Revisionsrapport. Karlstads kommun

(1)

Revisionsrapport

Granskning av

överlämning till gymnasieskolan avseende vissa

Karlstads kommun

Monica Axelsson September 2012

Revisionsrapport

Granskning av grundskolans arbete och överlämning till gymnasieskolan avseende vissa elever i behov av särskil

Karlstads kommun

Revisionsrapport

grundskolans arbete och överlämning till gymnasieskolan avseende

särskilt stöd

Karlstads kommun

(2)

2012-09-06

Maria Jäger

Uppdragsledare Monica Axelsson

Projektledare

(3)

September 2012 Karlstads kommun

Innehållsförteckning

Sammanfattning 1

1 Inledning 2

1.1 Bakgrund och revisionsfråga 2

1.2 Avgränsning och metod 2

1.3 Information om de aktuella funktionshindren 3

2 Styrdokument 3

2.1 Nationella styrdokument 3

2.2 Iakttagelser 4

2.2.1 Nämndens styrdokument 4

2.2.2 Riktlinjer för arbetet med särskilt stöd 5

2.3 Sammanfattande bedömning 7

3 Verksamhet 7

3.1 Iakttagelser 7

3.1.1 Organisation och kompetens 7

3.1.2 Samverkan med och mottagande i gymnasieskolan 9

4 Nämndens uppföljning 11

4.1 Iakttagelser 11

(4)

Sammanfattning

De förtroendevalda revisorerna i Karlstads kommun har gett PwC i uppdrag att granska om barn- och ungdomsnämnden genom styrning och uppföljning säkerställer att skolorna arbetar i enlighet med gällande styrdokument avseende elever i behov av särskilt stöd - här avgränsat till att omfatta elever med svårigheter i skolarbetet på grund av ADHD eller Aspergers syndrom - så att elevers rätt till utbildning inte äventyras.

Vår granskning visar att nämnden huvudsakligen har en ändamålsenlig styrning avseende särskilt stöd. Dock kan det med nuvarande organisation finnas risk för att likvärdiga förutsättningar inte kan säkerställas fullt ut samt att särskiljande

lösningar ”permanentas”.

Vi bedömer att grundskolans riktlinjer och rutiner för arbetet med särskilt stöd samt elevers skolnärvaro överensstämmer med skollag och övriga nationella

styrdokument. Vidare bedömer vi att verksamheten sammantaget har tillgång till de kompetenser som kan anses nödvändiga.

Samtidigt ska sägas att skolornas kvalitetsredovisningar (2011) inte ger någon tydlig bild av arbetet med särskilt stöd. Inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet på enhetsnivå bör uppföljningen av arbetet med särskilt stöd tydliggöras.

Detsamma gäller för barn- och ungdomsnämndens uppföljning. Vidare noterar vi att i de årliga planer mot kränkande behandling och diskriminering som vi tagit del av, är det inte säkerställt att all personal ges den kunskap och kompetens som krävs för att det inte ska förekomma omedveten diskriminering av elever med

funktionsnedsättning.

Vår granskning visar att det finns ändamålsenliga riktlinjer och former för överlämning mellan grundskola och gymnasieskola, både av pedagogisk och av medicinsk information. Dessa har inte utvärderats av berörda nämnder.

Sammantaget rekommenderar vi barn- och ungdomsnämnden att:

 utreda huruvida den övergripande organisationen av resurser för elevhälsa och särskilt stöd är ändamålsenlig

 förbättra uppföljningen av arbetet med särskilt stöd inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet

 följa upp enheternas årliga planer mot kränkande behandling och diskriminering

(5)

September 2012

Karlstads kommun 2 av 12

1 Inledning

1.1 Bakgrund och revisionsfråga

Skolverket har i en undersökning (Skola och Aspergers syndrom, 2009) konstaterat att det finns stora variationer i hur undervisningen organiseras för elever med Aspergers syndrom. Skolpersonalens kompetens, förutsättningar för samverkan, vårdnadshavares önskemål samt resurser uppges vara faktorer som samverkar och påverkar, utöver den variation som kan förklaras utifrån elevernas skilda behov.

Bland den grupp elever i Sverige som inte går i skolan (så kallade hemmasittare) återfinns också elever med funktionsnedsättning, vilkas behov skolan inte kunnat tillgodose (Skolverket 2009, Rätten till utbildning).

