Södertörns Högskola Institutionen för ekonomi och företagande
Företagsekonomi C C-uppsats HT-07 Handledare: Ogi Chun
C-uppsats
Vad har IFRS 3 gett för resultat gällande redovisning av förvärvad goodwill?
Författare:
Lena-Marie Eriksson Sarina Saliba
Förord
Ett stort tack till Johan M. Ericsson på Öhrlings PricewaterhouseCoopers för att han ställde upp på en intervju gällande IFRS 3. Ett ytterligare stort tack till vår handledare Ogi Chun, som har väglett oss genom arbetet.
Sammanfattning
Redovisningen av värdet på förvärvad goodwill har alltid varit omdiskuterad och kritiserad.
Detta eftersom man anser att goodwillposten är en post som inte går att härleda. Genom införandet av IFRS 3 har man försökt att minimera goodwillposten och infört test av nedskrivningsbehov istället för tidigare systematisk avskrivning samt att fler immateriella tillgångar identifieras. I och med detta kan det anses att spelrummet för företagsledningen och revisorerna avseende goodwillposten reglerats. Uppsatsen tar upp införandet av IFRS 3 och vad den har resulterat i, avseende förvärvad goodwill.
Uppsatsens problemformulering lyder: Vad har IFRS 3 resulterat i gällande redovisning av förvärvad goodwill?
För att besvara uppsatsens problemformulering har två hypoteser ställts upp:
Hypotes 1: IFRS 3 ger tillförlitligare redovisning av förvärvad goodwill
Hypotes 2: IFRS 3s krav på identifiering förenklar redovisningen av förvärvad goodwill
Syftet med uppsatsen är att ta reda på vad IFRS 3 har haft för betydelse vid redovisningen av förvärvad goodwill.
Undersökningen i uppsatsen har utgått från revisorers synpunkter genom en kvantitativ ansats i form av en enkätundersökning, samt en kortare intervju med redovisningsspecialisten Johan M Ericsson från Öhrlings.
Uppsatsen teorier har baserats på Agentteorin och The Efficient Market Hypothesis. Utifrån dessa teorier har även hypoteserna i uppsatsen utformats.
Resultatet av undersökningen får tolkas med försiktighet då ett stort bortfall föreligger. Det som framkommer från undersökningen visar att revisorernas uppfattning gällande hypotes 1 är positiv och negativ gällande hypotes 2. Detta resulterar i att revisorerna anser att IFRS 3 ger tillförlitligare redovisning av förvärvad goodwill. Däremot anser revisorerna ej att IFRS 3s krav på identifiering har förenklat redovisningen av förvärvad goodwill.
Definitioner i uppsatsen
IASB - International Accounting Standard Boards, Europa IFRS - International Financial Reporting Standards ÅRL - Årsredovisningslagen
FASB - Financial Accounting Standards Board, USA IAS- International Accounting Standards
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 7
1.1 Bakgrund ... 7
1.2 Öhrlings PricewaterhouseCoopers, Redovisning av koncerngoodwill från 2005 ... 9
1.3 Nya internationella regler för företags förvärv: En guide till IFRS 3 Deloitte Audit ... 10
2. Problem och syfte ... 12
2.1Problemdiskussion ... 12
2.2Problemformulering ... 12
2.2Syfte ... 13
2.2Avgränsning ... 13
3. Metod ... 14
3.1 Litteratursökning... 14
3.2 Undersökningsupplägg... 14
3.2.1 Kritik mot val av metod ... 14
3.3 Datainsamlingsmetoder ... 15
3.3.1 Intervju ... 15
3.3.2 Enkät ... 15
3.4 Population ... 15
3.5 Validitet och reliabilitet ... 15
4. Teori ... 17
4.1 The Efficient Market Hypothesis (EMH) ... 17
4.2 Agentteorin ... 19
4.3 Teoretisk referensram ... 20
5. Empiri ... 22
5.1 Intervju ... 22
5.2 Enkätundersökningen ... 25
6. Analys och Resultat ... 31
6.1 Bortfallsanalys ... 31
6.1.1 Internt bortfall ... 31
6.2 Analys och resultat av empirin ... 31
7. Slutsats ... 34
8. Kritisk granskning ... 35
8.1 Egna lärdomar ... 35
8.2 Diskussion om uppsatsens undersökning ... 35
8.3 Generalisering ... 35
9. Fortsatta studier ... 36
9.1 Möjlig fortsatt studie ... 36
10. Källförteckning och litteraturlista ... 37
11. Bilagor ... 39
1. Inledning
1.1 Bakgrund
Företag har ofta utgifter för att anskaffa, utveckla, underhålla eller förbättra immateriella värden så som teknisk kunskap, patent och programvaror. Då immateriella tillgångar är svåra att värdera har det diskuterats om immateriella tillgångar ens skall räknas som en tillgång i balansräkningen (Förestallningsramen i IFRS/IAS 2007, s.13-14).
Vi, uppsatsskrivarna, har haft svårigheter med hur man skall uppfatta termen ”värdet av goodwill” då värderingen sker utifrån andra identifierbara poster. Man skall kunna härleda goodwillposten till kassagenererande flöden och beroende på dessa flöden skall ett
nedskrivningsbehov prövas. Goodwillposten måste kunna värderas tillförlitligt, detta innebär enligt IASBs föreställningsram att: information skall vara tillförlitlig, vilket den är om den inte innehåller väsentliga felaktigheter (Förestallningsramen i IFRS/IAS 2007, s.13). Detta är väldigt godtyckligt uttryckt, varmed vi, uppsatsskrivarna har valt att ytterligare definiera uttrycket tillförlitlighet: tillförlitlighet innebär en verklig bild av postens värde. Då man idag enligt Thudén1 befinner sig i en högkonjunktur, så har man ännu inte sett så många
nedskrivningar av goodwillposten. Så frågan är hur nedskrivning av goodwill kommer att upplevas och utövas i praktiken. Kommer nedskrivningsbehovet att skilja sig ifrån den tidigare traditionella avskrivningen på goodwill?
Enligt Andersson2 är det så att man i praktiken gör nedskrivningar som inte är långt ifrån den traditionella avskrivningen av goodwill, men att man idag kallar det för nedskrivning vid behov (efter att värdet har omprövats) istället för avskrivning.
Redovisning av immateriella tillgångar har utvecklats över tiden. Man klassificerar immateriella tillgångar i förvärvade externt och internt upparbetade, de kan vara identifierbara eller oidentifierbara.
1 Kent Thudén Authorized Public Accountant Ernst & Young AB, den 1 November 2007.
2 Sören Andersson Ekonomichef Exchange Finans, den 3 oktober 2007.
Vid identifiering av immateriella tillgångar utgår man ifrån två kriterier:
• Avskiljbarhet, om den immateriella tillgången inte är avskiljbar är den en del av goodwill.
• Att den har uppstått ur avtalsenliga eller andra juridiska rättigheter.
Utgångsläget för värdering av immateriella tillgångar är detsamma som för andra tillgångar, nämligen deras kostnad. Är de immateriella tillgångarna förvärvade utifrån är det relativt enkelt att matcha kostnaderna för köpet med dess framtida intäkter vilket leder till att de motsvarar definitionen av vad en tillgång är. Dock upparbetats immateriella tillgångar ofta internt i företag, och dessa är i sin tur svåra att värdera(Schroeder, Clark & Cathey 2005, s.319).
