SJUKSKÖTERSKORS UPPLEVELSER AV STRESS PÅ EN AKUTMOTTAGNING

Examensarbete 15 HP

SJUKSKÖTERSKORS UPPLEVELSER AV STRESS PÅ EN AKUTMOTTAGNING

-En intervjustudie

Författare: Lisette Råsbjer och Karolin Wamstedt

SAMMANFATTNING

Titel Sjuksköterskors upplevelser av stress på

en akutmottagning -En intervjustudie

Författare Lisette Råsbjer

Karolin Wamstedt

Utbildningsprogram Sjuksköterskeprogrammet, Linnéuniversitetet Växjö

Handledare Karin Säll Hansson

Examinator Mikael Rask

Adress Linnéuniversitetet, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap

Nyckelord Akutvård, Sjukhus, Sjuksköterska, Stress

Bakgrund: Stress är något som de allra flesta upplever. Stress kan i viss mån vara bra men vid för mycket stress kan sjukdom uppstå. Stress på en akutmottagning upplevs i större mängd än vad det upplevs på en vårdavdelning. Anledningen till detta är att sjuksköterskor som arbetar på en akutmottagning oftare utsätts för mer press under kortare tid än vad sjuksköterskor som arbetar på en vårdavdelning gör. Stress upplevs ofta hos sjuksköterskor som arbetar på en akutmottagning om det inkommer barn eller hotfulla och våldsamma personer. Stress kan leda till olika hälsoproblem vilket gör att många sjuksköterskor väljer att byta yrke.

Syfte: Att undersöka hur sjuksköterskor på en akutmottagning upplever stress.

Metod: Sex semistrukturerade intervjuer med sjuksköterskor från två olika akutmottagningar har legat till grund för studien. Både slutna och öppna frågor har använts. Intervjuerna har sedan transkriberats och analyserats.

Resultat: Stress upplevdes på olika sätt av informanterna i olika sammanhang. Bland annat upplevdes stress då informanterna kände att de inte hann med allt som skulle göras och när de upplevde att patienterna var stressade. Stress upplevdes även av några informanter när

patienter eller anhöriga var hotfulla och våldsamma. Informanterna förklarade också hur de upplevde stressen fysiologiskt samt hur de försökte hantera stressen när den var som störst.

Slutsats: Sjuksköterskor på en akutmottagning har upplevt olika mycket stress i olika situationer. Hur de har uppfattade och hanteradestressen var något som var individuellt, samtidigt som det var många likheter i vad informanterna berättade.

INNEHÅLL

INLEDNING ...

BAKGRUND ...

Somatisk akutmottagning ... 1

Stress ... 1

Stress hos sjuksköterskor ... 2

Vikten av stöd ... 3

TEORETISK REFERENSRAM ...

Livsvärld ... 4

Hälsa ... 4

Välbefinnande ... 4

Lidande ... 4

Levd kropp ... 5

PROBLEMFORMULERING ...

SYFTE ...

METOD ...

Datainsamling ... 6

Urvalsförfarande ... 6

Informanter ... 7

Intervjuerna ... 7

Analys ... 7

Etiska överväganden ... 8

RESULTAT ...

Stress på akutmottagningen ... 8

Fysisk upplevelse av stress ... 9

Känsla av otillräcklighet ... 9

Att bära stress från patienter och anhöriga ... 10

Upplevelsen av hot och våld ... 10

Att hantera stress ... 11

DISKUSSION ...

Metoddiskussion ... 12

Resultatdiskussion ... 13 Slutsats ... 15

Bilagor

1. Intervjufrågor

2. Exempel på innehållsanalys 3. Informationsblad

4. Författarnas medverkan genom studien

1

Intresset för ämnet uppstod då en verksamhetsförlagd utbildning ägde rum på en akutmottagning. Författarna uppfattade det som en spännande arbetsplats och blev då intresserade av att arbeta på en akutmottagning i framtiden. Att stress upplevs bland

sjuksköterskor på en akutmottagning är en förförståelse som författarna till studien har. För att undersöka om denna förförståelse stämmer eller inte har stress studerats bland sjuksköterskor på en akutmottagning. Upplevs stress överhuvudtaget? Hur upplevs den i så fall?

BAKGRUND

Vad är en somatisk akutmottagning? Vad är stress? Samt vad finns det för tidigare forskning på hur stress upplevs bland sjuksköterskor som arbetar på en somatisk akutmottagning? Samt vad är en somatisk akutmottagning? Detta är exempel på frågor som kommer att besvaras i bakgrunden med hjälp av tidigare aktuell forskning.

Somatisk akutmottagning

I denna studie har vi valt att studera hur stress upplevs bland sjuksköterskor som arbetar på somatiska akutmottagningar. Det finns olika typer av akutmottagningar. Det finns akutmottagningar där akut psykiskt sjuka personer söker vård. Sen finns det också somatiska akutmottagningar där personer med olika fysiska skador och sjukdomar söker till. I denna studie har vi valt att studera hur stress upplevs bland sjuksköterskor som arbetar på somatiska akutmottagningar. Svårt skadade individer som kommer in till en somatisk akutmottagning kan ha varit med om stora dramatiska händelser vilket kan göra att de upplever stress. Denna stress kan överföras till de sjuksköterskor som arbetar med dessa patienter. Personalen på en akutmottagning kan under en kort och intensiv period träffa många olika patienter men personalen kan inte veta om eller när det inkommer nya patienter (Wikström 2013). Den somatiska akutmottagningen benämns som akutmottagning genomgående i studien. Alla övriga avdelningar benämns som vårdavdelning.

Stress

Stress är något som de allra flesta upplever återupprepade gånger i livet. Stress i en viss utsträckning kan vara bra, då det hjälper individer att fokusera i olika situationer. Dock kan stress i en för stor mängd vara farligt då det kan leda till utbrändhet. Var den gränsen går är individuellt. Speciellt är stressen inom vårdyrket stor då vårdpersonal ofta måste arbeta med patienter som avlider, upplever smärta, lidande, irritation och förtvivlan (Oliveira, Pessoa, Miranda, Cavalcante & Almeida 2014).

Stress leder till frånvaro, minskad effektivitet, långsiktiga hälsoproblem och en försämring av vårdkvalitén. Kronisk stress skadar nervceller i vävnader och organ. Det kan även uppstå ångest och depression. Nervsystemet kan påverkas genom att blodtrycket ökar. Då ökar även risken för hjärt- och kärlsjukdomar (Donnelly 2014).

Enligt Donnelly (2014) är stress en början till sjukdom och detta kan delas upp i tre stadier:

Det första stadiet är larmstadiet. Det innebär att kroppen släpper ut hormoner som ett försvar gentemot stressen. Det andra stadiet kallas för motståndsstadiet. Där försöker kroppen

2

upprätthålla balansen,om detta misslyckas övergår stressen till det tredje stadiet, vilket kallas för utmattning. Då är kroppens förmåga att stå emot stressenborta och en så kallad utbrändhet uppstår. Detta innebär att individen upplever sjukdomskänsla. Denna utbrändhet är den huvudsakliga orsaken till varför sjuksköterskor väljer att byta yrke (ibid).

Stress hos sjuksköterskor

Enligt Nordén, Hult och Engström (2013) finns det många olika situationer som genererar stress hos vårdpersonal. Bland annat är det krävande för personalen att skifta arbete mellan akuta situationer och icke akuta situationer. Det som upplevs som mest stressfullt är då ett barn behöver akut hjälp. Det är viktigt med ett starkt förtroende mellan sjuksköterskan och barnet. Nordén et al (2013) förklarar också att redan då sjuksköterskorna får reda på att det handlar om ett barn så upplever de stress, speciellt om de har barn själva. Situationer som sjuksköterskorna kan relatera till med sitt eget privatliv visar sig ofta som stress.