Särskilt stöd och åtgärdsprogram är bland de vanligaste kritikområdena inom Skolinspektionens regelbundna tillsyn. Det är också inom dessa områden som inspektionen många gånger riktar kritik i anmälningsärenden.

Särskilt stöd ska enligt skollagen ges inom den elevgrupp som eleven tillhör.

Undantag medges vid särskilda skäl. Inkludering betonas också i Konventionen om rättigheter för personer med funktionshinder (FN 2006), antagen av Sveriges riksdag 2009. Skolinspektionen betonar (2009) vikten av fördjupad kartläggning och bedömning innan man fattar beslut om särskiljande lösningar, likaså att dessa noggrant följs upp och analyseras.

Revisionsfråga:

Säkerställer barn- och ungdomsnämnden genom styrning och uppföljning att skolorna arbetar i enlighet med gällande styrdokument avseende elever i behov av särskilt stöd - här avgränsat till att omfatta elever med svårigheter i skolarbetet på grund av ADHD eller Aspergers syndrom – så att elevers rätt till utbildning inte äventyras?

1.2 Avgränsning och metod

Granskningen avgränsas till barn- och ungdomsnämndens verksamhet inom grundskolan samt överlämnande till och mottagande inom gymnasieskolan.

Intervjuer: Barn- och ungdomsförvaltningen (förvaltningschef, kvalitetschef, skoljurist och verksamhetschef skolhälsovård), gymnasieförvaltningen

(utvecklingschef, chef elevhälsa och verksamhetschef skolhälsovård), Klaraborgs specialpedagogiska område (verksamhetschef) samt rektor och företrädare för elevhälsan på sex skolor (fyra grundskolor och två gymnasieskolor).

Dokumentgranskning: Generella dokument för arbetet med särskilt stöd och åtgärdsprogram och specifika dokument vad gäller arbetet med elever som

svårigheter i skolarbetet på grund av ADHD och Aspergers syndrom. Nämndernas och skolornas dokument för styrning och uppföljning.

(6)

Rapporten är faktagranskad av respektive förvaltning.

1.3 Information om de aktuella funktionshindren

ADHD och Aspergers syndrom är neuropsykiatriska diagnoser som bygger på kriterier vilka utgår från hur individen fungerar inom vissa områden, till exempel vad gäller förmåga till uppmärksamhet och socialt samspel.

ADHD betyder Attention Deficit Hyperactivity Disorder och en diagnos kan innebära att man har en kombination av uppmärksamhetsproblem, överaktivitet och impulsivitet eller huvudsakligen problem med överaktivitet och impulsivitet.

Vid uppmärksamhetsproblem utan överaktivitet och impulsivitet används begreppet ADD (Attention Deficit Disorder).

Aspergers syndrom (AS) är en medfödd funktionsnedsättning som tillhör det autistiska spektrumet. Man kan säga att AS är autism utan begåvningshandikapp.

Symptomen är bland annat nedsatt förmåga till socialt samspel, specialintressen som upptar stor del av tid och uppmärksamhet, annorlunda språkhantering och svårigheter vid snabba förändringar.

ADHD förekommer hos cirka fem procent av alla skolbarn. Diagnosen är vanligare bland pojkar men andelen flickor som inte får sina problem igenkända är antagligen högre än vad man tidigare förstått.

AS finns hos ungefär fem promille av befolkningen och är cirka fem gånger vanligare hos pojkar än flickor. Dock är diagnostiken mer osäker när det gäller flickor, eftersom kriterierna för diagnos är mer anpassade till pojkars beteende.

Källa: Riksförbundet Attentions faktablad, www.attention-riks.se Riksförbundet Attention är en intresseorganisation för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

Notera: Riksförbundet Attention använder uttrycket funktionsnedsättning.

Skollagen (2010:800) använder uttrycket funktionshinder – vi använder det också i vår rapport.