År 2004 publicerade IASB, International Accounting Standards Boards, en ny standard för redovisning av företagsförvärv, IFRS 3 Business Combinations (www.deloitte.com). Enligt IASBs definition är en tillgång ”de framtida ekonomiska fördelar som är förknippade med en tillgång utgörs av möjligheten att de, direkt eller indirekt, bidrar till inflöde av likvida medel i företaget”(Föreställningsramen i IFRS/IAS 2007, s16).Sedan år 2005 har IFRS varit de redovisningsstandarder som noterade företag varit skyldiga att tillämpa vid upprättandet av koncernredovisning. Dessa standarder är utfärdade av IASB vars uppdrag är att verka för en internationell harmonisering av de redovisningsprinciper som används världen över
(Föreställningsramen i IFRS/IAS 2007, s. 7-8).
1.2 Öhrlings PricewaterhouseCoopers, Redovisning av koncerngoodwill från 2005
Denna artikel skriven av Eva Törning, redovisningsspecialist, tar upp vad som gäller i och med att svenska noterade företag ska upprätta koncernredovisning enligt IFRS standarder för redovisning av koncerngoodwill. Huvudsyftet i artikeln är att sammanfatta skillnaderna mellan att upprätta koncernredovisning enligt ÅRL och IFRS gällande koncerngoodwill.
Eva Törning anser att eftersom noterade koncerner har varit tvungna att gå över till IFRS har skillnaden ökat avseende behandlingen av goodwill mellan noterade koncerner och koncerner som fortsätter att följa ÅRL. De grundläggande reglerna angående hur en förvärvsanalys ska upprättas enligt IFRS 3 följer ÅRL, men det som tillkommer i IFRS 3 är att företagen har en skyldighet i att identifiera ytterligare immateriella tillgångar. Dessa tillgångar har tidigare varit inkluderade i goodwill, enligt då gällande god redovisningssed. För att identifiera dessa ytterligare immateriella tillgångar från goodwill innehåller IFRS 3 en katalog med exempel som en förvärvare förväntas identifiera i ett förvärv. Dessa inkluderar bl.a. varumärken, kundlistor, orderstock, domännamn, kundrelationer, leasingavtal, förmånliga
anställningsavtal, databaser samt patenterad och icke patenterad teknologi. I och med att dessa bryts ut från goodwill har de oftast en nyttjandeperiod som går att fastställa och som ska skrivas av över den perioden.
Vid anskaffningstillfället av en immateriell tillgång måste företagen fastställa om
nyttjandeperioden är begränsad eller obegränsad. Med obegränsad nyttjandeperiod menar man att det i dagsläget inte går att fastställa den. Goodwill är en tillgång med obegränsad
nyttjandeperiod då man ej kan fastställa nyttjandeperioden med tillfredställande tillförlitlighet och därför ska goodwill prövas årligen för att se om det föreligger ett behov av nedskrivning.
I artikeln menar Eva Törning att de nya reglerna sammanfattningsvis syftar till att minska beloppen som i slutändan hamnar i goodwill posten, vilket har en stor betydelse då goodwill inte längre kan skrivas av systematiskt.
Avslutningsvis skriver man i artikeln att begreppet goodwill är oförändrad oavsett om man följer ÅRL eller IFRS, men att postens innehåll kan skilja sig avsevärt. Man anser att goodwill enligt svensk god redovisningssed generellt sett borde innehålla fler poster av immateriella tillgångar än innehållet av goodwill posten enligt IFRS 3 (Törning 2005, www.weibull.se).
1.3 Nya internationella regler för företags förvärv: En guide till IFRS 3 Deloitte Audit
Deloitte skriver på sin hemsida om förändringarna som har skett genom tillkomsten av IFRS 3. Modellen nedan är en förenklad bild av de förändringar som har ägt rum.
Bild 1: Förenklad bild av IFRS 3s påverkan
Källa: www.deloitte.com
1. Enligt IFRS 3 skall man redovisa alla förvärv och samangående mellan företag i enlighet med förvärvsmetoden. Dessutom blir poolingmetoden otillåten.
2. Alla tillgångar, skulder och ansvarsförbindelser i det förvärvade företaget skall redovisas till deras verkliga värden vid uppförandet av förvärvsbalansräkningen.
Detta gäller även för möjliga minoritetsintressen. Dessutom kräver IFRS 3 att fler immateriella tillgångar redovisas separat skilda från goodwill.
3. Goodwill skall inte längre skrivas av enligt plan utan det redovisade
goodwillvärdet skall prövas minst en gång per år för att se om nedskrivningsbehov föreligger. Detta behov skall testas oftare om det finns någon antydan till
värdeminskning under året.
4. Om det uppstår negativ goodwill, dvs om de förvärvade nettotillgångarna överstiger anskaffningsvärdet , så skall det överskjutande värdet omprövas. Om
Metod
Förvärvade tillgångar och skulder
Goodwill
Negativ goodwill
Omstrukturerings- kostnader
Förvärvsmetoden skall alltid användas
Större krav på identifiering o värdering av immateriella tillgångar samt värdering av förvärvade ansvarsförbindelser
Får ej skrivas av men eventuellt nedskrivningsbehov prövasårligen
Ompröva verkligt värde och sedan direkt till resultaträkningen
Får endast redovisas om det förvärvade företaget redan på förvärvsdagen har ett åtagande.
det trots omprövning fortfarande föreligger negativ goodwill skall detta belopp redovisas som en intäkt i koncernredovisningen.
5. Endast avsättningar för omstruktureringskostnader som uppfyller IAS 37 villkor får redovisas vid förvärvstidpunkten om det föreligger en förpliktelse hos det förvärvade företaget. Dessutom har upplysningskraven ökat avsevärt från tidigare regler och praxis i Sverige(www.deloitte.com).
2. Problem och syfte
2.1 Problemdiskussion
Följaktligen skall inte goodwill skrivas av över plan längre, utan i stället prövas årligen för nedskrivningsbehov enligt IAS 36 Impairment of assets (www.deloitte.com).
Fördelen med att inte göra avskrivningar på goodwill är att man inte behöver fastställa livslängden som avskrivningarna ska fördelas på (www.handels.gu.se).
I artikeln ”Commentary: Is Goodwill an Asset?” tar L. Todd Johnson och Kimberley R.
Petrone upp problematiken med bedömningen av den immateriella tillgången goodwill.
Författarna utgick ifrån FASBs Concepts Statement No.5 Recognition and Measurement in Financial Statements of Business Enterprises och de anser att goodwill endast möter 1 av 4 kriterier för att tillgodogöra sig epitet tillgång. Kraven för mätbarhet, relevans och
tillförlitlighet är ej uppnådda. Därmed slår de fast att även om goodwill möter kravet för vad en tillgång är så är det inte tillräckligt för att goodwill skall bedömas vara en tillgång.
Själva goodwillposten är en residual och går inte att värdera direkt. Detta leder till att företag vid förvärv skall identifiera den förvärvade enhetens tillgångar, inklusive immateriella tillgångar, skulder och eventualförpliktelser (IFRS 2007, s.107). Goodwillposten är det övervärde som blir kvar efter att de identifierbara posterna tagits bort från köpeskillingen.
Det finns således svårigheter med redovisningen av goodwill, dels då immateriella tillgångar är ett diffust koncept och dels då det finns tvivel om goodwill skall räknas som en tillgång.
2.2 Problemformulering
Vad har IFRS 3 resulterat i gällande redovisning av förvärvad goodwill?
2.3 Syfte
Uppsatsen skall belysa effekterna av 2005 års nya gällande standarder utfärdade av
International Accounting Standards Board, IASB. Syftet är att undersöka vad IFRS 3 har haft för betydelse vid redovisningen av förvärvad goodwill ur revisorns synvinkel.
Hypotes 1: IFRS 3 ger tillförlitligare redovisning av förvärvad goodwill
Hypotes 2: IFRS 3s krav på identifiering förenklar redovisningen av förvärvad goodwill.
