Metaller i mossa i Karlstads kommun 2015

(1)

Metaller i mossa i Karlstads kommun 2015

På uppdrag av Karlstads kommun

Helena Danielsson, Gunilla Pihl Karlsson

(2)

Rapportnummer C 214 ISBN 978-91-88319-16-6

Upplaga Finns endast som PDF-fil för egen utskrift

© IVL Svenska Miljöinstitutet 2016

IVL Svenska Miljöinstitutet AB, Box 210 60, 100 31 Stockholm Tel 010-788 65 00 // Fax 010-788 65 90 // www.ivl.se

Rapporten har granskats och godkänts i enlighet med IVL:s ledningssystem

(3)

Förord

På uppdrag av Karlstads kommun har IVL Svenska Miljöinstitutet AB utfört mätningar av

koncentrationer av metaller i mossa insamlade i Karlstads kommun under 2015. Idén att storskaligt använda mossor som bioindikator för mätningar av metaller utvecklades i Sverige under 1970- talet. Metoden med att använda mossor som bioindikator för metaller ger en god bild av nedfallet.

De nationella mossundersökningarna startade i Sverige 1975 och har genomförts vart 5:e år sedan dess. I Karlstads kommun har förtätande undersökningar av metallhalter i mossa genomförts vart 5:e år sedan 1985.

I 2015 års uppdrag åt Karlstads kommun har Naturhistoriska Riksmuseet (provberedning) medverkat som underkonsulter. Provtagningen av mossor har skötts av Karlstads kommun.

(4)

Innehållsförteckning

Sammanfattning... 6

Resultat 2015 ... 6

Jämförelse mot tidigare år ... 6

1 Syfte ... 7

2 Bakgrund ... 7

3 Metodbeskrivning ... 7

3.1 Provtagning ... 8

3.2 Provhantering ... 8

3.3 Metallanalyser ... 8

3.4 Statistisk datahantering... 9

3.5 Provpunkter och regionindelning ... 9

4 Resultat ... 10

4.1 Arsenik (As) ... 10

4.1.1 2015 ... 11

4.1.2 Jämförelse mot tidigare år ... 11

4.2 Bly (Pb) ... 12

4.2.1 2015 ... 13

4.3 Järn (Fe) ... 14

4.3.1 2015 ... 14

4.4 Kadmium (Cd) ... 16

4.4.1 2015 ... 16

4.5 Koppar (Cu) ... 18

4.5.1 2015 ... 18

4.6 Krom (Cr) ... 20

4.6.1 2015 ... 20

4.7 Kvicksilver (Hg) ... 22

4.7.1 2015 ... 22

4.8 Nickel (Ni) ... 24

4.8.1 2015 ... 24

4.9 Vanadin (V) ... 26

4.9.1 2015 ... 26

(5)

4.10 Zink (Zn) ... 27

4.10.1 2015 ... 28

4.11 Aluminium ... 29

4.11.1 2015 ... 29

4.12 Kobolt ... 30

4.12.1 2015 ... 31

4.13 Molybden ... 31

4.13.1 2015 ... 32

4.14 Mangan ... 32

4.14.1 2015 ... 33

5 Referenser... 34

Bilaga I. Grunddata av metallkoncentrationer i mossa från Karlstads kommun

1985-2015 ... 36

(6)

Sammanfattning

På uppdrag åt Karlstads kommun har IVL Svenska Miljöinstitutet AB utfört en undersökning av koncentrationer av metaller i mossa insamlade i Karlstads kommun under 2015.

Resultaten visar att metoden att använda mossor för att mäta belastning för olika metaller har fungerat mycket väl i Karlstads kommun. Däremot kan inte analys av mangan i mossproverna användas för att mäta belastningen då koncentrationerna i mossan inte avspeglar den atmosfäriska depositionen. Anledningen till detta skulle kunna vara att det för mangan finns andra viktigare källor än atmosfärisk deposition som förklarar koncentrationerna i mossan. Därför redovisas inte resultat från mangankoncentrationerna i mossorna i sammanfattningen.

De mossprover som insamlats har analyserats med avseende på koncentrationer av arsenik (As), bly (Pb), järn (Fe), kadmium (Cd), koppar (Cu), krom (Cr), kvicksilver (Hg), nickel (Ni), vanadin (V), zink (Zn), aluminium (Al), kobolt (Co), molybden (Mo) och mangan (Mn).

Resultat 2015

Metall Signifikant skillnad mellan Karlstads kommun, Värmland och Region 4

Karlstads kommuns nivå jämfört med för Värmland och för Region 4

Mätplats i Karlstads kommun där högsta metallkoncentrationen uppmätts

Arsenik ja lägre Välsviken

Bly ja lägre Alsternäs och Välsviken

Järn ingen högre Ringåker

Kadmium ingen samma Zakrisdal

Koppar ja högre Välsviken

Krom ingen samma som för Värmland

men lägre än för Region 4 Ringåker

Kvicksilver ja lägre Välsviken

Nickel ingen lägre Ringåker

Vanadin nej/ja lägre men ej signifikant skild från Värmland och lägre än för Region 4

Välsviken

Zink ingen lägre än för Värmland men

högre än för Region 4 Välsviken

Aluminium ja lägre Välsviken

Kobolt ingen högre Välsviken

Molybden ingen högre än för Värmland men

lägre än för Region 4 Ringåker

Jämförelse mot tidigare år

Koncentrationerna i mossa av arsenik, bly, järn, kadmium, krom, kvicksilver, nickel, vanadin, zink, aluminium och kobolt har i Karlstads kommun minskat statistiskt signifikant mellan 2010 och

(7)

2015. Däremot har koppar- och molybdenkoncentrationen i mossa i Karlstads kommun inte förändrats statistiskt signifikant mellan 2010 och 2015.

1 Syfte

I samband med de nationella undersökningarna har ett flertal aktörer, bland annat Karlstads kommun, passat på att göra förtätningsstudier av metaller i mossa. Detta för att ge en bättre regional eller lokal bild av variationen av metaller i mossa. I Karlstads kommun har de förtätade undersökningarna genomförts med 5 års intervall sedan 1985.

Syftet med de förtätade metallmätningarna i mossa i Karlstads kommun är bl.a. att:

• kvalitativt och kvantitativt karakterisera det regionala bakgrundsnedfallet av metaller

• påvisa mer betydande föroreningskällor och utsträckningen av de påverkade områdena

• följa upp tidigare nedfallsmätningar och följa tidsutvecklingen

• presentera mätningarna på ett lättillgängligt sätt

• följa upp resultatet av emissionsbegränsande åtgärder

2 Bakgrund

Redan under slutet av 1960-talet utvecklades i Sverige en ny och enkel metod att mäta belastningen av tungmetaller i miljön. Metoden är baserad på användning av mattbildande mossor som

indikatorer för tungmetaller beroende på denna växtgrupps speciella egenskap att nästan

uteslutande få sin näring från atmosfären (Rühling & Tyler, 1968; Tyler, 1971). De täta mattor som väggmossa (Pleurozium schreberi), husmossa (Hylocomium splendens) och andra mattbildande mossor formar visade sig vara effektiva ”fällor” för metaller i luftburna partiklar och i nederbörd.

Idén att storskaligt använda mossor som bioindikator för mätningar av metaller utvecklades i Sverige under 1970-talet (Rühling och Skärby, 1979). De nationella undersökningar baserade på metoden har i Sverige utförts vart femte år sedan 1975, och sedan 1990 har motsvarande studier genomförts i många andra europeiska länder, också med fem års intervall. Det europeiska arbetet bedrivs inom ICP vegetationen enligt konventionen om långväga gränsöverskridande

luftföroreningar (CLRTAP).

3 Metodbeskrivning

För att kunna jämföra mossproverna insamlade i förtätningsstudierna med de nationella

mossproverna har samma metodik använts för alla prover. Provhantering, bearbetning och kemisk analys har följt den internationella manualen för mossundersökningar inom Luftkonventionen (CLRTAP).

(8)

3.1 Provtagning

Provtagningen av mossorna har genomförts av Karlstads kommun. Mossa från samma mätpunkter som användes 2010 har provtagits 2015. För provtagning har Karlstads kommun fått samma manual som används i den nationella och internationella mossundersökningen där följande bland annat varit styrande:

• Provet skall bestå av antingen enbart väggmossa eller enbart husmossa;

• vid provtagning tas delprov från fem till tio punkter. Punkterna skall ha ett inbördes avstånd av fem till tio meter;

• proverna tas i normalt sluten skog (undvik under eller i kanten av täta grankronor)

• mängden mossa skall totalt vara ca två liter;

• plasthandskar skall användas vid provtagning;

• rökning är inte tillåten under provinsamlingen eller vid annan hantering av mossproverna;

• provet märks med mossart, antal delprover, provtagningsdatum, provtagare, koordinater, topografi (sluttning eller plan mark);

Proverna skall från provtagningstillfället till insändning ha förvarats svalt. Provtagningen skedde i september 2015. Totalt har 31 mossprover med husmossa insamlats i Karlstads kommun.

