TEOLOGISKA INSTITUTIONEN Skol-orientalism
En religionsdidaktisk analys av hur läromedel framställer islam
C-uppsats, 15 hp, HT 2020 Författare: Jan-Roman Dostál Handledare: Nils Billing Examinator: Nils Billing
Ventileringsdatum: 11 januari 2021
Innehållsförteckning
INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1
ABSTRACT 3
1. INLEDNING 4
2. SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNING 5
2.1. SYFTE 5
2.2. FRÅGESTÄLLNING: 5
3. MATERIAL, METOD, TEORI OCH BEGREPP 6
3.1. MATERIAL 6
3.2. METOD 6
3.3. TEORI 7
3.3.1. VI OCH DE ANDRA –ORIENTALISM 7
3.3.2. LITERACY –EN RELIGIÖSVERKTYGSLÅDA FÖR BEGREPP OCH FÖRSTÅELSE 8
3.4. BEGREPP OCH BEGRÄNSNINGAR 10
4. TIDIGARE FORSKNING 11
4.1. HÄRENSTAM 11
4.2. OTTERBECK 12
5. UNDERSÖKNING 14
5.1. RELIGION OCH SÅNT 2001 14
5.2. RELIGION OCH SÅNT 2009 19
5.2.1. DISKUSSION OM RELIGION OCH SÅNT 20
5.3. RELIGION 1– FÖR GYMNASIET 2012 24
5.4. RELIGION 1– FÖR GYMNASIET 2018 27
5.4.1. KORT DISKUSSION OM RELIGION 1– FÖR GYMNASIET 28
6. DISKUSSION 29
6.1. SPÅR AV ORIENTALISM I BÖCKERNA 29
6.2. SPÅR AV UTVECKLING 32
7. SAMMANFATTNING 34
KÄLL- OCH LITTERATURFÖRTECKNING 35
KÄLLA 35
LITTERATUR 35
ELEKTRONISK RESURS 36
Abstract
This is a study that with critical eyes, studies schoolbooks that are meant for upper secondary school in the curriculum – Religion. I am studying how schoolbook authors portray Islam and its practitioners. Is there possibly any tendency towards orientalism to be found in them?
Hopefully, none or very little. There are earlier studies that show how Muslims are portrayed as “the other”, the lesser, while Christians are portrayed as “we”, the normal.
To be able to do this study I am using qualitative content analysis as a method. That way it is possible to systematically work through a larger text and cut it down to smaller themes. How are the authors portraying God? How is Islam´s view of man presented versus the Christian view of man? Finally, in what way has the representation of Islam changed over time?
By using Edward Said’s theory of orientalism, I have been able to get the following result.
It shows that the presentation of Islam and Christianity is still othering Islam and its practitioners, but differs on how easy you as a reader can see it. By using the theory of religious literacy, I have been able to identify how the author uses his/her language, if the author thought of conveying a deeper explanation and not just focus on small factual parts.
Keywords: Orientalism, Islam, Religious literacy and Textbook for religious studies.
1. Inledning
I skrivande stund befinner vi oss i slutet av året 2020. Jag upplever, som blivande religions- och historielärare, att skolan står inför stora utmaningar. Sedan 11 september 2001 har muslimer och deras religion islam blivit ett relativt vanligt ämne i nyhetsmedia och i sociala medier.
Eleverna kommer ofta ställas inför två olika sanningar: den sanningen som förmedlas av skolan och den sanningen de tar till sig av utanför skolan.
Till lärarens hjälp, för att förmedla rätt sorts kunskap, finns läroplanen. Den beskriver de olika mål som skall uppnås när kursen är slut, som i sin tur leder till ett betyg. Vidare har lärare också läromedel till sin hjälp där olika författare skrivit ihop de viktigaste fakta, utifrån de läroplaner som gäller. Därför behöver läromedlen också förnyas. Inte sällan dröjer det några år innan en ny läroplan kommer ut och därför behöver vissa läromedel uppdateras. När samhället förändras behöver läromedlen förändras. Författare behöver ställa sig frågan om den första upplagan stämmer med dagens samhälle och människosyn. Istället för att uppfinna hjulet på nytt, kan författare förändra i framställningarna av de olika delarna och i detta fall synen på religion och dess utövare i en senare upplaga. Religionen i sig kanske inte förändras lika snabbt, däremot kan mycket ha hänt i Sverige och världen, vilket leder till en nödvändig omformulering. Det kan även vara så att författare tagit till sig en rad recensioner av läromedlet, vilket kan synliggöra eventuella risker för feltolkning.
I denna uppsats koncentrerar jag mig på just hur islam och dess utövare porträtteras och hur författarna förändrar framställningarna i senare upplagor. Det är en intressant studie när man koncentrerar sig, inte enbart på hur olika läromedel framställer islam, utan även hur författarna själva genom sina förändringar synliggör sina nya tankegångar.
2. Syfte och frågeställning
I detta kapitel vill jag synliggöra det som skall bli den röda tråden för denna uppsats.
2.1. Syfte
Syftet med uppsatsen är att undersöka hur islam framställs i fyra läromedel inom religionskunskap för gymnasiet. Böckerna som granskas är första upplagan Religion och sånt:
religionskunskap A (2001)1, åtta år yngre i tredje upplaga, Religion och sånt: religionskunskap A (2009)2. De två andra böckerna är författade av Lennart Göth, Katarina Lycken Rüter &
Veronica Wirström, Religion 1 för gymnasiet (2012)3, andra upplagan med samma namn utgiven år 2018.4 Jag kommer att jämföra framställningen av islam mot kristendomen för att få fram vad författarna anser vara relevant fakta för gymnasiet. Jag kommer att se över begrepp gemensamma för de båda religionerna och undersöka hur dessa begrepp läggs fram, samt om vissa begrepp eller beskrivningar används för ena religionen men inte för den andra.
2.2. Frågeställning:
- Hur skiljer sig framställningen av gudsbilden i de olika läromedlen?
- Hur framställs islams människosyn kontra den kristna människosynen?
- Hur har framställningen av islam förändrats genom tiden?
1 Ring, Börge, (2001), Religion och sånt: Religionskunskap A, 1a uppl. Stockholm: Liber.
2 Ring, Börge, (2009), Religion och sånt: Religionskunskap A, 3e uppl. Stockholm: Liber.
3 Göth, Lennart, Lycken Rüter, Katarina & Wirström, Veronica, (2012), Religion 1 för gymnasiet, 1a uppl. Stockholm:
Natur & Kultur.
4 Göth, Lennart, Lycken Rüter, Katarina & Wirström, Veronica, (2018), Religion 1 för gymnasiet, 2a uppl. Stockholm:
Natur & Kultur.