2.4 Avgränsning
Det finns flera punkter i IASBs rekommendation IFRS 3 som visas i Bild 1: Förenklad bild av IFRS 3s påverkan än just punkten om goodwill. Dock anses goodwill posten som mest intressant därav avgränsningen till den posten.
Undersökningen i sin tur är avgränsad till revisorer i Sverige. Denna avgränsning har gjorts för att möjliggöra professionella svar på undersökningen, och för att på så vis få ett bättre resultat.
3. Metod
3.1 Litteratursökning
Tidigare uppsatser har lästs för att säkerställa att ämnet som valts i denna uppsats inte berörts på samma sätt förut. Information om ämnet har införskaffats genom följande litteratur, Financial Accounting Theory and Analysis, Internationell redovisningsstandard i Sverige IFRS/IAS 2007, och artikeln ”Commentary: Is Goodwill an Asset?” . Sedan har databaser nyttjats för att ta fram aktuell information. Altavista och Google är de databaser som använts vid sökning av information och de sökord som har brukats är värdering av immateriella tillgångar, definition tillgång, goodwill, IFRS, IAS, redovisning av immateriella tillgångar, impairment test, Öhrlings PricewaterhouseCoopers, Ernst & Young och Deloitte.
3.2 Undersökningsupplägg
Datainsamlingen genomfördes genom att enkätundersökningen skickades ut via e-post till 138 revisorer runt om i Sverige. Då ämnet ansågs komplicerat så genomfördes en intervju med en redovisningsspecialist på Öhrlings PricewaterhouseCoopers, för att på så vis få djupare förståelse för den nya gällande standarden IFRS 3 och vad den har för betydelse gällande posten goodwill.
3.2.1 Kritik mot val av metod
En surveyundersökning har genomförts och fördelen med detta undersökningsupplägg är att det baseras på empirisk data och att det ger bred täckning vilket i sin tur leder till
generaliserbarhet. Dock finns det en risk i att signifikansen i data kan förbises, det vill säga att data inte är relevant för undersökningen. En annan nackdel är att en surveyundersökning inte går på djupet för att förklara det undersökta ämnet (Denscombe 2006, s.39).
Valet av metod grundas på viljan att nå ut till så många respondenter som möjligt på kortast tänkbara tid. Dessutom är en kvantitativ ansats en fördel då stora mängder data kan analyseras snabbt (Denscombe 2006, s.240).
Dock kan denna metod ifrågasättas då postenkäter har låg svarsfrekvens samt att det ofta uppstår fördröjningar, vilket i sin tur leder till ineffektivitet. Dessutom är det ej möjligt att veta om respondenten har svarat sanningsenligt eller hastat sig igenom enkätens frågor. Detta medför i sin tur att reliabiliteten i undersökningen blir ifrågasatt (Denscombe 2006, s.128).
För uppsatsens del blev valet av metod en kompromiss då vissa hinder på vägen samt den begränsade tiden gjorde att ursprungsidén för uppsatsen fick läggas åt sidan. Detta är också anledningen till blandningen av kvalitativ och kvantitativ metod.
Utgångspunkten för uppsatsens undersökning var att göra personliga intervjuer med revisorer i Stockholms län. Tanken bakom denna idé var att samtliga revisorer bör ha en grundläggande kunskap inom ämnet då det är de som använder sig utav redovisningsrekommendationer för att tolka företagens årsredovisningar och deras värdering av bland annat goodwillposten.
3.3 Datainsamlingsmetoder
3.3.1 Intervju
Intervjun har inletts med frågor om bakgrundsfaktorer för att få information om
redovisningsspecialistens tidigare erfarenheter, sedan har frågor ställts för att få en bredare bild av hur redovisningsspecialisten Johan M Ericsson ser på dagens situation gällande redovisning av förvärvad goodwill. De sista frågorna var till för att få en uppfattning om vilken förändring som redovisningsspecialisten anser har skett.
3.3.2 Enkät
Enkätundersökningen har skickats ut via e-post till dels utvalda revisorer tillhörande
revisionsbyråerna Ernst & Young och Öhrlings, dels till revisorer runt om i Sverige. Enkäten sändes ut tisdagen 20 november till 138 personer, veckan därpå gick påminnelser ut och deadline sattes till den 30 november.
3.4 Population och urval
Totalpopulationen för undersökningens primära målgrupp är revisorer i Sverige då det är de som mer ingående kan se och ha förståelse för vad IFRS 3 kan ha resulterat i. Ett strategiskt
urval av revisorer har genomförts genom att man via kontakter med Öhrlings
PriceWaterhouseCoopers och Ernst & Young erhållit e-postadresslistor. Dessutom har e- postadresser till ytterligare revisorer samlats in via en hemsida med namn på revisionsbyråer (www.constellator.se).
3.5 Validitet och reliabilitet
Validitet är ett mått på datas relevans, en form av validitet är begreppsvaliditet som visar hur väl det finns en överensstämmelse mellan det fenomen som undersöks och själva mätningen. I uppsatsens fall handlar det om hur väl frågorna i enkäten har gett svar på
problemformuleringen, samt de två hypoteser som har använts för att mer detaljerat undersöka huruvida IFRS 3 har gett något resultat angående redovisning av goodwill (Johanesson &
Tufte 2003, s.47-48). Utifrån de svar som har inkommit från enkätundersökningen kan det anses att validiteten är hög då svaren visar att IFRS 3 har inverkat på redovisningen av goodwill.
Reliabilitet handlar om datas tillförlitlighet; reliabiliteten rör undersökningens data, vilka data som använts, insamlingssätten samt hur data bearbetas. Ett tecken på hög reliabilitet är om man får samma resultat vid två eller flera olika undersökningstillfällen (Johanesson & Tufte 2003, s.28-29). I uppsatsen är reliabiliteten låg på grund av högt bortfall.
4. Teori
4.1 The Efficient Market Hypothesis (EMH)
På den effektiva marknaden, där det råder perfekt konkurrens, bestäms priset på en produkt utifrån efterfrågan på och tillgången av produkten. Enligt teorins efterfråge- och
tillgångsmodell, så bestäms priset genom att det finns konsensus mellan köparna och den information som de har om produkten. EMH tar upp två problem:
1) vilken information om företag som är relevant för investerare och,
2) Om förståelsen av den information som företag lämnar ut påverkas av hur den ges ut.
Denna modell är särskilt användbar gällande värdepappersmarknaden, och en sådan marknad sägs vara effektiv om den reflekterar all tillgänglig information och då den direkt reagerar på ny information. EMH menar att en investerare inte kan göra en överdriven vinst genom att investeraren har tillgång till särskild information (Schroeder, Clark & Cathey 2005, s.106- 107).
Det finns tre typer av den effektiva marknadsteorin: svag, semi-stark och stark. Den svaga typen menar att förändring i pris beror på investerares kunskap angående införstådda vinstmöjligheter eller alternativa investeringsmöjligheter. Denna typ av EMH anser att överdriven vinst ej kan uppkomma på grund av kunskap om historiska priser, då marknaden inkorporerar all information om tidigare års priser i det nuvarande priset. Detta innebär, om denna typ av EMH har rätt, att en aktiehandlare inte kan basera sina aktieköp utifrån tidigare års händelser. Den semi-starka formen av EMH använder sig utav all offentlig information även tidigare års, för att bestämma priset på en produkt. Detta innebär att ingen investerare kan tillskaffa sig överdrivna vinster genom att använda sig utav offentlig tillgänglig information, då marknaden redan har tillgång till den informationen. EMH’s starka form menar att all information inklusive pristrender, offentlig information och insider information finns med priserna på värdepappersmarknaden på ett sådant sätt att det inte finns någon möjlighet alls att införskaffa sig överdrivna vinster (Schroeder, Clark & Cathey 2005, s.107- 108).
