Omvårdnadsåtgärder för att lindra kronisk smärta hos vuxna män och kvinnor
En systematisk litteraturöversikt
Ulrika Brusén Marlene Gustavsson
Filosofie kandidatexamen Omvårdnad
Luleå tekniska universitet Institutionen för hälsovetenskap
Luleå tekniska universitet Institutionen för hälsovetenskap Avdelningen för omvårdnad
Omvårdnadsåtgärder för att lindra kronisk smärta hos vuxna män och kvinnor
En systematisk litteraturöversikt
Nursing interventions to ease chronic pain in adult males and females
A systematic literature review
Ulrika Brusén Marlene Gustavsson
Kurs: Examensarbete 15 hp Vårterminen 2011
Fristående kurs O0034H
Handledare: Ann-Sofie Forslund
Omvårdnadsåtgärder för att lindra kronisk smärta hos vuxna män och kvinnor En systematisk litteraturöversikt
Nursing interventions to ease chronic pain in adult males and females A systematic literature review
Ulrika Brusén Marlene Gustavsson
Avdelningen för omvårdnad Institutionen för hälsovetenskap
Luleå tekniska universitet
Abstrakt
Många patienter lever idag med smärta som varat längre än tre månader och därmed definieras som kronisk. När en patient drabbas av kronisk smärta sker många förändringar i livet bland annat förändras både kroppsliga och emotionella behov. Syftet med denna systematiska litteraturöversikt var att ge en samlad översikt om den kunskap som finns beskrivet om omvårdnadsåtgärder för vuxna män och kvinnor som lever med kronisk smärta. Efter litteratursökning i databaserna PubMed och Cinahl inkluderades 17 artiklar som efter analys resulterade i tre huvudkategorier och elva subkategorier av omvårdnadsinterventioner. Resultatet visade betydelsen av att kartlägga behandlingsåtgärder, ge information samt stöd och förståelse för patientens livssituation. Vidare visade resultatet på behovet av hjälp till bland annat förändrad livsstil samt olika avledningstekniker att använda vid kronisk smärta. Slutsatsen visar att omvårdnaden kring dessa patienter kräver en helhetssyn och individuell planering från sjuksköterskan där patienten är i fokus. Ingen omvårdnadsintervention är bättre eller sämre än den andra utan det är individuellt vilken intervention som har bäst effekt.
Nyckelord: kronisk smärta, omvårdnad, omvårdnadsinterventioner, smärthantering, systematisk litteraturöversikt.
World Health Organisation (WHO) beskriver att ungefär 20 procent av sjukvårdssökande patienter i världen lider av smärta som varat sex månader eller mer (Claydon & Chesterton, 2008). Chiesa och Serretti (2011) visar i sin studie att 20 – 30 procent av den vuxna
befolkningen i västvärlden lider av kronisk smärta och menar att det är en vanlig funktionsnedsättande sjukdom. I Sverige uppskattas cirka 11 procent av den vuxna befolkningen leva med kronisk smärta (Bremander, Bergman & Arvidsson, 2009).
Smärta kan delas in två typer, akut eller kronisk. Den akuta smärtan definieras av att den är snabbt påkommen, har relativt kort duration och har ofta en uppenbar orsak som till exempel trauma eller operation. Andra orsaker till akut smärta kan vara huvudvärk och kramp i magen.
Kronisk smärta definieras som smärta som har varat längre än den tid det normalt tar för vävnad att läka (McLafferty & Farley, 2008). Om en patient har upplevt smärta längre än tre månader definieras det som kronisk smärta (Dopson, 2010; Hinchy, 2010). Akuta
smärttillstånd är inte alltid jämförbara med de kroniska. Karakteristiskt för akut smärta är kortvarighet, att smärtan är ett symtom, den har en identifierbar orsak, den svarar på
behandling och den är associerad med ångest. Den kroniska smärtan beskrivs som långvarig, den ses som en sjukdom och den kan ofta ha en oidentifierad orsak (Mackintosh, 2008).
Enligt Warren (2010) är de två vanligaste orsakerna till kronisk smärta artrit och ryggsmärtor.
Orsaken till kronisk smärta kan vara permanenta förändringar i nervbanor som leder smärta och även i andra vävnader till exempel muskler (Middleton, 2004; SBU, 2006). Det finns två typer av kronisk smärta, nociceptiv och neuropatisk smärta (Hinchy, 2010; Mackintosh, 2008;
Warren, 2010). Nociceptiv smärta beror på vävnadsskador lokaliserad i bland annat hud, muskler, blodkärl och inre organ i thorax och abdomen. När vävnadsskador uppstår skickas nervsignaler till ryggmärgen och hjärnan. Denna process kallas nociception och orsakar oftast själva upplevelsen av smärta. Smärtan kan fortsätta att bestå även efter att den nociceptiva processen har upphört men andra faktorer som psykosociala funktioner, till exempel vid trauma, kan påverka upplevelsen av smärta. Den neuropatiska smärtan är initierad eller orsakad av primär dysfunktion i nervsystemet, till exempel vid diabetes neuropati eller ryggmärgsskador. Den neuropatiska smärtan beskrivs ofta som brännande eller ilande och uppträder i områden som är bortdomnade och där det inte finns någon vävnadsskada (Hinchy, 2010).
En patient som lever med kronisk smärta har inte alltid en diagnos. Detta betyder inte att hans/hennes smärta inte är verklig. Det är vanligt att patienter utan diagnos söker vård vid upprepade tillfällen där bemötandet från vårdpersonal har stor betydelse. Dessa patienter får ofta höra att trots alla undersökningar finner man ingen orsak till smärtan. Detta kan av en patient uppfattas som att han/hon ej blir trodd. Vårdpersonal skulle istället kunna uttrycka sig ur en mer positiv synvinkel som till exempel: den goda nyheten är att vi finner inget allvarligt fel. Alla undersökningar är bra och smärtan behöver inte tyda på något allvarligt. Detta sätt att uttrycka sig på kan leda till att patienten känner att vårdpersonalen bekräftar dennes smärta (Hinchy, 2010).
I studier (Bremander et al., 2009; Hensing, Sverker & Leijon, 2007; Won, Lapane, Vallow, Shein, Morris & Lipsitz, 2006) har det visat sig att patienter som lever med kronisk smärta ofta beskriver att smärtan sänker självkänslan och självförtroendet exempelvis när denne inte längre klarar av sitt arbete. När smärtan leder till nedsatt fysisk förmåga uppkommer känslan av att känna sig värdelös. Den känslan blir inte mindre när han/hon inte längre klarar av sin ADL (aktiviteter i dagligt liv) själv, som till exempel hushållsarbete och personlig hygien.
Känslan förstärks ytterligare av att denne kanske måste be om hjälp eller inte orkar/kan delta i olika sociala sammanhang på grund av sin smärta. Detta kan leda till att en patient känner misslyckande, oförmåga och begränsningar i det dagliga livet men även till att han/hon kan bli deprimerad. En patient kan uppleva smärtan som ohanterlig, oacceptabel och orättvis, att kroppen är en fiende och att livet är en fälla. Kroppen upplevs som okontrollerbar och i och med det blir livet svårt och osäkert (Afrell, Biguet & Rudebeck, 2007; Campbell & Cramb, 2008). Trots de begränsningar som en patient upplever finns det hopp om tillfrisknande eller att någon ska förstå vad som är fel (Afrell et al., 2007).
Studier (Hinchy, 2010; Ramage-Morin, 2008) har visat att det finns många faktorer som påverkar och förvärrar hur en patient upplever sin smärta, till exempel dålig sömn, trötthet, irritation, depression och koncentrationssvårigheter. Kronisk smärta kan ofta få konsekvenser som arbetslöshet, samt påverkan på familjen och det sociala livet. Enligt Kröner-Herwig (2009) har psykologiska faktorer som sjukdomsbeteende och sjukdomsinsikt likväl som förmågan att hantera smärtan ett stort inflytande på hur en patient tillåter smärtan att påverka sitt dagliga liv. Dopson (2010) menar att arbetslöshet till följd av kronisk smärta kan slå hårt ekonomiskt för den drabbade. Även belastningen på den svenska samhällsekonomin är hög i form av direkta vårdrelaterade kostnader motsvarande 7,5 miljarder samt indirekta kostnader i
form av sjukdomsrelaterad arbetsfrånvaro motsvarande 80 miljarder svenska kronor på grund av kronisk smärta (SBU, 2006).
