SJUKSKÖTERSKORS UPPLEVELSER AV ARBETSRELATERAD STRESS

Kalmar Växjö

Sjuksköterskeprogrammet 180 hp Kurs 2VÅ61E

VT2018

Examensarbete 15 hp

SJUKSKÖTERSKORS UPPLEVELSER AV ARBETSRELATERAD

STRESS

Titel Sjuksköterskors upplevelse av arbetsrelaterad stress

Författare Rayney Jakobsson & Dakko Ulvland

Utbildningsprogram Sjuksköterskeprogrammet 180 hp

Handledare Stig Wenneberg & Carina Schmidt

Examinator Hanna Tuvesson

Adress Linnéuniversitetet, Fakulteten för hälso- och livsvetenskap

35195 Växjö

Nyckelord Arbetsmiljö, Arbetsrelaterad stress, Sjuksköterska,

Sjuksköterskerollen

SAMMANFATTNING

Bakgrund: Upplevelsen av stress kan te sig olika beroende på vilka som erfar stressen och dess

konsekvenser varierar också. Vanligen orsakas stressen relaterad till arbetsplatsen av den psykosociala och den fysiska miljön, men andra omständigheter kan inte exkluderas. Eftersom sjuksköterskan är en viktig del av vården som bär ansvaret för patientens omvårdnad blir dennes upplevelse av arbetsrelaterad stress intressant för vårdvetenskapen.

Syfte: Att undersöka sjuksköterskans upplevelse av arbetsrelaterad stress.

Metod: Litteraturstudie med en kvalitativ, induktiv ansats. Manifest innehållsanalys av tidigare

publicerade vetenskapliga originalartiklar.

Resultat: Sjuksköterskans upplevelser av arbetsrelaterad stress kunde grupperas i tre

kategorier, nämligen arbetsplatsens kultur, arbetsplatsens organisation samt genererandet av själva sjuksköterskerollen.

Slutsats: Själva sjuksköterskerollen medför stress. Dessutom hotas allvarligt sjuksköterskans

Innehållsförteckning

INLEDNING

……… 1

BAKGRUND

………... 1

Stress ………... 1

Arbetsrelaterad stress inom hälso- och sjukvården ………... 2

Sjuksköterskans upplevelser av stress ………. 2

TEORETISK REFERENSRAM

………...……….. 4

Miljö ……… 4

Sjuksköterskan, den vårdande ………. 4

PROBLEMFORMULERING

……….. 5

SYFTE

………..……….…….. 5

METOD

…...……… 6 Design ………. 6 Datainsamling ……… 6 Urval ………... 6 Analys ………. 7

FORSKNINGSETISKA ASPEKTER

………. 7

RESULTAT

.………. 8 Arbetsplatsens kultur ……… 8 Destruktiva arbetsrelationer ……….……… 8 Nedvärderande attityder ………... 8 Arbetsplatsens organisation ………. 9

Omgivning och den fysiska miljön ……… 9

Personalpolitik och resursproblematik ……...……….…… 10

Tidsrelaterad stressupplevelse ………...……….…. 11 Sjuksköterskerollen ……….. 11 Specifika utmaningar ……… 11 Specifikt ansvar ………. 12

DISKUSSION

……….. 13 Metoddiskussion ……… 13 Resultatdiskussion……….. 15

KONKLUSION

..……… 17

KLINISKA IMPLIKATIONER

..….………... 17

REFERENSER

……..……….. 18 Bilaga 1 Databassökning

Bilaga 2 Översiktstabell över de selekterade artiklarna Bilaga 3 Kvalitetsgranskning

1

INLEDNING

Massmedia och allmänhet rapporterar ofta om arbetsrelaterad stress som ett av de större problemen inom hälso- och sjukvården, inte bara i Sverige utan även globalt. Bland sjuksköterskor är stress vanligt förekommande i den dagliga arbetsmiljön, då belastningen är hög och resurserna inte ökar eller till och med minskar. Samtidigt växer vårdbehoven i samhället i takt med att förväntningar och krav på sjuksköterskor ökar allt mer. Detta har en stor och komplex påverkan för dagens och även morgondagens hälso- och sjukvård.

För oss som studerande och blivande sjuksköterskor finns ett naturligt intresse att skaffa oss vetskap om denna arbetsmiljön. Vi vill med denna studie uppmärksamma sjuksköterskors upplevelser av arbetsrelaterad stress samt öka förståelsen om vilka lärdomar som kan tas för en mera hållbar hälso- och sjukvård. På så vis skapar vi oss en tydligare bild, bättre förståelse och kanske en möjlighet att påverka vår framtida arbetsmiljö som sjuksköterskor.

En annan anledning för att vi har valt att undersöka och bredda förståelsen kring just sjuksköterskan är att vi anser att vårdvetenskapen lägger oproportionellt mycket fokus på patienten medan sjuksköterskan som människa tenderas att sättas åt sidan. Ur flera tusen sidor av vårdvetenskaplig litteratur som lästes genom utbildningen handlade bara en bråkdel om sjuksköterskans behov och upplevelser. Detta sker trots att det är just sjuksköterskan som gör omvårdnaden möjlig då omvårdnaden är sjuksköterskans specifika ansvar och kompetensområde. Med denna studie vill vi uppmärksamma just sjuksköterskan som människa, med specifika behov och upplevelser.

BAKGRUND

Stress

Definitionen av stress kan te sig olika beroende på vilka som definierar den. För en person som berörs av stress blir oftast stressen definierad som det att bli utsatt för överdrivna krav som orsakar spänningar och emotionella besvär (Matsson Porth, 1990). De faktorerna som orsakar stress kan kategoriseras i inre och yttre stressfaktorer enligt Ringsberg (2009). Vidare poängteras att ur ett psykologiskt perspektiv är stressens ursprung antingen fysiskt eller psykosocialt. Oavsett vilken stresskategori det talas om upplevs stressen som påfrestande och frustrerande eftersom individen inte alltid disponerar de resurserna som krävs för att klara utmaningen. Sådana resurser kan till exempel vara tid eller bemanning. Brist på tid kan verka som stressor om arbetsuppgiften kräver längre tid än tiden som faktiskt allokeras för uppgifte n. Bristande bemanning kan därför ställa orimliga krav på den enskilde arbetstagaren, vilket leder vidare till stress (Matsson Porth, 1990).

2

och irreversibla förändringar som sker i hjärnan vid kronisk stress (Sugama et al., 2015). Stress som varar fem dagar i veckan, åtta timmar varje dag – således som en vanlig tjänst – leder efter endast två veckor till sådana förändringar i hjärnan som med största sannolikhet bidrar till utveckling av exempelvis Parkinsons sjukdom (ibid.)

Arbetsrelaterad stress inom hälso- och sjukvården

Enligt Arbetsmiljöverkets rapport om arbetsorsakade besvär (2016) är stress och psykiska påfrestningar de vanligaste anledningarna till besvär orsakade av arbetsmiljö. En av tre sjuksköterskor upplever besvär relaterade till arbetsmiljö. Arbetsrelaterad stress nämns av mer än 66% av dessa sjuksköterskor som orsak för besvär orsakad av arbetsmiljö i form av sömnproblematik, brist på fokusering, oro, ångest och depression (ibid.)

Socialstyrelsen (2018) betonar att ett tryggare vårdsystem behöver utvecklas och att arbetsrelaterad stress måste minskas för att vårdpersonalen ska uppleva vårdsystemet som meningsfullt och för att riskerna för vårdskada ska minimeras. Samma rapport visar att ytterligare analyser angående sambanden mellan bemanning, kompetens, arbetsmiljö och risker för patientsäkerheten behöver utföras.

I sin rapport över världens hälsa uppmärksammar World Health Organisation (2006) att stress även är ett ökande problem i hela världen när det gäller vårdpersonal. Olika faktorer konkurrerar om att bidra till denna situation, från alltmer avancerad teknologi och förändrande vårdbehov, till orimliga arbetsvillkor och svårlöst bemanningsproblematik. En allvar li g situation konstaterades i Canada (WHO, 2006) där sjuksköterskor sjukskriver sig mest av vårdpersonalen, just på grund av arbetsrelaterad stress och utmattning.

Munnangi, Dupiton, Boutin och Angus (2018) visar också i sin amerikanska studie att nästan hälften av sjuksköterskorna har rapporterat om hälsoproblematik som relaterats direkt till arbetet. Det finns förmodligen ett samband mellan förhållanden på arbetsplatsen och uppkomsten av utmattning och stress, vilket leder vidare till brister i vårdande (ibid).