Den effektiva marknadshypotesen ger den auktoriserade revisorn bevis för att information om företag är inkorporerad i priset på företagens värdepapper, vilket leder till att
investeringsorienterade redovisningsprinciper kan utvecklas (Schroeder, Clark & Cathey 2005, s.109)
Bild 2: Efterfråge- och tillgångsmodell
Källa: Schroeder, Clark & Cathey 2005, s.106
Då “hypotesen om den effektiva marknaden ” påstår att information alltid finns tillgänglig så borde det innebära att goodwill inte kan blåsas upp för att ge företagen onormalt fördelaktiga vinster på en effektiv marknad. Då IFRS 3 ger ny information om värdering av goodwill skulle det kunna innebära att denna standard förenklar och säkerhetsställer värderingen av förvärvad goodwill.
Kvantitet Pris
Efterfrågan Tillgång
4.2 Agentteorin
Ett grundläggande antagande i agentteorin är att individer maximerar sin egen framtida nytta.
Detta kan även ske på bekostnad av andra. Frågan som uppkom i och med agentteorin var:
Vad är en enskild individs förväntade nytta från ett särskilt inriktat handlande? I uppsatsens fall skulle man kunna ställa sig frågan: Hur kan en individ eller en grupp av individer dra nytta av att värdera immateriella tillgångar på ett visst sätt, vid olika sammanhang? Individer skulle kunna liknas som olika intressenters intressen att maximera sin nytta, där deras nyttomaximering skiljer sig åt beroende på vilken grupp man tittar på. En agent definieras som ett samtyckt förhållande mellan två parter, där en av parterna (agenten) ger sitt
medgivande att agera åt den andra partens (principalens) vägnar. Ett exempel är förhållandet mellan revisorerna, företagsledningen och ägarna. I denna teori skulle man kunna se
revisorerna och företagsledningen som agenter och ägarna som principalen. Skulle man titta på enbart revisorerna och företagsledningen skulle man kunna säga att revisorerna är agenten och företagsledningen är principalen utifrån olika händelser och perspektiv. Eftersom dessa, agenten och principalen, inte kan observera och kontrollera varandra hela tiden, finns det ett hot om att den ena parten agerar utifrån sin egen nyttomaximering. Utifrån denna teori kan det anses att ett flertal av de metoder för redovisning som används vid likartade förhållanden har utvecklats utifrån viljan hos olika individer, så som företagsledning, revisorer, ägare och andra intressenter, för att minimera agent kostnaderna (Schroeder, Clark & Cathey 2005, s.114-116).
Bild 3: Agentteorins modell
Information
Resultat Betalning
Kontrakt (Källa: www.plan.se)
Principal
t.ex. ägare eller företagsledning
Agent
t.ex. revisorer och företagsledning
4.3 Teoretisk referensram
De faktorer som anses påverka redovisningen av förvärvad goodwill är marknadens informationsflöde och individers vilja att nyttomaximera för sin egen vinnings skull.
Dessa faktorer kommer från de ovanstående teorierna, och ur dessa teorier har de två hypoteserna utformats. Dessa hypoteser är till för att hjälpa till att besvara uppsatsens problemformulering.
Hypotes 1: IFRS 3 ger tillförlitligare redovisning av förvärvad goodwill.
Hypotes 1 härleds ur ”The Efficient Market Hypothesis” som har grundvalen att enheter på marknaden aldrig kan införskaffa sig fördelar på marknadens bekostnad då fullständig information råder. Det vill säga att när en rekommendation som IFRS 3 inför ny information på marknaden så kan ingen enskild aktör utnyttja informationen för egen del då den är redan är implementerad i de priser och värden som råder på marknaden.
Vid till exempel ett företagsförvärv är en revisor nödgad till att lita på de värden som redovisas av företagen på marknaden. Då all ny information sprids till alla intressenter lika snabbt enligt EMH så kan inte företagen förvränga goodwillpostens storlek då andra aktörer redan har samma information. Detta inkluderar även revisorn som aktör, och genom EMH så har revisorn det stöd som gör det möjligt för honom eller henne att lita på de värden som företagen redovisar. Detta medför att IFRS 3 ger en tillförlitligare redovisning av förvärvad goodwill.
Hypotes 2: IFRS 3s krav på identifiering förenklar redovisningen av förvärvad goodwill.
Hypotes 2 härleds ur Agentteorin vars ursprungstanke är att varje individ agerar på marknaden för att nyttomaximera för egen del. I och med att IFRS 3 infördes har det ställt hårdare krav på redovisad förvärvad goodwill, detta i form av att fler immateriella tillgångar ska identifieras samtidigt som värdet av redovisad goodwill måste kunna försvaras på ett tillförlitligt sätt. Nedskrivning av goodwill användes även tidigare om det förelåg behov men var inte lika påtaglig då man skrev av goodwill över ett bestämt antal år och man inte hade lika hårda krav på att testa och försvara redovisat värde av goodwill. Idag måste
Med detta i bakgrunden skulle man kunna säga att tidigare kunde företagsledningen ”strunta”
i att skriva ned goodwillvärdet fastän det förelåg behov av detta för att därmed ej minska resultatet, då lägre resultat ej ser lika lockande ut för eventuella nya och befintliga aktieägare.
Ur en annan synvinkel skulle man kunna se tidigare systematiska avskrivningar av goodwill- värdet som nedskrivningar där det ej förelåg något behov för nedskrivningen/avskrivningen. I och med att man skriver av goodwillvärdet systematiskt medför det lägre beskattningsbart resultat. Ur skattemässig synvinkel skulle företagsledningen kunna nyttomaximera för egen del genom tidigare systematisk avskrivning av goodwillvärdet.
Om man tittar på Deloittes modell, som är en förenklad bild av de förändringar som har ägt rum genom införandet av IFRS 3, har förvärvade tillgångar och skulder större krav på identifiering och värdering av immateriella tillgångar. I modellen framgår också att goodwill ej får skrivas av men eventuellt nedskrivningsbehov ska prövas årligen. Negativ goodwill skall omprövas gällande verkligt värde och sedan direkt till resultaträkningen. Därmed kan man säga att IFRS 3:s ytterligare krav på identifiering av immateriella tillgångar leder till att enheter på marknaden inte kan nyttomaximera för sin egen del utifrån agentteorin. Detta borde i sin tur leda till att förvärvad goodwill ej kan övervärderas. En parallell kan dras till artikeln skriven av Eva Törning där hon tar upp att goodwillposten blir mindre och att det är det som är själva syftet med att bryta ut och identifiera ytterligare immateriella tillgångar. Det visar återigen att det blir svårare för den enskilda aktören att nyttomaximera på marknaden.
5. Empiri
5.1 Intervju
Den 7/11 2007 klockan 10:00 på morgonen genomfördes en intervju med Johan M Ericsson på Öhrlings PricewaterhouseCoopers på Torsgatan 21 i Stockholm. Intervjun delades upp mellan uppsatsskrivarna, så att den ena (Lena-Marie Eriksson) ställde frågorna och den andra (Sarina Saliba) antecknade.
Vid intervjun med redovisningsspecialist Johan M Ericsson framgick dessa svar.
Fråga 1: Vad heter du? Hur många års erfarenhet har du inom yrket? Vad är din position på Öhrlings PricewaterhouseCoopers? Vad har du för erfarenhet av värdering av
förvärvad goodwill?
Jag heter Johan Mikael Ericsson och har arbetat på Öhrlings i nio år, varav 5 år som revisor inom koncernredovisning. Sedan år 2004 är min position redovisningsspecialist inom rörelseförvärv.