Hinchy (2010) menar att majoriteten av patienter med kronisk smärta upplever att
farmakologisk smärtlindring inte är tillräcklig och att biverkningar kan vara outhärdliga.
Studier (Dopson, 2010; Warren, 2010) visar att biverkningar som kan uppstå i samband med farmakologisk behandling är retning av magslemhinnan, illamående, förstoppning,
njurskador, dimsyn, muntorrhet, slöhet, humörsvängningar, minnesförlust med mera. Enligt Warren (2010) väljer en del patienter medvetet att inte ta sina värkmediciner eftersom de är rädda för att maskera grundorsaken till smärtan och därmed riskera ytterligare skador. En annan orsak till att avstå mediciner kan vara att en patient vill visa för omgivningen att han/hon verkligen har ont och på så vis bli trodd.
I Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska (Socialstyrelsen, 2005) finns att läsa att en sjuksköterska ska tillgodose en patients basala och specifika omvårdnadsbehov såväl som att ha förmågan att tillvara ta det friska hos denne. Hon ska även kunna ge stöd och vägledning för att möjliggöra för en patient att vara delaktig i sin vård och behandling. Viktigt är att hon har förmågan att kommunicera med en patient och dennes närstående för att på ett respektfullt och lyhört sätt kunna informera och undervisa och därigenom kunna förvissa sig om att både patient och närstående förstått den givna informationen. I yrket ingår att
identifiera och aktivt förebygga riskfaktorer för att motverka ohälsa. Vidare finns att läsa att en sjuksköterska ska kunna bedöma en patients resurser och förmåga till egenvård och när behovet finns uppmuntra till förändrad livsstil.
Smärta är en individuell upplevelse som inte kan mätas objektivt (SBU, 2006). Beach (2008) beskriver att smärta är det som en patient säger sig känna och existerar närhelst denne
uttrycker det. Det är viktigt att tillåta varje enskild patient att berätta sin ”smärthistoria”
eftersom varje patient är unik. Utmaningen för vårdpersonal är att finna rätt behandling med hänseende till hälsohistoria och personliga behov (Hinchy, 2010). En sjuksköterska har en viktig och ibland avgörande roll då hon kan stödja och motivera en patient att hitta lösningar för att få sitt dagliga liv att fungera så bra som möjligt och för att kunna uppleva hälsa trots sjukdom. Det är angeläget att kartlägga vilka omvårdnadsåtgärder som finns för att skapa förutsättningar för en sjuksköterska att bemöta och vårda en patient med kronisk smärta på bästa sätt. Syftet med studien är att göra en systematisk litteraturöversikt av den samlade
kunskap som finns beskrivet om omvårdnadsåtgärder för vuxna män och kvinnor som lever med kronisk smärta.
Metod
Vi valde att göra en systematisk litteraturöversikt då vi ville studera vilka omvårdnadsåtgärder som finns att ge till patienter som lever med kronisk smärta. Eftersom vi inte ville fokusera på endast en åtgärd blev valet en översikt då resultatet blir en sammanfattning av det nuvarande kunskapsläget.
Polit och Beck (2008, s. 10, 32) beskriver att en systematisk litteraturöversikt är en av hörnstenarna inom omvårdnadsforskningen. De menar att här finns det mesta som finns skrivet om ett specifikt ämne sammanställt och därför kan man dra slutsatser om dess
användbara effekter. Enligt Holopainen, Hakulinen-Viitanen och Tossavainen (2008) är syftet med en systematisk litteraturöversikt att summera aktuell forskningskunskap, det vill säga att samla in och kvalitetsgranska forskningsresultat inom ett specifikt område. Vi har använt oss av följande steg för att sammanställa denna systematiska litteraturöversikt (Holopainen et al., 2008):
Definierat syftet
Genomfört en litteratursökning
Utvärderat och analyserat data
Presenterat resultatet
Litteratursökning
Litteratursökningen är tidsödande och kräver en noggrann genomgång av all befintlig
litteratur för att inte riskera att dra felaktiga slutsatser av resultatet. När litteratursökningen är genomförd utvärderas det data som hittats för att se om det svarar mot forskningssyftet.
Specifika, i förväg bestämda, inklusions- och exklusionskritetier används för att underlätta urvalsprocessen (Holopainen et al., 2008).
Vi sökte vetenskapliga artiklar i Luleå tekniska universitetsbiblioteks databasar och använde oss av databaserna Cinahl och Pubmed. Vi har använt oss av söktermerna chronic pain, chronic pain management, nursing, nurse interventions, pain management, management, nurse role, nursing role, interventions, nurse interventions, nurse assessment, meaningful life,
experiences, inpatients, cognitive therapy, alternative methods och alternative therapies i olika kombinationer, se tabell 1. Även den booleska sökoperatorn AND har använts.
Inklusionskriterier: Män och kvinnor över 19 år som lever med kronisk smärta. Kvantitativa och kvalitativa vetenskapliga artiklar, vetenskapliga systematiska översiktsartiklar samt review artiklar som är kostnadsfria och som går att få i fulltext. För att forskningen ska vara aktuell ska artiklarna vara publicerade mellan åren 2001 – 2011 samt vara peer-reviewed.
Exklusionskriterier: Cancerrelaterad smärta samt interventioner som kräver en ordination eller att en annan profession måste vara inblandad och/eller utföra dessa.
Tabell 1. Översikt litteratursökning
Syftet med sökningen: Omvårdnadsåtgärder som lindrar kronisk smärta PubMed 2011-01-31
Söknr *) Söktermer Antal
träffar
Urval Antal valda till analys
1 FT Chronic pain 3011 11
2 FT Chronic pain management 622 3
3 FT Chronic pain AND nursing 61 5 0
4 FT Chronic pain AND nurse role 195 5 4
5 FT Chronic pain AND nursing AND
meaningful life
1 1 1
6 FT Chronic pain AND nurse interventions 5 0
7 FT Chronic pain AND alternative methods 149 1 0
8 FT Chronic pain AND pain management 599 8 0
9 FT Chronic pain AND pain management AND nursing
17 1 0
*) FT=fritextsökning. Limits: English, 2001-2011, All Adult: 19+ years, links to free fulltext Cinahl 2011-01-31
Söknr *) Söktermer Antal
träffar
Urval Antal valda till analys
1 FT Chronic pain 1767 12 1
2 FT Chronic pain AND nursing 203 8 2
3 FT Chronic pain AND management 372 6 3
4 FT Chronic pain AND nursing role 18 3 2
5 FT Chronic pain AND nurse assessment 3 0
6 FT Chronic pain AND interventions 170 2 2
7 FT Chronic pain AND cognitive therapy 72 2 0
8 FT Alternative therapies AND inpatients 24 1 1
9 FT Chronic pain AND pain management 0
10 FT Chronic pain and experiences 1013 3
Antal valda artiklar: 72 16 Funna genom referens: 3 1 Totalt: 75 17
*) FT=fritextsökning. Limits: English, 2001-2011, Fulltext, Peer-Reviewed
Vid varje sökning lästes alla funna artiklars titlar igenom och på de artiklar som verkade intressanta och svarade mot syftet läste vi även abstraktet. Vid litteratursökningen valdes 75 ut för att läsas i fulltext, varav 17 stycken artiklar svarade mot syftet.
Kvalitetsgranskning
Beroende på om avsikten är att samla in evidensbaserad kunskap eller ge en överblick över befintlig kunskap inom ett ämne finns olika kriterier för att bedöma kvaliteten av forskningen.