Sjuksköterskans upplevelser av stress

Tunnah, Jones och Johnstone (2012) genomförde en kvalitativ studie om just hur sjuksköterskorna upplevde stressen på deras arbetsplats. Psykisk trötthet, svår arbetsbörda samt bristande kommunikation gör sjuksköterskeyrket mycket krävande och stressande visar studien (ibid.). I en annan studie som utforskar olika salutogena aspekter på arbetsplatsen identifiera r Stock (2017) flera faktorer som hindrar en från att trivas på jobbet. Sjuksköterskorna indikerar olika påfrestande faktorer, nämligen tidsbrist, hög arbetsbelastning, känslan av att vara underskattad, att inte kunna slappna av samt risk för att tappa patientfokus. Öhrn (2009) beskriver även en situation där en sjuksköterska, genom att vilja vara effektiv och spara tid har agerat på så sätt att patientsäkerheten har hotats.

3

4

TEORETISK REFERENSRAM

Vårdvetenskapen med sin holistiska synvinkel på människan är en relativt ny vetenskap. Parallellt med och samtidigt kompletterande till den medicinska vetenskapen utvecklades den under det senaste seklet med utgångspunkt i det ökande behovet av att förklara många aspekter av hälsa och ohälsa som inte enbart kunde förklaras av medicinen (Dahlberg & Segesten, 2010). Vårdvetenskapens kunskapsområde är omvårdnaden (ibid.), för vars utförande och kvalitet hålls sjuksköterskan ansvarig (Svensk Sjuksköterskeförening, 2017). Omvårdnadens syfte är att stärka människans hälsoprocesser, att återfå hälsa och välbefinnande (Dahlberg & Segesten, 2010).

Som tidigare beskrivet i litteraturstudien är arbetsmiljön den främsta orsaken till sjuksköterskans upplevelse av arbetsrelaterad stress. Trots att det främst är arbetsgivaren som skapar arbetsmiljön finns det naturligtvis en reciprok påverkan mellan arbetsmiljö, arbetsrelaterad stress och sjuksköterska eftersom sjuksköterskan till viss del bidrar till utformningen av sin arbetsmiljö. Samtidigt är sjuksköterskan påverkad av sin arbetsmiljö. Arbetsrelaterad stress upplevs ofta som negativ, vilket Dahlberg och Segesten (2010) kopplar till betydligt sämre vårdkvalitet och ohälsosam arbetsmiljö.

Miljö

Ur ett vårdvetenskapligt perspektiv är miljön ett centralt begrepp som påverkar människa n oavsett var hon befinner sig i tid och rum (Ylikangas, 2012). Den fysiska dimensionen av miljö n är den mest uppenbara och beskriver allt som finns runt omkring människan i termer av färg, storlek, ljus, form eller material. En ytterligare dimension av miljön kan urskiljas med hjälp av det holistiska synsättet på människan som karakteriserar vårdvetenskapen, nämligen den psykosociala dimensionen av miljön. Den psykosociala miljön innebär emotione lla komponenter som attityder, kommunikation och exempelvis goda relationer (ibid).

När det gäller arbetet finns det vidare en rad specifika omständigheter som formar den psykosociala miljön. Berggren och Weman (2010) beskriver till exempel attityden till hierarkin eller till arbetskollegor emellan som karakteriserande för den psykosociala miljön som gäller på en specifik arbetsplats. Alla dessa förhållanden tillsammans med fysiska faktorer utgör arbetsmiljön, en miljö där sjuksköterskan tillbringar nästan en tredjedel av sitt liv som arbetsför och som uppenbart lämnar ett avtryck på individens upplevelse av välbefinnande och hälsa (ibid.).

Inom omvårdnad är människan den som skapar miljön och atmosfären runt patienten, men samtidigt är miljön som patienten befinner sig i sjuksköterskans arbetsområde, i vars skapande både patientens samt sjuksköterskans behov bör tas i beaktande (Ylikangas 2012).

Sjuksköterskan - den vårdande

Ett bärande begrepp inom vårdvetenskap är människan (Arman, 2015a). Människan, som patient, är den som upplever lidande, vilket i sin tur utgör själva motivet för vård (Arman, 2015b). Att enligt vårdvetenskapen ge omvårdnad med patienten i fokus innebär samtidigt att det behövs en vårdare som i sin tur är en person, alltså en människa. Trots att den vårdande människan inte är lika synlig inom litteraturen som patient-människan måste vårdvetenskape n uttala ett stringent intresse för hur just den vårdande människan upplever vården (Dahlberg och Segesten 2010). Denna vårdande människa är, som tidigare nämnt, sjuksköterskan.

5

omfattning patienten visar Dahlberg och Segesten (2010). Om inte sjuksköterskan upplever själva vårdandet som positivt blir det svårt att ge patienterna en god vård och således blir sjuksköterskans perspektiv på vårdmiljön och vårdutförandet av stor betydelse. Brister i arbetssituation, tung arbetsbörda, psykiska påfrestningar eller till och med upplevelsen av otillräcklighet kan medföra betydande konsekvenser för vårdens kvalitet (ibid.).

PROBLEMFORMULERING

Som redan nämnt medför den kroniska, negativa långvariga stressen fysiologiska och psykiska förändringar som alltför ofta leder till olika sjukdomstillstånd, medan positiv stress verkar omvänt och förstärker människan. För att undvika att sjuksköterskan ska bli patient anser författarna till denna studie att det är viktigt att undersöka hur sjuksköterskan upplever den arbetsrelaterade stressen.

I kontexten som utgörs av ökande arbetsbelastning, orimliga arbetstider, bristande bemanning och resurser samt en växande sjuksköterskeroll inom vården, är arbetsrelaterad stress ett mer och mer rapporterat problem, vilket uppmärksammas främst av kvantitat i v forskning.

Inom vårdvetenskaplig litteratur uppmärksammas och teoretiseras mycket kring patientens upplevelse av vårdmiljö. Författarna av denna studie kan inte bortse faktumet att det finns en tendens att glömma bort att som vårdare är sjuksköterskan en essentiell del av vårdandet och samtidigt en människa som har likadana behov som andra människor. Patientens vårdmiljö är samtidigt sjuksköterskans arbetsmiljö och de fysiska och psykosociala faktorer som karakteriserar en arbetsmiljö kan när gränserna mellan positiv och negativ stress överskrids upplevas som negativa stressfaktorer.

Dahlberg och Segesten (2010) betonar också att avgörande för vårdens kvalitet och dess utförande är en sjuksköterska som känner sig både fysiskt och psykiskt vid god hälsa. I andan av detta påståendet, vill denna studie skapa bredare förståelse för hur sjuksköterskorna upplever arbetsrelaterad stress med den långsiktiga ambitionen att bidra till utvecklingen av en mer hållbar och hälsosammare arbetsmiljö för sjuksköterskor.

SYFTE

6

METOD

Design

Eftersom syftet med studien var att belysa upplevelsen av ett fenomen inom ett visst yrke bedömde författarna att en litteraturstudie med en kvalitativ, induktiv ansats var lämplig (Kristensson, 2014, Polit & Beck, 2008). Kristensson (2014) beskrev den induktiva ansatsen som att utgå från fakta för att kunna dra en slutsats. Fakta samlades in genom att utföra en manifest innehållsanalys av redan publicerade kvalitativa vetenskapliga originalartiklar. Vid en provsökning med relevanta sökord i de vetenskapliga databaserna CINAHL, PubMed och PsycInfo bedömdes antalet träffar att vara tillräckligt signifikant för att kunna genomföra en litteraturstudie och sammanställa dessa artiklarnas resultat i form av ny kunskap eller bredare förståelse av det studerade fenomenet (Friberg, 2012).

Datainsamling

De vetenskapliga originalartiklarna som kom till användning söktes i databaserna CINAHL, PubMed och PsycInfo. CINAHL innehåller samlat vårdvetenskapligt material sedan 1982 och är en viktig databas för sjuksköterskor. Med mer än 15 miljoner artiklar inom hälso- och sjukvårdsområdet är PubMed en annan reliabel databas medan PsycInfo kan ge värdefulla resultat när det gäller sjuksköterskans psykiska tillstånd och upplevelse vid stress (Polit & Beck, 2008). Författarna sökte genom nämnda databaser med hjälp av relevanta engelska sökord. Indexerade sökningar gjordes och Boolenska sökoperatörer användes. Trunkeringsteknik har tillämpats för att säkerställa att relevanta artiklar inte bortses på grund av olika formuleringa r (Kristensson, 2014). De sökorden som använts var ”stress”, ”nurs*”, ”occupational”, och ”job”. Sökningsscheman och förtydligande text finns som bilaga 1.