Detta skriver även av Heali och Tyrrell (2011) som uppger att svårt skadade barn och ungdomar är det som utlöser stress allra mest hos sjuksköterskor som arbetar på en akutmottagning. Framförallt då det handlar om död och återupplivning av barn och ungdomar.

Det kan även uppstå stress hos sjuksköterskorna i dessa fall om omhändertagandet av anhöriga inte hinns med.

Enligt Van Der Wath, Van Wyk och Janse Van Rensburg (2013) kan sjuksköterskor även uppleva stress då en patient blivit inlagd på grund av att denne har blivit misshandlad.

Patienter som har utsatts för misshandel kan uppleva stress. Detta är något som sjuksköterskan omedvetet tar del av då sjuksköterskan vårdar denna patient. Det finns då en risk att även sjuksköterskan upplever stress. Detta är ingenting som passerar lätt för sjuksköterskorna. Svåra, jobbiga och återkommande minnen är något som sjuksköterskan upplever och får försöka bearbeta.

Van Der Wath et al (2013) skriver också att ytterligare en typ av stress som sjuksköterskor kan uppleva är då sjuksköterskor blir utsatta för våld på arbetsplatsen. Enligt Gabel Speroni, Fitch, Dawson, Dugan, och Atherton (2014) hade 76% av de som medverkat upplevt verbalt eller fysiskt våld av patienter eller dess anhöriga under det senaste året. Antalet sjuksköterskor som arbetar på en akutmottagning som utsätts för hot och våld var betydligt högre än sjuksköterskor som arbetar på en vårdavdelning som utsätts för hot och våld. Anledningen till varför patienterna uppträdde våldsamt och hotfullt berodde oftast på att de var förvirrade, chockade eller alkohol- och drogpåverkade.

Detta skriver även Edward, Ousey, Warelow och Lui (2014) som förklarar att många av de patienter som inkommer på en akutmottagning är aggressiva. Det händer att sjuksköterskor på en akutmottagning får ta både slag och sparkar av dessa patienter. Även anhöriga kan vara aggressiva om de är missnöjda med den akuta vården. Anhöriga kan också vara i chock vilket kan vara en anledning till att de agerar aggressivt. Även ovissheten hos anhöriga om vad som ska hända härnäst kan leda till ett aggressiva beteende.

3

Donnelly (2014) skriver att stress inom vården är en känd faktor. På grund av det snabbt skiftande arbetet är det personalen på en akutmottagning som drabbas hårdast. Arbetet kan gå från att vara väldigt lugnt till att det plötsligt inkommer ett stort antal akut sjuka patienter samtidigt. Det som mest orsakade stress hos sjuksköterskor på en akutmottagning var att behöva byta avdelning på sjukhuset. Det kunde sjuksköterskorna behöva göra om det till exempel behövdes hjälp på en vårdavdelning. De uppgav även att stress inom akutmottagningen beror på att sjuksköterskorna behöver arbeta mycket övertid, att det ofta är personalbrist och att de måste ge emotionellt stöd till anhöriga och patienter. Också den administrativa plikten är en stressfaktor för dessa sjuksköterskor.

Ovanstående styrks även av Oliveira et al (2014) som skriver att en sjuksköterska som behöver skifta arbete mellan kritiska och icke kritiska förhållanden är mer känslig för stress, än de sjuksköterskor som ofta arbetar under ett av dessa förhållanden. Då arbetet på en akutmottagning ofta skiftar mellan kritiska och icke kritiska förhållanden är dessa sjuksköterskor mer utsatta än sjuksköterskor som arbetar på en vårdavdelning. Däremot skriver Donnelly (2014) i sin studie att det inte alls skiljer sig mellan en akutmottagning och en vårdavdelning, eller om det är kritiska eller icke kritiska situationer som uppstår. Det handlar om att vänja sig vid sin arbetsplats och arbeta därefter.

Adriaenssens, De Gucht, Van Der Doef och Maes (2011) skriver hur utsatta sjuksköterskorna på akutmottagningen är då arbetsplatsen är utmanande eftersom svårt sjuka patienter kan inkomma när som helst utan förvarning. Sjuksköterskor som jobbar på en akutmottagning upplever sig ha mer tidspress och fysiska krav än vad en sjuksköterska på en vårdavdelning upplever. Sjuksköterskor som jobbar på en akutmottagning hamnar oftare i fler svåra situationer med svårt sjuka patienterän en sjuksköterska på en vårdavdelning gör och ofta behövs svåra beslut tas snabbt.

Detta skriver även Oliveira et al (2014) som förklarar att sjuksköterskorpå en akutmottagning ofta är utsatta förr stress då arbetet är något de måste klara av att utföra snabbt, under stor press, i det akuta skedet. Stressfaktorn ökar även för akutvårdspersonal då svårighetsnivån på arbetet skiftar från minut till minut vilket kan leda till överbelastning.

Vikten av stöd

Stress är ett väldigt viktigt ämne som berör ett stort antal individer. Det är viktigt att avdelningscheferna är väl medvetna om den stress som finns. Detta då åtgärder kan sättas in för att minska stressen. Stresshanteringsprogram bör finnas tillgängliga på arbetsplatserna.

Om en sjuksköterska måste byta arbetsområde, vilket upplevdes som en stressökning, bör tillräckligt med stöd och träning finnas så att upplevelsen av stress minskar. Genom att minska på stressen på akutmottagningen ökar sjuksköterskans livskvalité, sjuksköterskorna stannar kvar inom yrket och det blir bättre kvalité på vården samt en ökad säkerhet för både patienterna och sjuksköterskorna (Donnelly 2014).

TEORETISK REFERENSRAM

4

Då studien grundar sig på upplevelser och berättelser från individens livsvärld har studien utgått från en kvalitativ metod. Med en vårdvetenskaplig utgångspunkt har studien grundat sig i vårdvetenskapliga begrepp som förklaras nedan. Studien har utgått från vårdvetenskapen och fokus i studien har legat på hälsa, som i detta fall handlar om sjuksköterskors upplevelser av hälsa vad gällande stress på en akutmottagning. Genom ett livsvärldsperspektiv har känslor och upplevelser om vardagen fångats upp för att få djupare förståelse på sjukdom och hälsa (Dahlberg & Segesten 2010).

Livsvärld

En livsvärld är något som varje individ har. Genom livsvärlden kan vi förstå saker och ting i världen, men framför allt oss själva och medmänniskorna. Den är personlig och individuell, samtidigt som den delas med andra människor. Livsvärlden är en grund i vardagens sammanhang och det är genom denna som vi ser på världen. Genom att känna någon typ av kraft i livet så stärks människans livsvärld. Denna kraft kan upplevas genom familj eller vänner, något som får individen att må bra. Livsvärlden är den värld människan skapar sig och lever i. Livsvärlden upplevs i både motgångar och medgångar men det är viktigt att skapa sig balans i livet. Att ha en balans mellan motion och vila skapas en hälsosam livsvärld (Dahlberg & Segesten 2010).

Hälsa

Hälsa är ett centralt begrepp inom vårdvetenskapen. Att människor ska känna så god hälsa som möjligt är vårdandets mål. Detta nås genom att hjälpa, stödja och stärka människor till att förbättra dennes livssituation och vardag. Människor upplever hälsa på olika sätt och hälsan påverkas genom olika svårigheter människan går igenom. Hälsa och mående påverkar människans vardag men det kan även påverka människor som lever omkring den här individen. Genom erfarenheter stärks människors hälsa. Även genom de personer som individen har omkring sig kan hälsan stärkas men individen upplever också en bättre livskvalité (Dahlberg & Segesten 2010).