Vid en kunskapsöversikt bör all litteratur inkluderas oavsett kvalitetsgrad då intentionen är att ge en bred översikt över all kunskap inom det valda ämnet (Holopainen et al., 2008). Vid kvalitetsgranskningen av de artiklar som blev utvalda till analysen av litteraturstudien har vi använt oss av kvalitetsgranskningsprotokollen i Willman, Stoltz & Bahtsevani (2006, s. 152- 157). Vi använde oss av frågan ”svarar studien mot syftet”. Vid negativt svar exkluderades studien redan under litteratursökningen. Vid positivt svar granskades artikeln för att bedöma den vetenskapliga kvaliteten. De blev poängsatta med ett poäng per positivt ja-svar utifrån granskningsprotokollens frågor. Poängen omvandlades sedan till procent och graderades utifrån tre nivåer, det vill säga Grad I (80-100%), Grad II (70-79%) och Grad III (60-69%), där Grad I var hög kvalitet och Grad III var låg kvalitet (Willman et al., 2006, s. 96). Oavsett studiernas kvalitet har all litteratur som svarade mot syftet inkluderats då vi ville
sammanställa en kunskapsöversikt i ämnet, se tabell 2.
Tabell 2. Översikt och kvalitetsbedömning av artiklar använda i analysen n=17
Författare/År /Land
Typ av studie
Deltagare Metod Datainsamling/
Analys
Huvudfynd Kvalitet I, II, III
Arnstein 2004 USA
Översikts- studie
26 artiklar Litteratur- studie
Värdet av att utbilda patienter med kronisk smärta kring egenvård för att underlätta dagligt liv och för att nå smärtlindring
Grad II Medel Baumann
2009 USA
Översikts- studie
23 artiklar Litteratur- studie
Värdet av stöd och utbildning om behandlingsalternativ vid kronisk smärta till äldre patienter för att underlätta smärthanteringen
Grad III Låg Clarke &
Iphofen 2005
Storbritannien
Översikts- studie
39 artiklar Systematisk litteratur- översikt
En bra relation mellan sjuksköterska och patienter med kronisk smärta bidrar till förtroende och bättre kommunikation som i sin tur kan leda till smärtlindring
Grad I Hög
Courtenay &
Carey 2008
Storbritannien
Översikts- studie
32 artiklar Litteratur- studie
Att både sjuksköterska och patient är involverade i utbildning och uppföljning av smärthanteringsstrategier vid kronisk smärta är av betydelse för att på bästa sätt kunna lägga upp en individuell behandlingsplan
Grad I Hög
Cox 2010
Storbritannien
Översikts- studie
15 artiklar Litteratur- studie
En kombination av farmakologisk behandling och icke-farmakolog iska interventioner verkar ha bäst effekt på kronisk smärta
Grad III Låg Davis & White
2001 USA
Kvantitativ 361 Sekundär
statistisk analys av enkät
Att angripa kronisk smärta med multidisciplinära strategier som involverar patienten leder till bättre smärtlindring
Grad III Låg
Dusová &
Cseszárová 2008 Tjeckien
Kvalitativ/
Kvantitativ
240 Beskrivande
studie med ostrukturerat frågeformulär och statistisk analys
Respekt för patientens subjektiva upplevelse av kronisk smärta är en av
grundstommarna för planering och implementering av omvårdnadsåtgärder för att nå positiva resultat
Grad I Hög
Dysvik et al.
2011 Norge
Kvalitativ 1 Fallstudie.
Semistrukture- rad djup- intervju
Ett fenomen som kronisk smärta kan genom en berättande ansats ge en inblick i hur det är att leva med kronisk smärta och därmed ge verktyg för att med
omvårdnadsinterventioner få ett meningsfullt liv trots smärtan
Grad I Hög
Tabell 2. Fortsättning översikt och kvalitetsbedömning av artiklar använda i analysen n=17
Författare/År /Land
Typ av studie
Deltagare Metod Datainsamling/
Analys
Huvudfynd Kvalitet I, II, III
Fitzcharles et al.
2010 Kanada
Översikts- studie
145 artiklar Litteratur- studie
Betydelsen av individuellt anpassad behandling vid kronisk smärta Grad I Hög
Gudmanns- dottir & Hall- dorsdottir 2009 Island
Kvalitativ 12 Tolkande
fenomenolog- isk intervju- studie
Betydelsen av att bekräfta äldres existentiella smärta och erbjuda individuell omvårdnad
Grad I Hög
Herr 2004 USA
Översikts- studie
30 artiklar Litteratur- studie
Bättre utbildning för sjuksköterskan kan ge ökat välmående hos patienter som lider av neuropatisk smärta
Grad III Låg Mann
2008
Storbritannien
Kvalitativ 2 Fallstudie Sjuksköterskan har en nyckelpopsition för att tillsammans med patienten utvärdera effekten av icke-farmakologiska interventioner hos patienter med neuropatisk smärta
Grad III Låg McCaffrey et
al.
2003 USA
Kvalitativ 1 Fallstudie Förståelse för sambandet mellan kropp och själ bidrar till bättre omvårdnad vid kronisk smärta
Grad III Låg
Richardson et al.
2006
Storbritannien
Översikts- studie
61 artiklar Litteratur- studie
Sjuksköterskan har kunskap att tillämpa psykologiska strategier vid kronisk smärta trots brist på utbildning
Grad III Låg
Tsai et al.
2008 Taiwan
Kvantitativ 205 Tvärsnitts- studie med deskriptiv statistisk analys
Otillräcklig effekt av farmaka samt dålig information om behandlingsalternativ vid kronisk smärta
Grad II Medel
Tabell 2. Fortsättning översikt och kvalitetsbedömning av artiklar använda i analysen n=17
Författare/År /Land
Typ av studie
Deltagare Metod Datainsamling/
Analys
Huvudfynd Kvalitet I, II, III
Tse et al.
2010 Kina
Kvantitativ 70 Sekundär-
experimentiell pre- och post mätningar hos två kontroll- grupper med deskriptiv sta- tistisk analys
Humor har en positiv effekt på upplevelsen av den kroniska smärtan Grad II Medel
Williams et al.
2009 Australien
Översikts- studie
86 artiklar Litteratur- studie
Icke-farmakologiska åtgärder lindrar fysiskt och psykiskt obehag hos inneliggande patienter
Grad I Hög
n=antal använda artiklar i analysen
Analys
Enligt Holopainen et al. (2008) läses under analysen i en systematisk litteraturöversikt all data noggrant igenom flera gånger. Det är önskvärt att två forskare genomför analysen oberoende av varandra för att öka validiteten av studien. Under analysen organiserar, kategoriserar och kombinerar forskarna det insamlade materialet för att finna svaret/svaren på
forskningsfrågan/frågorna. Beroende på studiens syfte och det insamlade materialet kan analysen genomföras antingen kvantitativt (statistiskt) eller kvalitativt (beskrivande). Det är viktigt att analysens alla steg beskrivs så noga som möjligt för att öka trovärdigheten i studien genom att läsaren kan följa hela analysprocessen och andra forskare kan genomföra analysen och komma fram till liknande resultat (Holopainen et al., 2008).
Under analysen har båda författarna läst igenom de utvalda och granskade artiklarna upprepade gånger var för sig och tillsammans för att öka validiteten i studien. Utifrån frågeställningen har textenheter ur artiklarna extraherats och kodats med
författarens/författarnas efternamn samt årtal för publicering för att kunna återkopplas till ursprungskällan. I nästa steg har textenheterna översatts till svenska och förts samman till kategorier där de textenheter som behandlat samma intervention hamnat under en kategori.
Där det funnits behov har kategorierna kondenserats och delats in i subkategorier för att resultatet ska kunna presenteras på ett mer överskådligt sätt. Avslutningsvis har kategorierna och subkategorierna namngetts utifrån innehållet och presenterats under resultatdelen, se tabell 3 (jmf. Holopainen et al., 2008).
Resultat
Efter att ha granskat de 17 artiklar som valdes ut att ingå i analysen blev slutresultatet tre kategorier av omvårdnadsinterventioner och elva subkategorier, se tabell 3.