Urval

Artiklarna som inkluderats i uppsatsen är vetenskapliga originalartiklar baserade på kvalitat i v metod, och som svarar på studiens syfte. Inkluderingskriterier: peer reviewed, skrivna på engelska inom de senaste 8 åren, originalartiklar som handlar om allmänsjuksköterskor (både kvinnor och män), kommande från olika delar av världen. Exkluderingskriterier: review-artiklar, artiklar som handlar om andra professioner än sjuksköterska, artiklar som handlar om sjuksköterskor som har mindre än två års arbetserfarenhet samt kvantitativa studier. Irrelevanta artiklar som inte svarar på studiens syfte eller metod har sorterats bort genom en gallring av abstrakts i enlighet med Kristenssons (2014) beskrivning. Databearbetning och analys har lett till sluturvalet som innehåller 11 artiklar. En översikt över de selekterade artiklarna finns som bilaga 2. De vetenskapliga originalartiklarna som har inkluderats i litteraturstudien har granskats ur kvalitetsperspektivet (bilaga 3) genom att bedöma studiernas trovärdighet och förekomsten av eventuell bias (Kristensson, 2014).

Sökningen i de tre databaserna har totalt gett 358 träffar. 87 abstracts (sammanfattningar) har lästs vilket har lett till att 47 vetenskapliga originalartiklar lästes i fulltext. Ur dessa bedömdes 9 artiklar att vara av högsta intresse för litteraturstudien.

7

Analys

Resultatdelen av artiklarna som inte sorterats bort vid gallringen av abstrakts lästes en första gång i fulltext. De artiklarna lästes sedan ytterligare en gång till igen i fulltext och en manifes t kvalitativ innehållsanalys genomfördes. Innehållsanalysen olika steg var extrahering av meningsbärande enheter som svarade på studiens syfte, kondensering, kodning av meningsenheter och sedan gruppering av liknande koder inom underkategorier. Flera underkategorier grupperades sedan i en kategori (Lundman & Hällgren Graneheim, 2012). Oberoende av varandra har författarna genomfört de olika stegen för att sedan mötas och diskuterat tillsammans med handledaren de olika tolkningarna genom forskartrianguler i ng (ibid.). Exempel på genomförd manifest innehållsanalys finns som bilaga 4.

FORSKNINGSETISKA ASPEKTER

Etiska överväganden utifrån de fyra grundstenarna av Helsingforsdeklarat ionen (2013) nämligen informations-, nyttjande-, samtycke- och konfidentialitetskravet har genomförts och slutsatsen är att litteraturstudien inte direkt kommer att beröra dessa områden. Då data som ska inkluderas i denna litteraturstudie redan har publicerats och inga nya personuppgifter eller känslig information ska samlas in, ska författarna istället säkerställa sig om att artiklar na innehåller de nödvändiga etiska övervägandena och att de ovannämnda principerna har respekterats, samt i fall det behövts, godkännande av en etisk kommitté har erhållits.

8

RESULTAT

Grunden till resultatet utgörs av analysen av elva vetenskapliga originalartiklar med kvalitat i v ansats. Analysen resulterade i det att sjuksköterskornas upplevelse av arbetsrelaterad stress grupperades i tre kategorier och sju tillhörande underkategorier, vilket illustreras i tabell 1: Tabell 1. Översikt av kategorier och underkategorier av sjuksköterskornas upplevda arbetsrelaterad stress

Kategori Underkategori

Arbetsplatsens kultur Destruktiva arbetsrelationer Nedvärderande attityder

Arbetsplatsens organisation Omgivning och den fysiska miljön Personalpolitik och resursproblematik Tidsrelaterad stressupplevelse

Sjuksköterskerollen Rollens specifika utmaningar

Specifikt ansvar

Arbetsplatsens kultur

Arbetsplatsens kultur beskrivs ofta som något immateriellt, något som sitter i väggarna. Arbetsplatsens kultur formas och karakteriseras av en samling av skrivna men oftast oskrivna normer, attityder, principer, värderingar och beteenden som godtas, tolereras eller inte tolereras av arbetsplatsens formella och informella ledare samt övrig personal.

Destruktiva arbetsrelationer

Baserat på de värderingar som genomsyrade arbetsplatsen kunde de arbetsrelationer som utvecklades på arbetsplatsen bli nedbrytande och destruktiva. Sjuksköterskorna intervjuade av Sörensen och Brahe (2014) samt Lim, Hepworth och Bogossian (2011) identifierade och beskrev det som stressande att bli bemötta och behandlade utan respekt av sina arbetskamrater och chefer vilket ledde till ökad press och stress för sjuksköterskorna. Ett annat område där bristande respekt erfors som stressande var kommunikationen. Nedvärderande och respektlös kommunikation upplevdes som stressframkallande av sjuksköterskor, visar Moreland och Apker (2016) i sin artikel. Vidare visade studien att stöd från kollegor och chefer var viktigt för sjuksköterskor. Vid situationer som karaktäriserades av uteblivet eller inadekvat stöd ökade arbetsrelaterad stress (ibid). Flera av de 38 sjuksköterskorna som deltog i en annan studie upplevde också att begränsat stöd från ledningen höjde stressnivån: ”… participants reported

stress being exacerbated by limited support from those in senior management positions.”

(Happell, Dwyer, Reid-Searl, Burke, Caperchione & Gaskin, 2013, s.641).

9

stressande menar deltagarna (ibid.). Att bli utsatt för “klickbeteende”, som innebär att vissa accepteras medan andra utesluts, bidrog till en stark upplevelse av stress (ibid.), vilket också bekräftats av andra studier (Happell et al., 2013).

Nedvärderande attityder

Attityderna som utvecklats och tillåtits att få finnas kvar gör skillnad mellan olika arbetsplatser och kunde under vissa förutsättningar bidra till upplevelsen av stress. Två studier (Happell et al, 2013 samt Lim et al, 2011) beskrev situationer när sjuksköterskorna inte fick sina meriter erkända av chefer och arbetskamrater. Denna avsaknad av professionellt erkännande gav upphov till stress (ibid).

Att få mindre lön än andra sjuksköterskor som utförde samma eller jämförbara arbetsuppgifter associerades med stress av sjuksköterskorna (Yuwanich, Sandmark & Akhavan, 2016), eftersom denna attityd från ledningen gjorde att sjuksköterskorna kände sig mindre värda. Mindre värda och absolut underskattade kände sig också deltagarna i Moreland och Apkers studie (2016), men för ett annat sorts motiv: att inte involveras i de beslut som togs angående just sin egen kompetens, nämligen omvårdnaden av patienten. Att bli lämnad utanför sådana beslut genererade stress som ledde till bristande engagemang, vilket i sin tur gynnade ökade konflikter och kronisk stress på arbetsplatsen (ibid).

Att inte betraktas som värdig partner och att inte involveras i när beslut ska tas är en annan nedvärderande attityd från ledningen (Moreland & Apker, 2016). Stress och frustrat io n uppstod på så sätt när sjuksköterskan betraktades som underordnad som endast skulle ta emot och utföra ledningens order (ibid.). Denna bristande transparens vad det gäller beslutfattande t gjorde att sjuksköterskans erfarenhet av negativ stress ökade i takt med känslan av avsaknad kontroll över sitt arbete och arbetssituation (ibid.). Samma känsla av att vara maktlös och att inte kunna påverka sin arbetssituation beskrevs av Udo, Danielson, Henoch,och Melin-Johansson (2013) som starkt förknippad till upplevelsen av stress.

Arbetsplatsens organisation

Omgivningen och utformningen av den fysiska arbetsmiljön är kanske det mest uppenbara när det talas om arbetsplatsens organisation. Förutom detta innefatta r arbetsplatsens organisat io n ytterligare aspekter som kan vara av betydelse för hur en arbetsplats erfars av arbetstagaren. Sådana aspekter kan vara exempelvis att det finns tillräckliga återhämtnings möjligheter med schemaläggning som gör att individen hinner återhämta sig från ett arbetspass innan personen går på ett nytt, hur personalpolitiken ser ut, om nödvändiga resurser finns och kommer till användning. Att arbetsplatsen blir eller inte blir underbemannad i relation till arbetsbörda och tid är också en aspekt som hör till arbetsplatsens organisation.

Omgivning och den fysiska miljön

Den fysiska miljön, alltså själva omgivningen där sjuksköterskorna är verksamma under arbetstiden, kunde bidra till upplevelsen av stress visade flera studier. Ett tydligt exempel av fysiska stressorer är olika komplexa maskiner och apparater som ständigt ljöd och larmade på avdelningen (Vioulac, Aubree, Massy & Untas, 2016). En ljudlig och distraherande arbetsmiljö där många personer i rörelse samtidigt befinner sig i var också utmattande (ibid.).

