Hur man pratar teknik på svenska
- en funktionell teknisk översättning med översättningskommentar
Hannah Edlund Larsson
Institutionen för svenska och flerspråkighet Tolk- och översättarinstitutet
Examensarbete 15 hp
Examensämne: Översättningsvetenskap
Kandidatprogram i språk och översättning (180 hp) Vårterminen 2020
Handledare: Mats Larsson Språkhandledare: Björn Olofsson Examinator: Elisabeth Bladh
English title: How to talk about technology in Swedish
- A functional and technical translation with commentary
Hur man pratar teknik på svenska
- en funktionell teknisk översättning med översättningskommentar
Hannah Edlund Larsson
Sammanfattning
Denna uppsats kommenterar min översättning från engelska till svenska av kapitel sju ur The IT support handbook av Mike Halsey. Källtextanalysen visar att texten är pedagogisk men jargongartad på grund av sin breda målgrupp. Syftet är att ge lättläst information och instruktioner. På grund av detta valdes Vermeers Skoposteori och Nords instrumentella översättning som översättningsprincip.
Jag använder Nords kategorier för översättningsproblem och översättningssvårigheter för att diskutera arbetet. Svårigheterna är beroende av översättare och situation. Kategoriseringen tyder på att
översättningsstudenter kan ha goda språkliga färdigheter men bristande sakkunskap. Lösningarna på främst konventionsrelaterade och lingvistiska problem visar att måltexten anpassats till mottagaren, vilket resulterat i en instrumentell översättning. Samtidigt tilläts vissa främmande drag från
källkulturen som kulturella referenser kvarstå, eftersom dessa redan inkorporerats i målkulturen.
Abstract
This essay covers my translation from English to Swedish of chapter seven of Mike Halsey’s The IT support handbook. The source text is pedagogical and easy to read, while also including a lot of jargon due to its broad target group. The purpose is giving easy to read information and instructions. The translation principle chosen is Vermeer and Nord’s skopos theory and instrumental translation. I use Nord’s categories of translation problems and difficulties for discussion. The difficulties suggest that translation students can have reliable linguistic skills but insufficient subject knowledge. The solutions for mainly convention-related and linguistic problems show how the target text has been adapted to its readers, resulting in an instrumental translation. Some cultural references remain in the target text however, since they were already incorporated into the target culture.
Nyckelord
Skopos, instrumentell översättning, sakprosa, IT, teknisk text Keywords
Skopos, instrumental translation, nonfiction, IT, technological text
Innehållsförteckning
Abstract ... 1
Keywords ... 1
1. Inledning ... 1
1.1 Arbetets mål ... 1
1.2 Disposition ... 2
2. Presentation av källtext och författare ... 2
2.1 Källtext ... 2
2.2 Författare ... 3
2.3 Motiv för översättningen ... 3
3. Källtextanalys ... 4
3.1 Syfte, funktion och textsort ... 4
3.2 Kontext och målgrupp ... 5
3.3 Textuell analys ... 7
3.4 Ideationell och interpersonell analys ... 9
3.5 Stildrag ... 9
4. Textsortsanalys i målkulturen ... 10
4.1 Kontext och mottagare ...10
4.2 Stil ...11
5. Översättningsteoretisk ram och översättningsprincip ... 13
5.1 Översättningsteoretisk ram ...13
5.1.1 Vermeers Skoposteori ...13
5.1.2 Nords skopos med lojalitet ...14
5.2 Översättningsprincip ...16
6. Problem och lösningar ... 18
6.1 Ram för kategorisering ...18
6.2 Översättningsproblem ...19
6.2.1 Pragmatiska problem ...19
6.2.2 Konventionsrelaterade problem ...21
6.2.3 Lingvistiska problem ...23
6.2.4 Textspecifika problem ...24
6.3 Översättningssvårigheter ...26
6.3.1 Textspecifika svårigheter ...27
6.3.2 Översättarberoende svårigheter ...27
6.3.3 Pragmatiska svårigheter...27
6.3.4 Tekniska svårigheter ...28
7. Slutsats ... 28
Källförteckning ... 30 Bilaga 1 ...
Bilaga 2 ...
1
1. Inledning
Människor har alltid haft behov av att kunna kommunicera med varandra trots att vi ofta har skogar och hav mellan oss. Vi har gjort det genom brev, genom telefonkablar och nu genom mer avancerad teknik. Men denna teknik kräver ofta stöd för att fungera, i form av de välutbildade individer som jobbar inom IT-supporten. För att dessa individer ska vara
behjälpliga krävs det i sin tur att det finns utbildningsmaterial tillgängligt för dem. Materialet behöver vara pedagogisk, informativt och finnas tillgängligt på ett språk de kan förstå. Det språk som är lättast att förstå är i princip alltid modersmålet. Eftersom materialet för många inte är skrivet på modersmålet krävs översättning inom området. Det märks också på att tekniska texter står för en stor del av det översättningsbranschen arbetar med (Al-Ma’ani 2012:205). Därför är det viktigt att bli medveten om hur dessa texter bör översättas, och vilken översättningsstrategi som är mest passande. Av denna anledning har jag skrivit denna uppsats om hur teori och praktik kombineras och jämförs på ett konkret och konstruktivt sätt.
Denna kandidatuppsats består av en översättning av den facklitterära, tekniska texten The IT support handbook av Mike Halsey (2019) från engelska till svenska samt en kommentar till översättningen. Kommentaren inkluderar en genomgång av den översättningsteoretiska ram och den översättningsprincip översättningen gjorts utifrån samt en redogörelse för de mest centrala svårigheterna och problemen som uppstått under arbetets gång. Uppsatsens tänkta målgrupp är i första hand översättningsstudenter med intresse för tekniska texter och terminologi.
1.1 Arbetets mål
Målet med uppsatsen har varit att först göra en översättning av en teknisk text enligt den valda översättningsprincipen och med hjälp av den översättningsteoretiska bakgrund jag tillägnat mig under min utbildning. Därefter var målet att presentera problem och lösningar enligt den översättningsteoretiska ramen och demonstrera med konkreta exempel hur
översättningsprincipen realiserats.
2
1.2 Disposition
Efter inledningen i avsnitt 1 ges en introduktion till källtexten och dess författare i avsnitt 2 och en motivering till varför texten är passande att översätta. I avsnitt 3 redogör jag för resultaten av den källtextanalys som gjorts både av stil och kontext, efter vilket jag redogör för samma analys av referenstexterna på målspråket i avsnitt 4 med fokus på skillnader gentemot källtexten. I avsnitt 5 presenteras den översättningsteoretiska ramen arbetet grundar sig på samt den översättningsprincip översättningen följt. Därefter presenteras ramen för kategoriseringen av problem och svårigheter i avsnitt 6, och konkreta exempel på de mest centrala problemen (till exempel skillnader i syntax mellan källspråk och målspråk) och lösningarna från översättningsarbetet. Slutligen drar jag slutsatser om översättningsprincipen och hur den har uppfyllts i avsnitt 7 samt redogör för vissa tankar kring
översättarutbildningens effektivitet.
2. Presentation av källtext och författare
2.1 Källtext
Källtexten är det sjunde kapitlet ”How IT systems are structured” ur e-boken The IT support handbook av Mike Halsey (2019:63−74). Boken gavs ut 2019 av förlaget Apress som specialiserar sig på böcker om teknik och har sitt huvudkontor i New York. Den kan alltså kategoriseras som nutida både i fråga om språk och referenser.
Apress har även givit ut andra böcker i samma serie, ”Professional and Applied Computing”, och samtliga innehåller information om IT, framförallt olika program. Många av dem riktar sig till läsare utan någon större tidigare kunskap.
The IT support handbook är uppdelad i fem delar som i sin tur är uppdelade i 18 kapitel, där
vart och ett ger information och anvisningar om teknik eller kunder, hur kontakten med dem
ska hanteras och vilken kunskapsnivå som kan förväntas.
3
2.2 Författare
Mike Halsey växte upp i Storbritannien men var bosatt i Frankrike då källtexten publicerades.