Tabell 3. Översikt av omvårdnadsinterventioner Kategorier och subkategorier
1. Planläggning vid smärthantering
Individuell smärtplan
Smärtdagbok
Strategi vid smärtgenombrott
Utbildning
Tabell 3. Fortsättning översikt av omvårdnadsinterventioner 2. Guida till förändrat beteende
Stöd och bekräftelse
Strategi för problemlösning
Rådgivning för hälsosam livsstil 3. Avledningstekniker
Distraktion
Avslappning
Humor
Massage, värme och kyla
Planläggning vid smärthantering
Denna kategori handlar om att kartlägga behandlingsåtgärder och ge utbildning för möjlighet till bättre smärthantering (Arnstein, 2004; Baumann, 2009; Clarke & Iphofen, 2005;
Courtenay & Carey, 2008; Cox, 2010; Davis & White, 2001; Dusová & Cseszárová, 2008;
Dysvik, Sommerseth & Jacobsen, 2011; Fitzcharles, Lussier & Shir, 2010; Gudmannsdottir &
Halldorsdottir, 2009; Herr, 2004; Mann, 2008; McCaffrey, Frock & Garguilo, 2003;
Richardson, Adams & Poole, 2006; Tsai, Chu, Lai & Chen, 2008).
Individuell smärtplan
Studier (Cox, 2010; Dusová & Cseszárová, 2008) tar upp frågor som en sjuksköterska kan använda för att kartlägga en patients behov av behandlingsåtgärder för att utforma en
individuell smärtplan, till exempel ”var är smärtan lokaliserad?”, ” hur beskriver du smärtan?”
med mera. Davis och White (2001) menar att det är viktigt att en patient får dela med sig av sina erfarenheter för att lägga grunden för fortsatt vård och på så vis initiera och involvera denne i planeringen.
Sex studier (Baumann, 2009; Clarke & Iphofen, 2005; Courtenay & Carey, 2008; Dusová &
Cseszárová, 2008; Dysvik et al., 2011; Mann, 2008) betonar vikten av att sjuksköterskan etablerar en meningsfull relation till en patient som lever med kronisk smärta för att få mer detaljerad information. Arnstein (2004) och Courtenay och Carey (2008) menar i sina studier
att informationen sedan används i omvårdnadsarbetet kring denne för att nå ett positivt resultat på behandlingen av den kroniska smärtan.
Smärtdagbok
Tre studier (Arnstein, 2004; Dusová & Cseszárová, 2008; Herr, 2004) visar att smärtdagbok hos en patient med kronisk smärta är ett användbart hjälpmedel för att samla information angående dennes smärta och dess karaktäristika. Herr (2004) menar att smärtdagboken även är behjälplig i att identifiera och utvärdera behandlingsstrategier och hur en patient reagerar på dem. Studier (Arnstein, 2004; Herr, 2004) visar att de flesta smärtdagböcker innehåller också en skala för utvärdering av smärtintensiteten som kan relateras till olika dagliga
aktiviteter och effekten av olika interventioner. Det är viktigt att skriva smärtdagbok en längre tid då vissa mönster kanske inte visar sig med en gång. Det är värdefullt för både patient och sjuksköterska att tillsammans utvärdera smärtdagboken. För sjuksköterskan är den ett verktyg för att lära sig hur smärtan hos just denna patient yttrar sig och för patienten är den ett tillfälle att få feedback på hur han/hon har hanterat olika situationer och hur han/hon ska arbeta vidare. Enligt Dusová och Cseszárová (2008) ska smärtan hos en patient utvärderas utifrån dennes egen upplevelse och inte utifrån hur sjuksköterskan värderar den. I en studie av
McCaffrey et al. (2003) betonas vikten av att ta hänsyn till hela människan för att resultatet av behandlingen av den kroniska smärtan ska bli optimalt.
En studie (Herr, 2004) belyser att det som sjuksköterska är av vikt att kunna läsa mellan raderna och ”se” det en patient inte kan förmedla med ord. Kommunikationen kan försvåras av att äldre kan ha svårt att hitta de rätta orden för att beskriva sin smärta på grund av den kognitiva degenerationen som tillhör normalt åldrandet. Detta kan leda till att det kan vara svårt för patienten att beskriva eventuella förändringar av sin smärta. I en studie av
Gudmannsdottir och Halldorsdottir (2009) vittnar både äldre och yngre patienter om hur svårt det kan vara att beskriva sin smärta. Det finns även en rädsla att bli bemött av vårdpersonal med negativ attityd och brist på förtroende.
Strategi vid smärtgenombrott
En studie (Arnstein, 2004) beskriver en behandlingsstrategi vid smärtgenombrott i tre steg, där steg ett innebär information och strategier för att motverka och hantera smärtan. Detta steg är tänkt att användas under en typiskt vanlig dag för att maximera hälsan och välbefinnandet och på så sätt motverka smärtgenombrott. Steg två och tre är utvecklade för att användas
under dagar då smärtan är lite eller mycket värre än vanligt, där steg två innebär att planera sina aktiviteter och kanske skjuta på dem om han/hon känner sig sämre en dag. Det tredje steget riktar sig till att guida genom aktiviteter vid ett kraftigt smärtgenombrott. Patienten måste lära sig att hantera olika situationer/aktiviteter och begära hjälp när denne känner att han/hon behöver det för att motverka att smärtgenombrottet blir ännu värre.
Utbildning
Utbildning kan påverka patientens förmåga till självhjälp och följsamhet till
smärtbehandlingen och därmed även öka känslan av kontroll över smärtan (Fitzcharles et al., 2010; Richardson et al., 2006). I en studie (Tsai et al., 2008) framkommer det att äldre personer tror att smärtan de upplever hör till normalt åldrande. Det är därför viktigt att som sjuksköterska informera att det inte behöver vara så och att visa att man tror på deras berättelser och upplevelser. Vidare är det viktigt med information om diagnos (om det finns någon) och behandlingsplan vilket kan minska känslan av ångest och stress och öka
självkänslan samt förmågan att hantera sin situation (Fitzcharles et al., 2010; Richardson et al., 2006).
Enligt Arnstein (2004) och Cox (2010) är utbildning och information om smärtlindring och förväntad effekt viktig för att patienter som lever med kronisk smärta ska kunna känna tillfredsställelse. Utbildning och information ska vara lätt att förstå, lätt tillgänglig, saklig, strukturerad och återkommande. Kombinationen av skriftlig och muntlig information verkar vara det mest lämpade sättet att ge information på. All typ av information kräver en
uppföljning där patienten har möjlighet att ställa frågor och diskutera funderingar kring den givna informationen (Arnstein, 2004; Richardson et al., 2006).
Guida till förändrat beteende
Denna kategori handlar om sjuksköterskans roll i att guida och stödja patienter som lever med kronisk smärta till förändrat beteende som leder till förbättrad livskvalitet (Arnstein, 2004;
Baumann, 2009; Dysvik et al., 2011; Fitzcharles et al., 2010; Herr, 2004; Richardson et al., 2006).
Stöd och bekräftelse
Förståelse och omtanke från sjuksköterskan bör vara en av grundstommarna i omvårdnaden kring en patient med kronisk smärta för att han/hon ska ge sig själv chansen att få en
hanterbar vardag. Clarke och Iphofen (2005) beskriver i sin studie att om en patients upplevelse bekräftas är det första steget i processen att lära honom/henne att hantera sin smärta. Bekräftelse ger patienten en positiv attityd gentemot vårdpersonal eftersom
vårdpersonalen ger dennes berättelser trovärdighet när de ger patienten den respons han/hon behöver.
Studier (Arnstein, 2004; Dusová & Cseszárová, 2008; Richardson et al., 2006) visar att sjuksköterskan har en nyckelroll i relationen med patienten och dennes smärthanteringsplaner och kan därmed uppmuntra denne till att dela med sig av sina erfarenheter för att öka sitt självförtroende och därmed öka sin livskvalitet. Stöd och råd är fördelaktigt för att behålla förmågan att lösa ett pågående problem.
Dusová och Cseszárová (2008) och Dysvik et al. (2011) beskriver att en sjuksköterska måste förstå och respektera att stödet till patienten är individuellt och att behoven hos en patient med kronisk smärta förändras i och med smärtan och därmed är både fysiskt och emotionellt stöd mycket viktigt. Det är nödvändigt att patienten får stöd i att hitta en balans där smärta och känslan av att må bra kan samexistera. Det är betydelsefullt att som sjuksköterska både prata med och aktivt lyssna på patienten om dennes känslor och upplevelse av sin smärta (Dusová
& Cseszárová, 2008). Cox (2010) menar i sin studie att en ångestfylld patient kan ha mer nytta av att prata om sin smärta och betydelsen av den än att få ytterligare smärtbehandling.