Välbefinnande

Känslan av välbefinnande kommer ofta då människan upplever att denne mår bra och kan leva ett gott liv. På så sätt blir det lättare att genomföra de situationer som människan bör och vill ta sig igenom. Människan upplever välbefinnande bland annat när denne känner att den har åstadkommit något bra i livet, eller har återfått hälsa efter en tids sjukdom. Begreppet välbefinnande behöver inte innebära att allt i livet är bra, utan det kan finnas små delar i vardagen som gör att livet känns lite ljusare. Individer kan alltså uppleva välbefinnande trots att känslan av ohälsa existerar. Ett steg mot känsla av välbefinnande är då människan ser det positiva trots att hon eller han inte mår bra. Hälsa och välbefinnande stärker människors vardag (Dahlberg & Segesten, 2010).

Lidande

När människor upplever ohälsa kan han eller hon känna lidande. Lidandet är ett begrepp som kan ha olika betydelse för olika individer. Lidande behöver inte hänga ihop med sjukdom för alla individer. Det finns olika typer av lidande. Livslidande kan förekomma till exempel då personer inte kan leva det liv de vill på grund av ekonomiska orsaker eller något annat som hindrar dem (Dahlberg & Segesten 2010).

5

Alla människorhar också olika sätt att hantera och uppfatta lidandet. Lidandet är något som drabbar både det kroppsliga, andliga och själsliga inom var individ. Det är många som skuldbelägger sig själva att de är i en viss situation men det kan också finnas de som skuldbelägger andra. Vanligt är känslan av förvirring, ilska, nedstämdhet och ångest i sitt lidande (Wiklund 2009).

Det finns olika perspektiv av lidande, ett inifrånperspektiv och ett utifrånperspektiv vilket innebär att se på lidande utifrån och inifrån livsvärlden. Det är i ett utifrånperspektiv som vi kan se andras lidande. Det är med ett inifrånperspektiv som den enskilda individens syn på sin egen tillvaro och hälsa uppmärksammas (ibid). Därför kommer ett inifrånperspektiv vara till grund i den här studien där fokus ligger på hur den egna individen ser på sin tillvaro vad gällande stress på sin arbetsplats.

Levd kropp

Kroppen anses som levd då den har mycket erfarenhet. Ju längre en kropp lever, desto mer erfarenheter får kroppen. Människan känner sin egen kropp bäst. I den levda kroppen finns fullt av minnen, erfarenheter, känslor och upplevelser som påverkar människan samt den levda kroppen. Det är var enskild individ som har tillgång till sin egen kropp och lever genom den. Varje förändring som sker i kroppen är också en förändring i livet. Det kan finnas olika förändringar som påverkar kroppen till exempel sjukdom, skada, ångest eller någon annan form av ohälsa. Denna typ av förändring kan påverka var individs liv över en lång tid, eller resten av livet. Det är inte alltid hela kroppen som blir utsatt. Ofta drabbas enbart en viss del av kroppen. Den levda kroppen är inte heller bara en kropp utan det är ett liv, en människa och en existens (Dahlberg & Segesten 2010).

PROBLEMFORMULERING

Sjuksköterskor kan uppleva stress på sin arbetsplats. Upplevs denna stress som stor finns det risk för dessa sjuksköterskor att känna lidande och riskerar då att bli utbrända. Om stressen minskar till hanterbar mängd kan sjuksköterskornas känsla av välbefinnande däremot öka.

Fler sjuksköterskor skulle då kunna få en bättre livskvalité och möjlighet att stanna kvar inom yrket. Sjuksköterskor som arbetar på akutmottagningar utsätts ofta för mer stress än vad sjuksköterskor som arbetar på vårdavdelningar gör. Stress upplevs bland annat då svårt sjuka barn inkommer till akutmottagningen men även när en patient är hotfull och våldsam. Detta på grund av att patienterna är förvirrade, chockade eller alkohol- och drogpåverkade. Det är viktigt att varje individ uppmärksammar stress och åtgärda detta på bästa sätt för att hälsa ska upplevas. Stress är dock något som inte kommer att försvinna helt. Författarna kunde inte hitta någon aktuell forskning från Sverige vad gällande upplevelsen av stress hos sjuksköterskor som arbetar på en akutmottagning. Därför valdes detta ämnesområde för studien.

Frågeställning:

 Hur upplevs stress hos sjuksköterskor som utsätts för hot och våld på en akutmottagning?

 Hur skiljer sig stressen mellan en akutmottagning och en vårdavdelning?

 Hur hanterar sjuksköterskorna den eventuella stressen?

6

SYFTE

Att undersöka hur sjuksköterskor på en akutmottagning upplever stress.

METOD

Datainsamling

En kvalitativ metod har ansetts mest relevanteftersom människors upplevelser har studerats (Polit & Beck 2011). Semistrukturerade intervjuer med sex sjuksköterskor på två akutmottagningar har legat till grund för studien. Frågorna var både slutnaoch öppna för att bäst få ut relevant och passande information och för att lättare kunna följa en röd tråd genom intervjun (Bilaga 1). Intervjuerna genomfördes i ett enskilt rum på informanternas arbetsplats.

Detta för att öka informanternas trygghet och öka viljan att prata mer öppet. Intervjuerna spelades in på två mobiltelefoner för att sedan transkriberas.

Urvalsförfarande

Ett ändamålsenligt urval har använts i studien vilket innebär att de informanter som medverkat var lämpliga för studien (Polit & Beck 2011).

Avdelningschefen för en av akutmottagningarna kontaktades via telefon och erhöll ett skriftligt informationsblad (Bilaga 3). Informationsbladet innehöll syftet med studien men också vilka rättigheter informanterna hade enligt Helsingforsdeklarationen (2013).

Avdelningschefengick ut med informationen till de anställda sjuksköterskor som ansågs vara lämpliga för studien. Dessa sjuksköterskor fick sedan välja om de ville medverka i studien eller inte. Avdelningschefen kontaktade sedan författarna och informerade om vilka som ville medverka i studien. Det var tre sjuksköterskor som ville medverka. Författarna tog kontakt med dessa tre informanter och ett datum att utföra intervjuerna på bestämdes.

Dock efterfrågades sex informanter, vilket gjorde att författarna kontaktade en avdelningschef på en annan akutmottagning. Där ville ytterligare tre sjuksköterskor medverka i studien.

Avdelningschefen bokade sedan in tillsammans med författarna och informanterna en dag då intervjuerna kunde utföras.

Sammanfattningsvis har sex stycken sjuksköterskor från två olika akutmottagningar på två medelstora sjukhus i södra Sverige medverkat.

Informanterna uppfyllde inklusionskriterierna i studien vilka är att sjuksköterskorna har arbetat i minst ett år i ett patientnära arbete på en akutmottagning.

7 Informanter

Informanterna som medverkade var mellan 30-55 år, fem kvinnor och en man. De har arbetat på akutmottagningen mellan två och femton år. Ett par av sjusköterskorna har arbetat på akutmottagningarna under hela deras tid som sjuksköterskor. Andra har arbetat som sjuksköterskor på andra avdelningar i flera år innan de började arbeta på akutmottagningarna informanterna uppfyllde alltså studiens inklusionskriterier.

Intervjuerna

Intervjuerna genomfördes på informanternas arbetsplats. Varje intervju tog mellan 18-23 minuter och dessa bandades. Intervjuerna utfördes runt lunchtid då denna tid passade informanterna bäst. De tre första intervjuerna utfördes i ett avskilt rum där inga störande moment skedde eller ljud hördes. De övriga tre intervjuerna utfördes i ett rum som informanterna valt ut. Detta rum låg inte lika avlägset som på den andra akutmottagningen vilket resulterade i att larmklockorna i korridoren hördes. Två av dessa tre intervjuer utfördes på en dag då det var väldigt mycket att göra på akutmottagningen.