3.2 Provhantering

Inkomna prover till IVL Svenska Miljöinstitutet AB har bokförts och lagts i frys inför sändning till Naturhistoriska Riksmuseet. I Karlstads har enbart husmossa (Hylocomium splendens) använts för rensning och analys. Miljögiftsgruppen vid Naturhistoriska Riksmuseet har rensat och torkat proverna för analys. Mossproverna har rensats så att de två till tre senaste årens tillväxt har tillvaratagits. Detta motsvarar tillväxt för åren 2012-2014. Eftersom kvicksilver är en flyktig metall har mossproverna torkats i rumstemperatur för att inte äventyra analysen av kvicksilver.

Av de utvalda och preparerade mossproverna har minst 1 g skickats till analys. Återstående mossmaterial bevaras i en provbank vid Naturhistoriska Riksmuseet.

Samtliga analysresultat har innan kvalitetsgranskning och dataanalys korrigerats till att motsvara resultat efter torkning vid 40 grader i enlighet med instruktioner i manualen från ICP Vegetation (2015).

3.3 Metallanalyser

Mossmaterialet som insamlats i Karlstads kommun 2015, har analyserats med avseende på koncentrationer av arsenik (As), bly (Pb), järn (Fe), kadmium (Cd), koppar (Cu), krom (Cr), kvicksilver (Hg), nickel (Ni), vanadin (V), zink (Zn), aluminium (Al), kobolt (Co), molybden (Mo) och mangan (Mn).

Samtliga metallanalyser har gjorts med ICP-MS, efter uppslutning med salpetersyra och

väteperoxid (HNO³+H²O²) i slutna teflonkärl i mikrovågsugn. Vid uppslutning och analys har ett av två tillgängliga referensmaterial, som beställts från Naturresursinstitutet Luke i Finland, uppslutits och analyserats.

(9)

Analyserna av 2015 års mossprover har utförts av IVL Svenska Miljöinstitutet.

3.4 Statistisk datahantering

Då koncentrationerna i analyserade mossprover varit under respektive års och metalls

rapporteringsgräns har halva rapporteringsgränsen ansatts för de statistiska analyserna. Detta kan medföra både över- och underskattning av enskilda resultat.

För analyser av eventuella skillnader av medelkoncentrationer av analyserade metaller, mellan år och mellan de definierade regionerna i Sverige, har variansanalys (ANOVA) använts. Detta är en statistisk metod som används för att undersöka skillnader i medelvärde mellan två eller fler grupper. Analysen har utförts med hjälp av statistikprogrammet STATGRAPHICS Plus for Windows 3.1. Signifikans anges i tre olika nivåer; p<0,05 = * signifikans; p<0,01 = ** signifikans;

p<0,001 = *** signifikans.

3.5 Provpunkter och regionindelning

I den nationella mossundersökningen har Sverige delats in i sex olika regioner som förväntas representera olika depositionsbelastning (Danielsson & Pihl Karlsson, 2016). Provpunkternas lägen, vilka ligger till grund för analysen av 2015 års resultat, presenteras i Figur 1. I samma figur ses även den regionindelning som använts för samtliga år. Karlstads kommun tillhör Region 4.

(10)

Figur 1. Provplatsernas lägen inom den nationella provtagningen 2015 (vänster) samt regionindelning (höger) (baserad på samtliga insamlade nationella mossprover 1975-2015).

4 Resultat

I resultatredovisningen presenteras för varje metall först en kort allmän information om metallen.

Därefter redovisas resultat av jämförelser mellan medelkoncentrationer för Region 4, Värmlands län och förtätningsproverna i Karlstads kommun för 2015. I Region 4 ingår resultat från 153 provpunkter från den nationella undersökningen. 28 av dessa insamlades i och representerar resultaten för Värmlands län. I Karlstads kommun ingår mätresultat från 31 provpunkter från förtätningsstudien. Vidare redovisas en jämförelse mellan 2015 och tidigare års koncentrationer i Karlstads kommun. I Bilaga 1 redovisas grunddata av metallkoncentrationer i mossa från Karlstads kommun, 1985-2015.

4.1 Arsenik (As)

Arsenik (As) är en halvmetall som finns i oorganisk form i mineral. Antropogena källor till arsenikemissioner till luft är gruvdrift, smältverk och användning av arsenikinnehållande bekämpningsmedel inom jordbruket (Cullen & Reimer, 1989). Emissioner av arsenik erhålls även via förbränning av kol. Vid brytningen av vissa malmer, som innehåller arsenikkis (FeAsS), kan en lokal spridning av arsenik ske. Arsenik används som avfärgningsämne för glas och emalj och vid tillverkning av specialglas och blykristall samt vid metallurgistudier. Används även som

cytostatika mot leukemi. Tidigare har arsenik också använts som träskyddsmedel

(Kemikalieinspektionen, 2013). Arsenik kan även spridas till miljön via långväga atmosfärisk transport (Sternbeck och Carlsson, 2004). Bland naturliga källor till arsenik i atmosfären kan nämnas vulkanutbrott och vinderosion av bergarter och jordar.

(11)

4.1.1 2015

I Figur 2 visas medelkoncentrationen av arsenik i mossprover från 2015. Medelkoncentrationen av arsenik i Karlstads kommun (0,048 mg/kg torrvikt) var signifikant lägre (p<0,001) 2015 än

medelkoncentrationerna för Värmlands län (0,064 mg/kg torrvikt) och för Region 4 (0,071 mg/kg torrvikt). Högsta koncentrationen bland förtätningsproverna från Karlstad kommun hade ett prov från Välsviken (0,12 mg/kg torrvikt). Högsta koncentrationen bland Värmlands läns nationella provpunkter insamlades i Säffle kommun (0,11 mg/kg torrvikt).

Figur 2. Medelkoncentrationer av arsenik i mossprover från 2015 (mg/kg torrvikt) i Region 4, i Värmlands län och i Karlstads kommun.

4.1.2 Jämförelse mot tidigare år

Figur 3 visar koncentration av arsenik i mossa i mossprover från Karlstads kommun mellan 2000 och 2015. Ingen statistisk trendanalys har genomförts på metallkoncentrationerna i mossa för perioden. I figuren syns tydligt en kraftig minskning av medelkoncentrationerna.

Arsenikkoncentrationerna för 2015 var 72 % lägre jämfört med 2000.

0 0.01 0.02 0.03 0.04 0.05 0.06 0.07 0.08

Region 4 Värmlands län Karlstad

As (mg/kg torrvikt)

Arsenik

(12)

Figur 3. Medelkoncentration av arsenik i mossprover från Karlstad 2000-2015 (mg/kg torrvikt).

I Tabell 1 redovisas medelkoncentrationer för arsenik i mossa för Region 4, för Värmlands län samt för Karlstad kommun för 2010 och 2015. Region 4 och Värmlands län hade signifikant högre medelkoncentrationer av arsenik 2015 jämfört med 2010. För Karlstads kommun var dock halterna signifikant lägre 2015 jämfört med 2010.

Att arsenikkoncentrationerna tycks ha ökat i Region 4 och i Värmlands län kan bero på att rapporteringsgränsen för arsenik var betydligt högre 2010 (0,08 – 0,10 mg/kg) jämfört med 2015 (0,015 mg/kg). Vid analysresultat under rapporteringsgräns har i de statistiska analyserna ansatts halva rapporteringsgränsen vilket troligen lett till en underskattning av medelkoncentrationerna för 2010.

Tabell 1. Medelkoncentrationer i mg/kg torrvikt för arsenik i mossprover för Region 4, för Värmlands län samt för Karlstads kommun, 2010 och 2015. Statistisk analys med envägs ANOVA.

Område 2010 2015 ANOVA 2010 till 2015

Region 4 0,051 0,071 *** ökning

Värmlands län 0,048 0,064 *** ökning

Karlstads kommun 0,085 0,048 *** minskning

4.2 Bly (Pb)

Bly är en metall som har använts i över tusen år och som är giftig i de flesta av sina kemiska former (Eisler, 1988). Bly används bland annat i färgpigment, plast, kristall, blymantlad kabel, elektronik och hagelammunition. Denna användning har dock minskat i Sverige. Bly har en lång uppehållstid i marken (Klaminder m.fl., 2006) och detta leder till att effekter i miljön kan ses i decennier efter att emissionerna och depositionen av bly har minskat (Berglund m.fl., 2008; 2010). Källor som

gruvbrytning, anrikning och smältning av blymineral och användning av organiska blyföreningar i motorbränsle har gett en ökad mängd bly i vår miljö. Bly förekommer i atmosfären bundet till partiklar och tillförs ekosystemet med torr- och våtdeposition. Långväga atmosfärisk transport har

0 0.02 0.04 0.06 0.08 0.1 0.12 0.14 0.16 0.18 0.2

1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015

As (mg/kg torrvikt)

Arsenik

(13)

en stor betydelse för metallens förekomst i miljön men spridning av bly till miljön sker även genom diffusa utsläpp från varor i samhället.