2 Styrdokument

2.1 Nationella styrdokument

Enligt skollagen (2010:800) ska alla elever ges den ledning och stimulans som de behöver för att utifrån sina egna förutsättningar kunna utvecklas så långt som möjligt, enligt utbildningens mål. Om det befaras att en elev inte kommer att kunna nå de kunskapskrav som minst ska uppnås eller om en elev uppvisar andra

svårigheter i sin skolsituation och en utredning visar att eleven är i behov av särskilt stöd, ska eleven ges sådant stöd. Ett åtgärdsprogram ska upprättas. Eleven och elevens vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta när ett åtgärdsprogram

(7)

September 2012

utarbetas. Skollagen reglerar ansvar och former för särskilt stöd. Nytt från och med 1 juli 2011 är att rektors beslut om åtgärdsprogram får överklagas till Skolväsendets överklagandenämnd.

Särskilt stöd ska enligt skollagen ges inom den elevgrupp som eleven tillhör.

Undantag medges vid särskilda skäl då rektor får besluta om särskild

undervisningsgrupp eller anpassad studiegång. Dessa beslut kan rektor ej delegera.

I Sverige råder skolplikt för elever i grundskoleålder. Denna skolplikt motsvaras av rätten till utbildning. Kommunen som huvudman ansvarar för att elever i dess grundskola fullgör sin skolplikt.

Diskrimineringslagen (2008:567) anger förbud för utbildningsanordnare och dess anställda mot diskriminering av elever som deltar i eller söker till verksamheten.

Lagen anger sju diskrimineringsgrunder varav funktionshinder utgör en.

Likabehandlingsplan ska upprättas årligen i syfte att främja lika rättigheter och möjligheter för eleverna.

Skollagen anger att varje huvudman inom skolväsendet systematiskt och kontinuerligt ska planera, följa upp och utveckla utbildningen. För respektive skolenhet ansvarar rektor för motsvarande uppgifter inom det systematiska kvalitetsarbetet.

2.2 Iakttagelser

2.2.1 Nämndens styrdokument

Några specifika styrdokument för skolornas arbete med elever som har

funktionsnedsättning, till exempel ADHD och Aspergers syndrom, föreligger inte.

Vi redovisar nedan den generella styrningen avseende kunskapsmålen och i viss mån även särskilt stöd.

I Strategisk plan och budget 2013-2015 anger barn- och ungdomsnämnden bland annat ekonomiska och verksamhetsmässiga prioriteringar. Här betonas vikten av att skolan ska ge alla elever förutsättningar att nå kunskapskraven. Inför budget 2013 äskar nämnden 10 mkr för att kunna förbättra personaltätheten samt specialpedagog/speciallärarkompetens för elever i behov av särskilt stöd. Det framgår inte vilka brister/behov i de egna verksamheterna som ligger till grund för äskandet eller hur man avser att följa upp effekterna av de insatta resurserna.

Nämnden påtalar också att extra medel kommer att behövas för att kommunen ska kunna ansöka om och ta del av nya statsbidrag till en förstärkt elevhälsa. Under våren 2012 ska nämnden belysa huruvida elevhälsans organisation överensstämmer med skollagens krav. Denna utredning ska enligt uppgift från förvaltningen

påbörjas under hösten 2012.

Som åtagande i den strategiska planen anges som mål att barns och elevers förutsättningar för fortsatta studier och arbete ska förbättras. Bland annat ska en utredning göras i syfte att utreda hur resurserna för särskilt stöd och elevhälsa

(8)

används. Denna utredning ska enligt uppgift från förvaltningen påbörjas under hösten 2012.

Barn- och ungdomsnämndens fastställda principer för resursfördelning (2010-12- 13) innebär att resurser till grundskolans enheter huvudsakligen tilldelas utifrån antalet elever. För undervisningsresursen görs en viktning, utifrån att de högre skolåren bedöms vara mer resurskrävande. En extra resurs lämnas per elev i årskurs 1-3 för stöd i läs- och skrivinlärning. Resurs för särskilt stöd utgår per elev.

Strukturtillägg lämnas utifrån faktorerna vårdnadshavares utbildning, förekomst av försörjningsstöd i familjen samt utländsk härkomst. Riktat stöd lämnas dessutom till stadsdelarna Kronoparken, Molkom, Nor och Väse utifrån socioekonomiska faktorer och/eller ”glesbygdsfaktor”.

Barn- och ungdomsnämndens modell för resursfördelning är således både volymbaserad och differentierad utifrån behov och förutsättningar.