En studie (Baumann, 2009) visar att tonläget hos sjuksköterskan vid kommunikationen med en patient är av vikt vad gäller dennes hantering av sin ångest och smärta. Om en
sjuksköterska har ett lugnt och behagligt tonläge på rösten kan det ha en hypnotisk effekt och detta kan upplevas som lugnande av en patient med smärta
Strategi för problemlösning
Richardson et al. (2006) menar att positiv feedback från sjuksköterskan är nödvändigt för att kunna formulera realistiska mål, att nå dessa mål och behålla fokus. Samtidigt är det viktigt att processen går framåt i en takt som just denna patient klarar för att minimera risken att ta ut sig för mycket. I studier av Dysvik et al. (2011); Herr, (2004) och Richardson et al. (2006) beskrivs hur sjuksköterskan kan hjälpa patienten att bryta ned ett stort problem till flera mindre och identifiera uppnåeliga steg för att lösa problemet. Tre studier (Arnstein, 2004;
Baumann, 2009; Richardson et al., 2006) visar att en patient med kronisk smärta ofta har en
bristande förmåga att lösa problem och blir lätt stressad och överväldigad av dagliga aktiviteter med låg självkänsla och negativa attityder som följd. Han/hon behöver hjälp att välja och prioritera lämpliga strategier för aktiviteter genom att till exempel använda sig av pacing. För att pacing ska fungera är det viktigt att patienten lär sig att hitta en balans mellan att dra ner eller helt sluta med en aktivitet och att ignorera smärtan och därmed ta ut sig för mycket.
Rådgivning för hälsosam livsstil
Studier (Arnstein, 2004; Fitzcharles et al., 2010) visar att sjuksköterskan har en viktig funktion att med jämna mellanrum utvärdera, tillsammans med patienten, dennes
hälsoaspekter vad gäller till exempel rökning, motion, att hålla en hälsosam diet, viktkontroll och stresshantering. Resultatet av samarbetet blir att patienten ges förutsättningar att
övervinna eventuellt motstånd till aktivitet samt att finna motivation till ökad aktivitet (Richardson et al., 2006).
Fitzcharles et al. (2010) beskriver i sin studie att patienter som lever med kronisk smärta måste få råd av sjukvården för att kunna ta ansvar för att förbättra sin hälsostatus.
Sjuksköterskan måste försäkra patienten om att motion i lagom mängd och anpassad för just honom/henne inte är skadligt utan enbart har positiva effekter på smärtan och även informera om fördelar med motion som till exempel viktnedgång. Herr (2004) menar i sin studie att användning av fysisk aktivitet i behandlingsplanen måste utvärderas individuellt.
Avledningstekniker
Denna kategori handlar om avledningstekniker en sjuksköterska kan använda för att lindra kronisk smärta (Arnstein, 2004; Baumann, 2009; Davis & White, 2001; Herr, 2004;
Richardson et al., 2006; Tsai et al., 2008; Tse, Lo, Cheng, Chan, E., Chan, A., & Chung, 2010; Williams, Davies & Griffiths, 2009).
Distraktion
Distraktion har visat sig leda till att smärtans intensitet minskar och därmed även
användningen av smärtlindrande läkemedel och det i sin tur kan leda till förkortad vårdtid på sjukhus (Arnstein, 2004; Baumann, 2009; Richardson et al., 2006; Williams et al., 2009). I studier (Baumann, 2009; Richardson et al., 2006) har distraktion som omvårdnadsintervention prövats som del i smärtlindring. Distraktion innebär att fokus tas bort från smärtan till
exempel med en rofylld omgivning. Det kan vara en trädgård med blommor och buskar där möjlighet till att vara delaktig i trädgårdsarbetet kan finnas. När distraktionen upphör återkommer dock smärtan. Detta har bäst effekt när smärtan inte är så intensiv och har inte lika bra effekt vid större smärtgenombrott.
Att använda sig av fantasier som distraktion har prövats (Arnstein, 2004; Williams et al., 2009). Patienten bör fantisera om något trevligt och positivt och tänka på så många detaljer som möjligt så att alla sinnen blir involverade. För bästa effekt bör denna teknik inte pågå längre än en timme då det är svårt att behålla fokus. Sjuksköterskan bör försäkra sig om att patienten får en lugn och ostörd miljö för bästa resultat.
I studier (Baumann, 2009; Williams et al., 2009) har musik använts som omvårdnadsåtgärd för att distrahera smärtupplevelsen. Musik kan få en patient att känna hur smärtan förändras när han/hon blir distraherade av musiken och hur detta kan få honom/henne att känna sig mindre hjälplös. Musik associeras med rekreation, avslappning och glädje men kan även fungera som emotionellt stöd, stimulering för sinnen och en möjlighet att hitta egna uttryck.
Sjuksköterskan bör ge patienten möjlighet att få tillgång till den utrustning som behövs samt att låta denne välja musiken själv (Williams et al., 2009).
Avslappning
Arnstein (2004) menar i sin studie att värdet av avslappning verkar vara den subjektiva känslan av att må bra. Detta kan åstadkommas genom muskelavslappning som innebär systematisk kontraktion och avslappning av kroppens muskelgrupper. Att använda ett
avslappningsband för att lära sig tekniken att slappna av på rätt sätt är ett bra hjälpmedel. Det krävs cirka 20 – 30 minuter per dag i ungefär en månad för att lära sig den rätta
avslappningstekniken. När en patient har lärt sig tekniken kan han/hon uppleva reducerad smärta eftersom han/hon kan kontrollera sina tankar och därmed hålla sig fokuserad.
Humor
I studier (Tse et al., 2010; Williams et al., 2009) har humor visat sig ha en positiv terapeutiskt effekt i att reducera smärta, minska användandet av farmaka, minska känslan av ensamhet och att öka känslan av lycka och tillfredsställelse hos en patient som lever med kronisk smärta.
Förekomsten av humor inom vården ger en patient tillfälle att skratta och känna sig
avslappnad och bekväm i olika situationer. Material att använda sig av kan vara roliga filmer
eller sånger, böcker eller spel anpassade för olika åldrar. I dagens moderna samhälle har internet mycket att erbjuda. En sjuksköterska kan integrera humorn i sitt omvårdnadsarbete genom att berätta en rolig historia eller uppmuntra patienten att göra det samma.
Massage, värme och kyla
Massage beskrivs som användandet av händer för att åstadkomma varierande grad av tryck och rörelser på huden och har positiva effekter som minskad smärta och ångest samt ökad känsla av välbefinnande (Williams et al., 2009). Massage och/eller lätt punktmassage (med till exempel fingertopparna eller en penna), värme (genom att till exempel värma en gaffel) eller kyla (genom att använda is, snö, aceton eller mentol) har visat sig ha en positiv effekt på kronisk smärta (Davis & White, 2001; Herr, 2004). För en del patienter fungerar
värmebehandling i kombination med massage som en smärtlindrande metod. De menar att bara bli lätt masserad på sin onda kroppsdel efter att den blivit uppvärmd gjorde att de orkade utföra fysisk aktivitet längre än om de inte gjorde något åt smärtan. Det hade även en positiv effekt på bland annat humöret och relationen med andra i deras omgivning (Tsai et al., 2008).
Det är viktigt att tänka på att använda värmebehandling med försiktighet på patienter med nedsatt känsel (Williams et al., 2009).
Diskussion
Syftet med denna systematiska litteraturöversikt var att beskriva omvårdnadsåtgärder som en sjuksköterska kan använda sig av för att lindra kronisk smärta hos vuxna män och kvinnor.
Analysen resulterade i tre kategorier av omvårdnadsinterventioner: Planläggning vid smärthantering; Guida till förändrat beteende och Avledningstekniker.
Vårt resultat visade att det som sjuksköterska är viktigt att utvärdera en patients behov av behandlingsåtgärder av sin smärta för att kunna lägga upp en individuell smärtplan. Vårt resultat visade även att vid smärtbehandlingen av en äldre patient måste det tas hänsyn till flera faktorer. Studier (Karp, Shega, Morone & Weiner, 2008) visar att det är av betydelse med individuell smärtplan där man beaktar åldersrelaterade förändringar men också allvarligare förändringar som demens och att själva smärtan påverkar hjärnans funktioner.