4.2.1 2015

I Figur 4 visas medelkoncentrationen av bly i mossprover från 2015. Medelkoncentrationen av bly för Karlstads kommun (0,72 mg/kg torrvikt) var signifikant lägre (p<0,001) 2015 än

medelkoncentrationerna för Värmlands län (1,29 mg/kg torrvikt) och för Region 4 (1,27 mg/kg torrvikt). Högsta koncentrationen bland förtätningsproverna från Karlstad kommun hade två prover som insamlats i Alsternäs och i Välsviken (1,3 mg/kg torrvikt). Högsta koncentrationen bland Värmlands läns nationella provpunkter insamlades under 2015 i Säffle kommun (2,3 mg/kg torrvikt).

Figur 4. Medelkoncentrationer av bly i mossprover från 2015 (mg/kg torrvikt) i Region 4, i Värmlands län och i Karlstad kommun.

4.2.2 Jämförelse mot tidigare år

Figur 4 visar koncentration av bly i mossa i mossprover från Karlstads kommun mellan 1985 och 2015. Ingen statistisk trendanalys har genomförts på metallkoncentrationerna i mossa för perioden.

I figuren syns tydligt den kraftiga minskning som skett sedan 1985 då den första

förtätningsundersökningen i Karlstads kommun gjordes. Blytillsats i bensin förbjöds i mitten av 1990-talet, vilket är en förklaring till att minskningen varit så stor. Medelkoncentrationen av bly i mossa under 2015 var 97 % lägre jämfört med 1985.

0.0 0.2 0.4 0.6 0.8 1.0 1.2 1.4 1.6

Pb (mg/kg torrvikt)

Bly

(14)

Figur 5. Medelkoncentration av bly i mossprover från Karlstad 1985-2015 (mg/kg torrvikt).

I Tabell 2 redovisas medelkoncentrationer för bly i mossa för Region 4, för Värmlands län samt för Karlstads kommun för 2010 och 2015. För samtliga tre områden kan ses en signifikant minskning av medelkoncentrationerna av bly i mossa.

Tabell 2. Medelkoncentrationer i mg/kg torrvikt för bly i mossprover för Region 4, för Värmlands län samt för Karlstads kommun, 2010 och 2015. Statistisk analys med envägs ANOVA.

Region 4 2,3 1,3 *** minskning

Värmlands län 2,0 1,3 *** minskning

4.3 Järn (Fe)

Järn har magnetiska egenskaper och är det fjärde vanligaste grundämnet i jordskorpan. Järn förkommer sällan i ren form utan ofta i föreningar med syre som mineralerna magnetit eller hematit. Järn är ett essentiellt ämne för både växter och djur.

4.3.1 2015

I Figur 6 visas medelkoncentrationen av järn i mossprover från 2015. Medelkoncentrationen av järn i Karlstads kommun (158 mg/kg torrvikt) var högre än medelkoncentrationerna för Värmlands län (124 mg/kg torrvikt) och för Region 4 (144 mg/kg torrvikt), dock ej signifikant. Högsta

koncentrationen bland förtätningsproverna från Karlstad kommun hade ett prov som insamlats i Ringåker (770 mg/kg torrvikt). Detta prov högre koncentration av järn än samtliga prover insamlade under 2015 i hela Region 4. Högsta koncentrationen bland Värmlands läns nationella provpunkter insamlades under 2015 i Årjängs kommun (310 mg/kg torrvikt).

0 5 10 15 20 25

1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015

Pb (mg/kg torrvikt)

Bly

(15)

Figur 6. Medelkoncentrationer av järn i mossprover från 2015 (mg/kg torrvikt) i Region 4, i Värmlands län och i Karlstad kommun.

4.3.2 Jämförelse mot tidigare år

Figur 7 visar koncentrationen av järn i mossa mellan 1985 och 2015. Ingen statistisk trendanalys har genomförts på metallkoncentrationerna i mossa för perioden. Medelkoncentrationerna av järn i mossa har minskat med 68 % från 1985 till 2015.

Figur 7. Medelkoncentration av järn i mossprover från Karlstad 1985-2015 (mg/kg torrvikt).

I Tabell 3 redovisas medelkoncentrationer för järn i mossa för Region 4, för Värmlands län samt för Karlstads kommun för 2010 och 2015. För Region 4 fanns ingen signifikant skillnad mellan

0 20 40 60 80 100 120 140 160 180 200

Fe (mg/kg torrvikt)

Järn

0 100 200 300 400 500 600 700

1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015

Fe (mg/kg torrvikt)

Järn

(16)

Tabell 3. Medelkoncentrationer i mg/kg torrvikt för järn i mossprover för Region 4, för Värmlands län samt för Karlstads kommun, 2010 och 2015. Statistisk analys med envägs ANOVA.

Region 4 128 144 ej signifikant -

Värmlands län 96 123 * ökning

Karlstads kommun 341 158 ** minskning

4.4 Kadmium (Cd)

Kadmium är en mycket giftig metall som i naturen främst finns i zinkmalmer. De antropogena kadmiumkällorna till atmosfären innefattar bland annat metallproduktion, förbränning av fossila bränslen samt avfallsförbränning (Suchara m.fl., 2007; Nriagu, 1989). Kadmium finns även som förorening i fosfatgödselmedel vilket har lett till att kadmium spridits till våra åkerjordar.

Kadmium har använts som ytbeläggning på plåt (kadmiering, analogt med galvanisering med zink) och som legeringsmetall. Kadmiumföreningar har även använts som pigment i röda och gula målarfärger, plaster och keramiska glasyrer. Fortfarande används kadmium i batterier. Kadmium förekommer bunden till partiklar i luften och tillförs ekosystemet med torr- och våtdeposition.

Långdistanstransport och deposition bidrar också till spridningen av kadmium i den svenska miljön (Sternbeck och Carlsson, 2004). Vulkaner, vinderosion och skogsbränder anses vara de viktigaste naturliga källorna (Suchara m.fl., 2007).

4.4.1 2015

I Figur 8 visas medelkoncentrationen av kadmium i mossprover från 2015. Medelkoncentrationen av kadmium i Karlstads kommun (0,13 mg/kg torrvikt) låg på samma nivå som

medelkoncentrationerna för Värmlands län (0,14 mg/kg torrvikt) och för Region 4 (0,13 mg/kg torrvikt). Inga signifikanta skillnader fanns mellan medelkoncentrationerna. Högsta

koncentrationen bland förtätningsproverna från Karlstad kommun hade ett prov som insamlats i Zakrisdal, Karlstad (0,35 mg/kg torrvikt). Högsta koncentrationen bland Värmlands läns nationella provpunkter insamlades under 2015 i Årjängs kommun (0,29 mg/kg torrvikt).

(17)

Figur 8. Medelkoncentrationer av kadmium i mossprover från 2015 (mg/kg torrvikt) i Region 4, i Värmlands län och i Karlstad kommun.

4.4.2 Jämförelse mot tidigare år

Figur 9 visar koncentrationen av kadmium i mossa mellan 1985 och 2015. Ingen statistisk trendanalys har genomförts på metallkoncentrationerna i mossa för perioden. Om man jämför 1985 med 2015 kan man se att medelkoncentrationerna av kadmium i mossprover 2015 var 57 % lägre.

Figur 9. Medelkoncentration av kadmium i mossprover från Karlstad 1985-2015 (mg/kg torrvikt).

I Tabell 4 redovisas medelkoncentrationer för kadmium i mossa för Region 4, för Värmlands län 0

0.02 0.04 0.06 0.08 0.1 0.12 0.14 0.16

Cd (mg/kg torrvikt)

Kadmium

0 0.05 0.1 0.15 0.2 0.25 0.3 0.35

1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015

Cd (mg/kg torrvikt)

Kadmium

(18)

Tabell 4. Medelkoncentrationer i mg/kg torrvikt för kadmium i mossprover för Region 4, för Värmlands län samt för Karlstads kommun, 2010 och 2015. Statistisk analys med envägs ANOVA.

Värmlands län 0,13 0,14 ej signifikant -

Karlstads kommun 0,16 0,13 * minskning

4.5 Koppar (Cu)

Koppar har god elektrisk och termisk ledningsförmåga. Metallsmältverk och förbränning av fossila bränslen har traditionellt varit de största antropogena källorna till kopparemissioner till luft men under senare år har emissioner av koppar från vägtrafik blivit en allt viktigare källa. Hulskotte m.fl. (2006) menar att kopparemissioner från bromsarna på vägtrafikfordon är en viktig källa till diffusa kopparemissioner till luft. Även Johansson m.fl. (2009) kommer till slutsatsen att slitage av bromsar och bromsbelägg är en viktig källa till höga kopparemissioner i stadsmiljö. Gruvdrift och anrikning av koppar leder till damning av kopparhaltiga partiklar. I atmosfären binds koppar till partiklar och tillförs ekosystemen via våt- och torrdeposition.