Verksamheten inom Klaraborgs specialpedagogiska område inom grundskolan är anslagsfinansierad, vilket beror på att antalet platser är fast och att alla elever är elever i behov av särskilt stöd.

Vi är medvetna om att det utifrån elevers behov och förutsättningar ibland kan vara motiverat med särskiljande lösningar och att skollagen medger detta, om särskilda skäl föreligger. Vi vill dock uppmärksamma de risker som uppdelningen av resurser för särskilt stöd mellan skolorna och Klaraborgs specialpedagogiska område kan innebära:

 Rektor som enligt skollagen ansvarar för att elever i behov av särskilt stöd ges det stöd som de behöver, kan inte besluta om plats i särskild

undervisningsgrupp på Klaraborgs specialpedagogiska område. Rektors ansvar motsvaras alltså inte av befogenheter fullt ut.

 Om en särskild undervisningsgrupp behöver inrättas på en skola, som konsekvens av att plats ej kan erbjudas på Klaraborgs Specialpedagogiska område, kan det vara svårt att åstadkomma likvärdiga förutsättningar till exempel vad gäller behöriga lärare i alla ämnen.

 Särskiljande lösningar som särskilda undervisningsgrupper ska utifrån styrdokumenten om möjligt undvikas. Att gå i särskild undervisningsgrupp på Klaraborgs specialpedagogiska område, innebär det att man blir dubbelt särskiljd eftersom man som elev lämnar den ordinarie skolverksamheten?

 Särskiljande lösningar som särskilda undervisningsgrupper ska utifrån styrdokumenten om möjligt undvikas. Att ha en centralt organiserad verksamhet med fasta särskilda undervisningsgrupper, innebär det att

”inbjuda till” särskiljande lösningar?

2.2.2 Riktlinjer för arbetet med särskilt stöd

Några specifika riktlinjer för arbetet med särskilt stöd avseende elever med Aspergers syndrom respektive ADHD finns inte framtagna. Vi redovisar därför

(9)

September 2012

nedan de generella riktlinjerna för särskilt stöd, som alltså inbegriper behov av särskilt stöd på grund av funktionshinder.

Karlstads kommun har i samverkan med Landstinget i Värmland samt övriga värmlandskommuner tagit fram riktlinjer och mall för skol- och elevutredningar (2010-09-16). Dessa ska användas av grundskolorna i de fall remiss skrivs till barn- och ungdomspsykiatrin inom landstinget samt vid ansökan om utredning på

Klaraborgs specialpedagogiska område. Riktlinjer och mall kan också användas av skolorna vid de utredningar som enligt skollagen ska göras, om det befaras att en elev inte kommer att kunna nå de kunskapskrav som minst ska uppnås eller om en elev uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation. Mallar finns också för hela ärendegången runt arbetet med särskilt stöd, från anmälan till kvalitetssäkring av processen. Vidare finns också rutiner framtagna för kontakter mellan BUP och elevhälsan i Karlstads kommun. Riktlinjer och mallar ska utvärderas under hösten 2012.

På de skolor som vi besökt uppfattas det som positivt att det nu finns gemensamma riktlinjer och mallar för arbetet med särskilt stöd. Vi noterar också att utredningen benämns skol- och elevutredning, vilket markerar att skolans förutsättningar att ge särskilt stöd också ska utredas – inte endast den enskilda elevens behov och

förutsättningar.

De få brister vi kan iaktta är av formell karaktär. Riktlinjerna för skol- och

elevutredningar (2010-09-16) är inte uppdaterade utifrån ny skollag, bland annat hänvisas till den grundskoleförordning som upphört att gälla. Vidare kan

vårdnadshavare enligt skollagen överklaga rektors beslut att inte upprätta ett åtgärdsprogram men också innehållet i ett upprättat åtgärdsprogram. Däremot inte enbart beslutet att upprätta ett åtgärdsprogram, därför är besvärshänvisningen i dokumentmallen för beslut om åtgärdsprogram delvis missvisande.

I övrigt överensstämmer riktlinjer och rutiner väl med skollag och övriga nationella styrdokument.

Inom ramen för elevhälsans medicinska del (det som förr kallades skolhälsovård), finns mål- och utvecklingsprogram (för 2010-2012) samt Riktlinjer och rutiner för medicinsk bedömning vid skol- och elevutredning (2008-01-28). Arbetet följs årligen upp i så kallad patientsäkerhetsberättelse (2012-04-27), där bland annat avvikelser och åtgärder redovisas.