Cooper & Burfield (2010) poängterar i sin studie vikten av att läsa icke-verbala signaler och symtom hos en patient med diagnosen demens. Gloth (2001) och Takai & Uchida (2009) belyser att vid smärtbehandling av äldre kan en obehandlad depression påverka resultatet
negativt. När en äldre patient är understimulerad är det lätt att fokus hamnar på smärtan. Här bör sjuksköterskan aktivt tillhandahålla lämplig stimulantia som musik, böcker eller tidningar.
Livserfarenheter som äldre bär med sig bör i stor utsträckning tas hänsyn till för att uppnå god omvårdnad.
Litteraturöversikten visade att en god relation mellan patienter som lever med kronisk smärta och sjuksköterskan är av stor betydelse för att kunna ge optimal omvårdnad. Studier visar att vårdpersonal som möter dessa patienter ofta har fördomar angående deras upplevelser av sin smärta. En sjuksköterskas bakgrund påverkar dennes etiska och moraliska beslutfattande och därmed även hur han/hon interagerar med patienten (Shaw, 2006). Att vårda denna
patientgrupp kan upplevas frustrerande då vårdpersonal ofta uppfattar dem som svåra och krävande (Blondal & Halldorsdottir, 2009; Shaw, 2006). Detta kan utgöra ett hinder i relationen som bör uppmärksammas.
Vårt resultat visade att information och utbildning till en patient som lever med kronisk smärta är av stor betydelse, där bland annat uppmuntran till egenvård, individuella
smärtplaner och information om eventuell diagnos är viktiga aspekter. Steihaug (2007) menar i sin studie att en patient upplever det viktigt att ha inflytande, få information och att ha möjlighet att välja bland olika behandlingsstrategier. I en studie av Büssing, Ostermann, Neugebauer & Heusser (2010) framkommer att en patient som lever med kronisk smärta ofta har svårigheter att finna lösningar på egen hand för att kunna hantera sin smärta och därför är det betydelsefullt med information och utbildning om olika strategier. Vid bristfällig
information från sjukvården har det visat sig att patienter söker alternativa informationsvägar med varierande resultat. En annan studie (Blondal & Halldorsdottir, 2009) belyser att vid användning av smärtskalor upplevs smärtan så personlig av patienten att det kan vara svårt att överföra det till en skala. En del patienter tycker att skalan är ett moment som skapar
irritation. De menar att det räcker med att säga att smärtan är outhärdlig utan att behöva precisera det.
För att kommunikationen ska fungera mellan en sjuksköterska och en patient som lever med kronisk smärta har vårt resultat visat att sjuksköterskan bör kunna kommunicera väl både verbalt och icke-verbalt. Att prata med och aktivt lyssna till patienten är minst lika viktigt som själva behandlingen. Dumas och Ramadurai (2009) menar att en väsentlig del av en
sjuksköterskas bedömning består av att lyssna noggrant och fokusera på en patient eftersom
han/hon oftast redan vet vilka hans/hennes behov är. Även Blondal och Halldorsdottir (2009) betonar vikten av att kunna läsa av en patient för att se hur denne verkligen mår samt veta vad man ska fråga. Shaw (2006) menar att det kan vara en utmaning för vårdpersonal att förlita sig på den information som en patient verbalt ger mer än de observationer som görs i mötet. I studien av Shaw (2006) framkom även att en patient kan känna press att på rätt sätt kunna uttrycka sin smärta i ord så att sjuksköterskan förstår vad det är han/hon menar.
I litteraturöversikten framkom att när sjuksköterskan visar omtanke och har förståelse för patienter som lever med kronisk smärta kan hon med sin expertis och breda kunskap
uppmuntra dessa patienter till att ta ansvar och ha en aktiv roll i behandlingen av sin smärta.
För att det ska fungera är det viktigt att sjuksköterskan finns där för att ge råd, stöd och att hon visar att hon tror på patientens historia för att få en så positiv respons som möjligt.
Blomberg, Hylander och Törnkvist (2008) beskriver rollen en sjuksköterska har i att motivera en patient till att själv reflektera över sina problem och utforska egna vägar till smärtlindring.
Liddle, Baxter och Gracey (2007) betonar vikten av att få en patient delaktig i sin behandling samt att erfarenheter av tidigare behandlingar som ej givit förväntat resultat måste tas i beaktande. En patient som förstår vikten av sin roll i behandlingen tenderar att vara mer nöjd och förväntar sig inte att smärtproblematiken ska lösas snabbt. Så länge en patient känner att smärtan blir bättre finns ofta motivationen att fullfölja sin smärtplan men när han/hon nått acceptabel smärtnivå visar studien att det är stor risk att motivationen minskar. Studier av Liddle et al. (2007) och Hurley, Walsh, Bhavnani, Britten och Stevenson (2010) visade att patienter ofta uttryckte en önskan om fortsatt stöd och uppmuntran från sjuksköterskan för att kunna bibehålla sin motivation för den fortsatta behandlingen.
I vårt resultat framkom att en patient behöver hjälp för att kunna förändra sitt beteende och prioritera realistiska mål för att kunna hantera sin smärta. Vidare visade resultatet att här har sjuksköterskan en viktig funktion att fylla genom att handleda en patient till att hitta lämpliga strategier. Steihaug (2007) menar i sin studie att en patient som lärt känna sig själv har lättare att finna strategier för att hantera smärtan och mår psykiskt bättre när han/hon har insett sin kapacitet och agerar utifrån den. Patienten kunde se sambandet mellan smärtupplevelsen och sin livssituation vilket ledde till att smärtan blev mindre diffus och mer logisk. Studier (Liddle et al., 2007; Steihaug, 2007) visade att ju mer medveten patienten blev om sin kapacitet desto större upplevde han/hon behovet av hjälp till livsstilsförändringar som till exempel att komma igång att motionera och att lära sig prioritera aktiviteter.
Vårt resultat visade att det finns ett antal olika avledningstekniker att använda som
hanteringsstrategi för att lindra kronisk smärta. Ingen strategi har visat sig vara bättre eller sämre än någon annan vad gäller hälsa och funktion utan är individuellt från person till person. McCaffrey och Freeman (2003) menar att strategier som inkluderar affektiva och sensoriska komponenter kan vara en del i att bryta en ond cirkel av kronisk smärta. Schofield och Davis (2000) menar att färger, ljus, former, ljud och strukturer indirekt påverkar
upplevelsen av smärta på ett positivt sätt och därför är att rekommendera som alternativ vid hantering av kronisk smärta. Siedliecki och Good (2006) har i sin studie kommit fram till att majoriteten av deltagarna tyckte att musik var till hjälp för att kunna hantera smärta och de var positiva till att fortsätta med denna intervention. Vid val av musik bör patienten vara delaktig då kulturella skillnader påverkar den individuella upplevelsen av musik. Ett varierat utbud av musik med text men även instrumental musik är att föredra. Enligt McCaffrey och Freeman (2003) är att lyssna på musik en ofarlig och kostnadseffektiv intervention som rekommenderas.
I en studie av McCreaddie och Wiggins (2007) framkom att en sjuksköterska bör ta ställning till situationer då humor är opassande eller oetiskt. Det kan till exempel vara i vården av en patient med mentalt nedsatt funktion eller i en dialog då ett allvarligt budskap ska framföras.
Sex, etnicitet, politik och sjukdomsrelaterade symtom anses också vara opassande områden.
Det är viktigt att sjuksköterskan har etablerat en relation till patienten innan eventuella inslag av humor kan bli aktuellt. Patienten vill i första hand lära känna en kompetent sjuksköterska som visar att hon kan sitt yrke. Moore (2008) menar att en annan aspekt av humor är
svårigheten att bedöma vad som är humor för en enskild patient, humor kan betyda olika saker för olika människor. Med detta i åtanke är humor en intervention som är
kostnadseffektiv och möjlig att anpassa till patienter med olika bakgrund. Walach, Güthlin och König (2003) har i sin studie visat att en patient med kronisk smärta som erhållit massage upplever minskad smärta men även minskad ångest och depression. Dessa positiva effekter kvarstod även vid uppföljning.