4.5.1 2015

I Figur 10 visas medelkoncentrationen av koppar i mossprover från 2015. Medelkoncentrationen av koppar i Karlstads kommun (5,7 mg/kg torrvikt) var signifikant högre (p<0,01) än

medelkoncentrationerna för Värmlands län (4,3 mg/kg torrvikt) och för Region 4 (4,1 mg/kg torrvikt). Högsta koncentrationen bland förtätningsproverna från Karlstad kommun hade ett prov som insamlats i Välsviken (12 mg/kg torrvikt). Högsta koncentrationen bland Värmlands läns nationella provpunkter insamlades under 2015 i Kristinehamns kommun (6,0 mg/kg torrvikt).

(19)

Figur 10. Medelkoncentrationer av koppar i mossprover från 2015 (mg/kg torrvikt) i Region 4, i Värmlands län och i Karlstad kommun.

4.5.2 Jämförelse mot tidigare år

Figur 11 visar koncentrationen av koppar i mossa mellan 1985 och 2015. Ingen statistisk trendanalys har genomförts på metallkoncentrationerna i mossa för perioden.

Medelkoncentrationerna låg under perioden 2000 till 2015 på en ganska stabil nivå.

Medelkoncentrationen av koppar i mossa för 2015 var 26 % lägre jämfört med för 1985.

Figur 11. Medelkoncentration av koppar i mossprover från Karlstad 1985-2015 (mg/kg torrvikt).

I Tabell 5 redovisas medelkoncentrationer för koppar i mossa för Region 4, för Värmlands län samt 0

1 2 3 4 5 6 7

Cu (mg/kg torrvikt)

Koppar

0 2 4 6 8 10 12

1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015

Cu (mg/kg torrvikt)

Koppar

(20)

Tabell 5. Medelkoncentrationer i mg/kg torrvikt för koppar i mossprover för Region 4, för Värmlands län samt för Karlstads kommun, 2010 och 2015. Statistisk analys med envägs ANOVA.

Region 4 4,0 4,1 ej signifikant -

Värmlands län 3,7 4,3 ** ökning

Karlstads kommun 6,0 5,7 ej signifikant -

4.6 Krom (Cr)

Krom finns i jordskorpan i ganska riklig mängd. Två-, tre- och sexvärt krom är de vanligaste formerna. Krom används t.ex. vid framställning av speciellt hållbara legeringar, till förkromning, för tillverkning av rostskyddsfärger och pigment samt för garvning av läder och för

träimpregnering (International Chromium Development Association, 2007). Antropogena källor till emissioner av krom till luft är förbränning av fossila bränslen, brytning och bearbetning av

kromrika malmer, metallurgisk och kemisk industri samt garveriverksamhet (Suchara m.fl., 2007;

International Chromium Development Association, 2007). I atmosfären binds krom huvudsakligen till partiklar och tillförs ekosystemen med våt- och torrdeposition. Krom kan även tillföras

atmosfären via vulkanutbrott.

4.6.1 2015

I Figur 12 visas medelkoncentrationen av krom i mossprover från 2015. Medelkoncentrationen av krom i Karlstads kommun (0,38 mg/kg torrvikt) var på samma nivå som medelkoncentrationen för Värmlands län (0,39 mg/kg torrvikt). Region 4 hade något högre medelkoncentration av krom (0,45 mg/kg torrvikt). Det fanns dock inga statistiskt signifikanta skillnader mellan områdena. Högsta koncentrationen bland förtätningsproverna från Karlstad kommun hade ett prov som insamlats i Ringåker (2,5 mg/kg torrvikt), vilket var bland de högsta koncentrationerna i hela Region 4 inom den nationella undersökningen. Högsta koncentrationen bland Värmlands läns nationella provpunkter insamlades under 2015 i Hagfors kommun (1,3 mg/kg torrvikt).

(21)

Figur 12. Medelkoncentrationer av krom i mossprover från 2015 (mg/kg torrvikt) i Region 4, i Värmlands län och i Karlstad kommun.

4.6.2 Jämförelse mot tidigare år

Figur 13 visar koncentrationen av krom i mossa mellan 1985 och 2015. Ingen statistisk trendanalys har genomförts på metallkoncentrationerna i mossa för perioden. Medelkoncentrationerna av krom i mossa har under perioden minskat och medelkoncentrationen för 2015 var 86 % lägre jämfört med under 1985.

Figur 13. Medelkoncentration av krom i mossprover från Karlstad 1985-2015 (mg/kg torrvikt).

I Tabell 6 redovisas medelkoncentrationer för krom i mossa för Region 4, för Värmlands län samt 0.0

0.1 0.2 0.3 0.4 0.5 0.6

Cr (mg/kg torrvikt)

Krom

0.0 0.5 1.0 1.5 2.0 2.5 3.0

1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015

Cr (mg/kg torrvikt)

Krom

(22)

Tabell 6. Medelkoncentrationer i mg/kg torrvikt för krom i mossprover för Region 4, för Värmlands län samt för Karlstads kommun, 2010 och 2015. Statistisk analys med envägs ANOVA.

Region 4 0,34 0,45 * ökning

Värmlands län 0,23 0,39 ** ökning

Karlstads kommun 0,63 0,38 * minskning

4.7 Kvicksilver (Hg)

Kvicksilver är en sällsynt metall i jordskorpan och det enda kvicksilverhaltiga mineral av betydelse är cinnober (HgS). Kvicksilver förekommer i flytande form vid rumstemperatur. Metalliskt

kvicksilver används i medicinska och vetenskapliga instrument som termometrar, blodtrycksmätare och barometrar. Vid elektrokemisk framställning av klorgas inom

kloralkaliindustrin används kvicksilver som elektrod. I denna industri kan exponeringen för kvicksilverånga vara hög. En annan källa till kvicksilveremissioner i Sverige är krematorierna.

Kvicksilveremissionerna från krematorierna har minskat genom åren på grund av att antalet krematorier med rökgasrening har ökat (Sveriges kyrkogårds- och krematorieförbund, http://www.skkf.se). Även vid utvinning av guld används kvicksilver. I små mängder finns kvicksilver i lysrör, batterier och andra elektroniska komponenter. Den idag största yrkesmässigt kvicksilverexponerade gruppen är tandvårdspersonal (Arbets- och miljömedicin, Akademiska sjukhuset, Uppsala, www.ammuppsala.se, 2016-08-16). Oorganiskt kvicksilver emitteras framför allt från användning inom klor-alkaliindustrin (Biester m.fl., 2002) och från förbränning av kol (Novoa-Munoz m.fl., 2008). I luft förekommer metallen till övervägande del som metalliskt kvicksilver, men finns även bunden till partiklar och som andra gasformiga föreningar. Den atmosfäriska uppehållstiden för metalliskt kvicksilver är ett till två år, vilket gör att långväga transport är en möjlig spridningsväg. Kvicksilver i mark och vatten utgörs mestadels av

kvicksilverföreningar bundna till organiskt material (Palm m.fl., 2001). Den långa uppehållstiden i atmosfären gör att kvicksilver kan spridas globalt och belägg finns som visar på ökande

koncentrationerna av kvicksilver i fisk och däggdjur i Arktis (WHO, 2007).

4.7.1 2015

I Figur 14 visas medelkoncentrationen av kvicksilver i mossprover från 2015.

Medelkoncentrationen av kvicksilver i Karlstads kommun (0,031 mg/kg torrvikt) var signifikant lägre än medelkoncentrationen för Region 4 (0,039 mg/kg torrvikt) och för Värmlands län (0,041 mg/kg torrvikt). Högsta koncentrationen bland förtätningsproverna från Karlstad kommun hade ett prov som insamlats i Välsviken (0,045 mg/kg torrvikt). Högsta koncentrationen bland

Värmlands läns nationella provpunkter insamlades under 2015 i Årjängs kommun (0,073 mg/kg torrvikt).

(23)

Figur 14. Medelkoncentrationer av kvicksilver i mossprover från 2015 (mg/kg torrvikt) i Region 4, i Värmlands län och i Karlstad kommun.

4.7.2 Jämförelse mot tidigare år

Figur 15 visar koncentrationen av kvicksilver i mossa mellan 2000 och 2015. Ingen statistisk trendanalys har genomförts på metallkoncentrationerna i mossa för perioden.

Mellanårsvariationen är stor och medelkoncentrationen för 2015 var högre jämfört med 2000.

Eftersom kvicksilver är en flyktig metall är det viktigt att mossproverna inte torkas i för hög temperatur. Figuren indikerar att det finns en risk för att alltför hög temperatur använts under torkningen av mossproverna under 2000 och 2005.

Figur 15. Medelkoncentration av kvicksilver i mossprover från Karlstad 2000-2015 (mg/kg torrvikt).