Innan intervjuerna utfördes har en pilotstudie gjorts på två av författarnas familjemedlemmar varav en arbetar inom vården. Detta gjordes för att säkerhetsställa att intervjun är väl genomförbar och att frågorna är väl utformade för att passande information bäst ska utvinnas.

Analys

Eftersom studien utgår från informanternas livsvärld har en induktiv ansats använts. Detta innebär att information samlas in, analyseras och sedan dras slutsatser utifrån informationen (Polit & Beck 2011).

En kvalitativ innehållsanalys har valts då detta möjliggör att se likheter och skillnader i texten. Efter att intervjuerna hade spelats in på två mobiltelefoner har dessa transkriberats. Att transkribera innebär att allt som sagts under intervjuerna har lyssnats igenom och skrivits ner.

Transkriptionen av intervjuerna delades lika. Då det var sex intervjuer sammanlagt transkriberade alltså författarna tre intervjuer var. Efter detta har alla intervjuer lyssnats igenom igen för att säkerhetsställa att det som skrivits ner stämmer med vad som har sagts under intervjuerna. Dessa utskrifter har sedan analyserats och kodats av båda författarna med hjälp av innehållsanalys. Med innehållsanalys innebär att skillnader och likheter identifieras för att uppmärksamma variationer i en text. Att bryta ner texten i mindre delar utan att något av det väsentliga innehållet togs bort gjordes för att lättare kunna se dessa likheter och skillnader. Efter detta kortades denna text ner ytterligare till en så kallad kod. En kod innehåller enbart ett fåtal ord som ska sammanfatta den meningsbärande enheten. Därefter sammanfattas dessa koder till olika kategorier (Lundman & Hällgren Graneheim 2014).

Meningsbärande enheter har tagits ut från texten genom att den mest relevanta informationen som sagts i intervjuerna har valts ut. En meningsbärande enhet är något som informanten sagt som författarna anser är passande till studiens syfte. Dessa har sedan kondenserats genom att de meningsbärande enheterna har omformulerats och kortats ner till en mindre och hanterbar text. Sedan har dessa texter kodats till ytterligare en övergripande sammanfattning av den utvalda texten (Bilaga 2). Ur dessa koder har sedan olika kategorier tagits ut (Lundman &

8

Hällgren Graneheim 2014). Dessa kategorier har presenterats som underrubriker i studiens resultat.

Etiska överväganden

Författarnas egen förförståelse om att det kan vara stressigt på en akutmottagning ska undvikas genom studien för att inte påverka resultatet (Axelsson 2013). De risker som kunde uppstå med intervjustudien kunde vara att informanterna kunde bli upprörda eller ledsna över en del frågor. Till exempel om det varnågot jobbigt minne som återkom. En ytterligare risk kunde vara att informanterna blir mer stressade då de intervjuas på arbetstid. Författarna har inte hittat någon tidigare studie som gjorts i Sverige inom det valda ämnet. Därför överväger förmodligen nyttan själva riskerna då denna studie eventuellt är den första som utförs i Sverige. Förmodligen tillkommer då ny forskning inom området.

En kontrollansökan till Etikkommitténsydost vid Blekinge tekniska högskolaskickades in för att undvika etiska dilemman i studien. En del ändringar av informationsbladet gjordes innan intervjuerna fick utföras men därefter fanns det inga etiska problem för att få utföra studien.

Studien har Helsingforsdeklarationen (2013) som utgångspunkt för att informanterna ska behandlas etiskt rätt och försvarbart. Informanterna har fått denna information via informationsbladet. Helsingforsdeklarationen (2013) följs enligt fyra punkter.

Samtyckeskravet innebär att informanterna har rätt att avbryta utan att behöva ange en direkt orsak. Med informationskravet menas att informanterna ska få information om studiens syfte och hur intervjun ska gå till. Nyttjandekravet innebär att materialet som framkommer av intervjuerna kommer endast användas för forskningsändamål. Inga obehöriga kommer ta del av informanternas personuppgifter. Konfidentialitetskravet betyder att de uppgifter som informanterna uppger ska ej kunna härledas till en specifik person. Alla uppgifter om informanterna kommer förstöras då studien blivit godkänd.

RESULTAT

Resultatet i studien har grundat sig i vad som sagts i intervjuerna och därefter har resultatet redovisats med hjälp av underrubriker. Dessa underrubriker var de kategorier som framkom av innehållsanalysen. Kategorierna blev stress på akutmottagningen, fysisk upplevelse av stress, känsla av otillräcklighet, att bära stress från patienter och anhöriga, upplevelsen av hot och våld, och att hantera stress.

Stress på akutmottagningen

Informanterna berättade hur de trodde att stressen skiljde sig från en akutmottagning till en vårdavdelning. Informanterna trodde att personalen på en akutmottagning arbetade mer med kortidsstress än vad personalen på en vårdavdelning gjorde. Stressituationerna på

akutmottagningen var oftast mer greppbara och kunde lättare hanteras då det brukade röra sig enbart om ett par timmar med hög belastning innan det lugnade ner sig. När det väl var lugnt på akutmottagningen så var det väldigt lugnt. Stressen gick också i vågor på

akutmottagningen, vilket också gjorde att situationen lättare kunde kontrolleras.

’’Patientflödet och stressen går mer i pucklor här på en akutmottagning // På en avdelning, har de mycket att göra och är stressade så tror jag att de är det under en längre period.

Kanske några dagar’’ (3).

9

Informanterna trodde att stressen höll i sig hela dagen på en vårdavdelning, vilket gjorde att personalen på en vårdavdelning inte kunde slappna av periodvis vilket var lättare att hinna med på en akutmottagning.’’Dom som kommer till en avdelning kommer ju från akuten och då är det ju gjort det här första… då är dom lite piggare när dom kommer till avdelningen…

Klart att vi upplever mer stress som är det här första steget’’ (5).

På en akutmottagning gick det inte att planera sin dag lika lätt som på en vårdavdelning.

Informanterna menade att planering och att strukturera upp sina arbetsuppgifter kommer efterhand när de visste vilka patienter de hade och därefter omstrukturerades arbetet återigen.

En ovisshet om hur dagen såg ut och en anpassning under hela arbetspasset tillhörde rutinerna på en akutmottagning. Många svårt sjuka patienter inkom i det akuta skedet och behövde hjälp snabbt. Alltså var stressnivån på en akutmottagning oftast högre än på en vårdavdelning.

Alla åtgärder och behandlingar som gjordes ska ha tillämpatsså snabbt som möjligt då läget ofta kunde vara kritiskt. Detta uppgav informanterna som stressigt. Även att inte ha haft någon tidigare kunskap om patienterna när åtgärder skulle sättas in snabbt gjorde att upplevelsen av stress ökade hos informanterna.

Fysisk upplevelse av stress

Informanterna var väl medvetna om de symtom som kan uppstå om en individ utsätts för stress under en längre period. De nämnde att huvudvärk, hjärtklappning, magkatarr, högt blodtryck och sömnsvårigheter var något som kunde uppstå om kroppen utsätts för stress.

Informanterna hade inte känt av något av de nämnda symtomen. Informanterna hade dock känt av trötthet och svårigheter att fokusera. ’’Man kan bli otroligt trött efteråt om man haft en tung dag… Kanske inte riktigt fokuserad eller på topp’’ (1). Ett tecken på att de var stressade var att de stängde av allt som hände i omgivningen och försökte fokusera på vad de utförde. Frustration, hög halt av adrenalin och en sänkning av tålamodet som visade sig i dåligt humör var också något som informanterna upplevt.