Fråga 2: Anser du att IFRS 3 har gett en förbättring/försämring utav IASB:s rekommendation IAS 38
?
Jag ser en skillnad i att det finns fler immateriella tillgångar. Det fanns hinder i gamla IAS 38 för att identifiera dessa tillgångar. Det krävs dock experthjälp i många fall för att bedöma tillförlitligheten av de immateriella tillgångar som har identifierats.
Fråga 3: Hur har revisorns kontrollfunktion anpassats till IFRS 3s rekommendation vid värdering av goodwill?
Det har blivit mer komplicerat och det ställer större krav på revisorerna. Det har blivit ett större behov av experthjälp, särskilt vid revision för att vara på den säkra sidan. Det nya regelverket ställer högre krav på företagsledningen, revisorer, experter och även de som läser årsredovisningarna.
Fråga 4: Har IFRS 3s krav på identifiering förenklat värderingen av förvärvad goodwill?
Förklara hur och varför.
Goodwill värderas ej, allt annat som identifieras värderas till verkligt värde.
Fråga 5: Har IFRS 3 gett en tillförlitligare värdering av förvärvad goodwill? Förklara hur och varför.
Man bedömer goodwill utifrån bästa förmåga, och utifrån det kan man säga att den är tillförlitlig. Tillförlitligheten beräknas enligt modeller, vi på Öhrlings använder oss av experter för att ta fram dessa modeller.
Fråga 6: Hur stor är skillnaden i verkligheten mellan tidigare systematisk avskrivning och dagens nedskrivningsbehov av förvärvad goodwill?
Om en större nedskrivning sker så ger det en större effekt än vid systematiskt avskrivning.
Till exempel om ett företag med stor goodwillpost måste skriva ned den till säg hälften av värdet, så blir effekterna av detta mer långtgående då det påverkar värdet på företaget på aktiemarknaden, vilket i sin tur leder till att kreditgivarna drar öronen åt sig. Vid avskrivning så skulle detta aldrig kunna ske, då det är en uträknad kostnad som dras av goodwill värdet årligen.
Fråga 7: Varför anser man att test av nedskrivningsbehov är ett säkrare bedömningskriterium av förvärvad goodwill?
Därför att det leder till att man får fram aktuellt värde på goodwillposten.
Fråga 8: Vad hade ni på Öhrlings för förväntningar på IFRS 3?
Innan IFRS 3 började gälla så visste vi redan vad som skulle komma att hända, då
rekommendationer uppdateras och man läser på om vad dessa rekommendationer kommer att innebära. Det vill säga högre krav på identifiering och så vidare. Vissa tyckte att det var bra att man skulle slippa avskrivningar och de kostnader som de medförde.
Fråga 9: Vad anser du skulle kunna förenkla värdering av förvärvad goodwill i framtiden?
I framtiden kommer IFRS att byggas på och utvecklas med nya ansatser, då IASB och US Gaap håller på att konvergeras för att bilda enhetliga rekommendationer.
5.2 Enkätundersökning
138 enkäter skickades ut via e-post till revisorer runt om i landet, utav dessa 138 utskick inkom endast 8 användbara svar. Diagrammen nedan är baserade på dessa 8 personers svar, och skall därmed tolkas med försiktighet.
Fråga 1: Hur många år har ni arbetat som revisor?
Hur många år har ni arbetat som revisor?
4
1
3
0 1 2 3 4 5
0-5 5.-10 10.-15 15.-20 20-
Svarsalternativ
Antal svar
Series1
Diagram 1: Resultat från fråga 1
De flesta av de svarande har arbetat som revisor under en kortare tid, mellan 0-5 år.
Fråga 2: Hur anser ni IFRS 3 har påverkat revisorns kontrollfunktion?
Hur anser ni att IFRS 3 har påverkat revisorns kontrollfunktion?
1
5
2
0 1 2 3 4 5 6
Mindre komplicerat Mer komplicerat Ingen skillnad Svarsalternativ
Antal svar
Series1
Diagram 2: Resultat från fråga 2
5 av 8 personer anser att IFRS 3 har gjort revisorns kontrollfunktion mer komplicerad
Fråga 3: Förklara hur det påverkat kontrollfunktionen för revisorerna.
Fem av åtta personer anser att kontrollfunktionen för revisorer har försvårats eller ökat i och med att fler immateriella tillgångar skall identifieras, vilket kräver flera beräkningar. Däremot är det en person som anser att det idag ställs högre krav på företagsledningen vilket gör det lättare för revisorer vid bedömning av företagets värdering. En person ansåg att det inte fanns någon skillnad i kontrollfunktionen och en person svarade inte alls på fråga.
Fråga 4: Har IFRS 3s krav på identifiering förenklat redovisningen av förvärvad goodwill?
Har IFRS 3s krav på identifiering förenklat redovisningen av förvärvad goodwill?
0
5
2
1
0 1 2 3 4 5 6
Ja Nej Delvis Vet Ej
S varsalternativ
Antal svar
Series1
Diagram 3: Resultat från fråga 4
De flesta av de svarande anser inte att IFRS 3s krav på identifiering av fler immateriella tillgångar har gjort det enklare att redovisa goodwill.
Fråga 5: Har IFRS 3 gett en tillförlitligare redovisning av förvärvad goodwill?
Har IFRS 3 gett tillförlitligare redovisning av förvärvad goodwill?
5
3
0 0
0 1 2 3 4 5 6
Ja Nej Delvis Vet Ej
Svarsalternativ
Antal svar
Series1
Diagram 4: Resultat från fråga 5
5 av 8 personer anser att IFRS 3 har gett tillförlitligare redovisning av förvärvad goodwill.
Fråga 6: Är skillnaden mellan tidigare systematisk avskrivning och dagens nedskrivningsbehov av förvärvad goodwill stor?
Är skillnaden mellan tidigare systematisk avskrivning och dagens nedskrivningsbehov stor?
4
3
1
0 0
1 2 3 4 5
Ja Nej Delvis Vet Ej
Svarsalternativ
Antal svar
Series1
Diagram 5: Resultat från fråga 6
Här var det blandade åsikter mellan de svarande, 4 personer ansåg att skillnaden var stor medan 3 inte tyckte det.
Fråga 7: Förklara hur skillnaden märks och vad det innebär i praktiken vid redovisningen av goodwill.
Två av respondenterna svarade nej på fråga 6 och hoppar därmed direkt till fråga 9. Två personer anser att nedskrivningsbehovet blir mer påtagligt nu än tidigare då förutsättningarna har förändrats. Två personer anser att skillnaden är att det sker löpande avskrivningar då goodwill saknar ett fastställt tidsperspektiv. En person anser att resultatpåverkan kan bli stor om goodwillposten är stor och inga nedskrivningsbehov anses föreligga och en person anser att företagsledningen nästan alltid kan motivera bokfört värde på goodwill vilket gör det svårt för utomstående att bedöma företagets nedskrivningstester.
Fråga 8: Vad har ni för erfarenhet av nedskrivningar? Ledord, utfört nedskrivning, behovet av nedskrivning, vad har hänt med företag på grund av nedskrivning osv.
Två personer svarade inte då deras svarsalternativ på fråga 6 var nej, vilket leder till att de
svarade att de inte har så stor erfarenhet av nedskrivningar och en av dem anser att i de fall den har varit med om nedskrivningar har de inte haft någon större påverkan på företagen. En person anser att det inte går att göra någon bedömning i denna fråga då personen inte har någon erfarenhet av nedskrivningar. En person anser att nedskrivningar inte är ovanliga då prövning måste ske varje år och att det som sker med bolagen på grund av eventuella nedskrivningar beror på bolagens finansiella ställning. En person anser att företagen kanske tar värderingen av goodwill mer seriöst då goodwill värdet måste prövas årligen.