0.00 0.01 0.02 0.03 0.04 0.05

Hg (mg/kg torrvikt)

Kvicksilver

0.00 0.01 0.02 0.03 0.04 0.05

1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015

Hg (mg/kg torrvikt)

Kvicksilver

(24)

I Tabell 7 redovisas medelkoncentrationer för kvicksilver i mossa för Region 4, för Värmlands län samt för Karlstads kommun för 2010 och 2015. För Karlstads kommun har medelkoncentrationen av kvicksilver i mossa minskat signifikant mellan 2010 och 2015 medan det för Region 4 och Värmlands län inte fanns en signifikant skillnad mellan medelkoncentrationen av kvicksilver i mossprover mellan 2010 och 2015.

Tabell 7. Medelkoncentrationer i mg/kg torrvikt för kvicksilver i mossprover för Region 4, för Värmlands län samt för Karlstads kommun, 2010 och 2015. Statistisk analys med envägs ANOVA.

Karlstads kommun 0,038 0,031 ** minskning

4.8 Nickel (Ni)

Nickel är en relativt vanlig metall i jordskorpan. Det huvudsakliga användningsområdet är som metallytbehandlingsmedel p.g.a. dess motståndskraft mot korrosion. Metallen används även i nickel-kadmiumbatterier (Palm m.fl., 2005). Nickel används även ofta i legeringar. Viktiga källor för emissioner av nickel till luft är petroleumindustrin, järn- och stålindustrin främst vid

framställningen av rostfritt stål, förbränning av fossila bränslen (Arbets- och miljömedicin, Akademiska sjukhuset, Uppsala, www.ammuppsala.se, 2016-08-16). De flesta nickelföreningar förekommer i atmosfären bundna till partiklar och tillförs ekosystemet med torr- och

våtdeposition.

4.8.1 2015

I Figur 16 visas medelkoncentrationen av nickel i mossprover från 2015. Medelkoncentrationen av nickel i Karlstads kommun (0,47 mg/kg torrvikt) var något lägre än medelkoncentrationerna i Värmlands län (0,50 mg/kg torrvikt) och i Region 4 (0,51 mg/kg torrvikt), dock ej signifikant.

Högsta koncentrationen bland förtätningsproverna från Karlstad kommun hade ett prov som insamlats i Ringåker (2,8 mg/kg torrvikt). Detta prov hade den näst högsta koncentrationen av nickel av samtliga prover insamlade under 2015 i Region 4 inom den nationella undersökningen.

Högsta koncentrationen bland Värmlands läns nationella provpunkter insamlades under 2015 i Kristinehamns kommun (0,85 mg/kg torrvikt).

(25)

Figur 16. Medelkoncentrationer av nickel i mossprover från 2015 (mg/kg torrvikt) i Region 4, i Värmlands län och i Karlstad kommun.

4.8.2 Jämförelse mot tidigare år

Figur 17 visar koncentrationen av nickel i mossa mellan 1985 och 2015. Ingen statistisk trendanalys har genomförts på metallkoncentrationerna i mossa för perioden 1985-2015. Allt lägre

medelkoncentrationer kan ses för perioden. Medelkoncentrationerna för 2015 var 86 % lägre än under 1985.

Figur 17. Medelkoncentration av nickel i mossprover från Karlstad 1985-2015 (mg/kg torrvikt).

I Tabell 8 redovisas medelkoncentrationer för nickel i mossa för Region 4, för Värmlands län samt 0.0

0.1 0.2 0.3 0.4 0.5 0.6

Ni (mg/kg torrvikt)

Nickel

0 0.5 1 1.5 2 2.5 3 3.5 4

1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015

Ni (mg/kg torrvikt)

Nickel

(26)

Tabell 8. Medelkoncentrationer i mg/kg torrvikt för nickel i mossprover för Region 4, för Värmlands län samt för Karlstads kommun, 2010 och 2015. Statistisk analys med envägs ANOVA.

Värmlands län 0,64 0,50 ** minskning

4.9 Vanadin (V)

Vanadin är ett sällsynt, mjukt metalliskt grundämne som inte förekommer i ren form i naturen (Suchara m.fl., 2007). Vanadin används främst i hårda legeringar till exempel tillsammans med krom. Vanadin emitteras främst från förbränning av olja och kol samt från oljeraffinaderier.

Diffusa emissioner kan härstamma från vägbaneslitage då bitumen kan innehålla betydande mängder vanadin (Johansson m.fl., 2009).

4.9.1 2015

I Figur 18 visas medelkoncentrationen av vanadin i mossprover från 2015. Medelkoncentrationen av vanadin i Karlstads kommun (0,33 mg/kg torrvikt) var signifikant lägre än

medelkoncentrationerna för Region 4 (0,55 mg/kg torrvikt) men inte signifikant skild från medelkoncentrationerna för Värmlands län (0,48 mg/kg torrvikt). Högsta koncentrationen bland förtätningsproverna från Karlstad kommun hade ett prov som insamlats i Välsviken (1,2 mg/kg torrvikt). Samma koncentration av vanadin hade ett prov från Årjängs kommun, vilket var det prov med den högsta vanadinkoncentrationen insamlat för Värmlands län inom den nationella undersökningen under 2015.

Figur 18. Medelkoncentrationer av vanadin i mossprover från 2015 (mg/kg torrvikt) i Region 4, i Värmlands län och i Karlstad kommun.

4.9.2 Jämförelse mot tidigare år

Figur 19 visar koncentrationen av vanadin i mossa mellan 1985 och 2015. Ingen statistisk 0.0

0.1 0.2 0.3 0.4 0.5 0.6 0.7

V (mg/kg torrvikt)

Vanadin

(27)

minskning av vanadinkoncentrationerna kan ses för perioden. Medelkoncentrationerna för 2015 var 94 % lägre än under 1985.

Figur 19. Medelkoncentration av vanadin i mossprover från Karlstad 1985-2015 (mg/kg torrvikt).

I Tabell 9 redovisas medelkoncentrationer för vanadin i mossa för Region 4, för Värmlands län samt för Karlstads kommun för 2010 och 2015. För samtliga tre områden kan en signifikant minskning ses av medelkoncentrationerna av vanadin i mossa.

Tabell 9. Medelkoncentrationer i mg/kg torrvikt för vanadin i mossprover för Region 4, för Värmlands län samt för Karlstads kommun, 2010 och 2015. Statistisk analys med envägs ANOVA.

Värmlands län 0,71 0,48 *** minskning

4.10 Zink (Zn)

Zink förekommer inte i ren form i naturen men finns bunden i många mineraler. Zink används bland annat som korrosionsskydd (förzinkning och galvanisering), vid produktion av mässing och brons, i andra legeringar samt även vid produktion av gummi, däck, kosmetika, pigment och bekämpningsmedel. Antropogena källor till luft är zinksmältverk, kemiska industrier, kol- samt avfallsförbränningsanläggningar (Suchara m.fl., 2007). Zink emitteras även diffust från

transportsektorn på grund av däckslitage (Johansson m.fl., 2009). I atmosfären förekommer zink bundet till partiklar och tillförs ekosystemen med torr- och våtdeposition. Både punktkällor och diffusa utsläpp samt långväga atmosfärisk transport utgör viktiga spridningsvägar (Sternbeck och Carlsson, 2004).

0 1 2 3 4 5 6 7

1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015

V (mg/kg torrvikt)

Vanadin

(28)

4.10.1 2015

I Figur 20 visas medelkoncentrationen av zink i mossprover från 2015. Medelkoncentrationen av zink i Karlstads kommun (39 mg/kg torrvikt) var lägre än medelkoncentrationerna för Värmlands län (41 mg/kg torrvikt) och något högre än för Region 4 (38 mg/kg torrvikt). Inga av

medelkoncentrationerna var signifikant åtskilda. Högsta koncentrationen bland

förtätningsproverna från Karlstad kommun hade ett prov som insamlats i Välsviken (65 mg/kg torrvikt). Högsta koncentrationen bland Värmlands läns nationella provpunkter samlades under 2015 in i Kils kommun (76 mg/kg torrvikt).

Figur 20. Medelkoncentrationer av zink i mossprover från 2015 (mg/kg torrvikt) i Region 4, i Värmlands län och i Karlstad kommun.

4.10.2 Jämförelse mot tidigare år

Figur 21 visar koncentrationen av vanadin i mossa mellan 1985 och 2015. Ingen statistisk trendanalys har genomförts på metallkoncentrationerna i mossa för perioden 1985-2015.

Koncentrationerna har under perioden legat på en ganska stabil nivå. Medelkoncentrationerna för 2015 var 19 % lägre än under 1985.

0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50

Zn (mg/kg torrvikt)

Zink

(29)

Figur 21. Medelkoncentration av zink i mossprover från Karlstad 1985-2015 (mg/kg torrvikt).