Han har arbetat som konsult åt flera internationella företag inom IT-branschen och har blivit erkänd av Microsoft som en MVP (Most Valued Professional) inom kategorierna Windows expert, Windows and devices samt Windows insider (Windows Insider 2020). Han har alltså stor teknisk expertis, med fokus på PC-datorer och Windows, men har även kunskap om IOS och ett stort antal olika tekniska enheter och system (jfr Windows.do 2020).
Eftersom Halsey även har arbetat som lärare i engelska och matematik kan han erbjuda informationen på ett pedagogiskt sätt.
I sitt arbete delar Halsey med sig av sin kunskap via ett antal olika kanaler. Han erbjuder kurser och instruktionsvideor online samt har skrivit artiklar och även enstaka kapitel i ett stort antal olika böcker om IT och teknik. Det han utmärkt sig mest för är sina videor och böcker om Windows, som till stor del handlar om felsökning, effektivisering och
grundläggande kunskap (jfr Windows.do 2020). Hans arbete riktar sig alltså till stor del mot gemene man, med materialet som är tillgängligt även för mottagare utan tidigare erfarenhet inom ämnet (Windows Insider 2020).
Även om hans mål är att göra materialet lättillgängligt har ingen av hans tidigare böcker getts ut på svenska och verkar inte heller ha översatts till andra språk i någon större utsträckning.
2.3 Motiv för översättningen
Olohan hävdar att de sektorer som lägger störst summor på översättningar är ”manufacturing, software and healthcare” (2015:8). Två av dessa, manufacturing och software, har att göra med teknik och IT. Det var ett motiv för att välja en teknisk text, eftersom jag ville bli bättre på att hantera de uppdrag som finns tillgängliga i branschen.
Den sektion av boken som beskriver författaren hävdar att han ”uses his training to educate
people about complex subjects in simple and straightforward ways” (Halsey 2019:xiii). En av
de huvudsakliga funktionerna med texten är alltså att förmedla informationen på ett så tydligt
sätt som möjligt, som gör att läsaren har lätt att ta den till sig. Ett hinder för detta kan vara när
texten inte är på mottagarens modersmål, vilket automatiskt försvårar läsandet (Josephson
4
2014:132), speciellt när det handlar om ”complex subjects”. Alltså är det motiverat att översätta texten för att låta denna funktion fullt komma till sin rätt.
Dessutom är texten olik det som redan erbjuds på målspråket, eftersom de flesta texter inom ämnesområdet är mer sakliga och saknar den underhållande funktion källtexten har. Alltså erbjuder källtexten något som i dagsläget saknas, en informativ bok om IT med en
underhållande funktion som gör den rolig att ta till sig. Dock går det även att dra slutsatsen att anledningen till att det finns en avsaknad av mindre sakliga tekniska texter på svenska är att den här sortens text inte är efterfrågad i målkulturen. Men faktumet att källtexten redan säljs i målkontexten tyder på att det inte är fallet, och att den har något efterfrågat att erbjuda.
Information om IT är dessutom mycket relevant i dagens samhälle och kan vara till stor hjälp inom många områden.
Det finns alltså flera motiv för att översätta texten, eftersom översättningsprocessen gynnar mig som översättare, och den slutliga översättningen har möjlighet att gynna mottagaren och göra texten mer användarvänlig, som dess funktion förutsätter.
3. Källtextanalys
Källtextanalysen har gjorts efter den analysmall som Hellspong & Ledin (1997) presenterar, med fokus på kontext, textuell struktur, ideationell struktur, interpersonell struktur och stil.
3.1 Syfte, funktion och textsort
Texten har flera olika funktioner, men eftersom den är en handbok har den en grundläggande
imperativ funktion som har mottagaren som utgångspunkt (jfr Ingo 2007:128, 217). Men den
har även en huvudsaklig informativ funktion, eftersom boken ger mer ingående beskrivningar
av teknikens funktioner och historia. Med bruket av värderande adjektiv, som diskuteras
vidare i avsnitt 3.3, förmedlar även texten känslor i viss utsträckning, och kan därför även
sägas vara expressiv. Men trots sin mångsidighet kvarstår textens huvudsakliga imperativiska
och informativa funktion.
5
I bokens egen beskrivning står att ett av dess mål är att göra svåra koncept lätta att förstå.
Syftet kan alltså sägas vara pedagogiskt, att ge information på ett så tydligt sätt som möjligt.
Samtidigt finns det avsnitt av texten som går ifrån det här syftet och i stället innehåller långa meningar och teknisk jargong. Då tycks det vara andra syften som står i fokus, inte minst en underhållande funktion med syftet att sälja boken. Som Nord nämner är det möjligt att olika delar av en text kan ha olika skopoi (2018:32). På så sätt samexisterar flera olika syften i texten, både syftet att underlätta läsarens arbete genom den informativa och den imperativa funktionen och syftet att sälja boken.
3.2 Målgrupp och kontext
I en text där både syfte och funktion är mottagarinriktat är det viktigt i ett
översättningssammanhang att förstå vem den tänkta mottagaren är. Källtexten har en bred målgrupp. Den primära mottagaren är enskilda personer och team som arbetar med IT- support, alltså personer med expertkunskap inom det aktuella området. Dock framgår det av bokens beskrivning att ingen tidigare kunskap krävs och att texten även riktar sig till de projektledare och dylikt som leder support-team, vilka själva inte nödvändigtvis har omfattande kunskap inom datateknik. Det sätt på vilket texten vänder sig till dessa
målgrupper, både de med kunskap inom datateknikens diskurs och de utan, liknar det Alvstad kallar ”the multiple reader adress” (2018:160). Alla läsare kan förstå texten, men bara vissa kan förstå den på vissa nivåer, i det här fallet den tekniska jargong som blandas med den lättlästa stilen. Dock är det värt att understryka att en viss grundläggande kunskap om datorer och teknik förutsätts, vilket antagligen beror på källspråkets kulturella kontext där de flesta mottagare har erfarenhet av datorer.
Slutsatser om den avsedda situationskontexten, det vill säga den aktuella situationen texten läses i gällande deltagare och kommunikationssätt (Hellspong & Ledin 1997:50−54), är dragna utifrån textens stil och formgivning, vilket beskrivs i mer detalj i avsnitt 3.3 och 3.5.
Eftersom boken är skriven i en mycket pratig stil kan det antas att den inte är tänkt att
användas under arbetets gång som en text att leta lösningar och instruktioner i. Den verkar
snarare tänkt att läsas innan arbetet ska utföras, under längre tid då kanske ett helt kapitel
läses åt gången. Då gör de personliga utläggningarna (se exempel 1 nedan), som inte passar i
en bruksanvisning, att den blir mer engagerande och därför mer lättläst, vilket är ett av textens
syften.
6
1. Källtext: What was your first computer? Mine was a Sinclair ZX81, a small black box about the size of a paperback book that plugged into my television set and a cassette player (remember those?). You could use two (read it, two) accessories including a RAM expansion pack and a thermal printer (which was utterly epic and once used to print my sister’s wedding invitations). (Halsey 2019:63)
Texten, som nämnts i avsnitt 2.3, är inte den enda i sitt slag. I den intertexuella kontexten finns, förutom resten av bokens kapitel som explicit refereras till i källtextens början, ”As you might have guessed from the first part of this book…” (Halsey 2019:63), även andra
handböcker skrivna av samma författare (Halsey 2015a, Halsey 2015b, Halsey 2017), med en stil som liknar källtextens stil. Utöver dessa är även Microsofts hjälptexter och stilguider relevanta, eftersom författaren har starka kopplingar till verksamheten. Det märks i textens stildrag, som i stort sett följer Microsofts stilguide. Microsofts rekommenderade stildrag är informella, att efterlikna naturlig konversation som undviker passiva formuleringar och som är anpassade för en bred publik (Microsoft 2019:5−6). Dock går källtexten emot vissa av stilguidens rekommendationer, som att hålla meningarna korta och att skriva en text som passar att skumläsas för att få information. Anledningen att källtexten delvis håller sig till stilguiden kan vara att boken inte ges ut av Microsoft och därför inte har någon skyldighet att följa deras stilguide, men författaren har samtidigt arbetat med Microsoft, vilket skulle ha kunnat ge en intertextuell påverkan från Microsofts typiska stil. I övrigt hänvisar källtexten till vissa andra texter och hjälpmedel, som möjligtvis inte är tillgängliga för måltextläsaren på samma sätt som för källtextläsaren. Alltså var det relevant att tänka på Microsofts påverkan på texten i arbetet.