Förvaltningen har beslutat om riktlinjer och rutiner för elever med oroväckande frånvaro (2012-03-14). Målet uppges vara ökad skolnärvaro, inga ”hemmasittare”, rätt insats på rätt nivå” och ökat antal elever som når kunskapsmålen. Oroväckande frånvaro definieras som frånvaro som överstiger fem tillfällen eller totalt fler än tio dagar under ett läsår. ”Hemmasittare” definieras som elever med fullständig och ogiltig frånvaro under minst en månad. I riktlinjerna beskrivs en tänkbar

arbetsgång. Anmälan till barn- och ungdomsnämnden ska göras om frånvaron kvarstår ”trots att alla tänkbara åtgärder vidtagits”. Två stöddokument är också framtagna; för kartläggning inom arbetslaget samt för samtal mellan elev och specialpedagog. Vidare finns ett informationsblad till vårdnadshavare. I riktlinjerna

(10)

ingår också en plan för uppföljning med angivna indikatorer och ansvarsnivåer. Det framgår dock inte hur uppföljningen ska redovisas eller hur den ska följas upp av nämnden.

Med tanke på huvudmannens ansvar för att elevers skolplikt motsvaras av rätten till utbildning, är det bra att det finns tydliga riktlinjer för arbetet med skolnärvaro.

Enligt nämndens kvalitetsredovisning för 2011 visar en utvärdering att elevnärvaron ökat.

Utifrån våra skolbesök uppfattar vi att riktlinjerna tillämpas. Dock framstår det som oklart när rektor ska anmäla ett frånvaroärende till nämnden. Bör inte nämnden få kännedom om alla elever som kan betecknas som ”hemmasittare” det vill säga efter en månads fullständig och ogiltig frånvaro?

2.3 Sammanfattande bedömning

Vår granskning visar att nämnden huvudsakligen har en ändamålsenlig styrning.

Dock rekommenderar vi barn- och ungdomsnämnden att följa upp huruvida man har en ändamålsenlig organisation av resurserna för elevhälsa och särskilt stöd - detta utifrån rektors ansvar samt att särskilt stöd enligt styrdokumenten i första hand ska erbjudas inom den ordinarie undervisningsgruppen. Med nuvarande organisation kan finnas risk för att inte likvärdiga förutsättningar kan säkerställas fullt ut samt att särskiljande lösningar ”permanentas”.

Vi bedömer att nämnden har ändamålsenliga riktlinjer och rutiner för arbetet med särskilt stöd och elevhälsa som överensstämmer med skollag och övriga nationella styrdokument. Några få formella brister har noterats.

Vår granskning visar också att arbetet med att säkerställa skolnärvaro har stöd i tydliga riktlinjer och stöddokument. Vi menar dock att det bör förtydligas när anmälan om frånvaro ska göras till nämnden av rektor samt hur nämnden ska följa upp resultatet av skolornas arbete utifrån de nya riktlinjerna och rutinerna.

3 Verksamhet

3.1 Iakttagelser

3.1.1 Organisation och kompetens

Klaraborgs specialpedagogiska område är ett verksamhetsområde inom barn- och ungdomsförvaltningen. För verksamheten fastställs årligen en arbetsplan (2011-12- 08). Området har många uppdrag. Med särskild relevans för denna granskning kan nämnas:

 Fördjupade psykologiska och specialpedagogiska utredningar utifrån en skolrelaterad problematik. Utredningar vid misstanke om Aspergers syndrom eller ADHD utförs av BUP. Vi uppfattar från våra olika intervjuer att Klaraborgs specialpedagogiska område väsentligt lyckats korta kötiden men att BUP bedöms ha en köproblematik.

(11)

September 2012

 Barn- och ungdomsförvaltningens skolpsykologer inom elevhälsan är anställda inom Klaraborgs specialpedagogiska område men arbetar ute på skolorna utifrån sin ”skoltillhörighet”.

 Klaraborgs specialpedagogiska område erbjuder handledning och konsultation till skolorna, både till arbetslag och enskilda lärare. Även kompetensutveckling kan erbjudas.

 Tal- språk- och kommunikationsstöd från språkpedagog eller talpedagog.