3. Material, metod, teori och begrepp
I denna del kommer jag diskutera den metod som är relevant för en undersökning av de material, läromedel, som är källan till undersökningen. Läromedlen kommer kort att presenteras för att ge en överblick av dem samt presentera vilka avgränsningar, förutom de tre läromedlen, som kommer tas för att göra denna studie genomförbar utifrån den begränsade tid som är given en uppsats på C-nivå.
3.1. Material
Jag har valt fyra läromedel med inriktning mot gymnasiet inom ämnet religionskunskap. Första och andra boken är författade av Börge Ring, första är Religion och sånt: religionskunskap, kurs A utgiven i första upplagan (2001). Andra boken är Religion och sånt: religionskunskap, kurs A utgiven i tredje upplagan (2009).
Jag valde Religion och sånt – 2001– eftersom denna utgavs samma år som terrorattentaten mot USA. Därmed är det intressant att studera den och Religion och sånt – 2009 – som skrevs åtta år efter terrorattentatet, för att se om det skett en förändring från författarens sida. Båda dessa böcker skrevs innan Lgy11 trädde i kraft, vilket gör att de inte är förändrade baserat på en ny läroplan.
Valet av de två andra böckerna Religion 1 för gymnasiet, första och andra upplagan, gjordes eftersom de, i likhet med böckerna ovan, har flera år mellan sig, samt att diskussionen om islam och muslimer växte i massmedia och sociala media under denna period. Båda dessa böcker är skrivna för att gälla under Lgy 11, vilket betyder att det inte är läroplanen som styr förändringen speciellt mycket.
3.2. Metod
Jag kommer att arbeta med kvalitativ innehållsanalys. Innehållsanalys är en form av textanalys som är populär i textstudium inom religionsvetenskap.5 Innehållsanalysens funktion är att finna om det kan finnas ett meddelande eller eventuellt en underliggande ton inbäddade i en text, att läsa texten och kunna dra en giltig slutledning i textens betydelse utifrån kontext.6
Metodens funktioner är att den som genomför en undersökning av texter, i detta fall, kan identifiera och djupare förstå vad ursprungsförfattaren vill ha sagt alternativt för att se en fokusförändring genom tiden. Vidare kan undersökaren med denna metod se om till exempel
5 Nelson, Chad, Woods, Jr, Robert H. (2011), “Content analysis”, i The Routledge handbook of research methods in the study of religion, (red.) Stausberg Michael & Engler Steven, Routledge, Abingdon, s. 109.
6 Ibid, s. 110.
ett specifikt ämne i läromedlen har fått mer eller mindre utrymme med tiden. En annan funktion är att en innehållsanalys kan jämföra två olika grupper, i uppsatsens fall två religioner, och lyfta fram om det framkommer skillnader i framställandet av, i detta fall, islam och kristendom.7
Fördelarna med innehållsanalysmetoden är att fokus ligger på redan producerad text och det därmed blir svårare för mig som undersöker att vara partisk i arbetet. Dock kommer läsaren av texter aldrig riktigt ifrån partiskhet, men mer om detta senare. En annan fördel med metoden är att metoden är systematisk och förenklar kategoriseringen av stora mängder text. Exempelvis texter som eventuellt finns i flera upplagor eller om man vill studera texter som diskuterar ett visst ämne men är producerade under olika tidsperioder. Det senare kommer vara relevant för min studie som studerar olika läromedel producerade under olika tidpunkter.8
Innehållsanalysen kan tillämpas kvalitativt, vilket jag kommer göra, men den kan även användas kvantitativt. Genom att arbeta kvantitativt studeras t.ex. hur många gånger författaren använder sig av specifika begrepp/ord i respektive religion. Dock anser jag att en kvantitativ metod inte kommer tillföra något av värde till studien, förutom möjligen att jämföra hur många sidor som ges åt respektive religion i respektive bok. Den kvalitativa studien fokuserar mindre på antal gånger ett begrepp nämns och har istället ett fokus på djupet av begreppets betydelse genom att studera i vilken kontext som det brukas. Det medför då samtidigt den kvalitativa metodens baksida eftersom fokus blir mer begränsat och tolkningen mer subjektiv.9
3.3. Teori
Nedan kommer två teorier diskuteras, orientalism och literacy. Orientalismen tas med i denna uppsats eftersom den pekar på ett ”vi-” och ”de andra-” skapande i samhället, samt hjälper att ta fram huruvida läromedlen bidrar till detta. Teorin literacy tas med eftersom den inte bara pekar på att eleven skall ha kunskap om t.ex. Koranen. Han eller hon ska även ha en djupare förståelse varför Koranen är viktig för islam och muslimen som individ. Vidare arbetar jag med dessa teorier för att se hur läromedlen på sitt sätt arbetar för att motverka skapandet av stereotypa och negativa uppfattningar, alternativt förstärker dem.
3.3.1. Vi och de Andra – Orientalism
En av dem som har utvecklat begreppet orientalism är Edward Said (1935-2003). Han diskuterar i sin bok hur västvärlden, det vill säga Europa, forskningshistoriskt har sett sig som mer civiliserat, mer tekniskt avancerat, ett mer förnuftigt och fredligt folk. Till européens
7 Nelson, Woods, Jr, (2011), s. 110.
8 Ibid, s. 111.
9 Ibid, s. 110, 112.
motsats ställs araben. Orienten, araben, framställs enligt Said som primitiv, sensuell, våldsam och barbarisk. Han menade att europeiska länder då kunde rättfärdiga övertagandet av orienten i form av förmyndarskap. Saids bok Orientalism kom att bli viktig utgångspunkt för framtida forskningsområden som tvingade västvärlden att diskutera de stereotypa bilder som så länge setts som norm.10 Said diskuterade hur kunskapen om ”de andra” blev möjlighet till en maktutövning av ”de andra”. Ett sätt att trycka ner ”de andra” medvetet och omedvetet, på grund av stereotypa bilder, orienten. Genom att studera Saids bok kunde forskare under 1980–
90-talet utveckla teorin för att applicera den på andra forskningsområden. Detta skedde exempelvis i studier om genus och utomeuropeiskt, områden som tidigare inte hade studerats utifrån ett ”vi och de andra-” perspektiv.11
Said menade att även om orientalism inte längre fortgår som tidigare i väst, så finns den fortfarande kvar i det akademiska livet, genom akademins olika doktriner och teorier om orienten. Detta kan ses hos flertalet filosofer, romanförfattare, politiska teoretiker och ekonomer, för att nämna några exempel. Det är utifrån eller genom dessa akademiska instanser som väst slår fast hos läsaren/åhöraren en orientalistisk syn på orienten. Detta sätt att utöva makt och förtryck över orienten av västvärlden går att spåra ända till 1700-talet, där kolonialmakterna legitimerade sina handlingar genom att skapa ett ”vi” som framställs som bättre än ”dem andra” i sina utbyten i studierna om orienten.12
Said menar att orientalism inte bara skapats från ingenstans. Det handlar om ett maktförhållande mellan väst och orienten, där väst har makten att styra orienten. Det är inte på grund av att orienten tillåter detta, snarare av att väst kan påtvinga styrning och även tala för dem.13 Vidare lyfter Said en viktig poäng: även om man som författare vill hävda opartiskhet och agera opolitiskt, går det aldrig att frångå varifrån man kommer. Som författare kan man aldrig helt ställa sig från ens sociala och kulturella bakgrund.14
3.3.2. Literacy – En religiösverktygslåda för begrepp och förståelse
Språk ses […] som ett viktigt maktmedel. Hur vi talar om religion, exempelvis i skolan eller i media, bidrar till kunskapsskapandet när det gäller religion. I bästa fall bidrar det till att skapa
förståelse för religioner och livsåskådningar, i sämsta fall till att förstärka negativa och stereotypa uppfattningar.15