En vidare intertextuell kontext är, som nämnts i avsnitt 2.1, de andra böckerna utgivna av förläggaren i samma serie: ”Professional and Applied Computing”. Jag använde mig av dessa i mitt arbete för att undersöka om källtextens personliga drag och skapande av text-jag och text-du var enligt genrens konventioner eller om det bröt mot dessa. Jag gjorde ett
slumpmässigt urval av de andra böckerna i serien, och sedan ett slumpmässigt urval av ett
kapitel ur varje (Cheng 2019:235−271, Dowden & Dowden 2019:79−93, Seneviratne
2019:99−119, Trivedi 2019:1−5). I min analys fann jag att samtliga texter använde direkt
7
tilltal i samma utsträckning som källtexten men hade betydligt färre förekomster av I, me och mine. Alltså bryter källtexten mot konventionerna genom bruket av dessa pronomen.
Texten är även påverkad av ett antal aspekter i sin kulturella kontext. Den mest märkbara är förväntan på mottagarnas tekniska kunskaper. De förväntas ha grundläggande kunskap om datorer och nätverk, vilket är en följd av att källtexten är skriven i en kulturell kontext där majoriteten av befolkningen använder en dator regelbundet. Dessutom hävdar den explicit att datorer och teknik används på de flesta arbetsplatser och i hemmet, vilket inte nödvändigtvis är fallet i alla kulturer och kontexter. En annan kulturell aspekt är de allusioner till vad Pedersen kallar ”extralingustic cultural references” (2011), som till exempel The Simpsons.
Dessa är i vissa fall internationella och blir inte något större problem vid översättning men måste bedömas från fall till fall.
3.3 Textuell analys
På den syntaktiska nivån innehåller texten vissa drag som är typiska för källspråket, inskjutna fraser och satser (jfr Ingo 2007:73), många förekomster av semikolon (jfr Rhodes 2019) och längre uppräkningar än vad som kan göras i målspråket utan att göra texten svårläst. Men texten innehåller mest medellånga och korta meningar, som dessutom är högertunga, vilket beror på författarens intention att göra texten lättläst. Det är en av de tekniker författaren använder för att göra texten pedagogisk. De få överlånga meningar som finns består av uppräkningar som egentligen inte tillägger något till textens innebörd förutom att de är långa.
Det bästa exemplet på detta är uppräkningen av författarens tekniska hjälpmedel i exempel 2 nedan.
2. Källtext: If I look at the other connected devices on my home office network, there’s the broadband modem (obviously); a Netgear Mesh router system with two satellites;
NAS drive; IP security camera with base station and four wireless cameras and three Harmon Kardon Invoke Cortana speakers; my housemate’s gaming PC, with
connected monitor, mouse, and keyboard; My Dell XPS 13 laptop; three Gemini PDAs; my housemate’s Samsung Galaxy S8 smartphone; an HP 18-inch tablet I use for watching TV in my office; the televisions both in the living room and my
housemate’s bedroom; the smart mattress cover on my bed (yes, really); and probably
8
a few other things that have become so ubiquitous that I’ve forgotten about them.
(Halsey 2019:64)
Syftet tycks vara att visa den mängd av tekniska hjälpmedel som finns i vardagen, vilket illustreras av de långa uppräkningarna. Alltså upprätthålls det lättlästa stildraget genom att inte använda långa meningar förutom när det finns en god anledning till det.
På den lexikala nivån visar exemplet ovan bruket av jargong, som kan tyckas gå emot det pedagogiska syftet att göra texten lättläst. Texten innehåller en stor mängd tekniska termer samt namn på produkter och varumärken som är svårare att förstå för gemene man, som till exempel DHCP, NAS drive och Gemini PDAs. Denna dubbla strategi kan ha sin grund i den breda målgruppen, som diskuteras ovan. Källtexten riktar sig trots allt till experter som har lättare att förstå texten om den använder så konkreta och specifika termer som möjligt, vilket resulterar i jargong. På så sätt är den ändå pedagogisk, men för en specifik målgrupp.
På lexikal nivå kännetecknas texten även av en stor mängd pronomen i andra och första person. Tillsammans med bruket av värderande adjektiv, till exempel epic och horribly maligned, framstår texten som både personlig och subjektiv snarare än saklig som man skulle kunna förvänta sig av textsortskonventionen. Det gör texten mer engagerande, vilket kan göra den lättare att ta till sig än en saklig informativ text.
Verben är till övervägande del aktiva, vilket antagligen beror på intentionen att göra texten lättläst samt på influenser från Microsofts stilguider. Bristen på passiva formuleringar kan också bero på det rikliga bruket av pronomen som subjekt i satserna, vilket gör texten både mer personlig och mer lättläst för att skapa en pedagogisk text.
Texten utmärker sig även som informell och vardaglig i sina ordval, vilket är fallet genom hela källtexten och i de andra kapitlen från samma bok. Det är alltså ett medvetet stilval, vilket kan grunda sig dels i inflytandet från Microsofts stil, dels i den interpersonella relationen med läsaren, eftersom ingen distans till denne skapas genom en formell stil.
Ordvalen ligger istället närmare talspråk, som till exempel beef up och pain in the butt.
Resultatet blir då alltså en text som åter igen är lättläst både på syntaktisk och lexikal nivå,
9
men med ämnesspecifika och svårare termer inblandade, på grund av att dessa inte bör vara svåra för den primära målgruppen.
3.4 Ideationell och interpersonell analys
Texten kännetecknas återigen av att vara lättläst på grund av strukturerande strategier som rubricering och kärnmeningar i början av de flesta stycken. På så sätt uttrycks både textens makroteman och mikroteman tydligt.
När det gäller modaliteter är de flesta faktiska, vilket uttrycker visshet. Utöver det används även understrykningar (jfr Hellspong & Ledin 1997:171) för att uttrycka ytterligare visshet.
En anledning till detta kan vara författarens expertkunskap inom området och behovet av att skapa ett förtroende hos läsaren för att denna ska ta till sig den imperativa texten.
Genom bruket av pronomen i både första och andra person etableras både ett
författarperspektiv och ett läsarperspektiv samt ett text-jag och text-du, vilket minskar avståndet mellan läsaren och texten och kan fungera som en förtrolighetsstrategi (jfr
Hellspong & Ledin 1997:166). Det gör åter igen texten lättare att ta till sig eftersom läsaren är mindre sannolik att bli förolämpad av de befallningar instruktionerna innehåller.
3.5 Stildrag
Källtexten är alltså lättläst på både den syntaktiska, lexikala och textuella nivån, med korta meningar, vardagliga ordval och tydlig struktur. Den är då också på samma gång informell, vilket beror på hur den är lättläst utan någon komplicerad formell stil och refererar både till författare och läsare genom sitt personliga stildrag.
På grund av de personliga utläggen är den inte koncentrerad, utan snarare pratig. Det antyder, som tidigare nämnt, att texten är menad att läsas under längre tid och inte användas som en bruksanvisning man följer i realtid.
Tillsammans med den jargong som är en anpassning för målgruppen verkar alla dessa stildrag
vara ämnade att ge en pedagogisk text, där de informella och personliga förankringarna för
informationen gör den både lättare att ta till sig och lättare att minnas i efterhand.
10
4. Textsortsanalys i målkulturen
Jag analyserade tre olika böcker, skrivna av olika författare och utgivna av två olika förlag, för att identifiera textsortskonventionerna i målspråket. Den första var Hur funkar det?
utgiven av Kjell & Company (2018). Den var passande eftersom den hanterar samma sakfrågor samt delar källtextens syfte att vara lättläst. Den var även till stor hjälp i fråga om terminologi, eftersom den beskriver många olika sorters teknik som även tas upp i källtexten.
Den andra referenstexten var Praktisk mjukvarutestning av Eva Holmqvist (2018), som valdes på grund av att den till viss del hanterar samma ämnesområde som källtexten samt är
beskrivande och instruerande och har samma pedagogiska syfte. En skillnad är dock att den riktar sig främst till studenter istället för IT-experter som källtexten gör, vilket kan påverka hur den tilltalar läsaren.