 Fem särskilda undervisningsgrupper, varav fyra har inriktning mot funktionshindret autism. Plats söks av vårdnadshavare och rektor gemensamt. Skol- och elevutredning ska bifogas samt aktuellt

åtgärdsprogram. Det är kö till verksamheterna, enligt uppgift 20-30 elever.

Elever med svårast skolsituation prioriteras, men det inträffar att enstaka högprioriterade elever inte kan beredas plats. Beslut om mottagande fattas av rektor på Klaraborgs specialpedagogiska område.

Vad gäller Klaraborgs särskilda undervisningsgrupper, redovisas verksamhetens måluppfyllelse avseende elevernas resultat i den årliga kvalitetsredovisningen. För läsåret 2010/2011 visas ett något förhöjt meritvärde för årskurs 9 jämfört med föregående år. 13 av 22 elever blev behöriga till gymnasieskolan. Andelen elever med hög frånvaro har ökat. Utvärdering bland vårdnadshavare görs vartannat år, senast 2010. Elevutvärderingar från 2011 visar enligt kvalitetsredovisningen att flertalet elever trivs och tycker att de lär sig mycket samt får den hjälp de behöver.

Klaraborgs specialpedagogiska område följer också regelbundet upp sina elevers vidare studiegång på gymnasieskolan. Enheten har en egen studie- och

yrkesvägledare.

För de elever som inte kan erbjudas plats i de särskilda undervisningsgrupperna inom Klaraborgs specialpedagogiska område, ansvarar respektive rektor på ordinarie skola för att särskilt stöd kan erbjudas i den form och omfattning som behövs. Det gäller naturligtvis också för respektive skolas övriga elever med

Aspergers syndrom och ADHD eller motsvarande svårigheter. Stödet ges ofta inom klassens ram, men det förekommer också särskilda undervisningsgrupper på skolorna. Vi uppfattar att man på skolorna är väl medveten om att särskilt stöd ska erbjudas inom ordinarie undervisningsgrupp, men att särskiljande lösningar ibland bedöms vara nödvändiga för att eleven ska kunna få rätt särskilt stöd.

Skolornas resurser i sammanhanget är det lokala elevhälsoteam som finns på varje skola med skolsköterska, kurator och specialpedagog. Rektor ingår också i teamet samt en av skolpsykologerna från Klaraborgs specialpedagogiska område. Skolorna har också tillgång till handledning och konsultation från Klaraborgs

specialpedagogiska område.

På skolorna finns riktlinjer och rutiner för arbetet med elevhälsa och särskilt stöd, i överensstämmelse med nationella styrdokument och kommunövergripande

bestämmelser.

(12)

Någon systematisk uppföljning och utvärdering av skolornas arbete med särskilt stöd görs inte, utöver den fortlöpande uppföljning som görs på individnivå utifrån åtgärdsprogrammen.

Alla skolor har upprättat årliga planer mot kränkande behandling och diskriminering. I dessa redovisas vad diskriminering innebär och vilka

diskrimineringsgrunderna är, bland annat funktionshinder. Utifrån de planer vi tagit del av noterar vi att aktiviteter och åtgärder till övervägande del inriktas mot det arbete som ska förebygga kränkande behandling. Frågor om diskriminering ges betydligt mindre utrymme, även vad gäller funktionshinder. Skolorna har alltså inte genom planerna säkerställt att all personal ges den kunskap och kompetens som krävs för att det inte ska förekomma omedveten diskriminering av elever med funktionshinder.

3.1.2 Samverkan med och mottagande i gymnasieskolan

Länsnätverket för skolhälsovården har tagit fram riktlinjer för

informationsöverföring mellan elevhälsans medicinska del i grundskola och gymnasieskola (dokumentet är ej daterat). Elever i behov av särskilt stöd ska särskilt beaktas. Mottagande skolsköterska gör en bedömning av fortsatta behov av insatser och kontakter på den nya skolan. Rutiner finns som ska säkerställa att aktuella dokument överlämnas på korrekt sätt och i god tid före skolstart.

Information om elever som tas upp vid överlämning prioriteras utifrån följande kriterier:

1. Elever som behöver kontaktas i direkt anslutning till skolstart 2. Elever som behöver kontaktas inom två månader efter skolstart 3. Elever som behöver kontaktas under höstterminen

Övriga elever blir kallade till hälsobesök under sitt första läsår på gymnasieskolan.