10

rasta och slappna av inte fanns. Ett annat och kanske lite ovanligare exempel av fysisk miljö som bidrog till stressupplevelsen fanns i samma studie. Här skildrades en situation som visade att utformningen av miljön gav upphov till upplevelsen av stress långt innan arbetspassen började:

The site hospital where the participants work does not provide designated parking areas for staff. As a result, some nurses mentioned that car parking caused them stress. They often had to park some distance from the hospital, and reported using lunch breaks to move their cars closer to work for safer access when they finished their shifts. Knowing they needed to find a car park often resulted in nurses feeling stressed before they even commenced work. (Happell

et al., 2013, s.642).

Personalpolitik och resursproblematik

En vanligt återkommande stressfaktor som relaterats till personalpolitiken och användninge n av mänskliga resurser är bristande återhämtningsmöjligheter. Gyllensten, Andersson och Muller (2017) beskrev ett alltför vanligt sätt att konstruera arbetsschema. Långa arbetsdagar och kvällsskifte som följdes med morgonskifte, vilket lämnade sjuksköterskorna med för lite tid för att kunna återhämta sig. Fysiskt och psykiskt påfrestande skiftarbete pekades ut som mycket stressande, speciellt för sjuksköterskorna som hade familj och som i vissa situatio ne r tvingades att ge avkall på sitt övriga liv för att vara i stånd till att sköta sitt arbete (Happell et al., 2013).

Ett högt antal av studierna påtalade att upplevelsen av arbetsrelaterad stress hos sjuksköterskor på grund av underbemanning var ett stort och viktigt område som intimt förknippades till personal- och resurspolitiken. Udo et al. (2013) beskrev stressande situatio ne r när det helt enkelt fanns för lite sjuksköterskor för utförandet av omvårdnaden, vilket ledde vidare till uteblivna och försenade vårdinsatser, medan generell brist på arbetskraft gjorde att sjuksköterskor var tvungna att utföra arbetsuppgifter som inte hörde till deras kompetens- och ansvarsområde (Lim et al., 2013).

En annan synvinkel på underbemanning framfördes av Winters och Neville (2012). På grund av underbemanning uppstod många avbrott då sjuksköterskorna var tvungna att hålla flera bollar i luften och inte kunde eller tilläts fokusera på en sak i taget, vilket ledde till ökad stress och minskad patientsäkerhet (ibid.). Även andra studier pekade på ökad sannolikhet att göra misstag samt på stressfyllda konsekvenser vid brist på bemanning, som till exempel fysisk och mental utmattning (Adib-Hajbaghery, Khamechian & Alavi, 2012).

Arbetsbörda var ett annat stort område av resursproblematiken som genererade stress. Arbetsbörda och underbemanning sammanflätades ofta då underbemanning vanligtvis gav upphov till hög arbetsbörda. Stressande situationer beskrevs när patientflödet inte anpassats till den faktiska bemanningen (Lim et al., 2011) eller när till exempel underbemanning gjorde att inte alla arbetsuppgifterna kunde genomföras på ett arbetspass och följaktligen transfererades eller ärvdes arbetsbördan av nästa arbetspass, vilket genererade ytterligare stress och konflikte r (Happell et al., 2013). Orimlig och svår arbetsbörda med många och komplicerade arbetsuppgifter kopplades också av Chan, Jones och Wong (2013) med sjuksköterskans upplevelse av stress.

11

Tidsrelaterad stressupplevelse

Tiden verkar vara en faktor med starka band till sjuksköterskornas upplevelse av arbetsrelaterad stress. Flera olika studier vittnade om en ständig tidspress. Höga stressnivåer som alstrats av en kombination av alltför lite tid för att ge vård och underbemanning rapporterades av Udo et al. (2013). Dessa situationer medverkade vidare till utebliven vård och försummade patienter, vilket ytterligare förstärkte stressupplevelsen och adderade även etiska komponenter till stressen, såsom att äventyra sina professionella värderingar och normer för praxis (Winters och Neville, 2012). Att inte ha kunnat fullfölja omvårdnadsbehoven inom den avsedda tiden gjorde att sjuksköterskor kände sig också frustrerade (ibid.). Även liknande upplevda stressande situationer där bristen på tid för att genomföra specifika arbetsuppgifter beskrevs av Lim et al. (2011) medan Chan et al. (2013) betonade att tidsbristen gjorde att sjuksköterskorna endast hann göra det absolut nödvändigaste sett ur ett medicinskt perspektiv medan människan som fanns bakom sjukdomen tenderade att förbises.

Gyllensten et al. (2017) fann en annan stressande dimension av tiden. Deltagarna i denna studie poängterade att långa arbetstider upplevdes att skapa en ohållbar arbetssituation som dränerade på energi och försämrade arbetsklimatet medan det samtidigt gav sämre arbetsprestation och fokus (ibid.). Ytterligare en aspekt som involverade tiden var hur arbetstiden planerades. Att inte ha planerat tid för det oförutsägbara kunde medföra konsekvenser i form av ökad tidspress och stress för hela arbetsdagen visade Vioulac et al. (2016).

Sjuksköterskerollen

Rollen som sjuksköterska kommer med vissa förväntningar och ansvar. Inte alltid går det att leva upp till alla förväntningar som ställs av personen själv men även av andra. Utmaningar i olika former uppstår ständigt i arbetet. Utöver patientens omvårdnad kan det förväntas att sjuksköterskan tar hand om arbetsuppgifter som egentligen ligger utanför dennes kompetens och utbildning.

Rollens specifika utmaningar

Beroende på vilken typ av behandling som gavs på arbetsplatsen eller på vilka patienter som vårdades kunde sjuksköterskorna uppleva teknikstress. Happell et al. (2013) beskrev hur sjuksköterskor upplevde stress på grund av specialiserade maskiner och apparater som måste skötas och “manipuleras”. En komplex arbetsmiljö där sjuksköterskorna var tvungna att lära sig ta hand om känsliga patienter samt hantera olika tekniska apparater som höll dessa patienter vid liv (Vioulac et al., 2016) var en utmaning.

Arbetsplatser där avancerad behandling gavs ställde krav på sjuksköterskan. Grundkompetensen tycktes inte här räcka till och därför uppstod ett behov av ökad eller specialiserad kompetens utan att detta inneburit specialistutbildning, vilket framkallade stress hos sjuksköterskan som kände att deras utbildning inte räckte till (Happell et al., 2013). Andra sjuksköterskor uppgav att upplevelsen av stress ökade i omvänd proportionalitet med den ackumulerade erfarenheten (Adib-Hajbaghery et al, 2012) vilket innebar att med större erfarenhet/kunskap kom också ett ökat ansvar som även det bidrog till högre stress.

12

sjuksköterskan kopplades däremot ihop med starkt negativt stressande upplevelser (Lim et al., 2011). Det fanns också en annan typ av förväntningar som skapade stress, nämligen samhället s och familjens förväntningar inom arbets- och privata livet. Lim et al. (2011) beskrev hur sjuksköterskorna var klämda mellan behov av vila och återhämtning för att kunna prestera på jobbet och i sina sociala och privata åtagande.

Att inte kunna känna sig trygg och säker på jobbet medförde mycket oro, vilket hände när fysisk aggressivitet och andra våldsamheter uppstod på avdelningen (Yuwanich et al, 2016). Andra faktorer som bidrog till känslan av osäkerhet skildrades i samma studie och bestod av situationer när sjuksköterskan måste agera utanför legala ramar och ta läkarens plats för att rädda patientens liv (ibid.). Andra sjuksköterskor upplevde det som stressande när en patient oväntat dog, eftersom detta medförde mycket skuldkänslor och gjorde att sjuksköterskan ifrågasatte sin egen bedömningsförmåga (ibid.). Enligt Adib-Hajbaghery et al. (2012, s. 3) understöddes sjuksköterskornas stress som mest av att ständigt vara på helspänn:

But what affected them more than anything were “the critical and unpredictable situations” and “the vital necessity of action in the least possible time.” (…) nurses should always be on alarm status and it is stressful. (…) such a situation kept the nurse in constant stress mode”

Specifikt ansvar

13

DISKUSSION

Studiens syfte var att undersöka sjuksköterskans upplevelse av arbetsrelaterad stress. Tre kategorier identifierades: Stress som en följd av arbetsplatsens kultur, Stress på grund av arbetsplatsens organisation och Stress förknippad med själva sjuksköterskerollen. Resultatet åskådliggjorde en bred variation av orsaker till upplevelsen av stress. Beroende på arbetsuppgifter, arbetsplats och land kunde upplevelsen av stress te sig olika men gemensamma nämnare i form av återkommande stressorer fanns alltid i sjuksköterskornas berättelser.