Den tredje referenstexten var Datakommunikation och nätverk av Maria Kihl och Jens Andersson (2013). Även denna var vald på grund av ämnesområdet samt den pedagogiska funktionen. Dock har den samma brist som referenstext som Praktisk mjukvarutestning har, vilket är en skillnad gentemot källtextens målgrupp. Nedan beskrivs resultatet av analysen, som gjorts på avsnitt ur dessa tre texter, och vad som skilde sig mellan referenstexternas och källtextens stil.
4.1 Kontext och mottagare
Målspråkskulturen liknar källspråkskulturen i fråga om grundläggande kunskap om datorer och annan teknik. Inte heller verkar beskrivningarna av arbetsplatser med ett stort antal datorer udda för måltextläsaren, eftersom detta är vanligt även i målspråkskulturen. Alltså är kontexten för användning av teknik och IT densamma både i källkultur och målkultur och krävde inte några större ändringar vid översättning.
Vad gäller mottagare så har referenstexterna lite olika målgrupper. Den första är skriven ”för dig som vill få tekniken att fungera genom att förstå den” (Kjell & Company 2018:baksida).
Alltså riktar den sig till gemene man, som inte har någon större expertis inom teknik men har
någon form av intresse för det. Den förutsätter bara den kunskapsnivå som man kan förvänta
11
sig utifrån den kulturella kontexten, som att veta vad en dator och ett nätverk är. Båda de andra referenstexterna riktar sig till studenter. Datakommunikation och nätverk riktar sig enbart till studenter och är tänkt att användas på ingenjörsutbildningar, antagligen på högskolenivå, eftersom författarna arbetar vid Lunds tekniska högskola. Alltså har den en målgrupp som inte nödvändigtvis har expertkunskap inom ämnet men som är intresserad och får information om ämnet från fler källor (till exempel lärare och annan kurslitteratur).
Praktisk mjukvarutestning har däremot, likt källtexten, en delad målgrupp. Den riktar sig både till studenter och de som redan är yrkesverksamma inom teknik; dock tycks det förstnämnda utgöra den primära målgruppen.
Alltså har referenstexterna bara delvis samma tänka målgrupp som källtexten. Som nämns i avsnitt 3.2 har källtexten en delad målgrupp, de som har expertkunskap inom IT och de som inte har det. Referenstexterna vänder sig mest till den senare och visar ingen större anpassning till den tidigare. Det gjorde att de blev lätta att använda under arbetet, eftersom de är tydliga och lättlästa och alltså fungerade väl som referenstexter. Eftersom källtexten har ett
huvudsakligt pedagogiskt syfte är stilen dessutom passande som motsvarighet på målspråket.
Dock finns en skillnad i hur tekniska termer hanteras, om de presenteras med eller utan beskrivningar, vilket är en konsekvens av att texterna har olika målgrupper. Det draget i referenstexterna försökte jag inte efterlikna i måltexten, eftersom den var tänkt att ha samma mottagare som källtexten.
4.2 Stil
Eftersom alla mina referenstexter handlar om ungefär samma ämnesområde (mer eller mindre specialiserat) och har ungefär samma syfte och svårighetsgrad, finns det fler likheter än skillnader mellan dem. Samtliga referenstexter är pedagogiskt utformade. De utgörs av korta eller medellånga, högertunga meningar för att göras lättlästa (jfr Hellspong & Ledin 1997:
201, Forsberg 2012:46). De använder även till störst del aktiva verb, vilket resulterar i enklare
meningsuppbyggnad. Författarna har även undvikit att använda jargong utan att först förklara
termerna, vilket visar på en anpassning till målgrupperna. Det finns hela stycken och avsnitt
för att förklara vissa termer. Dessa, och alla andra avsnitt, görs även lättare att hitta bland
genom rubricering och kärnmeningar (jfr Hellspong & Ledin 1997:124–125), vilket också
fungerar som en pedagogisk strategi.
12
Referenstexterna är även sakliga. De undviker värderande adjektiv samt garderingar och understrykningar (jfr Hellspong & Ledin 1997:171). Pronomen används sparsamt, och då endast vi. Istället används en del man, vilket kan tyckas vara mer neutralt och sakligt än att direkt tilltala läsaren.
Dock visar även referenstexterna här på att saker kan se lite olika ut i målkulturen beroende på omständigheterna. Endast två av texterna använder vi, både i en betydelse som inkluderar läsaren och en som exkluderar läsaren. Skillnaden mellan dessa texter tycks vara antalet författare, eftersom Praktisk mjukvarutestning som undviker vi är den enda med bara en författare. Men i övrigt är de mycket lika varandra i stilen, vilket tyder på att det finns en tydlig konvention inom genren i målkulturen som är pedagogisk, lättläst och saklig.
Det finns alltså många stildrag hos referenstexterna som liknar dem i källtexten. De innehåller till exempel kärnmeningar och rubricering för att bli mer lättlästa, har huvudsakligen
högertunga meningar samt består till största delen av påståenden med ett antal frågor.
Men det finns även ett antal huvudsakliga skillnader mellan stilen i referenstexterna och stilen i källtexten. Den mest märkbara är bruket av direkt tilltal och skapandet av ett text-jag och text-du, vilket till stor del helt saknades i referenstexterna. Dessa innehåller mest man eller vi, men sparsamt. De är alltså mindre personliga och innehåller färre förtroendestrategier för att närma sig läsaren, inklusive de understrykningar som källtexten tycks innehålla för att uttrycka visshet. Det här bidrar även till att göra dem mindre subjektiva, vilket författarna även har gjort genom att använda färre värderande adjektiv och andra ordval. På syntaktisk nivå tenderar meningarna att vara kortare och innehålla färre inskjutna fraser och satser, vilket jag tagit fasta på för att göra måltexten mer lättläst, som dess skopos kräver. Det här har också att göra med att referenstexterna är mer koncisa och mindre pratiga, vilket jag ämnade att minska i måltexten men inte ta bort helt, då det skulle innebära att förlora den underhållande funktionen.
Många av dessa skillnader i stil mellan referenstexterna och måltexten går att finna i de flesta
textsorter, eftersom de beror på konventioner i målspråket som helhet. Trots det är de speciellt
viktiga att ta hänsyn till i denna översättning, om den ska fungera som en instrumentell och
skoposinriktad måltext.
13
5. Översättningsteoretisk ram och översättningsprincip
5.1 Översättningsteoretisk ram
5.1.1 Vermeers Skoposteori
Skoposteorin är menad att uppfylla ett antal funktioner. Vermeer förklarar att teorin är menad att ge översättaren en medvetenhet om översättningens mål, vilket möjliggör för mer
konsekventa översättningsstrategier. På så sätt relativiserar teorin idén att endast en källtextnära översättning är eftersträvansvärd och förutsätter att strategin som är mest
passande för uppdraget ska användas. Den sätter också översättaren i en bättre position genom att definiera denne som expert inom sitt område vilken uppdragsgivaren ska kunna rådfråga om hur en översättning bör utföras (Vermeer 2004:236−237). I korthet går det att konstatera att ett av de huvudsakliga målen med skoposteorin tycks vara att möjliggöra för översättare och uppdragsgivare att tillsammans bedöma vilken typ av översättningsstrategi som är mest funktionell från fall till fall, utan att alltid vara hårt bundna vid källtexten.
Vermeers generella syn på översättning lägger en grund för att börja diskutera skoposteorin.
Han beskriver översättandet som en handling och anser vidare att varje handling kräver ett medvetet handlande i riktning mot ett mål (Vermeer 2004:227). Detta mål kan också beskrivas som översättningens funktion, det man vill uppnå med skapandet av en måltext.
Han hävdar att alla texter har ett mål eller funktion utifrån att skapandet av en text är en handling. Enligt sin egen definition av vad en handling är finns det alltid en intention, funktion eller ett mål.
Vermeer hävdar att tydligt definierade skopoi är viktiga för att en översättare ska lyckas utföra sitt arbete med goda resultat. Med översättning som en handling med ett mål så är skopos ”a technical word for the aim or purpose of a translation” (Vermeer 2004:227). En text kan ha flera skopoi i form av sub-skopoi eller enstaka segments skopos (Vermeer 2004:228−230).