Den pedagogiska överlämningen från grundskola till gymnasieskola görs via en gemensamt fastställd blankett (dokumentet är ej daterat), som ska skickas från respektive grundskola till gymnasieförvaltningens elevantagning. Av

överlämningsdokumentet framgår om eleven har åtgärdsprogram, vilka åtgärder som genomförts samt om eleven har genomgått någon utredning och om diagnos är fastställd. Det ska också beskrivas hur åtgärder och särskilt stöd varit utformade.

Berörd elev med vårdnadshavare godkänner med sina namnteckningar att

information lämnas vidare. Övrig relevant information kan också lämnas. Vid behov kan gymnasieskolan kontakta angiven kontaktperson på berörd grundskola. För elever med åtgärdsprogram från grundskolan kallas till möte med elev och vårdnadshavare inom tre veckor från skolstart.

Någon uppföljning har ej gjorts av berörda nämnder hur man inom grundskola respektive gymnasieskola anser att överlämningen fungerar. Vi uppfattar dock att överlämningen fungerar väl inom kommunen, men att överlämningen från andra kommuner bedöms vara ett förbättringsområde.

(13)

September 2012

På gymnasieskolorna inom Karlstads- Hammarö gymnasienämnds ansvarsområde har man elevhälsoteam, där också studie- och yrkesvägledare ingår. Alla

skolenheter har inte tillgång till skolpsykolog. Vidare finns gemensamma riktlinjer för arbetet med särskilt stöd (ej specifikt för särskilt stöd med anledning av

funktionshinder) samt för uppföljning av frånvaro. Vid behov av utredningar utförs dessa av Klaraborgs Specialpedagogiska område.

Gymnasieskolorna använder samma mall för skol- och elevutredning som grundskolan och övriga värmlandskommuner.

För elever med behov av särskilt stöd på grund av funktionshindren Aspergers syndrom och ADHD erbjuds olika studievägar.

På de nationella programmen krävs behörighet vad gäller betyg från grundskolan.

Särskilt stöd erbjuds inom ramen för undervisningsgruppen. Därutöver erbjuds

”öppet” extra stöd i olika former. Ibland ges riktat stöd inom en mindre grupp, av speciallärare eller ämneslärare. Skolans elevhälsoteam ger stöd och handledning till undervisande lärare. Handledning erbjuds också av personal på IMAS (se nedan).

Alla elever i årskurs 1 har innevarande läsår erhållit bärbara datorer. Inlästa läromedel tillhandahålls av skolbiblioteket.

Elever som inte är behöriga till gymnasieskolans nationella program ska erbjudas utbildning inom introduktionsprogrammen, utifrån bestämmelser i ny skollag som gäller från och med 1 juli 2011. Det finns fem olika program, varav två får erbjudas även elever med behörighet till nationella program om huvudmannen bedömer att särskilda skäl föreligger. Programmen är: preparandutbildning, programinriktat individuellt alternativ, yrkesintroduktion, individuellt alternativ samt

språkintroduktion. I Karlstad erbjuds utbildning inom introduktionsprogrammen till stor del av Nobelgymnasiet, som från och med hösten 2012 kommer att ha hand om all utbildning. Som exempel på specialanpassade utbildningar som erbjuds inom introduktionsprogrammen kan nämnas:

 HOLOS – erbjuds elever med stort socialt utvecklingsbehov (ofta elever med diagnosen ADHD)

 NotSchool – för elever som av olika orsaker inte kommer till skolan och ofta kallas ”hemmasittare” (elever med Aspergers syndrom förekommer)

 IMAS – för elever med diagnosen Aspergers syndrom

3.2 Sammanfattande bedömning

Vi har tidigare (se 3.3) redovisat vissa farhågor avseende den övergripande organisationen av grundskolans resurser för särskilt stöd. I övrigt uppfattar vi utifrån våra skolbesök att riktlinjer och rutiner för arbetet med särskilt stöd samt elevers skolnärvaro överensstämmer med skollag och övriga nationella

styrdokument. Vidare bedömer vi att verksamheten sammantaget har tillgång till de kompetenser som kan anses nödvändiga.