10 Johansson, Stefan, (2005), ”Halva världen, Orientalism, Eurocentrism och Globalisering”, i Orientalism på svenska.
Matthis, Moa. (red), Stockholm, Ordfront i samarbete med Re:orient, s. 165.
11 Johansson, (2005), s. 166.
12 Said, Edward, W., (2016), Orientalism, Nyutg., Stockholm, Ordfront, s. 65.
13 Ibid, s. 69.
14 Ibid, s. 74.
15 Löfstedt, Malin, (2013), s. 7.
Malin Löfstedt, lektor i religionsdidaktik och etik vid Uppsala universitet, ger sig på att förklara
”[v]ad […] literacy i relation till religionskunskap kan tänkas betyda?”, samt ”[v]ad vill vi att eleverna ska uppnå genom att ta del av religionsundervisning?”.16 Det handlar om att eleverna i skolan skall få kunskap om olika begrepp som till exempel Ramadan, vad Ramadan är, vad det betyder, eller få kunskap om hur den indiska guden Shiva avbildas och vad denne gud står för. Det krävs alltså en viss grundförståelse. Men det räcker inte, menar Löfstedt. Med grundförståelsen menas att elever inte endast har kunskap om att muslimer följer de fem pelarna och att de är mer viktiga för vissa muslimer och mindre viktiga för andra. Eleverna måste också få djupare kunskaper och förståelse inom ämnet religion. Det vill säga målet måste vara att elever på ett djupare plan skall förstå varför muslimer fastar och vad det betyder för dem.
Eleverna skall kunna jämföra olika gudsuppfattningar inom olika religioner och inte bara redovisa massa fakta utan förståelse. Elever ska också få en förståelse för att heliga texter som t.ex. Koranen, Bibeln eller Lotus-sutran kan tolkas på olika sätt beroende på traditionen läsaren och/eller utövaren befinner sig i. Detta för att få bort stereotypa förförståelser om, men även inom enligt mig, olika religioner och kulturer i ett globaliserat samhälle. Eleverna ska utveckla sitt språk och sin förståelse om att vi lever i ett mångkulturellt samhälle och kunna föra en diskussion om religion på ett respektfullt sätt.17
Löfstedt lyfter upp en viktig poäng gällande literacy och varför det är viktigt för klassrummen i våra skolor. I de svenska skolklasserna finns det många olika erfarenheter och band till religionen: vissa är troende och andra inte, vissa är mer troende och vissa är mindre troende. Sedan finns de som tror sig veta mycket/något om religionen, men det kan visa sig vara fördomar istället för fakta. Det blir en utmaning för både lärare som behöver säkerställa var eleverna befinner sig kognitivt inom ämnet, men även elever vars verklighetsuppfattning kommer att utmanas inom religionskunskapsämnet. Religionskunskapsliteracy vill därmed hjälpa eleverna att kunna diskutera religion på ett sätt som inte är respektlöst. Detta sker genom att elever förstår att vi alla är olika individer och att det trots att man eventuellt tror på samma gud, kan finnas olika tolkningar av vad religionen betyder för dem. Vidare vill religionskunskapsliteracy öppna upp för att individer skall våga lyfta upp och tala/diskutera om religion, oavsett om de är troende eller ej. Det förutsätter att eleverna har en kunskap inom ämnet och samtidigt en djupare förståelse för olika religioner och livsåskådningar.18
16 Löfstedt, (2013), s. 7.
17 Ibid, s. 7–8.
18 Ibid, s. 8.
3.4. Begrepp och begränsningar
Den första begränsningen har jag indirekt redan nämnt, nämligen att jag fokuserar på islam- kapitlen i de läromedel som skall studeras. För att ha något att jämföra med har jag valt kristendomen. Vidare har jag avgränsat mig till ett antal begrepp och underrubriker för att enklare kunna strukturera upp studien. De begrepp/underrubriker jag använder är noga utvalda utifrån hur författarna till läromedlen har valt ställa upp sina böcker och vad som är deras huvudfokusområden. Dessa är Gud, tron och människan, tradition, profeten Muhammad.
Jag kommer också använda mig av begreppet religionsliteracy när jag i analysen vill peka på hur författaren försöker skapa en djupare förståelse, eller för att uppmärksamma brister av denna.
4. Tidigare forskning
Under denna rubrik kommer jag kort presentera några av de tidigare forskningsarbeten som finns inom ämnet islam i läromedel.
4.1. Härenstam
En fråga löd: – Varför fastar muslimer? –. Jag svarade så hederligt jag kunde på varför jag som muslim fastade. Tyvärr blev svaret underkänt. Det stod inte så i boken…19
Kjell Härenstam, professor i religionsvetenskap, publicerade 1993 en avhandling med titeln Skolboks–islam – analys av bilden av islam i läroböcker och religionskunskap. Kunskapen eleverna får från läromedlen är en av de viktigaste källorna till att skapa sig en bild av en specifik religion. Dock kan det bli ett problem, menar Härenstam, om lärare inte reflekterar över de olika tolkningar som elever får ut ur den text de läser och tolkar.20 Utifrån citatet ovan är det viktigt för en lärare att inte enbart gå på det som finns i läroboken, utan också tillåta elever att reflektera och ge uttryck för tolkningar som går utöver det som finns i en bok.