Det är alltså relevant i källtextanalysen och i skapandet av en måltextprofil att definiera flera
funktioner förutom huvudfunktionen, som exempelvis det underhållande sub-skoposet i min
källtext.
14
Skopos ska enligt Vermeer definieras tydligt för det individuella översättningsarbetet i vad han kallar en commission, vilket jag här kommer översätta till order. Denna order är något som ska ges av uppdragsgivaren och som tydligt ska definiera vad som är översättningens skopos (eller skopoi) och ge så tydlig information som möjligt om måltextens förväntade omständigheter. Denna information kan, tillsammans med textens skopos, hjälpa till i beslutet om vilken makrostrategi som är mest lämplig, även om de kanske inte ger lika starkt stöd för hur denna makrostrategi ska realiseras i form av mikrostrategier (Vermeer 2004:235−237).
Mitt översättningsarbete i denna uppsats saknar självklart denna order, eftersom det inte finns någon faktisk uppdragsgivare. Visserligen nämner Vermeer att ”In real life, the specification of purpose, addressees etc. is usually sufficiently apparent from the commission situation itself” (2004:35). Dock saknas även en verklig situation, men den kan skapas teoretiskt utifrån analyserna av genre och textsort i målspråkskontexten, vilken ger grund för slutsatser om ett passande skopos.
5.1.2 Nords skopos med lojalitet
Nords funktionella teori grundar sig till stor del på Vermeers skoposteori, vilket innebär att det finns många likheter mellan dem. Likt Vermeer hävdar Nord att ”a translational action is determined by its Skopos” (2018:28), vilket i sin tur kan skilja mellan olika delar av en text.
Den grundläggande bilden av översättning är också likartad, med fokus på måltextmottagaren och dennes kontext. Nord lägger dock större vikt vid hur både översättare och
måltextmottagaren tolkar källtexten och måltexten genom att nämna hur
översättningsprocessen börjar med ett erbjudande av information från källtextförfattaren som sedan tolkas av översättaren. Sedan ger översättaren måltexten som ett erbjudande av
information av källtextens erbjudande av information, som i sin tur tolkas av läsaren.
Det finns även en viss skillnad i termerna Vermeer och Nord använder, vilket kan bero på att deras texter översatts till engelska av olika översättare. Nord beskriver Vermeers comission som translation brief, men jag kommer fortsätta referera till båda som order. Men i stort sett finns den grundläggande idén för skoposteorin även i Nords teoretiska ram (Nord
2018:28−34), vilket hon sedan byggt vidare på.
15
Nord beskriver även tydligt teorins prioriteringar samt hur en översättnings adekvans, som tidigare definierats som trogenhet mot källtexten, bör mätas. Hon beskriver att ”Intertextual coherence is considered subordinate to intratextual coherence, and both are subordinate to the Skopos rule.” (2018:31). Alltså är funktionen den viktigaste faktorn att ta hänsyn till, och att följa källtexten ses som den minst viktiga aspekten av översättandet. Skopos poängteras dessutom som viktigast genom att omdefiniera adekvans som ett dynamiskt koncept som innebär adekvans mot ordern och det skopos som definieras i den. Skopos bestäms i sin tur med måltextläsaren som det huvudsakliga riktmärket och är på så sätt en pragmatiskt inriktad teori (Nord 2018:34, 113).
Som svar på kritik att skoposteorin inte beskriver någon väldefinierad trogenhet till källtexten tog Nord fram konceptet av lojalitet. Lojalitet är även det ett dynamiskt koncept, vars
konkreta innebörd varierar utifrån kontexten. Till skillnad från den trogenhet som traditionellt diskuterats bland översättningsteoretiker är lojalitet inte ett koncept som riktar sig mot
källtexten. Lojalitet är istället ett koncept som beskriver en interpersonell relation (Nord 2006a:3−4).
Detta koncept inkluderar relationen mellan översättaren, källtextförfattaren,
måltextmottagaren och uppdragsgivaren. Lojaliteten refererar då till översättarens ansvar i denna relation, en kompabilitet med källtextförfattarens avsikter samt den nya kontexten. Det är ett ansvar att inte vilseleda måltextmottagaren, vilket är beroende av hur måltextmottagaren förväntar sig att en översättning ska utföras, baserat på de normer och konventioner som finns i målspråkskontexten. I till exempel en kontext där mottagaren förväntar sig att en
översättning ska vara källtextnära kan friare lösningar leda till missförstånd kring vad
källtextförfattaren själv skrivit. Men samtidigt kan dessa lösningar vara passande i en kontext där de är förväntade, och då inte vilseleda måltextmottagaren. På så sätt fungerar lojalitet som en tom ruta som fylls av målkulturens specifika förväntningar på vad en översättning är och fungerar som ett dynamiskt koncept. Det här löser problemet med att skoposteorin inte kräver trogenhet till källtexten genom att hålla översättaren ansvaring för hur måltexten tolkas (Nord 2018:115−116).
Både Vermeer och Nord nämner att en skoposinriktad översättning kan vara såväl källtextnära
som mottagaranpassad, beroende på exakt vad översättningens skopos är (Nord 2018:28,
16
Vermeer 2004:237). Nord har arbetat vidare på den här idén och tagit fram två kategorier för att beskriva denna variation. Den första är dokumentär översättning, vilket kort kan beskrivas som en text som är markerad som en översättning. Måltextmottagaren är fullt medveten om att det är en översättning hen läser. Den fungerar då som en sorts metatext, som återger vissa aspekter av källtexten i sin kontext (Nord 1997:52−53). Måltexten visar då något från
källtexten för måltextmottagaren som denne annars inte skulle ha tillgång till men undviker att dölja det faktum att det är en översättning. Den andra av Nords kategorier är instrumentell översättning, vilket är en måltext som inte utmärker sig som en översättning. Läsaren är inte medveten om att det är en översatt text. Det innebär att översättningen vanligtvis anpassas till målspråkets normer och konventioner. Dessa kan fylla alla funktioner en icke-översatt text kan (Nord 1997:52, 54). Dessa två kategorier kan kort sagt beskrivas som en mer nyanserad version av uppdelningen mellan källtextnära och målspråksanpassad.
5.2 Översättningsprincip
Olohan nämner att det är möjligt att en teknisk eller vetenskaplig översättning inte accepteras om den inte följer konventionerna för sin genre i målkulturen. Därför anpassar många
översättare sin måltext efter de regler och konventioner som finns i målspråkskontexten (Olohan 2015:16−17). Normen för översättning av tekniska texter, som min källtext, kan alltså sägas vara mottagaranpassad. Den strategin är även passande för min översättning eftersom dess skopoi kräver viss anpassning för att uppnås.
Funktionerna i fråga liknar källtextens funktioner men är placerade i målkulturens kontext.
Översättningen är alltså tänkt att uppfylla alla källtextens skopoi och vara informativ, imperativ med ett underhållande sub-skopos och ha syftet att vara pedagogisk och lättläst.
Speciellt det sistnämnda kräver anpassning, eftersom främmande element på extralingvistisk nivå eller lingvistisk påverkan från källspråket skulle göra måltexten mindre lättläst. Alltså skulle det inte vara lämpligt att göra en dokumentär översättning, eftersom reproducerandet av källtextens främmande element skulle gå emot översättningens skopos.
En instrumentell översättningsstrategi passar måltextens skopos, eftersom en frihet att gå ifrån
källtexten ger en mer lättläst och mottagaranpassad text. Alltså arbetade jag här med en
skoposinriktad och instrumentell översättningsstrategi med hänsyn till förväntningarna på
översättningar i genren i målkulturen, alltså med hänsyn till Nords lojalitet (2018:115).
17
Nord hävdar att en instrumentell översättning endast kan göras på ett etiskt sätt om författaren inte uteslutande riktar sig till källspråksläsare utan också inbegriper målspråksläsare
(1997:55). I det här fallet är källtexten tydligt riktad till en internationell publik, dels då att alla extralingvistiska kulturella referenser är internationellt kända, dels då källtexten faktiskt distribueras internationellt, även i målkulturen.