Känsla av otillräcklighet

Gemensamt för alla informanter var att stress upplevdes i samband med en känsla av otillräcklighet. Att inte ha räckt till för de patienter som kommit in, att inte ha kunnat utföra alla de arbetsuppgifter som borde ha utförts och att inte ha haft kontroll över situationer visade sig som stress. ’’Stress, det är när man springer fortare än vad hjärnan hinner med…

Man känner att det stannar upp, det flyter inte på’’ (5). Oro och en obehagskänsla över att ha missat arbetsuppgifter som påverkade patienterna upplevdes som stress hos informanterna.

Det kan till exempel ha varit oron över att ha missat något viktigt läkemedel eller någon vårdåtgärd patienten borde ha haft, för att det har hänt något annat samtidigt. Till exempel att det har kommit in nya patienter som också ha behövt vård snabbt.

Patientflödet påverkade stressen hos informanterna då det kunde komma in fler och fler patienter. Informanterna uppgav att det fanns inget stopp på hur många patienter som kan komma till en akutmottagning. Ofta kom det många patienter på en gång, sedan hade det lugnatner sig. Därefter kunde det komma många patienter igen. Detta gjorde att stressen gick i vågor. Stressen hade alltså upplevts under en kort period men under den perioden hade det uppstått mycket stress. Detta då det ofta hände mycket på en gång. ’’Det kan vara jättelugnt

10

en hel dag och en annan kan det vara helt kaos’’ (4). Stress upplevdes också ofta hos informanterna om det inkom svårt sjuka barn. Speciellt om de hade egna barn. Att informanterna inte hade hunnit träffa alla de patienter som sökte vård och gjort en första bedömning på patienterna gav en ovisshet om hur sjuka dessa patienter var. Att inte veta hur stort behov de hade av vård gjorde att informanterna upplevde mer stress.

Upplevelsen av att inte ha kunnat räcka till för patienter gick hand i hand med hur mycket personal som arbetade på samma gång. Informanterna kände av personalbristen under olika tider av dygnet men framförallt under helger och nattetid då det inte var lika mycket personal som under de övriga tiderna. ’’Patientflödet i sig är inte stressen, det är om man inte är tillräckligt många personal’’ (3). Att inte ha kunnat ta lagstadgade pauser och att inte ha kunnat gå ifrån för ett par minuter gjorde att informanterna kände sig mer stressade.

Att bära stress från patienter och anhöriga

Informanterna trodde att patienterna på akutmottagningen upplevde stress då det var långa väntetider, om patienterna upplevde oro eller smärta och om patienterna hade många frågor.

Det var då lätt att ta över den stressen från patienterna uppgav informanterna.

Stress upplevdes ofta hos informanterna innan patienten hade hunnit bli läkarbedömd eftersom patienten under den tiden var sjuksköterskans ansvar. Ibland kunde det dröja flera timmar innan patienten fick träffa läkaren och vetskapen om att patienterna väntade upplevdes som stressigt för informanterna. I detta fall var det viktigt att enligt informanterna hela tiden informera patienterna om hur läget var och att det kunde ta tid.

Informanterna upplevde att stressen i detta sammanhang minskade då de hunnit träffa alla patienterna och avgjort i hur stor hjälp de är av att få vård snabbt. ’’Det är värre om man har så mycket att göra att man inte hinner med att göra en bedömning på patienterna… Man är ansvarig för patienterna även om man inte hunnit med dem’’ (6). Att ha hunnit göra en egen bedömning på patienterna gjorde också att informanterna såg vad som behövdes göras för varje enskild patient. Detta genererade till känslan av kontroll över den stressade situationen.

Upplevelsen av hot och våld

Hotfulla och våldsamma personer var något som ibland inkom på akutmottagningen. Att arbeta med dessa patienter var något som informanterna upplevde som obehagligt. Dock uppgav informanterna att det fanns mycket hjälp att tillgå i dessa situationer. Larm, väktare och polis som snabbt kunde vara på plats var några av de resurser som fanns att tillgå som informanterna uppgav. ’’Vi har god hjälp av polisen, de kommer direkt när vi ringer. Därför känner jag mig inte så rädd för att bli utsatt men det är klart att man blir lite stressad när någon är aggressiv’’ (6). Informanterna upplevde alltså enbart en liten mängd stress av hotfulla och våldsamma personer. De visste vad de skulle göra om det kom in en hotfull eller våldsam person vilket gjorde att stressen inte upplevdes som stor i dessa situationer.

När en hotfull och våldsam person inkom på akutmottagningen uppgav informanterna att en bedömning ska ha gjorts på personen för att ha undersökt om denne var i behov av akut vård.

Om läget inte var akut skulle patienten ha flyttats till en annan institution. Dessa personer var ofta väldigt tidskrävande och krävde mycket personal, vilket också upplevdes som stressfullt av informanterna. Detta för att informanterna trodde att andra patienter kan ha blivit lidande

11

då de eventuellt inte fick den vård och tid de behövde. En hotfull patient var inget som informanterna ville arbetamed men det var ett måste ifall patienten var akut sjuk. I detta läge gav informanterna information till patienten att denne upplevdes som hotfull och att det gav stress till sjuksköterskan. I många fall brukade denna information lugna ner patienten vilket gjorde att stressen minskade hos informanterna. Informanterna uppgav också att i dessa fall var det viktigt att ha vetskapen om att det inte var sjuksköterskans fel om patienten var aggressiv eller hotfull.

Att hantera stress

Informanterna uppgav att vid stressiga tillfällen var det svårt att försöka hantera stressen. Att stanna upp i några minuter, försöka fokusera, prioritera arbetet och strukturera upp vad som ska göras var några sätt som informanterna uppgav att försöka hantera stressen med. Att ha försökt samla sig själv, försökt hitta en egen strategi och att ha sett över situationen om vad som har hänt och vad som ska göras härnäst var också något som informanterna uppgav.

’’Oftast blir jag väldigt fokuserad, jag prioriterar mina uppgifter, sätter mig med det jag gör liksom checkar av vilken grej som är viktigast att göra’’ (2).

Det är också viktigt att i en stressig situation ha haft vetskapen om att en person inte kan göra mer än en sak i sänder, trots att informanterna uppgav att de ofta blev avbrutna med något de gjorde för att gå och påbörja något annat arbete. Det viktigaste för informanterna var att prioritera sitt arbete men också att ha haft god kunskap om vad som var sjuksköterskans arbete och ansvar. Att ha kunnat släppa taget under raster och ha tänkt på annat en stund var något som informanterna uppgav var av stor vikt trots att det bara var under korta perioder.

Det fanns också en möjlighet att ringa in mer personal om det skulle ha behövts. På en av akutmottagningarna kunde informanterna själva ringa in mer personal. Detta är något som uppskattades hos informanterna. Dock kunde inte informanterna på den andra akutmottagningen ringa in mer personal själva utan det beslutet fick avdelningschefen ta.

Något som informanterna saknade var att få ett bra avslut på en stressig dag. Genom att sätta sig ner i arbetsgruppen vid dagens slut och ha reflekterat över dagen var något som flertalet informanter tog upp att de önskade. Det är viktigt att ha ventilerat med varandra efter en stressig dag för att inte ha för mycket tankar och funderingar med sig när de gick hem efter ett stressigt arbetspass enligt informanterna.