Utifrån vårt resultat ser vi behovet av att tillämpa ett holistiskt synsätt i omvårdnaden kring patienter som lever med kronisk smärta eftersom det för att nå positiva behandlingsresultat krävs att hela patienten blir bekräftad. Genom att använda Maslows behovstrappa kan en sjuksköterska tillfredsställa varje enskild patients behov från grunden. En förutsättning för att få en patient som lever med kronisk smärta involverad i sin egen vård och planering av bland
annat individuella smärtplaner, är att de grundläggande behoven är tillgodosedda. Att han/hon känner sig trygg i relationen till sjuksköterskan och att hon ser och respekterar denne. God kommunikation mellan patient och sjuksköterska möjliggör för patienten att få den
information som denne behöver för att få insikt i sin egen situation och förstå vikten av sin egen betydelse i vården. Genom att ge stöd och ha förståelse för en patients individuella behov och omständigheter i patientens livssituation kan sjuksköterskan ge denne
förutsättningar till personlig utveckling som i sin tur kan leda till bättre livskvalitet.
Weaver (2005) betonar vikten av ett holistiskt synsätt vid alla möten med patienter som är i behov av vård. Med detta menas att hänsyn tas till hela individen det vill säga till exempel känslomässiga, sociala och utvecklingsmässiga behov. Social interaktion spelar en viktig roll i att upprätthålla patientens individuella hälsa genom att ge möjlighet till kommunikation och känslomässiga uttryck. Genom att dela erfarenheter med andra i liknande situation kan en patient inse att dennes känslor och reaktioner är en naturlig del av livet. Socialt och emotionellt stöd kan ges av familjen, vänner, religiösa organisationer, stödgrupper och vårdpersonal. Vidare beskriver Weaver (2005) att Abraham Maslows behovsteori är
användbar för att planera vård ur en holistisk synvinkel. Maslows teori utgår från att primära behov som mat, vatten och syre måste vara tillfredsställda innan sekundära behov kan bli aktuella. Sekundära behov utifrån ordningen i Maslows behovstrappa är behov av trygghet, att ge och få kärlek men även känna tillhörighet, att bygga upp självkänsla och självförtroende.
Det sista trappsteget är behovet av självförverkligande vilket innebär att individen reflekterar över personlig utveckling, personliga syften och att inse sin potential.
Metoddiskussion
Vi valde att göra en systematisk litteraturöversikt då vi ville se vilken kunskap som finns om olika omvårdnadsinterventioner en sjuksköterska kan använda sig av för att underlätta det dagliga livet för patienter som lever med kronisk smärta.
Både Polit och Beck (2008, s. 196) och Holopainen et al. (2008) beskriver att en forskare genom hela forskningsprocessen fattar beslut som kan ha inflytande på en systematisk
litteraturöversikt. Vi har redan under litteratursökningen tagit beslut om att utesluta artiklar på grund av att titeln eller abstraktet inte svarat mot syftet och det kan ha lett till att viktig data inte blivit inkluderad. Detta i sin tur kan leda till att trovärdigheten på vår studie kan ha blivit lägre. Vidare menar Holopainen et al. (2008) att när en tabell över litteratursökningen med
databaser, sökningstermer och sökningslimits tydligt finns beskrivna ökar trovärdigheten eftersom läsaren kan avgöra om artikelsökningen verkar relevant. Trovärdigheten ökar också om inklusions- och exklusionskriterier finns att hitta i studien. Vi har tydligt beskrivit vårt tillvägagångssätt under litteratursökningen med bland annat en tabell som visar i vilka databaser, vilka kombinationer av söktermer vi använt oss av och hur många artiklar vi fann vid varje sökning.
När vi har kvalitetsgranskat våra artiklar som ingår i analysen visade det sig att några inte höll så hög kvalitet, men eftersom vi ville göra en översikt valde vi ändå att inkludera dem.
Willman et al. (2006, s. 83,91) menar att den kritiska granskningen av det insamlade materialet kräver både förmåga och stor kunskap. Eftersom vi i vår studie har inkluderat översiktsartiklar och därmed kvalitetsgranskat även dem så upptäckte vi att vår erfarenhet och kunskap inte sträcker sig till att säkerställa att vi granskat dessa på ett tillförlitligt sätt, men vi har utifrån vår kunskapsnivå gjort vårt bästa med hjälp av kvalitetsgranskningsprotokoll i Willman et al. (2006, s. 152-157). Antalet inkluderade artiklar i analysen hade kunnat vara fler, men eftersom vi utför denna studie under en viss tid så blir även materialet begränsat.
Detta innebär att trovärdigheten på vår studie blir lägre. Polit och Beck (2008, s. 196, 539) menar dock att trovärdigheten stärks om metoden finns väl beskriven. Vi har under arbetets gång använt oss av ett systematiskt tillvägagångssätt för att öka tillförlitligheten på vårt arbete genom att på ett detaljerat sätt beskriva tillvägagångssättet under metod och analysdelen för att andra forskare om de så önskar ska kunna genomföra studien och komma fram till ett liknande resultat. Detta leder till att både trovärdigheten och bekräftbarheten ökar.
Vi tror att denna studie är överförbar på andra typer av smärta, till exempel akuta
smärttillstånd, utifrån en patients individuella upplevelser och önskemål eftersom vi tydligt har beskrivit olika användbara omvårdnadsinterventioner. Vi har även beskrivit
kvalitetsgranskning och analys på ett tydligt sätt så att läsaren kan bedöma överförbarheten.
Slutsats
Slutsatsen visar att omvårdnaden kring dessa patienter kräver en helhetssyn och individuell planering från sjuksköterskan där patienten är i fokus. Ingen omvårdnadsintervention är bättre eller sämre än den andra utan det är individuellt vilken intervention som har bäst effekt. Vi anser att vidare forskning behövs inom samtliga avledningstekniker för att belysa skillnader
inom varaktighet och antalet gånger interventionen behöver utföras för att uppnå effekt och på så vis kunna nå bästa möjliga individuella resultat.
Referenser:
Afrell, M., Biguet, G., & Rudebeck, C.E. (2007). Living with a body in pain – between acceptance and denial. Scandinavian Journal of Caring Sience, 21, 291-296.
Arnstein, P. (2004). Chronic neuropathic pain: Issues in patient education. Pain Management Nursing, 5, (4), 34-41.
Baumann, S. (2009). A nursing approach to pain in older adults. MEDSURG Nursing, 18, (2), 77-82.
Beach, P. (2008). Management of chronic pain. Clinical Journal of Oncology Nursing, 12, (1), 161-163.
Blomberg, A-M., Hylander, I., & Törnkvist, L. (2008). District nurses´ involvement in pain care: a theoretical model. Journal of Clinical Nursing, 17, 2022-2031.
Blondal, K., & Halldorsdottir, S. (2009). The challenge of caring for patients in pain: from the nurse´s perspective. Journal of Clinical Nursing, 18, 2897-2906.
Bremander, A., Bergman, S., & Arvidsson, B. (2009). Perception of multimodal cognitive treatment for people with chronic widespread pain – Changing one´s life plan. Disability and Rehabilitation, 31, (24), 1996-2004.
Büssing, A., Ostermann, T., Neugebauer, E.A.M., & Heusser, P. (2010). Adaptive coping strategies in patients with chronic pain conditions and their interpretation of disease. BioMed Central Public Health, 10, 507-516.
Campbell, C., & Cramb, G. (2008). ‘Nobody likes a back bore’ – exploring lay perspectives of chronic pain: revealing the hidden voices of nonservice users. Scandinavian Journal of Caring Sience, 22, 383-390.
Chiesa, A., & Serretti, A. (2011). Mindfulness-based interventions for chronic pain: A systematic review of the evidence. The Journal of Alternative and Complementary Medicine, 17, (1), 83-93.
Clarke, K.A., & Iphofen, R. (2005). Believing the patient with chronic pain: a review of the literature. British Journal of Nursing, 14, (9), 490-493.
Claydon, L.S., & Chesterton, L.S. (2008). Does transcutaneous electrical nerve stimulation (TENS) produce “dose-responses”? A review of systematic reviews on chronic pain. Physical Therapy Reviews, 13, (6), 450-463.