När det gäller mottagaren som översättningen ska anpassas efter finns ingen större skillnad gentemot källtextmottagaren, utöver skillnaden i språk. Samma kunskapsnivå inom det relevanta ämnet kan förväntas, eftersom användning av datorer och teknik inte är mindre vanligt i målkulturen. Dessutom är måltexten tänkt att ha samma breda målgrupp som källtexten, allt från IT-experter inom support till de som inte har mer än grundläggande kunskap om datorer. Alltså krävs inga förklarande tillägg i måltexten. Alla extralingvistiska referenser som skulle kunna kräva förklaringar ersätts istället med referenser anpassade till mottagaren, eftersom dessa främmande element skulle markera texten som en översättning, och därför inte passar för en instrumentell översättning. Referenser som har fått kvarstå är de specifika tekniska produkter som säljs även i målkulturen.
De flesta anpassningarna som krävs för att göra översättningen instrumentell blir språkliga för att få en text på pragmatiskt korrekt och idiomatisk svenska. Som nämn i textsortsanalysen kräver det att texten görs mindre personlig och mer saklig samt att kortare meningar och färre inskjutna satser och fraser används. Det handlar även om att ersätta de engelska idiomatiska uttrycken med svenska motsvarigheter istället för att översätta dem ordagrant. Det här kan leda till att vissa delar av källtextens information och form går förlorad, men skopos bevaras och textens syfte fungerar i sin målkontext. Värt att hålla i åtanke under detta arbetssätt är exakt vilken information som går förlorad och om bortfallet är motiverat.
Jag strävar alltså efter att min översättning ska vara en instrumentell översättning, där
ingenting kännetecknar den som en översättning för måltextläsaren.
18
6. Problem och lösningar
6.1 Ram för kategorisering
Jag prioriterade ett par faktorer när jag valde en ram för att kategorisera de val som gjorts under översättningsarbetets gång. Den första faktorn var att ramverket skulle fungera med en skoposfokuserad översättningsprincip, och då alltså kunna omfatta pragmatiska problem och fria lösningar. Ramverket behöver också göra det möjligt att dra slutsatser om översättningen uppnått syftet att fokusera på textens funktion och producera en instrumentell översättning snarare än en dokumentär (Nord 1997:51−52). Den sista faktorn var att ramverket bör gå att applicera på en text i källtextens genre.
Den ram som valdes utifrån dessa prioriteringar var Nords kategorier översättningsproblem och översättningssvårigheter. Den första av dessa två kategorier, översättningsproblem, omfattar alla delar av texten som är svåra att hantera i översättning oavsett översättarens kompetens, vilka då alltså kvarstår som problem oavsett vem som ska utföra uppgiften.
Översättningssvårigheterna beror i stället på översättarens kompetens samt dennes miljö och tillgångar, som till exempel vilka verktyg och informationssökningar som är tillgängliga (Nord 2006b:166−171).
Eftersom översättningen görs i slutet av min översättarutbildning, som genererat både
teoretisk och praktisk erfarenhet, bör de flesta problem och svårigheter passa in i kategorierna under översättningsproblem. Men det är ändå möjligt att bristen på erfarenhet innebär fler översättningssvårigheter. Al-Ma’ani tar upp i sitt arbete om teknisk översättning till arabiska att översättningsutbildningar sällan ger den kunskap inom specifika domäner som krävs på arbetsmarknaden (2012:206), vilket även jag märkt av under mitt arbete. Självklart kan uppdelningen mellan översättningssvårigheter och problem även bero på den aktuella texten som översätts samt på de omständigheter översättningen utförs under, speciellt då det saknas en faktisk mottagare och en uppdragsgivare som kunnat ge en order som definierar
översättningens skopos.
19
6.2 Översättningsproblem
Nord listar översättningsproblemen i fallande ordning från de som kan generaliseras för störst antal texter till de som är mer textspecifika. Alltså kan de mer generella problemen användas för att beskriva ett större antal texter, medan de mer textspecifika endast kan beskriva en konkret text eller en del av en text. De finns fyra olika kategorier i denna uppräkning, vilka beskrivs nedan. I avsnitt 6.2.1, 6.2.2, 6.2.3 och 6.2.4 ges sedan konkreta exempel från översättningsarbetet samt en beskrivning av valda lösningar.
Den första kategorin är pragmatiska översättningsproblem. Dessa är problem som uppstår på grund av att källtext och måltext har olika mottagare, medium, funktion och/eller motiv för produktion. Nord nämner att skillnaderna ofta kan identifieras med hjälp av extralingvistiska faktorer (Nord 2006:174−175), men eftersom översättningsuppgiften inte har några konkreta extralingvistiska faktorer att ta hänsyn till på måltextsidan blir en del av utmaningarna översättningssvårigheter, eftersom de beror på den unika kontext denna översättning utförs inom.
Den andra kategorin är konventionsrelaterade översättningsproblem. Det är problem som beror på skillnaderna mellan verbala och icke-verbala vanor, normer och konventioner som är specifika för källkulturen och målkulturen (Nord 2006b:175). Denna kategori inkluderar alltså konventioner för olika typer av språkbruk inom olika genrer.
Den tredje kategorin är lingvistiska översättningsproblem. Det vill säga de strukturella skillnaderna i fråga om lexikon och syntax mellan olika språk (Nord 2006b:175). Alltså problem som uppstår på grund av hur semantiska fält är uppdelade och
meningsuppbyggnadens grammatik.
Den fjärde och sista kategorin är textspecifika översättningsproblem, vilket innefattar alla problem som är specifika för en konkret text och vars lösningar inte går att generalisera.
Denna kategori inkluderar bildspråk, ordlekar och liknande (Nord 2006b:176).
6.2.1 Pragmatiska problem
Som nämnt ovan är det svårt att identifiera de pragmatiska problemen utifrån kontexten,
eftersom någon verklig kontext inte finns för detta arbete. Men de går även att se på de
20
faktorer som kan skilja sig mellan måltext och källtext, det vill säga mottagare, medium, funktion och motiv för produktion. Slutsatser om dessa får dras utifrån de syften som beskrevs i avsnitt 5.2.
När det gäller mottagare är måltexten tänkt att ha i princip samma målgrupp som källtexten, men i målspråkskontexten. Alltså kan samma kunskapsnivå förväntas, eftersom det inte finns någon större kulturell skillnad i fråga om allmänbildning inom teknik och IT. Något som dock skulle kunna skilja sig mellan mottagarna är kunskap om de extralingvistiska kulturella referenserna som nämns i källtexten, till exempel ”Harmon Kardon Invoke Cortana speakers”
(Halsey 2019:64), eftersom det skulle vara möjligt att dessa inte finns i måltextkontexten.
Eftersom måltexten är tänkt att inte innehålla främmande element bör endast produkter som finns i målkulturen tas med. För att undersöka saken och för att säkerställa att terminologin var korrekt letade jag reda på produkterna hos återförsäljare i målkontexten. Samtliga produkter som nämndes gick att hitta och behövde därför inte ändras.
Dock fanns det ett operativsystem som beskrivs, Windows on Arm, som krävde viss ändring i anpassningen till måltextmottagaren. Ingen ersättning behövdes, dels då operativsystemet beskrivs i detalj även om mottagaren inte hört talas som det tidigare, dels då det funnits tillgängligt i målspråkskontexten i lika stor utsträckning som i källspråkskontexten.
Skillnaden ligger i vad det kallas. Samma operativsystem kallas Windows on Arm, Windows for Arm och Windows RT. Enligt IDG:s ordlista för IT-termer var Windows for Arm ett äldre namn för Windows RT (Computer Sweden 2017), vilket antyder att Windows RT är den mest relevanta benämningen. För att uppfylla syftet att ha en pedagogisk text var det viktigt att det namn som är mest relevant för måltextläsaren används, så hen kan ha så mycket användning av informationen som möjligt vid till exempel vidare efterforskning. För att fastslå vilket namn som används mest i källspråket utförde jag dels en undersökning via sökningar på Google på enbart svenska sidor, där jag fann att Windows RT användes i mycket större utsträckning än de båda andra alternativen. För att säkerställa resultaten ännu mer gjordes en liknande sökning på Microsofts egen hemsida, eftersom det är företaget som gav ut
operativsystemet. Denna sökning gick inte att begränsa till enbart svenska resultat, men
resultatet var ändå av vikt eftersom det fanns mer än tio gånger fler träffar för Windows RT än
för de andra alternativen. För att producera en så funktionell text som möjligt valde jag då
21
alltså det mest använda alternativet, Windows RT, samtidigt som jag nämner kopplingen till de båda andra namnen för att göra informationen om dem så tydlig och användbar som möjligt.