Metoddiskussion

Då studiens syfte var att belysa hur sjuksköterskorna upplever ett fenomen, måste forskaren vända sig till fenomenologin. Birkler (2016) förklarar att fenomenologin handlar om att undersöka fenomenet såsom det framträder för våra sinnen, som det omedelbart erfars i den konkreta livsvärlden. För att kunna förvärva denna kunskap används därför kvalitativ analys (ibid.).

Författarna har valt att ur en fenomenologisk synvinkel genomföra en litteraturstud ie med induktiv ansats då syftet var att skaffa kunskap om andras upplevelse och förståelse av ett fenomen (Polit & Beck, 2008). Andra sätt att ta del av andras livsvärld skulle kunna ha varit exempelvis en intervjustudie eller studier av självbiografier, men eftersom vid en provsökning i de vetenskapliga databaserna CINAHL, PubMed och PsycInfo bedömdes antalet träffar att vara tillräckligt signifikant för att kunna sammanställa dessa artiklarnas resultat i form av ny kunskap eller bredare förståelse av fenomenet (Friberg, 2012) valde författarna att genomfö ra litteraturstudien.

Urvalet bestod i vetenskapliga originalartiklar och författarna har noggrant sett till att urvalet blivit homogent och utgörs endast av originalartiklar med en kvalitativ ansats. De vetenskapliga artiklarna är publicerade efter 2010 vilket förstärker deras relevans. Eftersom det har blivit alltmer vanligt att arbeta utomlands då dagens samhälle karakteriseras av globalisering och gränsöverskridande handlingar som bidrar till ökat utbyte av arbetskraft och erfarenheter, har författarna till denna studie medvetet valt att analysera material som kommer från olika delar av världen. Detta har lett till en bred kunskapskälla som baseras på kvalitat ivt material resulterad från 158 intervjuer som ägt rum i Europa, Asien, Australien och Amerika. Relevanta sökord, trunkeringsteknik, Boolenska operatorer samt inkluderings- och exkluderingskriterier har använt för att säkerställa artiklarnas relevans för studien. Ett av exklusionskriterierna var att artiklarna inte skulle handla om sjuksköterskor som hade mindre än två års arbetserfarenhet. Detta eftersom inom de första åren inom yrket finns det fortfarande mycket att lära sig, vilket kan bidra till förhöjd stressupplevelse och på så sätt skulle det kunnat tillföra bias till studien.

Författarna har också varit noggranna med att bedöma materialets kvalitet och att försäkra sig att de vetenskapliga artiklarna som har använts har genomgått en etisk granskning. En egen etisk granskning av litteraturstudien enligt gällande etiska riktlinjer har också genomförts av författarna innan studiens start och funnit att det inte finns motiv för att söka etiskt tillstånd. En beskrivning av de utvalda vetenskapliga artiklarna, kvalitetsgranskninge n och själva sökprocessen finns som bilagor till studien.

14

abstrakt eller en sammanfattning för att underlätta urvalet. Det kan uppfattas som en svaghet då det finns många vetenskapliga artiklar som inte innehåller en sådan del vilket innebär att dessa artiklar har sorterats bort. Å andra sidan måste en vetenskaplig artikel svara på en viss stringens när det gäller utformningen och abstrakten är en del av denna logiska sammanfattni ng (Kristensson, 2014).

Sökintervallet kan representera en svaghet då värdefull information kan finnas i artiklar som publicerades före 2010. En annan tänkbar svaghet kan vara det att en av studierna som analyserats handlar om sjuksköterskor som jobbar på en akutavdelning. Det är allmänt känt att akutavdelningen uppfattas som stressigare än många andra avdelningar, men å andra sida handlar artikeln i frågan om allmänsjuksköterskor och deras upplevelse bör också tas i beaktande oavsett arbetsplatsen.

En viktig begränsning av studien är kravet på att materialet som analyserats skulle vara skrivet på engelska. Författarna till denna studie anser att språkkravet skulle kunna vidgats till franska, italienska, svenska och norska då vi behärskar dessa språk tillräckligt nog för att kunna förstå inte endast det översiktliga innehå llet av en vetenskaplig text utan också de viktiga nyanserna som inte alltid kommer till explicit uttryck.

Polit och Beck (2008) samt Kristensson (2014) beskriver trovärdigheten av kvalitat i v forskning som bestående av fyra grundstenar: tillförlitlighet (credibility), överförbarhet (transferability), verifierbarhet (confirmability) och giltighet (dependability). För att säkerställa studiens tillförlitlighet analyserades ett tillräckligt stort urval av vetenskapliga artiklar (n=11) för att så mycket som möjligt fånga olika perspektiv av fenomenet.

Vi har medvetet valt att analysera redan tolkat resultat i form av publicerade originalartiklar, vilket eventuellt skulle kunna leda till misstolkning av originaldata. Å andra sidan, begränsad tillgång till det originella materialet skulle leda till att endast lita på de enskilda citaten som återfinns i de vetenskapliga artiklarna som analyserades. Detta kan uppenbart innebära att kontexten och perspektivet förloras och att vårt resultat skulle baseras på enskilda beskrivningar, vilket drastiskt skulle påverka studiens giltighet, verifierbarhet och tillförlitlighet (Axelsson, 2016).

Analysprocessen genomfördes på ett transparent sätt och dokumenterades noggrant i tabellform. Exempel på analysprocessen finns i bilaga 4. Dataanalysen utfördes med hjälp av trianguleringsmetoden, vilket innebär att för att minimera risken för misstolkning på grund av till exempel förförståelse, analyserade och tolkade författarna materialet tillsammans. I trianguleringen deltog även handledaren som bidrog med intressanta synpunkter och tillfö rde mer klarhet och struktur i analysen. Trianguleringen bidrog till studiens tillförlitlighet och tillsammans med användningen av direkta citat gav studien verifierbarhet. Genom att detaljerat beskriva artiklarnas kontext och innehåll ges läsaren möjligheten att göra en rimlighetsbedömning och på så vis stärks studiens överförbarhet. Slutligen visas studiens giltighet genom att beskriva när materialet har samlats in och genom att använda artiklar som publicerats inom de senaste 8 åren samt genom att tydligt beskriva inom vilka teoretiska ramar studien gäller (ibid.).

15

Resultatdiskussion

I studien framkom tre kategorier med varsina underkategorier av faktorer som bidrar till sjuksköterskornas upplevelse av arbetsrelaterad stress. Det är viktigt att i ett tidigt skede poängtera att sjuksköterskornas beskrivningar av arbetsrelaterad stress skildrar en komplex bild där olika stressorer oftast sammanflätas, influerar och förstärker varandra. Arbetsmiljön med sina två huvudkomponenter (den psykosociala och den fysiska miljön) samt sjuksköterskerolle n är ständigt närvarande områden i beskrivningen av sjuksköterskans upplevelse av arbetsrelaterad stress.

Det verkar finnas en bred variation av stressande faktorer och studier från olika länder tenderar att beskriva stressproblematiken relativt likartat. En frekvent återkommande kombination av motiv som ofta leder till stress har sina rötter i hur arbetsplatsen är organiserad och vilka resurser som finns till förfogande. Underbemanning, tung arbetsbörda och tidsrelaterade faktorer tycks utlösa varandras förmåga att generera stress hos sjuksköterskor, vilket resultat även stöds av studierna av Souza Ueno, Cescatto Bobroff, Trevisan Martins, Bueno Rezende Machado, Ghiraldi Linares och de Godoy Gaspar, (2017) samt Dagget, Molla och Belachew (2016) medan tidspressen som en viktig stressfaktor beskrivs av Torquato Araújo och Lourenço Penaforte (2016). Vidare visas i denna studie att skiftarbete och långa arbetstider tillför negativ stress, tär på sjuksköterskans energi och minskar fokuseringsförmågan (ibid.), vilket stämmer överens med det beskrivna resultatet i denna litteraturstudie.

Simonetti och Ferraz Bianchi (2016) analyserar i sin studie samspelet mella n arbetsrelationer och stress. Mobbning och konflikter personal emellan nämns även i denna studie som destruktiva och bidragande till stress. Den stora betydelsen av stöd från chefer och kollegor för att minska upplevelsen av arbetsrelaterad stress belyses av Eklöf et al. (2014), som vidare poängterar vikten av den fysiska miljön, av hur omgivningen är skapad på arbetsplatsen och dess påverkan på stress (ibid.). Alla dessa fynd liknar litteraturstudiens resultat.

Attityder på arbetsplatsen är viktiga och skapar atmosfären eller arbetsklimatet. Denna studie visar att en sådan kultur som tillåter nedvärderande attityder är skadliga och alstrar mycket stress hos sjuksköterskor. Souza Ueno et al. (2017) resultat bekräftar än en gång denna konklusion då en stor del av deltagarna i deras studie identifierar en blandning av brist på erkännande av professionella kompetenser samt att vara underskattad som ytterst nedbrytande.