Härenstam menar att läromedlen kan ha, eller har ofta, begränsningar när de skall framställa en bild av en annan kultur än den svenska.21
Härenstam ger en kort historisk beskrivning av hur västvärldens – vi – kristna, genom historien sedan ca. 1000-talet, skapar en bild av muslimerna – de andra –, i syfte att skapa en viss samhörighet bland de kristna under flera århundraden. Muslimerna användes senare, under upplysningstiden, för att kritisera den oförnuftiga kyrkan genom att målas upp som mänskliga och förnuftiga. Detta för att senare under 1800-talet när Osmanska imperiet försvagades åter bli svartmålade och beskrivas som farliga för väst, vilket rättfärdigade att väst koloniserade orienten. Under 1900-talet förändrades bilden av muslimen igen eftersom de nu fick europeisk utbildning och tog till sig västliga idéer, vilket ledde till att islam kunde förklaras som en religion bland andra och inte som något annorlunda. Anledningen till att detta tas upp är för att människans bild av islam påverkas av samhällskontexten. Vad skolan, eller väst, väljer att förmedla om islam styrs inte bara av samtiden utan även historien. Det är då inte så konstigt att lärare, elever och författare av läromedlen på ett eller annat sätt är påverkade och därmed styr vilken kunskap människan tar till sig, hur hon uttrycker sig och vad hon anser är viktigt att förmedla.22
19 Härenstam, Kjell, (1993), Skolboks-islam: analys av bilden av islam i läroböcker i religionskunskap, Acta Universitatis Gothoburgensis, Diss. Göteborg, s. 26.
20 Ibid, s. 26.
21 Ibid, s. 38.
22 Ibid, s. 45–49.
Innan jag skulle undervisa om islam, började vi under en rast diskutera tron på Gud. Jag tog fram vad jag hade uppfattat att tron på Gud innebär för en kristen, att Gud är nådig och barmhärtig och beredd att förlåta människor etc … >> det är märkligt >> sade Muhammed, >> det
är precis så som jag som muslim tror också. >>23
Det kan vara problematiskt att enbart gå på det som står i läromedlen och se det som den enda sanningen. Härenstam i diskussion med eleven Muhammed, lyfte just det problemet – att beskrivningen av Gud i religionen islam beskrivs väldigt negativt, som något brutalt och diktatorsliknande. ”Människans roll var att underkasta sig hans vilja utan att tänka själv.”24
Härenstam lyfter också hur viktigt det är för lärare att ta hjälp av andra medel än skolboken.
Problemen med de läromedel som produceras är att de tar lång tid och av ekonomiska skäl används flera år av skolorna. Därför behöver lärare ta hjälp av till exempel massmedia för att presentera aktuell lägesinformation. Detta kan dock bli problematiskt då islam, inte alltför sällan, lyfts i en kontext fylld av krig, våld och en stat som straffar befolkningen som går emot Gud och hans bud. Detta är något som lärare behöver vara vaksamma på och försöka se till så eleverna inte cementerar de negativa bilderna. Eleverna bör lära sig att ha ett kritiskt öga i sina undersökningar och när de läser om islam, eller någon annan religion och/eller händelse. Detta är en färdighet som också finns i läroplanerna, att eleverna skall kunna vara kritiska mot den information de utsätts för.25 Trots att Härenstams avhandling är 27 år gammal är detta, enligt mig, lika aktuellt idag. I denna globaliserade och digitaliserade tid kan vi genom enkla knapptryck få tillgång till rapporter om vad som sker runt om i världen. Därför är det viktigt att skolan och läraren tar sitt stora ansvar att lära eleverna vikten av att vara källkritisk.
4.2. Otterbeck
Jonas Otterbeck, professor i islamologi, har publicerat en artikel där han studerade och jämförde hur sju stycken läromedel diskuterade religionen islam. Böckerna är publicerade mellan åren 1998–2000, med undantaget en bok som publicerades 1994.26 Något som artikeln lyckades synliggöra var att lyfta vissa problem som till exempel Härenstam inte lyfter i sina studier, nämligen att viss information kan vara missvisande om den inte problematiseras. Vidare fokuserar Otterbeck på de underliggande värden dessa läromedel har för eleverna och om det inte är uttalat, avslöja varför författaren kan tänka sig ta med det. Samt fokuserar Otterbeck på faktafel som läromedlens författare tyvärr fått med i böckerna.27 Otterbeck skriver att böckerna
23 Härenstam, (1993), s. 158.
24 Ibid, s. 159.
25 Ibid, s. 56–58.
26 Otterbeck, Jonas, (2005), What is resonable to demand? – Islam in swedish textboocks, http://www.tandfonline.com/doi/pdf/10.1080/13691830500110066, s. 795–812.
27 Ibid, s. 795, 797.
är likartat strukturerade, med liknande rubriker och underrubriker, samt att de tar upp liknande ämnen som Koranen, profeten Muhammad och i vissa falla haditherna. Dock finns inga djupare förklaringar, utan tvärtom kort sammanfattande. Vidare och kanske lite mer rikare på text är beskrivningen av de fem pelarna och en del om muslimers liv relaterat till sharia och levnadsregler. Avslutningsvis tar samtidsperspektivet upp fundamentalism inom islam.28
Otterbeck menar att författare kan bli blinda för sina egna fördomar då de författar böckerna, omedvetna om att de kan ha påverkats av omgivningen och uttrycker sig i vissa formuleringar på ett vis som de kanske egentligen inte själva skulle hålla med om. Ett exempel som Otterbeck lyfter är – “All Muslims are brothers’ (A84) or ‘Prayer is also understood as a concrete expression of equality and universal brotherhood. Everyone is equal before Allah’ (F130).”29 Detta kan tolkas fel i en svensk kontext påpekar dock Otterbeck, där jämställdhet är viktigt. Att uttrycka sig i form av bröder och brödraskap utesluter kvinnorna. Ett annat exempel, ett ganska grovt fel i ett läromedel, är att hävda hur jämställdheten enligt den ideala Islamska staten och dess islamska sociala-filosofer skulle vara, ”They are also guaranteed equal rights before the law, regardless of sex, race and language.”30 I detta uttryck uppstår flera problem, så som statens syn på individens status baserat på vilken sexuell läggning man har, synen på skilsmässa samt att beroende på vilken syn på religion och eventuellt vilken religiös inriktning personen anser sig tillhöra. Det är också stor skillnad på vilka som styr landet, eller områden i ett land.
Dagens IS strävar inte mot jämställdhet oavsett kön, härkomst och språk.31 Dock till författarnas försvar, menar Otterbeck, är de som ovan nämnts påverkade av samhället runtom, men de är förmodligen också färgade av tidigare studier där islam, inte allt för sällan, utmålats som primitiva, ”de andra” och jämförts mot ”oss” de kristna.32
28 Otterbeck, (2005) s. 798–799.
29 Ibid, s. 799. (A84 och F130) är benämning på böckerna Otterbeck studerar och dess sidor. Han studerar sju böcker uppdelade i A-G.