Cooper, J.W., & Burfield, A.H. (2010). Assessment and management of chronic pain in the older adult. Journal of the American Pharmacists Association, 50, (3), 89-102.
Courtenay, M., & Carey, N. (2008). The impact and effectiveness of nurse-led care in
management of acute and chronic pain: a review of the literature. Journal of Clinical Nursing, 17, 2001-2013.
Cox, F. (2010). Basic principles of pain management: assessment and intervention. Nursing Standard, 25, (1), 36-39.
Davis, G.C., & White, T.L. (2001). Nursing´s role in chronic pain management with older adults. Topics in Geriatric Rehabilitation, 16, (3), 45-55.
Dopson, L. (2010). Role of pain management programmes in chronic pain. Nursing Standard, 25, (13), 35-40.
Dumas, L.G., & Ramadurai, M. (2009). Pain management in the nursing home. Nursing Clinics of North America, 44, 197-208.
Dusová, B., & Cseszárová, M. (2008). An overview of the quality of life of clients with chronic pain. Primary Health Care, 18, (1), 25-29.
Dysvik, E., Sommerseth, R., & Jacobsen, F.F. (2011). Living a meaningful life with chronic pain from a nursing perspective. Narrative approach to a case story. International Journal of Nursing Practice, 17, 36-42.
Fitzcharles, M-A., Lusseier, D., & Shir, Y. (2010). Management of chronic arthritis pain in the elderly. Drugs Aging, 27, (6), 471-490.
Gloth, F.M. (2001). Pain management in older adults: Prevention and treatment. Journal of the American Geriatrics Society, 49, 188-199.
Gudmannsdottir, G.D., & Halldorsdottir, S. (2009). Primacy of existential pain and suffering in residents in chronic pain in nursing homes: a phenomenological study. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 23, 317-327.
Hensing, G.K.E., Sverker, A.M., & Leijon, G.S. (2007). Experienced dilemmas of everyday life in chronic neuropathic pain patients – results from a critical incident study. Scandinavian Journal of Caring Sience, 21, 147-154.
Herr, K. (2004). Neuropathic pain: A guide to comprehensive assessment. Pain Management Nursing, 5, (4), 9-18.
Hinchy, S. (2010). The challenge of chronic pain. Primary Health Care, 20, (1), 26-29.
Holopainen, A., Hakulinen-Viitanen, T., & Tossavainen, K. (2008). Systematic review – a method for nursing research. Nurse Researcher, 16, (1), 72-83.
Hurley, M.V., Walsh, N., Bhavnani, V., Britten, N., & Stevenson, F. (2010). Health beliefs before and after participation on an exercised-based rehabilitation programme for chronic knee pain: Doing is believing. BioMed Central Musculoskeletal Disorders, 11, (31).
Karp, J.F., Shega, J.W., Morone, N.E., & Weiner, D.K. (2008). Advances in understanding the mechanisms and management of persistent pain in older adults. British Journal of Anaesthesia, 101, (1), 111-120.
Kröner-Herwig, B. (2009). Chronic pain syndromes and their treatment by psychological interventions. Current Opinion in Psychiatry, 22, 200-204.
Liddle, S.D., Baxter, G.D., & Gracey, J.H. (2007). Chronic low back pain: Patients´
experiences, opinions and expectations for clinical management. Disability and Rehabilitation, 29, (24), 1899-1909.
Mackintosh, C., & Elson, S. (2008). Chronic pain: clinical features, assessment and treatment.
Nursing Standard, 23, (5), 48-56.
Mann, E. (2008). Neuropathic pain: could nurses become more involved?. British Journal of Nursing, 17, (19), 1208-1213.
McCaffrey, R., & Freeman, E. (2003). Effect of music on chronic osteoarthritis in older people. Journal of Advanced Nursing, 44, (5), 517-524.
McCaffrey, R., Frock, T.L., & Garguilo, H. (2003). Understanding chronic pain and the mind- body connection. Holistic Nursing Practice, 17, (6), 281-287.
McCreaddie, M., & Wiggins, S. (2007). The purpose and function of humor in health, health care and nursing: a narrative review. Journal of Advanced Nursing, 61, (6), 584-595.
McLafferty, E., & Farley, A. (2008). Assesing pain in patients. Nursing Standard, 22, (25), 42-46.
Middleton, C. (2004, May). The assessment and treatment of patients with chronic pain.
Nursingtimes.net, 100, (18), 40-45. Retrieved February 10, 2011 from
http://www.nursingtimes.net/nursing-practices-clinical-research/the-assessment-and- treatment-of-patients-with-chronic-pain
Moore, K. (2008). Is laughter the best medicine? Research into the therapeutic use of humour and laughter in nursing practice. Whitireia Nursing Journal, 15, 33-38.
Polit, D.F., & Beck, C.T. (2008). Nursingresearch, generating and assessing evidence for nursing practice. Philadelphia: Wolters Kluwer Health/Lippincott Williams and Wilkins.
Ramage-Morin, P.L. (2008). Chronic pain in Canadian seniors. Health Reports, 19, (1), 1-16.
Richardson, C., Adams, N., & Pool, H. (2006). Psychological approaches for the nursing management of chronic pain: part 2. Journal of Clinical Nursing, 15, 1196-1202.
SBU (2006). Metoder för behandling av långvarig smärta – en systematisk litteratur översikt.
[www dokument]. URL
http://www.sbu.se/upload/Publikationer/Content0/1/smarta_fulltext.pdf
Shaw, S.M. (2006). Nursing and supporting patients with chronic pain. Nursing Standard, 20, (19), 60-65.
Schofield, P., & Davis, B. (2000). Sensory stimulation (snoezelen) versus relaxation: a
potential strategy for the management of chronic pain. Disability and Rehabilitation, 22, (15), 675-682.
Siedliecki, S.L., & Good, M. (2006). Effect of music on power, pain, depression and disability. Journal of Advanced Nursing, 54, (5), 553-562.
Socialstyrelsen. (2005). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. Stockholm.
www.swenurse.se
Steihaug, S. (2007). Women´s strategies for handling chronic muscle pain: A qualitative study. Scandinavian Journal of Primary Health Care, 25, 44-48.
Takai, Y., & Uchida, Y. (2009). Frequency and type of chronic pain care approaches used for elderly residents in Japan and the factors influencing these approaches. Japan Journal of Nursing Science, 6, 111-122.
Tsai, Y-F., Chu, T-L., Lai, Y-H., & Chen, W-J. (2008). Pain experiences, control beliefs and coping strategies in Chinese elders with osteoarthritis. Journal of Clinical Nursing, 17, 2596- 2603.
Tse, M.Y., Lo, A.P.K., Cheng, T.L.Y., Chan, E.K.K., Chan, A.H.Y., & Chung, H.S.W.
(2010). Humor therapy: Relieving chronic pain and enhancing happiness for older adults.
Journal of Aging Research, 1-9. Article ID 343574.
Walach, H., Güthlin, C., & König, M. (2003). Efficacy of massage therapy in chronic pain: A pragmatic randomized trial. The Journal of Alternative and Complementary medicine, 9, (6), 837-846.
Warren, E. (2010). Pain: types, theories and therapies. Practice nurse, 39, (8), 19-22.
Weaver, D. (2005). Addressing residents´ social, emotional and identity needs. Nursing &
Residential Care, 7, (9), 389-392.
Williams, A.M., Davies, A., & Griffiths, G. (2009). Facilitating comfort for hospitalized patients using non-pharamacological measures: Preliminary development of clinical practice guidelines. International Journal of Nursing Practice, 15, 145-155.
Willman, A., Stoltz, P., & Bahtsevani, C. (2006). Evidensbaserd omvårdnad – en bro mellan forskning och klinisk verksamhet (2 uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Won, A., Lapane, K.L., Vallow, S., Schein, J., Morris, J.N., & Lipsitz, L.A. (2006). Long- term effects of analgesics in a population of elderly nursing home residents with persistent nonmalignant pain. The Journal of Gerontology, Series A: Biological Sciences And Medical Sciences, 61, (2), 165-169.