Fråga 9: Anser ni som revisor att test av nedskrivningsbehov är ett säkrare bedömningskriterium av förvärvad goodwill än avskrivning?
Anser ni som revisor att test av nedskrivningsbehov är ett säkrare bedömningskriterium av förvärvad goodwill än
avskrivning?
5
0
3
0 0
1 2 3 4 5 6
Ja Nej Delvis Vet Ej
Svarsalternativ
Antal svar
Series1
Diagram 6: Resultat från fråga 9
Här ansåg alla mer eller mindre att test av nedskrivningsbehov var ett säkrare bedömningskriterium än avskrivning.
Fråga 10: Vad hade ni för förväntningar på IFRS 3?
Fem personer hade inga förväntningar på IFRS 3. En av personerna hänvisar till svaret på fråga 7 som saknar relevans i denna fråga. En person hade förväntningar om att IFRS 3 skulle leda till mer rättvisande redovisning för stora bolag och en annan person hade förväntningar om att IFRS 3 skulle leda till en mer tillförlitlig redovisning vilket personen anser har uppfyllts.
Fråga 11: Vad trodde ni det skulle resultera i?
Två personer svarade inte på frågan och en person hade ingen uppfattning om frågan. En person trodde att det skulle resultera i mer rättvisande redovisning för stora bolag. En person trodde att det skulle resultera i bättre bedömning från företagsledningens sida och en person trodde inte att alla företag skulle uppfylla alla upplysningskraven till en början. En av
personerna hänvisar till svaret på fråga 7 som saknar relevans i denna fråga. En person trodde att det skulle resultera i företag som ”mådde bättre” i och med nedskrivningstest med
hänvisning till IT-bubblan.
Fråga 12: Har detta resultat visat sig?
Har detta resultat visat sig?
4
1 1
0 0
1 2 3 4 5
Ja Nej Delvis Vet Ej
Svarsalternativ
Antal svar
Series1
Diagram 7: Resultat från fråga 12
4 av 8 personer ansåg att det resultat som de trodde IFRS 3 skulle inbringa hade visat sig.
6. Analys och resultat
6.1 Bortfallsanalys
Vårt bortfall vid enkätundersökningen var mycket stort, utav 138 utskick inkom endast 8 användbara svar. Detta ger en svarsfrekvens på 5,78 %, vilket är långt under den mer förekommande svarsfrekvensen på ca 15 % vid enkätundersökningar (Denscombe sid 29).
Då 19 e-brev på enkätundersökningen kom tillbaka med svaret att personen inte var kunnig inom ämnet och därför inte ville/kunde svara på enkäten, så har ett snedvridet urval
uppkommit. Om dessa 19 respondenter kunnat besvara undersökningen så hade
svarsfrekvensen ökat till 19,56% vilket hade varit en högre svarsfrekvens än genomsnittet.
6.1.1 Internt bortfall
Av de 8 användbara svar som erhållits fanns dock ett internt bortfall avseende vissa frågor där någon av respondenterna ej har svarat alls eller att svaret inte kunnat användas då den saknar relevans i frågan. Detta medför att reliabiliteten för undersökningen blir ännu lägre. Det interna bortfallet avser ett uteblivet svar i fråga 3, ett uteblivet svar i fråga 8 trots att denna respondent svarat ja på fråga 6, ett uteblivet svar på fråga 10 då respondenten hänvisar till svaret i fråga 7 där svaret ej anses ha någon relevans i frågan. Tre uteblivna svar på fråga 11 då två respondenter ej har svarat alls och den tredje har hänvisat till svaret i fråga 7 där svaret återigen ej anses ha någon relevans (det är samma respondent som har hänvisat till fråga 7 på fråga 10 och 11).
6.2 Analys och resultat av empirin
Vid analys av empirin har fråga för fråga gåtts igenom, samt paralleller har dragits mellan svaren från intervjun och svaren från enkätundersökningen. Härunder följer en
sammanställning av de svar som har framkommit.
IFRS 3s påverkan på revisorns kontrollfunktion
• 5 av 8 personer från enkätundersökningen anser att revisorns kontrollfunktion har blivit mer komplicerad i och med införandet av IFRS 3. Detta överensstämmer med
vad redovisningsspecialisten Johan M Ericsson anser i frågan. En förklaring till att det blivit mer komplicerat är att fler immateriella tillgångar måste identifieras, vilket ställer högre krav på både revisorer och företagsledning. Detta har även lett till mer komplicerade beräkningar och att behovet av experthjälp har ökat.
IFRS 3s krav på identifiering
• Här ansåg ingen av respondenterna att kravet på identifiering av fler immateriella tillgångar har gjort det enklare att redovisa goodwill. Denna fråga besvarar
hypotes 2: IFRS 3s krav på identifiering förenklar redovisning av förvärvad goodwill.
Svaren medför att hypotesen förkastas, vilket i sin tur leder till kritik mot valet av teori. Agentteorin kan alltså anses vara otillräcklig som teoretisk grund för hur revisorn skall kunna bedöma företagsledningens egna beräkningar som leder fram till storleken på goodwillposten.
IFRS 3 har gett tillförlitligare redovisning
• 5 av 8 personer anser att IFRS 3 har lett till tillförlitligare redovisning av goodwill.
Detta sammanfaller med Johan M Ericssons åsikter i frågan, han menar att tillförlitligheten är hög då den beräknas utifrån modeller som tas fram efter bästa förmåga. Detta ger svar på den första hypotesen: IFRS 3 ger tillförlitligare redovisning av förvärvad goodwill. ”The Efficient Market Theory” är således en acceptabel teori, vilket innebär att fullständig information kan anses råda och att de modeller som revisorerna använder nyttjas av alla på marknaden. Dessutom kan företagsledningen ej övervärdera goodwillposten enligt teorin, då alla företag har tillgång till samma information.
Skillnad mellan tidigare systematisk avskrivning och dagens nedskrivningsbehov
• Här råder delade meningar mellan respondenterna. Det som kommer fram är att vare sig företagsledningen anser att ett nedskrivningsbehov föreligger eller ej så påverkar det resultatet på ett sätt som tidigare systematisk avskrivning inte gjorde. Man menar att en stor nedskrivning får en mer djupgående effekt på resultatet än systematisk avskrivning. En sådan effekt på resultatet uppkommer även då goodwillposten är stor och då man anser att det inte föreligger något nedskrivningsbehov. Dock framkommer det av svaren att det finns en risk för att företagsledningen alltid kan motivera värdet
på goodwillposten, vilket i sin tur gör det svårt för revisorn att bedöma företagets nedskrivningstester.
• Bara en av respondenterna har uppgett erfarenhet av nedskrivningar men personen har inte upplevt att det påverkat företagen i någon större skala i de fallen. Detta kan ju tyda på att den rådande konjunktur som pågått sedan IFRS 3 infördes, har medfört att inga större nedskrivningar har varit aktuella.
Nedskrivningsbehov som säkrare bedömningskriterium
• 5 av 8 ansåg att detta är ett säkrare bedömningskriterium, resterande 3 ansåg att det var så till en viss del. Redovisningsspecialisten Johan M Ericsson ansåg att det är ett säkrare bedömningskriterium då det leder till ett mer aktuellt värde av goodwillposten.
Här kan man dra paralleller till frågan om tillförlitligare redovisning av
goodwillposten då IFRS 3 är upphovet till rekommendationen IAS 36, Impairment of assets. Då respondenterna besvarat dels frågan om tillförlitligare redovisning och denna fråga på liknande positiva sätt kan man säga att även detta leder till att den första hypotesen ytterligare har besvarats.