DISKUSSION

De viktigaste fynden som redovisas i resultatet var olika stressymptom som uppstår då informanterna utsätts för stress. Informanterna upplevde stress om patienterna var svårt sjuka barn, hotfulla eller våldsamma personer och om det inte jobbar tillräckligt med personal för de patienter som inkommer till akutmottagningen. Att låta patienter som behöver vård vänta genererar också i stress för informanterna. De hade olika sätt att hantera stressen på men en gemensam nämnare är att samlas i personalgruppen efter en stressig dag och ventilera med varandra. Detta önskade informanterna att det anordnades oftare.

Dessa fynd är något som diskuterats i resultatdiskussionen.

12 Metoddiskussion

Styrkor och svagheter vad gällande valet av metod har granskats. Även saker som kan ha förbättrats eller ha gjorts annorlunda har diskuterats.

Då studien grundar sig på sex informanter på två olika akutmottagningarkan svagheter ses.

Dess svaghet kan ha varit antalet informanter då enbart tre sjuksköterskor medverkade på var akutmottagning. Här kunde studiens tillförlitlighet ifrågasättas. Fler informanter skulle ha kunnat väljas ut.

Urvalet av informanter gjordes med hjälp av avdelningschefen. Eftersom avdelningschefen är medveten om vilka informanter som medverkat i studien kan detta ha påverkat resultatet.

Detta kan alltså ha medfört att informanterna inte känt sig tillräckligt trygga i att berätta en del saker som skulle ha kunnat ge ett annat resultat. En direktkontakt med informanterna skulle varit ett bättre val men vilket inte vore möjligt eftersom intervjuerna utfördes på arbetstid. Det innebär att ett skriftligt godkännande från avdelningschefen behövdes, därav var det i detta fall inte möjligt att ha en direktkontakt med informanterna Informanterna var medvetna om vilka de andra två som skulle medverka i studien var. Här kan konfidentialliteten ifrågasättas eftersom risken finns att informanterna kan veta vem som sagt vad.

En styrka i studien är att intervjuerna utfördes på informanternas arbetsplats. Informanterna kan då ha känt sig trygga i sin omgivning och därmed kunnat vara mer öppna i sina svar.

Övrig personal på akutmottagningen var medvetna om vilka som deltog i studien då de skulle få täcka informanternas arbetsuppgifter under de minuter som intervjun utfördes. Detta kan dock vara en svaghet då informanternas konfidentialitet kan ifrågasättas. En förbättring av denna punkt kunde varit att utföra intervjun under en rast, eller på informanternas fritid. Dock kan detta också diskuteras då kanske ett lägre antal informanter hade deltagit i studien. Att på sin fritid bjuda hem två okända personer till att utföra en intervju, eller på sin lunchrast där sjuksköterskan ska ha tid för avkoppling kan kännas motvilligt för en del individer. Därför grundades sig valet i att utföra intervjuerna på arbetstid.

Dock kan ytterligare en svaghet vad gällande att intervjuerna utfördes på informanternas arbetstid vara då informanterna kan ha känt sig stressade på grund av att intervjun skulle utföras. Två av intervjuerna hamnade slumpmässigt på en dag då det var mycket att göra på akutmottagningen. Dessa intervjuer kan ha påverkat resultatet då informanterna kan ha känt sig mer stressade enbart för att hinna med intervjun. Författarna upplevde dock inte att informanterna var stressade.

Fler intervjufrågor kunde ha utformats för ett bredareoch djupare resultat. Även fler följdfrågor hade önskats av författarna när resultatet skrevs. Detta för lättare kunna utforma resultatet till en djupare och större öppenhet i studien. Anledningen till att resultatet inte blev lika stort som författarna önskade var att författarna hade en bristande intervjuvana. Att ta lärdom efter denna studie och ta med oss den nya kunskapen till eventuella vidare studier är något som författarna ska göra.

På en av akutmottagningarna valdes ett rum som inte låg lika avlägset som på den andra akutmottagningen. Ljudet av larmklockorna ute i korridoren hördes och sjuksköterskorna kan då ha upplevt stress vilket kan ha påverkat studien. Att höra när larmklockorna ringer ute på mottagningen kan göra att det blirsvårt att koncentrera sig på intervjun och väsentlig information kan glömmas bort av informanterna.

13

De treförsta intervjuerna utfördes direkt efter varandra under samma dag. Detta medförde att författarna inte hann reflektera mer än några minuter efter varje intervju. Detta kan ha

påverkat studien negativt genom att förbättringar av intervjuerna inte hann tillämpas. Det kan också vara positivt att inte reflektera allt för mycket då nästa intervju kan bli för

uppstrukturerad. Det finns risk att författarna fokuserar på nästa fråga som ska ställas och vad som kunde förbättras vad gällande den, istället för att fokusera på vad informanten säger och då komma med följdfrågor och liknande. Dock som tidigare nämnt hade fler följdfrågor ändå önskats för att öka mängden information till studien.

När intervjuerna utfördes bandades dessa på två mobiltelefoner. Detta gjordes för att ha en säkerhetskopia om en av telefonerna skulle gå sönder. För att bibehålla informanternas konfidentialitet har dessa intervjuer överförts till en dator med ett säkerhetslås och då tagits bort från mobilerna. Däremot kan tiden det tog mellan att intervjun utförts och att

informationen har lagts över till en dator varit en svaghet då överföringen inte skedde förrän den sista intervjun var gjord. När intervjuerna låg på mobilerna fanns det en ökad risk att informationen skulle ha nåtts ut till obehöriga än när informationen låg på datorn eftersom mobiltelefonerna är något som författarna har med sig dagligen. Dock hade mobilerna ett säkerhetslås vilket ökade säkerheten. Datorn har legat i en av författarnas bostad under tiden som studien gjordes.

Om informanterna skulle behövt att prata med någon efteråt har detta inte förberetts av författarna. Olika känslor kan uppstå under intervjuer och efteråt kan det vara bra att någon informanterna litar på finns tillhands. Att ha kontaktat en kurator eller liknande inför studien hade varit en förbättring på denna punkt.

Resultatdiskussion

Gates, Gillespie och Succop (2011) förklarar att sjuksköterskor på en akutmottagning utsätts för mer stress än sjuksköterskor på en vårdavdelning. Informanterna trodde att skillnaden mellan en akutmottagning och en vårdavdelning kan vara stor vad gällande stress. Chen, Lin, Wang och Hou (2009) förklarar att sjuksköterskor på en operationsavdelning har det mest utmanande arbetet då de måste arbeta snabbt, utsätts för mer risker, arbetar långa skift och ska kunna sina arbetsuppgifter som innebär mycket teknik och precision. På grund av detta har operationssjuksköterskorna en förhöjd risk för att uppleva stress. Denna information är liknande den som informanterna i denna studie uppgav när de förklarade hur stressen upplevs på en akutmottagning. Dahlberg och Segesten (2010) förklarar att genom sin egen livsvärld kan en förståelse om andra individers livsvärld skapas. I detta fall kan informanterna försöka förstå den livsvärlden som sjuksköterskorna på en vårdavdelning befinner sig i. Dock

tillfrågades inte vilken avdelning informanterna tänkte på när de förklarade skillnaderna på en akutmottagning och en vårdavdelning. Därav kan det vara svårt att undersöka vidare om vilka skillnader som faktiskt fanns. Detta kan vara ett exempel på fortsatt forskning att jämföra hur stress upplevs och hur stressen skiljer sig mellan en akutmottagning och en vårdavdelning.

Informanterna uppgav en del stressymptom som kan uppstå i olika stressiga situationer.