En annan fråga var de ”helpful links” som togs upp i källtexten som resurser för läsaren. För att funktionen i den delen av texten skulle behållas behövde länkarna vara användbara även för måltextläsaren. Därför undersökte jag samtliga av dem och kontrollerade att de gick att använda i målkulturens kontext. De fungerar internationellt och behövde därför inte ändras.
Medium och funktion varierar inte nämnvärt mellan källtext och måltext, eftersom källtexten är tillgänglig både som fysisk bok och e-bok, vilket även måltexten skulle kunna vara.
Motivet för produktionen tycks inte heller vara annorlunda i någon större utsträckning, eftersom det för både källtext och måltext kan vara att sälja böcker och att förmedla information.
Kort sagt fanns få pragmatiska problem, eftersom källkulturen och målkulturen ligger nära varandra och källkulturen har stor påverkan på den icke engelsktalande världen.
6.2.2 Konventionsrelaterade problem
De flesta konventionsrelaterade problem som uppstod under översättningsarbetet återkom genom hela texten, vilket gjorde det viktigt att ha en konsekvent översättningsstrategi. I det här fallet var strategin mottagarinriktad, vilket resulterade i att flera av de lösningar som jag valde inte gav en källtextnära måltext. För att identifiera vilka konventioner som fanns i målspråket blev textsortanalysen relevant (se avsnitt 4).
I korthet gav textsortanalysen indikation på att en svensk text av denna typ
konventionsmässigt bör, i jämförelse med källtexten, vara mindre personlig, innehålla färre possessiva pronomen, ha kortare meningar samt färre inskjutna fraser och satser. Ändringar i fråga om meningslängd och inskott beskrivs i 6.2.3. Nedan ges konkreta exempel på
resterande ändringar som gjorts för att anpassa måltexten till dessa konventioner och normer.
Ett exempel på hur texten kunde göras mindre personlig var att minska antalet direkta tilltal i källtexten. Detta inkluderar alla du och vi, men även när författaren refererar till sig själv i första person som jag. Till exempel översattes ”current technologies we use” (Halsey
2019:65) som ”den nuvarande tekniken”, ”You would very quickly run out” (Halsey 2019:65)
22
som ”De tillgängliga IP-adresserna skulle ta slut väldigt fort” och ”for the uses we put them today” (Halsey 2019:65) som ”för sättet de nu används på”. Ett annat alternativ var att använda svenskans man, vilket referenstexterna gav exempel på som brukligt.
Men ett antal referenser till författaren kvarstår, speciellt i textens början. Det finns några motiv för detta. Som Nord skriver beror en kommunikativ situation på dess status i ett specifikt kulturellt system (2006a:1). Således är det första motivet källtextens position inom sitt kulturella system. Den är, i jämförelse med de andra texterna i bokserien utgiven av Apress, mer personlig i fråga om bruket av I, me och mine (se avsnitt 3.2). Alltså är källtexten mer personlig än vad som följer av konventionerna och skulle vara markerat personlig för källtextmottagaren. Om denna underhållande och interpersonella funktion ska bevaras, bör alltså måltexten tillåtas vara något mer personlig än vad andra texter i målgenren är.
Dessutom är just dessa funktioner en av motiveringarna för att översätta texten, eftersom de är vad källtexten har att erbjuda som saknas i målkulturen. Det andra motivet är att målspråkets referenstexter inte helt saknar direkt tilltal, dock visar det sig mest i form av pronomenet vi.
Det tredje och sista motivet är att det skulle kräva utelämningar av stora delar av texten om alla direkta tilltal helt skulle tas bort. Det skulle resultera i en helt annan text, vilket i en instrumentell översättning skulle vara acceptabelt, men inte nödvändigt på grund av
anledningarna ovan. Kort sagt minskades antalet förekomster av direkt tilltal, vilket bidrog till att göra texten mindre personlig.
Jag gjorde även texten mer saklig genom att ändra vissa formuleringar. En del av de
formuleringar som finns i källtexten är starkt färgade, till exempel ”You probably think I’m mad at this point for suggesting […]” (Halsey 2019:63), vilket skulle stå ut mer i måltexten om de översattes direkt. För att hålla mig till målspråkets konventioner var denna typ av formulering de som fick frångå källtexten mest i översättningen, i det här fallet till ”Nej, jag påstår inte […]”. Formuleringar som de i exempel 3 kortades ned för att få en mer saklig och konventionellt korrekt text.
3. Källtext: Well what if I told you that the IT support you provide can also be affected, or problems created by the natural or built environments in which we live and work?
(Halsey 2019:63)
Måltext: Så hur påverkar vår miljö IT-supporten? Hur kan den skapa problem?
23
Att korta ner den slingriga meningen och dela upp den i två meningar fungerade även som ett sätt att bevara textens pedagogiska stildrag, då den blev mer lättläst. Samma
översättningsteknik fick även användas för alla de kommentarer författaren satt inom
parenteser genom hela texten. Till exempel fick (read it, two) bli (bara två). De kommentarer som fick förbli mer källtextnära var de som redan hade en mer saklig stil, som (or several), som översattes som (eller flera).
Att ersätta possessiva pronomen med bestämd form av nominalfrasens huvudord fungerade dels som ytterligare ett sätt att göra måltexten mindre personlig, dels som ett sätt att hålla sig till den mer specifika konventionen. Eftersom svenskan använder sig mindre av dessa typer av possessiva formuleringar ändrades nominalfraser som my office till kontoret i de flesta fall där de förekom. Även det här resulterade i något kortare meningar som gjorde texten mer lättläst.
Alltså gjordes en del större anpassningar till målspråkets konventioner, som resulterade i en måltext som går ifrån källtexten men behåller dess syfte och stil. Dessa anpassningar var centrala för att åstadkomma en instrumentell översättning, eftersom konventioner är centrala i ett idiomatiskt språkbruk.
6.2.3 Lingvistiska problem
Nord hävdar att under sitt arbete bör en översättare producera en text som är betydelsefull för mottagaren (Nord 2018:31). Denna specifika text utmärker sig dessutom som lätt att förstå trots de komplicerade ämnen den beskriver (se avsnitt 3.1), vilket innebär att en
funktionsinriktad översättning bör producera en text som inte är svårläst för
måltextsmottagaren. Alltså behöver det Olohan kallar readability (2015:53) ges hög prioritet.
Det finns vissa lingvistiska drag i källspråket som då behöver anpassas till målspråket.
Det modifierade drag som har störst påverkan på läsarens förståelse var meningslängden. Det blev ett problem i textens långa uppräkningar, där semikolon användes för att dela upp
fraserna, vilket inte används i samma utsträckning i målspråket. Till viss del gick de att ersätta
med komman, som svensk grammatik kräver (Karlsson 2017:178−186), men det krävdes ändå
en punkt vid ett tillfälle för att göra texten lättare för målspråksmottagaren att förstå och
bevara den pedagogiska stilen. I övrigt delade jag upp meningar i hela texten för att göra den
mer lättläst, vilket brukar rekommenderas vid klarspråksarbete (Nord 2017:16) just för att
24
göra texter mer lättlästa. Ett exempel på detta är hur meningen i exempel 4 översattes till två meningar.
4. Källtext: You will have multiple, sometimes hundreds of desktop and laptop PCs, just about everybody’s smartphone will be connected to the company Wi-Fi, and likely a few tablets as well. (Halsey 2019:64)
Måltext: Det brukar finnas flera, ibland upp till hundratals bärbara och stationära datorer. Utöver det är allas mobiler också anslutna till företagets wifi och sannolikt också några surfplattor.
Meningarna gick även att göra kortare genom att inkludera färre inskjutna fraser och satser, vilket även i sig är något som används mindre i målspråket (se exempel 5).
5. Källtext: The end result, and I’m sure I don’t need to tell you this, is that neither is properly equipped for the uses we put them today. (Halsey 2019:65)
Måltext: Eftersom de är så gamla är ingen av dem byggt för sättet de nu används på.