I Tabell 10 redovisas medelkoncentrationer för zink i mossa för Region 4, för Värmlands län samt för Karlstads kommun för 2010 och 2015. För Karlstads kommun fanns en signifikant minskning av zinkkoncentrationerna i mossa från 2010 till 2015. För Region 4 och Värmlands län fanns ingen signifikant skillnad mellan 2010 och 2015.

Tabell 10. Medelkoncentrationer i mg/kg torrvikt för zink i mossprover för Region 4, för Värmlands län samt för Karlstads kommun, 2010 och 2015. Statistisk analys med envägs ANOVA.

Värmlands län 36 41 ej signifikant -

Karlstads kommun 47 39 * minskning

4.11 Aluminium

Ungefär 8,3 % av jordskorpans massa består av aluminium i form av kemiska föreningar.

Aluminium är näst syre och kisel det vanligaste grundämnet i jordskorpan och därmed det

vanligaste metalliska grundämnet där. I naturen finns aluminium endast kemiskt bundet till andra grundämnen. Aluminium har ett brett användningsområde, både som ren metall och i legeringar.

Höga luftkoncentrationer kan uppstå vid aluminiumsvetsning och vid framställning av aluminiumpulver.

4.11.1 2015

I 0 10 20 30 40 50 60

1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015

Zn (mg/kg torrvikt)

Zink

(30)

som insamlats i Välsviken (280 mg/kg torrvikt). Högsta koncentrationen bland Värmlands läns nationella provpunkter insamlades under 2015 i Säffle kommun (270 mg/kg torrvikt).

Figur 22. Medelkoncentrationer av aluminium i mossprover från 2015 (mg/kg torrvikt) i Region 4, i Värmlands län och i Karlstad kommun.

4.11.2 Jämförelse mot tidigare år

I Tabell 11 redovisas medelkoncentrationer för aluminium i mossa för Region 4, för Värmlands län samt för Karlstads kommun för 2010 och 2015. För Karlstads kommun fanns en signifikant

minskning av aluminiumkoncentrationerna i mossa från 2010 till 2015. För Region 4 och Värmlands län fanns ingen signifikant skillnad mellan 2010 och 2015.

Tabell 11. Medelkoncentrationer i mg/kg torrvikt för aluminium i mossprover för Region 4, för Värmlands län samt för Karlstads kommun, 2010 och 2015. Statistisk analys med envägs ANOVA.

Värmlands län 118 125 ej signifikant -

Karlstads kommun 274 90 *** minskning

4.12 Kobolt

Kobolt sammanförs ibland med nickel och järn under benämningen järnmetallerna. Kobolt har en ganska låg medelkoncentration i jordskorpan, ca 29 g/ton. Den förekommer oftast som två- eller trevärda joner i ett stort antal sulfid- och arsenidmineral, ofta tillsammans med järn, nickel och koppar. Kobolt används framför allt i legeringar men även vid tillverkning av färgpigment och keramiska material. Spridning av kobolt i miljön sker framför allt runt de industrier som

framställer och/eller använder kobolt. Viss spridning sker också vid förbränning av fossila bränslen eftersom dessa innehåller kobolt.

0 20 40 60 80 100 120 140 160

Al (mg/kg torrvikt)

Aluminium

(31)

4.12.1 2015

I Figur 23 visas medelkoncentrationen av kobolt i mossprover från 2015. Medelkoncentrationen av kobolt i Karlstads kommun (0,15 mg/kg torrvikt) var högre, dock ej signifikant, än

medelkoncentrationen för Värmlands län (0,099 mg/kg torrvikt) och för Region 4 (0,12 mg/kg torrvikt). Högsta koncentrationen bland förtätningsproverna från Karlstad kommun hade ett prov som insamlats i Välsviken (0,40 mg/kg torrvikt). Högsta koncentrationen bland Värmlands läns nationella provpunkter insamlades under 2015 i Säffle kommun (0,30 mg/kg torrvikt).

Figur 23. Medelkoncentrationer av kobolt i mossprover från 2015 (mg/kg torrvikt) i Region 4, i Värmlands län och i Karlstad kommun.

4.12.2 Jämförelse mot tidigare år

I Tabell 12 redovisas medelkoncentrationer för kobolt i mossa för Region 4, för Värmlands län samt för Karlstads kommun för 2010 och 2015. För Karlstads kommun fanns en signifikant minskning av koboltkoncentrationerna i mossa från 2010 till 2015. För Region 4 och Värmlands län fanns ingen signifikant skillnad mellan 2010 och 2015.

Tabell 12. Medelkoncentrationer i mg/kg torrvikt för kobolt i mossprover för Region 4, för Värmlands län samt för Karlstads kommun, 2010 och 2015. Statistisk analys med envägs ANOVA.

Karlstads kommun 0,28 0,15 ** minskning

4.13 Molybden

Molybden är ca 100 gånger mer sällsynt än det lättaste elementet i samma grupp i periodiska 0.00

0.02 0.04 0.06 0.08 0.10 0.12 0.14 0.16 0.18

Co (mg/kg torrvikt)

Kobolt

(32)

4.13.1 2015

I Figur 24 visas medelkoncentrationen av molybden i mossprover från 2015. Medelkoncentrationen av molybden i Karlstads kommun (0,27 mg/kg torrvikt) var något högre än medelkoncentrationen för Värmlands län (0,16 mg/kg torrvikt) och lägre än för Region 4 (0,22 mg/kg torrvikt). Det fanns dock inga statistiskt signifikanta skillnader mellan områdena. Högsta koncentrationen bland förtätningsproverna från Karlstad kommun hade ett prov som insamlats i Ringåker (1,0 mg/kg torrvikt). Högsta koncentrationen bland Värmlands läns nationella provpunkter insamlades under 2015 i Hagfors kommun (0,50 mg/kg torrvikt).

Figur 24. Medelkoncentrationer av molybden i mossprover från 2015 (mg/kg torrvikt) i Region 4, i Värmlands län och i Karlstad kommun.

4.13.2 Jämförelse mot tidigare år

I Tabell 13 redovisas medelkoncentrationer för molybden i mossa för Region 4, för Värmlands län samt för Karlstads kommun för 2010 och 2015. För inget av områdena fanns en signifikant skillnad mellan medelkoncentrationen av molybden i mossprover mellan 2010 och 2015.

Tabell 13. Medelkoncentrationer i mg/kg torrvikt för molybden i mossprover för Region 4, för Värmlands län samt för Karlstads kommun, 2010 och 2015. Statistisk analys med envägs ANOVA.

Karlstads kommun 0,26 0,27 ej signifikant -

4.14 Mangan

Då koncentrationerna i mossan av mangan i mossproverna inte avspeglar den atmosfäriska depositionen kan resultaten inte användas för att mäta belastningen varför resultat från

mangankoncentrationerna nedan redovisas översiktligt. Vidare redovisas manganresultaten ej i sammanfattningen.

0.00 0.05 0.10 0.15 0.20 0.25 0.30 0.35

Mo (mg/kg torrvikt)

Molybden

(33)

Mangan är det tolfte vanligaste grundämnet i jordskorpan. Medelkoncentrationen är ca 1 060 g/ton, vilket gör mangan till den efter järn och titan vanligaste övergångsmetallen. Det finns ca 250 olika manganmineral. De viktigaste är oxider, hydroxider och karbonater i sedimentära bildningar.

Mangan används mest som legeringsmetall till stål.

4.14.1 2015

Som beskrivs i publicerad litteratur förfaller förhållandet mellan koncentrationer av mangan i mossprover och i nederbörd ofta sakna korrelation (Boquete, M.T., 2011; Steinnes, E., 1995; Berg m.fl., 1997; Ross, B., 1990). Anledningen till detta skulle kunna vara att det för mangan finns andra viktigare källor än atmosfärisk deposition som förklarar koncentrationerna i mossan (Boquete, M.T., 2011; Steinnes, E., 1995). Förklaringarna som ges av Steinnes (1995) är att koncentrationen i mossan kan beror på att mangan transporteras från jorden genom rotupptag i högre växter och överförs till mossan genom läckage från levande eller dött material. Lägre koncentrationer i kustområden förklaras förmodligen av katjonbyte på mossytan med havssaltjoner (Steinnes, E., 1995).

I Figur 25 visas medelkoncentrationen av mangan i mossprover från 2015. Medelkoncentrationen av mangan i Karlstads kommun (380 mg/kg torrvikt) var signifikant lägre (p<0,01) än

medelkoncentrationen för Värmlands län (556 mg/kg torrvikt) och för Region 4 (504 mg/kg torrvikt). Högsta koncentrationen bland förtätningsproverna från Karlstad kommun hade ett prov som insamlats i Alsternäs (860 mg/kg torrvikt). Högsta koncentrationen bland Värmlands läns nationella provpunkter insamlades under 2015 i Torsby kommun (1100 mg/kg torrvikt).

Figur 25. Medelkoncentrationer av mangan i mossprover från 2015 (mg/kg torrvikt) i Region 4, i Värmlands län och i Karlstad kommun.