Dessa situationer kan vara när det inkommer svårt sjuka barn och ungdomar, när patienter är hotfulla eller våldsamma, när patienter behöver vänta länge eller när det inte är tillräckligt mycket personal till alla de patienter som inkommer. Lavoie, Talbot och Mathieu (2010) skriver att när det är många patienter som väntar på en akutmottagning kan det generera stress hos sjuksköterskorna. Dahlberg och Segesten (2010) förklarar att vårdandets mål är att god hälsa ska upplevas av människor. Detta nås bäst genom att hjälpa, stödja och stärka

14

människor till att förbättra deras livssituation. Detta kan kopplas ihop med bland annat att patienter behöver vänta länge. Vid väntan kan patienterna uppleva en ovisshet om när de ska få hjälp. Informanterna vill då förbättra patienternas livssituation så att patienterna upplever mer hälsa, genom i detta fall informera patienterna. Då kan informanterna bära den stress som de väntande patienterna kan uppleva genom att ge information.

Lavoie et al (2010) skriver även att stressymptom ofta uppkommer hos akutvårdspersonal då det inkommer en patient som är väldigt ostabil men framför allt om det inkommer svårt sjuka barn. Att ett svårt sjukt barn inkommer till akutmottagningen är något som informanterna tyckte var stressfullt. Enligt Dahlberg och Segesten (2010) handlar lidande inte enbart om sjukdom. Enbart känslan av att de inte räcker till och att de i detta fall kan relatera till sitt privatliv kan generera i att informanterna upplever lidande ur ett inifrånperspektiv.

Några av informanterna i studien upplevdestress om en patient var våldsam eller hotfull.

Gates et al (2011) förklarar dock många känslor som sjuksköterskor på en akutmottagning kan uppleva när de utsätts för hot och våld. Symtom som aggression, frustration, irritation, oro och ledsamhet är något som sjuksköterskan kan uppleva efter att ha varit utsatt av hot och våld på akutmottagningen. Det nämns också att sjuksköterskorna kan bli påverkade i flera år efter händelsen med mardrömmar, sömnsvårigheter och hemska minnen. Detta kan göra att sjuksköterskorna till slut väljer att lämna yrket. Dahlberg och Segesten (2010) förklarar att i den levda kroppen finns det fullt av minnen, känslor och upplevelser som påverkar individen.

Informanterna uppger att de kan bli påminda med hemska minnen och mardrömmar efter att ha blivit utsatta för hot och våld. Det är verbala hot och aggressioner som informanterna mest har upplevt vad gällande hot och våld. Med verbal aggression mot sjuksköterskor kan det enligt McLaughlin, Bonner, Mboche och Fairlie (2010) även uppkomma låg självkänsla och lågt självförtroende men det har även uppstått mycket stress.

Något som var viktigt för informanterna var att de hade velat träffas efter en stressig dag i arbetsgruppen och ventilera med varandra om vad som har varit bra och mindre bra under dagen. Detta samstämmer med Levoie et al (2010) som skriver att träffas direkt efter en jobbig situation är något som är välbehövligt och viktigt för att sjuksköterskan ska må bra.

Det nämndes att dessa samtal ska ske ett par timmar efter händelsen för att få ut ett bra resultat av samtalet och för att sjuksköterskan sedan ska kunna gå hem efter arbetspasset utan några funderingar eller negativa tankar om dagen. Detta kan då leda till en minskad

stressupplevelse hos sjuksköterskorna. Enligt Dahlberg och Segesten (2010) kan en känsla av välbefinnande uppstå om individen upplever små delar i vardagen som gör att livet känns lite ljusare, som informanterna uppgav i detta fall att ibland träffas inom personalgruppen och ventilera. I detta fall kan informanterna uppleva välbefinnande trots att de har haft en stressig dag.

Informanterna hade idéer om hur stressen kan hanteras på en akutmottagning genom att bland annat ta en paus och tänka på annat en stund. Enligt Lindforsa, Bomanb och Alexanderson (2012) finns en strategiatt tillgå för att lättare lära sig hantera stress. Bland annat är det att ha en medvetenhet om sin egen stress, vilket informanterna i denna studie hade. Det är också viktigt att ta sig tid, ta eventuella genvägar, se saker ur ett bredare perspektiv, ha ett bra socialt stöd, ta kontroll över situationen samt att aktivera sig på fritiden. Informanterna uppgav enbart ett par av dessa sätt för att lättare hantera sin stress, vilket var att ta sig tid samt ta kontroll över situationen.

15 Slutsats

Genom studiens gång har författarna växt som individer. Författarna har fått mycket mer kunskap om det valda ämnet men även i att möta nya människor. All ny kunskap om hur intervjuer ska utföras och vad som kan förbättras ska uppmärksammas och reflekteras om ifall författarna eventuellt ska utföra en ytterligare studie i framtiden. Hur författarna samarbetat i studien kan ses i bilaga fyra.

Det som informanterna nämnde under intervjuerna var individuellt. Dock efter analysen framgick det att det fanns många likheter i det mesta som informanterna sa. Stress upplevs i olika mängd av informanterna beroende på vad det är för situation det handlar om. Genom att bli medveten om sin egen stress och försöka hantera den ökar välbefinnandet för

sjuksköterskorna. Stress är något som inte bara drabbar sjuksköterskor. Det är något berör de allra flesta och det är mer allvarligt än vad många tror. Därför är viktigt att stress

uppmärksammas och åtgärdas på bästa sätt.

Tankar som uppkom vad gällande vidare forskning kan vara att jämföra hur stressen skiljer sig bland sjuksköterskor på en akutmottagning i olika delar av Sverige eller mellan andra länder. Även hur stressen skiljer sig mellan vårdpersonalen på olika avdelningar eller mellan en somatisk akutmottagning och en psykiatrisk akutmottagning vore av intresse för en eventuell vidare forskning.

REFERENSLISTA

Adriaenssens, J., De Gucht, V., Van Der Doef , M., & Maes, S. (2011). Exploring the burden of emergency care: predictors of stress-health outcomes in emergency nurses. Journal of Advanced Nursing 67(6), 1317–1328. doi: 10.1111/j.1365-2648.2010.05599.x

Axelsson, Å. (2013). Litteraturstudie. I: Granskär, M. & Höglund – Nielsen, B. (Red.), Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso – och sjukvård. (s. 203-218) Lund:

Studentlitteratur.

Chen, C-K., Lin, C., Wang, S-H & Hou, T-H. (2009). A Study of Job Stress, Stress Coping Strategies, and Job Satisfaction for Nurses Working in Middle-Level Hospital Operating Rooms. Journal of Nursing Research. Vol. 17, No. 3.

Dahlberg, K., Segersten, K. (Red.). (2010). Hälsa och vårdande: I teori och praxis.

Stockholm: Natur och kultur.

Donnelly, T. (2014). Stress among nurses working in an acute hospital in Ireland. British Journal of Nursing. Vol 23, No 13.

Edward, K-L., Ousey, K., Warlow, P. & Lui, S. (2014). Nursing and aggression in the workplace: a systematic review. British Journal of Nursing. Vol 23, No 12.

Gabel Speroni, K., Fitch, T., Dawson, E., Dugan, L. & Ather-ton, M. (2014). Incidence and cost of nurse workplace violence perpetrated by hospital patients or patient visitors. Journal of emergency nursing. Vol 40, No 3.

Gates, D., Gillespie, G. & Succop, P. (2011). Violence Against Nurses and its Impact on Stress and Productivity. Nursing economic$. Vol 29, No 2.

Heali, S. & Tyrrell, M. (2011). Stress in emergency departments: Experiences of nurses and doctors. Emergency nurse. Vol 19, No 4.