Resultatet kring arbetsplatsens kultur och organisation pekar på ytterligare ett annat viktigt område av arbetsmiljön, nämligen avsaknad av kontroll över sitt arbete och inflyta nde kring hur arbetet och arbetsplatsen organiseras. Dessa slutsatser stöds av flera vetenskapliga artiklar där just dessa områden identifieras som upphovet till den arbetsrelaterade stressen (Daggett, Molla & Belachew, 2016 samt Donnelly, 2014).

16

Ett intressant resultat av studien är att det helt enkelt är stressande att vara sjuksköterska. Det finns flera faktorer som bidrar till detta men upplevelsen av stress kommer i huvudsak från två riktningar. Den första stresskällan representeras av utmaningarna som sjuksköterskorna står inför i själva utövandet av sin profession. En tekniskt komplex arbetsmiljö uppges som stressande även i Eklöfs et al. (2014) studie medan Torquato Araújo och Lourenço Penaforte (2016) samt Henrique Simonetti och Ferraz Bianchi (2016) identifierar ett skiftande paradigm i form av en växande sjuksköterskeroll som lägger alltmer tryck och krav på sjuksköterskan.

Den andra riktningen som stressen kommer från och som direkt kan kopplas till sjuksköterskerollen är det specifika omvårdnadsansvaret som sjuksköterskan har i relation till patienten och dennes omvårdnad och som sjuksköterskan inte kan distansera sig från. Även andra författare (Donnelly, 2014 samt Henrique Simonetti & Ferraz Bianchi 2016) visar att rollen av förmedlare mellan patient och övriga aktörer inom vårdväsendet medför stress medan det att bära ansvaret för utformningen och utförandet av omvårdnaden upplevs som en stressande faktor av sjuksköterskorna som deltog i Daggets et al. (2016) studie.

Det finns också skillnader mellan litteraturstudiens resultat och andra studier. Eklöf et al. (2014) identifierar organisatorisk instabilitet som en stressande faktor, vilket vi inte här kan bekräfta. En annan studie (Dagget et al., 2016) nämner exempelvis stress på grund av sexuella trakasserier som förekommande på vårdavdelningar. I de vetenskapliga artiklarna som inkluderades i denna studie har vi dock inte kunnat identifiera en sådan problematik.

17

KONKLUSION

Det finns många stressorer som bidrar till sjuksköterskans upplevelse av stress. Det är tydligt att sjuksköterskan inte kan dra sig undan sjuksköterskerollens ansvarskomponent och det är ytterst tveksamt att sjuksköterskorna skulle vilja undvika detta ansvar. Samtidigt visar forskningen inom området av arbetsrelaterad stress att arbetsbörda och tidspress som komponenter av upplevelsen av stress har en alltför kraftig påverkan för att kunna balanseras med exempelvis ökat psykosocialt stöd. Dessutom visar resultatet bristande kontroll över arbetet vilket allvarligt försämrar sjuksköterskans möjligheter att hantera och minska stressupplevelsen.

Det finns en samklang i vår studie som uppenbaras från övriga vetenskapliga artiklar om att verkliga förändringar måste ske inom hälso- och sjukvården för att sjuksköterskor ska kunna få en bättre och drägligare arbetsmiljö där den arbetsrelaterade stressen behöver minskas. I detta avseende bör arbetsgivarna inse och ta sitt ansvar.

KLINISKA IMPLIKATIONER

Stressen har otvivelaktigt många negativa konsekvenser på människan. Förutom de fysiska konsekvenserna som beskrivits i studien, måste det nämnas att en stressad arbetare aldrig blir lika produktiv och effektiv som en som trivs (ILO, 2012). Dessutom finns det bevis på starkt samband mellan otillräcklig bemanning, kompetens och risk för vårdskador (Socialstyrelse n, 2018). Vanligaste konsekvensen är att en ökad arbetsbelastning med ihållande stress utan möjlighet till återhämtning ökar risken för misstag. En hög arbetsbelastning medför ökad risk för att stressens konsekvenser förstärks med bland annat sjukskrivningar, hög personalomsättning och brister i personalkontinuitet vilket också påverkar patientsäkerhe te n negativt (ibid).

Författarnas förhoppning är att arbetsgivarna ska börja betrakta de mänskliga resurserna som minst lika viktiga som de finansiella och därför bör åtminstone lika mycket uppmärksamhet riktas mot just människan som gör vården möjlig. Ur denna synvinkel blir det uppenbart att sjuksköterskeperspektivet på sin arbetsmiljö och roll inom vårdväsendet är minst lika viktigt som de andra aktörernas, vare sig denna person är chef, läkare eller patient.

En annan förhoppning som författarna har är att vårdvetenskapsteorin inte endast ska nämna sjuksköterska som en viktig del av vårdprocessen utan ska börja uppmärksamma sjuksköterskan som människan, med egna behov och upplevelser. Författarna anser att sjuksköterskans upplevelse av sitt arbete och perspektiv på sitt ansvarsområde ur så många synvinklar som möjligt skulle bidra till vårdvetenskapens vidareutveckling och komplettera vårdvetenskapsteorin på ett naturligt sätt.

18

REFERENSER

Adib-Hajbaghery, M., Khamechian, M. & Alavi, N. M. (2012). Nurses’ perception of occupational stress and its influencing factors: A qualitative study. Iranian Journal of Nursing

and Midwifery Research, 17(5), 352–359.

Arbetsmiljöverket. (2016). Arbetsorsakade besvär 2016. Hämtad 2018-04-03 från https://www.av.se/globalassets/filer/statistik/arbetsorsakade-besvar-2016/arbetsmiljostatistik-arbetsorsakade-besvar-2016-rapport-2016-3.pdf?hl=Arbetsorsakade%20besvär

Arman, M (2015a). Teori för vårdande i utveckling. I M. Arman, K. Dahlberg, M. Ekeberg (Red.). Teoretiska grunder för vårdande (s. 279-296). Stockholm: Liber AB.

Arman, M (2015b). Människans hälsa och lidande. I M. Arman, K. Dahlberg, M. Ekeberg (Red.). Teoretiska grunder för vårdande (s. 38-59). Stockholm: Liber AB.

Avander, K., Heikki, A., Bjerså, K. & Engström, M. (2016). Trauma Nurses' Experience of Workplace Violence and Threats: Short- and Long-Term Consequences in a Swedish Setting.

Journal Of Trauma Nursing, 23(2), 51-57. doi:10.1097/JTN.0000000000000186

Axelsson, Å. (2012). Litteraturstudie. I M. Granskär, B. Höglund-N ielsen (Red.). Tillämpad

kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård (s.203-220). Lund: Studentlitteratur.

Berggren, T., Weman, K. (2010). Psykosocial arbetsmiljö och hälsa. I L.H-M. Hallberg (Red.)

Hälsa och livsstil - forskning och praktiska tillämpningar (s. 261-274). Lund: Studentlitterat ur.

Birkler, J. (2007). Filosofi och omvårdnad. Etik och människosyn. Stockholm: Liber AB Birkler, J. (2016). Vetenskapsteori. Stockholm: Liber AB

Braun, C.A., Anderson, M.C. (2012). Patofysiologi. Om hur förändringar i kroppens funktio ne r påverkar vår hälsa. Lund: Studentlitteratur

Chan, E. A., Jones, A. & Wong, K. (2013). The relationships between communication, care and time are intertwined: a narrative inquiry exploring the impact of time on registered nurses' work.

Journal Of Advanced Nursing, 69(9), 2020-2029. doi:10.1111/jan.12064

Costa, T.D., Salvador P.T.C.O., Rodrigues C.C.F.M., Alves, K.Y.A., Tourinho, F.S.V. & Santos,V.E.P. (2016). Perception of nurses about patient safety in intensive care units. Revista

Gaúcha de Enfermagem. 2016 Sep;37(3):e61145.

Dagget, T., Molla, A. & Belachew, T. (2016). Job related stress among nurses working in Jimma Zone public hospitals, South West Ethiopia: a cross sectional study. BMC Nursing,

151-10. doi:151-10.1186/s12912-016-0158-2

19

Dawson, K. M., O'Brien, K. E., & Beehr, T. A. (2016). The role of hindrance stressors in the job demand–control–support model of occupational stress: A proposed theory revision. Journal

of Organizational Behavior, 37(3), 397-415.