Alltså gjorde jag genomgående anpassningar på syntaktisk nivå för att uppfylla översättningens skopos.
6.2.4 Textspecifika problem
De flesta textspecifika problem som finns i källtexten skulle kunna gå att överföra på många olika sätt. Vissa av dem, som allusionen IP freely, vilket syftar på ett avsnitt av The
Simpsons, skulle kunna behållas i översättningen eftersom den kulturella referensen är känd även i målspråkskulturen. Dock skulle då ordleken att rubriken fonetiskt är identisk med I pee freely, vilket också är skämtet i The Simpsons, antingen gå förlorad för de måltextläsare som inte kan källspråket eller behöva ett förklarande tillägg. Båda dessa alternativ skulle resultera i en översättning som utmärker sig som en översättning genom att behålla drag från källtexten och på så sätt fungera som en dokumentär översättning (Nord 1997:51−52). Eftersom syftet med denna översättning är att den ska vara funktionsinriktad och instrumentell, skulle det alltså inte vara lämpligt och skulle resultera i bristande konsekvens.
Enligt Nord krävs det endast att en ordlek överförs om textens skopos kräver det (2006b:167).
I det här fallet är ordleken inte nödvändig för textens huvudfunktion men möjligtvis för en av
25
de mindre viktiga funktionerna, nämligen den underhållande. Eftersom en instrumentell översättning är tänkt att kunna ha alla funktioner en icke översatt text har behölls det här sub- skoposet. Jag valde att inkludera en ordlek, dock utan den kulturella referensen, genom att göra en koppling mellan IP som i Internet Protocol och IP som i idrottsplats. Resultatet blir en något mer saklig översättning, Världens IP, vilket passar den effekt jag försökt uppnå (se avsnitt 6.2.2). Skämtet framkommer sedan i första meningen i stycket under rubriken, som översatts som i exempel 6 nedan.
6. Källtext: No, this isn’t a joke from the Simpsons but important information about limitations of the current technologies we use. (Halsey 2019:65)
Måltext: Nej, det här avsnittet handlar inte om idrottsplatser. Det handlar snarare om de begränsningar den nuvarande tekniken har.
Det finns fler exempel på ordlekar som hanterades på liknande sätt, bland annat titlarna
”Hardware is hard wearing” (Halsey 2019:73) och ”Hardware also wears out” (Halsey 2019:74). Ordleken är den fonetiska likheten mellan ware och wear. Åter igen krävdes det inte att ordleken bevarades för textens huvudsakliga funktion, men för dess underhållande sub-skopos. För att bibehålla den funktionen överförde jag ordleken genom att hitta en liknande likhet mellan vara och varar, vilket då blev titlarna ”Maskinvara varar” och
”Maskinvara varar inte för evigt”.
En större utmaning var översättningen av rubriken ”The nearness of you(tube)” (Halsey 2019:72), som innehåller både två extralingvistiska kulturella referenser och en ordlek. De två referenserna är den till låttiteln ”The nearness of you” och den till webbplatsen Youtube.
Ordleken ligger i hur dessa två slås ihop genom ordet you. Dessutom beskriver rubriken
avsnittet, som handlar om hur sammankopplat allting är via internet. För att producera en
instrumentell översättning som fyller alla källtextens funktioner ville jag behålla alla dessa
funktioner. Jag började med att leta efter välkända webbplatser där antingen början eller slutet
på namnet fungerade som ett svenskt ord. De jag hittade var Eniro och Wikipedia, om man
stavar Wikipedia med V. Jag funderade även på att istället använda internet, eftersom det
börjar med orden i och in. Det andra steget var att leta reda på kända svenska låtar som både
fungerade som en beskrivning av avsnittet och innehöll något av orden vi, en, i eller in. Det
26
som fungerade bäst var ”Vi hänger med” av Nacka Skoglund, vilket resulterade i den slutliga rubriken Vi(kepedia) hänger med.
Övriga ordlekar och referenser hanterades på ett liknande sätt, där liknande effekter
uppnåddes med nyskapande ordlekar på målspråket. Alltså undveks dokumentära drag och källtextens semantiska innebörd fick falla bort för funktionens skull.
6.3 Översättningssvårigheter
Till skillnad från översättningsproblemen är översättningssvårigheterna ordnade efter sina positioner i översättningsprocessen, från källtextanalysen till överföringen, måltextproduktion och arbetsvillkoren (Nord 2006b:168). Nedan definieras de specifika kategorierna inom översättningssvårigheter, och i avsnitt 6.3.1, 6.3.2, 6.3.3 och 6.3.4 ges konkreta exempel på dessa från översättningsarbetet.
Den första kategorin är textspecifika svårigheter, vilket handlar om källtextanalysen. Dessa är svårigheter som beror på hur väl texten går att förstå, det vill säga de intratextuella faktorerna.
Det inkluderar hur komplicerad textens syntax och terminologi är, informationstätheten och svårighetsgrad, i vilken utsträckning den använder presuppositioner, hur tydlig textens komposition är samt påverkan från icke-verbala element (Nord 2006b:168).
Den andra kategorin är översättarberoende svårigheter, vilka handlar om själva överföringen.
De beror på den individuella översättarens kompetens inom både källspråk och målspråk samt inom den relevanta domänen. I stora drag handlar alltså dessa om översättarens kunskapsnivå (Nord 2006b:169).
Den tredje kategorin är pragmatiska svårigheter, som är relevanta för måltextproduktionen.
Dessa är ”related to the nature of the translation task” (Nord 2006b:169), nämligen att källtexten oftast inte är anpassad till någon översättare utan till källtextmottagaren. Det inkluderar vissa kontextuella faktorer, som att de situationsbaserade faktorer som underlättar förståelsen av källtexten ofta saknas när översättaren tar emot den (Nord 2006b:170).
Den fjärde och sista kategorin är tekniska svårigheter. Dessa relaterar till översättarens
arbetsvillkor och påverkas av graden dokumentation och information som är tillgänglig och
27
möjlig att ta hjälp av (Nord 2006b:171). Nord nämner att denna form av svårigheter kan underlättas med hjälp av olika former av referenstexter, som tillhör källtextens genre och/eller ämne eller som ger relevant bakgrundinformation (2006b:171).
6.3.1 Textspecifika svårigheter
Eftersom källtexten är lättläst fanns inte många textspecifika svårigheter vid arbetet med den.
Det finns några ställen, som nämnt i avsnitt 6.2.3, där texten använder överlånga meningar som blir något svårlästa, men dessa var inte någon större svårighet vid förståelsen eller
analysen av texten. Terminologin var en större svårighet genom de termer som är specifika för IT och andra tekniska domäner, men detta var snarare en översättarberoende svårighet,
eftersom hindret berodde på bristande kunskap i ämnet. Textens komposition är även den tydlig, och det finns få icke-verbala element i den.
Vid några tillfällen visade sig dock textens övertydlighet vara en svårighet, till exempel i meningen ”Could it be caused by damaged or snagged cabling?” (Halsey 2019:64), där samma innehåll om skadade kablar ges två gånger med olika termer. Detta utgjorde en svårighet i tolkningen av texten, eftersom det skapade förvirring huruvida det fanns någon betydelse utöver damaged. För att undvika denna förvirring för måltextläsaren, och på så sätt uppehålla den pedagogiska funktionen, översattes de båda adjektiven som enbart skadade.
Men i stort sett fanns inget större antal textspecifika svårigheter i källtexten.
6.3.2 Översättarberoende svårigheter
De översättarberoende svårigheterna visade sig främst i bristande kompetens inom textens specifika domän, vid förståelse och överföring av termer som till exempel RAM expansion pack, Mesh router system och NAS drive. De flesta av dessa har vedertagna motsvarigheter på målspråket och skulle därför inte varit en översättningssvårighet för en översättare med högre kompetens inom området. För att undvika misstag vid översättande krävdes därför stöd av informationssökning och referenstexter, vilket var tidskrävande och inte skulle varit effektivt i en faktisk arbetssituation. Det fanns flest svårigheter i denna kategori, vilket säger något om bristen på erfarenhet hos nyexaminerade översättarstudenter.
6.3.3 Pragmatiska svårigheter