Helsingforsdeklarationen (2013). Hämtad 30 september 2014, från http://www.wma.net/en/30publications/10policies/b3/

Lavoie, S., Talbot, L. & Mathieu, L. (2010). Post-traumatic stress disorder symptoms among emergency nurses: their perspective and a ‘tailor-made’ solution. Journal of Advanced Nursing 67(7), 1514–1522. doi: 10.1111/j.1365-2648.2010.05584.x

Lindforsa, S., Bomanb, J. & Alexanderson, K. (2012). Strategies used to handle stress by academic physicians at a university hospital. IOS Press. 43 183–193. DOI 10.3233/WOR- 2012-1364

Lundman, B. & Hällgren Graneheim, U. (2014). Kvalitativ innehållsanalys. I: Granskär, M. &

Höglund-Nielsen, B. (Red.), Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård. (s. 191- 197) Lund: Studentlitteratur.

McLaughlin, S., Bonner, G., Mboche, C & Fairlie, T. (2010). A pilot study to test an intervention for dealing with verbal aggression. British Journal of Nursing. Vol 19, No 8.

Nordén, C., Hult, K. & Engström, Å. (2013). Ambulance nurses’ experiences of nursing critically ill and injured children: A difficult aspect of ambulance nursing care. International Emergency Nursing. 22 75–80.

Oliveira, S., Pessoa, J., Miranda, F. & Cavalcante, E. (2014). Stress of nurses in emergency care: a social representations study. Online braz j nurs. 13 (2):146-53.

Polit, D.F. & Beck, C.T. (2011). Nursing research: Generating and assessing evidence for nursing practice. Philadelphia: Lippincott Williams & Wilkins, 9.e upplaga.

Van Der Wath, A., Van Wyk, N. & Janse Van Rensburg, E. (2013). Emergency nurses’

experiences of caring for survivors of intimate partner violence. Journal of Advanced Nursing 69(10), 2242-2252. Doi: 10,1111/jan.12099

Wiklund, L. (2009). Lidande – En del av människans liv. I: Friberg, F. & Öhlen, J. (Red.), Omvårdnadens grunder – perspektiv och förhållningssätt. (s. 295-307) Lund: Studentlitteratur AB.

Wikström, J. (Red.). (2013). Akutsjukvård- Omvårdnad och behandling vid akut sjukdom eller skada. Lund: Studentlitteratur AB.

INTERVJUFRÅGOR

Vad är stress för dig?

Upplever du någon stress på din arbetsplats?

Hur upplever du den?

Hur påverkas du utav stressen (Både på jobbet och privat)?

Hur hanterar du stressen?

Erbjuder din arbetsplats något förebyggande/hjälp mot stressen?

Hur tror du att stressen skiljer sig åt mellan en akutmottagning och en annan avdelning?

Har du någon gång upplevt stress relaterat till patienter/anhöriga som är hotfulla eller våldsamma? I så fall hur?

Meningsenhet Kondenserad Meningsenhet

Kod Kategori Att inte riktigt ha

koll över situationen…

Känner att man vill ha koll över sina patienter och sin personal när man jobbar… Pressad stress, där man tappar kontrollen…

Det kan hända saker man tycker är obehagligt eller så… De

arbetsuppgifter jag ska göra hänger bara på mig.

Stress är att inte ha koll över situationer man vill ha kontroll över.

Känsla av att inte ha tillräcklig kontroll.

Känsla av otillräcklighet.

Försöker ta reda på vad som är min ansvarsbit och vad jag ska kunna när jag jobbar… Vad det är man behöver kunna för att skapa ro… Hur länge man har jobbat, ju lättare är det att hantera det… Vi har

reflektionssamtal då man får ta upp vad man vill… Vi har träningstimmar att ta ut… och släppa arbetet och kunna gå iväg ett tag.

Genom att försöka ha kontroll över situationen med mycket kunskap kan stress minskas. Det blir lättare om man jobbat länge. Vi har även

reflektionssamtal och

träningstimmar att ta ut.

Att hantera stress som uppstår på akutmottagningen.

Att hantera stress.

Där är det mer stressigt att man ska hinna med arbetsuppgifterna…

Det här passet ska

På en

mottagning är det en helt annan stress, händer det något så

Hur stressen skiljer sig på en mottagning och en avdelning.

Stress på mottagningen.

2(3) jag göra detta, jag

ska planera… Här är det ju mer stressigt för det händer nu… Jag vet ingenting om min patient… Jag kanske behöver agera direkt… Det är en helt annan stress på den punkten… Sen har vi ju det också lugnt, och då har vi det jätte lugnt… Så det är ju mer att det händer snabbt då.

händer det snabbt. Man känner kanske inte patienterna.

På en avdelning är det mer stressigt att man ska hinna med vissa uppgifter och att planera.

Man blir trött…

huvudvärk… Blir på dåligt humör…

Tålamodet blir ju alltid mindre när man är pressad.

Vid stress blir man trött, får huvudvärk och blir på dåligt humör då tålamodet sjunker.

Känslan i kroppen under stress.

Fysisk upplevelse av stress.

Inte så länge jag har koll på patienterna och jag har sett dem och gjort en egen bedömning på dem… Det är värre om man har så mycket att göra att man inte hinner med att göra en bedömning på patienterna…

Man är ansvarig för patienterna även om man inte hunnit med dem.

Jag känner ingen stress av mycket patienter så länge jag har sett dem och gjort en bedömning av dem. Däremot känner jag stress om detta inte hunnits med. Jag är ändå ansvarig.

Att ta på sig stress från patienter som väntar på bedömning.

Att bära stress från anhöriga och patienter.

Det händer titt som tätt och framför allt är det patienter som är aggressiva och hotfulla, kastar saker och spottar

Hotfulla och våldsamma personer framkallar stress dock finns bra hjälp att tillgå.

Hotfulla och våldsamma patienter.

Upplevelsen av hot och våld.

3(3) och slåss… God

hjälp av polis…

Därför känner jag mig inte så rädd att bli utsatt men det är klart att man blir stressad när någon är aggressiv.

INFORMATIONSBLAD

Information om studie angående upplevelsen av stress på en akutmottagning.

Vi är två sjuksköterskestudenter från Linnéuniversitetet i Växjö som planerar att skriva en C- uppsats med syfte att undersöka hur stress upplevs bland allmänsjuksköterskor på en

akutmottagning. Vi vänder oss till dig som arbetar som allmänsjuksköterska på en akutmottagning. Du som informant har rätt till att när som helst avbryta studien utan att berätta varför. Materialet kommer att under hela processen behandlas med konfidentialitet En intervjustudie med öppna frågor kommer att ligga till grund för studien. Intervjuerna kommer att spelas in och sedan transkriberas och analyseras. Båda författarna kommer att närvara under intervjun. All information och uppgifter som sägs under intervjun kommer att förvaras inlåst så den ej kan nå ut till obehöriga.

Har du några frågor så tveka inte att höra av dig till oss. Vi skickar gärna den färdiga uppsatsen till dig.

Med vänliga hälsningar

Karolin Wahmstedt & Lisette Råsbjer 0704060098 eller 0705615042

Handledare:

Karin Säll Hansson

Leg. Sjuksköterska och universitetsadjunkt karin.sall_hansson@lnu.se

Jag har tagit del av ovanstående information:

Signatur

Datum

Bilaga 4

FÖRFATTARNAS MEDVERKAN GENOM STUDIEN

Författarna har tillsammans kommit fram till det valda ämnet och tillsammans lagt upp en plan för studien. Författarna har sedan träffats personligen var dag som studien har arbetats på. Författarna tog kontakt med en avdelningschef var. Under intervjuerna medverkade båda författarna genom att en av författarna ställde huvudfrågorna och den andra följdfrågorna.

Transkriptionen av intervjuerna delades lika, alltså transkriberade var författare tre intervjuer var som den andre sedan läst igenom. Sedan analyserades och kodades dessa texter

tillsammans.