Förväntningar på och resultat av IFRS 3
• De flesta hade inga förväntningar på IFRS 3, utan det som framkom var att
rekommendationen möjligtvis skulle ge en mer rättvisande bild. Johan M Ericsson uttryckte här att man redan visste vad som skulle komma att gälla. Dessutom så strävar de internationella regelverken efter att bli så likformiga som möjligt. Detta kan tyda på att yrkesverksamma personer får löpande information, vilket återigen leder till teorin om ”The Efficient Market Hypothesis”.
• Vad gällande resultatet av IFRS 3 så trodde de som svarade att det skulle ge en mer rättvisande bild, att kraven på identifiering skulle vara svåra att uppfylla för företagen till en början samt en person som trodde att företagen skulle ”må bättre” med
hänvisning till IT-bubblan.
7. Slutsats
Då hypotes 1: IFRS 3 ger tillförlitligare redovisning av förvärvad goodwill besvarades genom enkätundersökningen och intervjun på ett sådant sätt att den accepterades, så kan en slutsats dras från detta resultat. Denna slutsats understryks av att de svar som inkom angående hypotes 2: IFRS 3s krav på identifiering förenklar redovisning av förvärvad goodwill.
Eftersom ingen av respondenterna ansåg att kravet på identifiering förenklade redovisningen av goodwill förkastades hypotes 2. Om man drar de två hypoteserna i parallell till varandra så kan man se att förkastandet av hypotes 2 stärker accepterandet av hypotes 1. För om
rekommendationen IFRS 3 inte medför att det blir enklare att ta fram och redovisa ett goodwillvärde, utan innebär att man skall bryta ut fler immateriella tillgångar för att få fram den residual som blir goodwillpostens värde, så medför det att företag måste vara än mer noggranna i deras redovisning av goodwillposten. Detta medför att man kan dra slutsatsen att IFRS 3 ger en tillförlitligare redovisning av förvärvad goodwill.
8. Kritisk granskning
8.1 Egna lärdomar
Med tanke på empirins resultat skulle det ha varit lämpligt att ha skickat ut en provenkät innan den riktiga undersökningen gjordes. Dessutom skulle det strategiska urvalet gjorts i än mer detalj än vad som är fallet här. Om studien skulle göras om utav oss, uppsatsskrivarna, så skulle vi vänt oss direkt till de revisorer som enbart arbetar med koncernredovisning och därmed tillämpar IFRS 3. Då studien började trodde vi att alla som är revisorer hade kunskap om IFRS, detta var också något som vi diskuterade med vår handledare som också ansåg att de borde ha haft någon övergripande kunskap i frågan. Detta visade sig dock felaktigt som kan ses i ovanstående bortfallsanalys.
8.2 Diskussion om uppsatsens undersökning
Då utgångspunkten var tvungen att frångås på grund av yttre omständigheter blev urvalet felaktigt för uppsatsens undersökning. Urvalet är grunden för de utsända enkäterna och undersökningens resultat var oavhängigt svaren från respondenterna. Detta kan anses vara anledningen till varför bortfallet blev så stort. Även valet av metod blev mindre lyckat då de från början tänkta personliga intervjuerna antagligen hade gett ett mer trovärdigt resultat. Då man vid samtal mellan människor kan få fram bredare svar än vid en enkätundersökning.
Trots det stora bortfallet anses det utifrån de svar som kommit in och tack var den intervju som genomfördes med redovisningsspecialisten Johan M Ericsson att undersökningen är valid.
8.3 Generalisering
Generalisering är omöjlig i det här fallet då bortfallet är så enormt stort.
9. Fortsatta studier
9.1 Möjlig fortsatt studie
Denna studie skulle vara intressant att göra om ytterligare något eller några år då det tydligare borde framgå vad IFRS 3 kan ha resulterat i. Då särskilt vad nedskrivningsbehovet kan ha medfört under en lågkonjunktur.
10. Källförteckning och Litteraturlista
Litteratur
Denscombe, Martyn (2006). Forskningshandboken – för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. Studentlitteratur 2000
IAS (International Accounting Standards) (2007). Internationell redovisningsstandard i Sverige IFRS/IAS. Ed Stockholm: FAR förlag AB
Johannessen & Tufte (2003). Introduktion till samhällsvetenskaplig metod. Malmö: Liber AB
Schroeder, Richard G. Clark, Myrtle W. Cathey, Jack M. (2005). Financial Accounting Theory and Analysis text readings and cases. USA: Leyh Publishing
Internet
Constellator (senast uppdaterad 2007) Auktoriserade revisorer.
Tillgänglig: http://www.constellator.se/dir/ftg/cons/revision.shtml (2007-11-20)
Deloitte (2005). Guide till IFRS 3: Nya internationella regler för företagsförvärv.
Tillgänglig: http://news.deloitte.se/material/Guide_IFRS3.pdf (2007-09-20)
Johnsson, Todd L. & Petrone, Kimberly R. (1999). Is Goodwill an Asset?
Tillgänglig: http://papers.ssrn.com/sol3/papers.cfm?abstract_id=143839#PaperDownload (2007-10-02)
Kangas, Linda & Nordborg, Ulrika (2005). Effekter av IFRS 3 – Goodwill & immateriella tillgångar. (Magisteruppsats, Handelshögskolan vid Göteborgsuniversitet)
Tillgänglig: http://www.handels.gu.se/epc/archive/00004289/01/04-05113D.pdf (2007-10-04)
KPMG (senast uppdaterad 2007). IFRS allmänt.
Tillgänglig: http://www.kpmg.se/pages/101390.html (2007-11-20)
Norrman, Andreas (2005). Agentteorin ökar förståelse för kontraktens roll som riskdelningsverktyg i försörjningskedjor. PLAN-Nytt (03/2005)
Tillgänglig: http://www.plan.se/tidningen/Agentteori.pdf (2007-10-18)
r-resurs (2007). Medarbetare.
Tillgänglig: http://www.resursgruppen.nu/medarbetare/
(2007-11-20)
Set-revision (2007). Kontakta oss.
Tillgänglig: http://www.set-revision.se/contact.asp (2007-11-20)
Törning, Eva (2005-05-09). Redovisning av koncerngoodwill Tillgänglig: http://www.weibull.se/?page=page4459a56390e86 (2007-10-28)
11. Bilagor
11.1 Intervjumall
1. Vad heter du? Hur många års erfarenhet har du inom yrket? Vad är din position på Öhrlings PricewaterhouseCoopers? Vad har du för erfarenhet av värdering av förvärvad goodwill?
2. Anser du att IFRS 3 har gett en förbättring/försämring utav IASB:s rekommendation IAS 38?
3. Hur har revisorns kontrollfunktion anpassats till IFRS 3s rekommendation vid värdering av goodwill?
4. Har IFRS 3s krav på identifiering förenklat värderingen av förvärvad goodwill?
Förklara hur och varför.
5. Har IFRS 3 gett en tillförlitligare värdering av förvärvad goodwill? Förklara hur och varför.
6. Hur stor är skillnaden i verkligheten mellan tidigare systematisk avskrivning och dagens nedskrivningsbehov av förvärvad goodwill?
7. Varför anser man att test av nedskrivningsbehov är ett säkrare bedömningskriterium av förvärvad goodwill?
8. Vad hade ni på Öhrlings för förväntningar på IFRS 3?
9. Vad anser du skulle kunna förenkla värdering av förvärvad goodwill i framtiden?
11.2 Enkätundersökning
Syftet med enkätundersökningen är att ta reda på, utifrån revisorernas perspektiv, vad IFRS 3 har resulterat i gällande redovisning av förvärvad goodwill.