Donnelly, T. (2014). Stress among nurses working in an acute hospital in Ireland. British

Journal Of Nursing, 23(13), 746-750. doi:10.12968/bjon.2014.23.13.746

Eklöf, M., Törner, M. & Pousette, A. (2014). Organizational and social-psychologica l conditions in healthcare and their importance for patient and staff safety. A critical incident study among doctors and nurses. Safety Science 70(2014) 211-221. http://dx.doi.org/10.1016/j.ssci.2014.06.007

Friberg, F. (2012). Att bidra till evidensbaserad omvårdnad med grund i analys av kvalitat i v forskning. I F. Friberg (Red) Dags för uppsats – Vägledning för litteraturbaserade

examensarbeten. Lund: Studentlitteratur.

Gyllensten, K., Andersson, G. & Muller, H. (2017). Experiences of reduced work hours for nurses and assistant nurses at a surgical department: a qualitative study. BMC Nursing, 161-12. doi:10.1186/s12912-017-0210-x

Happell, B., Dwyer, T., Reid-Searl, K., Burke, K. J., Caperchione, C. M. & Gaskin, C. J. (2013). Nurses and stress: Recognizing causes and seeking solutions. Journal of Nursing

Management, 21(4), 638-647. doi:http://dx.doi.org.proxy.lnu.se/10.1111/jonm.12037

Helsingforsdeklarationen. (2013). Hämtad 2018-03-11 från https://www.wma.net/policies-post/wma-declaration-of- helsinki-ethical-principles-for- medical-research- involving-human-subjects/

Henrique Simonetti, S. & Ferraz Bianchi, E. R. (2016). Stress of the nurse that works in hospitalization unit. Journal Of Nursing UFPE / Revista De Enfermagem UFPE, 10(12), 4539-4546. doi:10.5205/reuol.9978-88449-6-ED1012201615

International Labour Office (ILO) (2012). Stress Prevention at Work Checkpoints. Hämtad 2018-05-05 från http://www.ilo.org/wcmsp5/groups/public/dgreports/dcomm/ -publ/documents/publication/wcms_168053.pdf

Karasek, R. & Theorell, T. (1990). Healthy work: Stress, productivity and the reconstruction

of working life. New York: Basic Books

Kristensson, J. (2014). Handbok i uppsatsskrivande och forskningsmetodik för studenter inom

hälso- och vårdvetenskap. Stockholm: Natur & Kultur.

Lim, J., Hepworth, J., & Bogossian, F. (2011). A qualitative analysis of stress, uplifts and coping in the personal and professional lives of Singaporean nurses. Journal Of Advanced

Nursing, 67(5), 1022-1033. doi:10.1111/j.1365-2648.2010.05572.x

20

Lännerström, L., Wallman, T., & Söderbäck, M. (2013). Nurses' experiences of managing sick-listing issues in telephone advisory services at primary health care centres. Scandinavian

Journal Of Caring Sciences, 27(4), 857-863. doi:10.1111/j.1471-6712.2012.01093.x

Matsson Porth, C. (1990). Pathofysiology. Concepts of Altered Health States. Philadelphia: J.B. Lippincott Company

Moreland, J. J. & Apker, J. (2016). Conflict and stress in hospital nursing: Improving communicative responses to enduring professional challenges. Health Communication, 31(7), 815-823. doi:http://dx.doi.org.proxy.lnu.se/10.1080/10410236.2015.1007548

Munnangi S., Dupiton L., Boutin A. & Angus L. (2018). Burnout, Perceived Stress, and Job Satisfaction Among Trauma Nurses at a Level I Safety-Net Trauma Center. Journal Of Trauma

Nursing [serial online]. January 2018;25(1):4-13

Polit, D.F. & Beck, C.T. (2008). Nursing research: generating and assessing evidence for

nursing practice. (8-Th ed.) Philadelphia: Lippincott Williams & Wilkins

Ringsberg, K. C. (2009). Livsstil och hälsa. I F. Friberg, J. Öhlen. (Red.). Omvårdnadens

grunder. Perspektiv och förhållningssätt (s. 263 – 290). Lund: Studentlitteratur

Sandman, L. & Kjellström, S. (2013). Etikboken. Etik för vårdande yrken. Lund: Studentlitteratur.

SFS 1977:1160. Arbetsmiljölagen. Stockholm: Arbetsmarknadsdepartementet. SFS 2010:659. Patientsäkerhetslagen. Stockholm: Socialdepartementet.

SKL, Sveriges Kommuner och Landsting. (2013). Patient- säkerhet och arbetsmiljö. En

vägledning för hög patient- säkerhet och god arbetsmiljö. Stockholm: Sveriges kommuner och

landsting.

Socialstyrelsen. (2018). Kompetensförsörjning och patientsäkerhet – Hur brister i bemanning

och kompetens påverkar patientsäkerheten. Hämtad 2018-03-25, från

http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/20871/2018-2-15.pdf

Souza Ueno, L. G., Cescatto Bobroff, M. C., Trevisan Martins, J., Bueno Rezende Machado, R. C., Ghiraldi Linares, P. & de Godoy Gaspar, S. (2017). Occupational stress: stressors referred by the nursing team. Journal Of Nursing UFPE / Revista De Enfermagem UFPE,

11(4), 1632-1638. doi:10.5205/reuol.9763-85423-1-SM.1104201710

Stock, E. (2017). Exploring salutogenesis as a concept of health and wellbeing in nurses who thrive professionally. British Journal Of Nursing, 26(4), 238-241.

Sugama, S., Sekiyama, K., Kodama, T., Takamatsu, Y., Takenouchi, T., Hashimoto, M., & Kakinuma, Y. (2016). Chronic restraint stress triggers dopaminergic and noradrenergic neurodegeneration: Possible role of chronic stress in the onset of Parkinson’s disease. Brain,

21

Svensk Sjuksköterskeförening. (2017). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. Hämtad 2018-03-10 från https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk- sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/kompetensbeskrivningar-publikationer/kompetensbeskrivning- legitimerad-sjukskoterska-2017-for-webb.pdf

Svensk Sjuksköterskeförening. (2014). Strategi för kvalitetsutveckling inom omvårdnad. Hämtad 2018-03-27 från https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-

sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/kvalitet-publikationer/strategi- for-kvalitetsutveckling- inom-omvardnad.pdf

Sørensen, E. E.& Brahe, L. (2014). Interruptions in clinical nursing practice. Journal of Clinical

Nursing, 23(9-10), 1274-1282. doi:http://dx.doi.org.proxy.lnu.se/10.1111/jocn.12329

Torquato Araújo, S., & Lourenço Penaforte, K. (2016). Psychosocial risks related to work: perception of nursing professionals. Journal Of Nursing UFPE / Revista De Enfermagem

UFPE, 10(11), 3831-3839. doi:10.5205/reuol.9881-87554-1-EDSM1011201603

Tunnah, K., Jones, A., & Johnstone, R. (2012). Stress in hospice at home nurses: a qualitat i ve study of their experiences of their work and wellbeing. International Journal Of Palliat i ve Nursing, 18(6), 283-289.

Udo, C., Danielson, E., Henoch, I. & Melin-Johansson, C. (2013). Surgical nurses' work-related stress when caring for severely ill and dying patients in cancer after participating in an educational intervention on existential issues. European Journal Of Oncology Nursing, 17(5), 546-553. doi:10.1016/j.ejon.2013.02.002

Vioulac, C., Aubree, C., Massy, Z. A. & Untas, A. (2016). Empathy and stress in nurses working in haemodialysis: A qualitative study. Journal of Advanced Nursing, 72(5), 1075-1085. doi:http://dx.doi.org.proxy.lnu.se/10.1111/jan.12899

Winters, R. & Neville, S. (2012). Registered nurse perspectives on delayed or missed nursing cares in a New Zealand hospital. Nursing Praxis In New Zealand, 28(1), 19-28.

World Health Organisation. (2006). The World Health Report 2006 – Working Together for

Health. Hämtad 08 mars 2018, från WHO, http://www.who.int/whr/2006/en/

Woodhead, E. L., Northrop, L., & Edelstein, B. (2016). Stress, Social Support, and Burnout Among Long-Term Care Nursing Staff. Journal Of Applied Gerontology, 35(1), 84-105. doi:10.1177/0733464814542465

Ylikangas, C. (2012). Miljö – ett vårdvetenskapligt begrepp. I L. Wiklund Gustin, I. Bergbom (Red.) Vårdvetenskapliga begrepp i teori och praktik (s. 265-278). Lund: Studentlitteratur. Yuwanich, N., Sandmark, H. & Akhavan, S. (2016). Emergency department nurses’ experiences of occupational stress: A qualitative study from a public hospital in Bangkok, Thailand. Work: Journal of Prevention, Assessment & Rehabilitation, 53(4), 885-897. doi:http://dx.doi.org.proxy.lnu.se/10.3233/WOR-152181

Öhrn, A. (2009). Patientsäkerhet. I A. Ehrenberg, L. Wallin (Red.) Omvårdnadens grunder.