0 100 200 300 400 500 600 700

Mn (mg/kg torrvikt)

Mangan

(34)

5 Referenser

Arbets- och miljömedicin, Akademiska sjukhuset, Uppsala, www.ammuppsala.se, 2016-08-16 Berg, T., & Steinnes, E. (1997). Use of mosses (Hylocomium splendens and Pleurozium schreberi) as

biomonitors of heavy metal deposition: from relative to absolute deposition values. Environmental Pollution, 98(1), 61-71.

Berglund, Å. M., Klaminder, J., & Nyholm, N. E. I. (2008). Effects of reduced lead deposition on pied flycatcher (Ficedula hypoleuca) nestlings: tracing exposure routes using stable lead isotopes.

Environmental science & technology, 43(1), 208-213.

Berglund, Å. M., Ingvarsson, P. K., Danielsson, H., & Nyholm, N. E. I. (2010). Lead exposure and biological effects in pied flycatchers (Ficedula hypoleuca) before and after the closure of a lead mine in northern Sweden. Environmental Pollution, 158(5), 1368-1375.

Biester, H., Müller, G., & Schöler, H. F. (2002). Binding and mobility of mercury in soils contaminated by emissions from chlor-alkali plants. Science of the Total Environment, 284(1), 191-203.

Boquete, M. T., Fernández, J. A., Aboal, J. R., & Carballeira, A. (2011). Are terrestrial mosses good biomonitors of atmospheric deposition of Mn? Atmospheric environment, 45(16), 2704-2710.

Cullen, W. R., & Reimer, K. J. (1989). Arsenic speciation in the environment. Chemical reviews, 89(4), 713-764.

Danielsson, H. & Pihl Karlsson, G. (2016). Metaller i mossa 2015. IVL Rapport C 204.

Eisler, R. (1988). Lead Hazards to fish, wildlife, and invertebrates: a synoptic review. Biological Report 85.

Laurel, Maryland: US Fish and Wildlife Service.

Hulskotte, J. H. J., van der Gon, H. D., Visschedijk, A. J. H., & Schaap, M. (2007). Brake wear from vehicles as an important source of diffuse copper pollution. Water science and technology, 56(1), 223-231.

ICP Vegetation. (2015). http://icpvegetation.ceh.ac.uk/publications/documents/MossmonitoringMANUAL- 2015-17.07.14.pdf

International Chromium Development Association, (2007). Health Safety and Environment Guidelines for Chromium. Revision 4 - January 2007.

Johansson, C., Norman, M., & Burman, L. (2009). Road traffic emission factors for heavy metals. Atmospheric Environment, 43(31), 4681-4688.

Kemikalieinspektionen. (2013). Kunnig och behörig användning av biocider – systemet och dess utvecklingsbehov. www.kemikalieinspektionen.se. ISSN: 0284 -1185.

Klaminder, J., Bindler, R., Emteryd, O., Appleby, P., & Grip, H. (2006). Estimating the mean residence time of lead in the organic horizon of boreal forest soils using 210-lead, stable lead and a soil chronosequence.

Biogeochemistry, 78(1), 31-49.

Nóvoa-Muñoz, J. C., Pontevedra-Pombal, X., Martínez-Cortizas, A., & Gayoso, E. G. R. (2008). Mercury accumulation in upland acid forest ecosystems nearby a coal-fired power-plant in Southwest Europe (Galicia, NW Spain). Science of the Total Environment, 394(2), 303-312.

Nriagu, J. O. (1989). A global assessment of natural sources of atmospheric trace metals. Nature, 338(6210), 47- 49.

Palm, A., Wängberg, I., & Brorström-Lundén, E. (2001). Kvicksilver och organiska miljögifter i Örserumsviken: Utvärdering av mätresultat. IVL. IVL Rapport B 1433.

Palm A., Andersson J. & Brorström-Lundén E., (2005). Översiktlig kartläggning av farliga ämnens huvudsakliga spridningsvägar i Sverige. 1. Diffusa källor. SMED rapport.

Ross, H. B. (1990). On the use of mosses (Hylocomium splendens and Pleurozium schreberi) for estimating atmospheric trace metal deposition. Water, Air, and Soil Pollution, 50(1-2), 63-76.

(35)

Rühling, Å., Skärby, L. (1979). Landsomfattande kartering av regionala tungmetallkoncentrationer i mossa.

National survey of regional heavy metal concentrations in moss. Statens Naturvårdsverk PM 1191: 1- 28.

Rühling, A., & Tyler, G. (1968). An ecological approach to lead problem. Botaniska Notiser, 121(3), 21.

Rühling, Å. (Ed.). (1994). Atmospheric Heavy Metal Deposition in Europe:–estimation based on moss analysis.

NORD 1994:9. Nordic Council of Ministers, Copenhagen, Denmark.

Steinnes, E. (1995). A critical evaluation of the use of naturally growing moss to monitor the deposition of atmospheric metals. Science of the Total Environment, 160, 243-249.

Sternbeck, J., & Carlsson, A. (2004). Långsiktig plan för programområdet utsläpp av Farliga ämnen. SMED rapport.

Suchara, I., Maňkovská, B., Sucharová, J., Florek, M., Godzik, B., Rabnecz, G., Tuba, Z. & Kapusta, P. (2007).

Mapping of main sources of pollutants and their transport in the Visegrad space. Part II: Fifty three elements. Silva Tarouca Res. Inst. for Landscape and Ornam. Gardening, Průhonice, 214.

Sveriges kyrkogårds- och krematorieförbund, http://www.skkf.se

Tyler, G. (1971). Moss analysis-a method for surveying heavy metal deposition. In International Clean Air Congress. Proceedings.

World Health Organization (WHO). (2007). Health risks of heavy metals from long-range transboundary air pollution. WHO: Copenhagen, Denmark. ISBN: 978-92-890-7179-6.

(36)

Bilaga I. Grunddata av metallkoncentrationer i mossa från Karlstads kommun 1985-2015

Tabell I- 1. Metallkoncentrationer (mg/kg torrvikt) i mossa från Karlstads kommun, 1985-2015.

Provpunkt Lokal År As Cd Cr Cu Fe Ni Pb V Zn Hg Al Co Mo Mn

K1a Välsviken, 1985 0.34 2.85 8.03 602 3 19.2 4.4 52.9

norr Kroppkärrsbäcken 1990 0.36 4.08 13.7 1615 3.39 30.2 4.8 66.2

1995 0.19 2.59 58.63 572 2.72 10.6 2.6 67.5

2000 0.37 0.19 5.17 12.8 1691 7.6 7.1 3.14 60 0.091

2005 0.182 0.12 2.29 9 787 2.78 3.47 1.61 43.7 0.0577

2010 0.23 0.47 1.9 15 1376 2.4 5.8 2.5 100 0.062 516 0.96 0.55 657

2015 0.052 0.13 0.55 11 210 0.5 0.75 0.38 53 0.035 85 0.21 0.35 180

K1b Välsviken, 1985

söder Kroppkörrsbäcken 1990 1995

2000 0.291 0.204 4.08 12.74 1312 6.73 5.47 2.67 63.5 0.05 2005 0.187 0.131 2.37 9.01 946 3.21 4.96 2.06 45.6 0.0429

2010 0.25 0.16 2.1 14 1115 2.6 5.6 2.0 74 0.062 432 1.1 0.55 401

2015 0.085 0.15 0.83 12 320 0.78 1.3 0.63 65 0.04 140 0.32 0.46 230

K2 Välsviken, Järnvägen 1985 0.27 2.61 10.8 1464 3.28 15.8 4 52.3

1990 0.25 2.72 6.4 632 3.39 16.9 3.6 46.7

1995 0.2 1.87 16.74 495 2.06 13.2 3.1 40.6

2000 0.189 0.2 1.95 7.66 851 3.77 5.43 1.52 107.2 0.038 2005 0.122 0.21 1.37 6.1 371 2.13 3.16 1.37 64.3 0.0237

2010 0.05 0.18 0.64 5.7 413 1.5 3.4 1.3 58 0.029 279 0.34 0.24 524

2015 0.078 0.13 0.58 5.1 320 0.63 1.2 0.67 34 0.032 160 0.4 0.27 160

K3a Välsviken, 1985 0.29 2.85 8.49 494 2.56 31.6 6.8 45

1990 0.22 2.78 5.94 652 3.5 17.1 3.5 43.1

1995 0.41 2.38 8.79 629 2.17 12.2 3.6 41.3

2000 0.221 0.41 2.73 6.45 734 3.77 7.73 2.35 46.8 0.045

(37)

Provpunkt Lokal År As Cd Cr Cu Fe Ni Pb V Zn Hg Al Co Mo Mn 2005 0.134 0.135 1.32 5.77 321 1.67 4.25 1.54 37.2 0.0149