30 Ibid, s. 800.
31 Ibid, s. 800.
32 Ibid, s. 797.
5. Undersökning
Här nedan kommer läromedlen att redovisas var för sig och kronologiskt. Anledningen till att de hamnar kronologiskt beror mer på att jag först tar Rings två böcker Religion och sånt:
religionskunskap, kurs A från 2001 respektive 2009 efter varandra, därefter Göth, Lycken Rüter
& Wirströms: Religion 1 för gymnasiet från 2012 respektive 2018 på samma vis. Detta syftar till att göra det enklare för läsaren att hänga med i vilken bok som kom först och att lättare identifiera eventuella förändringar i läromedlen. Då det är två författare som studeras med flera upplagor skiljer sig texten inte särskilt mycket i vissa delar. Däremot har författarna lagt till delar, flyttat på underrubriker och ändrat på språket. Därför kommer Religion och sånt:
religionskunskap, kurs A (2001) och Religion 1 för gymnasiet (2012) att få en längre utläggning i hur böckerna är utformade. Deras senare upplagor kommer att lyfta förändringarna från sina föregångare, för att visa på vilka skillnader som författaren ansett nödvändig.
Fokus kommer ligga på, som framgår i bland annat frågeställningarna, framställningen av islam. Huruvida det går att urskilja fokus på begreppen så som Gud, tron och människan, tradition, profeten Muhammad, som redovisas i respektive underrubrik. Det kommer att komma en kort diskussion efter att jag gått igenom en författares två böcker för att sedan genomföra en större diskussion och sammanfattning i slutet av uppsatsen. För att förtydliga, i texten nedan ges inte en analys av kristendomen. Den kommer istället där det känns nödvändigt för att påvisa eventuella skillnader i framställningen av islam och som religion och människan som utövaren.
5.1. Religion och Sånt 2001
Kapitlet islam i denna bok är uppdelat i åtta delkapitel; – Gud är en – Koranen är Guds sanna ord – Följ de fem pelarna – Religion och vardagslivet är ett – Var viras gudstjänsten? – Har människan fri vilja? – Fundera (och) undersök – Etiskt arbete. De två sista delkapitlen består av olika uppgifter som eleverna ska kunna arbeta med när de läst kapitlet om islam. De sex första är fyllda med text och även de har sina respektive delkapitel/underkapitel. Jag kommer inte att presentera varje delkapitel/underkapitel för sig då det inte skulle bidra till något mer relevant för denna uppsats.
Synen på Gud och Profeten Muhammed
Beskrivningen av hur muslimer ser på Gud är tydlig. Författaren förklarar att Gud har 99 namn och hur de kan komma att uttrycka sig så som Den Uppskattade, Den upphöjde, Den som ger föda, bara för att nämna några av de positivt klingande namnen. Det nämns också de lite mer negativt klingande namn så som Hämnaren och Den Förbjudande. Det ges vidare en tydlig
markering mot att en muslim inte kan tro på fler än en Gud och att det skulle vara den grövsta av synder, något som ges uttryck i frasen ”Allah akbar – Gud är större…” och genom trosbekännelsen ”Det finns ingen gud utom Gud och Muhammed är Guds profet (sändebud)”.33 Det beskrivs att Gud har en plan (genom Koranen), varför religionen islam skall förstås som att Gud har en plan, inte enbart att bokstavligt översätta islam till underkastelse.
Ring ger en liknelse i form av att man kan köpa en bokhylla på Ikea och antingen inte underkasta sig/följa anvisningarna och då riskera med en ostadig hylla, eller följa/underkasta sig ritningarna och få en stadig bokhylla.34 Jämförs islamkapitlets fokus på Gud i jämförelse med kristendomens kapitel märks en tydlig skillnad där Gud ofta nämns i förbifarten inbäddad i en diskussion om Jesus budskap. Undantaget är när Ring försöker sig på att förklara treenigheten.35 Som läsare kan man få bilden av att Gud är viktigare inom islam än inom kristendomen. Frågan som då bör ställas: Är Gud inte så viktig att lära sig om och förstå, eller är det ”enbart” Jesus som skall sättas i rampljuset?
Framställningen av profeten Muhammed sker genom att lägga fram honom som en historisk person och grundaren av islam. Muhammed är den som utmanade de traditioner som fanns i det område där araberna fanns och motade bort polyteismen och förklarade att monoteism är det enda rätta. Profeten lyfte upp nya idéer inom socialt ansvar och att domedagen var nära.
Vidare förklaras att det inte finns några bildbevis på Muhammed då det råder ett förbud mot att avbilda människor. Dock läggs det fram att enligt legenden var Muhammed ”… lång och gick framåtlutad som om han gick i en uppförsbacke,”36 samt att han doftade så trevligt att kvinnor samlade profetens svett i flaskor och använde som parfym. Avslutningsvis ges en tydlig förklaring till varför Muhammed har en så framträdande roll inom islam – att han förmedlade den himmelska boken Koranen och att denna bok är den slutgiltiga sanningen som till exempel Bibeln saknar.37
Framställningen av tron och människosyn
”För den troende muslimen är varje bokstav i Koranen skriven av Gud. Detta kan aldrig ifrågasättas.”38 Ring förklarar att det skiljer sig mellan muslimers syn på den heliga Koranen och kristnas samt judars syn på sin respektive kanon. Medan de senare menar att böckerna är författade av människor kan det därför finnas motsägelser och mindre felaktigheter. Muslimer däremot anser att Koranen är författad av Gud och genom recitation av Muhammed nedskrivits i den jordiska Koranen. Ring ger samtidigt bilden att även det som står i Koranen kan tolkas
33 Ring, (2001), s. 88.
34 Ibid, s. 92.
35 Ibid, s. 67.
36 Ibid, s. 89.
37 Ibid, s. 89.
38 Ibid, s. 91.
olika av muslimer.39 Dock problematiseras det inte med en förklaring hur, vilket leder till att detta stycke är motsägelsefullt i sig självt.
Vi har redan tittat på ordet islams betydelse, Gud har en plan. Dock betyder det mer, vilket uppmärksammas i boken: islam betyder också fredsstiftare, och för att bli en fredsstiftare, en muslim, behöver du följa de fem pelarna. Ring ger en kort summering av de fem pelarna och där lyfts en del plikterna som muslim, samtidigt som de fattiga, sjuka, äldre samt gravida kan få vara undantagna från dessa plikten. Anledningen är kort beskrivna, det skall exempelvis inte vara ohälsosamt att genomföra fastan. En kort beskrivning ges också för hur ramadan anpassas för dem som bor i nordligare delar av Sverige under tider då perioden infaller på sommaren och det är ljust dygnet runt.40 Här framställs det tydligt att Gud beskrivs (indirekt) som förstående och menar att människan inte ska skada sig eller sina nära bara för att det finns fem pelare som Gud uppmanar sina troende att följa.