(14)

Samtidigt ska sägas att skolornas kvalitetsredovisningar (2011) inte ger någon tydlig bild av arbetet med särskilt stöd. Inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet på enhetsnivå bör uppföljningen av arbetet med särskilt stöd tydliggöras.

Vidare noterar vi att i de årliga planer mot kränkande behandling och

diskriminering som vi tagit del av, är det inte säkerställt att all personal ges den kunskap och kompetens som krävs för att det inte ska förekomma omedveten diskriminering av elever med funktionshinder. En översyn av planerna rekommenderas.

Vi bedömer att man har ändamålsenliga former för överlämning mellan grundskola och gymnasieskola, både av pedagogisk och av medicinsk information. Någon uppföljning har inte gjorts av hur man inom grundskola respektive gymnasieskola uppfattar att överlämningen fungerar. Utifrån den begränsade granskning av gymnasieskolan som vi genomfört, bedömer vi att gymnasieskolans organisation har beredskap för att ta emot elever med svårigheter i skolarbetet på grund av ADHD och Aspergers syndrom.

4 Nämndens uppföljning

4.1 Iakttagelser

I barn- och ungdomsnämndens bokslut för 2011 redovisas att andelen elever som nått uppsatta kunskapsmål respektive är behöriga till nationella program,

fortfarande är högre än motsvarande snittuppgifter för alla kommuner. Det genomsnittliga meritvärdet för åk 9 2011 ligger på en lägre nivå jämfört med 2009 och på samma nivå som för 2010. Andelen elever med godkända betyg i alla ämnen har minskat jämfört med 2009 och 2010. Vidare redovisas att en satsning har gjorts på elevhälsan genom att fler kuratorer, skolsköterskor och skolpsykologer har anställts. Lärartätheten för 2011 låg på 8,2 lärare per 100 elever, vilket motsvarar genomsnittet för landets alla kommuner. 2009 hade man samma lärartäthet medan den 2010 låg på 8,6 .

Barn- och ungdomsnämnden har upprättat kvalitetsredovisning för 2011. I denna redovisas och analyseras grundskolans resultat avseende kunskapsmålen mer utförligt. Nämndens sammanvägda bedömning är att grundskolan till övervägande del uppfyller de för treårsperioden uppsatta kvalitetsmålen. Någon uppföljning av de olika skolornas arbete med särskilt stöd görs ej.

Från och med 2012 genomförs en gemensam kund- och brukarundersökning inom barn- och ungdomsnämndens verksamhetsområde. Till vårdnadshavare för elever i årskurs 2 ställs frågan om deras barn får det stöd som han/hon behöver för att nå kunskapsmålen i de olika ämnena. Ungefär motsvarande frågor ställs till elever i årskurs 5 och 8.

Elevhälsodatabasen ELSA har byggts upp i samarbete med alla kommuner i Värmlands län samt landstinget. Underlaget bygger både på årliga enkäter och

(15)

September 2012

hälsosamtal hos skolsköterskan i förskoleklass, årskurs 4 och 7 i grundskolan samt årskurs 1 i gymnasieskolan. Eleverna svarar på frågor om bland annat hälsa, levnadsvanor, trivsel och arbetsmiljö. Bakgrundsfaktorer som till exempel kön, ålder, etnicitet, boende och eventuella funktionshinder beaktas. ELSA används i dagsläget inte för uppföljning av skolornas arbete med särskilt stöd men bör, såvitt vi kan bedöma, kunna vara ett verktyg för både nämndens och skolornas

systematiska kvalitetsarbete.

4.2 Sammanfattande bedömning

Barn- och ungdomsnämnden följer indirekt upp arbetet med särskilt stöd genom att utvärdera och analysera resultaten på nationella ämnesprov samt betygsresultat.

Någon riktad uppföljning av de olika skolornas arbete med särskilt stöd har ej gjorts i kvalitetsredovisning och bokslut för 2011. Vi bedömer dock att det finns

möjligheter att göra en sådan uppföljning bland annat inom ramen för den kund- och brukarundersökning som genomförs från och med 2012 samt utifrån den elevhälsodatabas ELSA som är utvecklad i samverkan med övriga

värmlandskommuner och landstinget. Vi rekommenderar nämnden att beakta denna möjlighet att utveckla sitt systematiska kvalitetsarbete.