringen av Mälsåkers slott 1993–96. Häftena ska inte uppfattas som instruktioner utan just en dokumentation av hur uppgifterna lösts på Mälsåker.
För innehållet svarar hantverkare och handledare på Byggnadshyttan Mälsåker.
Projektledare: Hans Sandström. Redaktör: Jakob Strömholm.
Byggnadshyttan Mälsåker har som mål att restaurera Mälsåkers slott, att vidareutbilda hantverkare och att utveckla kunskap om traditionella metoder och material. Hyttan drivs av Riksantikvarieämbetet. Generalentreprenör under perioden 1993–96 var Rein- hold Bygg Stockholm AB.
SNICKERI . MÖNSTERLAGDA GOLV Text och illustrationer: Greger Åkerstedt.
Lärare och instruktör: Thomas Tempte.
Handledare: Tommy Lindholm.
Foto där inget annat uppges: Jakob Strömholm.
Layout: Jenny Franke Wikberg och Alice Sunnebäck.
LITTERATUR
Dravnieks, Byggandets ord
Fataburen, Skråtidens hantverkare Hantverkets bok, snickeri
Matsson, Arbeta i trä Scott, Stora snickeriboken
Dokumentation av hantverket på Byggnadshyttan Mälsåker
GOLVTYPER PÅ MÄLSÅKERS SLOTT
Golven på Mälsåker är nästan uteslutande av furu och av två typer, antingen brädgolv, ofta med fris, eller mönsterlagda golv, lagda i olika rutmönster. I Andréns bok om Mäls- åker kallas dessa golv för ”ruthgolff” eller furuparkett. Brädgolven vilar antingen på reglar som fästs i underliggande betongbjälklag eller på bakar som ligger flytande i torr sand. Rutgolven vilar på undergolv av spontat virke.
MATERIAL
Virket har varit av två typer. Dels har färdighyvlat virke levererats i varierande dimen- sioner och dels har vi använt det virke som hyttan själv sågade 1994. Till brädgolven med fris började vi med att använda färdighyvlat virke (fig. 1) men ganska snart upp- stod problem. Golven ”torkade” efter iläggning, springor uppstod och golvbrädorna kupade sig kraftigt. Brädorna var spontade med fast fjäder och dessutom spårade på ena sidan vilket gjorde att kärnsidan inte alltid kunde läggas uppåt. Att försöka lägga mönsterlagda golv med färdighyvlat golvvirke innebar ytterligare svårigheter eftersom de golven ställer högre krav på precision och virkeskvalitet. Idag kan man se en tydlig skillnad på de ”tidiga” golv som lagts med färdighyvlat virke och på dem som lagts med Mälsåkers eget virke.
Golvbrädorna med spår på undersidan kupade sig konkavt även när kärnsidan låg uppåt. Detta kan bero på att uttorkningen skedde främst från ovansidan.
Fig. 1. Färdighyvlat brädgolv med fast fjäder, spårat på ena sidan.
TILLVERKNING AV BRÄDGOLV
Vid tillverkningen av brädgolv utgår vi från 40 mm sågad, okantad fura. Brädorna kantas med handcirkelsåg så att de blir svagt kilformade. Därefter planhyvlas golvbrä- dorna på bägge sidor i snickerimaskinen. Kanternas fräses jämna och förses med not- spår. Även frisernas anslutande kortsidor notas.
Vid läggningen fogas brädorna till varandra med lös fjäder (fig. 2) och fästs sen mot underlaget.
Fig. 2. Golv hyvlat på Mälsåker. Notat med lös fjäder i notspår och kärnsidan upp.
Notspår Lös fjäder
TILLVERKNING AV RUTGOLV ( MÖNSTERLAGT GOLV )
Att tillverka och lägga ett rutgolv (fig. 3) kräver betydligt mer av snickaren än ett bräd- golv. Först läggs ett undergolv, sen ritas rutgolvets mönster upp på undergolvet efter ritningen. En kapnota upprättas där golvets alla delar numreras och måtten antecknas.
Även till dessa golv är råvaran 40 mm sågad okantad fur.
Alla delar grovkapas och kantas. Golvet får sen gärna ligga en tid och ”spänna av”
Fig. 3. Mönsterlagt rutgolv i rum 3:r. Notspår fräst i alla sidor. Lösa fjädrar.
Fyllningsstycke
Ramstycke
Nagel
Efter grovkapningen riktas och planas golvets alla delar. Brädorna får sina slutgilti- ga mått i justersågen men på fyllningsbrädorna sparas en kant som kapas senare vid läggningen.
Efter justersågningen fräses notspåret. Fjädrarna sågas ut och planhyvlas till rätt tjocklek.
LÄGGNING AV RUTGOLV
Före läggning handhyvlas alla synliga ytor. Läggningen börjar mitt i rummet. Enklast är att knacka samman ett antal rutor före infästningen, då ser man om golvet är i grad. Nu kantas också den sista sidan på fyllningsbrädorna allteftersom läggningen framskrider.
På det här sättet utnyttjar man materialet maximalt och alla brädor får individuella bredder. Normalt sker infästningen endast i rambrädorna.
Slutligen passas friserna in.
Fig. 4. Naglat med formtäljd nagel. Fig. 5. Tränagel. Fig. 6. Naglar sätts diagonalt i fiberriktningen.
Fig. 7. Försänkt smidd spik. Ihopslagen Fig. 8. Smidd spik. Fig. 9. Skruvat och pluggat.
INFÄSTNING
Infästning sker på olika sätt:
• Naglat med tränaglar (fig. 4–6). Naglar sågas ut ur tätvuxet kärnvirke och formtäljs sedan. Vid monteringen borras ett hål genom brädan ned i underlaget. Hålen förde- las i ett sicksackförband för att minska risken för spräckning av underslagen. Nageln slås i, sågas av och hyvlas slutligen jämns med golvet.
• Spikat med smidd spik och ihopslagen spikskalle som drivs ned i brädans fiberrikt- ning (fig. 7).
• Spikat med smidd spik och synlig spikskalle (fig. 8).
• Skruvat, där skallen döljs med en träplugg (fig. 9).
Fig. 10. Mälsåkers slott. Övervåningens golv före branden.
Trägolv i alla rum utom: 3:a, 3:t, 3:u, 3:z samt i trappan. Stenfris i rum 3:b.
Fig. 11. Golvet i rum 3:y före branden. Foto: Olle Ekberg 1945.