Vi människor har en fri vilja och kan välja vad vi vill och inte vill göra. Vid Domens dag döms vi efter våra handlingar, men det är Gud som ligger bakom allt, även våra olika handlingar.41
Citatet ovan är taget ur första stycket med underrubriken ”Har människan fri vilja?”. Det är så pass motsägelsefullt att det inte går att förklara, menar Ring. En muslim får bara acceptera detta och menar att muslimerna då tänker: Allah akbar – Gud är större! Människans förnuft räcker inte till.42 Senare i detta delkapitel förklaras begrepp som jihad, sharia, hadither, sunna, de två stora riktningarna shiamuslimer och sunnimuslimer, samt avslutningsvis olika inriktningar som fundamentalister, sekularister, modernister och traditionalister.
Jihad betyder egentligen en inre strid, strävan att bli en sann muslim, skriver Ring. Dock läggs mer fokus i läromedlet på att muslimska ledare genom historien valt att använda detta för att föra ett heligt krig, likt de kristna i sina korståg, därtill att ett löfte om att de fallna skulle komma till paradiset skulle vara en bidragande faktor.43 Denna problematisering skapar ett dilemma när det problematiseras, eftersom det stärker en bild som funnits sedan en lång tid tillbaka: att muslimer strider i Guds namn mot ett löfte om att komma till paradiset.
En summering av de andra underrubrikerna är att de vill peka på att en muslim hela tiden är styrd av lagar och regler som kretsar runt profeten Muhammed, alternativt Koranen. Läromedlet ger en bild av att en muslim hela tiden styrs av antingen sharia, lagar framtagna av muslimska jurister kallade mufti, eller av hadither som skildrar profetens liv och vanor. Ring lyfter fram en hadith som beskriver hur slakt av djur ska gå till för att djuret inte skall lida.44 En muslims
39 Ring, (2001), s. 91.
40 Ibid, s. 93–94.
41 Ibid, s. 101.
42 Ibid, s. 101.
43 Ibid, s. 101.
44 Ibid, s. 101–102.
liv styrs sålunda enligt läromedlet av antingen Koranen eller andra muslimska texter. Det blir en tydlig markering på att frågan som ställts i rubriken, ”Har människan fri vilja?”, antyder att så är inte fallet. En muslims handlande är styrt av den heliga Koranen och de mänskligt skrivna texterna. Dock kan en muslim välja att inte följa vissa påbud och den som till slut ändå kommer att döma muslimen vid livets slut är enbart Gud och inte människan.
Om du är muslim påverkas hela ditt liv. Det går inte att skilja det religiösa livet från det liv du lever varje dag: Maten, kläderna, familjelivet, barnuppfostran, kärlekslivet, arbetslivet, allt
berörs.45
Ovan nämndes hur framställningen av en muslims fria eller kanske ofria vilja styrs. Detta sammanfaller med hur Said menar att det sekulariserade väst, ”vi”, skapar en bild av islam och muslimer som en kultur som inte kommit så långt. Att visa på hur österlandet, orienten, ”de andra”, sitter fast i äldre strukturer där religionen styr liv och lagar genom hela livet.46 Nedan får vi se hur väst, genom Ring, lägger fram viktig information om muslimer och hur de tolkar, för islam, viktiga texter. Det som tas upp av Ring måste därför anses viktig/nyttig information för eleverna i Sverige, i ett land i väst som är sekulariserat.47
Klädkoder inom islam framställs som ”[m]ånga muslimer hävdar…”48, hur kvinnor skall klä sig, vad de måste ha på sig och vad de inte får ha på sig. Orsaken till att många muslimer tycker så skall vara för att de inte bör fresta andra män och därigenom få vara ifred på allmänna platser.
Det finns flera muslimska kvinnor som inte bär slöja i världen, får vi läsa i texten, och det finns andra muslimer som inte tycker att kvinnan är tvungen till att bära slöja. Att mannens kläder inte är lika omdebatterade är för att ”… kvinnan enligt muslimsk uppfattning inte attraheras sexuellt av mannen på samma sätt som mannen av kvinnan.”49 Detta får klädesreglerna att framstå som något specifikt för just muslimerna, samtidigt som de målar upp en bild av muslimen som förtryckande, utan att problematisera detta. Det nämns inget om klädkoder i andra religioner. I kristendomskapitlet finns det inga underrubriker som syftar till klädkoder eller äktenskap. Äktenskap nämns i förbifarten när författaren skriver om de sju sakramenten, av vilka äktenskapet är ett (i den romersk-katolska kyrkan).50 I framställningen av äktenskap inom islam ges en kort förklaring om varför vissa muslimska länder tillåter månggifte och där mannen får ha upp till fyra fruar. Det ges en historisk förklaring till detta och också en koppling till Koranen.
45 Ring, (2001), s. 96.
46 Said, (2016), s. 216–217.
47 Ibid, s. 265.
48 Ring, (2001), s. 96.
49 Ibid, s. 97.
50 Ibid, s. 71.
Vidare beskrivs mannens och kvinnans roll i hemmet och utanför. Där skall mannen försörja familjen, det är ett måste. Kvinnans roll är i hemmet och att ta hand om familjen, men med möjlighet att jobba om hon så önskar.51 Att uttrycka sig genom begreppet ”kvinnan” i denna kontext skapar en möjlighet för diskussion om kvinnoförtryck. Detta måste problematiseras mera för att inte cementera en stereotyp bild av könsrollerna i ett äktenskap.
”Så tänker inte muslimer.”52 I framställningen av könsroller får läsaren förklarat hur svenskar tänker, att de fel och problem som kan uppstå är ens egna och att det är just dennes ansvar att lösa problemet. Men så tänker tydligen inte muslimen. Upprätthållandet av heder och ära läggs på mannen i familjen. Misslyckas mannen drar han skam över hela familjen. Ansvaret ligger på honom, men det är genom kvinnan som denna heder och ära strålar. ”Flickorna är
’hemmets ljus’ och pojkarna deras ledare.”53 Ring framställer bilden av kvinnan och flickan som den som skall vara den skötsamma dygdiga individen i familjen. Det i sig behöver kanske inte vara ett problem, men väl att inte problematisera mer än att nämna att även kvinnor i Sverige som har många sexuella erfarenheter kan ses som lösaktiga. Varför diskuteras inte kvinnans roll i kapitlet om kristendomen?