2010 0.10 0.13 0.77 7.2 368 1.3 4.1 1.4 44 0.041 361 0.35 0.34 584

2015 0.12 0.2 0.72 8.3 500 0.73 0.88 1.2 48 0.045 280 0.36 0.29 520

K3b Alstersnäs, väst 1985

1990 0.21 1.82 6.1 497 1.83 16.8 3.2 44.6

1995 0.49 1.73 7.48 337 2.31 9.3 2.5 51.5

2000 0.192 0.2 1.09 5.27 257 2.02 5.43 1.4 55.9 0.05 2005 0.15 0.163 1.35 5.91 316 1.96 3.21 1.5 53.6 0.0137

2010 0.05 0.22 0.38 4.7 184 0.85 1.6 0.68 65 0.029 178 0.31 0.16 829

2015 0.046 0.094 0.21 5.7 100 0.25 0.86 0.26 31 0.026 68 0.069 0.22 490

K3c Alstersnäs, öst 1985

1990 0.23 1.65 6.33 431 1.67 15.2 2.7 54.1

1995 0.36 1.76 5.46 304 1.47 14 2.1 46.7

2000 0.182 0.19 1.23 5.88 269 2.02 5.5 1.3 56.5 0.04 2005 0.132 0.142 1.3 5.14 243 1.54 3.22 1.33 43.3 0.0047

2010 0.05 0.17 0.48 5.6 209 0.99 2.4 0.83 64 0.036 194 0.14 0.22 855

2015 0.076 0.15 0.38 5.7 130 0.31 1.3 0.34 43 0.03 100 0.078 0.13 860

K3d Alster - Skattkärr 1985

1990 0.21 1.53 5.56 356 1.43 15.2 2.7 43.1

1995 0.29 2.05 6.64 529 1.67 14 3.1 51.5

2000 0.191 0.18 1.04 4.78 271 1.7 6.47 1.26 31.1 0.021 2005 0.129 0.123 1.07 3.96 175 1.11 2.46 1.14 33.1 0.0291

2010 0.05 0.11 0.48 4.4 207 0.70 1.8 0.90 43 0.024 266 0.09 0.18 517

2015 0.033 0.11 0.2 4.2 91 0.075 0.51 0.2 26 0.025 50 0.065 0.22 350

K4a Norr om Kronoparken, 1985 0.27 2.63 6.81 296 2.5 22.1 4.1 39

Ringåker 1990 0.26 2.15 5.51 437 1.93 18.9 3.3 55.3

1995 0.17 1.69 5.45 296 1.73 11.7 2.3 37.7

2000 0.18 0.23 1.28 5.5 372 2.08 4.6 1.58 36.9 0.024 2005 0.092 0.113 0.94 3.41 171 1.01 2.3 1.11 18.7 0.0211

(38)

1995 0.14 1.48 4.87 352 1.83 8.6 2.6 31.6

2000 0.141 0.16 1.21 5.19 345 2.06 4 1.47 39.8 0.021 2005 0.146 0.144 1.36 4.87 372 1.81 3.86 1.74 30.4 0.0132

2010 0.12 0.18 0.64 5.4 334 1.1 3.3 1.4 44 0.033 298 0.16 0.23 556

2015 0.036 0.11 0.22 4.2 92 0.21 0.62 0.2 30 0.024 52 0.061 0.28 450

K4c Gunnerud 1985

1990 0.25 2.65 5.91 621 2.08 16.3 3.2 49.4

1995 0.17 1.27 5.13 258 1.39 7.1 2 41

2000 0.182 0.24 0.82 5.06 201 1.54 4.7 1.23 55.1 0.005 2005 0.106 0.122 1.15 4.31 198 1.12 2.42 1.19 37.8 0.0261

2010 0.05 0.20 0.40 5.5 209 0.76 2.1 0.89 36 0.032 227 0.12 0.21 554

2015 0.045 0.097 0.23 5.8 130 0.38 0.77 0.33 40 0.036 75 0.11 0.21 530

K5 Blomsterhult 1985 0.34 1.98 7.35 258 2.72 16.1 3.8 60.7

1990 0.29 1.54 6 371 1.49 16.1 2.5 58.6

1995 0.22 0.78 4.87 194 1.23 9.1 2 25.4

2000 0.118 0.16 0.8 4.94 198 1.55 4.03 1.12 38.8 0.013 2005 0.103 0.135 1.01 4.35 192 1.16 3 1.33 33.4 0.0101

2010 0.05 0.09 0.36 4.1 174 0.70 2.5 0.87 36 0.057 148 0.11 0.20 275

2015 0.048 0.12 0.33 5.3 110 0.3 0.79 0.3 37 0.032 74 0.092 0.22 230

K6 Södra Gapern 1985 0.31 1.81 7.59 269 2.11 21.8 4.2 36.3

1990 0.21 1.67 5.53 293 1.35 12.2 2.2 32.1

1995 0.16 0.89 4.34 200 1.9 9.1 2.1 34.7

2000 0.128 0.14 0.33 4.67 11 0.74 1.1 1.01 41.5 0.002 2005 0.123 0.165 0.98 4.79 210 1.12 2.5 1.3 38.7 0.002

2010 0.05 0.13 0.43 5.4 248 0.81 2.3 1.0 47 0.037 233 0.10 0.21 476

2015 0.027 0.076 0.17 3.9 65 0.16 0.38 0.14 30 0.023 40 0.044 0.2 320

K7 Söder Molkomsjön, 1985 0.33 2.2 7.29 312 2.39 15.6 4.5 54.7

Böckelhöjden 1990 0.32 2.13 5.55 463 2.41 17.3 2.9 67.1

1995 0.24 1.04 5.83 200 1.49 7.4 1.9 53.5

2000 0.135 0.13 0.62 3.86 186 1.37 4.2 1.14 34.8 0.032 2005 0.156 0.14 1.32 4.78 514 2.17 3.25 1.81 32.5 0.0033

2010 0.05 0.10 0.46 3.7 311 0.90 2.3 1.0 32 0.032 290 0.22 0.18 415

(39)

K8 Blombacka 1985 0.28 1.93 7.71 291 2.22 29.5 3.5 50

1990 0.2 1.65 5.68 442 1.74 26.8 2.9 48.1

1995 0.25 1.32 6.11 289 1.37 13.5 2.7 42.3

2000 0.142 0.18 0.64 6.72 189 1.61 6.8 1.17 61.9 0.01 2005 0.163 0.146 1.04 5.67 204 1.58 5.61 1.48 36.2 0.0127

2010 0.05 0.22 0.32 4.3 155 0.89 2.1 0.58 49 0.022 187 0.44 0.14 179

2015 0.037 0.096 0.17 6.2 81 0.24 0.56 0.2 39 0.039 39 0.14 0.2 280

K9 Östra Fågelvik 1985 0.28 1.86 6.14 312 2.17 22.6 4.1 42.9

1990 0.26 1.74 4.9 361 1.61 14.8 2.4 50.1

1995 0.17 1.22 4.84 261 1.43 9.1 2.2 34.1

2000 0.17 0.15 0.86 4.33 199 1.5 4.77 1.3 35 0.01

2005 0.122 0.124 0.83 3.75 169 1.14 2.89 1.26 27.3 0.0073

2010 0.12 0.18 0.41 4.9 201 1.3 2.8 1.2 55 0.035 219 0.16 0.24 761

2015 0.04 0.1 0.26 3.9 120 0.39 0.5 0.28 40 0.023 86 0.073 0.23 490

K10 Östra Fågelvik 1985 0.3 2.66 6.2 333 2.17 19.2 4.2 42.9

1990 0.2 1.56 4.32 326 1.3 11.1 2.1 35.3

1995 0.16 0.98 4 180 1.13 6.4 1.4 46.3

2000 0.15 0.18 1.53 4.56 203 1.26 4.13 1.06 34.9 0.01 2005 0.108 0.123 1.06 4.55 144 1.07 2.19 1.23 31.4 0.0168

2010 0.05 0.12 0.34 4.6 176 0.83 2.4 0.82 40 0.052 159 0.12 0.22 405

2015 0.029 0.083 0.15 3.6 62 0.16 0.48 0.15 25 0.024 40 0.038 0.19 400

K11 Väse 1985 0.12 2.12 7.59 425 3.44 15.1 4.3 41.2

1990 0.31 1.35 5.53 487 3.06 10.9 2.3 34.8

1995 0.27 0.81 4.34 202 2.36 6.4 1.5 46.3

2000 0.155 0.21 1.32 5.44 277 1.96 5.8 1.28 46 0.011 2005 0.132 0.114 1.14 4.57 212 2.45 3.42 1.36 31.2 0.0105

2010 0.05 0.13 0.39 5.1 140 2.0 2.0 0.71 42 0.052 133 0.24 0.22 256

2015 0.032 0.085 0.16 5.1 76 0.35 0.39 0.17 51 0.03 43 0.13 0.19 260

K12 Almar 1985 0.31 2.1 6.02 333 2.22 25 3.8 41.8