För att besvara frågorna, sätt ett X vid varje rätt svarsalternativ. Observera att fråga 3,7,8,10 och 11 är öppna frågor som ni får besvara utifrån er erfarenhet.
Exempel: Hur gammal är du?
20-25 26-30 31-40 X 41-50 51-65 66-
Fråga 1: Hur många år har ni arbetat som revisor?
0-5 år 5-10 år
10-15 år 15-20 år 20 år –
Fråga 2: Hur anser ni att IFRS 3 har påverkat revisorns kontrollfunktion?
Mindre komplicerat Mer komplicerat
Ingen skillnad
Fråga 3: Förklara hur det påverkat kontrollfunktionen för revisorerna.
Fråga 4: Har IFRS 3s krav på identifiering förenklat redovisningen av förvärvad goodwill?
Ja
Nej Delvis Vet ej
Fråga 5: Har IFRS 3 gett en tillförlitligare redovisning av förvärvad goodwill? Med
tillförlitligare menas att den information som ges i årsredovisningen inte skall innehålla några väsentliga felaktigheter, en verklig bild av postens värde skall ges.
Ja
Nej Delvis Vet ej
Fråga 6: Är skillnaden mellan tidigare systematisk avskrivning och dagens nedskrivningsbehov av förvärvad goodwill stor?
Ja Nej Delvis Vet ej
Om du svarat nej/vet ej på ovanstående fråga gå direkt till fråga 9.
Fråga 7: Förklara hur skillnaden märks och vad det innebär i praktiken vid redovisningen av goodwill.
Fråga 8: Vad har ni för erfarenhet av nedskrivningar? Ledord, utfört nedskrivning, behovet av nedskrivning, vad har hänt med företag på grund av nedskrivning osv.
Fråga 9: Anser ni som revisor att test av nedskrivningsbehov är ett säkrare bedömningskriterium av förvärvad goodwill än avskrivning?
Ja Nej Delvis Vet ej
Fråga 10: Vad hade ni för förväntningar på IFRS 3?
Fråga 11: Vad trodde ni det skulle resultera i?
Fråga 12: Har detta resultat visat sig?
Ja Nej
Delvis Vet ej
Tack för Er medverkan!
10.3 E-postlista
Öhrlings
lisa.albertsson@se.pwc.com sara.melin@se.pwc.com robert.johansson@se.pwc.com olivia.eriksson@se.pwc.com johan.johansson@se.pwc.com jenny.nobrand@se.pwc.com marcus.aberg@se.pwc.com marcus.karlsson@se.pwc.com fredrik.dahlberg@se.pwc.com hans.norman@se.pwc.com mats.groenberg@se.pwc.com jakob.stenmark@se.ey.com erik.albenius@se.pwc.com erica.sjoelander@se.pwc.com eva.lundqvist.saleh@se.pwc.com fredrik.haegerfors@se.pwc.com natasha.sabel@se.pwc.com victoria.nilsson@se.pwc.com
Ernst & Young
andreas.borneus@se.ey.com carlos.esterling@se.ey.com bjorn.fernstrom@se.ey.com jeanette.fransson@se.ey.com christer.franzen@se.ey.com lars.magnus.frisk@se.ey.com alexander.hagberg@se.ey.com christina.hegg@se.ey.com magnus.helmfrid@se.ey.com
fredric.harven@se.ey.com anita.karlsson@se.ey.com sonja.klint@se.ey.com torbjorn.kohler@se.ey.com christer.larsson@se.ey.com eva.lindman@se.ey.com marita.lyckstedt@se.ey.com
theodora.nordling.söderström@se.ey.com lars.nyqvist@se.ey.com
lar.olehall@se.ey.com per.pehrson@se.ey.com dan.philips@se.ey.com sirpa.privell@se.ey.com
camilla.ral-ingvarsson@se.ey.com carl-johan.regell@se.ey.com nilla.rockno@se.ey.com mats.rundgren@se.ey.com mia.rutenius@se.ey.com bjorn.rydberg@se.ey.com peter.strandh@se.ey.com ingrid.sturkman@se.ey.com jan-erik.soderhielm@se.ey.com david.tardell@se.ey.com goran.tyréus@se.ey.com johan.tornsqvist@se.ey.com hakan.ulrichs@se.ey.com
r-resurs
bengt.r.andersson@resursgruppen.nu annika.andersson@resursgruppen.nu
per.mattisson@resursgruppen.nu katarina.westrup@resursgruppen.nu katarina.larsson@resursgruppen.nu lars.winqvist@resursgruppen.nu susanne.svensson@resursgruppen.nu ulla.hansson@resursgruppen.nu linda.persson@resursgruppen.nu maria.sjostrom@resursgruppen.nu
Ranbybjörklund
per.Andersson@ranbybjorklund.se johan.arpe@ranbybjorklund.se hakan.bjorklund@ranbybjorklund.se ulf.borgstrand@ranbybjorklund.se leif.broberg@ranbybjorklund.se peter.burholm@ranbybjorklund.se anders.ericsson@ranbybjorklund.se anita.eriksson@ranbybjorklund.se jan.gustafsson@ranbybjorklund.se chatarina.karlsson@ranbybjorklund.se anne.lengholt@ranbybjorklund.se jima.makdissi@ranbybjorklund.se robert.malmer@ranbybjorklund.se miakel.ringaby@ranbybjorklund.se eva.skarner@ranbybjorklund.se zinovia.vavolidu@ranbybjorklund.se po.wennerlund@ranbybjorklund.se tommy.westman@ranbybjorklund.se hans.zahlander@ranbybjorklund.se nils.linderfalk@ranbybjorklund.se bengt-ake.gellerstedt@ranbybjorklund.se bjorn.hedstrom@ranbybjorklund.se gertrud.johansson@ranbybjorklund.se sven-inge.karlsson@ranbybjorklund.se
niklas.larsson@ranbybjorklund.se johan.lindstrand@ranbybjorklund.se patrik.lowenadler@ranbybjorklund.se susanne.sonntag@ranbybjorklund.se reino.svardh@ranbybjorklund.se
SET
bo.axberg@set-revision.se roy.eide@set-revision.se johan.isbrand@set-revision.se klas.alm@set-revision.se
lars-ola.andersson@set-revision.se anders.bergman@set-revision.se martin.dagermark@set-revision.se anders.engstrom@set-revision.se jan.eriksson@set-revision.se mikael.fredstrand@set-revision.se bengt.fromell@set-revision.se peter.gadsjo@set-revision.se bo.holmstrom@set-revision.se pia.holmstrom@set-revision.se bo.jonsson@set-revision.se helena.korhonen@set-revision.se markus.liikanen@set-revision.se ire.lindstrand@set-revision.se mats.nordeback@set-revision.se michael.olsson@set-revision.se anders.roos@set-revision.se hakan.sten@set-revision.se anna.stenberg@set-revision.se elisabeth.sterner@set-revision.se asa.thelin@set-revision.se anders.ang@set-revision.se
joacim.gustavsson@set-revision.se atle.nordenham@set-revision.se rolf.olsson@set-revision.se thomas.siesing@set-revision.se mikael.thorsson@set-revision.se tomas.ahlgren@set-revision.se nils.albertsen@set-revision.se asa.andersson@set-revision.se goran.clemmedson@set-revision.se lars.jonsson@set-revision.se sonny.malmquist@set-revision.se gunilla.malmsten@set-revision.se ann-charlotte.nordin@set-revision.se staffan.persson@set-revision.se
KPMG
goran.arnell@kpmg.se carina.edlund@kpmg.se jorgen.nilsson@kpmg.se