Avslutningsvis vill jag lyfta en framställning som av författaren valde att placera i religionen islam, just när han skall förklara en för många känslig tradition/sed/ritual: den kvinnliga omskärelsen som inte går att finna i Koranen. Författaren har valt att förklara bakgrunden till den kvinnliga omskärelsen genom att kort förklara att människan ofta blandar ihop traditioner och religion: att vissa traditioner – som kvinnlig omskärelse – felaktigt associeras med utövarnas religion. Vidare ges en förklaring till hur omskärelsen genomförs och att det innebär en hälsorisk. Ring förklarar att denna typ av omskärelse är en sed som funnits redan innan islam och att den genomförs i flera afrikanska länder och även länder.54 Ring nämner också att det finns en manlig variant av omskärelse som även finns bland judendomen och att denna är obligatorisk, dock utan någon större förklaring till varför denna tradition genomförs hos just dem.
När vi i Rings framställning av islam får läsa om islamiska traditioner och ritualer, går det att se det Said skriver om hur väst gärna målar upp orienten – muslimerna – som ett folk som behöver befrias med västerländska tankar om hur man bl.a. skall klä sig. De, muslimerna, vet inget om den frihet som människan har i Europa.55 Nu är det så att Ring skriver om att det finns muslimer som kritiserar äldre tolkningar om klädkoder eller kvinnlig omskärelse. Men utan att problematisera mer, förstärks bilden av muslimer och islam som något gammalt och våldsamt,
51 Ring, (2001), s. 97.
52 Ibid, s. 97.
53 Ibid, s. 98.
54 Ibid, s. 98.
55 Said, (2016), s. 280–281.
som är i behov av västerländskt tankesätt. Said menar dessutom att muslimen ofta framställs i termer skapade av väst.56
5.2. Religion och Sånt 2009
I denna upplaga har rubrikerna omarbetats, vissa har tagits bort och en har lagts till. ”Var firas gudstjänsten?” och ”Har människan fri vilja”. Dessa rubriker är borttagna, dock är texten som fanns med i ovannämnda upplagan kvar fast fördelad på de kvarvarande rubrikerna. Ny rubrik är ”Olika riktningar”. ”Fundera (och) undersök” ”Etiskt arbete”, har blivit hopslagna och skapar rubriken ”Undersök och fundera vidare”. Andra skillnader i detta kapitel är att författaren, Ring, har valt nya bilder.
Större tillägg av betydelse
Ett av de två större tilläggen är ett så kallat ”Lästips” där eleverna får möjlighet att bekanta sig med Koranen. Ring listar upp olika kategorier, begrepp och viktiga teman som tas upp i Koranen och hänvisar till de olika surorna och dess verser som är av betydelse för de förslag som rekommenderas.57 Detta är ett bra tillägg för att ge elever men även lärare möjlighet att diskutera hur Koranen används. Dock saknar jag ett tillägg i att inte alla tolkningar är godkända inom islam.58 Det är viktigt för att eleverna skall kunna lära sig om källkritik. Vad som är bra med de förslag som ges i denna senare upplaga är att mycket av förslagen berörs i detta kapitel, såsom sexualitet, kvinnans roll, banden till de två andra abrahamitiska religionerna, äktenskapet för att bara nämna några ämnen. Detta förutsätter självklart att skolan har tillgång till någon av de två översättningarna Ring använder sig av.
Det andra tillägget är ”Muslimer i Sverige idag.” Detta underkapitel ger en bild av hur muslimer från flertalet länder har invandrat till Sverige sedan 1960-talet. Ring lägger fram information om att dessa ca 300 000–400 000 muslimer som finns i Sverige idag (dvs. när boken skrevs år 2009) har endast en sak gemensamt: en muslimsk bakgrund (långt ifrån alla är aktiva muslimer). Vidare ges en bild av att det finns inre splittringar mellan olika muslimska traditioner och att dessa bygger sina respektive moskéer i Sverige ämnade till just sina egna respektive riktningar, som exempelvis shiitiska och sunnitiska moskéer. Ett viktigt tillägg är att tre fjärdedelar av muslimerna i Sverige är sekulariserade och jämförs med svenska sekulariserade kristna som firar religiösa traditioner men inte mer.59 Dock kan detta diskuteras
56 Said, (2016), s. 426.
57 Ring, (2009), s. 114–115.
58 Dalemo, Anna, (2019), https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/60455/1/gupea_2077_60455_1.pdf (Hämtat 2020-10-26), s. 7.
59 Ring, (2009), s. 131–132.
och kritiseras lite genom att av de år som nämnts var 1993 det senaste, dvs. 16 år innan denna upplaga släpptes. Hur aktuell är informationen om muslimer i Sverige, 2009, egentligen?
5.2.1. Diskussion om Religion och sånt
När man läser dessa böcker var för sig uppstår det vissa funderingar. En av dem är i Religion och sånt (2001), när Ring väljer rubriken ”Har människan en fri vilja?”. Denna och de underrubriker som följer är av stor vikt eftersom de lyfter upp teman som är aktuella när islam diskuteras. Ämnen som jihad, sharialagar, de två stora riktningarna och hur muslimer har olika politiska inriktningar.60 Frågan måste då ställas: kan denna rubrik skapa eller till och med göda fördomar om islam som förtryckande religion? Samt hur, eller har, Ring omarbetat detta i sin senare upplaga utgiven 2009?
Vad är det denna rubrik vill förmedla? För det första vill den nog få läsaren att tänka efter ordentligt utifrån de underrubriker som följer. Att följa lagar och genomföra vissa traditioner är inget konstigt i sig i en svensk kontext. Det som kan bli problematiskt är när lagen benämns Sharia. Det är för oss helt främmande och kan vara nödvändigt att få en djupare förklaring.
Vidare är det av nytta för elever att få en förståelse för hur vissa ritualer och traditioner kan ha sitt ursprung från profeten Muhammed, och varför vissa muslimer vänder sig till andra texter som hadither när Koranen, hur fulländad den än må vara, saknar svar.
I den senare upplagan finns inte mycket förändringar i själva texten, textformuleringar, kopplat till detta stycke. Dock, som nämndes i inledningen till kap. 5.2, har huvudrubriken tagits bort och texten om hadither, sharia, sunna och jihad flyttats till rubriken ”Följ de fem pelarna”.61 Denna omredigering tolkar jag som ett stort steg bort från förstärkandet av fördomar. Med det menar jag att, dessa två delar hamnar under en rubrik som vill visa på ritualer och ge förklaringar till varför vissa muslimer agerar på vissa sätt och hur de muslimska länderna styrs av lagar kopplade till religionen och traditioner.
Underrubriken Jihad har också fått en förändrad betydelse i den senare upplagan. Texten har omformulerats och fått en innebörd. Från att vara relaterad till muslimens fria vilja eller ej till ett begrepp som behöver förklaras, men inget som har med huruvida muslimer har en frivilja eller inte.