Bilaga 1 s. 1(2)

Databassökning

De vetenskapliga artiklarna som kom till användning söktes i databaserna CINAHL, PubMed och PsycInfo. Tillgång till de förenämnda databaserna erhölls via Linneuniversitetets bibliotek websida, http://libguides.lnu.se/vardvetenskap/ med inloggningsuppgifterna som erfordrades från universitetet.

Samtliga sökningar började med ett sökord för att senare stegvist begränsa sökfältet med användningen av ytterligare sökord. När sökfrasen gav tillfredställande resultat har författar na begränsat sökningen till de artiklarna vars abstract innehöll de önskade sökorden, vilket säkerställde hög probabilitet att de hittade artiklarna skulle vara av relevans för litteraturstudiens syfte. I tabellerna nedan återfinns i ordning de exakta sökfraserna som har använts vid de olika sökningarna i databaserna.

Sökning databas CINAHL, datum 2018-04-15

Begränsningar: peer reviewed, publicerad mellan 2010-2018, NOT review article, skriven på engelska

Söknr. Sökord Antal träffar

1 Stress NOT review 42.942

2 Stress AND nurs* NOT review 6.130

3 Stress AND Occupational OR Job AND nurs* NOT review 699

4 AB stress AND AB occupational AND AB nurs* NOT review 75 Antal abstract lästa: 48

Artiklar lästa i fulltext: 22 Valda artiklar: 4

Totalt valda artiklar ur CINAHL databasen: 4 Sökning databas PubMed, datum 2018-03-14

Begränsningar: peer reviewed, publicerad mellan 2010-2018, NOT review article, skriven på engelska, journal category nursing journals

Söknr. Sökord Antal träffar

1 Stress NOT review 7.223

2 Stress AND nurs* NOT review 6,328

3 Stress AND occupational OR job NOT review 5,286

4 (((nurs*[Title/Abstract]) AND stress[Title/Abstract]) AND occupational[Title/Abstract]) NOT review

168

Bilaga 1 s. 2(2) Antalet lästa abstract respektive artiklar lästa i fulltext har minskat eftersom en del av artiklar na redan hade funnits vid sökningen i CINAHL databasen.

Totalt valda artiklar ur PubMed databasen: 2

Sökning databas PsycInfo, datum 2018-04-16

Begränsningar: peer reviewed, publicerad mellan 2010-2018, NOT review article, skriven på engelska

Söknr. Sökord Antal träffar

1 Stress NOT review 7,862

2 Stress AND nurs* NOT review 1,514

3 Stress AND occupational OR job AND nurs* NOT review 541

4 _{ab(nurs*) AND ab(stress) AND ab(occupational) NOT not(review) 115} Antal abstract lästa: 12

Artiklar lästa i fulltext: 10 Valda artiklar: 3

En stor del av artiklarna hade redan funnits vid de tidigare gjorda sökningarna i databaserna CINAHL och PubMed, vilket ledde till minskat antal lästa abstracts och även mindre artiklar lästa i fulltext.

Totalt valda artiklar ur PsycInfo databasen: 3

Genom manuell sökning genom tidigare referenslistor och litteraturstudier har ytterligare 2 originalartiklar funnits.

Översiktstabell över de selekterade artiklarna Bilaga 2 s. 1(5) Modifierad efter Axelsson (2012).

Nr. Crt. Författare År Land Syfte Metod Datainsamling Analys

Urval Viktigaste resultat

Kvalitets-gradering (poäng) 1 Vioulac, C., Aubree, C., Massy, Z.A., Untas, A. 2016 Frankrike

Att utforska koncepterna av empati och stress hos

sjuksköterskorna som arbetar på hemodialysavdelningen Kvalitativ Intervjuer Manifest innehållsanalys 23 sjuksköterskor

Upplevelsen av stress kopplas med tid, akuta situationer och tekniken som måste hanteras

30

2 Moreland, J.J, Apker, J 2016

USA

Att utforska hur konflikter på arbetsplatsen samt

kommunikations stress är upplevda av sjuksköterskor samt hur sjuksköterskorna hanterar konflikter och stress

Kvalitativ Online enkät Manifest innehållsanalys (med hjälp av specialiserad software) 135 sjuksköterskor

Konflikter och stress är destruktiva och otydlighet i kommunikation leder till otydligheter i roller. Dessa matar varandra i en cirkel och sjuksköterskorna affekteras djupt

Bilaga 2 s. 2(5) Nr. Crt. Författare År Land Syfte Metod Datainsamling Analys

Urval Viktigaste resultat

Kvalitets-gradering (poäng) 3 Yuwanich, N., Sandmark, H., Akhavan, S 2016 Thailand

Att utforska sjuksköterskans upplevelse av arbetsrelaterad stress på akuten Kvalitativ Semi-strukturerade intervjuer Manifest innehållsanalys 21 sjuksköterskor

Faktorer som leder till stress är arbetsbördan, våld, närstående, låg lön, arbetsrelationer.

Arbetsrelaterad stress medför bland andra negativa konsekvenser för omvårdnaden 32 4 Sørensen, E. E, Brahe, L 2013 Danmark

Att utforska vilka konsekvenser finns för sjuksköterskans arbete vid olika avbrott.

Kvalitativ Observationer och Intervjuer Manifest innehållsanalys 5 sjuksköterskor observerades 2 sjuksköterskor intervjuades

Olika motiv för att sjuksköterskans arbete är avbrutet identifierades. Avbrott medför konsekvenser för sjuksköterskans förmåga att behålla fokus om sitt arbete samt för försämring av arbetets kvalitet.

30 5 Happel, B, Dwayer, T., Reid-Searl, K, Burke, K.J., Carperchione , C. M., Gaskin, C.J. 2013 Australien

Att identifiera faktorer som i ett sjuksköterskeperspektiv orsakar arbetsrelaterad stress och på vilka sätt kan dem minskas.

Kvalitativ Intervjuer Manifest innehållsanalys 38 sjuksköterskor

Identifierade stressorer var bland andra arbetsbörda, läkare som inte var tillgängliga, bemanningsbrist, begränsat karriärsperspektiv, att arbeta i skift.

Bilaga 2 s. 3(5) Nr. Crt. Författare År Land Syfte Metod Datainsamling Analys

Urval Viktigaste resultat

Kvalitets-gradering (poäng) 6 Lim, J., Hepworth, J., Bogossian, F. 2011 Singapore beskrivande studie av sjuksköterskornas erfarenheter av daglig stress och hantering

Kvalitativ Intervjuer via e- post, snöbollsurval Manifest innehållsanalys/ Tematisk analys 23 sjuksköterskor

Samspelet mellan personligt och professionellt liv spelar en stor roll i sjuksköterskors erfarenheter av stress. Viktigt att identifiera sätt att hantera stress genom coping.

33 7 Adib-Hajbaghery, M., Khamechian, M., Alavi, N., M. 2012 Iran Att förstå sjuksköterskans upplevelse av arbetsrelaterad stress Kvalitativ Intervjuer Manifest innehållsanalys 19 sjuksköterskor

Arbetsrelaterad stress påverkar negativt omvårdnadens kvalitet, gör att sjuksköterskan blir utmattad och upplevs som

påfrestande/frustrerande. Olika stressorer identifieras, bland andra bemanningsproblematik,

arbetsbörda, relationer med

arbetskollegorna eller att jämt vara i alert.

Bilaga 2 s. 4(5) Nr. Crt. Författare År Land Syfte Metod Datainsamling Analys

Urval Viktigaste resultat

Kvalitets-gradering (poäng) 8 Gyllensten, K., Andersson, G., Muller, H.. 2017 Sverige

Att undersöka hur

sjuksköterskorna upplever minskad arbetstid i jämförelse med tidigare helarbetstid

Kvalitativ semi-strukturerade intervju Manifest innehållsanalys 11 sjuksköterskor

Sjuksköterskornas uppfattning var att minskad arbetstid ledde till bättre arbetssituation, mer tid för återhämtning, bättre arbetsklimat och förbättrad vårdkvalitet i jämförelse med den tidigare arbetssituationen 32 9 Chan, E.A., Jones, A., Wong, K. 2013 Kina

Berättande utredning som undersöker tidens inverkan på registrerade sjuksköterskor vad gäller kommunikation och omsorg Kvalitativ Intervju - berättande Manifest innehållsanalys 5 sjuksköterskor

Kvantitativa data i kombination av kvalitativ forskning kan erbjuda ett användbart tillvägagångssätt som fångar de annars dolda, subjektiva erfarenheterna i samband med tid och arbete, vilket ökar förståelsen för omvårdnadsarbetet