Jihad betyder strävan men översätts oftast med heligt krig. För de allra flesta muslimer handlar det om en inre strid, en inre strävan efter att bli en sann muslim, ett heligt krig mot ondskan
inom en själv.62 (Min kursivering)
60 Ring, (2001), s. 101–104.
61 Ring, (2009), s. 117–121.
62 Ibid, s. 121.
Den kursiverade texten är ett tillägg till originaltexten, vilket skapar en religiös koppling till begreppet jihad. Författaren skapar här en djupare förståelse av jihad samtidigt som han lyfter även en annan tolkning som de flesta i den kristna världen oftast förknippar jihad med, det vill säga ett heligt krig mot dem som hotar islam, oftast de med en annan religionstillhörighet. Här går det att se att författaren försöker ändra textens betydelse genom att förändra kontexten något och samtidigt förklara ett tydligt missförstånd av betydelsen av jihad. Det framgår att författaren försöker skapa en djupare förståelse för just detta ofta feltolkade begrepp. Jag funderade, ju mer jag läste denna text, om den faktiskt är nödvändig att ha med i boken överhuvudtaget och kommer fram till – ja, det är det. Eleverna måste få en bredare förståelse av begreppet och det är då upp till läraren att kunna problematisera detta vidare. Det är ett tydligt försök att skapa religiös literacy, d.v.s. en djupare förståelse.
Det görs ett försök med att förklara att ”vi”, de kristna, oftast missförstår begreppet jihad och förknippar det med islam och muslimer som krigar, genom att förklara att även de kristna använder sig av religion för att rättfärdiga konflikter. Dock misslyckas Ring med detta försök när han har kvar en text som syftar till att muslimer går in i krig mot ett löfte om att komma till paradiset. Det blir ett tydligt sätt att förstärka stereotypa föreställningar om varför muslimer går ut i krig, samtidigt som det förstärker muslimer som ”de andra”. Vidare får författaren fram en bild av att kristna idag inte använder sig av konflikter i Guds namn. Det var något kristna gjorde under korstågens tid, medan muslimer använder sig av detta idag.63 Detta är just det Otterbeck diskuterade i sin artikel, att författare till läromedel kan formulera sig på ett vis som i en viss kontext får negativa och ibland även fel information, baserat på författarens antingen egna fördomar eller vara påverkad av samhället han lever i.64
Under delkapitlet ”Religion och vardagslivet är ett” har författaren listat underrubriker som är viktiga för elever i Sverige att få en djupare förståelse av: varför muslimer klär sig på ett visst sätt och hur de ser på rollen mellan man och kvinna, samt vad de äter och inte äter. Vid första läsningen är det inte några konstigheter, men sedan behöver man ställa sig frågan varför detta är underrubriker specifika för just islam. Jämför vi med kristendomskapitlet är inte klädkoder, matregler eller könsroller något som lyfts där, och om det nämns är det bara ytligt.
Dessa underrubriker ska nog ses som ämnen som skapar debatt och därför är det viktigt att eleverna får fakta om varför vissa muslimer agerar på ett visst sätt och varför deras levnadssätt skiljer sig från de kristnas, dvs. våra levnadssätt. Detta är ett undermedvetet men tydligt skapande av ett ”vi” som inte beter oss som ”dem”. Ett exempel är när Ring vill förklara varför vissa muslimer anser att kvinnan skall bära huvudduk och undvika ”utmanande” kläder, medan det finns en klar majoritet muslimer som skiljer sig från tanken av att kvinnor skall bära
63 Ring, (2009), s. 121.
64 Otterbeck, (2005), s. 799.
huvudduk. Samtidigt läggs ytterst lite fokus på varför det inte diskuteras hur mannen skall klä sig. Den något nedvärderande formuleringen lyder: ”Mannens kläder är inte lika omdiskuterade och kanske beror det på att kvinnan enligt muslimsk uppfattning inte attraheras sexuellt av mannen på samma sätt som mannen av kvinnan.”65 (Min kursivering). Denna nedlåtande framställning skapar en bild av hur muslimer ser på kvinnors och mäns sexualitet och roller, vilket även här skapar ett ”dem” som är förtryckare av kvinnor medan männen är de fria.
Detta gäller även underrubrikerna ”Äktenskap”, och ”könsroller” ” ära och skam”. Genom att dessa kategorier lyfts upp inom denna religion kan det ses som en förstärkning av att just kvinnoförtryck och mannens kontroll över kvinnan för att säkerställa heder för familjen är förknippat med just islam. Dock kan man vända på varför dessa underrubriker finns med. De kan vara med för att kunna lyfta och lära eleverna den historiska bakgrunden till att muslimer agerar på ett visst sätt och att det sällan har med religionen, det vill säga Koranen, att göra, utan att det är mer kulturellt, och samtidigt problematisera detta mera genom att få eleverna att diskutera hur de ser ut runt om i världen med förtryck av kvinnor. Eller hur eleverna i skolan ser på ära och skam i en icke-religiös kontext. Just detta kan ses som en förändring i denna senare upplaga med ett tillägg som vill belysa att vissa traditioner och synsätt är äldre än islam, samt att förtryck av kvinnor finns i alla kulturer och inte enbart inom islam.66 Härenstam lyfter upp en viktig poäng: ”En undervisning som belyser denna kvinnoförtrycksproblematik enbart i samband med islam riskerar alltså att ge eleverna missvisande förklaringar och motverka den förståelse som läroplanen talar om”.67 Det är viktigt för läraren att kunna utveckla detta till en diskussion och på så sätt lära elever att diskutera olika kulturer och kulturella handlingar med respekt, samt få en djupare förståelse i att inte allt är av religiös karaktär.68 Det blir ännu tydligare när jag ställer mig frågande till varför författaren tar med omskärelse och huvudfokus då hamnar på kvinnlig könsstympning. Där beskriver författaren tydligt att detta inte har med religion att göra, utan är en ritual som genomförts sedan innan islam och även praktiseras i flera kristna länder. Ett tydligt sätt att få bort ”vi” och ”dem” i detta känsliga ämne. Även om kvinnlig omskärelse lyfts i islam-kapitlet, kan det ses som att man släcker fördomar om att kvinnlig könsstympning är förknippat med islam genom att ta upp ämnet. Det finns flera fallgropar med att diskutera kvinnans roll inom islam, menar Härenstam. Framställningen av kvinnans roll kan skapa en alienation och inte förståelse. Att välja att diskutera kvinnans roll som en isolerad jämlikhetsfråga inom islam kan leda till att elevers tolkningar blir missvisande och orättvisa utifrån muslimers perspektiv. Ett andra problem kan vara att elever missförstår hur muslimer lever idag, och förknippar kvinnoförtryck med islam. Med andra ord, hur muslimer bör leva
65 Ring, (2009), s. 123.
66 Ibid, s. 124.
67 Härenstam, (1993), s. 253.
68 Löfstedt, (2013), s. 8.
